Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 NORRBOTTENS LÄN Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Timo Mulk-Pesonen, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av 47 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Antalet sysselsatta ökar under Arbetskraften minskar något... 8 Arbetslösheten fortsätter att minska under Utmaningar på länets arbetsmarknad... 8 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Lediga platser Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Sysselsättningen i åldergruppen år Näringsgrenar och yrken Brist och överskott på arbetskraft Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Fortsatt negativ befolkningsutveckling Utbildning Ohälsa Pendling över läns- och riksgränser Arbetslösa inskrivna vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling Arbetslösheten prognos Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Antalet personer i utsatta grupper ökar Länsspecifika frågor Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga... 40

4 Sida: 4 av 47 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Norrbottens län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen.

5 Sida: 5 av 47 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Detta index beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetskraften I arbetskraften ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år. Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend. Sökande i program med aktivitetsstöd Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd.

6 Sida: 6 av 47 Totalt inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

7 Sida: 7 av 47 Sammanfattning Flera indikatorer pekar på att den globala ekonomin har förbättrats och mycket tyder på att en mer tydlig återhämtning kan väntas under Delar av Europa har fortsatt stora ekonomiska bekymmer även om det syns allt fler positiva tecken även där. För svensk del har de flesta framåtblickande positiva indikatorerna under senare tid förstärkts, vilket talar för en god återhämtning i ekonomin framöver. Länets konjunkturindex, som beskriver stämningsläget i företagen när det gäller efterfrågan av deras varor och tjänster, redovisar fortsatta positiva siffror för det kommande halvåret och året. Den största optimismen råder inom diverse olika företags- och konsulttjänster samt IT. Inom bygg, tillverkning av metallvaror, pappers- och pappvarutillverkning är man något mer försiktiga i sina bedömningar. Inom den offentliga verksamheten bedömer en tredjedel av verksamheterna inom vård och omsorg en ökad efterfrågan och lika många inom gymnasieskolan bedömer en minskad efterfrågan. Totalt sett inom offentlig verksamhet bedöms dock en oförändrad efterfrågan under det kommande året. Den pågående generationsväxlingen är påtaglig inom så väl offentlig sektor som privat näringsliv vilket visar sig i ökande brist på arbetskraft med rätt kompetens. Länets bristtal 32 respektive 55 procent inom privata näringslivet och offentlig sektorn är de högsta värdena i hela riket (19 respektive 40 procent). Antalet sysselsatta ökar under Norrbottens arbetsmarknad ser fortsatt stabil ut och företagen tror på en oförändrad eller något ökande efterfrågan på produkter och tjänster under det närmaste året. Inom delar av industrin är det dock fortsatt trögt och där finns det en outnyttjad produktionskapacitet. Vår bedömning är att sysselsättningen under 2013 har ökat med cirka 550 personer jämfört med Under 2014 bedöms sysselsättningen att öka ytterligare med cirka 800 personer. Vid slutet av 2014 skulle det innebära att antalet sysselsatt i åldersgruppen år skulle uppgå till cirka En snabbare konjunkturförbättring i länder som är viktiga marknader för länets exportberoende industrier kan ge en ökad tillväxt med ytterligare ökad sysselsättning som följd. Den största sysselsättningsökningen under prognosperioden bedöms ske inom privata tjänster, gruvverksamheten samt dess underleverantörer. Andelsmässigt har de mindre företagen (med upp till 19 anställda) stått för stora delar av sysselsättningsökningen i länet, och kommer även fortsättningsvis att göra så. Antalet anställda inom offentlig sektor har marginellt ökat det senaste året och bedöms så göra så under resterande prognosperiod.

8 Sida: 8 av 47 Den tidigare och framtida ökningen inom offentliga sektorn kan till största delen härledas till försvarmaktens uppbyggnad av ett yrkesförsvar. En viss ökning av anställda bedöms även att ske inom vård och omsorg som en sannolik effekt av länets allt mer åldrande befolkning. Arbetskraften minskar något Det finns fortfarande ett omfattande utbud av arbetskraft, men de arbetssökandes utbildning, arbetslivserfarenhet och kompetens matchar inte alltid den kompetensprofil som arbetsgivarna i sitt första steg efterfrågar. Bland utsatta grupper på länets arbetsmarknad som exempelvis sökande med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeiskt födda, ungdomar med ofullständig gymnasieutbildning, samt äldre arbetslösa som har arbetslivserfarenhet men saknar adekvat utbildning för dagens arbetsmarknad, finns en outnyttjad resurs som arbetsgivarna bör titta närmare på. Hur mycket länets sysselsättning kan öka avgörs på lång sikt av hur stor andel av befolkningen som utgör arbetskraften, antingen som sysselsatta eller som arbetslösa. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetskraftsutbudet i länet kommer att minska marginellt under prognosperioden. Minskningen är orsakad av en negativ åldersdemografi och ett negativt flyttningsnetto i merpareten av länets kommuner. Arbetslösheten fortsätter minska under 2014 Som andel av den registerbaserade arbetskraften mellan 16 och 64 år uppgick länets arbetslöshet till 8,1 procent det tredje kvartalet 2013 (riket 8,5). För länets del var det en minskning med 0,3 procentenheter och för riket en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med samma kvartal året innan. Under fjärde kvartalet 2013 beräknas det totala antalet inskrivna arbetslösa vara Det skulle innebära cirka 800 färre arbetslösa i jämförelse med samma period Fram till fjärde kvartalet 2014 bedöms arbetslösheten minska ytterligare med ca 300 personer. Det motsvarar knappt 8 procent av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år. Utmaningar på länets arbetsmarknad Med en ökad efterfrågan på arbetskraft och en pågående generationsväxling kommer det inte att bli lätt att hitta efterfrågad kompetens under de kommande åren. En arbetskraftsreserv finns att tillgå i de utsatta grupperna. Därför är det viktigt att arbetsgivarna vidgar sina sökningar och letar arbetskraft även bland dessa grupper. För att integrera personer från utsatta grupper i arbetslivet finns det i många fall ekonomiska subventioner som uppväger en eventuellt lägre arbetsförmåga hos individen.

9 Sida: 9 av 47 Stora pensionsavgångar gör att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft ökar, och skapar därmed möjligheter till ökad mångfald i arbetslivet. Säkerställa behovet av nyckelpersoner inom strategiska tillväxtområden (exempelvis IT, gruvnäring, byggverksamhet, tillverkningsindustri, universitet och sjukvård), välfärden samt införliva lärlingar med utbildning som saknar erfarenhet i arbetslivet. En fortsatt bostadsbrist inom expansiva områden hämmar såväl tillväxt som en inflyttning av nya länsmedborgare.

10 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 10 av 47 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Höstens undersökning redovisar fortsatt positiva siffror för efterfrågan. Mest optimistiska är arbetsgivaree inom privata tjänster, som exempelvis IT, konsult- och företagstjänster, transport, privat vård och omsorg. Inom delar av bygg (husbyggnation), tillverkning av metallvaror, pappers- och pappvarutillverkning är arbetsgivarna något merr försiktiga i sin s bedömning. Det innebär att delar av tillverkningsindustrin återhämtar sig långsammare samtidigt som efterfrågan inom tjänstenäringarna kommer att öka En ökning av sysselsättningen med cirka 550 personer i år och med drygt 800 personer nästa år är en rimlig bedömning i dettaa konjunkturläge. Efterfrågan på arbetskraft i Norrbotten domineras dock i nuläget av stora ersättningsrekryteringar. Ersättningsrekryteringarna (ca 3000 per år) sker till lika stora delar d inom offentlig sektor som privat sektor, och då särskilt s inom vård och omsorgssektorn, skola samt inom bygg- och tillverkningsindustrin där många anställda är i åldersspannet år. Nedstående diagram över konjunkturindexet för det närmaste halvåret visar en säsongmässig nedgång som är betydligt mindre än den under hösten Diagram 1. Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet. Norrbottens län. Hösten 2007 hösten Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under de kommande 6 månaderna är det 42 procent av det totala antalet arbetsställen inom privata näringslivet som bedömer att efterfrågan kommer att öka och 13 procent som bedömer att den kommer att minska, vilket gerr ett konjunkturindex på 29. Det kan jämföras med Västerbottens läns och rikets konjunkturindex som ligger på 144 respektive 28.

11 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 11 av 47 Lediga platser Under perioden januari till oktober 2013 har totalt drygt lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet. Det är cirka 500 fler platser jämfört med samma period året innan. Av det totala antalet lediga platser under perioden var drygt platser anställningar med en varaktighet på mer än sex månader, vilket var en ökning med 0,6 procent jämfört med samma period år Det kan jämföras med m Västerbotten och riket som hade en minskning med 3,5 respektive 1,6 procent under samma period. Den antalmässigt största ökningen i länet för lediga platser med en varaktighet v på mer än sex månader har skett inom vård och omsorg, som har ökat med drygt 800 platser. Denna ökning är med största sannolikhet en effekt av de omfattande ersättningsrekryteringar som pågår, samt ett minskat utbud av vikarier inom vårdsektorn. Länets ökning av lediga platser totalt kan rimligen härledas till att länet klarat sig relativt väl i den konjunkturavmattning som stora delar av övriga landet upplevt dee senaste åren. En annan bidragande orsak kan vara att Arbetsförmedlingen marknadsfört m sina kostnadsfria tjänster effektivare under de senaste åren. Under 2014 bedöms antalet lediga platser att ligga kvar på en hög h nivå. Skälet till den bedömningen är att behovet av ersättningsrekryteringar inom så s väl privat som offentlig sektor fortgår och att konjunkturen bedöms förbättras ytterligare. Diagram 2. Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktoberr Norrbottens län.

12 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 12 av 47 Kapacitetsutnyttjande Ur ett sysselsättningsperspektiv visar utvecklingen av antalet arbetsställen med låg ledig produktionskapacitet att behovet av nyrekryteringar kan vara nära n förestående vid en ökad efterfrågan. Drygt 24 procent av det totala antalet tillfrågade arbetsställena inom det privata näringslivet angav att de inte kan öka produktionen över huvud taget innan eventuella rekryteringar krävs. Störst kapacitetsutnyttjande hade arbetsställena inom bygg, där närmare 60 procent av de intervjuade företagen angav av att de inte kan öka produktion över huvud taget utan att nyrekrytering måste ske. I höstens undersökning angav nästan 50 procent av arbetsställena att de kan klara en produktionsökning på högst fem procent innan de eventuellt måste m nyrekrytera. Det är cirka fem procentenheter fler f än vid vårens undersökning. Det största utrymmet för produktionsökning finns inom den exportberoendee tillverkningsindustrin samt inom handel, hotell och restaurang. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Hösten 2007 hösten Norrbottens län. Heldragen linje visar historiskt genomsnitt. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

13 Sida: 13 av 47 Rekryteringsproblem I Norrbotten har drygt 32 procent av de intervjuade arbetsställena inom det privata näringslivet upplevt rekryteringsproblem det senaste halvåret, vilket kan jämföras med rikets och Västerbottens siffror som låg på knappt 19 respektive 24 procent. Andelen arbetsställen inom det privata näringslivet i länet som upplevde brist på arbetskraft har ökat med två procentenheter sedan vårens undersökning. Bara Uppsalas län och Örebros län, med ett bristindex på cirka 26 procent, var i närheten av länets höga bristtal. Under de senaste sex månaderna har bristen i länet varit störst inom byggverksamhet, gruvnäring och IT, där mer än hälften av de intervjuade arbetsställena har upplevt brist. Exempel på yrken där företagen upplevt brist är datatekniker, dataspecialister, civilingenjörer/ingenjörer/tekniker inom maskinteknik, el-teleteknik, byggteknik, gruvteknik och metallurgi. Stor brist råder även på gångbara kockar med erfarenhet, mekaniker tunga, fordonanläggningsmaskin-, skogsmaskin- och lastbilsförare. Inom offentlig sektor i Norrbotten hade närmare 55 procent av de intervjuade verksamheterna upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är hela åtta procentenheter högre än vid vårens undersökning. Endast Södermanlands län och Jämtlands län ligger på samma höga bristtal som länet. Västerbottens och rikets bristtal var 40 procent. Exempel på bristyrken inom offentlig verksamhet är läkare, barnmorskor och sjuksköterskor med specialinriktning, förskollärare, grund- och gymnasieskollärare, samt speciallärare och lärare i praktiska och estetiska ämnen. Ett flertal av länets glesbygdskommuner har även stora svårigheter att rekrytera personal med eftergymnasial utbildning inom exempelvis ekonomi, teknik, miljö skola, hälso- och sjukvård samt social verksamhet. De vanligaste konsekvenserna som angavs vid rekryteringsproblem var att arbetsgivarna inte lyckades rekrytera, att rekryteringen tog längre tid än normalt eller att de fick sänka utbildningskravet. Andra vanliga konsekvenser av arbetskraftsbristen var att befintlig personal fick arbeta mera och att kvaliteten i servicen försämrades.

14 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 14 av 47 Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret inom privata näringslivet. Hösten 2007 hösten Norrbottens län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Antalet lagda varsel om uppsägning är en viktig indikator för arbetsmarknadssituationen. Det är dock viktigt att poängtera att anmälda varsel inte alltid leder till uppsägningar, utan kan vara något av en försiktighetsåtgärd från arbetsgivare ns sida i ett läge där det råder osäkerhet om hur konjunkturen kommer att utvecklas. Avv dem som sägs upp efterr ett varsel blir inte alla arbetslösa, utan kan gå vidare till andra jobb, börja studera eller avsluta sin yrkeskarriär. Under ett normalt konjunkturläge är det d ungefär 20 procent av lagda varsel som leder till arbetslöshet.. Under perioden januari till och med oktober 2013 har 891 personer i länet varslats om uppsägning. Det är 385 färre jämfört med samma period Av inkomnaa lagda varsell under året kommer omkring 17 procent från offentlig verksamhet, 20 procent från byggsektorn och knappt 12 procent frånn tillverkningsindustrin. Om de ekonomiska indikatorerna fortsätter attt vara positiva i omvärlden och riket bedöms b antalet lagda varsel under 2014 att ligga något underr 2013 års nivå.

15 Sida: 15 av 47 Tabell 1. Antal varslade personer per år. Norrbottens län. År Antal varslade (t.o.m. okt.) 891 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i åldersgruppen år Arbetsförmedlingens bedömning är att sysselsättningen kommer att öka med cirka personer totalt under prognosperioden Bedömningen innebär att antalet sysselsatta i Norrbottens i slutet av 2014 län skulle uppgå till cirka personer i åldersgruppen år. Efterfrågan inom gruvindustrin samt dess kringliggande verksamheter, bygg- och anläggning tillsammans med övriga privata tjänster har stått för merparten av de senaste årens sysselsättningsökning, och kommer även att stå för merparten av ökningen under resterande prognosperiod. Det är de mindre företagen (med upp till 19 anställda) som andelsmässigt har stått och även fortsättningsvis kommer att stå för stora delar av sysselsättningsökningen i länet. Tabell 2. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Norrbottens län. Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år).

16 Sida: 16 av 47 Näringsgrenar och yrken Brist och överskott på arbetskraft Nedan i tabell 3 presenteras ett urval av de yrken som det bedöms vara särskilt stor brist respektive överskott på under Brist- och överskottsyrkena har i många fall varit stabila över tid och indikerar strukturella problem på länets arbetsmarknad. Listan över antalet brist- och överskottsyrken skulle kunna göras betydligt längre och utifrån den kan nedanstående slutsatser dras. Merparten av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ställer höga krav på hantverksskicklighet. Flertalet överskottsyrken har låga utbildningskrav. Konkurrensen om dessa jobb kommer att vara fortsatt mycket hård under nästa år. Efterfrågan på arbetskraft påverkas av konjunkturläget och det stora generationsskiftet som länets arbetsmarknad befinner sig i. Dessa två faktorer bedöms medföra att rekryteringsproblemen fortsätter att förvärras under de kommande åren. Antalet bristyrken kommer mest sannolikt att öka, och möjligheterna för länets arbetsgivare att hitta arbetskraft med rätt kompetens förvärras. Detta trots att det samtidigt finns många personer som går utan arbete. Bakomliggande skäl till matchningsproblematiken är att många av dessa sökande inte har den kompetens som arbetsgivare efterfrågar. Tabell 3. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Norrbottens län under det närmaste året Bristyrken Läkare Universitets- och högskolelärare Civilingenjör/ingenjör bygg och anläggning-elkraft Civilingenjör/ingenjör gruvteknik-metallurgi Murare Tandläkare/tandsköterska Kock med erfarenhet Sjuksköterska inom akut-operation-psykiatri Betongarbetare Psykolog Biomedicinsk analytiker Gymnasielärare i matematik-naturvetenskap-språk Lastbilsförare Barnmorska Skogsmaskinförare Överskottsyrken Administratör och sekreterare Barnskötare Ekonomiassistent Försäljare, dagligvaror Försäljare, fackhandel Godshanterare och expressbud Handläggare/ytredare, offentlig förvaltning Helpdesktekniker/supporttekniker Köks- och restaurangbiträde Lagerarbetare Parkarbetare Personlig assistent Städare Trädgårdsarbetare Vaktmästare

17 Sida: 17 av 47 Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruket inklusive fiske sysselsatte år 2011 cirka personer, eller 2,3 procent, av samtliga sysselsatta i åldersgruppen år (dagbefolkning), enligt SCB: s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår närmare 200 personer av dessa en pensionsålder på 65 år. Under våren 2013 bedömde de tillfrågade arbetsställena inom jordbruket en oförändrad eller marginellt ökande efterfrågan de kommande sex månaderna. Resultatet vid höstens intervjutillfälle visade att deras bedömning av efterfrågan de senaste sex månaderna överensstämde exakt med den bedömning som gjordes under våren. De intervjuade arbetsställena inom jordbruket bedömer en oförändrad efterfrågan av sina varor och tjänster de kommande sex till tolv månaderna. En hård utländsk konkurrens av importerade jordbruksvaror i kombination med höga produktionskostnader, har inneburit en minskande lönsamhet hos ett flertal jordbruksverksamheter. Det är sannolikt ett bakomliggande skäl till att antalet mjölkproducenter i länet har minskat under perioden september 2012 till september 2013 enligt LRF Mjölks strukturrapport. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen är väldigt hög; nästan tre av fyra arbetsställen kan inte öka produktionen överhuvudtaget innan eventuell nyanställning måste ske. Avbytare och djurskötare till grisfarmer är exempel på yrken där det råder en viss brist. Inom skogsbruket har efterfrågan de senaste sex månaderna varit betydligt mer positiv än den bedömning som gjordes under våren. Inför det kommande året bedömer mer än hälften av de intervjuade arbetsställena en fortsatt ökande efterfrågan. Den ekonomiska stabiliseringen som skett i delar av Europa och Kina har ökat efterfrågan av sågade trävaror och papper. Det, i kombination med att länets trävarutillverkare upplevt en ökad efterfrågan, gynnar länets skogsbruk i stor utsträckning. Cirka 80 procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. 33 procent av de tillfrågade arbetsställena i denna undersökning har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är cirka 12 procentenheter fler jämfört med vårens undersökning. Erfarna skogsmaskinförare är en stor brist och bedöms så förbli de närmaste åren. Industri Tillverkningsindustrin inklusive mineralutvinning, energiförsörjning, miljöverksamhet, renings- och avfallsanläggningar, el-, gas-, värme-, vatten- och reningsverk, sysselsatte år 2011 cirka personer, eller 15,7 procent av samtliga sysselsatta i länet (dagbefolkning år), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår drygt 900 personer 65 år. Industrins konjunkturindex för det närmaste halvåret ligger på plus 27, vilket kan jämföras med grannlänet Västerbottens index för industrin som ligger på 7 och riket på 25. Länets konjunkturindex är en klar förbättring jämfört med indexet för hösten 2012

18 Sida: 18 av 47 som låg på minus sex. Under det senaste halvåret kan en minskande efterfrågan noteras inom stål-och metallframställning samt tillverkning av motor- och släpfordon. Tillverkning av exempelvis gummi, plast, data, optik, elektronik och övriga maskiner har dock haft en mer gynnsam efterfrågan det senaste halvåret. Tillverkning och entreprenörsverksamhet med koppling till gruvnäringen har inte påverkats nämnvärt under den konjunkturavmattning som andra delar av industrin genomgått eller genomgår. Inom länets gruvverksamhet bedömer en majoritet av arbetsställena en oförändrad eller något ökande efterfrågan av sina produkter under det kommande halvåret. Verkstadsindustrier i länet som inte har koppling till gruvindustrin har en något mer återhållsam bedömning om framtida efterfrågan av sina varor och tjänster. De mest optimistiska bedömningarna för efterfrågan de kommande sex månaderna har intervjuade arbetsställen inom trävaru- och livsmedelstillverkningen. Pappers- och pappersvarutillverkning har de senaste åren genomgått strukturomvandlingar som en effekt av en sämre export inom sina huvudmarknader. Det i kombination med en stark krona har försämrat företagens lönsamhet och medfört att efterfrågan det senaste halvåret varit oförändrad eller något minskande. Sågverksindustrin, som de senaste åren påverkats av en ostabil exportmarknad, har det senaste halvåret börjat se en klar ljusning. Cirka 47 procent av de tillfrågade arbetsställena inom industrin kan inte öka sin produktion med mer än fem procent innan eventuell nyanställning måste ske. Närmare 40 procent av de intervjuade arbetsställena inom tillverkningsindustrin uppger att de upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är 3 procentenheter färre än under våren Det minskande intresset för industriutbildningar i kombination med stora framtida pensionsavgångarna bedöms förvärra en redan svår bristsituation inom branschen. Ett urval av upplevda bristyrken: civilingenjörer och ingenjörer inom de flesta tekniska inriktningar, elektriker, mekaniker för tunga fordon och tunn- och grovplåtsslagare. Den sammanvägda bedömningen är att antalet sysselsatta inom industrin i Norrbotten kommer att öka med några hundra under prognosperioden. Merparten av ökningen sker inom gruvverksamheten och deras underleverantörer.

19 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 19 av 47 Diagram 5. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Norrbottens län. Hösten 2007 hösten Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under de kommande sex månaderna är det nästan 38 procent av det totala antalet arbetsställen inom industri som bedömer att efterfrågan kommer att öka och 11 procent som bedömer att den kommer att minska, vilket gerr ett konjunkturindex på 27 för länet. Det kan jämföras med Västerbotten och rikets konjunkturindex som ligger på 7 respektive 25. Byggverksamhet Byggverksamheten sysselsatte 2011 drygt personer ellerr cirka nio procent av samtliga sysselsatta i länett (dagbefolkning, år), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår u drygt 440 personer en pensionsålder på 65 år. Byggverksamheten med sina stora säsongssvängningar har i länet haft en gynnsam efterfrågan de senaste åren i förhållande till många andra län i riket. Det är till stora delar beroende på de miljardinvesteringar som gjorts inom bland annat gruvverksamheten och det relativt omfattande bostads- och anläggningsbyggandet somm skett i kustområdet och i länets gruvorter (Kiruna, Gällivare ochh Pajala). Möjligheten till ROT-avdragg håller de mindre bygghantverkarnass efterfrågann runt om i länet på en fortsatt hög nivå. Även vindkraftsutbyggnaden i exempelvis Markbygden och andra påbörjade och planerade vindkraftsutbyggnader runt om i länet efterfrågar arbetskraft inom exempelvis anläggning, uppbyggnad, el och underhåll. Utöver denna arbetskraft ökar även behovet av arbetskraft inom transport. Den störstaa optimismen råder inomm anläggningg och delar av specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet- dit el, vvs, mark- och grundd hör.

20 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 20 av 47 Det råder fortsatt stora svårigheter för lärlingar inom de flesta inriktningar i att skaffa sig nödvändig erfarenhet för en etableringg på byggarbetsmarknaden. Det finns en uppenbar risk att ungdomarna som inte i får göra sin lärlingstid vänder branschen ryggen och söker sig till andra branscher. Stora ersättningsrekryteringar kommerr att ske i samband med de tilltagande pensionsavgångarna de närmaste åren. Inom byggbranschen är det relativt vanligt med konkurrens från olika utländska entreprenörer, en konkurrens som tenderar att öka mer och mer. Kapacitetsutnyttjandet inom branschen ärr högt, 61 procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionenn med mer än ä fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. 52 procent av arbetsställenaa i den här undersökningen uppger att de upplevt bristt på arbetskraft under de senaste sex månaderna. Det är en ökning med nästan 10 procentenheter sedan vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken är byggnadsingenjörer/tekniker, arbetsledare, elektriker, murare, träarbetare/snickare, vvs-montörer, golvläggare och anläggningsmaskinförare. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Norrbottens län. Hösten 2007 hösten Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under de kommande 6 månaderna är det lika många arbetsställen inom bygg som bedömer ökad (29) som minskad (29) efterfrågan, vilket ger ett konjunkturindex på 0. Det kan jämföras med Västerbottens läns och rikets konjunkturindex som ligger på minus 27 respektive minus 1.

21 Sida: 21 av 47 Privata tjänster Privata tjänster sysselsatte år 2011 cirka personer, eller 36 procent av samtliga sysselsatta i länet (dagbefolkning), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under prognosperioden uppnår cirka personer en pensionsålder på 65 år. Privat tjänstesektor omfattar en stor mängd delsektorer. Det är också den sektor som har expanderat kraftigast under de senaste åren, särskilt när gäller antalet sysselsatta. En ökad användning av olika företagstjänster, bemanningsföretag, resande, konsumtion, privatisering av offentliga verksamheter och möjlighet till RUT-avdrag (rengöring, underhåll och tvätt) är några bidragande skäl till den stora sysselsättningsökningen. Handel Handeln har under de senaste sex månaderna haft ett konjunkturindex på 62, vilket var 13 procentenheter lägre än vad som bedömdes våren Konjunkturindex för det närmaste halvåret ligger på 44. Störst optimism råder inom partihandeln utom motorfordon, tätt följt av detalj- och dagligvaruhandeln. Motorfordonshandeln har under de tre första kvartalen 2013 haft entioprocentig minskning av nybilsregistreringen jämfört med motsvarande period året innan. Etablering av nya företag inom detaljhandeln fortsätter att öka runt om i länets olika handelsområden, och då i synnerhet i Malmfältskommunerna. Den låga euro-kursen gynnar handeln på finsk sida och innebär att handeln i Haparanda och de östra delarna av länet påverkas negativt. Arvidsjaur och Kiruna som utgör något av länets nav för norsk gränshandel har en stabil hög efterfrågan. 42 procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske.19 procent av de tillfrågade arbetsställena har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är drygt sju procentenheter fler än vid vårens undersökning. Transportsektorn Transport har under de senaste sex månaderna haft ett konjunkturindex på 40, vilket var sex procentenheter lägre än vad som bedömdes våren För det kommande halvåret ligger konjunkturindex på 10 för att sedan öka till 52 för det kommande året. Godstransporter som utgör den dominerande delen av allt transportarbete kommer i hög utsträckning fortsätta att gynnas av de stora investeringar som sker, samt av den efterfrågan som finns inom gruvindustrin, övrig basindustri, bygg- och anläggning och vindkrafts-industrin. Efterfrågan på lastbils- och långtradarchaufförer kvarstår i nuläget och kommer att öka som en följd av bland annat ökande malmtransporter, utbyggnad av vindkraftsparker och framtida pensionsavgångar. En paradox i branschen är att det, trots relativt stor efterfrågan på arbetskraft, finns betydande svårigheter för nyutbildade att erhålla arbete eftersom de inte får chansen att skaffa sig den erfarenhet som arbetsgivarna efterfrågar.

22 Sida: 22 av 47 Biltestverksamheterna i västra länsdelarna är mycket säsongbetonade, men har under de senaste åren startat sina aktiviteter tidigare på grund av ett ökat intresse för testning. 48 procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering behöver ske. 27 procent av arbetsställena har uppgett brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är åtta procentenheter fler än vid vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken runt om i länet är transportledare, lastbils-, långtradar-, buss- och taxiförare. Information och kommunikation Näringen omfattar bland annat telekommunikationer, datakonsultverksamhet och förlagsverksamhet. En väl fungerande informations- och kommunikationsteknik är en förutsättning för att stärka konkurrenskraften och välfärden i länet. IT-företagen har under de senaste sex månaderna haft en mycket positiv efterfrågan som gav ett konjunktur- index på hela 78, vilket överträffade den bedömning som gjordes under våren med 10 procentenheter. Majoriteten av de intervjuade arbetsställena i den här undersökningen bedömer att efterfrågan kommer att vara oförändrat hög de kommande sex månaderna. IT-företagen i länet har ett fortsatt högt internationellt anseende, vilket gör att de med högre utbildning och erfarenhet efterfrågas inom branschen. 48 procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. 40 procent av tillfrågade arbetsställen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är cirka 12 procentenheter färre än vid vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken är datatekniker och dataspecialister. Finansiell verksamhet och företagstjänster Finansiell verksamhet och företagstjänster inrymmer ett brett spektrum av verksamheter såsom bank, försäkring, konsulter inom ekonomi, teknik och bygg, uthyrning, bemanning, callcenterverksamhet, juridisk rådgivning och lokalvård. Verksamheterna totalt inom finansiell verksamhet och företagstjänster har det senaste halvåret inte riktigt nått upp till de bedömningar som gjordes under våren 2013, då konjunkturindex låg på 40. Konjunkturindex för verksamheterna för det senaste halvåret hamnade på 20, vilket kan förklaras med att det var en något lägre efterfrågan inom fastighetsverksamhet, konsultjänster till företag och reklam- och marknadsundersökning. Inför de kommande sex månaderna ligger bedömt konjunkturindex på 40 och mest optimistiska är man inom försäkringar, stödtjänster inom finans- och försäkringar samt konsulttjänster. Bank- och försäkringsverksamheten har haft en positiv efterfrågan av sina tjänster under det senaste halvåret och bedömer att den trenden kommer att fortsätta under det kommande halvåret och året. Möjligheten till RUT-avdrag har medfört att det tillkommit ett antal företag i länet som bidrar till den positiva efterfrågeökningen.

23 Sida: 23 av procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. 33 procent av tillfrågade arbetsställen har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är cirka två procentenheter färre än vid vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken är innesäljare, kredithandläggare, telefonister, ekonomer och lokalvårdare med körkort. Hotell och restaurang Branschen är en servicenäring som haft en stabilt hög och ökande efterfrågan de senaste åren. Ökningen är en följd av bland annat gruvexpansionen, biltestverksamheten, turismen och ett ökat intresse för det kulinariska Norrbotten. Den ökande efterfrågan speglar sig även i det senaste halvårets konjunkturindex, som var hela 14 procentenheter över den bedömning (konjunkturindex 30) som gjordes under våren. Inför det närmaste halvåret hamnar branschens konjunkturindex på procent av de tillfrågade arbetsställena kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Cirka 34 procent av intervjuade arbetsställen inom hotell- och restaurang har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är något färre jämfört med vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken de senaste sex månaderna är självgående och ansvarstagande kockar med fördjupade yrkeskunskaper, hovmästare, servitörer och hotellstädare. Inom den växande turismindustrins upplevelse baserade del signaleras det svårigheter att finna serviceinriktade guider till en näring där säsongsvängningar och oregelbundna arbetstider är normalt förekommande. Enligt branschföreträdare för turismnäringen finns det även ett stort utrymme för entreprenörer med nya idéer. Privat utbildning, vård och omsorg De intervjuade arbetsställena inom privat utbildning har haft en oförändrad efterfrågan det senaste halvåret, samtidigt som privat vård har haft en ökande efterfrågan. Det sammantagna konjunkturindexet som bedömdes under våren (konjunkturindex 20), var endast två procentenheter lägre vid höstens undersökning. Inför de kommande sex månaderna ligger konjunkturindex på procent av tillfrågade arbetsställen kan inte öka produktionen med mer än fem procent innan eventuell nyrekrytering måste ske. Närmare 20 procent av intervjuade arbetsställen inom utbildning (26 procent) och vård (14 procent) har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, vilket är nio procent färre inom utbildning och 21 procent färre inom vård jämfört med vårens undersökning.

24 Sida: 24 av 47 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Norrbottens län. Hösten 2007 hösten Norrbottens län Historiskt genomsnitt, Norrbottens län Riket H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under de kommande sex månaderna är det 46 procent av det totala antalet arbetsställen inom privata tjänster som bedömer att efterfrågan kommer att öka och nio procent som bedömer att den kommer att minska, vilket ger ett konjunkturindex på 37. Det kan jämföras med Västerbottens och rikets konjunkturindex som ligger på 25 respektive 34. Offentliga tjänster Offentliga tjänster sysselsatte 2011 cirka personer, eller 36 procent av samtliga sysselsatta i länet (dagbefolkning år), enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik. Under de senaste sex månaderna har offentlig verksamhet haft en totalt sett oförändrad efterfrågan på sina tjänster. Vård och omsorg samt vuxenutbildning har haft en något ökande efterfrågan. Grund- och gymnasieskolan har däremot haft en något minskande efterfrågan. Inför de kommande sex månaderna bedömer cirka 74 procent en oförändrad efterfrågan. Vård och omsorg, sjukvård, vuxenutbildning och statlig verksamhet (till exempel försvarsmakten) är de verksamhetsområden där konjunkturindex ligger högst. Övrig verksamhet inom landsting och kommun samt barnomsorgen har en något försiktigare bedömning för det närmaste halvåret. För det närmaste året är bedömningen att efterfrågan fortsätter öka inom bland annat statlig verksamhet, vård och omsorg, barnomsorg och vuxenutbildning. Inom gymnasieskolan bedöms en fortsatt minskad efterfrågan. Under prognosperioden uppnår närmare personer en pensionsålder på 65 år. Volymmässigt fortsätter de största ersättningsrekryteringarna att ske inom vård och omsorg samt pedagogisk verksamhet. Stora avgångar sker även inom de tekniska, administrativa och ekonomiska

25 Sida: 25 av 47 områdena. De mindre inlandskommunera signalerar redan i nuläget betydande svårigheter att tillsätta tjänster med någon form av krav på akademisk examen som exempelvis socialsekreterare, behöriga lärare inom ett flertal ämnesområden, tekniska ingenjörer, med flera. Närmare 55 procent av tillfrågade verksamhetsområden inom offentliga sektorn har det senaste halvåret upplevt rekryteringssvårigheter, vilket är närmare nio procentenheter fler än under vårens undersökning. Ett urval av upplevda bristyrken det senaste halvåret är militärer, grundskollärare, gymnasielärare i yrkesämnen, praktiskt och estetiska ämnen, allmänna ämnen, speciallärare, förskolärare och fritidspedagoger. Ett urval av upplevd bristyrken de senaste sex månaderna inom vårdsektorn är tandläkare, barnmorskor, läkare och sjuksköterskor. Arbetsmarknadssituationen för undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter där signalerna om brist ökar är något av en paradox. Trots stor efterfrågan fanns det i oktober cirka 750 som var helt eller delvis arbetslösa (ca 400 öppet arbetslösa eller i program samt ca 350 deltids- eller timanställda). Samtliga av dessa hade någon form av utbildning i något av ovanstående yrken. Utöver denna problematik så står länets utbildningsanordnare, arbetsgivare samt andra berörda aktörer på arbetsmarknaden inför en mycket stor utmaning när det gäller att vända den negativa trend som finns för att utbilda sig till arbete inom bland annat vård- och omsorg och skola. Om rekryteringssvårigheterna består kommer sannolikt många kommunmedborgares rättighet till lagstadgad utbildning, vård, omsorg och annan service att äventyras. Under prognosperioden bedöms antalet sysselsatta öka något marginellt inom försvarsmakten samt vård och omsorg.

26 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 26 av 47 Diagram 8. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Norrbottens län. Hösten 2007 hösten Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Under de kommande sex månaderna är det 15 procent av det totala antalet a verksamhetsområden inom offentliga sektorn som bedömer att efterfrågan kommer att öka och o 13 procentt som bedömer attt den kommer att minska, vilket ger ett konjunkturindex på 2. Det kann jämföras med Västerbottens och rikets konjunkturindex som ligger på minus 1 respektive 10.

27 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 27 av 47 Utbudet av arbets kraft Fortsatt negativ befolknin ngsutveckling Nedstående diagram visar att Norrbottens befolkning i åldersgruppen år har minskat med cirka personer mellan åren 1993 och Mellan årenn 2002 och 2012 har antalet i den mest aktiva arbetsåldern år minskat med cirkaa personer. I länet är det endast Luleå som har haft en ökning med 330 personer, eller 1,2 procent, i den aktiva arbetsåldern år. Det största andelsmässiga tappet har Kalix och Haparanda haft som har minskat med 7,4 respektive 5,6 procent. Enligtt SCB:s prognos fram till 2025 tyder inget på att den negativa trenden kommer k att brytas. I framtiden måste alltså färre arbetande e försörja allt fler äldre. Framför allt minskar arbetskraftutbudet för svenskfödda män och kvinnor. Till skillnad från nästan alla övriga län väntas Norrbotten inte heller att få å något nämnvärt tillskottt av personerr från andra länder. Diagram 9. Folkmängd 1 januari j Norrbottens län, år och o Källa: SCB

28 Sida: 28 av 47 Utbildning Luleå tekniska universitet med stark koppling till näringslivsforskning och regional utveckling har ökat sin attraktionskraft markant under de senaste åren. Trots att ökningen av antalet heltidsstuderande innebär ett minskat tillskott till arbetskraften så måste det ses utifrån ett positivt perspektiv eftersom kompetensbristsignalerna i länet har förstärkts och haft en stadigt uppåtgående trend sedan våren Antalet personer som väljer studier i stället för att stå till arbetsmarknadens förfogande brukar normalt minska i takt med att konjunkturläget pekar uppåt och att efterfrågan på arbetskraft ökar. Ohälsa Personer som har sjukersättning på heltid ingår inte i arbetskraften. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk- och aktivitetsersättning) under en 12-månadersperiod. Ohälsotalet 2012 var 32,3 procent för Norrbottens län och 27 procent för riket. Ohälsotalet för kvinnor låg på 38,7 procent och för män på 26,4 procent (riket 32 respektive 22,1). För länet var det en minskning med 1,3 procentenheter för respektive kön sedan Länets ohälsotal har stadigt minskat och därmed gett ett positivt tillskott till arbetskraften. Arbetskraften påverkas positivt även av snabbare och bättre rehabilitering på arbetsplatserna. Pendling över läns- och riksgränser Arbetspendling över länsgränserna innebär att den potentiella arbetskraften i ett län inte bara innefattar länets befolkning. Arbetskraftsutbudet på den lokala arbetsmarknaden omfattar därmed en befolkning som inte nödvändigtvis bor inom samma länsgräns. Enligt SBC:s siffror för 2011 så är inpendlingen till Norrbottens län cirka 200 färre än utpendlingen som ligger på knappt Största andel inpendlare kommer från grannlänet Västerbotten. Största utpendlingen från länet sker till Stockholm där närmare 40 procent av utpendlarna har sin arbetsplats. Länet har även en naturlig ut- och inpendling till grannländerna Norge och Finland där gränsregionen kan ses som en regional arbetsmarknad. Prognos för de närmaste åren är att det blir fler inpendlare än utpendlare i länet i takt med att behovet av arbetskraft ökar inom gruvnäringen och i de näringar runt om i länet som gynnas av den expansionen.

29 Arbetsmarknadsutsikterna höstenn 2013 Norrbotten Sida: 29 av 47 Arbetslösa inskrivna vid Arbetsfö örmedlingen I kommande avsnitt används begreppet totalt antal inskrivna arbetslösa a för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagaree i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utvecklin ng Under det tredje kvartalet 2013 var arbetslösheten i Norrbottens län 8,1 procent, vilket kan jämföras med motsvarande kvartal 2012 då den låg på 8,4 procent. p Andelsmässigt skedde under denna period den störstaa minskningen i Kalix, Överkalix och Pajala som minskade med 1,1 respektive 1,0 procentenheter. Den kvinnligaa arbetslösheten var lägre i länets samtligaa kommunerr förutom i Arjeplog och Boden. Diagrammet nedan visar att arbetslösheten i Norrbottens län kraftigt har minskat under de två gångna decennierna och att den nu ligger på ungefär sammaa nivå som i grannlänet VästerbottenV n och i riket. Den senaste stora negativaa arbetslöshetsförändring inträffade i samband med finanskrisen , då arbetslösheten ökade från 6,6 procent i juni 2008 till cirka 10,6 procent i december Från och med början av 2010 till oktober 2013 har länetss arbetslöshet minskat med 2,2 procentenheter, vilket kan jämföras med Västerbottens och rikets minskning som var 1,51 respektive 0,2 procentenheter. Regionalt kommer arbetslösheten fortsatt att vara högst i östra Norrbotten.. Malmfälten får en fortsatt mycket god arbetsmarknad som håller arbetslöshetssiffrorna a på en låg nivå. I kommunerna Luleå, Piteå, Boden ochh Älvsbyn, som har ett mer tjänsteinriktat och brett näringsliv samt stora offentliga verksamheter, bedöms arbetslösheten bli relativt oförändrad. I länets västra delar kommer arbetslösheten att ligga på en låg nivå som en effekt av biltestverksamheten och de kringeffekter den genererar, och då främst under vinter- och vårsäsongen. Diagram 10. Totalt inskrivna arbetslösa i procent av arbetskraften januari 1994 oktober 2013, Norrbottens och Västerbottens län samt riket. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensadee data, trendvärden.

30 Sida: 30 av 47 Den öppna arbetslöshetens utveckling Antalet öppet arbetslösa under respektive månad det tredje kvartalet 2013 var i snitt 450 personer färre jämfört med motsvarande månader Länets andelsmässiga öppna arbetslöshet under perioden låg i genomsnitt på 3,8 procent, vilket kan jämföras med riket som hade en öppen arbetslöshet på 4,7. Under oktober hade länet cirka öppet arbetslösa, vilket var närmare 500 färre än vid motsvarande månad året innan. Den öppna arbetslösheten som andel av den registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen år låg i oktober på 3,9 procent, vilket var 0,4 procentenheter lägre i jämförelse med oktober Samtliga av länets kommuner, förutom Arvidsjaur, Arjeplog, Övertorneå och Haparanda, hade lägre öppen arbetslöshet än riket som helhet. Den öppna arbetslösheten i länet prognostiseras uppgå till cirka 3,7 procent under fjärde kvartalet Utveckling av deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd under tredje kvartalet 2013 var i genomsnitt cirka 350 färre per månad jämfört med motsvarande kvartal Under oktober månad i år var drygt personer i program med aktivitetsstöd, vilket är knappt 200 färre än vid motsvarande månad året innan. I det antalsmässigt största programmet jobb- och utvecklingsgarantin (inklusive sysselsättningsfasen), som syftar till att ge stöd och hjälp till dem som varit frånvarande från arbetsmarknaden under en längre tid, var cirka inskrivna i oktober månad. Det är drygt 200 personer färre än under motsvarande månad året innan. Antalet kvinnliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin är lägre än männens deltagande; kvinnor och män. Jämfört med oktober 2012 hade den kvinnliga andelen i jobb- och utvecklingsgarantin minskat med nästa nio procent och männens med drygt sex procent. Fördelningen mellan olika utbildningsnivåer i jobb- och utvecklingsgarantin var vid slutet av oktober 27 procent med förgymnasial utbildning, 58 procent med gymnasial utbildning och 15 procent med eftergymnasial utbildning. Jobbgarantin för ungdomar, som antalsmässigt är det största programmet för ungdomar, hjälper arbetslösa i åldrarna 16 till 24 år som har varit inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen i sammanlagt 90 kalenderdagar att finna ett arbete. Denna insats hade i oktober 2013 cirka 60 personer färre inskrivna vid en jämförelse med samma månad året innan, en minskning från till personer. Fördelningen mellan unga kvinnor och unga män inom garantin är cirka 36 procent kvinnor och 64 procent män. Det kan jämföras med fördelningen i oktober 2012, som var 41 procent kvinnor och 59 procent män. Fördelningen mellan olika utbildningsnivåer i jobb- och utvecklingsgarantin var vid slutet av oktober 24 procent med förgymnasial utbildning 72 procent med gymnasial utbildning och 4 procent med eftergymnasial utbildning.