Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden June 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden 15 17 June 2009"

Transkript

1 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Authors. Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden June 2009 Editor Andreas Nyblom

2 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsrättsinnehavare i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Linköping Electronic Conference Proceedings, 40 Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, ISSN (www) ISSN (tryck) 2009, Respektive författare ii

3 Innehåll Plenarföreläsningar Introduktion till ACSIS konferens för kulturstudier 2009 Johan Fornäs...7 Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar Tora Holmberg...11 Modernitet in på kroppen, eller kropp, känslor, sinnen som social arena Karin Johannisson...19 Art, artistic research, and the animal question Helena Pedersen...25 Papers Det binäras magi: Om den binära kategoriseringens principer och om husdjuret som det antibinäras tankefigur David Redmalm...33 Nordiskt friluftsliv och allemansrätt: Nationella identitetsprojekt och ekopolitisk inspiration Klas Sandell...39 By, landskap, kraftverk kärnkraftens poetik Fredrik Krohn Andersson...51 Att arbeta etnografiskt i massiva onlinespel Malin Sveningsson Elm...61 Att förhandla nu mot då: Djur, ekonomisk vinning och historia Leif Häggström...79 Kulturteori och socialteori mer än goda grannar? Leo Bartonek...89 Idrottens gränstrakter: Om äventyrsidrott och friluftssport Johan Arnegård & Klas Sandell...95 Kändisbruk: En tidningsläsare klipper och klistrar 1888 Johan Jarlbrink Postmodern vitalism: Från D'Arcy Thompson till Mandelbrot Fernando Flores The Boundary Work of Commercial Friendship Johan Hultman & Erika Andersson Cederholm Natur och kultur i förening? Verksamheten i hembygdsföreningar Anna Eskilsson Ett eget rum: Kön, kropp och sexualitet i några svenska samtidsromaner Jenny Björklund Parkour en posthumanistisk idrott? Kalle Jonasson iii

4 Vad är kulturpolitik: Professionellt, smalt och okontroversiellt? Tobias Harding Slack Space eller det övergivna husets potential Catharina Gabrielsson Re-reading time-geography: Genus och speglingar av makt i tidrummet Tora Friberg, Christina Scholten och Annika Sandén Den öppna bostaden som konsumtionsgenerator Maja Willén Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön Sophie Elsässer Kvalitet och genus En komparativ studie av tre kulturområden: litteratur, teater och museum Linnéa Lindsköld När hunden själv får välja om hunden i konsumtionssamhället från 1950 till 2000-talets början Sarah Vinterlycka De patenterade konsterna 100 år av upphovsrättskritik Martin Fredriksson Maskinisk darwinism: teknikens naturhistoria hos Samuel Butler och Gilles Deleuze Jonnie Eriksson Intersektionella konstruktioner av norskhet i nutida kulturminnesförvaltning Wera Grahn Nykter eller drogad? En fråga om sammanhang Eddy Nehls Noetic Norden: assembling and dissembling the art of the north Stuart Burch Gör platsen patienten? Rumsliga föreställningar i psykiatrin Ebba Högström Hur Eva Dahlgren är gjord Framställningar av en artistpersona i marknadsföring, media och musiktexter Anna Biström Coachning som bekännelse: Föräldracoachning och fostran av neoliberala medborgare Magnus Dahlstedt Glidningar och förgivettaganden: Några noteringar om aktuell och passerad kulturpolitisk diskurs Anders Frenander Att sminka de döda: Estetiseringen av döden I tv-serien Six Feet Under Mikael Askander När skogen inte känns igen: Existentiella följder av förändrad skogsmarksanvändning Håkan Berglund-Lake iv

5 Berömda artisters dilemman Eva Blomberg Ekologi som kris, livsstil och estetik: den ekologiska retorikens ideologiska och utopiska energier Johan Hedrén Kulturens inflytande och utflytande: Aspektpolitik i staden Per Möller v

6

7 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Kultur~Natur Introduktion till ACSIS konferens för kulturstudier 2009 Johan Fornäs ACSIS och Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet This is the slightly revised opening of the Swedish cultural studies conference Culture~Nature, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Johan Fornäs is Professor at the Department of Culture Studies (Tema Q) and Director of the ACSIS national centre for interdisciplinary cultural research. The text gives a general background to the topic and structure of this conference. 7

8 ACSIS är ett centrum för kulturstudier här vid Linköpings universitet, med syftet att stärka kulturforskningen genom nationellt och internationellt nätverkande mellan ämnesområden och universitetsorter (www.acsis.liu.se). Det leds av en nationellt tillsatt styrelse med en ledamot från varje svenskt universitet, med ordföranden Dan Brändström som tidigare var chef för Riksbankens Jubileumsfond och har en unik insikt i kulturforskningens villkor. En splitter ny resurs är exempelvis vår vetenskapliga tidskrift Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research har just publicerat sina första tio artiklar, inklusive ett temablock om kulturens och kulturforskningens nytta. Tidskriften utges gemensamt av ACSIS, Tema Q (Kultur och samhälle) samt Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult), med Martin Fredriksson, Jenny Johannisson och mig som redaktörer. Den är refereegranskad men öppet och gratis tillgänglig som open access på Linköping University Electronic Press (www.cultureunbound.ep.liu.se). När ACSIS 2005 höll landets första stora kulturstudiekonferens blev det tydligt hur stort behov det finns för sådana mötesplatser på detta breda fält vars dynamiska gränsland knyter samman områden som annars sällan möts. Två år senare arrangerade vi ett motsvarande europeiskt evenemang, som också satte gränssnitt och övergångar i fokus. I höstas höll vi en lite mindre konferens om kulturvetenskapens nytta. I denna vår tredje riktigt stora konferens har vi återgått till ett främst svenskspråkigt format eftersom det helt uppenbart finns ett stort behov av detta som komplement till de internationella träffpunkter som redan existerar. ACSIS konferenser saxar ju mellan de stora konferenserna Crossroads in Cultural Studies som den internationella organisationen Association for Cultural Studies (ACS) anordnar förra året hölls den på Jamaica och nästa sommar i Hongkong. Inom humaniora och kulturforskning i allmänhet finns det flera goda skäl att ibland upprätthålla dialoger på det egna språket, parallellt med de samtal som förs på företrädesvis engelska ut mot omvärlden. De kulturella och samhälleliga fenomen vi studerar har nämligen ofta en utpräglat lokal eller regional karaktär, och ibland måste de även analyseras utifrån denna kontext. Sedan är det också viktigt att föra ut dessa analyser i de transnationella nätverken, och vi har här fört in sådana moment, dels genom Celia Lurys introduktionsföreläsning och dels genom ett par engelska gruppsessioner med internationellt deltagande. Medan våra bägge tidigare konferenser tematiskt var rätt ofokuserade har vi i år valt att utgå från en mer precis huvudtematik, även om gruppsessionerna får röra sig fritt över hela kulturforskningsfältet. Temat för i år är Kultur~Natur. Av alla de grundläggande kulturdefinitioner som förekommer hör den som ställer kultur mot natur till de mest fundamentala. Den har samtidigt fått en förnyad aktualitet genom att så många av samtidens stora debattämnen och ödesfrågor just kommit att handla om den laddade relationen mellan kultur och natur. För vad är klimatkrisen, den nya genetiken, sociobiologin, epidemiskräcken och skönhetsoperationerna om inte uttryck för en pågående gränsförskjutning mellan dessa poler? Man kan hävda att det pågår en strukturell kulturalisering där människorna sträcker sina designande tentakler allt längre ut i rymden och in i cellernas och atomernas inre. Det ger individer, samhälle och kultur ett växande ansvar. Samtidigt slår naturen på olika sätt tillbaka mot den sfär av mening och identitet som formar ett kulturellt kärnområde. I denna konferens tänker vi oss inte kultur och natur som något motsatspar. Det lilla tildetecknet (~) antyder istället att det finns en dynamiskt böljande förbindelse mellan de två begreppen, och samtidigt en frånvarande eller svårformulerad förbindelse mellan dem. Här handlar det om att undersöka några av de förmedlingar som knyter samman dem och slår broar mellan frihetens och nödvändighetens riken. Celia Lurys introduktionsföreläsning är tänkt att öppna horisonten för dessa frågor, som sedan vidareutvecklas i fyra plenarsessioner där särskilt inbjudna moderatorer getts möjlighet att sätta samman var sin panel. I den första har Jenny Sundén tagit ett samlat grepp om vetenskap som ett möte mellan praktik och teknik, där mentala operationer och materiella artefakter 8

9 samspelar. I den andra plenaren har Maths Isacson som även ingår i ACSIS styrelse bjudit in forskare att reflektera över makt och resurser ur ekonomiskt perspektiv. Anette Göthlunds plenar utgår från konstområdet där form och material samverkar och där naturens landskap och kroppar vävs samman med kulturella betydelselager. I den fjärde plenarsessionen sätter Torbjörn Forslids gäster fokus på hur mänskliga identiteter väver samman diskurser och kroppar. Insprängt mellan dessa ligger en mängd spännande gruppsessioner som forskare från hela landet själva föreslagit och organiserat. Flera relaterar sig till konferensens huvudtematik, medan andra rör sig friare ut på kulturstudiefältet och visar på dess svårbegränsade rikedom. Konferensen hade 200 deltagare, varav 160 framträdde i programmet. Könsfördelningen var jämn, 90% kom från ett tjugotal svenska lärosäten, med Linköpings universitet (21%), Lunds universitet (15%), Stockholms universitet (9%), Malmö högskola (9%), Uppsala universitet (7%) och Göteborgs universitet (6%) som de mest välrepresenterade. 11% deltog även i båda de tidigare konferenserna och 36% hade åtminstone varit med på någon av dem. Ämnesmässigt hörde många hemma i breda tvärvetenskapliga kulturforskningsmiljöer (15%), med historieämnen (12%), etnologi (8%), pedagogik (6%), arkeologi (6%), hälsa/vård (5%), konst/bild (4%), barn/ungdom (4%), litteratur (4%), medier/it (4%), miljö/geografi (4%), och genus (3%), sociologi (3%), teknik/vetenskapsteori (3%) och etnicitet (3%) som viktiga delområden. Konferensen har möjliggjorts tack vare välkommet ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond, forskningsrådet Formas samt filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Ett stort tack till alla som vetenskapligt och praktiskt gjort detta evenemang möjligt! 9

10

11 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar Tora Holmberg Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Inom teknik- och vetenskapsstudier inklusive feministiska vetenskapsstudier har gränser mellan natur och kultur sedan länge undersökts, problematiserats och omvärderats. Det är nu en självklar utgångspunkt att naturen inte upptäcks, utan skapas. Vi har aldrig varit moderna, som Latour säger, natur och kultur har aldrig varit åtskilda. Men gränserna skapas och återuppfinns gång på gång i vetenskaplig praktik. Med utgångspunkt i några figurer som utmanar och samtidigt befäster dessa gränser transgena möss och urbana djur undersöks hur vi kan förstå vetenskapens roll i denna gränsproduktion. Slutligen vill jag med hjälp av transbegreppet diskutera och kritiskt granska idén om överskridanden; vad de innebär, vilka begränsningar själva idén för med sig och vilka etiska och vetenskapliga implikationer som kan finnas. 11

12 Inledning När jag var liten bodde jag strax utanför Uppsala och vi födde upp kaniner. De fick para sig och föda ungar på våren, och min pappa slaktade dem på hösten. Så såg årscykeln ut för kaninerna och för oss. Som mest hade vi närmare 50 kaniner i olika burar på gräsmattan. Det säger sig självt att de flesta var rätt anonyma för oss människor. Men det fanns några undantag från regeln. Dels var det vissa avelskaniner som undantogs höstslakten, de fick gå kvar till nästa år. Dels fanns där vissa som jag liksom tjatat mig till. Det var Fiffelin som levde i bästa välmåga (och ofta parade sig med mitt rosa pantern-gosedjur), Virre som bröt ett ben och fick gipsas, Gråis som var lite långsam i intellektet och Cissi som hade nåt fel på tänderna. Dessa namngivna, ihågkomna individer bryter tydligt av mot den stora, anonyma massan av kaniner. Vad är då poängen med denna utvikning i barndomsminnen? Jag vill peka på två saker som är viktiga för det jag kommer att ägna resten av detta paper. Det första handlar om kategoriseringar, gränsdragningar och namngivandets magi. Inom symbolisk interaktionism talar man om namngivande som en symbolisk handling, viktig för relationens mening och innebörd (Trost & Levin 1996: 114). När det gäller till exempel hundar, så har man sett att de ofta namnges efter egenskaper, efter utseende (Pricken eller Fluffy) eller efter kändisar, men vanligast är att man väljer människonamn till sitt husdjur, vilket gör att han eller hon symboliskt ges individuella karaktärer och livshistoria som en virtuell person (Sanders 2003: 411). Genom namngivandet skapas ett subjekt och en mer vänskaplig eller jämlik interaktion blir möjlig. Summan av kardemumman är att även om alla djur i min berättelse hör till kategorin kaniner, kategoriseras de olika, som antingen mat eller husdjur. Vissa namnges, blir individer och uppgår i familjen. Andra stannar ute och blir mat. Det andra handlar om husdjuren och deras plats som gränsvarelser, som gränsgångare mellan natur/djur och kultur/människa. Husdjur är en kategori som jag inte kommer att ta upp här, ett ämne för David Redmalms avhandlingsprojekt (Redmalm, kommande). I stället är det andra former av animala gränsvarelser som kommer att tas upp; transgena möss och urbana fåglar. Jag kommer att diskutera deras status som just gränsvarelser, och deras roll som utmanare av natur/kultur dikotomin som sådan. Slutligen vill jag med hjälp av det feministiska transbegreppet diskutera och kritiskt granska idén om överskridanden; vad de innebär, vilka begränsningar själva idén för med sig och vilka etiska implikationer som kan finnas. Inom teknik- och vetenskapsstudier inklusive feministiska vetenskapsstudier har gränser mellan natur och kultur sedan länge undersökts, problematiserats och omvärderats. Det är nu en självklar utgångspunkt att naturen inte upptäcks, utan skapas i laboratoriet. Vi har aldrig varit moderna, som Bruno Latour säger, natur och kultur har aldrig varit åtskilda. De förmoderna, mer flytande gränserna ploppar ständigt upp i det moderna projektet att skapa rena kategorier. Vad menar han då med modern? Det moderna, enligt Latour, består av två sammanvävda nivåer: The first set of practices, by translation, creates mixtures of entirely new types of beings, hybrids of nature and culture. The second, by purification, creates two entirely distinct ontological zones; that of human beings on the one hand; that of non-humans on the other. Without the second, the work of translation would be slowed down, limited, or even ruled out. (Latour 1993: 10-11) Med andra ord lever vi i en tid av samtidig hybridisering av kategorier och dikotomier, och åtskiljande genom renhetssträvanden. Man kan här tala om två parallella domäner, med ständig trafik däremellan. Det ligger här nära till hands att gå till Mary Douglas och hennes klassiska studie Renhet och fara (1997 [1966]) som inspirerat en hel del Science and Technology Studies (STS) och feministiska vetenskapsstudier. Douglas menar att kulturen tillhan- 12

13 dahåller vissa grundläggande kategoriseringssystem i vilka värderingar och upplevelser kan inordnas (1997 [1966]: 60). Men kultur ska för den skull inte förstås som statiskt. Materia och erfarenheter som inte passar in i våra kategorier anomalier upplevs som hotfulla och orena då de sätter hela kategoriseringssystemet i gungning. Gränser och gränstillstånd är särskilt känsliga för framkallande av fara. I övergången mellan två kategorier eller tillstånd, hotas ordningens stabilitet av formlöshet. För att återställa, normalisera, ordningen används symboliskt handlande: ritualer. Alternativt kan anomalier ignoreras, eller glömmas bort och återuppväckas vid en annan historisk tidpunkt, i en annan kulturell ordning (ibid, kap. 6). Kultur är för Douglas relativt autonomt, vilket inte räcker för att förstå hur biovetenskaplig kunskap idag produceras på sätt som överskrider en rad gränser. Donna Haraway är mer specifikt inriktad på dessa frågor. Med sin kulturteori intresserar hon sig för den moderna biologins framväxt och etablering, och hur vetenskapen flätas samman med andra institutioner inom den kulturella och historiska kontext där den bedrivs. Genom gränsdragningar skapas kategorier och objekt, och var gränserna för tillfället dras och vad kategorierna ges för innehåll, blir avgörande för skapandet av mening såväl som kroppar och objekt (Haraway 1991: 201). Mina empiriska exempel som jag strax ska komma till, handlar båda om människor och andra djur. Inom vetenskapen, har naturvetenskapen traditionellt representerat djuren och samhällsvetenskap och humaniora har tagit sig an människorna. Internationellt sett har vi nu sett ett ökat samhällsvetenskapligt intresse för relationer mellan människor och andra djur. De huvudsakliga orsakerna till det är först och främst den så kallade kulturella vändningen som bidragit till ett ökat intresse för hur betydelsefulla andra djur är för den mänskliga kulturen. Vi har på senare år sett ett ökande intresse för husdjur och djuraktiviteter av olika slag och detta hänger samman med förändrade normer och föreställningar om djur och natur. Men andra djur kan också ses och analyseras i poststrukturalistiska termer som den andra, utan vilken vi inte skulle kunna definiera vad det betyder att vara människa: Utan det djuriska, ingen mänsklighet (Haraway 2008, Holmberg 2005). För det andra har sociala rörelser som djurrättsaktivism och miljörörelsen, argumenterat för en större medvetenhet och starkare ansvar för människans privilegierade position. Dessa sociala och kulturella tendenser i samhället, bidrar för det tredje till en ökad reflexivitet: att undersöka om och i så fall hur olika discipliner kan tillåta ett mindre antropocentriskt och förtryckande perspektiv på andra djur, ett tema för ett nytt bokprojekt för vår humanimal group på Centrum för genusvetenskap som vi valt att kalla Undisciplined animals (Segerdahl, kommande). Bevingade följeslagare Jag tänkte här ta mitt första, högst vardagliga exempel på gränsvarelser: urbana djur. Staden är förutom människor, befolkad av både fyrbenta, icke-benta och bevingade djur. Vare sig deras närvaro är önskvärd eller ej, så finns de där och bidrar till en stadens ande anima urbis (Wolch 2002: 722). Hundar och katter, duvor och hästar är integrerade i det urbana landskapet. Människors relationer till andra djur är en del av skapandet av den urbana miljön, identiteten och platsen (Griffiths m.fl. 2000). Om man vill analysera djur i staden, är natur/kultur-gränsen ett givet fokus: skapandet av den civiliserade staden i sig bygger på utestängningen av natur. Närvaron av djur kan därmed å ena sidan avcivilisera urbana platser, vilket i sin tur skapar behov av normaliserande strategier som sanering, för att tala med Mary Douglas. Det handlar om att vilda djur såväl som husdjur kan, om de passerar vissa gränser, uppfattas som ohyra och därmed kräva utrotning (Griffiths m.fl. 2000). Det kan handla om att djuren blir för många, att de inte passar med den övriga sammansättningen eller att de helt enkelt är på fel plats på fel tidpunkt (jfr. Herzog 1989). Å andra sidan har vi en lika stark tradition av att koppla samman behandlingen av djur med grad av civilisation; ju bättre ett samhälle behandlar sina djur, det vill säga, ju humanare man är, desto högre grad av civili- 13

14 sation. Exempel på detta kan ses när frågor om djurs välfärd kommer upp på agendan. Lite tillspetsat kan man säga att frågor om djur i stan rör sig längs dessa axlar; ohyra respektive välfärd. Jag ska illustrera med en film som belyser fenomenet. Filmen heter Trevligt att råkas och handlar om just: råkor (Triq produktion 2003). I filmen om råkorna står det klart att de stör den ordnade och civiliserade staden, fåglar är i grunden okontrollerbara. De dyker upp, eller snarare ner, från ingenstans, de rör sig över oändliga sträckor, de bryr sig varken om nationella eller kulturella gränser och de äter det vi lämnar efter oss. I många städer har man infört förbud mot att mata fåglar. Men vi får inte heller glömma den andra sidan av myntet, djuren i det här fallet fåglar är inte bara orosmoment och källor till konflikter i det urbana. De utgör många gånger ett slags socialt kitt och fungerar som sociala möjliggörare. Det är idag välkänt att särskilt hundägare oftare träffar andra människor och inleder interaktion med okända (Sanders 1999). Men kan man då inte tänka sig att ankdammar och andra fågelplatser kan verka på liknande sätt, att kontakt med andra djur skapar och underhåller kontakter mellan människor? Stig Fredriksson, eller Natur-Stig, som arbetar som guide i Slottsskogen i Göteborg, berättar om en kategori parkbesökare som getts särskilda smeknamn, som fru von Fågel och Sälmormor (Holmberg 2006). Dessa kvinnor sägs kommunicera så effektivt att djuren pratar tillbaka. Till och med kråkor, som av goda skäl är reserverade mot människor, sägs ha ätit ur fru von Fågels hand. I Göteborgs-posten uttalar sig Sonja Pettersson, alias Slottskogens egen fru von Fågel, så här: Jag pratar alltid med fåglarna. Jag lever på det, annars skulle jag sitta hemma i gungstolen och självdö. I går morse kom svanhannen sturskt emot mig. Han gör mig ingenting, men jag sa: "Vet hut på dig! Ska du visa dig sån för mig?" Då vände han och gick. (Serenander & Lidell 2003: 25) Smeknamnen tillsammans med anekdoterna sätter fingret på det faktum att fåglar ibland blir väldigt centrala för människors vardag och för deras identitet. I filmen Trevligt att råkas berättas också om människor som engagerat sig i råkornas väl och ve, och som verkligen inte ser det som önskvärt att de ska utplånas (Triq produktion 2003). Återigen verkar det vara spänningen mellan ohyra och välfärd som spökar. Ska vi då se det, som man traditionellt gjort, som att djuren ersätter verkliga mänskliga relationer i en mer och mer individualiserad värld? James Serpell sätter fingret på denna fråga och menar att vi snarare än att nostalgiskt tråna efter en tid då mänskliga relationer var viktiga, kan förstå och analysera dessa människa djur relationer i sin egen rätt (Serpell 1986). Det behöver inte handla om ett nollsummespel, där brist på mänskliga relationer ersätts av andra djur. Tvärtom har studier visat att människor som har husdjur, också har ett rikare mänskligt socialt kontaktnät. Om det gäller fru von Fågel får vi låta vara osagt, men om det nu faktiskt är så att människor känner stark empati för och samhörighet med andra djur, så behöver vi kulturforskare ta detta på allvar och fundera en vända till över begrepp som social identitet, vänskap och interaktion. När det gäller frågor om andra djur och urbanisering, har vi att göra med ett outvecklat forskningsområde. Det är främst kulturgeografer som intresserat sig för dessa frågor, och det finns en rad viktiga lärdomar att dra från dessa (fåtal) studier. Analyser av platser och platsers betydelse för människors identitet, kan vinna mycket av att utvidgas till analyser av andra djur. Urbanisering handlar inte bara om ökad förtätning av stadskärnan, utan också om rumslig utbredning av staden. Utbredningen sker förstås till viss del på bekostnad av de människor och andra djur som befolkar (ordet visar på språkets antropocentriska slagsida) områdena runt omkring staden. Vi behöver mer kunskap om vad som sker på gränsen mellan stad och land, vad gäller hur relationer mellan människor och andra djur ser ut i dessa semivilda gränsytor. Inte minst är detta en fråga som aktualiseras i samband med konflikter runt rovdjur: 14

15 Vad händer när det civiliserade samhället möter den vilda naturen? Detta är temat för ett nytt projekt som jag planerar, som rör Controversial connections. Transgena gränskrypare Jag tänkte ta ytterligare ett exempel på gränsvarelser eller gränskrypare i det här fallet, nämligen transgena möss, möss som man på olika sätt medvetet förändrat i arvsmassan. Idag utgörs nära hälften av alla djurförsök av transgena eller genetiskt modifierade djur, framförallt möss. Så även om de på många sätt är science fiction upplösning av artgränser mellan människa och djur, är de också högst vardagliga i laboratoriet. Eller som Haraway säger: Transgenic organisms are at once completely ordinary and the stuff of science fiction (1997: 57). Dessa gränskrypare utgör på sätt och vis kulturforskarens våta dröm; de kan sägas balansera på den fina gränsen mellan natur/kultur, organism/uppfinning, vetenskap/teknik, djur/människa. De utmanar på så sätt modernitetens sorterings- och kategoriseringsapparat, och kastar oss in i postmoderna hybridiseringsdiskurser. Dessa djur representeras ibland som vilka laboratoriemöss som helst som vanliga, ordinära. Som en av forskarna som Malin Ideland och jag intervjuat för projektet Dilemman med transgena djur: Vi som människor har under årtusendenas lopp haft djur och ändrat beteende på dem genom selektiv avel. Ett artificiellt urval snarare än ett naturligt urval. Så jag är inte så bestört av den manipulation som en genetisk modifiering i labbmiljö innebär. För många gånger är inte effekten större än i avel. Det går lite snabbare. (Intervju forskare) Den här typen av utsaga är framträdande när välfärdsfrågor diskuteras, det vill säga djuretiska spörsmål i forskningspraktik och djurförsöksetiska nämnder. I andra sammanhang skiftar repertoaren och de transgena mössen framstår som lösningen på alla sjukdomar som hopp. Oftast har medicinska framsteg inte skett för att man avsiktligt har gått in och letat efter en bot [ ] Man vet inte vad det leder till. Kanske ingenting. Kanske blir det bot för alla diabetiker i hela livet. Miljoner människor kommer ha nytta av det. (Intervju forskare). Man kan säga att samma djur får högst skiftande betydelser beroende på sammanhang. Men, något som är lika tydligt är att vissa relativt tekniska frågeställningar och dilemman blir mer framträdande som frågan om man ska ta vävnadsprover från svans, öra eller tå medan andra nog så intressanta frågeställningar som rör försökens syfte, tolkning av resultat och avel verkar hamna mer i skymundan. Malin Ideland och jag har talat om transgena tystnader för att begripliggöra den processen (Holmberg & Ideland 2009). Något som också är slående är hur etiken teknifieras. Det är som att det handlar om att det som på något sätt kan lösas på ett rationellt sätt (genom cost-benefit analys) blir framträdande. Frågor som ter sig olösliga som transgena djurs vara eller onödiga försök artikuleras inte i första taget. I stället får man söka dessa frågor i det implicit sagda. Här diskuteras djur som blir över, som inte används, ett nog så intressant tema. Vi kanske avlivar en tredjedel eller nåt sånt där, de, de paras ju och så blir det så att ett antal djur har fel genkombination och då behöver vi ju inte dem och då avlivar vi dem. [paus] Så snart som möjligt. (Intervju forskningsledare) I en labbkultur där djuren offras sacrifice på engelska för ett högre syfte, blir dessa möss som inte används hotfulla och omgärdas av förminskande, normaliserande retorik och ritualiserade praktiker. T: Går det att göra nåt åt det [spillet]? I: Nej, det går inte att göra nåt åt. 15

16 T: Nej, det är som det är. I: Det är som det är. Det är så biologin funkar så att, det blir djur som man inte använder utan de kan avlivas snabbt. [paus] (Intervju forskningsledare) Utan att gå in på detaljer nöjer jag mig med att säga att vi här har att göra med ett slags absolution; ett besvärjande av ansvar. Jag nämnde att transgena djur på ett kulturellt plan utmanar många av modernitetens förgivettagna åtskillnader; mellan natur och kultur, djur och människa, vetenskap och teknik, uppfinning och organism. Kulturteoretiker menar att dessa hybrida överskridanden skapar en hotbild som på många sätt har med föreställningar om smuts och orenhet att göra (Douglas, 1997[1966]), och där motdraget blir ett slags renlighetssträvanden och strategier. På ett liknande, metaforiskt plan kan vi leka med tanken att den oreda som skapas i djurhus och laboratorier via överskridanden av olika gränser, men också den potentiella oreda som faktiskt är en del av hela avels- och produktionsprocessen, hanteras genom olika sätt att städa upp (Holmberg, kommande). Renlighet som metafor används frekvent i biomedicinsk forskning och inom transgenproduktion och försök. Det talas om rena linjer, rena knockar, pathogenfree och clean animals. Jag vill också föreslå att renlighetssträvanden går hand i hand med det mest framträdande draget inom bioteknologisk forskning: biologisk kontroll. Vetenskapsantropologen Sarah Franklin har föreslagit, utifrån sina många studier av klonade djur (särskilt kring fåret Dolly), att normen för biovetenskapen idag är transbiologi, en biologi som karaktäriseras av särskilt skapande av liv, liv som är made and born snarare än det omvända (Franklin 2007). Transbiologin överskrider ständigt olika gränser; institutionella, kulturella och materiella. Vad betyder då det för mitt exempel här? Jag menar att det ger en viktig ledtråd till att förstå varför vissa frågor hanteras medan andra blir mer tysta. Tekniska dilemman som har med val av biopsiställe att göra, eller lösningar för transgena tekniker, ligger inom ramen för biologisk kontroll. Frågor om spill och annan avelsrelaterad oreda, kan forskarna inte göra mycket åt, de ligger utanför den biologiska kontrollen. Om vi fortsätter med Sarah Franklin och hennes idé om transbiologi så har Franklin rätt i att det är så mycket av nutida biologi och bioteknologi opererar. I efterdyningarna av ny teknologi som IVF, kloning, genmodifiering och så kallad tissue engineering skapas också nya förståelser av kulturellt invanda kategorier som art, släktskap, kropp och kroppslighet, sexualitet och reproduktion, kön/genus och ras. Enligt Haraway så överskrider trans en culturally salient line between nature and artifice, and they greatly increase the density of all kinds of other traffic on the bridge between what counts as nature and culture (Haraway 1997: 56) De öppnar med andra ord för en rad andra överskridanden. Men är då dessa alltid av godo? Och för vem? Det verkar som att gränsöverskridanden mellan människa och andra djur, som i fallet med de transgena mössen, gör inget eller i värsta fall medverkar till mänsklig överhöghet human exceptionalism (Urbanik 2006) Snarare verkar gränserna förstärkas, och det är här jag menar att vi måste se till det specifika med dessa gränskrypare; mössen som smuts och renhet samtidigt utmanar och befäster kulturella ordningar. Jag menar också att en kulturteoretisk, feminist science studies ingång ofta poängterar den utmanande sidan, något vi ser i nya forskningsansökningar och program (även det jag själv arbetar med). Jag tror som Eva Hayward, att trans är ett prefix som bär på och skapar hopp om förändring, förbättring och subversion, och att vi därför ofta överanvänder det (Hayward 2009). För mössen gör det ingen större skillnad, de går kvar i sina trånga burar och deras kroppar används för obetalt transgent arbete. 16

17 Anomalier går igen För att avrunda med en tillbakagång till mina inledande frågor: är det då så att vi kan slå fast att de urbana fåglarna och de transgena mössen utmanar iden om åtskillnad mellan natur/kultur? Ja, förvisso destabiliserar fåglarna den civiliserade och städade staden. Men vad mer är, de utmanar gränser mellan djur och ohyra, och mellan främling (kanske i Baumans version, en rasifierad utomstående) och vän. Min poäng är att specifika gränsvarelser överskrider/utmanar specifika gränser, vilket i sig skapar specifika förståelser och förkroppsliganden av dessa varelser. Gränsflygare som till exempel råkor och duvor, förändrar stadens arkitektur genom uppfinnandet av särskilda nät och annat som ska försvåra för dessa att sätta sig. De förändrar policy och aktiviteter, då de indirekt också skapar problematik och reglering kring matande eller inte matande. De transgena mössen skapar också oreda, kanske inte så mycket längs natur/kultur gränsen, utan snarare för att de är just möss; de förökar sig, de slåss med varandra, och deras kroppar neutraliserar och motstår på så sätt ibland genförändringar. För att återgå till Mary Douglas kan vi se att vår strävan att inordna händelser och upplevelser i den kända och etablerade ordningen bäddar för förändringspotential. I slutändan är upplevelser alltid motsägelsefulla och klassificeringar ofullständiga. Kategoriseringssystemet strider mot sig själv och innehåller därför nyckeln till sin egen undergång (1997 [1966], se kap. 9). På så sätt kan gränsflygare som urbana fåglar destabilisera diskursen om människan i centrum, förändra det urbana rummet och vända upp och ner på sociala praktiker. Och transgena möss, den ultimata bilden av eller metonymen för biologisk kontroll, kan skapa oreda just genom sin kroppsliga, organiska, vanliga, mushet. Jag skulle här, istället för att säga som Latour att vi aldrig varit moderna och att vi därför inte kan utmana moderniteten, vilja kritisera idén om det ständigt utmanande genom att leka med tanken att dessa figurer snarare "går igen"; de spökar i sin förmoderna, hybridiserade skepnad. Vi försöker ständigt skapa rena kategorier både inom vetenskapen och mer vardaglig förståelse men vi är dömda att misslyckas och hemsöks ständigt. Och, samtidigt som detta sägs, så menar jag att det finns gränser som aldrig någonsin tillåts överskridas. Jag menar att man så tydligt kan se att även om gränser mellan människa och djur lekfullt kan beröras, som i namngivandet av fåret Dolly eller i termer som humanisering av transgena modelldjur, upprätthålls dessa gränser aktivt och stabilt. Förstås skulle de inte kunna användas i djurförsök eller utrotas från gatorna om de inte var just djur. Är människa/djur den ultimata gränsen, som flera filosofer hävdat? I Haraways bok When species meet (2008) undersöker hon hur relationer mellan människor och andra djur kan förstås, bland annat i termer av ansvar och delande. Här menar hon också ett slags ontologiskt delande och möte i det Giorgio Agamben (2004) kallat the open det avgrundslika avståndet mellan människor och andra djur. Min ödmjuka förhoppning är att förändrade praktiker, i vilka dessa animala gränsvarelser medverkar som subjekt och aktörer, kommer leda till förändrade öppningar, till ett slutande av denna avgrund. Referenser Agamben, G. The Open. Man and Animal, Stanford University Press, Stanford: Douglas, M. Renhet och fara, Nya Doxa, Nora: 1997 [1966]. Franklin, S. Dolly mixtures. The remaking of geneaology, Duke University Press: Griffiths, H., Poulter, I., Sibley, D. Feral cats in the city, i Philo, C. & Wilbert, C., (eds.) Animal spaces, beastly places. New geographies of human-animal relations, London: Routledge: Haraway, D.J. Simians, cyborgs and women. The reinvention of nature, New York: Routledge: Haraway, D.J. FemaleMan _Meets_OncoMouse. Routledge: London & New York:

18 Haraway, D.J. When Species Meet, Minnesota University Press: Hayward, E. Lessons from a starfish, i Griffith, N. & Hird, M.J. (eds.) Queering the Non-Human, Ashgate, Aldershot: Herzog, H.. The moral status of mice. ILAR Journal 31(1), Holmberg, T. Vetenskap på gränsen, Arkiv Förlag, Lund: Holmberg, T. Människor, andra djur, och utmaningar för sociologin, Sociologisk Forskning nr. 1, 5 19: Holmberg, T., Ideland, M. Transgenic silences. The rhetoric of comparisons and the construction of transgenic mice as ordinary exclusivities, Biosocieties 4(2): Holmberg, T. Tail tales. How researchers handle transgenic dilemmas, New Genetics and Society: kommande. Latour, B. We have never been modern, Harvard University Press: Redmalm, D. Husdjurets genealogi, avhandlingsprojekt, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap (HumUS), Örebro universitet: kommande Sanders, C. Understanding dogs. Living and working with canine companions, Temple University Press Segerdahl, P. Undiciplined Animals, Centre for Gender Research, Uppsala University: kommande. Serenander, K., Lidell, K. Slottsskogens egen Fru von Fågel, Göteborgsposten 5 september: Serpell, J. In the company of animals, Oxford: Basil Blackwell: Triq produktion, Trevligt att råkas, se besökt 10 augusti 2009: 2003 Trost, J., Levin, I. Att förstå vardagen; med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv, Studentlitteratur: Urbanik, J. Geography and Animal Biotechnology: How Place and Scale are Shaping the Public Debate, Unpublished Ph.D. dissertation. Clark University, Worcester, MA: Wolch, J. Anima urbis, Progress in Human Geography, 26(6): :

19 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Modernitet in på kroppen eller: kropp, känslor, sinnen som social arena Karin Johannisson Uppsala universitet My focus, within a broader field of the history of emotions and the history of the senses, is on through what bodily strata, and what signs and symptoms modernity was (and is) literally embodied. Defining modernity I am following Marshall Berman s definition: a kind of vital experience - of space and time, of me and the other, of the possibilities and threats of life displaying itself at different points in time, but mostly with reference to the turn of the century The aim is to show how intensified social change, on a collective and individual level (i.e. to the elite and bourgeoisie) is deeply related to embodiment. A new body was appearing, characterized by painfully sensitive senses. This modern, and hastily modernized body, was thus highly sensibilized, even agonized and phobic, demonstrating a broad spectrum of nervous and burn-out symptoms. Not only perceptions but the senses themselves, like emotions, are culturally flexible, illustrating a transgressive, versatile body. 19

20 I. Prolog När August Strindberg anländer till Paris på 1890-talet drabbas han av sinneskaos. Förvirrad rör han sig i strömmen av främmande intryck. Sinnena lurar honom. Byggnader tycks dra sig undan när han närmar sig och alléer kniper om honom som tänger. Ett torg öppnar sig som en avgrund. Han knuffas mot främmande kroppar i gatans trängsel. Inklämd i en kö känner han sig utplånas av mängden, av beröringen med de andra. Han flyr i panik. Andra stunder känner han sig euforisk. Energin från gatans sten överföres till mitt nervsystem, vars känslighet skärpts genom kroppsliga eller själsliga lidanden. I dagar ligger han sedan på sängen, utmattad och i obestämd melankoli. Vad händer med mig, frågar han sig. Jag är nervös likt en kräfta som avkastat sitt ryggskal, retlig som silkesmasken när den förvandlas. Är det så att mina nerver undergå en evolution i riktning mot överförfining och mina sinnen bliva alltför subtila? Ömsar jag hud? Håller jag på att bli en modärn människa? ( Förvirrade sinnesintryck, i SS 27, 1987). Det är en lysande beskrivning av det nervösa tillstånd som en hel europeisk generation skulle göra till sitt kring 1900 ett triggat, speedat jag i ett samhälle i intensiv förändring. Den nya storstadsmänniskan måste vara ultraflexibel. Nervös blev en ny psykisk identitet med rastlöshet, hypersensibilitet och starka känslosvängningar som huvudsymtom. Tillståndet tränger rakt in i jaget och gör kroppen opålitlig. II. Storstadens sinnen Det handlar alltså om modernitet definierad som industrialisering, urbanisering, sekularisering, kommersialisering, nya kommunikationer, ny teknik och nya tempon bokstavligen in på kroppen. Påslaget gäller alla sinnen: Hörseln. Robert Musil och andra beskriver staden som: en kokande retort där ljuden skär som stålvajrar. Känseln. I storstaden måste eliten trängas med alla andra. Med sin ofrivilliga beröring mellan främmande kroppar är denna trängsel provokativ. Spårvagnen, järnvägsstationen, gatan framstår som promiskuösa; här rör sig försäljare, affärsmän, kontorister, överklassdamer, gatsopare och barnjungfrur som i en gemensam hetsad kropp. Beröringsskräcken är stor. Den står för smitta men också för förbjudet begär. I socialrapporter framställs hela stadsmiljön som en plats för risk, skräck och äckel. De privilegierades hem infiltreras av hantverkare, springpojkar, månglare, sotare främmande smutsiga kroppar visserligen skilda från det lägsta proletariatet, (prostituerade, tjuvar) liksom från de allra lägsta, de bokstavligen orena (dödgrävare, sopåkare, kloakarbetare). I kontrast till dessa grupper står de rent smutsiga: fabriksarbetare och tjänstefolk. Lukten. Smutsen glider i alla dessa hierarkier och schatteringar mellan sociala, moraliska och fysiska dimensioner. Den invaderar borgerlighetens privatiserade kropp särskilt i form av lukter. Lukt blir en klassmarkör, ett objekt för fasa, förakt och fascination. Begreppet the attraction of repulsion hade skapats av Dickens; lukter rör sig just i detta tvetydiga fält. Utsöndrade exempelvis på en spårvagn kan de framstå som oanständiga men också som hotfulla. Här börjar ett av den moderna människans stora kroppstrauman: att lukta. Peter Stallybrass och Allon White har påpekat att för att dekonstruera den borgerliga kroppens förhållande till lukt och smuts måste man gå genom stadens förmedlande topografi som redan innehåller bestämda klass-, köns- och rasrelationer. (Beyond the Body proper: Reading the Anthropology of material Life, 2007.) Borgerlighetens kropp kännetecknas av sin vertikala axel. Stå upp! Räta på dig! Huka inte! Kryp inte på golvet! Denna axel kodas genom stadens egen vertikala axel: från ett övre (patricierhusen) till ett nedre (kloakerna). 20

Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar

Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping 15-17 June 2009. Conference Proceedings

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Automatization of test rig for microwave ovens

Automatization of test rig for microwave ovens LiU-ITN-TEK-A--13/026--SE Automatization of test rig for microwave ovens Jesper Cronborn 2013-06-10 Department of Science and Technology Linköping University SE-601 74 Norrköping, Sweden Institutionen

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii

Kommentar om Bevara Flatlusen på Nyheter24.se vii PARASITEN Projektet Bevara Flatlusen undrar varför flatlöss inte räknas som viktiga. Vilka argument används för att bevara biologisk mångfald, och vilka argument används för att definiera vilka arter

Läs mer

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar

Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel. Beskrivning av coachingsuppsättningar Coachningsfärdigheter för professionella vuxenutbildare COACH4U WP 7 Utveckling av utbildningshjälpmedel Beskrivning av coachingsuppsättningar Kommer att bestå av tilltalande tilläggsutbildningsmaterial

Läs mer

In i föreställningarna, genom bakom bilden

In i föreställningarna, genom bakom bilden Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön

- Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - Hemtentamen i feministisk filosofi HT 2005 Anna Schön - Språk och kön - - Män, kvinnor och språket - Få ämnen är så svåra att behandla som språket och dess influenser. Detta hävdar jag

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar

Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Vad ska en idrottslärare kunna? En analys av lärandemål på svenska idrottslärarutbildningar Karlstad 16 november Erik Backman, FD utbildningsvetenskap Håkan Larsson, professor idrott Gymnastik och idrottshögskolan

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Design + Innovation = Entreprenörskap 2

Design + Innovation = Entreprenörskap 2 Design + Innovation = Entreprenörskap 2 Daniel Hjorth (Fil.Dr., Docent) ESBRI, Malmö Högskola och Växjö Universitet 2005-05-09 (C) Daniel Hjorth 1 Var har design hållit hus? Design tillhör det som estetiken

Läs mer

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc.

Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Relativism Vissa företeelser övertygelser, evidens, kunskap, sanning, värden osv. är beroende av subjekt, språk/språkområde, kultur, epok, paradigm, etc. Kan formuleras som ett rimligt påpekande om exempelvis

Läs mer

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet

Människor, möss och medicinsk etik. Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Människor, möss och medicinsk etik Anders Nordgren Professor i bioetik Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Etik och moral Etymologiskt: Etik från grekiskan: sedvänja Moral från latinet: sedvänja

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter.

Texten kommer fortlöpande att förändras, och därför är det bra om den underkastas kritiska synpunkter. Förord Texterna om källkritik är skrivna av Lars Berggren som är verksam vid Historiska institutionen vid Lunds universitet. en har varit fundamental för den historiska vetenskapen sedan historieämnet

Läs mer

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation

VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation VILLKORAD TILLHÖRIGHET: Ensamkommande barns röster om sin situation Ulrika Wernesjö, fil.dr., Linköpings universitet ulrika.wernesjo@liu.se Symposium om ensamkommande barn, Barnskyddsrådet i Uppsala, 2015

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson

Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Några tankar om intersektionalitet... Stockholm 12 januari 2017 Lotta Eek-Karlsson Intersektionalitet = skärningspunkt Vad innebär det att ha ett intersektionellt perspektiv? Ett konkret exempel Grundläggande

Läs mer

Kristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg

Kristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg Kristen miljöetik Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg Vad är miljöetik? Del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för handlingar i relation

Läs mer

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?.

När ni är klara så får ni öppna ögonen. Har ni frågor eller kommentarer till detta?. Övning för att koncentrera sig på andningen Att koncentrera sig på andningen erbjuder ett sätt att stänga av tillståndet för automatstyrningen och att återgå och leva i nuet. Eftersom övningen är kort

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

Feminism II Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap Feminism II Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Fyra matriarker och fyra sfärer av ojämlikhet mellan könen Liberalfeminism och marxism/socialistisk feminism

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till

Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor För ett litet barn är det otroligt viktigt att lära känna sin kropp. Att förstå hur man med hjälp av sin kropp utforskar omvärlden genom lukt, smak,

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Stirrandets kulturella koreografi

Stirrandets kulturella koreografi Dreger, Alice Domurat, One of us: conjoined twins and the future of normal. Cambridge and Massachusetts: Harvard University Press 2004 (198 sidor) Garland-Thomson, Rosemarie, Staring: how we look. Oxford:

Läs mer

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne

Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Skrivträning som fördjupar den naturvetenskapliga förståelsen Pelger, Susanne Published in: Presentationer från konferensen den 3 maj 2012 Publicerad: 2012-01-01 Link to publication Citation for published

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer