Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden June 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden 15 17 June 2009"

Transkript

1 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Authors. Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige: Conference in Sweden June 2009 Editor Andreas Nyblom

2 Upphovsrätt Detta dokument hålls tillgängligt på Internet eller dess framtida ersättare från publiceringsdatum under förutsättning att inga extraordinära omständigheter uppstår. Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns lösningar av teknisk och administrativ art. Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsrättsinnehavare i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida Linköping Electronic Conference Proceedings, 40 Linköping University Electronic Press Linköping, Sweden, ISSN (www) ISSN (tryck) 2009, Respektive författare ii

3 Innehåll Plenarföreläsningar Introduktion till ACSIS konferens för kulturstudier 2009 Johan Fornäs...7 Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar Tora Holmberg...11 Modernitet in på kroppen, eller kropp, känslor, sinnen som social arena Karin Johannisson...19 Art, artistic research, and the animal question Helena Pedersen...25 Papers Det binäras magi: Om den binära kategoriseringens principer och om husdjuret som det antibinäras tankefigur David Redmalm...33 Nordiskt friluftsliv och allemansrätt: Nationella identitetsprojekt och ekopolitisk inspiration Klas Sandell...39 By, landskap, kraftverk kärnkraftens poetik Fredrik Krohn Andersson...51 Att arbeta etnografiskt i massiva onlinespel Malin Sveningsson Elm...61 Att förhandla nu mot då: Djur, ekonomisk vinning och historia Leif Häggström...79 Kulturteori och socialteori mer än goda grannar? Leo Bartonek...89 Idrottens gränstrakter: Om äventyrsidrott och friluftssport Johan Arnegård & Klas Sandell...95 Kändisbruk: En tidningsläsare klipper och klistrar 1888 Johan Jarlbrink Postmodern vitalism: Från D'Arcy Thompson till Mandelbrot Fernando Flores The Boundary Work of Commercial Friendship Johan Hultman & Erika Andersson Cederholm Natur och kultur i förening? Verksamheten i hembygdsföreningar Anna Eskilsson Ett eget rum: Kön, kropp och sexualitet i några svenska samtidsromaner Jenny Björklund Parkour en posthumanistisk idrott? Kalle Jonasson iii

4 Vad är kulturpolitik: Professionellt, smalt och okontroversiellt? Tobias Harding Slack Space eller det övergivna husets potential Catharina Gabrielsson Re-reading time-geography: Genus och speglingar av makt i tidrummet Tora Friberg, Christina Scholten och Annika Sandén Den öppna bostaden som konsumtionsgenerator Maja Willén Dammsugarens gestaltning i tidningen Råd & Rön Sophie Elsässer Kvalitet och genus En komparativ studie av tre kulturområden: litteratur, teater och museum Linnéa Lindsköld När hunden själv får välja om hunden i konsumtionssamhället från 1950 till 2000-talets början Sarah Vinterlycka De patenterade konsterna 100 år av upphovsrättskritik Martin Fredriksson Maskinisk darwinism: teknikens naturhistoria hos Samuel Butler och Gilles Deleuze Jonnie Eriksson Intersektionella konstruktioner av norskhet i nutida kulturminnesförvaltning Wera Grahn Nykter eller drogad? En fråga om sammanhang Eddy Nehls Noetic Norden: assembling and dissembling the art of the north Stuart Burch Gör platsen patienten? Rumsliga föreställningar i psykiatrin Ebba Högström Hur Eva Dahlgren är gjord Framställningar av en artistpersona i marknadsföring, media och musiktexter Anna Biström Coachning som bekännelse: Föräldracoachning och fostran av neoliberala medborgare Magnus Dahlstedt Glidningar och förgivettaganden: Några noteringar om aktuell och passerad kulturpolitisk diskurs Anders Frenander Att sminka de döda: Estetiseringen av döden I tv-serien Six Feet Under Mikael Askander När skogen inte känns igen: Existentiella följder av förändrad skogsmarksanvändning Håkan Berglund-Lake iv

5 Berömda artisters dilemman Eva Blomberg Ekologi som kris, livsstil och estetik: den ekologiska retorikens ideologiska och utopiska energier Johan Hedrén Kulturens inflytande och utflytande: Aspektpolitik i staden Per Möller v

6

7 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Kultur~Natur Introduktion till ACSIS konferens för kulturstudier 2009 Johan Fornäs ACSIS och Tema Q (Kultur och samhälle), Linköpings universitet This is the slightly revised opening of the Swedish cultural studies conference Culture~Nature, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Johan Fornäs is Professor at the Department of Culture Studies (Tema Q) and Director of the ACSIS national centre for interdisciplinary cultural research. The text gives a general background to the topic and structure of this conference. 7

8 ACSIS är ett centrum för kulturstudier här vid Linköpings universitet, med syftet att stärka kulturforskningen genom nationellt och internationellt nätverkande mellan ämnesområden och universitetsorter (www.acsis.liu.se). Det leds av en nationellt tillsatt styrelse med en ledamot från varje svenskt universitet, med ordföranden Dan Brändström som tidigare var chef för Riksbankens Jubileumsfond och har en unik insikt i kulturforskningens villkor. En splitter ny resurs är exempelvis vår vetenskapliga tidskrift Culture Unbound: Journal of Current Cultural Research har just publicerat sina första tio artiklar, inklusive ett temablock om kulturens och kulturforskningens nytta. Tidskriften utges gemensamt av ACSIS, Tema Q (Kultur och samhälle) samt Swedish Cultural Policy Research Observatory (SweCult), med Martin Fredriksson, Jenny Johannisson och mig som redaktörer. Den är refereegranskad men öppet och gratis tillgänglig som open access på Linköping University Electronic Press (www.cultureunbound.ep.liu.se). När ACSIS 2005 höll landets första stora kulturstudiekonferens blev det tydligt hur stort behov det finns för sådana mötesplatser på detta breda fält vars dynamiska gränsland knyter samman områden som annars sällan möts. Två år senare arrangerade vi ett motsvarande europeiskt evenemang, som också satte gränssnitt och övergångar i fokus. I höstas höll vi en lite mindre konferens om kulturvetenskapens nytta. I denna vår tredje riktigt stora konferens har vi återgått till ett främst svenskspråkigt format eftersom det helt uppenbart finns ett stort behov av detta som komplement till de internationella träffpunkter som redan existerar. ACSIS konferenser saxar ju mellan de stora konferenserna Crossroads in Cultural Studies som den internationella organisationen Association for Cultural Studies (ACS) anordnar förra året hölls den på Jamaica och nästa sommar i Hongkong. Inom humaniora och kulturforskning i allmänhet finns det flera goda skäl att ibland upprätthålla dialoger på det egna språket, parallellt med de samtal som förs på företrädesvis engelska ut mot omvärlden. De kulturella och samhälleliga fenomen vi studerar har nämligen ofta en utpräglat lokal eller regional karaktär, och ibland måste de även analyseras utifrån denna kontext. Sedan är det också viktigt att föra ut dessa analyser i de transnationella nätverken, och vi har här fört in sådana moment, dels genom Celia Lurys introduktionsföreläsning och dels genom ett par engelska gruppsessioner med internationellt deltagande. Medan våra bägge tidigare konferenser tematiskt var rätt ofokuserade har vi i år valt att utgå från en mer precis huvudtematik, även om gruppsessionerna får röra sig fritt över hela kulturforskningsfältet. Temat för i år är Kultur~Natur. Av alla de grundläggande kulturdefinitioner som förekommer hör den som ställer kultur mot natur till de mest fundamentala. Den har samtidigt fått en förnyad aktualitet genom att så många av samtidens stora debattämnen och ödesfrågor just kommit att handla om den laddade relationen mellan kultur och natur. För vad är klimatkrisen, den nya genetiken, sociobiologin, epidemiskräcken och skönhetsoperationerna om inte uttryck för en pågående gränsförskjutning mellan dessa poler? Man kan hävda att det pågår en strukturell kulturalisering där människorna sträcker sina designande tentakler allt längre ut i rymden och in i cellernas och atomernas inre. Det ger individer, samhälle och kultur ett växande ansvar. Samtidigt slår naturen på olika sätt tillbaka mot den sfär av mening och identitet som formar ett kulturellt kärnområde. I denna konferens tänker vi oss inte kultur och natur som något motsatspar. Det lilla tildetecknet (~) antyder istället att det finns en dynamiskt böljande förbindelse mellan de två begreppen, och samtidigt en frånvarande eller svårformulerad förbindelse mellan dem. Här handlar det om att undersöka några av de förmedlingar som knyter samman dem och slår broar mellan frihetens och nödvändighetens riken. Celia Lurys introduktionsföreläsning är tänkt att öppna horisonten för dessa frågor, som sedan vidareutvecklas i fyra plenarsessioner där särskilt inbjudna moderatorer getts möjlighet att sätta samman var sin panel. I den första har Jenny Sundén tagit ett samlat grepp om vetenskap som ett möte mellan praktik och teknik, där mentala operationer och materiella artefakter 8

9 samspelar. I den andra plenaren har Maths Isacson som även ingår i ACSIS styrelse bjudit in forskare att reflektera över makt och resurser ur ekonomiskt perspektiv. Anette Göthlunds plenar utgår från konstområdet där form och material samverkar och där naturens landskap och kroppar vävs samman med kulturella betydelselager. I den fjärde plenarsessionen sätter Torbjörn Forslids gäster fokus på hur mänskliga identiteter väver samman diskurser och kroppar. Insprängt mellan dessa ligger en mängd spännande gruppsessioner som forskare från hela landet själva föreslagit och organiserat. Flera relaterar sig till konferensens huvudtematik, medan andra rör sig friare ut på kulturstudiefältet och visar på dess svårbegränsade rikedom. Konferensen hade 200 deltagare, varav 160 framträdde i programmet. Könsfördelningen var jämn, 90% kom från ett tjugotal svenska lärosäten, med Linköpings universitet (21%), Lunds universitet (15%), Stockholms universitet (9%), Malmö högskola (9%), Uppsala universitet (7%) och Göteborgs universitet (6%) som de mest välrepresenterade. 11% deltog även i båda de tidigare konferenserna och 36% hade åtminstone varit med på någon av dem. Ämnesmässigt hörde många hemma i breda tvärvetenskapliga kulturforskningsmiljöer (15%), med historieämnen (12%), etnologi (8%), pedagogik (6%), arkeologi (6%), hälsa/vård (5%), konst/bild (4%), barn/ungdom (4%), litteratur (4%), medier/it (4%), miljö/geografi (4%), och genus (3%), sociologi (3%), teknik/vetenskapsteori (3%) och etnicitet (3%) som viktiga delområden. Konferensen har möjliggjorts tack vare välkommet ekonomiskt stöd från Riksbankens Jubileumsfond, forskningsrådet Formas samt filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet. Ett stort tack till alla som vetenskapligt och praktiskt gjort detta evenemang möjligt! 9

10

11 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Gränsgångare eller gengångare? Transgena möss och urbana fåglar Tora Holmberg Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet Inom teknik- och vetenskapsstudier inklusive feministiska vetenskapsstudier har gränser mellan natur och kultur sedan länge undersökts, problematiserats och omvärderats. Det är nu en självklar utgångspunkt att naturen inte upptäcks, utan skapas. Vi har aldrig varit moderna, som Latour säger, natur och kultur har aldrig varit åtskilda. Men gränserna skapas och återuppfinns gång på gång i vetenskaplig praktik. Med utgångspunkt i några figurer som utmanar och samtidigt befäster dessa gränser transgena möss och urbana djur undersöks hur vi kan förstå vetenskapens roll i denna gränsproduktion. Slutligen vill jag med hjälp av transbegreppet diskutera och kritiskt granska idén om överskridanden; vad de innebär, vilka begränsningar själva idén för med sig och vilka etiska och vetenskapliga implikationer som kan finnas. 11

12 Inledning När jag var liten bodde jag strax utanför Uppsala och vi födde upp kaniner. De fick para sig och föda ungar på våren, och min pappa slaktade dem på hösten. Så såg årscykeln ut för kaninerna och för oss. Som mest hade vi närmare 50 kaniner i olika burar på gräsmattan. Det säger sig självt att de flesta var rätt anonyma för oss människor. Men det fanns några undantag från regeln. Dels var det vissa avelskaniner som undantogs höstslakten, de fick gå kvar till nästa år. Dels fanns där vissa som jag liksom tjatat mig till. Det var Fiffelin som levde i bästa välmåga (och ofta parade sig med mitt rosa pantern-gosedjur), Virre som bröt ett ben och fick gipsas, Gråis som var lite långsam i intellektet och Cissi som hade nåt fel på tänderna. Dessa namngivna, ihågkomna individer bryter tydligt av mot den stora, anonyma massan av kaniner. Vad är då poängen med denna utvikning i barndomsminnen? Jag vill peka på två saker som är viktiga för det jag kommer att ägna resten av detta paper. Det första handlar om kategoriseringar, gränsdragningar och namngivandets magi. Inom symbolisk interaktionism talar man om namngivande som en symbolisk handling, viktig för relationens mening och innebörd (Trost & Levin 1996: 114). När det gäller till exempel hundar, så har man sett att de ofta namnges efter egenskaper, efter utseende (Pricken eller Fluffy) eller efter kändisar, men vanligast är att man väljer människonamn till sitt husdjur, vilket gör att han eller hon symboliskt ges individuella karaktärer och livshistoria som en virtuell person (Sanders 2003: 411). Genom namngivandet skapas ett subjekt och en mer vänskaplig eller jämlik interaktion blir möjlig. Summan av kardemumman är att även om alla djur i min berättelse hör till kategorin kaniner, kategoriseras de olika, som antingen mat eller husdjur. Vissa namnges, blir individer och uppgår i familjen. Andra stannar ute och blir mat. Det andra handlar om husdjuren och deras plats som gränsvarelser, som gränsgångare mellan natur/djur och kultur/människa. Husdjur är en kategori som jag inte kommer att ta upp här, ett ämne för David Redmalms avhandlingsprojekt (Redmalm, kommande). I stället är det andra former av animala gränsvarelser som kommer att tas upp; transgena möss och urbana fåglar. Jag kommer att diskutera deras status som just gränsvarelser, och deras roll som utmanare av natur/kultur dikotomin som sådan. Slutligen vill jag med hjälp av det feministiska transbegreppet diskutera och kritiskt granska idén om överskridanden; vad de innebär, vilka begränsningar själva idén för med sig och vilka etiska implikationer som kan finnas. Inom teknik- och vetenskapsstudier inklusive feministiska vetenskapsstudier har gränser mellan natur och kultur sedan länge undersökts, problematiserats och omvärderats. Det är nu en självklar utgångspunkt att naturen inte upptäcks, utan skapas i laboratoriet. Vi har aldrig varit moderna, som Bruno Latour säger, natur och kultur har aldrig varit åtskilda. De förmoderna, mer flytande gränserna ploppar ständigt upp i det moderna projektet att skapa rena kategorier. Vad menar han då med modern? Det moderna, enligt Latour, består av två sammanvävda nivåer: The first set of practices, by translation, creates mixtures of entirely new types of beings, hybrids of nature and culture. The second, by purification, creates two entirely distinct ontological zones; that of human beings on the one hand; that of non-humans on the other. Without the second, the work of translation would be slowed down, limited, or even ruled out. (Latour 1993: 10-11) Med andra ord lever vi i en tid av samtidig hybridisering av kategorier och dikotomier, och åtskiljande genom renhetssträvanden. Man kan här tala om två parallella domäner, med ständig trafik däremellan. Det ligger här nära till hands att gå till Mary Douglas och hennes klassiska studie Renhet och fara (1997 [1966]) som inspirerat en hel del Science and Technology Studies (STS) och feministiska vetenskapsstudier. Douglas menar att kulturen tillhan- 12

13 dahåller vissa grundläggande kategoriseringssystem i vilka värderingar och upplevelser kan inordnas (1997 [1966]: 60). Men kultur ska för den skull inte förstås som statiskt. Materia och erfarenheter som inte passar in i våra kategorier anomalier upplevs som hotfulla och orena då de sätter hela kategoriseringssystemet i gungning. Gränser och gränstillstånd är särskilt känsliga för framkallande av fara. I övergången mellan två kategorier eller tillstånd, hotas ordningens stabilitet av formlöshet. För att återställa, normalisera, ordningen används symboliskt handlande: ritualer. Alternativt kan anomalier ignoreras, eller glömmas bort och återuppväckas vid en annan historisk tidpunkt, i en annan kulturell ordning (ibid, kap. 6). Kultur är för Douglas relativt autonomt, vilket inte räcker för att förstå hur biovetenskaplig kunskap idag produceras på sätt som överskrider en rad gränser. Donna Haraway är mer specifikt inriktad på dessa frågor. Med sin kulturteori intresserar hon sig för den moderna biologins framväxt och etablering, och hur vetenskapen flätas samman med andra institutioner inom den kulturella och historiska kontext där den bedrivs. Genom gränsdragningar skapas kategorier och objekt, och var gränserna för tillfället dras och vad kategorierna ges för innehåll, blir avgörande för skapandet av mening såväl som kroppar och objekt (Haraway 1991: 201). Mina empiriska exempel som jag strax ska komma till, handlar båda om människor och andra djur. Inom vetenskapen, har naturvetenskapen traditionellt representerat djuren och samhällsvetenskap och humaniora har tagit sig an människorna. Internationellt sett har vi nu sett ett ökat samhällsvetenskapligt intresse för relationer mellan människor och andra djur. De huvudsakliga orsakerna till det är först och främst den så kallade kulturella vändningen som bidragit till ett ökat intresse för hur betydelsefulla andra djur är för den mänskliga kulturen. Vi har på senare år sett ett ökande intresse för husdjur och djuraktiviteter av olika slag och detta hänger samman med förändrade normer och föreställningar om djur och natur. Men andra djur kan också ses och analyseras i poststrukturalistiska termer som den andra, utan vilken vi inte skulle kunna definiera vad det betyder att vara människa: Utan det djuriska, ingen mänsklighet (Haraway 2008, Holmberg 2005). För det andra har sociala rörelser som djurrättsaktivism och miljörörelsen, argumenterat för en större medvetenhet och starkare ansvar för människans privilegierade position. Dessa sociala och kulturella tendenser i samhället, bidrar för det tredje till en ökad reflexivitet: att undersöka om och i så fall hur olika discipliner kan tillåta ett mindre antropocentriskt och förtryckande perspektiv på andra djur, ett tema för ett nytt bokprojekt för vår humanimal group på Centrum för genusvetenskap som vi valt att kalla Undisciplined animals (Segerdahl, kommande). Bevingade följeslagare Jag tänkte här ta mitt första, högst vardagliga exempel på gränsvarelser: urbana djur. Staden är förutom människor, befolkad av både fyrbenta, icke-benta och bevingade djur. Vare sig deras närvaro är önskvärd eller ej, så finns de där och bidrar till en stadens ande anima urbis (Wolch 2002: 722). Hundar och katter, duvor och hästar är integrerade i det urbana landskapet. Människors relationer till andra djur är en del av skapandet av den urbana miljön, identiteten och platsen (Griffiths m.fl. 2000). Om man vill analysera djur i staden, är natur/kultur-gränsen ett givet fokus: skapandet av den civiliserade staden i sig bygger på utestängningen av natur. Närvaron av djur kan därmed å ena sidan avcivilisera urbana platser, vilket i sin tur skapar behov av normaliserande strategier som sanering, för att tala med Mary Douglas. Det handlar om att vilda djur såväl som husdjur kan, om de passerar vissa gränser, uppfattas som ohyra och därmed kräva utrotning (Griffiths m.fl. 2000). Det kan handla om att djuren blir för många, att de inte passar med den övriga sammansättningen eller att de helt enkelt är på fel plats på fel tidpunkt (jfr. Herzog 1989). Å andra sidan har vi en lika stark tradition av att koppla samman behandlingen av djur med grad av civilisation; ju bättre ett samhälle behandlar sina djur, det vill säga, ju humanare man är, desto högre grad av civili- 13

14 sation. Exempel på detta kan ses när frågor om djurs välfärd kommer upp på agendan. Lite tillspetsat kan man säga att frågor om djur i stan rör sig längs dessa axlar; ohyra respektive välfärd. Jag ska illustrera med en film som belyser fenomenet. Filmen heter Trevligt att råkas och handlar om just: råkor (Triq produktion 2003). I filmen om råkorna står det klart att de stör den ordnade och civiliserade staden, fåglar är i grunden okontrollerbara. De dyker upp, eller snarare ner, från ingenstans, de rör sig över oändliga sträckor, de bryr sig varken om nationella eller kulturella gränser och de äter det vi lämnar efter oss. I många städer har man infört förbud mot att mata fåglar. Men vi får inte heller glömma den andra sidan av myntet, djuren i det här fallet fåglar är inte bara orosmoment och källor till konflikter i det urbana. De utgör många gånger ett slags socialt kitt och fungerar som sociala möjliggörare. Det är idag välkänt att särskilt hundägare oftare träffar andra människor och inleder interaktion med okända (Sanders 1999). Men kan man då inte tänka sig att ankdammar och andra fågelplatser kan verka på liknande sätt, att kontakt med andra djur skapar och underhåller kontakter mellan människor? Stig Fredriksson, eller Natur-Stig, som arbetar som guide i Slottsskogen i Göteborg, berättar om en kategori parkbesökare som getts särskilda smeknamn, som fru von Fågel och Sälmormor (Holmberg 2006). Dessa kvinnor sägs kommunicera så effektivt att djuren pratar tillbaka. Till och med kråkor, som av goda skäl är reserverade mot människor, sägs ha ätit ur fru von Fågels hand. I Göteborgs-posten uttalar sig Sonja Pettersson, alias Slottskogens egen fru von Fågel, så här: Jag pratar alltid med fåglarna. Jag lever på det, annars skulle jag sitta hemma i gungstolen och självdö. I går morse kom svanhannen sturskt emot mig. Han gör mig ingenting, men jag sa: "Vet hut på dig! Ska du visa dig sån för mig?" Då vände han och gick. (Serenander & Lidell 2003: 25) Smeknamnen tillsammans med anekdoterna sätter fingret på det faktum att fåglar ibland blir väldigt centrala för människors vardag och för deras identitet. I filmen Trevligt att råkas berättas också om människor som engagerat sig i råkornas väl och ve, och som verkligen inte ser det som önskvärt att de ska utplånas (Triq produktion 2003). Återigen verkar det vara spänningen mellan ohyra och välfärd som spökar. Ska vi då se det, som man traditionellt gjort, som att djuren ersätter verkliga mänskliga relationer i en mer och mer individualiserad värld? James Serpell sätter fingret på denna fråga och menar att vi snarare än att nostalgiskt tråna efter en tid då mänskliga relationer var viktiga, kan förstå och analysera dessa människa djur relationer i sin egen rätt (Serpell 1986). Det behöver inte handla om ett nollsummespel, där brist på mänskliga relationer ersätts av andra djur. Tvärtom har studier visat att människor som har husdjur, också har ett rikare mänskligt socialt kontaktnät. Om det gäller fru von Fågel får vi låta vara osagt, men om det nu faktiskt är så att människor känner stark empati för och samhörighet med andra djur, så behöver vi kulturforskare ta detta på allvar och fundera en vända till över begrepp som social identitet, vänskap och interaktion. När det gäller frågor om andra djur och urbanisering, har vi att göra med ett outvecklat forskningsområde. Det är främst kulturgeografer som intresserat sig för dessa frågor, och det finns en rad viktiga lärdomar att dra från dessa (fåtal) studier. Analyser av platser och platsers betydelse för människors identitet, kan vinna mycket av att utvidgas till analyser av andra djur. Urbanisering handlar inte bara om ökad förtätning av stadskärnan, utan också om rumslig utbredning av staden. Utbredningen sker förstås till viss del på bekostnad av de människor och andra djur som befolkar (ordet visar på språkets antropocentriska slagsida) områdena runt omkring staden. Vi behöver mer kunskap om vad som sker på gränsen mellan stad och land, vad gäller hur relationer mellan människor och andra djur ser ut i dessa semivilda gränsytor. Inte minst är detta en fråga som aktualiseras i samband med konflikter runt rovdjur: 14

15 Vad händer när det civiliserade samhället möter den vilda naturen? Detta är temat för ett nytt projekt som jag planerar, som rör Controversial connections. Transgena gränskrypare Jag tänkte ta ytterligare ett exempel på gränsvarelser eller gränskrypare i det här fallet, nämligen transgena möss, möss som man på olika sätt medvetet förändrat i arvsmassan. Idag utgörs nära hälften av alla djurförsök av transgena eller genetiskt modifierade djur, framförallt möss. Så även om de på många sätt är science fiction upplösning av artgränser mellan människa och djur, är de också högst vardagliga i laboratoriet. Eller som Haraway säger: Transgenic organisms are at once completely ordinary and the stuff of science fiction (1997: 57). Dessa gränskrypare utgör på sätt och vis kulturforskarens våta dröm; de kan sägas balansera på den fina gränsen mellan natur/kultur, organism/uppfinning, vetenskap/teknik, djur/människa. De utmanar på så sätt modernitetens sorterings- och kategoriseringsapparat, och kastar oss in i postmoderna hybridiseringsdiskurser. Dessa djur representeras ibland som vilka laboratoriemöss som helst som vanliga, ordinära. Som en av forskarna som Malin Ideland och jag intervjuat för projektet Dilemman med transgena djur: Vi som människor har under årtusendenas lopp haft djur och ändrat beteende på dem genom selektiv avel. Ett artificiellt urval snarare än ett naturligt urval. Så jag är inte så bestört av den manipulation som en genetisk modifiering i labbmiljö innebär. För många gånger är inte effekten större än i avel. Det går lite snabbare. (Intervju forskare) Den här typen av utsaga är framträdande när välfärdsfrågor diskuteras, det vill säga djuretiska spörsmål i forskningspraktik och djurförsöksetiska nämnder. I andra sammanhang skiftar repertoaren och de transgena mössen framstår som lösningen på alla sjukdomar som hopp. Oftast har medicinska framsteg inte skett för att man avsiktligt har gått in och letat efter en bot [ ] Man vet inte vad det leder till. Kanske ingenting. Kanske blir det bot för alla diabetiker i hela livet. Miljoner människor kommer ha nytta av det. (Intervju forskare). Man kan säga att samma djur får högst skiftande betydelser beroende på sammanhang. Men, något som är lika tydligt är att vissa relativt tekniska frågeställningar och dilemman blir mer framträdande som frågan om man ska ta vävnadsprover från svans, öra eller tå medan andra nog så intressanta frågeställningar som rör försökens syfte, tolkning av resultat och avel verkar hamna mer i skymundan. Malin Ideland och jag har talat om transgena tystnader för att begripliggöra den processen (Holmberg & Ideland 2009). Något som också är slående är hur etiken teknifieras. Det är som att det handlar om att det som på något sätt kan lösas på ett rationellt sätt (genom cost-benefit analys) blir framträdande. Frågor som ter sig olösliga som transgena djurs vara eller onödiga försök artikuleras inte i första taget. I stället får man söka dessa frågor i det implicit sagda. Här diskuteras djur som blir över, som inte används, ett nog så intressant tema. Vi kanske avlivar en tredjedel eller nåt sånt där, de, de paras ju och så blir det så att ett antal djur har fel genkombination och då behöver vi ju inte dem och då avlivar vi dem. [paus] Så snart som möjligt. (Intervju forskningsledare) I en labbkultur där djuren offras sacrifice på engelska för ett högre syfte, blir dessa möss som inte används hotfulla och omgärdas av förminskande, normaliserande retorik och ritualiserade praktiker. T: Går det att göra nåt åt det [spillet]? I: Nej, det går inte att göra nåt åt. 15

16 T: Nej, det är som det är. I: Det är som det är. Det är så biologin funkar så att, det blir djur som man inte använder utan de kan avlivas snabbt. [paus] (Intervju forskningsledare) Utan att gå in på detaljer nöjer jag mig med att säga att vi här har att göra med ett slags absolution; ett besvärjande av ansvar. Jag nämnde att transgena djur på ett kulturellt plan utmanar många av modernitetens förgivettagna åtskillnader; mellan natur och kultur, djur och människa, vetenskap och teknik, uppfinning och organism. Kulturteoretiker menar att dessa hybrida överskridanden skapar en hotbild som på många sätt har med föreställningar om smuts och orenhet att göra (Douglas, 1997[1966]), och där motdraget blir ett slags renlighetssträvanden och strategier. På ett liknande, metaforiskt plan kan vi leka med tanken att den oreda som skapas i djurhus och laboratorier via överskridanden av olika gränser, men också den potentiella oreda som faktiskt är en del av hela avels- och produktionsprocessen, hanteras genom olika sätt att städa upp (Holmberg, kommande). Renlighet som metafor används frekvent i biomedicinsk forskning och inom transgenproduktion och försök. Det talas om rena linjer, rena knockar, pathogenfree och clean animals. Jag vill också föreslå att renlighetssträvanden går hand i hand med det mest framträdande draget inom bioteknologisk forskning: biologisk kontroll. Vetenskapsantropologen Sarah Franklin har föreslagit, utifrån sina många studier av klonade djur (särskilt kring fåret Dolly), att normen för biovetenskapen idag är transbiologi, en biologi som karaktäriseras av särskilt skapande av liv, liv som är made and born snarare än det omvända (Franklin 2007). Transbiologin överskrider ständigt olika gränser; institutionella, kulturella och materiella. Vad betyder då det för mitt exempel här? Jag menar att det ger en viktig ledtråd till att förstå varför vissa frågor hanteras medan andra blir mer tysta. Tekniska dilemman som har med val av biopsiställe att göra, eller lösningar för transgena tekniker, ligger inom ramen för biologisk kontroll. Frågor om spill och annan avelsrelaterad oreda, kan forskarna inte göra mycket åt, de ligger utanför den biologiska kontrollen. Om vi fortsätter med Sarah Franklin och hennes idé om transbiologi så har Franklin rätt i att det är så mycket av nutida biologi och bioteknologi opererar. I efterdyningarna av ny teknologi som IVF, kloning, genmodifiering och så kallad tissue engineering skapas också nya förståelser av kulturellt invanda kategorier som art, släktskap, kropp och kroppslighet, sexualitet och reproduktion, kön/genus och ras. Enligt Haraway så överskrider trans en culturally salient line between nature and artifice, and they greatly increase the density of all kinds of other traffic on the bridge between what counts as nature and culture (Haraway 1997: 56) De öppnar med andra ord för en rad andra överskridanden. Men är då dessa alltid av godo? Och för vem? Det verkar som att gränsöverskridanden mellan människa och andra djur, som i fallet med de transgena mössen, gör inget eller i värsta fall medverkar till mänsklig överhöghet human exceptionalism (Urbanik 2006) Snarare verkar gränserna förstärkas, och det är här jag menar att vi måste se till det specifika med dessa gränskrypare; mössen som smuts och renhet samtidigt utmanar och befäster kulturella ordningar. Jag menar också att en kulturteoretisk, feminist science studies ingång ofta poängterar den utmanande sidan, något vi ser i nya forskningsansökningar och program (även det jag själv arbetar med). Jag tror som Eva Hayward, att trans är ett prefix som bär på och skapar hopp om förändring, förbättring och subversion, och att vi därför ofta överanvänder det (Hayward 2009). För mössen gör det ingen större skillnad, de går kvar i sina trånga burar och deras kroppar används för obetalt transgent arbete. 16

17 Anomalier går igen För att avrunda med en tillbakagång till mina inledande frågor: är det då så att vi kan slå fast att de urbana fåglarna och de transgena mössen utmanar iden om åtskillnad mellan natur/kultur? Ja, förvisso destabiliserar fåglarna den civiliserade och städade staden. Men vad mer är, de utmanar gränser mellan djur och ohyra, och mellan främling (kanske i Baumans version, en rasifierad utomstående) och vän. Min poäng är att specifika gränsvarelser överskrider/utmanar specifika gränser, vilket i sig skapar specifika förståelser och förkroppsliganden av dessa varelser. Gränsflygare som till exempel råkor och duvor, förändrar stadens arkitektur genom uppfinnandet av särskilda nät och annat som ska försvåra för dessa att sätta sig. De förändrar policy och aktiviteter, då de indirekt också skapar problematik och reglering kring matande eller inte matande. De transgena mössen skapar också oreda, kanske inte så mycket längs natur/kultur gränsen, utan snarare för att de är just möss; de förökar sig, de slåss med varandra, och deras kroppar neutraliserar och motstår på så sätt ibland genförändringar. För att återgå till Mary Douglas kan vi se att vår strävan att inordna händelser och upplevelser i den kända och etablerade ordningen bäddar för förändringspotential. I slutändan är upplevelser alltid motsägelsefulla och klassificeringar ofullständiga. Kategoriseringssystemet strider mot sig själv och innehåller därför nyckeln till sin egen undergång (1997 [1966], se kap. 9). På så sätt kan gränsflygare som urbana fåglar destabilisera diskursen om människan i centrum, förändra det urbana rummet och vända upp och ner på sociala praktiker. Och transgena möss, den ultimata bilden av eller metonymen för biologisk kontroll, kan skapa oreda just genom sin kroppsliga, organiska, vanliga, mushet. Jag skulle här, istället för att säga som Latour att vi aldrig varit moderna och att vi därför inte kan utmana moderniteten, vilja kritisera idén om det ständigt utmanande genom att leka med tanken att dessa figurer snarare "går igen"; de spökar i sin förmoderna, hybridiserade skepnad. Vi försöker ständigt skapa rena kategorier både inom vetenskapen och mer vardaglig förståelse men vi är dömda att misslyckas och hemsöks ständigt. Och, samtidigt som detta sägs, så menar jag att det finns gränser som aldrig någonsin tillåts överskridas. Jag menar att man så tydligt kan se att även om gränser mellan människa och djur lekfullt kan beröras, som i namngivandet av fåret Dolly eller i termer som humanisering av transgena modelldjur, upprätthålls dessa gränser aktivt och stabilt. Förstås skulle de inte kunna användas i djurförsök eller utrotas från gatorna om de inte var just djur. Är människa/djur den ultimata gränsen, som flera filosofer hävdat? I Haraways bok When species meet (2008) undersöker hon hur relationer mellan människor och andra djur kan förstås, bland annat i termer av ansvar och delande. Här menar hon också ett slags ontologiskt delande och möte i det Giorgio Agamben (2004) kallat the open det avgrundslika avståndet mellan människor och andra djur. Min ödmjuka förhoppning är att förändrade praktiker, i vilka dessa animala gränsvarelser medverkar som subjekt och aktörer, kommer leda till förändrade öppningar, till ett slutande av denna avgrund. Referenser Agamben, G. The Open. Man and Animal, Stanford University Press, Stanford: Douglas, M. Renhet och fara, Nya Doxa, Nora: 1997 [1966]. Franklin, S. Dolly mixtures. The remaking of geneaology, Duke University Press: Griffiths, H., Poulter, I., Sibley, D. Feral cats in the city, i Philo, C. & Wilbert, C., (eds.) Animal spaces, beastly places. New geographies of human-animal relations, London: Routledge: Haraway, D.J. Simians, cyborgs and women. The reinvention of nature, New York: Routledge: Haraway, D.J. FemaleMan _Meets_OncoMouse. Routledge: London & New York:

18 Haraway, D.J. When Species Meet, Minnesota University Press: Hayward, E. Lessons from a starfish, i Griffith, N. & Hird, M.J. (eds.) Queering the Non-Human, Ashgate, Aldershot: Herzog, H.. The moral status of mice. ILAR Journal 31(1), Holmberg, T. Vetenskap på gränsen, Arkiv Förlag, Lund: Holmberg, T. Människor, andra djur, och utmaningar för sociologin, Sociologisk Forskning nr. 1, 5 19: Holmberg, T., Ideland, M. Transgenic silences. The rhetoric of comparisons and the construction of transgenic mice as ordinary exclusivities, Biosocieties 4(2): Holmberg, T. Tail tales. How researchers handle transgenic dilemmas, New Genetics and Society: kommande. Latour, B. We have never been modern, Harvard University Press: Redmalm, D. Husdjurets genealogi, avhandlingsprojekt, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap (HumUS), Örebro universitet: kommande Sanders, C. Understanding dogs. Living and working with canine companions, Temple University Press Segerdahl, P. Undiciplined Animals, Centre for Gender Research, Uppsala University: kommande. Serenander, K., Lidell, K. Slottsskogens egen Fru von Fågel, Göteborgsposten 5 september: Serpell, J. In the company of animals, Oxford: Basil Blackwell: Triq produktion, Trevligt att råkas, se besökt 10 augusti 2009: 2003 Trost, J., Levin, I. Att förstå vardagen; med ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv, Studentlitteratur: Urbanik, J. Geography and Animal Biotechnology: How Place and Scale are Shaping the Public Debate, Unpublished Ph.D. dissertation. Clark University, Worcester, MA: Wolch, J. Anima urbis, Progress in Human Geography, 26(6): :

19 Paper from the conference Kultur~Natur: Konferens för kulturstudier i Sverige, organised by the Advanced Cultural Studies Institute of Sweden (ACSIS) in Norrköping June Conference Proceedings published by Linköping University Electronic Press at The Author. Modernitet in på kroppen eller: kropp, känslor, sinnen som social arena Karin Johannisson Uppsala universitet My focus, within a broader field of the history of emotions and the history of the senses, is on through what bodily strata, and what signs and symptoms modernity was (and is) literally embodied. Defining modernity I am following Marshall Berman s definition: a kind of vital experience - of space and time, of me and the other, of the possibilities and threats of life displaying itself at different points in time, but mostly with reference to the turn of the century The aim is to show how intensified social change, on a collective and individual level (i.e. to the elite and bourgeoisie) is deeply related to embodiment. A new body was appearing, characterized by painfully sensitive senses. This modern, and hastily modernized body, was thus highly sensibilized, even agonized and phobic, demonstrating a broad spectrum of nervous and burn-out symptoms. Not only perceptions but the senses themselves, like emotions, are culturally flexible, illustrating a transgressive, versatile body. 19

20 I. Prolog När August Strindberg anländer till Paris på 1890-talet drabbas han av sinneskaos. Förvirrad rör han sig i strömmen av främmande intryck. Sinnena lurar honom. Byggnader tycks dra sig undan när han närmar sig och alléer kniper om honom som tänger. Ett torg öppnar sig som en avgrund. Han knuffas mot främmande kroppar i gatans trängsel. Inklämd i en kö känner han sig utplånas av mängden, av beröringen med de andra. Han flyr i panik. Andra stunder känner han sig euforisk. Energin från gatans sten överföres till mitt nervsystem, vars känslighet skärpts genom kroppsliga eller själsliga lidanden. I dagar ligger han sedan på sängen, utmattad och i obestämd melankoli. Vad händer med mig, frågar han sig. Jag är nervös likt en kräfta som avkastat sitt ryggskal, retlig som silkesmasken när den förvandlas. Är det så att mina nerver undergå en evolution i riktning mot överförfining och mina sinnen bliva alltför subtila? Ömsar jag hud? Håller jag på att bli en modärn människa? ( Förvirrade sinnesintryck, i SS 27, 1987). Det är en lysande beskrivning av det nervösa tillstånd som en hel europeisk generation skulle göra till sitt kring 1900 ett triggat, speedat jag i ett samhälle i intensiv förändring. Den nya storstadsmänniskan måste vara ultraflexibel. Nervös blev en ny psykisk identitet med rastlöshet, hypersensibilitet och starka känslosvängningar som huvudsymtom. Tillståndet tränger rakt in i jaget och gör kroppen opålitlig. II. Storstadens sinnen Det handlar alltså om modernitet definierad som industrialisering, urbanisering, sekularisering, kommersialisering, nya kommunikationer, ny teknik och nya tempon bokstavligen in på kroppen. Påslaget gäller alla sinnen: Hörseln. Robert Musil och andra beskriver staden som: en kokande retort där ljuden skär som stålvajrar. Känseln. I storstaden måste eliten trängas med alla andra. Med sin ofrivilliga beröring mellan främmande kroppar är denna trängsel provokativ. Spårvagnen, järnvägsstationen, gatan framstår som promiskuösa; här rör sig försäljare, affärsmän, kontorister, överklassdamer, gatsopare och barnjungfrur som i en gemensam hetsad kropp. Beröringsskräcken är stor. Den står för smitta men också för förbjudet begär. I socialrapporter framställs hela stadsmiljön som en plats för risk, skräck och äckel. De privilegierades hem infiltreras av hantverkare, springpojkar, månglare, sotare främmande smutsiga kroppar visserligen skilda från det lägsta proletariatet, (prostituerade, tjuvar) liksom från de allra lägsta, de bokstavligen orena (dödgrävare, sopåkare, kloakarbetare). I kontrast till dessa grupper står de rent smutsiga: fabriksarbetare och tjänstefolk. Lukten. Smutsen glider i alla dessa hierarkier och schatteringar mellan sociala, moraliska och fysiska dimensioner. Den invaderar borgerlighetens privatiserade kropp särskilt i form av lukter. Lukt blir en klassmarkör, ett objekt för fasa, förakt och fascination. Begreppet the attraction of repulsion hade skapats av Dickens; lukter rör sig just i detta tvetydiga fält. Utsöndrade exempelvis på en spårvagn kan de framstå som oanständiga men också som hotfulla. Här börjar ett av den moderna människans stora kroppstrauman: att lukta. Peter Stallybrass och Allon White har påpekat att för att dekonstruera den borgerliga kroppens förhållande till lukt och smuts måste man gå genom stadens förmedlande topografi som redan innehåller bestämda klass-, köns- och rasrelationer. (Beyond the Body proper: Reading the Anthropology of material Life, 2007.) Borgerlighetens kropp kännetecknas av sin vertikala axel. Stå upp! Räta på dig! Huka inte! Kryp inte på golvet! Denna axel kodas genom stadens egen vertikala axel: från ett övre (patricierhusen) till ett nedre (kloakerna). 20

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Aktivism och feministiska frizoner på nätet

Aktivism och feministiska frizoner på nätet Aktivism och feministiska frizoner på nätet Alla fattar inte riktigt varför jag gör det här, säger Joanna som är en av de fem nätaktivister jag pratat med. Hon och många andra lägger varje dag flera timmar

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Jacques Derrida Politics of Friendship

Jacques Derrida Politics of Friendship ..between talking to them and speaking of them there is a world of difference.. from the moment they are spoken of instead of being spoken to, it is to say that they are no longer, or not yet, there: it

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE?

SAGT OM NETWORK CARE VAD ÄR NETWORK CARE? NETWORK CARE Network Spinal Analysis represents the epitome of bodywork in our time the leading edge of Body-Mind-Spirit Integration. This work will transform the planet. -Candace Pert Ph. D., Professor

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET

HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET 1 Swedish Translation, Aug. 2007. EVENT TEMPLES PROJECT INTRODUCTION HÄNDELSE-TEMPEL INTRODUKTION TILL PROJEKTET Följande introduktion är en utskrift av en intervju med James, den visionära skaparen av

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING

ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING ANDREA HÄLSAR PÅ LÄRARHANDLEDNING 1 INNEHÅLL INTRODUKTION KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN 2011 GENERELLA FRÅGOR PROGRAM 1 ROMER PROGRAM 2 SVERIGEFINNAR PROGRAM 3 SAMER PROGRAM 4 JUDAR PROGRAM 5 TORNEDALINGAR

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Alkohol och sexuellt risktagande

Alkohol och sexuellt risktagande Alkohol och sexuellt risktagande Anna Bredström, PhD Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) Linköpings universitet anna.bredstrom@liu.se Smittskyddsinstitutet (2011) Alkohol

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2

Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 prövning engelska grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Prövning i grundläggande engelska: GRNENG 2 A Muntligt prov 1. Samtal kring ett ämne som delas ut vid provet. 2. Romanredovisning (både muntlig

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Fotografering att se och bli berörd

Fotografering att se och bli berörd Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Does time have a future

Does time have a future Does time have a future globaliseringens tidevarv sker det ett ständigt utbyte mellan kulturer, tid och rum har konvergerat i den I medialiserade världsbilden och det är inte längre tiden som definierar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Öppna föreläsningar våren 2013

Öppna föreläsningar våren 2013 I samarbete med Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö, erbjuder Dorotea Lärcentrum föreläsningar under via videokonferens, torsdagar kl 07.45-09.00 och förutom trevliga populärvetenskapliga föreläsningar bjuder

Läs mer

Analys av Hungerspelen

Analys av Hungerspelen Analys av Hungerspelen Sammanfattning av boken Hungerspelen, som är skriven av Suzanne Collins, utspelar sig i Amerikas framtid där alla stater delats upp i olika distrikt, landet kallas Panem. Katniss

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort? Kan vi handla omoraliskt mot Ska vi kvotera för jämställdhet? Är det rätt eller fel med abort? djur och natur? Bör vi äta kött? Är det någonsin rätt att döda en annan människa? Hur mycket pengar bör vi

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Vad är en Mukti Deeksha?

Vad är en Mukti Deeksha? Vad är en Mukti Deeksha? HISTORIA I alla antika traditioner och speciellt inom skolan Guru Sishya Sampradhaya (tradition där kunskap ges från Mästare till lärjunge, direkt uppenbarelse) har Deeksha-cermonin

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

most memorable and eyeopening

most memorable and eyeopening DISKUSSIONSUNDERLAG Planerar någon i klassen/publiken att åka ut och "backpacka"? Vart och varför? Vad är målet med resan? Äventyr/Vila upp sig/se hur andra lever/få nya vänner/lära känna en ny kultur?

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter!

2. Skriv en sammanfattning av nyheten med dina egna ord. Välj tre olika kategorier, alltså denna termin gör du tre nyheter! Veckans nyheter Följ med i veckans nyheter och händelser genom att se på nyhetssändningar, läsa dagstidningar och lyssna på radions nyheter. Du ska välja ut sådant som har med samhällsfrågor att göra dvs

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Social fobi. Inledning

Social fobi. Inledning Social fobi Inledning När jag kom in i fikarummet kändes det som om alla vände sig om och stirrade på mig. Tiden stannade och jag kände hur jag började började bli varm i hela kroppen. Nu är det kört,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet

DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande. Karin Johannisson, Uppsala universitet DIAGNOSEN SOM SAMTIDSSPEGEL Om föränderliga normer för friskt och sjukt, normalt och avvikande Karin Johannisson, Uppsala universitet Vad är en diagnos? dia-gnosis = avskiljande vetande När diagnosmängden

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU

Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet. Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU Hållbar utveckling och det utopiska tänkandet Johan Hedrén Water and Environmental Studies, LiU Det traditionella utopiska tänkandets egenskaper En samtidskritik (dystopi/utopi) En plats ingenstans (en

Läs mer

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING

UNDERMEDVETEN PROGRAMMERING (Detta är en utskrift från PsykosyntesForums hemsida, web-adress: http://psykosyntesforum.se/svensk/tjanster_omprogrammering.htm) Kognitiv skript-terapi På PsykosyntesForum använder vi en specifik metodologi

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: Viktoriaskolans kursplan i Engelska I år 2 arbetar eleverna med: UPPNÅENDEMÅL ENGELSKA, ÅR 5 TIPS År 2 Eleven skall Tala - kunna delta i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen, - kunna i enkel

Läs mer

Tema: Estetik och utbildning

Tema: Estetik och utbildning UTBILDNING & DEMOKRATI 2005, VOL 14, NR 1, 5 10 TEMA: ESTETIK OCH UTBILDNING Tema: Estetik och utbildning Estetik och utbildning ord som påminner om det moderna samhället och innebörden av modernitet.

Läs mer

Interkulturellt förhållningssätt

Interkulturellt förhållningssätt Interkulturellt förhållningssätt Professor Pirjo Lahdenperä Eskilstuna 1 Två sanningar Närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. (Tomas

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand

Muslim i Sverige. Pernilla Ouis &Anne SofieRoald. Wahlström & Widstrand Muslim i Sverige Pernilla Ouis &Anne SofieRoald Wahlström & Widstrand INNEHÅLI Inledning 11 OCH Bokens uppläggning 13 Vad är islam? 16 Den islamiska korgen 18 Majoritet kontra minoritet 20 Noter-Inledning

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer