Slutrapport för Marklyftet

Transkript

1 Slutrapport för Marklyftet Projektet är utfört och genomfört av Företagsamma Kvinnor i Mark Projektperiod: Finansiären har varit Stiftelsen Föreningssparbanken i Sjuhärad

2 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund till Marklyftet... 5 Marklyftets syfte... 5 Marklyftets målsättningar... 5 Marklyftets verksamhetsbeskrivning... 6 Företagsgruppens arbete... 7 Individgruppens arbete... 7 Samhällsgruppens arbete... 8 Avslutningsfesten för Marklyftet... 9 Marklyftets resultat Marklyftets budget Marklyftets användning av de finansiella medlen Slutsatser och rekommendationer Bilaga A

3 Förord Det har varit en intressant och lärorik period med projektet Marklyftet. Min förhoppning är att de erfarenheter som FKiM samlat under projekttiden skall inspirera till fortsatt opinionsbildning till förmån för kvinnligt företagande, fortsatt gränsöverskridande nätverksbyggande och ökat affärsutbyte även utanför den egna föreningen. Jag vill tacka alla medlemmar som bidragit så generöst med sin kompetens och tid, det är ni som har som gjort projektet så lyckat. Ett speciellt tack till Stiftelsen Föreningssparbanken Sjuhärad som har gjort det möjligt att förverkliga vår idé. Tostared den 18 augusti 2008 Barbara Brass Styrelsemedlem i FKiM 3

4 Sammanfattning Marklyftet har varit ett projekt som initierats och utförts av Företagsamma Kvinnor i Mark och som har finansierats av stiftelsen Föreningssparbanken i Sjuhärad. FKiM har under flera år varit ett nätverk för kvinnliga företagare. Under 2006 ökade ambitionsnivån och FKiM blev en förening med syftet att verka för medlemmarnas intressen genom kompetenshöjande verksamhet och att arbeta med framtids- och utvecklingsfrågor. Syftet med projektet Marklyftet var att genom olika profilgrupper ge FKiM s medlemmar ökad kunskap inom olika temaområden. Målet med Marklyftet var att bidra till ett mer jämställt näringsliv i Mark, att kartlägga viktiga intresseområden för FKiM, att ta fram strategier inom olika områden kring hur FKiM kan bidra till att utveckla såväl Marks näringsliv som sin egen förening och att öka medlemmarnas kontaktnät samt att hitta nya företagsidéer. Tre grupper utkristalliserades på uppstarts-träffen; företagsgruppen, individgruppen och samhällsgruppen. Företagsgruppen har arbetat med olika teman kring ekonomi och marknadsföring både med tanke på det egna företaget och med föreningen. Individgruppen har arbetat med frågeställningar kring hur ägarledda företag får samma möjlighet att utveckla sina friskvårdsaktiviteter som anställda i t.ex. stat och kommun. Samhällsgruppen har haft flera möten med representanter för både Marks kommun och näringslivet för att kunna utveckla ett närmare, varaktigt samarbete. Hela projektet avslutades med redovisningar av gruppernas arbete och en fest. Projektet har hållit sig till uppgjord budget. Medlemmarna i FKiM har varit mycket aktiva i sitt arbete och över hälften har varit delaktiga i något seminarie/aktivitet eller profilgrupp. Företagsamma Kvinnor i Mark har blivit en förening som syns och skapar opinion i kommun och näringsliv. Förhoppningen är att det fortsatta arbetet med att ta fram en ny logotyp, en förfinad affärsidé, en mer lättförståelig vision och en och konkret verksamhetsinriktning leder till ett ökat medlemsantal och att FKiM blir en förening att räkna med i kommunens näringslivsaktiviteter. 4

5 Bakgrund till Marklyftet Företagsamma Kvinnor i Mark har under flera år varit ett nätverk för kvinnliga företagare. Under 2006 ökade ambitionsnivån och FKiM blev en förening. Syftet med föreningen är att verka för medlemmarnas intressen genom kompetenshöjande verksamhet och att arbeta med framtids- och utvecklingsfrågor. FKiM upplever att näringslivet styrs främst av män och kvinnors företagande inte synliggörs i samma utsträckning. Det kan vara en av anledningarna till att det är svårt att påverka bland annat kommunens verksamhet. En annan anledning kan vara att många medlemmar i FKiM behöver mer kunskap kring politiska processer och hur man agerar för att få gehör för sina åsikter och idéer. FKiM upplever ett positivt intresse från Marks kommun till att föreningen ökar sitt engagemang och förhoppningen finns att utveckla ett närmare samarbete. Marks kommun har nyligen avslutat en första etapp i att förstärka Marks kommuns profil och en profilplattform har presenterats. FKiM blev inte inbjuden att delta i det arbetet men vill gärna kunna delta fortsättningsvis. Många av medlemmarna i FkiM driver mindre företag och man sätter stort värde på att kunna ta del av andra företagerskors erfarenheter. Det finns många olika verksamheter representerade i föreningen och ett bransch-överskridande erfarenhetsutbyte behövs för att generera nya och innovativa affärer. Nätverket är också viktigt som bollplank medlemmarna emellan. Förutom att starta profilgrupper för att kunna påverka näringslivet vill FkiM också använda profilgrupper till att öka medlemmarnas kunskaper inom olika områden. Det i sin tur kan bli nya affärsidéer. Marklyftets syfte Genom att vara verksam med olika profilgrupper inom skilda temaområden kommer FkiM att arbeta fram dels viktiga påverkansområden utifrån Marks profilplattform och dess kärnvärden men också att öka medlemmarnas kunskaper samt att hitta nya affärsidéer. De olika grupperna kommer att ha tät kontakt för att kunna dra nytta av varandras erfarenheter och åsikter. Marklyftets målsättningar Målet är att arbeta fram olika påverkansområden utifrån Marks profilplattform men även att öka medlemmarnas samlade kunskaper som i förlängningen kan utvecklas till nya affärsidéer. Att öka kunskapen hos FKiM s medlemmar kring hur man driver processer. Att bidra till ett mer jämställt näringsliv i Mark 5

6 Att kartlägga viktiga intresseområden för FKiM Ta fram strategier inom olika områden kring hur FKiM kan bidra till att utveckla såväl Marks näringsliv som sin egen förening Öka medlemmarnas kontaktnät och hitta nya företagsidéer Marklyftets verksamhetsbeskrivning Startskottet för projektet gick den 6 september Då arrangerades en kick-off på Grindsmossen i Tostared. Alla medlemmar i FkiM var inbjudna att delta. Margareta Löfgren, kommunalråd, och Kerstin Guth, informationssekreterare, var speciellt inbjudna gäster. Under förmiddagen berättade de om kommunens profilplattform och hur beslutsvägarna går till i Marks kommun. De närvarande medlemmarna fick även information om Marklyftet, dess syften och mål. Efter lunch startade team-aktiviteterna för att svetsa samman medlemmarna och för att ge dem en chans att bilda olika profilgrupper som utgör basen i projektet Marklyftet. FKiM har många kreativa medlemmar och diskussionen var mycket givande. Mark kommuns profilplattform nämner flera olika kärnvärden. En av dem är drivkraft, en annan är harmoni. Det är kärnvärden som passar mycket bra på föreningen FkiM och dess medlemmar. Så småningom utkristalliserades tre grupper: Företagsgruppen Gruppen ökar sin kunskap om att skapa och framställa nya idéer. Vilka trender finns nu, runt omkring oss? Hur ser framtidsscenariot ut? Hur utvecklar jag mitt företag/förening, individuellt med affärspartners? Individgruppen Gruppen ökar sin kunskap om hälsans inverkan på individen och företaget. Hur får ägarledda företag möjlighet att utveckla sin hälsa på samma sätt som anställda i t.ex. stat och kommun? Vilka individuella förutsättningar har jag? Hur påverkar mina sociala förhållanden min hälsa och ekonomi? Hur nyttjar vi våra kompetenser i nätverket till genensamma aktiviteter för att stärka nätverket? Samhällsgruppen Gruppen ökar och fördjupar sin kunskap om hur politiska processer går till. Vilka beslut fattar kommunen och hur? Hur påverkar det min situation med företagandet? Vad kan FkiM göra för att få större gensvar och uppmärksamhet av politikerna/olika grupperingar inom näringslivet i Marks kommun? Hur utvecklar FkiM ett närmare samarbete med dessa? 6

7 Företagsgruppens arbete Gruppen har haft sju träffar. Redan första träffen bestämdes att man skulle försöka träffas en gång i månaden. Varje möte har haft ett tema och mellan träffarna har medlemmarna fått en hemläxa. Det innebar att varje person fick utgå från sitt egna företag och jobba med speciella uppgifter. Vid nästa träff har man diskuterat och lyssnat på varandras tankar, idéer och erfarenheter. Medlemmarna i företagsgruppen tyckte att det var ett mycket bra sätt att arbeta. Man fick struktur och perspektiv på sig själv och företaget. Det var bra att olika branscher var representerade i gruppen enligt deras åsikt. Man använde varandra som bollplank och idéerna och funderingarna fick ett bredare perspektiv genom det. De olika teman som man hade var: Att ta betalt. Företagsgruppen utgick delvis från Nutek s material; Konsten att ta betalt. ( rticle.action%3fid%3d2132) Rätt kunder och rätt produkter. Hur hittar vi det? Gruppens egna material användes vid arbetet. Hur kommunicerar vi våra företag? Pierre Chamat från företaget Why Budda var kursledare och alla medlemmar i FkiM blev inbjudna att delta vid det inledande seminariet. Sedan jobbade företagsgruppens medlemmar vidare på egen hand med P. Chamat s material. Utbildning försäljning Lennart Eriksson och Arne Larsson från Lessco AB höll ett föredrag som alla i FKiM blev inbjudna till. Storytelling Det nygamla sättet att marknadsföra sitt företag. Deltagarna testade att levandegöra berättelser om sitt företag i den egna gruppen. Individgruppens arbete Gruppen har haft tre protokollförda träffar. Mycket av kommunikationen gruppmedlemmarna emellan har skett via e-post och telefon när man haft tid och lust. Mötena har varit mycket informella och skett då man tyckt att det varit dags att träffas. Då har deltagarna i individgruppen utbytt information och idéer till gemensamma sammankomster med alla medlemmar i FkiM. Individgruppen kom fram till att det finns stor kompetens inom det egna nätverket och vi bör nyttja det för att främja kontaktytor och nya samarbetsformer/affärsidéer. Gruppens medlemmar har haft det lite svårt att hitta gemensamma tider att träffas på. Vissa deltagare har drabbats av händelser som inte gått att påverka, på det personliga planet, och det 7

8 har naturligtvis gått ut över både företaget och arbetet i gruppen. Men det har också medfört att gruppen svetsats samman och man har haft god stöttning och uppbackning av varandra. Det visar hur viktigt det är med nära relationer i ett stort nätverk, tycker gruppen. Många diskussioner har förts om hur man får individen att fungera. Ju mer man känner varandra desto lättare är det att lyfta telefonen och bara ringa och prata, är en gemensam erfarenhet gruppen fått av sitt arbete tillsammans. En annan erfarenhet är att det blir lättare att sköta friskvårdsbiten om man har draghjälp av andra i liknande livssituation, såsom egenföretagerskor ofta har. Gemensamma aktiviteter som arrangerats för alla medlemmar i FkiM har varit: Rikt Liv Temadag på Igors i Örby. Yoga, meditation, gemensam matlagning och mindfulness/medveten närvaro stod på programmet. En kväll med Malin Spa-bad, massagekurs, mat vid poolen och presentation av Malins verktygslåda (som är olika knep att hantera vardagen) presenterades. Pysselkväll hos Tovbiten. Prova på kväll i ullens tecken. Deltagarna får testa tovning under trevliga former. (Detta har ännu inte hänt men man planerar att genomföra kvällen i Marklyftets regi.) Gruppen hoppas på en fortsättning av gemensamma friskvårdsinsatser för medlemmarna i FKiM. De anser att alla mår bättre av motion/rekreation och att det finns ett uppdämt behov inom föreningen av friskvårdsaktiviteter. Samhällsgruppens arbete Gruppen träffades intensivt i det första skedet av projektet. Vid första mötet ville man ta reda på intressanta områden att arbeta vidare med. Vad behöver vi som småföretagare? Det resulterade i en omfattande tankekarta. Vid de följande träffarna skapade samhällsgruppen ett dokument, Insatser som stimulerar småföretagande och entreprenörskap (Bilaga A), med tankekartan som grund. Dokumentet skickades till Sjuhärads kommunalförbund, Marks kommun och Minab inför skapandet av det nya Tillväxtavtalet. Tillväxtprogrammet är regionens viktigaste styrdokument. På mötet med representanter för Marks Kommun och Sjuhärads kommunförbund i kommunhuset i Kinna fick alla medlemmar i FKiM möjlighet att lyssna på analysen av den SVOT-analys som nu var klar i varje kommun i Sjuhärad. SWOT-analysens övergripande påstående var Det gäller att förstå samtiden. Man diskuterade också Marks kommuns förhållande till Minab, samhällsgruppens dokument och hur FKiM har möjlighet att påverka. Mer än 50% av FKiM s medlemmar medverkade vid mötet i kommunhuset. Periodvis var diskussionen kritisk och, som det visade sig senare, mycket konstruktiv. 8

9 I januari 2008 träffades Minab, Marks kommun och FKiM för att diskutera ett eventuellt samarbete. Anledningen till mötet var FKiM s känsla av utanförskap och kommunikationsproblem gentemot Minab. Det visade sig att det inte bara var FKiM som kände på detta sätt. För att råda bot på problemet startade Minab upp en arbetsgrupp. Den skulle se över Minabs stadgar angående styrelsesammansättningen. På Minabs årsmöte i maj 2008 gick stadgeändringen igenom och Birgitta Nilsson, Hållbar idé, (med i samhällsgruppen) erhöll en öppen plats styrelsen. I maj 2008 arrangerade samhällgruppen en workshop för alla medlemmar i FKiM. Föreläsare var Ruddi Porsgard från Strandska utvecklingshuset i Kungälv. Hon har stor vana att leda processer och möta ledare/medarbetare i deras utveckling. Temat var att stärka och utveckla vårt kvinnliga nätverks varumärke. Vad är syftet med föreningen? Vilka är våra värderingar? Vad är det vi vill åstadkomma med att driva nätverket? Vilket resultat vill vi ha? Hur tar vi det vidare? Handlingsplan? De här funderingarna går att använda på alla företag. Deltagare i workshopen var aktiva och så småningom kom de fram till en formulering för FKiM s affärsidé. FKiM ska stimulera utveckling i företag och samhälle genom kreativ samverkan. Dessutom kom man fram till ett förslag till vision för FKiM. FKiM består av många framgångsrika företag. Föreningen är en synlig och uppmärksammad aktör i samhället genom sitt kreativa arbetssätt och sina engagerade medlemmar. Avslutningsfesten för Marklyftet Den 9 juni arrangerades en avslutningsfest för alla deltagare i Marklyftet. De tre grupperna redovisade sitt arbete i projektet och enades om att det har varit en lärorik period. Marklyftet har också gjort att deltagarna tänkt efter och insett att det finns flera behov som småföretagare har, bl.a. den sociala samvaron med likasinnade och att man behöver hjälp med omvärldsbevakningen. Deltagarna fick god mat och dryck. Det pratades och minglades. Senare på kvällen underhöll Elin Nordén med sin stå-upp show. 9

10 Marklyftets resultat Medlemmarna i FKiM har varit mycket aktiva i sitt arbete med projektet och över hälften av medlemmarna har varit mer eller mindre delaktiga i någon form. Åtta olika seminarier och aktiviteter har arrangerats där alla medlemmar i föreningen varit inbjudna dessutom har de olika profilgrupperna träffats enskilt flera gånger. Kommunikationen grupperna sinsemellan har skett via hemsidan eller genom personlig e-post och telefonsamtal. Medlemmarna har bättre lärt känna varandra och det har i sin tur lett till tätare sociala kontakter och ett ökat affärsutbyte. FKiM har fått en medlem invald Minab s styrelse. Två andra medlemmar finns i Företagarna i Mark s styrelse. En medlem har blivit utsedd av regeringen genom Nutek att vara ambassadör för kvinnligt företagande. Marks kommun har dessutom lyssnat på minst två medlemmars åsikter om turismen i Mark. Tre medlemmar är aktiva i Rådslag för hållbar utveckling som är ett projekt som finansieras av Marks kommun. FKiM har blivit en förening som syns och bildar opinion. FKiM har bjudit in media vid ett flertal tillfällen och det har resulterat i flera artiklar i det lokala Markbladet och Borås Tidning. Projektet Marklyftets arbete och kalender har under hela projekttiden varit synligt på FKiM s hemsida. ( Kunskapsnivån hos deltagarna i projektet har höjts och FKiM har blivit en opinionsbildande grupp. Man har också kartlagt viktiga intresseområden för FKiM och tagit fram en tydligare strategisk inriktning för föreningen. 10

11 Marklyftets budget Aktivitet Externa medel Egen tid (300 kr/timme) Upptaktsträff med teambuildning och konferens 20 personer Föreläsare två tillfällen/grupp Grupparbete/ fem träffar á 4 timmar Redovisning Konferenskostnader samt presentationsmaterial kr (800 kr + 20) kr ( x 4 grupper) kr (300 kr x 20 per kr presentation) kr (8 tim x 20 pers x 300 kr) kr (20 x 4 x 300 kr) kr (4 tim x 20 per x 300 kr x 5 träffar) kr (8 tim x 20 pers x 300 kr) Summa kr kr kr kr Summa kr kr kr Marklyftets användning av de finansiella medlen 28/8-07 mötesfika 450:- 1/6-07 kick-off :- 22/10-07 Corpus 850:- 15/11-07 mötesfika 462:- 4/2-08 stormötesfika 750:- 19/2-08 seminarie med Why Budda 6 965:- 8/3-08 seminarie med Igors Rikt Liv 5 625:- 1/4-08 spa-kväll på Kaskad 3 810:- 23/5-08 seminarie med Strandska :- 12/5-08 seminarie med Lessco 8 200:- 9/6-08 avslutningsfest och redovisning :- Summa: :- 11

12 Slutsatser och rekommendationer Projektet Marklyftet har gjort att medlemmarna i FKiM bidragit till att synliggöra föreningen både gentemot Marks kommun och näringslivet i Mark. Vid de olika träffarna med Minab och kommunen fick FKiM en chans att framföra sin kritik och sina idéer till förbättrat samarbete. Det slutgiltiga resultatet kan man inte se i dagsläget men det ser ljust ut inför ett framtida samarbete. Flera aktörer har förstått det stora behovet som småföretagare har av omvärldsbevakning. Det spelar inte så stor roll om man är kvinnlig eller manlig företagare, behovet finns hos båda. Idéen att starta profilgrupper, som var basen i hela projektet, var mycket lämpligt. Grupperna kommer sannolikt att bestå fastän med olika medlemmar. Det är ett utmärkt sätt att tillvarata medlemmarnas kompetens och intresseområden. Dessutom har de enskilda personerna möjlighet att förflytta sig mellan grupperna när behov, intresse och tid finns. Men det förutsätter att informationsöverföringen fungerar inom FKiM. När man kommunicerar så uppstår trevliga bieffekter den sociala kontakten förbättras. Det i sin tur kan leda till nya och förändrade affärsmöjligheter eller friskvårdsaktiviteter. Marklyftet har varit ett lyckat projekt. De för projektet uppsatta målen har uppfyllts till stor del. Förståelsen och kunskapen om politiska processer, mest på kommunal nivå, har ökat bland medlemmarna. Viktiga intresseområden och strategier för FKiM har kartlagds. I dagarna kommer en nyformulerad affärsidé med tonvikt på speciella kärnvärden som representerar FKiM och en uppdaterad vision för föreningen. För att bidra till utvecklingen av Marks näringsliv har medlemmarna i FKiM genom projektet Marklyftet tagit fram en skrivelse som har fått stor uppmärksamhet. Resultatet kan man inte se just nu men förhoppningen är att det kommer att märkas inom ett år. Medlemmarnas kontaktnät har vidgats men framförallt stärkts inom föreningen. Man upplever att det är mindre mentalt motstånd att lyfta telefonluren och ta kontakt eller fråga till råds. Det är en effekt av det täta samarbetet inom de olika grupperna. Under projektets gång har nya frågeställningar dykt upp både inom det enskilda företaget och hos föreningen som helhet. Att få möjlighet att fortsätta jobba med dessa frågor kommer att stärka såväl FKiM s affärsidé som de egna företagerskorna. Under redovisningen av Marklyftet framkom önskemål om att fortsätta med profilgrupperna. Behovet av en grupp som tar hand om olika former av friskvårdssatsningar och en grupp som tar hand om frågorna kring FKiM s framtoning finns klart uttalad. Vid flera tillfällen har Markbladet uppmärksammat projektet och det har lett till att fler kvinnliga företagare blivit nyfikna på FKiM står för. Men man skulle kunna göra föreningen ännu mer synlig genom att varje medlemsföretag visar att man är stolt över att vara med i FKiM. Man kan förslagsvis notera på det enskilda företagets hemsida att man deltar i arbetet med att synliggöra kvinnligt entreprenörskap genom att vara medlem i FKiM. Projektet har hållit sig till uppgjord budget. Dessutom finns det lite pengar kvar till ytterligare en planerad aktivitet hos Tovbiten i Torestorp 12

13 Min förhoppning är att det fortsatta arbetet med att ta fram en ny logotyp, en förfinad affärsidé, en mer lättförståelig vision och en och konkret verksamhetsinriktning leder till ett ökat medlemsantal och att FKiM blir en förening att räkna med i kommunens näringslivsaktiviteter. 13

14 Bilaga A Samhällsgruppen Insatser som stimulerar småföretagande och entreprenörskap 1. Ekonomiskt nyskapande En mycket stor andel av företagen i Sjuhärad är småföretagare, många är ensamföretagare. Att vara småföretagare innebär att det är väldigt många intresseområden som ska bevakas på egen hand samtidigt uppdrag måste utföras med hög kvalitet och företagsidén utvecklas. För en småföretagare är tid, kunskap och kontakter mycket viktiga faktorer. Detta är viktigt att beakta och hitta former för som gör att även mindre företag kan få utrymme i näringslivs- och samhällsdiskussionerna så att inte enbart de större blir tongivande och att det är deras intressen som styr näringslivs- och samhällsinsatserna. Många företagare är intresserade av att delta i samhällsutvecklingen men det förutsätter att man får samhällsinformation på ett effektivt sätt och gärna konkreta satsningar att delta i. Man har också stor nytta av nätverk och mötesplatser som ger inspiration och sociala kontakter inom såväl sin egen bransch som tvärs över gränserna. En småföretagare har ofta svårt att vara borta från företaget en längre tid och deltar helst i geografiskt nära aktiviteter. Småföretagare har som regel inte heller möjlighet att vara drivande i större projekt men medverkar gärna, men det förutsätter att man ser en tydlig nytta och hög kvalitet i arbetet och en projektledare som driver arbetet framåt. Insatsområden som gynnar småföretagare: Näringslivs- och samhällsutveckling För en småföretagare skulle en effektiv omvärldsbevakning, där man kan välja olika inriktningar, vara guld värd. Det kan starta med nyhetsbrev med angelägna händelser i Sjuhärad inom såväl näringslivet som kommunala beslut och referat från aktivteter där näringslivet kan ha intresse. Informationen bör delas in i olika temaområden som man kan välja bland. Genom att styra informationen får man den samlad och inom de områden man är intresserad av och kan agera när det känns angeläget. Teman/kluster Skapa lite vidare branschkluster inom olika teman som kan förmedla kunskap och nya kontakter, utveckla nya affärsidéer och eventuellt samverka för att kunna lämna anbud på större uppdrag. Till varje kluster knyts en koordinator som driver utvecklingen framåt. Företagshus Skapa småföretagshus inom olika teman eller på olika orter där man kan ha sina lokaler och dela på gemensam service. Ekonomiskt och socialt viktigt för många ensamföretagare som också ger upphov till ett ökat kontaktnät. Etiskt förhållningssätt 14

15 Ökade insatser för en hållbar utveckling (ekonomiskt, socialt och ekologiskt) kommer få en allt större betydelse i framtiden liksom ett etiskt förhållningssätt i affärsvärlden. Ett område som Sjuhärad bör prioritera i näringslivsområdet och ge handledning till småföretag. 2. Attraktivt Sjuhärad För småföretagare är ägarnas välbefinnande fullständigt avgörande för företagets utveckling. Många gånger står företaget och faller med en specifik person. Därför är en god hälsa och en stödjande omgivning mycket angeläget. Många småföretagare saknar arbetskamrater och därmed ett viktigt socialt nätverk i vardagslivet. För en småföretagares välbefinnande behöver andra strukturer byggas upp som ger inspiration och kreativitet. I det arbetet ser vi hälsa och kultur som viktiga grunder som kan utnyttjas i en betydligt större utsträckning än vad som sker i näringslivet idag. Insatsområden som gynnar småföretagare: Inspirationsnätverk för småföretagare som innehåller aktiviteter kring friskvård, kultur, mat, natur och kreativitet. De bästa idéerna uppstår ofta i de mest oväntade sammanhangen. Dessa aktiviteter handleds av en professionell person som arbetar med att utveckla människors motivation. Stödja företagsnätverk och småföretagarföreningar med administrativ hjälp. Ökade insatser för att utnyttja kulturen som en drivkraft för kreativt nyskapande. 3. Utbildning/kompetensutveckling För att utveckla sig själv och sitt företag behöver småföretag ibland få utbildning på ett sätt som skiljer sig från det traditionella, dvs att åka till storstäder på dyra konferenser. Ofta finns inte det ekonomiska utrymmet och det är svårt av vara borta från arbetsplatsen en längre tid. Därför är lokala utbildningar av hög kvalitet angeläget. Det kan med fördel ske i form av praktisk tillämpning med kreativa, aktiva arbetsmöten kring olika teman som ett komplement till större seminarier. Småföretagare bjuds ibland in, ex av kommuner/näringslivsbolag m fl, till presentationer med efterföljande kort frågestund som sällan leder vidare. Med tanke på den knappa tid som finns till förfogande är det viktigt att träffar är resultatinritade om en fråga ska presenteras/diskuteras. Presentationer för småföretag bör därför följas av korta effektiva grupparbeten om hur frågan kan utvecklas vidare och att någon aktör tar tag i det efteråt och att resultatet förmedlas tillbaks. Det är viktigt att man verkligen får ut något eller kan delge kunskap/information som man har nytta av, eftersom tiden är allt för knapp för att delta på allmänna möten. 15

16 Insatsområden som gynnar småföretagare: Kreativa arbetsmöten kring olika teman. Man lyssnar på en inspirerande person, därefter arbetar varje företag vidare med frågan på egen hand eller i grupper och får support av föredragshållaren. Hel/halvdag. Högkvalitativ företagarskapsutbildning där man lär sig viktiga frågor för att utveckla sitt företag i en workshopform. Allt från ledarskap till marknadsföring. Mentorskap för småföretag. Samarbete med högskolor och andra utbildningsaktörer. 4. Infrastruktur Småföretagare är beroende av en god infrastruktur i form av tåg- och bussförbindelser. Vi strävar efter en hållbar infrastruktur och vill utveckla alternativ till en ökad vägutbyggnad och fler bilar genom att skapa en mer attraktiv kollektivtrafik och smartare logistik. Det finns flera fördelar med detta, det är ett ekonomiskt alternativ och man kan arbeta under resan. Det finns behov av att kunna nå orter med utbildningar, kunder mm utan att ligga i bilkö. Många småföretagare finns utanför städerna i de mindre orterna och där det är viktigt att behålla en god service vilket spar tid och ger större möjligheter att arbeta effektivt. Insatsområden som gynnar småföretagare: Bra, bekväm kollektivtrafik Tåganslutning från Kinna via Sätila till Landvetter och Götalandsbanan. Upprustning av Viskadalsbanan Hög servicenivå i Sjuhärads mindre orter. Lokaler för företagare att låna för videokonferenser. Smart logistik 16