Den gröna kapitalismen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den gröna kapitalismen"

Transkript

1 Marknaden måste lösa klimatfrågan Margot Wallström i exklusiv intervju om EU:s förlorade miljöinitiativ, trycket från Putin och kraven på näringslivet N u m m e r november 2006 p r i s 5 5 k r Leif Johansson Skattebefria alternativa bränslen Andreas Carlgren Vi ska behålla grön skatteväxling Andre Heinz Sverigedebut för grönt riskkapital DOM VECKANS AFFÄRER Varning på börsen investerarna vill ha kravmärkt V älkommen till Den gröna kapitalismen Trodde du att miljön var en moralfråga? Glöm det. Nu handlar det om pengar. i frontlinjen. Forskaren Christian Azar, industrialisten Leif Johansson och designern Birgitta Nilsson. TIDSAM c02-ligan nu ska flyget tvätta sitt smutsiga rykte gasa grönt så hittar du hetaste miljökärran portföljen fem aktier som gör dig till en vinnare

2 V A INNEHÅLL 4 chefredaktören Har vi tagit oss vatten över huvudet? 4 Grön kapitalism 8 den nya industriella revolutionen Klimatförändringarna ställer nya krav. 19 grön på nolltid Upp till bevis för miljömedvetna storbolag. 23 VA:S DOM: dyrt att strunta i miljön Få börsbolag lämnar hållbarhetsrapport. 25 Den gröna frontlinjen Näringslivets aktivister talar ut Transporter 37 flyget den värsta miljöboven Nu knyts hoppet till utsläppsrätter. 41 Miljöbilar en glödhet marknad Nu tävlar biljättarna om framtidens teknik. 44 Leif Johansson slår tillbaka Volvochefen kräver tydlig miljöpolitik. Energi 52 Upp till bevis för Vattenfall Miljörörelsen är skeptisk till kolprojektet. 56 Satsar halv miljard på vindkraft Jacob Palmstierna utvidgar sitt gods. 59 vind och sol säljs ut Sverige har reducerats till underleverantör. Politik 64 Margot Wallströms miljökamp Ratar EU:s flört med Putin. 73 Nya tag för utsläppshandel Forskare kräver hårdare tag i Bryssel. 74 Skeptikerna rasar mot miljödebatten Sternrapporten har inte övertygat alla. 76 vi behåller grön skatteväxling Miljöminister Andreas Carlgren talar ut. Finans 80 riskkapitalisterna ratar miljön Endast fyra miljöbolag fick pengar i år. 83 Ketchupprins investerar i miljö Andre Heinz startar grönt riskkapitalbolag. 85 nyvaken finansmarknad Få räknar på miljöriskerna. Din VA 87 gröna aktieråd Så tjänar du på miljötrenden. 91 läsvärda miljöböcker VA guidar dig i miljöboksfloran. 93 kör ekologiskt Ford och Volvo toppar miljölistorna. 97 hårdvinklat Sanningen om det gröna näringslivet. 98 Perspektiv: Anna Bråkenhielm Nu ska jag köpa en Lexus. va november 2006

3 g r ö n k a p i t a l i s m Har vi tagit oss vatten över huvudet? Ni har sett det förr*. Vattenmassorna som väller in över civilisationen. Oavsett om det är actionfilmer, forskningsrapporter eller kvällstidningslöp, så andas det samma sak. Naturen slår tillbaka. Naturens revansch på en omättlig människa som levt över sina resurser och som nu ska straffas. När vi började planera det här numret av Veckans Affärer (*Om än kanske inte så snyggt som på vår reprokille Rune Ahlströms fantastiska bild här intill.) för några månader sedan var det där miljödebatten stod. En skrämselpropaganda som handlade om aktivisterna mot samhället. Om kravet på att ge upp vår bekvämlighet, att inse att det var fel på systemet och börja leva naturligt. Tillbaka till rötterna, bokstavligen talat. Debatten var polariserad. Höger mot vänster. De troende mot de icke-troende. Undergångsprofeterna mot teknikfantasterna. Men pang, bom, krasch, så landade sir Nicholas Sterns rapport på bordet, med en konsekvensberäkning av klimatförändringarnas effekter på världsekonomin. Det handlar om svindlande miljarder kronor om året som det kommer att kosta oss att ignorera frågan. Ideologi blev ekonomi, även om siffrorna har ifrågasatts. Det är helt enkelt i alla avseenden betydligt mer begåvat både ekonomiskt och politiskt att i stället använda de pengarna till att hantera klimatfrågan. Plötsligt gjorde Tony Blair och kvällstidningarna gemensam sak på barrikaderna. Det kan bara betyda en sak att det faktiskt finns ett folkligt tryck i frågan. Jag tror, eller inte bara tror, jag är säker på att miljöfrågan gick över en tipping point där. Den gick från att vara en diskussionpunkt med planetens framtid i potten, till att vara en inkorporerad del av det kapitalistiska systemet. Mariana Burenstam Linder, rådgivare åt de riktigt rika, gjorde mig ännu mer säker på den saken. När vi åt lunch berättade hon att plötsligt hade hennes kunder börjat ringa och fråga efter gröna placeringsalternativ. Hälften av dem för att de ville vara med och rädda världen. Men den andra hälften ringde för att de såg att miljöfrågan var det alla pratade om och att det följaktligen kommer att gå att tjäna mycket pengar där. Plötsligt är det inte naturen mot kapitalet. Plötsligt är naturen en del av kapitalet. Det är just det som det här numret av Veckans Affärer handlar om. Den andra industriella revolutionen. Steget in i den gröna kapitalismen. En av Sveriges mest framstående miljöforskare, Carl Folke, ringde mig häromdagen. Han var jublande glad. Äntligen jobbar marknaden och biosfären ihop, skrek han i luren. Det är det den här revolutionen handlar om. Miljön har gått från att vara en pr-faktor till att vara en av parametrarna i den kapitalistiska ekvationen. Och det är bra. Det är det enda sättet att gå framåt på. Det beror på flera saker. På risken förstås, risken att vi faktiskt på allvar kan förstöra den enda ön i universum vi har tillgång till. Men framför allt på att ett konsumenttryck exploderade snabbare än någon kunde föreställa sig. Miljö blir nästa års stora fråga för den som ska sälja något. Det är dags att lära sig glosor som klimatneutral, utsläppsrätter och biodiversitet. Det är ingen fluga. Det är ingen debatt. Frågan har blivit en del av det kapitalistiska systemet. Lev med det. Men för att bli framgångsrik i den världen behövs förebilder. Ju mer vi t i värsta fall. Den globala uppvärmningen riskerar att år 2100 leda till höjda vattennivåer på flera meter. Richard ryan/scanpix, bildmanipulation: rune ahlström va november 2006

4 va november 2006

5 t V A g rön kapita l i s m började undersöka det svenska näringslivet, desto mer förvånade blev vi. Vi trodde nog, utan någon egentligen annan anledning än att det alltid har varit så, att svenska företag skulle vara bra på miljöfrågor. Så var det inte. Tvärtom. Det var extremt svårt att hitta någon som på allvar ifrågasatt hela sin verksamhet utifrån den gröna kapitalismens krav. Förebilder behövs. Och de kan komma från oväntat håll. Jag kommer att uppmuntra byggandet av en vätgasmotorväg som tar oss till en miljövänlig framtid. Jag kommer att uppmuntra byggföretag att bygga hus som värms av solenergi. Jag kommer att skapa en grön bank som ger lån för att bygga om gamla, energi-ineffektiva hus. Gissa vem som sa så? Du tänker vänstervriden, trädkramande regleringsivrare? Du tänker fel. Citaten är hämtade från guvernör Arnold Schwarzeneggers State of the state-tal 2004 i Kalifornien. Poängen? Det behövs förebilder. USA är faktiskt fullt av dem. General Electrics förvandling, där man på mindre än ett decennium gått från klassiskt industribolag till ett modernt kunskapsföretag som enbart gör koldioxidneutrala investeringar, är det bästa exemplet, men Wal-Marts gröna omvandling, Goldman Sachs 30- miljardersfond och tydliga krav på George W Bush att skriva under Kyotoavtalet är andra exempel värda att studera. Det är därför vi gör det här numret av VA. För att hitta exemplen. Inspirera och starta debatten. Volvochefen Leif Johansson kräver i Per Olof Lindstens intervju att alternativa bränslen ska skattebefrias och förklarar frankt att om ett eller två år kan Volvos lastbilsmotorer bränna vilket bränsle som helst. SAS letar efter alternativa m i lj o Köper du ekologiskt? Investerar klimatneutralt? Kör miljöbil? Berätta vilken sorts grön kapitalist du är och debattera på vår sajt. bränslen. Vattenfall forskar för att kunna leda ner koldioxid i förvaring i marken. Margot Wallström konstaterar i Richard Björnelids intervju att världens ledare i stort sett är överens om att halvera koldioxidutsläppen, men att EU halkat efter. 90 av Europas 100 största börsbolag lämnar en hållbarhetsrapport. Bara några procent av de svenska gör det, avslöjar Cecilia Aronsson. Den gröna kapitalismen är här. Vi har definitivt inte tagit oss vatten över huvudet. Pontus Schultz oväntad action. Kaliforniens guvernör Arnold Schwarzenegger hör till de mer offensiva i klimatfrågan. senior reporter Bengt Ericson marknadschef Marie Bengtsson förlagsdirektör Jonas von Hedenberg r e d a k t i o n Tel: Postadress: Stockholm Besöksadress: Sveavägen 53 E-post: E-post till medarbetare: Webbadress: Redaktionschef stf. ANSVARIG UTGIVARE Richard Björnelid redaktionssekreterare Anna-Stina Atterday Cecilia Aronsson Torbjörn Carlbom Åsa Ekelund Rune Ahlström bildrepro Maria Källner (tjl) Mikael Zackrisson webbchef teknisk chef Britt Andersson Tryck Sörmlands Grafiska Quebecor Chefredaktör ANSVARIG UTGIVARE Pontus Schultz reportrar Pontus Herin Niklas Johansson Gunnar Lindstedt Per Olof Lindsten layout Anna Spång illustration, nyhetsgrafik research Camilla Wagnern ekonominyheterna.se Malin Lundmark webbredaktör externa medarbetare Christer Berglund Benny Bergenstråhle Tobias Edström PPR RE E n u m e r e r a! Prenumerationsärenden Prenumerationsärenden Ring Faxa E-post: Pris: Helår 2 250:- (2 hemsida: 125:- exkl. moms) Pris: Helår 1 995:- (1 875:- exkl. moms) E-post: Ring: Faxa: nyhetschef Jonas Leijonhufvud redaktionsassistent ANNONS Ld media ab annonschef Haig Daniels ART Director Jonas Carlson Annika Nyman Annonsorder och material Lisa Westerberg Jonas Malmborg Cecilia Stenshamn (f-led) Jan-Eric Öhman Annika Lidén Engberg bildredaktör Lotta Wåtz (vik) Emanuel Sidea webbreporter Christopher Grenö Per Laredius Veckans Affärer ges ut av Bonnier Tidskrifter AB Medlem i Sveriges Tidskrifter. Veckans Affärer. ISSN För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB, som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter. Uppgifterna tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst analyseras och grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter. Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information som är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av fördelaktiga erbjudanden. va november 2006

6 V A g r ö n k a p i t a l i s m Vi står inför industriella Skåne genomlevde den värsta missväxten i mannaminne. Skadorna på sommarens skördar hamnar på 600 miljoner. Stormen Gudrun för två år sedan kostade 17 miljarder. Detta kan vara början på klimatförändringarnas konsekvenser för svensk ekonomi. va november 2006

7 den andra revolutionen De företag som kan ta in en ekologiskt hållbar utveckling som kärnan i sin affärsidé kommer att bli framtidens vinnare, säger miljöprofessorn Carl Folke. Följ med VA:s Gunnar Lindstedt på en resa genom en värld under press. foto: håkan elofsson va november t

8 V A g r ö n k a p i t a l i s m Ssommaren 2006 har varit den värsta på många år. Först kom en kall vår, sedan kom torkan under juni juli, och sedan regnade det i 31 dagar. Vädret är ur led. Det är alla överens om på Skånes slätter. Den fuktiga dimman sveper in landskapet när vi går runt åkrarna utanför gården Björkeröd strax nordost om Eslöv. Hans Andersson som har bott här i hela sitt liv har aldrig varit med om något liknande. I ett brett stråk över Skåne har torka och regn orsakat den värsta missväxten i mannaminne. Mer än halva skörden har gått förlorad. Hade regnet kommit tre dagar senare hade vi klarat skörden, säger Hans Andersson. Flera bönder hade redan börjat skörda när regnet kom. Men sedan regnade det i en månad. Regnet tog aldrig slut. På Björkeröd hade de börjat med rapsen, kornet och havren, men hade veteskörden kvar. Regnet gjorde det omöjligt att åka ut på fälten, och när regnet slutat hade veteaxen grott. Ur de gula axen stack det upp gröna groddar som såg ut som tallkottar. Jag har aldrig sett något liknande under mina 40 år som bonde, säger Hans Andersson. Bönderna i Skåne beräknas i år med över 600 miljoner kronor i skördeförluster. Huvuddelen av den kvalitetsspannmål som odlas för bröd och utsäde har gått förlorad. En del kan bli djurfoder. Skördeförlusterna har förorsakat spannmålsbrist i södra Sverige. Kvarnarna i Skåne har bara fått hälften av den spannmål de behöver för att mala mjöl. Priset på mjöl och därmed matbröd kommer att gå upp. I forna tider hade denna missväxt också lett till hunger och svält. Men i dag anses sådana följder så avlägsna att missväxten i Skåne inte ens har gett rubriker i rikspressen. I 50 år har vi levt i ett jordbruksöverskott. Tidigare generationer hade släktingar som jobbat i jordbruket. Då visste man om kopplingen mellan mat och jord. Men dagens storstadsbor går till affären och handlar sin mat obekymrade om varifrån den kommer. När Hans Andersson kliver omkring i den skånska myllan och visar sina åkrar där de nu har plöjt och sått på nytt är han åter optimist. En lantbrukare måste tänka framåt och nu är det nästa års skördar som gäller. En späd grönska över åkern ger hopp. Höstvetet ska gro lite innan kylan slår till. Vi får hoppas att nästa år blir bättre, säger han och slår fast att bönderna i Skåne definitivt inte klarar ännu ett år av missväxt. Och ingen av dem vet om torkan och regnet var en tillfällighet, eller om det var resultatet av de klimatförändringar som kommer. Vi bönder har himlen som tak över vår arbetsplats, säger Hans Andersson filosofiskt. De lever med vädrets makter varje dag. De vet att människans samverkan med naturen är en förutsättning för allt liv. forsk arna är att många av oss glömt bort att utan en Problemet fungerande planet blir mänskligt liv omöjligt, säger professor Carl Folke som från årsskiftet blir chef för Beijerinstitutet. Han har räknat ut att varje person i en storstad som Stockholm behöver natur på en Jag har aldrig sett något liknande under mina fyrtio år som bonde yta som 300 tennisbanor för att få mat, kläder, papper och andra förnödenheter, samt för att ta hand om det avfall och utsläpp som han eller hon förorsakar. Tennisbanor så långt ögat kan nå, eller åtta hektar mark, ett stort gärde. Så mycket behöver vi var och en för att överleva. Att vidmakthålla dessa ytor av naturen är en förutsättning för att vårt moderna samhälle ska fortsätta att fungera. Därför är vår enda möjliga framtid grön. Miljön är inte bara en enkel utsläppsfråga utan det handlar om vårt förhållningssätt till biosfären, säger Carl Folke. Under lång tid har vi plundrat jorden på dess resurser men nu måste vi upphöra med detta och anpassa oss till ekosystemens kapacitet. Dagens globala ekonomi har utvecklats i så rasande tempo att naturens resurser inte längre räcker till. Skogar skövlas och minskar, grundvattennivåerna sjunker och vattenbristen tilltar, fisket har kollapsat om 40 år kan haven vara tomma. Klimatförändringar skapar naturkatastrofer som vi tidigare inte har sett och leder till temperaturhöjningar som försämrar bördigheten på de jordbruksmarker vi ska leva av. Samtidigt har vi de senaste 50 åren tiodubblat vår oljeanvändning och står inför en global nedgång i oljeproduktionen. Vi använder i dag be N at u r e n s r e va n s c h på n ä r i n g s l i v e t S j u u t m a n i n g a r Utsläpp kommer att kosta De företag som hittills har haft som affärsidé att utelämna kostnader för utsläpp av växthusgaser i sin verksamhet kommer att få brant stigande kostnader om inte affärsidén snarast byts ut. Mest slående är lågprisflyget som åker snålskjuts utan att betala en rad samhälleliga kostnader va november Oljepriset stiger Oljan är en ändlig resurs som inom något decennium blir en bristvara. Minskande oljeproduktion i världen kombinerat med restriktioner på koldioxidutsläpp kommer att kräva stora energibesparingar. För att överleva måste många företag halvera sin energianvändning, vilket exempelvis Volvo PV har gjort. Transporter blir dyrare Dagens ryggmärgstänkande i många företag är att sänka kostnaderna genom att sprida ut produktionen över stora geografiska avstånd. Så länge transporterna är billiga är detta möjligt, men när energibrist och klimathot slår igenom i priset kommer transporter bli mycket dyrbara. Vilket kommer att gynna närproduktion. Naturresurser utarmas Fortfarande utgår många företag från att naturens resurser är en oändlig tillgång som kan användas fritt. Men att bygga på billiga råvaror och explo-

9 tydligt större mängder energi än vad ekosystemen klarar av. Energibristen kommer inom bara några år att tvinga oss till ett uppvaknande. Den livsstil som vi vant oss vid i västvärlden kommer inte längre att kunna upprätthållas. En allt enigare forskarvärld varnar också för att fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivåer (som kan öka om vi ersätter oljan med kol) kommer att leda till så stora temperaturökningar i världen (5 grader eller mer) att katastrofen blir ett faktum. Högre medeltemperaturer leder till högre havsvattennivåer och översvämningar av stora landområden, det leder till minskande skördar (en grads temperaturhöjning anses ge 10 procent lägre skördar i världen) och ett varmare klimat kommer i vissa delar av världen att orsaka torka och akut vattenbrist. Utan energi som kan göra jobbet, utan vatten att dricka och utan mat att äta hur klarar vi oss då? världsbilden Under hösten har debatten om miljön och klimatfrågorna formligen exploderat i medierna. Kanske började det med Al Gores film En obekväm sanning, kanske har vädrets makter med onormal värme, torka och skyfall och stormar gjort svenska folket mera lyhört för miljöfrågorna. Forskarna har under lång tid varnat för klimatförändringarna, men makthavare inom politik och näringsliv har i det längsta stuckit huvudet i sanden. Ett antal debattörer har med stor energi hävdat att de klimatförändringar som vi nu ser inte beror på mänsklig påverkan utan mycket väl kan vara naturliga förlopp. Den engelske miljödebattören George Monbiet har i sin nyutkomna bok Heat kartlagt hur många av dessa debattörer finansieras av oljebolaget Exxon Mobil som med hjälp av pr-konsulter har t MISSMODIG. Bonden Hans Andersson tvingades notera den värsta missväxten i mannaminne den här sommaren. f ö r f r a m t i d e n atering av naturen är inte hållbart. Livsmedelsproduktion blir dyrare och arealen minskar till följd av konkurrens från energigrödor Avfall blir dyrare. Rovdriften på naturen kan inte fortsätta på nuvarande nivå. Samhälle såväl som företag måste utvecklas i en långsammare takt som innebär att naturens kapital återställs i samma takt som det förbrukas. Kretsloppssystem innebär att avfall måste tas om hand och återanvändas. Naturkatastrofer kommer att kosta. Ojämnare väderlek med skyfall, översvämningar och torka kommer att ställa större krav på samhällets infrastruktur. Politiska konflikter kommer att kosta. Med tilltagande brist på naturresurser kommer konkurrensen om råvaror tillta i världen. Många befarar att vi får uppleva så kallade resource wars om vatten, olja och råvaror. Instabiliteten i världen kommer att göra globala affärer allt mer politiskt influerade. Politiska risker blir minst lika höga som affärsmässiga risker. Detta gör att samhälle såväl som företag måste börja tänka på självförsörjning och stabil tillgång på insatsvaror i närområdet. va november

10 t V A g r ö n k a p i t a l i s m haft strategin skapa osäkerhet för att etablera ett tillstånd av oenighet. Genom att dominera mediadebatten om klimatförändringar under sju till åtta kritiska år då viktiga internationella samtal borde genomförts, och genom att ständigt utså tvivel om den vetenskap som i stället borde varit övertygande, har de motiverat de summor deras sponsorer satsat på dem många gånger om, skriver George Monbiot. Att oljebolaget Exxon Mobil vill att vi ska fortsätta att öka vår oljekonsumtion är kanske inte överraskande. Deras vinster skulle direkt påverkas om världen slutar att använda olja. Men problemet är att stora delar av näringslivet befinner sig i samma situation. De har stora vinster att tjäna på att fortsätta som hittills och även för de flesta politiker är deras kortsiktiga intressen knutna till en fortsatt samhällsutveckling i samma hjulspår. Även den vanlige medborgaren lyssnar ogärna till budskap som innebär inskränkningar i det bekväma liv som välfärden ger de flesta. Därför har förnekelseindustrin kunnat så sina tvivel till välvilliga mottagare. Budskapet att förändringar är onödiga därför att problemet knappast existerar är naturligtvis enklare att förmedla än smärtsamma besked om förändring. Även i dag, trots många alarmerande rapporter under hösten, försöker många gjuta olja på vågorna. I SvD skriver till exempel chefredaktören PJ Anders Linder om miljöpanik eftersom Jordens vänner ( en rörelse som står hemskt mycket till vänster ) i Journalisten förespråkar undergångspolitik: Bort med bilar, bort med flyg, bort med konsumtionssamhället! Det är enligt PJ Anders Linder som att hela vårt samhälle måste ryckas upp med rötterna. Han förespråkar i stället en vettig miljöpolitik som bygger på respekt för att människor vill få det bättre, och den ser vetenskap, teknikutveckling och ekonomisk frihet som bundsförvanter. De debattörer som tvivlar på klimatförändringarna har bytt fot och vill nu ha en vettig miljöpolitik. Som i själva verket är en fortsättning i samma hjulspår, men med skillnaden att den traditionella tillväxten kläs i grön retorik. Bara för att ta ett exempel: Med hjälp av teknikutveckling lanserar Saab nu sina miljöbilar Biopower som går på etanol. Stolta direktörer och även Stora delar av näringslivets vinster skulle påverkas om vi slutade använda olja politiker kan skryta över att Sveriges bilindustri ligger i täten. Konsumenterna kan med gott samvete köra miljövänligt. Problemet är bara att etanolproduktionen i världen knappast ger ett förnyelsebart bränsle. Fossila bränslen används i stor mängd för framställningen vilket gör att koldioxidutsläppen inte minskar med 100 procent utan bara med kanske 30 procent. Dessutom ger etanol ett mycket litet energinetto (det går åt nästan lika mycket energi i tillverkningen som man får ut), och till råga på allt kräver Saab Biopower 30 procent mer etanolbränsle (1,3 liter per mil) än sin bensinföregångare. Människan är rationell och om så behövs med förmåga till ett stort mått av självbedrägeri. Men om vi ska anpassa vårt samhälle till ekosystemens kapacitet, då kan inte energiförbrukning och konsumtion fortsätta som tidigare. Vi måste göra en radikal omställning av samhället. fr amtidsvisionen scanpix Kina har i dag övertagit USA:s roll som världens största användare av jordens resurser. När det gäller de fem viktigaste basvarorna spannmål, kött, olja, kol och stål så konsumerar Kina mer än USA av alla dessa varor, med undantag för olja. Men med nuvarande ökningstakt kommer Kina även att bli världens största oljekonsument. Problemet är bara att denna ökningstakt inte kan fortsätta. Världen konsumerar i dag 84 miljoner fat olja per dag, men skulle Kina som USA skaffa tre bilar per fyra invånare behöver enbart Kina 99 miljoner fat olja per dag en omöjlighet, eftersom världens oljeproduktion antagligen aldrig kommer att öka så mycket mer än till dagens nivå. Oljeland efter oljeland når sin topp, i Norge exempelvis sjönk oljeproduktionen med 12 procent det senaste året. Den oundvikliga slutsatsen är att Kina aldrig kan konsumera naturens resurser så slösaktigt som vi har gjort. Vilket inte heller Indien eller resten av den underutvecklade världen kommer att göra. Västvärlden gör dock sitt bästa för att driva på i denna miljöförstörande riktning. I dag anses Kina vara världens verkstad medan Indien är världens kontor. I globaliseringens anda förläggs produktionen av varor och tjänster till dessa länder. På så sätt kan vi i väst handla ännu billigare ytterligare en tid. Den miljöförstöring och den rovdrift på naturens resurser som detta innebär kan döljas genom att produktionen sker långt borta. Att Kinas floder förgiftas, att dess jordbruksmark krymper eller att koldioxidutsläppen från kolanvändningen ökar katastrofalt, märks inte i priserna på de billiga produkterna. På sin höjd läser vi om detta i en notis i tidningen. Att flytta rovdriften på naturen till nya och oexploaterade områden på jordklotet är knappast ekologiskt uthålligt. Mycket av den globalisering som nu pågår åstadkommer just detta. Kortsiktiga vinster finns att hämta på att utnyttja Kinas låga löner, bristande miljölagar, subventionerade energi och korrumperade system. Men de företag som är bäst på detta kan knappast kalla sig gröna. Den nya ekonomi som vi i stället måste utveckla bygger på att framställa varor och tjänster där vi får ut mer nytta av radikalt mindre resurser. I ett sådant lågenergisamhälle överutnyttjas inte längre jordens resurser. Där tär vi inte på naturens kapital utan anpassar produktionen till naturens kretslopp. Det vi tar av naturen ska vi också ge tillbaka. Avfall ska återanvändas, användningen av energi och råvaror minimeras. Då blir det åter en fördel att producera lokalt. I dag har vi ett måttsystem som t Förlorade år. Miljödebattören George Monbiot menar att motståndet från oljebolag har försenat förändringar. va november

11 V A g r ö n k a p i t a l i s m inte värdesätter naturens resurser, säger Mikael Lövgren, tidigare vd för Boston Consulting Group och numera miljökonsult. Antingen betraktas naturen som en oändlig resurs eller som en externalitet som man inte behöver ta särskilt mycket hänsyn till i den ekonomiska planeringen. Men målet måste vara att bygga in naturens kapital i marknadsförutsättningarna. Exempelvis skulle Världshandelsorganisationen WTO kunna inkludera detta i sitt ramverk. Kollegan Carl Folke konstaterar att dagens mätmetoder leder helt fel. När några afrikanska stater efter Världsbankens önskemål fick upp sin BNPnivå innebar det å andra sidan att man likviderade sin framtida resursbas. Marknaden föredrar det korta perspektivet och tar knappast hänsyn till kommande generationer. Att hög tillväxt i dag leder till bristande resurser för kommande generationer kommer inte med i den ekonomiska planeringen. Indirekta kostnader för att framställa varor och tjänster utelämnas också. När exempelvis lågprisflyget stoltserar med låga priser vägrar man samtidigt att över huvud taget ta med kostnaderna för utsläppen av koldioxid. Marknaden har en stor förmåga att allokera resurser när tillgång och efterfrågan verkligen får styra. Men för detta krävs enhetliga spelregler, det krävs ramar som bara kan sättas av stater och myndigheter. Den enorma omställning som nu måste genomföras för att undanröja klimathotet och anpassa oss till lägre energikonsumtion kan aldrig genomföras om inte stat och myndigheter får en mycket mer aktiv roll än tidigare. Det är en illusion att tro att den fria marknaden kan lösa klimatproblemen. I dag har vi ett måttsystem som inte värdesätter naturens resurser naturkapital. Mikael Lövgren menar att naturens kapital måste byggas in i marknadsförutsättningarna. t peter jönsson marknadsutveckling I sin bok Heat refererar George Monbiot det engelska förslaget att införa en ransonering av koldioxidutsläpp. Tanken är att alla medborgare genom egna aktiva och fria val ska välja hur mycket utsläpp man kan göra. De som sedan vill förbruka mer måste köpa andras ransoner på en marknad. Detta leder till att storförbrukarna av utsläpp får betala, resurser som överförs till dem som i stället väljer att inte förbruka sina ransoner. För att få systemet hanterligt föreslår George Monbiot att ransoneringssystemet enbart ska gälla två varor: bränsle och elektricitet. Eftersom energi behövs för alla produkter och tjänster skulle ett ransoneringssystem där få effekter i hela ekonomin. Andra metoder att minska koldioxidutsläppen är det redan införda handelssystemet med utsläppsrätter inom EU. Problemet med detta är dock att regeringarna har tilldelat sina industrier utsläppsrätter alldeles för generöst, vilket i praktiken har gjort att de har kunnat behålla sina utsläpp men ändå gjort extra vinster på utsläppshandeln. Handeln har inte lett till att koldioxidutsläppen har minskat, och inte heller allokerat resurser till en utveckling i mer grön riktning. Ännu en metod är naturligtvis att staten lagstiftar om lägre koldioxidutsläpp och sedan tvingar alla aktörer i samhället att minska utsläppen. I USA har sådan lagar diskuterats. Kalifornien har nyligen beslutat att sänka sina koldioxidutsläpp med 80 procent fram till 2050, och där är det inte uteslutet med hårdare lagstiftning. Efter kongressvalet i november och demokraternas totala valseger är det heller inte uteslutet att USA kommer att ändra sin miljöpolitik. President George W Bush förordar nu en satsning på biobränslen, framför allt etanol, och det är möjligt att USA kommer att aktivera sig i diskussionerna om vad som ska hända när Kyotoprotokollet löper ut Kanske kan världen trots alla till slut ena sig om en gemensam strategi för att få bukt med de hotande klimatförändringarna. ett nytt näringsliv Under de närmaste åren måste miljö- och energifrågorna bli den centrala punkten på den politiska dagordningen, såväl som en central del av varje företags affärsidé. Medan samhället stiftar lagar och regler för ransonering av koldioxidutsläppen och kanske också av energiförbrukningen, så måste företagen skaffa sig en egen målsättning för hur de ska bli ekologiskt hållbara företag. Då handlar det inte längre om att ge allmosor vid sidan av, eller att försöka köpa sig en grön image genom pr-ansträngningar. Varje företag måste skaffa sig en plan för hur verksamheten ska kunna drivas utan att man deltar i rovdrift på naturresurser. Alla resurser som tas ut från naturen måste också ges tillbaka. Det innebär att produktionen måste ske i slutna kretslopp. Avfallet måste tas om hand, och i stället för att göra många produkter, göra produkter med längre hållbarhet och möjligheter till återanvändning. Vi står inför den andra industriella revolutionen, säger Carl Folke. De företag som kan anpassa sig och ta in en ekologiskt hållbar utveckling som kärnan i sin affärsidé kommer att bli framtidens vinnare. Carl Folke och Mikael Lövgren har planer på att till nästa år publicera en egen Guide Michelin där de listar bästa miljöföretagen i Sverige. Vi ska kalla den Guide Eco och hoppas komma ut nästa höst, säger Mikael Lövgren. Frågan är om några av de hundra största företagen i Sverige kommer att platsa. Det vet de ännu inte, men det är möjligt att inget bolag kommer att få full pott med stjärnor. Detta ska vara en guide för finsmakare. Inga gröna snyltare eller pr-lanseringar kommer att räknas med. Det sätter de sin oberoende forskarheder på. n 14 va november 2006

12 V A g r ö n k a p i t a l i s m För ett år sedan kunde du ta pr-poäng på en grön policy. En Stern-rapport och tio löpsedlar senare är miljöfrågan på väg att bli folkrörelse och konsumtionen är det nya vapnet för att rädda världen. VA hjälper dig att hitta rätt i den sköna, gröna konsumtionsvärlden. av jonas malmborg De t r å der grön pa nik i näringslivet. Plötsligt blev klimatfrågan löpsedelsstoff och en folkrörelse i vardande. Miljöfrågan kunde förut vara en bra pr-faktor men nu ökar konsumenttrycket lavinartat. Snart är det ett grundkrav, inte en konkurrensfördel. Fråga inte hur klimatet påverkar dina affärer fråga hur dina affärer påverkar klimatet. Ungefär så skulle man kunna parafrasera John F Kennedys klassiska citat om plikten och nationen. Miljöfrågan undgår ingen i dag. Den sköljer över oss i kvällstidningar, tv-dokumentärer och nu även i affärstidningar som denna. Det är lätt att drabbas av grön stress. Vad kan jag göra åt miljön? Vad kan mitt företag göra? Men lugn i stormen. Det praktiska arbetet för att stoppa miljöförstöringen är ingen rocket science, det utgår till största del från vanligt sunt förnuft. Det handlar om att minska utsläppen av koldioxid och snåla med energin. Här skulle denna artikel kunna sluta. Men företagens förhållningssätt till klimatfrågan är mer mångbottnad än så. Priserna på fossila bränslen fluktuerar och stiger. Går vi över helt till förnybar energi tar vi kontrollen över våra kostnader, säger Anders Dahlvig, koncernchef på Ikea. Ledningen i Ingvar Kamprads internationella möbeljätte har nyligen beslutat att samtliga varuhus, lager och fabriker världen över i ett första steg ska Tänker grönt. Ikeas Anders Dahlvig. GRÖN PANIK! Med förnybar energi tar vi kontrollen över våra kostnader Anders Dahlvig, koncernchef Ikea sänka sin energiförbrukning med 25 procent. Nästa steg blir att samtliga enheter enbart ska drivas med förnybar energi. Förutsättningarna ser olika ut i världen. Ikeavaruhusen i Spanien kan i framtiden drivas med solenergi, medan vindkraft ligger närmast till hands för de danska. Samtidigt har Ikealedningen lanserat nya miljödirektiv för transporter. Samtliga tjänstebilar ska vara miljöklassade till år Men den största utmaningen ligger i att öka fyllnadsgraden i l å n g t r a d a r - transporterna, det vill säga att packa lastbilarna så effektivt d e t b a r a går. Anders Dahlvig menar att affärsnyttan och miljötänkandet går hand i hand, men poängterar att det finns överordnade motiv. Klimatförändringen är ett stort problem för vår värld. Kunder och anställda kräver att vi tar vårt ansvar. Företagen kan inte maximera ägarnas vinster till varje pris, säger Anders Dahlvig. Ikea är i gott sällskap. Allt fler stora företag runtom i världen har insett klimatfrågans betydelse för varumärket. Flygbolaget British Airways informerar sina resenärer hur mycket koldioxid som förbrukas vid varje resa och kompenserar detta genom att köpa utsläppsrätter som sedan makuleras. Banken HSBC stoltserar med att endast köpa in miljömärkt el samtidigt som man kompenserar de anställdas bil- och flygresor med att plantera regnskog. Vi ser tydligt att det blir allt viktigare för företagen att ha en miljöprofil som de kan kommunicera till kunder, investerare och andra intressenter, säger Charlotte Erkhammar, koncernchef för pr-byrån Kreab. I medierna framställs det ofta som att klimatfrågan är under diskussion. Forskare med diametralt olika förhållningssätt tolkar och väger in fakta om temperaturhöjningar och havsnivåer på olika sätt. Men det här är en bild som inte verkar stämma med verkligheten ute i näringslivet. I de flesta stora företags vardag är klimatfrågan redan en realitet att anpassa sig till. Min uppfattning är att vi redan passerat det stadium där klimatfrågan diskuteras och ifrågasätts. I dag står den högt upp på både företagens och allmänhetens dagordning, säger Magnus Furugård, vd på GES Investment Services, som utför etiska analyser av noterade bolag. I sitt dagliga arbete gör Magnus Furugård och hans riskanalytiker genomlysningar av svenska och internationella börsbolag. GES Investment Services går igenom policydoku- t scanpix va november

13 t V A g r ö n k a p i t a l i s m ment och handlingsplaner som ett corporate finance-företag gör en due diligence. En allt viktigare faktor är att analysera hur långt företagen kommit i arbetet med att anpassa sin verksamhet efter klimathotet. Finns det en miljöpolicy? Finns det en strategi för att minska beroendet av fossila bränslen? Finns det faktiska och mätbara miljömål som företaget arbetat efter? Till GES Investment Services kunder räknas framför allt institutionella placerare och fonder som vill försäkra sig om att deras investerade pengarna är placerade i företag som drivs på ett långsiktigt och hållbart sätt. Spararnas pengar ska inte växa i företag som förknippas med barnarbete, vapen och miljöförstöring. Först och främst eftersom allt fler investerare vill ta ett aktivt samhällsansvar. Men också för att det innebär faktiska finansiella risker att inte ha ett godtagbart förhållningssätt till miljön och klimatet. Om detta kan Skanska vittna efter utsläppen av Roca Gil i Hallandsåsen 1997, Boliden när fördämningen i Los Frailes-gruvan brast 1998 eller ABB i s a m b a n d med den amer ikanska asbestskandalen Samtliga miljö- Magnus Furugård, analyserar. s k a n d a le r vd på GES Investment som trots Services. scanpix att de orsakades av underleverantörer och partners ändå har skadat nämnda svenska företag. Att inte arbeta strategiskt och aktivt med miljöfrågor kan stå företagen dyrt. Det kan kosta tid, pengar och kompetens under en lång tid. Men att ha en miljöpolicy och ett förhållningssätt i klimatfrågan handlar inte enbart om att säkra sig mot eventuella miljöskandaler som kan svärta ned varumärket och ge negativ pr. Det handlar också om att anpassa företaget efter nya förutsättningar i en föränderlig omvärld. Alla företag kan tjäna pengar genom att fokusera på hållbar utveckling. Om svenska företag börjar omställningen i tid kan det skapa konkurrensfördelar, både på kort och lång sikt, säger Gunilla Hadders, konsult på Respect Europe, som är rådgivare åt företag som vill minska sin klimatpåverkan. I sitt arbete möter hon både små och stora företag som vill veta hur de kan dra sitt strå till stacken. I Respect Europes konsultarbete ingår att sätta samman olika nätverk där företagen kan utbyta erfarenheter av att arbeta med miljöfrågor. För sex år sedan drog man igång BLICCnätverket (Business Leaders Initiative on Climate Change) som är en sammanslutning av elva företag som samverkar för att identifiera och genomföra åtgärder som minskar växthus- urban jörén effekten och ökar lönsamheten. Några av företagen i nätverken är helt klimatneutrala, vilket innebär att de kompenserar de negativa miljöeffekterna med positiva. Utsläpp av koldioxid kompenseras med köp av utsläppsrätter eller stöd till miljöprojekt. En av huvudidéerna med BLICC-nätverket är att klimatfrågan lyfts upp på högsta ledningsnivå. De flesta stora företag har idag en miljöchef och en miljöpolicy, men det räcker inte. Klimatfrågan ska upp på vd:ns och styrelsens dagordning. Miljöpolicyn ska verkställas. Att utrusta företaget med en miljöprofil har snabbt blivit en överlevnadsfråga. Kadrer av energikonsulter, miljörådgivare och affärsutvecklare anlitas för att skriva vackert formulerade styrningsdokument och visioner. Har man någon som helst anspråk på att vara ett seriöst företag är klimatanpassningen en självklarhet. Men det här är inget självuppoffrande arbete. Vi tjänar pengar på att ligga i framkant med miljöfrågor, säger Håkan Bryngelson, vd för Vasakronan. Det statliga fastighetsbolaget Om svenska företag börjar omställningen i tid kan det skapa konkurrensfördelar ger miljöråd. Charlotte Erkhammar, koncernchef för pr-byrån Kreab. Liten lathund till klimatspråket CDM, Clean Development Mechanism Projekt som leder till minskning av växthusgaser i ett utvecklingsland. Handel med utsläppsrätter inom EU (European Union s emissions-trading scheme, ETS) Ett europeiskt handelsystem av utsläppsrätter, där privatpersoner eller företag som inte omfattas av utsläppshandeln, köper utsläppsrätter och sedan annullerar dessa. Då kan den mängden koldioxid tas bort från handelssystemet och därmed förhindra att utsläppet äger rum. Internationell utsläppsrätt Länder med åtagande enligt Kyotoprotokollet kan begränsa sina utsläpp genom att sinsemellan handla med sin tilldelade utsläppsmängd. JI, Joint Implementation Bygger på samma principer som CDM, men innebär att projektverksamheten sker i samarbete mellan två länder som båda har åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Klimatneutral Att reducera egna utsläpp och sedan kompensera det som återstår genom att nyttja europeiska utsläppsrätter, utsläpps krediter, kolsänkor m m. Koldioxidekvivalent Enhet som används när man mäter utsläpp av olika växthusgaser. Bidraget från varje enskild gas har räknats om till den mängd koldioxid som har motsvarande inverkan på klimatet. Kolsänka När nettoupptaget av CO2 i träd och mark är större än den mängd växthusgaser som avges på grund av till exempel avskogning, skogsbränder eller naturlig nedbrytning. Koyotoprotokollet Internationell överenskommelse i de- 20 va november 2006

14 är ett av Sveriges största i sitt slag, med en total area på 1,8 miljoner kvadratmeter. Vasakronan är specialiserat på kommersiella lokaler i storstadsregionerna, uppåt personer arbetar i bolagets 160 fastigheter. Fastighetssektorn med allt från kommersiella lokaler till bostadsrätter och hyreshus svarar för 40 procent av den totala energiförbrukningen i Sverige. Om hela fastighetssektorn fasade ut fossila bränslen och mins- Företag i BLICCnätverket Statoil Vasakronan Stena Metall NCC Sverige Poseidon SMHI Luftfartsverket MKB Fastighet Länsförsäkringar Fortum Forbo Golv kade energiförbrukningen skulle det få nationella konsekvenser. I Vasakronans fall handlar klimatanpassningen framför allt om att sänka energiförbrukningen i form av elektricitet och uppvärmning. För Håkan Bryngelson har därmed kostnadsjakten och klimatanpassningen gått hand i hand. Genom att isolera fönster och dörrar, investera i effektivare uppvärmningsanläggningar och sänka elförbrukningen i samtliga led har Vasakronan på tre år sänkt sin värmebrukning så att den ligger 30 procent under genomsnittet. I varje fastighet görs regelbundna driftsanalyser för att sänka energiförbrukningen ytterligare. I Vasakronans strävan för att bli ett klimatneutralt företag ingår också en utfasning av allt fossilt bränsle. All el som levereras till fastigheterna är miljömärkt. Ingen inköpt fjärrvärme har tillkommit genom förbränning av olja eller gas. Merparten av driftbilarna tankas med biobränsle. Och Håkan Bryngelson och hans kolleger i ledningsgruppen har dragit ned på resandet ordentlig när allt fler möten sker via videokonferens. Men för många företag är det inte helt enkelt att bli klimatneutrala. Den tunga industrin, med metallproducenter och verkstadsbolag, står kanske inför den största utmaningen. I denna sektor är koldioxidutsläppen och energiförbrukningen som störst. Även petroleumindustrin står inför en omfattande anpassningsprocess. BLICC-nätverket har hjälpt oss att minska på koldioxutsläppen, men fortfarande finns mycket kvar att göra, säger Christer Forsgren, miljöchef på Stena Metall. Bolaget är ett av de ledande företagen i Europa på materialåtervinning. I Stena Metalls anläggningar bearbetas, förädlas och återvinns allt från elektronikskrot till kemiskt avfall. Att samla ihop och smälta ner metaller är ena sidan både energikrävande och smutsigt. Å andra sidan går det åt avsevärt mindre växthusgas vid återvinning av metall jämfört med direkt produktion. Att smälta ner och återvinna aluminiumburkar, koppartrådar och kretskort är i sig en verksamhet som minskar kli- t En grön satsning! Vi satsar på bredden, både på miljöbilar och bränslesnåla dieselbilar. Vårt mål för nästa år är att ha dieselbilar och miljöbilar i vår bilpark. Välkommen! cember 1997 i Kyoto, Japan. Innebär att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med 5,0 procent från året 1990 till perioden Miljöbil Bilar som helt eller delvis drivs med etanol, el eller gas och som släpper ut max 120 g CO2/km. Miljöklassad 2005 Bil som släpper ut mindre än g CO2/km beskattas enligt särskild taxa i stället för efter vikt som annars är fallet. Offsetlösning Att kompensera de växthusgaser som en verksamhet släpper ut genom att t ex köpa utsläppskrediter. Smart tillväxt Termen är lanserad av EU-kommissionen och innebär grön tillväxt som bygger på marknadsekonomiska förutsättningar. Utsläppskrediter Skapas genom projekt som minskar utsläppen av växthusgaser, t ex CDM, JI eller kolsänka. europcar.se

15 t V A g r ö n k a p i t a l i s m matpåverkan, trots att den har en direkt negativ inverkan på miljön. I år återvinner vi metall som annars skulle inneburit utsläpp på 5 miljoner ton koldioxid. Det är mer än vad Sverige har åtagit sig att minska under ett år, säger Christer Forsgren. Förra året släppte hela Stena Metallkoncernen ut ton koldioxid. Arbetet med att minska beroendet av fossila bränslen går vidare. Tidigare i år köpte Stena Metall ett helt tågset med vagnar, lok och lokförare av Banverket. Investeringen är ett första steg i övergången från långtradartransporter till tågtrafik. I Stena Metalls smältverk i småländska Älmhult och danska Kolding har de gamla gas- och oljeuppvärmda ugnarna bytts ut mot eldriva. Energiförbrukningen har minskat med 40 procent. Men att ställa om energiförbrukning kräver investeringar. Byggbolaget NCC arbetar med att utveckla tekniken i nybyggnationer och minska energiförbrukning i befintliga fastigheter. En stor del av NCC:s forskningsoch utvecklingsprojekt sker i samarbete med EU och Energimyndigheten. Men mycket sker också i egen regi. Tydligaste exemplet heter NCC Concept House, en husprototyp som ska vara självförsörjande på sol, vind och vatten. Än så länge har inte huset byggts, men enbart skrivbordsarbetet har kostat omkring 10 miljoner kronor. NCC letar nu efter möjligheter att uppföra sitt miljövänliga koncepthus. 7 steg till ett miljövänligare företag 1 Kartlägg koldioxidutsläpp. Redovisa utsläpp från egna anläggningar och indirekta från inköpt energi. 2 Formulera en konkret handlingsplan för hur ditt företag ska minska utsläppen. 3 Gör en noggrann klimatanalys inför varje stort investeringsbeslut. 4 Inför längre återbetalningstider vid klimatvänliga investeringar. magnus bergström Klimatanpassar. Vasakronans vd Håkan Bryngelson. Dagens unga efterfrågar arbetsgivare som tar miljöfrågan på allvar Göran Gerth, miljöchef på NCC 5 Arbeta 6 Undvik att systematiskt använda fossila energikällor för minskad total energianvändning ning så långt för uppvärm- allt från det går. komplicerade 7 Arbeta för produktionsprocesser och tjänster att produkter till lågenergilampor och klimatpåver- ska reducera bränslesnåla kan. bilar. Projektet har ännu inte realiserats. Men erfarenheterna har utvecklat hela vår miljösyn. Det går faktiskt att bygga hus som drar noll energi, säger Göran Gerth, miljöchef på NCC. Miljöfrågan är också ett konkurrensmedel i kampen om kompetensen. Företag som inte arbetar aktivt för att motverka växthuseffekten och satsa på miljövänligare alternativ riskerar också att stöta bort viktig kompetens vid nyrektrytering av personal. För dagens nyutexaminerade studenter vid landets högskolor och universitet är miljöarbete en viktig parameter vid sidan om lön, kompetensutveckling och flexibilitet när de väljer framtida arbetsplats. Vi ser det tydligt när vi träffar arbetssökande i intervjusituationer. Dagens unga efterfrågar arbetsgivare som tar miljöfrågan på allvar, säger Göran Gerth. Han får medhåll av Magnus Furugård på GES Investment Services. Nyttan med att ta ett aktivt samhällsansvar är minst lika mycket en intern angelägenhet för företagen. Man ska inte underskatta de interna effekterna. Det blir ofta ett väldigt liv bland de anställda i ett företag som förknippas med miljöförstöring, säger Magnus Furugård. Anställda som vet att de arbetar för en arbetsgivare som vill minska energiförbrukning och gynna miljövänla alternativ är mer lojala och motiverade. Men allt ansvar vilar inte på företagen själva. En viktig del i arbetet med att minska miljöeffekterna i näringslivet är att påverka politikerna. En rad svenska företag lobbar just nu både nationellt i Sverige och internationellt i EU för att få till stånd en bred klimatstrategi som omfattar allt från skattelättnader för klimatfrämjande investeringar till kraftigt ökade investeringar på miljöteknik. n Pan elen Miljöfrågan har tagit över Konsumenterna ställer krav, vi följer efter konstaterar VA:s 500-panel. 1 Klimatfrågan är löpsedelsmaterial just nu. Håller det i sig under 2007? Ja, det blir nästa års viktigaste fråga 77 % Nej, det är en bubbla 23 % Det beror på hur klimatet blir En normal sommar och en normal vinter så dör frågan, tror Åke Modig, vd Swedish Meats. 2 Hur kommer klimatfrågan att påverka ditt företag? Inte alls 31 % Högre produktionskostnader som konsumenterna får betala 23 % Konsumenterna kräver miljövänliga produkter 46% Vi märker mycket tydligt hur konsumentmakten kräver att alla tar mer ansvar i kedjan, säger Thomas Holmgren, vd Heandig. Är handel med utsläppsrättigheter ett bra sätt att kom- 3 pensera för utsläpp? Ja, marknadsekonomi fungerar 38 % Nej, att köpa utsläppsrätter är ett sätt att slippa ta verkligt ansvar 62 % I brist på en övrigt icke fungerande marknad är detta en godtagbar lösning, säger Torsten Rahm, vd Koneo. Så länge Kina och USA står utanför är det ju en chimär Peter Nilsson, vd Duni, om handeln med utstläppsrätter 22 va november 2006

16 BAKOM KULISSERNA Revisorernas två branschorganisationer FAR och SRS SISTA ORDET har blivit ett. Styrelserna ägnade många mötestimmar åt att hitta ett nytt gemensamt namn. Någon föreslog FARMOR. Det blev FAR SRS. Den nya loggan har två färger: svart för stabilitet i yrkeskåren och olivgrönt som ska signalera den ökade betydelsen av gröna frågor i företagens redovisning, enligt föreningens nyvalde ordförande Peter Clemedtson. Förra veckan visade de stora svenska klädkedjorna vårkollektionerna. Lindex öppnade en smarrig garderob med tydliga spår från 50- och 60-talen. Kläderna presenterades i en sekelskiftesvåning mitt i Stockholm, läckert dekorerad med sammet, geléhallon och Audrey Hepburn-accessoa BAKOM KULISSERNA rer. Vd Göran Bille slank hemtamt omkring bland kakelugnarna. SISTA ORDET Pappersbolagen på börsen kan bli framtidens biobränsleproducenter Dyrt att missa miljön Svenska börsbolag struntar i att redovisa hur de påverkar miljön. Nonchalansen kommer att stå dem dyrt. Investerare med nio gånger mer kapital än börsen har redan gått över till kravmärkt. Ss v ensk a för e tag h a r grön pa nik. Kunder och ägare vill veta om de är miljövänliga, men frågan blir hängande i luften. 90 av de 100 största börsbolagen i Europa lämnar en hållbarhetsrapport om företagets miljöpåverkan och sociala ansvar. Av de svenska börsbolagen är motsvarande andel bara någon enstaka procent, enligt Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Informationsdirektörerna står helt handfallna. Kanske är företagen rädda för att kritiseras för sin miljöfarliga verksamhet om de uppmärksammar ämnet. Men verkligheten kommer ikapp. Företag med en uttalad ambition att agera etiskt och miljömässigt men som brister i tillämpningen kan enklare rätta till felen jämfört med företag som inte ens vill se åt problemen. Miljötänkande är ingen välgörenhet som kan avhandlas i en bössa på en julbasar. Alla företag påverkar dagligen miljön. Allt annat vore att likställa sig med utomjordingar. Bara genom att ange i årsredovisningen eller på hemsidan vilken miljöpolicy företaget tillämpar och hur mycket utsläpp och avfall som verksamheten alstrar kan företaget inspireras att bli mer miljövänligt. Det är förvånande att företagen inte raskar på med en tydligare miljörapportering. Investerare över hela klotet har redan insett att företagens hantering av miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning är avgörande för hur aktiekursen utvecklas. Professor Jeroen Derwall på RSM Erasmus-universitetet i Rotterdam konstaterar att företag med ett uppvisat miljöansvar ger drygt 3 procentenheter högre avkastning än företag som struntar i miljöfrågan, räknat på perioden Investerarna har bättre koll än informationsdirektörerna. FN:s nya riktlinjer för ansvarsfulla investeringar (Principles for Responsible Investment, har fått ett rungande genomslag. Ett halvår efter att de presenterades har investerare med ett totalt förvaltat kapital på miljarder kronor nio gånger så mycket som hela Stockholmsbörsen skrivit under kontraktet. Och det är bara början. Flera av världens största banker, som HSBC och Goldman Sachs, är initiativtagare. Bland de svenska påskyndarna märks Andra och Tredje AP-fonden. Gemensamt för alla förvaltarna är att de utvärderar potentiella investeringar efter etiska och miljömässiga kriterier. Miljöbovarna blir helt enkelt utan pengar. Kraven på miljöredovisning i börsbolagen är löjligt låga, men i brist på det lagliga trycket borde investerarnas växande miljömedvetenhet ändå sporra företagen att se sig själva i ett miljösammanhang och upplysa marknaden om det. Den som inte lyssnar på investerarnas krav riskerar att kapa sitt kapital. Och den som avfärdar miljöredovisning som tomma floskler kan påminna sig om hur det gick för energijätten Enron. Svenska fondförvaltaren Banco upptäckte att bolaget var majoritetsägare i flera projekt som bröt mot mänskliga rättigheter och skadade miljön. När Enrons ledning vägrade att svara på frågor sålde Banco sina aktier. Bolaget trillade också ut ur Dow Jones Sustainability Index i god tid innan den finansiella krisen uppenbarade sig. Så här fem år senare blir de flesta investerare misstänksamma om företag mörkar viktiga miljöfrågor. Eller som Enron ironiskt nog valde att citera Martin Luther King i ett internt brev månaderna före konkursen: Our lives begin to end the day we become silent about things that matter. n Miljötänkande är ingen välgörenhet som kan avhandlas i en bössa på en julbasar Cecilia Aronsson ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse. DOM VECKANS kroniko r AFFÄRER Tyck till om krönikan va november

17 I n s i d e r Grön front Hur ser den gröna kapitalismen ut? VA har jagat rätt på de som tror sig veta. Möt debattörerna, aktivisterna, entreprenörerna, industrialisterna och forskarna som ligger längst fram i den gröna frontlinjen. foto thron ullberg Kr aftk arlen Efter 20 år i Bofors startade Kurt Dahlberg eget Efter 15 år och åtta företag finns Morphic nu på börsen. Morphic har utvecklat en ny generation maskiner som kan göra flödesplattor till bränsleceller i ett enda slag och därmed mycket billigare. Tillsammans med Dan Borgström och Aerodyn som numera ingår i Morphic är planerna att nu ta fram små vindkraftverk som kan arbeta ihop med bränsleceller. Därmed kan vindkraften lagras i form av vätgas eller metanol och sedan omvandlas till elektricitet när så behövs. Första vindkraftverket med bränslecell ska monteras upp i Karlskoga i början av nästa år, lovar Kurt Dahlberg. va november

18 I n s i d e r g rö n fro nt spritfabrikören I slutet av 1980-talet fick Per Karstedt åka hem från jobbet på Apple i Kalifornien för att ta hand om familjens bilfirma, Karstedts bil i Örnsköldsvik. Men miljöintresset var väckt och när det lokala näringslivet med Svensk Etanolkemi AB i spetsen ville väcka etanolen till liv förstod Per Karstedt direkt. Han hade kört på alcohol i Brasilien. Kontakter inom Ford ledde till Ford Focus Flexifuel som Karstedts bilfirma tog hem. Efter tio år av segsliten övertalning exploderar nu utvecklingen av etanolbilar. Per Karstedt räknar med att i slutet av 2008 är var tredje såld bil i Sverige en etanolbil. 26 va november 2006

19 legendaren Karl-Henrik Robért var på 1980-talet läkare och cancerforskare på dåvarande Huddinge sjukhus. Det var då han förstod miljöns påverkan. Han hade upptäckt en stark ökning av leukemi hos barn och spårade detta till ökande halter av gifter i miljön, gifter orsakade av människan startade han Det naturliga steget. Över 50 forskare författade gemensamt ett dokument för hållbar utveckling och om hur jorden och miljarder människor skulle komma bättre överens. En broschyr gjordes som skickades ut till alla hushåll och skolor. va november

20 I n s i d e r g rö n fro nt r ådgivarna Per-Uno Alm (ovan) och Kaj Embrén (ovan t h) har via sitt konsultföretag Respect Europe i det tysta verkat för att svenskt näringsliv ska inse affärsmöjligheterna i miljö- och klimatfrågan. Det började redan för 18 år sedan i Det naturliga steget där de tillsammans med Karl-Henrik Robert insåg nödvändigheten av att företagen ställer om sig till en hållbar utveckling. Alla kommer att drabbas, menar de, men de som är proaktiva kan belönas med en snabb affärsnytta. 28 va november 2006

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer

Energisession 2009. Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Energisession 2009 Christina Lindbäck Kvalitets- och miljöchef, Ragn-Sells AB Ordförande, Näringslivets miljöchefer Fakta om Ragn-Sells Sveriges största miljö- och återvinningsföretag 2 800 anställda Verksamma

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Tidningstjänst AB och miljön

Tidningstjänst AB och miljön Tidningstjänst AB och miljön Vårt långsiktiga mål Minska fossila bränslen mot transportsträcka med 15 % från 2009 till 2014. Miljöpolicy Tidningstjänst AB strävar efter att leverera Rätt tidning i rätt

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Capacities of sinks are limited!

Capacities of sinks are limited! Capacities of sinks are limited! Size of Earth s atmosphere Size of Earth s water. Source: Nieman/Novartis; Döberl Klimatneutralisering och företagsnätverket BLICC 1. Stena Metall 2. Återvinning är resurseffektivt

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Det globala ansvaret

Det globala ansvaret Det globala ansvaret Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare.

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Problemen känner du redan till.

Problemen känner du redan till. Problemen känner du redan till. Robert Harding Images / Masterfile / SCANPIX Så hur vore det om någon pratade lösningar istället? Det räcker med att slå upp en dagstidning för att inse att världen bara

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Från miljörätt till miljöhett

Från miljörätt till miljöhett Från miljörätt till miljöhett - så blir Sverige bäst på miljöteknik juli 2008 www.centerpartiet.se Inledning Centerpartiets vision är ett grönt, modernt och öppet samhälle som präglas av liberala värderingar.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Byråns interna miljöarbete

Byråns interna miljöarbete Byråns interna hållbarhetsarbete Byråns interna miljöarbete För Mannheimer Swartling innebär en hållbar affärsmodell dels att föregå med gott exempel när det gäller att bidra till en bättre miljö genom

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

För lite eller för mycket olja?

För lite eller för mycket olja? För lite eller för mycket olja? De fossila bränslena är till stor del boven i dramat om växthuseffekten och hotet mot vårt klimat. Vi har under några hundra år släppt ut kol (CO 2 ) som det tagit naturen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera

Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativets nyhetsbrev augusti 2011 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Andreas Carlgren gästspelar i höstens första nyhetsbrev

Läs mer

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik? Långa resor Utrikesresorna 3 ggr så många som på 80-talet Åkerman, 2008 Jämförelse av utsläpp mellan olika tranportslag

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen?

Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vad är global uppvärmning? Varför stiger temperaturen? Forskningsrapport Hur kan man minska den globala uppvärmningen Vi började läsa om översvämningar eftersom det var aktuellt för oss just när projektet startade. Det återkom ofta ord som växthuseffekt och

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information

Grönt Byggindex 2011. Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20. Publik information Grönt Byggindex 2011 Katarina Anund, Support Marknad, Green & Safety Katarina.anund@skanska.se, 010-448 14 20 Syfte med Grönt Byggindex Ge en bild av grönt byggande i Sverige, hur marknaden ser ut idag,

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer