Rapport 2012:8. Konsumenträtt. En undersökning av konsumenträttens ställning inom den juridiska grundutbildningen och forskningen

Transkript

1 Rapport 2012:8 Konsumenträtt En undersökning av konsumenträttens ställning inom den juridiska grundutbildningen och forskningen

2 2 (40) 2011:8 Konsumenträtt. En undersökning av konsumenträttens ställning inom den juridiska grundutbildningen och forskningen Konsumentverket 2012 Utredare: Joel Westerlund (projektledare), Karin Echeverri

3 3 (40) Sammanfattning Konsumentverket har genomfört en undersökning av i vilken utsträckning 1 forskning och utbildning inom konsumenträtt förekommer vid svenska universitet och högskolor. Undersökningen har även behandlat frågan om forskningens inriktningar. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som i mitten av 2011 skickades till de universitet och högskolor som erbjuder kurser och program inom juridik. Knappt 70 procent av de tillfrågade lärosätena besvarade enkäten. I princip saknas tidigare undersökningar om konsumenträttens omfattning inom den juridiska forskningen. I den mån svar ges, är bilden att forskning i konsumenträtt förekommer i mycket begränsad omfattning. Frågan om konsumenträttens omfattning och inriktning inom juridisk grundutbildning är enligt vad Konsumentverket känner till inte tidigare behandlad. Mot bakgrund av att alla tillfrågade lärosäten inte besvarade enkäten, att de svar som inkom inte alltid gav en heltäckande bild av förekommande forskning och utbildning vid det aktuella lärosätet samt att varje lärosäte har svarat utifrån delvis olika utgångspunkter, är Konsumentverket försiktigt med att dra tydliga slutsatser av undersökningen. Rapporten bör istället ses som en förstudie som översiktligt beskriver läget för konsumenträtten inom juridisk grundutbildning och forskning. Ett förslag till framtida åtgärd är att genomföra en fördjupad studie som noggrannare definierar och kartlägger konsumenträtten. En sådan studie kan fungera som utgångspunkt för förslag som syftar till att samla ihop och förstärka konsumenträttens ställning inom forskningen. Med avseende på grundutbildning har det i undersökningen framkommit att: Konsumenträtten är ett rättsområde med mycket stor spännvidd. Ämnet är svårt att definiera och avgränsa. Vid en extensiv tolkning av konsumenträttsbegreppet framkommer att konsumenträtten berörs inom flertalet juridiska kurser. Detta gäller såväl för program- som fristående kurser. Konsumenträtten utgör dock en förhållandevis liten del av kursernas helhet i genomsnitt dryga tio procent på introducerande 1 Begreppets användning i denna rapport definieras i avsnitt 1.5.

4 4 (40) juridikkurser. På fördjupade kurser är spridningen i konsumenträttens andelar av kurserna större. Fördjupade kurser och specialkurser som betonar konsumenträtt är sällsynta, men finns. Inom kurserna ägnas tid både åt civilrättsliga och marknadsrättsliga frågeställningar. Kraftigt förenklat, tycks civilrättsliga frågor ha en mer framträdande plats när konsumenträtten berörs på en introducerande nivå. På fördjupad nivå ökar andelen marknadsrätt. Gällande forskning inom konsumenträtt indikerar undersökningen att: Konsumenträttslig forskning förekommer och är större än vad tidigare undersökningar har indikerat. Nio olika lärosäten cirka 35 procent av de tillfrågade universiteten och högskolorna uppger att de bedriver forskning i konsumenträtt. Vid vissa lärosäten förekommer flera projekt; alltifrån artiklar till avhandlingar. Utgångspunkterna och frågeställningarna i forskningen är rättsvetenskapliga, men begreppet konsumenträtt har getts mer eller mindre vidsträckt innebörd i enkätsvaren från de olika universiteten. Konsumentverket bedömer inte att något enskilt lärosäte är tydligt överrepresenterat i den konsumenträttsliga forskningen. Variationen och bredden i forskningsämnena är stora till följd av konsumenträttens spännvidd. I likhet med vad som var fallet för konsumenträtten inom grundutbildningen, utgör rättsområdet också inom forskningen ofta ett perspektiv när bredare teman studeras. Ur ett kvalitativt perspektiv visar undersökningen att flera forskningsprojekt finns som är av intresse för Konsumentverkets verksamhet. Några exempel är rättsvetenskaplig forskning om konsumentkrediter, finansiellt rådgivningsansvar och barn och unga som konsumenter. I bilaga 5 till denna rapport finns lärosätenas egna beskrivningar av förekommande forskningsprojekt och namnen på ansvariga forskare.

5 5 (40) Abstract The Swedish Consumer Agency has conducted a survey to find out to what extent research and education on the subject of consumer law is carried out at Swedish universities. The survey also looks at which subjects are studied within different research projects. In 2011 questionnaires were sent by post to all Swedish universities that offer courses in law. The questionnaire was answered by almost 70 percent of the universities. Other surveys have indicated that research focusing on consumer law only exists to a marginalized extent. However, a specific survey on the topic of consumer law and its standing as a subject in legal education has as far as the Swedish Consumer Agency is aware of not been carried out before. Because all universities have not answered the questionnaire, the received answers are unable to provide a complete and detailed picture. It may also be the case that respondents have answered the questionnaire from different perspectives. Therefore, the Swedish Consumer Agency is careful when drawing general conclusions based on the survey alone. Rather, the survey should be seen as a pilot-study providing a general picture of consumer law s standing within Swedish legal research and education. Further work that remains to be done after this study could be to conduct a renewed and more thorough study that would increase the reliability of the study and provide a clearer picture. Such a study could be used as a basis for further suggestions, aiming to sum up and tie together the subject of consumer law as well as strengthening the position of the subject within Swedish legal research. Regarding the position of consumer law in legal education the survey shows that: Consumer law is a very broad topic, containing a variety of questions and situations. Hence the subject is a challenge to clearly define. In broad terms consumer law is studied within a range of legal courses. This applies both to optional/ single courses as well as to full-time courses. Consumer law is, however, a fairly minor part of courses. Introductory courses in consumer law account for on average about 10 percent of

6 6 (40) the course. For advanced legal courses this figure can be higher or lower. Advanced legal courses in consumer law are rare, but do exist. Course syllabus covers both civil- and market law. Put simply, introductory courses focus more on civil law, while advanced courses focus more on market law. When it comes to legal research in consumer law the survey suggests that: Research in consumer law is more frequent than earlier surveys have suggested. Nine different universities in the study (almost 35 percent) state that they conduct research in consumer law. At some universities several research projects were carried out, ranging from single articles in scientific magazines to doctoral theses and cross-university projects. The starting point and the questions within consumer law research are clearly legal, but it can be noted that the subject consumer law is interpreted very differently among researchers. The Consumer Agency has not found that any single university conducts significantly more research in consumer law than any other university. The wide range of research subjects is largely due to the nature of consumer law itself. As was the case for consumer law in education, consumer law is often considered as one of many perspectives when another topic is the main core of the research. From a qualitative point of view, the survey shows that numerous research projects are carried out. Of these several are or could be of interest to the Swedish Consumer Agency. Some examples are research projects focusing on consumer credits, liability for financial advice and children as consumers. Appendix 5 includes the universities own descriptions of their research.

7 7 (40) Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Frågeställningar Metod och avgränsningar Närmare om undersökningens svarsfrekvens Definitioner Disposition Konsumenträttens ställning inom grundutbildningen Inledning Undersökningens resultat Förekommer undervisning i konsumenträtt? Hur stor del av kurserna ägnas åt konsumenträtt? Är det civilrätt eller marknadsrätt som studeras? Konsumenträttens ställning inom forskningen Inledning Undersökningens resultat Förekommer forskning i konsumenträtt? Vad handlar forskningen om? Sammanfattning och slutsatser Bilaga 1: Missiv Bilaga 2: Enkät Bilaga 3: Sändlista i alfabetisk ordning Bilaga 4: Förteckning över inkomna svar Bilaga 5: Schematisk uppställning av förekommande forskningsprojekt... 35

8 8 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi är alla konsumenter och utför i den egenskapen dagligen rättshandlingar, exempelvis genom så enkla saker som att handla mat eller beställa kläder på Internet. Värdet av dessa rättshandlingar är sedda var och en för sig små, men sammantaget uppgår de till betydande samhällsekonomiska belopp. För att konsumenter ska vilja och våga köpa varor och tjänster är det viktigt att de känner tilltro till marknadens funktionssätt, har ett gott konsumentskydd och litar på att företagen följer gällande lagstiftningar. För de två första frågorna spelar rättsreglernas utformning på konsumentområdet en central roll. Givet den korta bakgrunden ovan, borde forskning om utformningen, tolkningen och tillämpningen av dessa rättsregler vara en angelägen fråga. Trots detta konstaterade Konsumentverket i en skrivelse för knappt fem år sedan att forskningsläget för konsumenträtten närmast kunde beskrivas som en öken med få oaser. 2 År 2006 genomfördes en undersökning av konsumtionsforskningens 3 inriktningar och förutsättningar i Sverige. 4 Även av den undersökningen framgick att konsumtionsforskning från ett juridiskt perspektiv förekom i mycket liten utsträckning. 5 Den nyss nämnda undersökningen är idag över fem år gammal. Den avsåg också en begränsad grupp mottagare och tog inte sikte på att särskilt undersöka juridisk forskning. Konsumentverkets uppfattning är därför att det finns ett kunskapsintresse i att utreda hur läget ser ut idag genom en bredare undersökning som enbart efterfrågar forskning om konsumenträtt. Denna rapport omfattar även frågan om vilken ställning konsumenträtten som ämne har inom den juridiska grundutbildningen, en fråga som såvitt Konsumentverket känner till inte tidigare har undersökts. 2 Dnr 2008/1414 Motiv för en professur i konsumenträtt. 3 Begreppet konsumtionsforskning är bredare än forskning i konsumenträtt. Inom konsumtionsforskningen studeras konsumtion utifrån en mängd olika perspektiv, med olika metoder och av olika discipliner. 4 Se CFK-kortrapport 2006:3 Konsumtionsforskningens inriktningar och förutsättningar en studie av FIK-nätverket. 5 I undersökningen nämndes endast ett forskningsprojekt med denna inriktning.

9 9 (40) 1.2 Syfte Rapporten syftar till att ge en översiktlig bild av i vilken utsträckning forskning och utbildning i konsumenträtt 6 förekommer i Sverige. Rapporten syftar också till att undersöka vilken inriktning som forskningen har; vad handlar den om, var bedrivs den och av vem? Rapporten kan sägas ingå i Konsumentverkets omvärldsbevakning. Den är även ett led i att uppfylla myndighetens mål om att dess arbete ska bygga på vetenskaplig grund. 7 Med större kännedom om förekommande forskningsprojekt ökar Konsumentverkets möjligheter att för olika ändamål 8 komma i kontakt med forskare Frågeställningar Den övergripande frågeställningen för denna rapport är vilken ställning konsumenträtten har inom juridisk utbildning och forskning. På grund av huvudfrågans vaghet, har den brutits ned i ett antal delfrågor. Vilken ställning har konsumenträtten inom den juridiska grundutbildningen? o o o o Hur många lärosäten ger kurser där konsumenträtt ingår? Hur stor del av kurserna utgörs av konsumenträtt? I vilken betydelse är det konsumenträtt som studeras, vilka lagar behandlas inom ramen för kurserna? Vilken nivå ges kurserna på? Finns skillnader mellan konsumenträttens omfattning och inriktning på fristående kurser gentemot programkurser? 6 Begreppet konsumenträtt saknar en enhetlig och klart avgränsad definition. Hur begreppet används i denna rapport redogörs för nedan i avsnitt Under 2009 genomfördes projektet Forskning, kunskap och KVR. En av projektets underrubriker var Kunskapsbanken som hade som mål att skapa en struktur för kunskapsutbyte, kommunikation och möten mellan Konsumentverket och högskole- /forskningsvärlden. Denna rapport är en fortsättning av projektet. 8 Exempel på sådana ändamål kan vara att forskaren kan fungera som expert i rättsfrågor, skriva rättsutlåtanden, granska rapporter från myndigheten och kompetensutveckla myndighetens medarbetare. 9 Konsumentverkets erfarenheter är också av värde för forskaren exempelvis genom att skapa kännedom om konsumentproblem och tillsynen över delar av den konsumentskyddande lagstiftningen.

10 10 (40) Vilken ställning har konsumenträtten inom den juridiska forskningen? o Förekommer forskning inom konsumenträtt? o Rör det sig om inomjuridisk forskning 10? o Ligger fokus på civilrättsliga eller marknadsrättsliga frågeställningar? o Vad handlar de aktuella forskningsprojekten om? Berör de områden som är av intresse för Konsumentverket? 1.4 Metod och avgränsningar De resultat som redovisas i rapporten bygger på en enkätundersökning som skickades till de universitet och högskolor i Sverige som erbjuder utbildning i juridik. 11 Konsumentverket har även tagit del av vissa kursplaner som fanns tillgängliga på lärosätenas webbplatser för att bättre kunna bedöma innehållet i enkätsvaren. Att enbart svenska universitet och högskolor har ingått i studien innebär att andra utbildningsanordnare samt utländska lärosäten faller utanför undersökningen. Undersökningen genomfördes i mitten av 2011 och de resultat som redovisas tar därmed sikte på förhållanden sådana som de var vid denna tidpunkt. En viktig avgränsning i denna enkätundersökning som skiljer den från tidigare genomförda undersökningar i konsumtionsvetenskap 12 är att den endast tar sikte på konsumenträtt, det vill säga när konsumtion studeras ur ett rättsligt perspektiv. Mot bakgrund av att syftet med undersökningen var att ge en översiktlig bild av läget för konsumenträtten, bedömdes en postal enkät som tillräcklig, som alternativ till mer resurskrävande intervjuer. Sådana hade dock möjliggjort resultat med högre kvalitet och kan vara ett förslag till framtida arbete som återstår efter denna rapport. Enkäten gjordes kortfattad för att möjliggöra en hög svarsfrekvens 13 och relativt öppna frågor ställdes för att inte begränsa respondenternas möjligheter att oberoende utforma innehållet i svaren Begreppet definieras nedan i avsnitt Enkäten och dess sändlista framgår av bilaga 2 respektive Jämför vad som har sagts ovan i not Enkätens svarsfrekvens kommenteras nedan i avsnitt Bland annat definierades inte vad som avsågs med konsumenträtt annat än att det var juridiskt inriktad forskning och grundutbildning som avsågs. Respondenterna fick därmed själva tolka hur vida eller snäva frågeställningar som skulle inrymmas i begreppet.

11 11 (40) Både frågor av kvantitativ och kvalitativ karaktär ställdes. De svar som erhölls var beroende både av frågornas konstruktion, respondenternas tolkningar av dem samt deras förutsättningar att besvara dem. Enkäten bifogades i flera exemplar till varje lärosäte för att förebygga svårigheten för en mottagare att ha överblick över hela kursutbudet respektive detaljkunskap om innehållet i flera forskningsprojekt. Trots detta var det bara två lärosäten i undersökningen där svar inkom från två eller flera uppgiftslämnare. De beskrivningar som gavs i svaren behöver därmed inte återspegla den totala forskning och undervisning i konsumenträtt som finns vid det aktuella lärosätet. De resultat som redovisas i rapporten är att betrakta som en översikt snarare än en detaljbild. I rapporten behandlas inte normativa frågor av typen om läget för konsumenträtten är bra eller dåligt. Inte heller lämnas förslag på åtgärder för att uppnå förändringar Närmare om undersökningens svarsfrekvens Enkäten skickade till 25 olika universitet och högskolor. 15 Denna population utgör enligt Konsumentverkets bedömning en väl täckande bild av det totala antalet lärosäten som bedriver utbildning i juridik. Enkäten besvarades av 17 lärosäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens om knappt 70 procent (68 procent). I samtliga svar tog lärosätena ställning. Inga blanka svar eller svar med kommentaren vet ej lämnades således in. Konsumentverkets uppfattning är att denna svarsfrekvens är god. Av stor betydelse för resultatens tillförlitlighet är dock inte bara hur många som besvarade enkäten, utan också vilka som svarade och vad svaren innehöll 16. Det kan konstateras att samtliga större 17 lärosäten besvarade enkäten, bortsett från Lunds universitet. Att Sveriges största universitet som dessutom bedriver juridisk utbildning och forskning av betydande storlek inte har svarat påverkar naturligtvis resultatens kvalitet negativt. Å andra sidan, bedömer Konsumentverket att de universitet och högskolor som har svarat tillsammans utgör en tillräckligt stor del för att ge en god översiktlig lägesbild. Enkäten besvarades inte heller av Högskolan i Gävle som är en av de högskolor som erbjuder utbildning till fastighetsmäklare, vilket är ett område av betydelse ur konsumentperspektiv Se bilaga 3 för enkätens sändlista. 16 Jämför vad som sägs i avsnitt 1.4 respektive om olika utgångspunkter i svaren. 17 Med adjektivet större avses här de lärosäten som har betydande verksamhet inom juridik. Hit hör de universitet som erbjuder sammanhängande juristutbildningar som leder fram till antingen juridisk yrkesexamen (jur kand) eller till examen med handelsrätt/affärsrätt/rättsvetenskap som huvudämne. 18 Svar saknas från ytterligare sex lärosäten som har ingått i undersökningen. Svaren i dessa fall bedöms dock vara av mindre betydelse för undersökningens resultat.

12 12 (40) 1.5 Definitioner Nedan definieras några begrepp som är av större betydelse i rapporten. Civilrätt Grundnivå Grundutbildning Civilrätten berör rättsförhållanden mellan enskilda (inte offentliga) rättssubjekt. Civilrättsliga regler handlar till skillnad från marknadsrättsliga regler om att reglera rättigheter och skyldigheter i enskilda fall. Utbildning som sker under de tre inledande studieåren inom en programutbildning. I fråga om nivå i meningen svårighetsgrad skiljs mellan kurser på grundläggande- respektive avancerad nivå. Grundutbildning är utbildning som inte sker inom ramen för en forskarutbildning. Inomjuridisk forskning Med inomjuridisk forskning om konsumenträtt avses i denna rapport forskning om konsumenträttsliga frågeställningar som sker med rättsvetenskapliga metoder. Som motvikt till inomjuridisk forskning används i rapporten begreppet perspektivforskning. Konsumenträtt Marknadsrätt Population Rättsförhållanden inom vilka konsumenter respektive näringsidkare är parter. Konsumenträtt kan avse såväl civil- som marknadsrättsliga frågeställningar. Marknadsrätten berör rättsregler som reglerar beteendet på marknaden och kan gälla marknadsföring, konkurrens och konsumentskydd. Genom marknadsrättsliga bestämmelser kan ageranden förbjudas mot fortsatt användning. Reglerna hjälper däremot inte till skillnad från civilrättsliga regler till att lösa enskilda tvister. Begreppet population används i denna rapport som beteckning på mottagarkretsen för undersökningen. Som beteckning på mottagarna används även begreppet respondent.

13 13 (40) Senior forskning Med senior forskning avses i rapporten forskning som bedrivs av disputerade personer, det vill i denna rapport främst säga personer som har juris doktorsexamen. 1.6 Disposition Mot bakgrund av att grundutbildning föregår forskning, är det ändamålsenligt att även i denna rapport behandla dem i den ordningen. 19 Därmed undersöks konsumenträttens ställning inom grundutbildningen i rapportens kapitel 2, och dess ställning inom forskningen i kapitel 3. Rapporten avslutas med att de viktigaste slutsatserna presenteras i kapitel 4. Till rapporten hör fem bilagor. I de första tre finns missiv samt enkäten och dess sändlista. I bilaga 4 finns en uppställning över uppgiftslämnare och i bilaga 5, slutligen, finns en sammanställning av aktuella forskningsprojekt på konsumenträttsområdet, var projekten bedrivs och vem som ansvarar för dem. 19 Att observera är att grundutbildning och forskning hänger ihop och växelverkar. Vad som sägs i kapitel 2 och 3 bör därmed ses i ett sammanhang.

14 14 (40) 2 Konsumenträttens ställning inom grundutbildningen 2.1 Inledning Enligt vad Konsumentverket känner till, har inte någon undersökning som specifikt tar sikte på konsumenträtten som ämne inom de juridiska utbildningarna tidigare gjorts. Däremot finns det flera och återkommande undersökningar som har utvärderat kvaliteten hos landets juristutbildningar, där undervisningen i konsumenträtt har ingått som en del. 20 Rubriken ovan talar om konsumenträttens ställning. För att kunna ta sig an den frågan, behandlas nedan olika frågor som söker ringa in den konsumenträttsliga undervisningen från olika perspektiv. Frågor som berörs är om kurser i konsumenträtt förekommer, vilken nivå de ges på, om konsumenträtten utgör en stor eller liten del av kursernas helhet och om det är marknads- eller civilrättsliga regler som studeras. 2.2 Undersökningens resultat Förekommer undervisning i konsumenträtt? Enkätens första fråga handlade om huruvida undervisning i konsumenträtt överhuvudtaget förekom vid de tillfrågade lärosätena. Denna fråga besvarades jakande av samtliga. Konsumenträttslig undervisning återfanns både bland fristående kurser och inom programkurser, inte bara inom de juridiska utbildningsprogrammen, utan även inom juridiska kurser på andra program. 21 Merparten av kurserna som konsumenträtt behandlas på ges på grundläggande nivå, vilket visas i nedanstående diagram. Av diagrammet framgår också att de flesta kurserna är fristående eller valbara kurser. 20 Se till exempel Högskoleverkets rapport 2007:18 R Utvärdering av juris kandidatutbildningar samt grund- och forskarutbildningar i juridik, rättsvetenskap, handelsrätt och affärsrätt vid svenska universitet och högskolor. 21 Exempel på andra program där kurser i juridik ingår är ekonomprogrammet, socionomprogrammet och politices magisterprogrammet.

15 15 (40) 2% 14% Avancerad nivå Grundnivå 84% Grundnivå där kurs ingår i program Figur 1: Fördelningen av antal kurser per nivå, i procentandelar. Att för varje universitet och högskola summera antalet kurser där konsumenträtt ingår och relatera detta till det totala antalet juridikkurser vid det aktuella lärosätet, skulle kunna ge en indikation på om konsumenträtten är ett stort eller litet område i undervisningen eller inte. När så skedde utifrån enkätsvaren framkom dock det överraskande resultatet att konsumenträtten verkade vara ett mindre ämne vid de större lärosätena inte bara relativt sett, utan även i absoluta tal. Resultatet visade sig dock bygga på felaktiga i meningen ofullständiga fakta. I fritextsvaren från flera av de större lärosätena framgick att uppgiftslämnaren bara redogjorde för de kurser som vederbörande själv var inblandad i. Svaret gav därför endast en begränsad bild av det totala utbudet. Av detta skäl redovisas inte något diagram över antalet kurser där konsumenträtt ingår vid respektive lärosäte. Mer allmänt kan istället fastslås att undersökningen ger en indikation om att undervisning i konsumenträtt förekommer vid samtliga de lärosäten som har besvarat enkäten, och att konsumenträtten i regel berörs inom flera olika kurser Hur stor del av kurserna ägnas åt konsumenträtt? Med svaret att konsumenträttslig undervisning har en plats vid landets universitet och högskolor, är en följdfråga hur stor del av dessa kurser som utgörs av konsumenträtt. Även utan anspråk på exakthet, visade sig den frågan vara svårbesvarad. Flera av lärosätena valde att inte göra någon uppskattning. I något fritextsvar angavs istället att konsumenträtten används som ett perspektiv som relateras till löpande under utbildningen när så är lämpligt. Denna synpunkt tydliggör enligt Konsumentverket ett viktigt förhållande och säger något om konsumenträttens karaktäristika som ämne. Konsumenträtten är mycket svår att avgränsa och svår att studera isolerad. Likväl som detta kan innebära

16 16 (40) fördelar till exempel möjligheten att ofta vara relevant och möjlig att integrera kan det innebära nackdelar. Konsumentverket har tidigare uttryckt saken som att Rättsområdets spännvidd är på något sätt dess förbannelse. 22 I de fall uppskattningar gjordes i enkätsvaren, kan följande sägas. Inom grundläggande juridikkurser vilka ofta har likartade trebokstavsförkortningar och även torde ha likartade kursinnehåll utgör konsumenträtten i genomsnitt drygt 10 procent av kursernas helhet, vilket visas i nedanstående diagram. 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 33% 27% 13% 13% 13% 13% 13% 8% 7% 7% 7% 7% 7% 7% 7% Figur 2: Andelen konsumenträtt i de juridiska översiktskurserna, i procentandelar. Om drygt 10 procent är en hög, låg eller lämplig siffra avstår Konsumentverket från att här ta ställning till. I vart fall kan slutsatsen dras att de flesta studenter som för första gången kommer i kontakt med juridik även kommer i kontakt med konsumentrelaterad juridik, vilket understryker konsumenträttens egenskap av att vara kunskap av praktisk nytta i vardagslivet Dnr 2008/1414 Motiv för en professur i konsumenträtt. 23 Jämför vad som har sagts i avsnitt 1.1.

17 17 (40) Om hänsyn tas till andra kurser som inte är breda introducerande juridikkurser blir variationerna i konsumenträttens andel av kursen större. Nedanstående diagram kan illustrera detta. 100% 80% 80% 67% 67% 80% 60% 40% 20% 10% 3% 47% 27% 40% 40% 13% 7% 13% 7% 44% 22% 18% 13% 17% 10% 7% 0% Figur 3: Andelen konsumenträtt i ett urval av kurser som inte är juridiska introduktionskurser. När det gäller kursutbudet vid de universitet och högskolor som erbjuder sammanhängande juridiska utbildningar noterar Konsumentverket att konsumenträtten förekommer inom flera civilrättskurser, vilket innebär att konsumenträtten även förekommer på fördjupningsnivå. Hur stor del av kursen som behandlar konsumenträttsliga frågor går dock inte att utläsa, vilket understryker vad som ovan har sagts om att konsumenträtten är svår att avgränsa. Det troliga är att konsumenträtten berörs som ett perspektiv eller utgör öar i schemat för kurser som spänner över flera rättsområden. Resultaten blir intressantare när specialkurser obligatoriska och valfria uppmärksammas. Vid Karlstads universitet förekommer fördjupningskurser i marknadsrätt. Universitetet i Örebro ett annat av landets yngre universitet framhåller konsumenträtten inom en kurs i privaträtt, vilket återigen betonar konsumenträttens bredd. Vid Malmö högskola som förvisso inte erbjuder juristutbildning finns ett betydande konsumentperspektiv inom fastighetsmäklarkurserna. Vid Uppsala universitet, slutligen, finns en kurs som innehåller begreppet konsumentskydd i namnet. Konsumenträtt uppges utgöra en stor del av denna kurs.

18 18 (40) Är det civilrätt eller marknadsrätt som studeras? Av störst betydelse för Konsumentverkets tillsynsarbete är de konsumentskyddande lagstiftningar som finns på marknadsrättens område. 24 För att ta reda på kursernas inriktningar ställdes flervalsfrågan om vilka lagar på konsumentområdet som studerades. De centrala marknads- respektive civilrättsliga lagstiftningarna såsom marknadsföringslagen respektive konsumentköplagen förekom mycket ofta i undervisningen, medan mer specialiserad lagstiftning som till exempel lag om leksakers säkerhet endast berördes i undervisningen vid några av lärosätena. En annan tendens som enkätsvaren gav uttryck för var att ju mer grundläggande kurs som det rör sig om, desto mindre tid ägnades åt speciallagstiftning. Dessa resultat ser inte Konsumentverket som förvånande. Flera särskilt de större universiteten och högskolorna har i enkätsvaren angett att samtliga lagar som räknades upp i enkäten studeras. Enkäten ger dock inte svar på vilka lagar som är relevanta inom vilken kurs eller om särskild tonvikt läggs på någon särskild lag som studeras ingående medan andra endast berörs översiktligt. Efter att ha tagit del av ett antal kursplaner på webbplatserna för några av de större universiteten och högskolorna, gör Konsumentverket följande generella iakttagelser om kursernas inriktning i förhållande till när i utbildningen de ges. Civilrättsliga regler verkar prioriteras på de grundläggande kurserna, medan marknadsrätten berörs mer fragmentariskt. På grundläggande kurser verkar också det praktiska konsumentperspektivet vara tydligare. Ett exempel är att studenterna lär sig de konsumentskyddande rättsreglerna kring olika typer av köp. Längre in i utbildningen riktas fokus mot lagstiftningar som handlar om att trygga marknadens funktionssätt till exempel konkurrenslagen varvid de marknadsrättsliga lagstiftningarna vinner mark. I dessa kurser blir det direkta, praktiska konsumentperspektivet svagare. Ett exempel är renommésnyltning mellan näringsidkare som inte har ett omedelbart intresse för den enskilda konsumenten, men som gynnar konsumenterna som kollektiv genom att det blir lättare att kunna särskilja produkter från olika näringsidkare. 24 Civilrättslig lagstiftning är även den av betydelse, bland annat för Konsumentverkets utbildning och expertfunktion i förhållande till landets kommunala konsumentvägledare och för Konsumentverkets ledamöter i Allmänna reklamationsnämnden.

19 19 (40) Resonemanget är dock förenklat. Civilrättsliga frågeställningar har en central kanske till och med överordnad betydelse också inom kurser längre in i utbildningarna. Ett exempel är när mer avancerade avtalsrättsliga frågeställningar studeras. I dessa sammanhang är det naturligt att i tolkningen och tillämpningen ta hänsyn till om en konsumentdimension finns i frågeställningen. Omvänt berörs marknadsrättsliga frågeställningar på grundläggande kurser som ges tidigt i utbildningarna. Avtalsvillkorslagens bestämmelser som i huvudsak är marknadsrättsliga är ett exempel på marknadsrätt som är naturligt att relatera till i samband med att avtalslagen som är civilrättslig gås igenom översiktligt. Två frågor ska avslutningsvis kort kommenteras. De handlar om undervisning på engelska respektive uppsatsskrivande på temat konsumenträtt. Av enkätsvaren framgår att det är mycket få kurser som berör konsumenträtt som ges på engelska. 25 Det rör sig om enstaka kurser inom några lärosäten. Detta förhållande minskar kursernas exponeringsytor mot utländska studenter och minskar universitetens och högskolornas möjligheter att delta i ömsesidiga internationella utbyten. Situationen torde dock inte vara unik för just kurser där konsumenträtt berörs, utan präglar istället juridikkurser i stort. Skillnaden gentemot exempelvis ekonomiämnet är stor. I enkätundersökningen har inte uppsatsskrivande på temat konsumenträtt berörts. Inget lärosäte har heller i sina svar lyft fram att konsumenträtten kan förekomma i seminarieserier eller annan kursverksamhet som är knuten till uppsatsskrivandet. Det är dock enligt Konsumentverkets bedömning värt att notera att vilket tema som studenter väljer för sina uppsatser, sannolikt har samband med vilka kurser som har getts under utbildningen. Om konsumenträtten inte framträder för studenterna som ett angeläget ämne påverkar detta antalet uppsatser som skrivs om konsumenträtt. 25 Detta gäller trots att det i de flesta kursplaner är inskrivet att undervisning på engelska kan förekomma.

20 20 (40) 3 Konsumenträttens ställning inom forskningen 3.1 Inledning I detta kapitel undersöks vilken ställning som konsumenträtten har inom den juridiska forskningen. Som tidigare har nämnts i rapporten, har den allmänna bilden varit att forskning i konsumenträtt endast förekommer i mycket begränsad omfattning. 26 Kapitlet är disponerat på liknande sätt som kapitel 2; för att kunna säga något om konsumenträttens ställning i forskningen krävs att ett antal delfrågor undersöks. Nedan behandlas frågor som hur många av universiteten och högskolorna som uppger att de bedriver forskning i konsumenträtt, om konsumenträttsliga frågeställningar utgör forskningens huvudsakliga tema eller enbart är ett bland flera perspektiv, om civil- eller marknadsrätt utgör tyngdpunkten samt om forskningen sker av disputerade personer. 3.2 Undersökningens resultat Förekommer forskning i konsumenträtt? Av enkätsvaren framgår att nio av 25 tillfrågade universitet och högskolor det vill säga fler än en tredjedel uppger att de bedriver forskning inom konsumenträtt. Om antalet ja-svar relateras till de 17 lärosäten som besvarade enkäten blir andelen än högre. 27 Resultatet som nedan visas i ett cirkeldiagram är förvånande givet den bild som tidigare har skisserats % 36% Lärosäten som bedriver forskning i konsumenträtt Lärosäten som inte bedriver forskning i konsumenträtt Figur 4: Antal lärosäten som bedriver forskning inom konsumenträtt, i procentandelar. 26 Jämför vad som har sagts ovan i avsnitt Andelen blir då cirka 53 procent. 28 Se avsnitt 1.1 samt 3.1.