Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Övre Norrland

Transkript

1 Bilaga 5 till regeringsbeslut I 5 N2006/9083/RUT Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning för Övre Norrland Förslag till operativt program CCI: 2007SE162PO008

2

3 TU2.UT TUAnalysUT...3 TU3.UT TUStrategisk TU4.UT TU5.UT TUGenomförandet TU6.UT TUInledningUT...2 TUInnovation TUÖvergripande TUHållbar TUKontrollsystemUT...60 TURamprogramUT...61 TUDirekta TUProgrammet TUInformationUT Innehåll TU1. UT TU2.1UT TU2.2UT TU2.3UT TUtgångspunkterUT...3 TURegionen Övre NorrlandUT...6 TURegional ekonomiut...11 TU2.4UT TUSlutsatser/SWOTUT...23 TU3.1UT TU3.2UT inriktningut...24 TUÖvergripande målut...28 TUGleshetens möjligheter och utmaningarut...28 TU3.4UT TUVal av insatsområdenut...33 TU3.5UT TUFörhandsutvärderingUT...34 TU3.6UT TU4.1 UT TU4.2 UT TUMiljöbedömningUT...35 TUInsatsområdenUT...38 och förnyelseut...38 TUTillgänglighetUT...43 TU4.4UT TUTekniskt stödut...47 TU5.1 UT TU5.2 UT TU5.3 UT TU5.4 UT av det regionala strukturfondsprogrammetut...48 TUInledningUT...48 genomförandestrukturut...48 TUFrån ansökan till beslutut...51 TUMedfinansiering samt beskrivning av finansiella strömmarut...52 TU5.5 UT TURapportering av oegentligheter till byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) UT...55 TU5.6 UT TU5.7 UT TU5.8 UT TU5.9 UT TU5.10 UT TU5.11 UT TU5.12 UT TU5.13 UT TUÖvervakningskommitténUT...56 TUStrukturfondspartnerskapetUT...57 utveckling och horisontella kriterierut...58 stöd till företagut...62 uppföljnings och utvärderingssystemut TUFinansieringUT...68T Bilagor: 1 Indikatorer Bilaga 2 Prel. uppdelning i kategorier av den plan. användningen av stödet från ERUF Bilaga 3a Miljökonsekvensbeskrivning Eurofutures Bilaga 3b En sammanställning innehållande information efterfrågad i miljöbalken Bilaga 4 Förhandsutvärdering ITPS 1

4 1. Inledning Länsstyrelsen i Norrbottens län har av regeringen fått i uppdrag att samordna framtagandet av ett förslag till regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland. Programmet omfattar Norrbottens län och Västerbottens län. Som utgångspunkt för programmet föreligger den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och det, till uppdraget att samordna programframtagandet, bilagda direktiven för framtagandet av förslag till regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Målet regional konkurrenskraft och sysselsättning är ett av de tre mål som EU:s sammanhållningspolitik syftar till under programperioden Programmet har tagits fram i en nära dialog med länsstyrelsen i Västerbottens län. Bl a har gemensamma skrivargrupper för programmets olika delar funnits. I respektive län har de partnerskap som är knutna till arbetet med de regionala tillväxtprogrammen nyttjats för förankring av arbetet med programmet. I partnerskapen ingår representanter bl a från kommunförbund, länsarbetsnämnd, universitet, privata och ideella sektorn, Sametinget samt från näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Kompetens finns i partnerskapet inom områdena miljö, jämställdhet mellan män och kvinnor samt mångfald och integration. Partnerskapen i de båda länen har träffats ett flertal gånger under programframtagandet, bl a har extra möten för diskussion av programarbetet hållits. Framtagandet av programmet har genomförts i en öppen process med stort deltagande från både lokal och regional nivå. Under processen har programförslaget varit föremål för förankring i båda länens partnerskap. Informationsmöten om programarbetet och innehållet i programmet har hållits i större och mindre grupper. De olika versionerna av programmet har funnits tillgängliga på länsstyrelsens webbsida och möjlighet att lämna inspel och synpunkter på programarbetet och innehållet har funnits. Analysarbetet har främst utgått från de områden som förts fram i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Underlag som tagits fram i samband med de båda länens arbete med de regionala utvecklingsprogrammen har nyttjats i arbetet med strukturfondsprogrammet. Vid valet av insatsområden och strategiskt viktiga tillväxtområden har även erfarenheter från tidigare programarbeten och resultaten från analysarbetet använts. De strategier som partnerskapen i de båda länen valt att arbeta efter är väl politiskt förankrade och har utgjort en grund för programmet.

5 2. Analys 2.1 Utgångspunkter Mål och strategier som påverkar programarbetet Lissabonstrategin är EU: s strategi för att på bred front möta de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som vi står inför. Målet är att EU år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi med hållbar tillväxt, förbättrad miljö och en högre grad av social sammanhållning. De europeiska strategiska riktlinjerna beskrivs ytterligare i kapitel 3 Strategisk inriktning. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning syftar till att vidareutveckla samordningen mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken. Strategin är en plattform för helhetssyn och sektorssamordning och ska ligga till grund för genomförandet av EU:s strukturfonder i Sverige. Den nationella strategin har tagits fram i överensstämmelse med den svenska strategin för hållbar utveckling. Hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete. En ytterligare nationell strategi att ta hänsyn till är regeringens strategi Innovativa Sverige. Strategin pekar ut ett antal nyckelbranscher, som i ett flertal fall tangerar regionens tillväxtområden och forskningsmiljöer. Nyckelbranscherna är: fordonsindustrin, skogs- och träindustrin, läkemedels-, bioteknik och medicinteknikindustrin, IT- och telekombranschen, metallurgiindustrin, flyg- och rymdindustrin Det finns också planer och program på regional och lokal nivå som har stor betydelse i framtagningen och genomförandet av programmet, exempelvis regionala utvecklings- och tillväxtprogram. Även andra europeiska initiativ och program beaktas i programmet för Övre Norrland, exempelvis: Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation (CIP) Sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (7FP). Den legala grunden för utformningen av det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland återfinns främst i följande EG-förordningar som direkt berör programmet och dess inriktning: Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Kommissionens förordning (EG) nr 1828/2006 av den 8 december 2006 om om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1083/2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 om Europeiska regionala utvecklingsfonden. 3

6 Därtill berörs programmet indirekt även av följande EG förordningar; Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska socialfonden (ESF). Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Rådets förordning (EG) nr 1198/2006 av den 27 juli 2006 om Europeiska fiskerifonden (EFF). Med hänsyn till det ökade omvärldsberoendet är det viktigt att regionen bidrar till de europeiska och nationella strategierna. Regionen betraktas i flera avseenden som framgångsrik i ett europeiskt perspektiv och regionens fortsatta utveckling bedöms i hög grad kunna bidra till uppfyllandet av EU:s övergripande mål och strategier kring konkurrenskraft och hållbar tillväxt Erfarenheter från tidigare utvecklingsarbete och program i regionen Strukturfondsprogrammet för Övre Norrland baseras i hög grad på lärdomar och erfarenheter gjorda under de senaste åren i arbetet med både regionala tillväxtprogram och EU-program. Det regionala tillväxtarbetet i respektive län utgör en värdefull grund för prioritering och genomförande av strukturfondsinsatser i Övre Norrland. Tillväxtarbetet, som är väl politiskt förankrat, har genomsyrats av ett process- och resultatorienterat arbetssätt med en kontinuerlig omprövning av insatser och aktiviteter i en lärande process, som även satt sin prägel på genomförandet av det innevarande Mål 1 programmet. Processerna kring de regionala tillväxtprogrammen (RTP)har inneburit ökad samverkan med gemensamma fokuserade satsningar inom områden med stark tillväxtpotential och har gett mycket bra resultat. Tydligast är detta i de projekt som omfattar flera insatsområden och åtgärder t.ex. forskning, utbildning, infrastruktur och direkta företagsstöd. Prioriteringar av färre och för regionen unika tillväxtområden ger utrymme för mer långsiktighet. Viktiga parter som t ex universitet och forskningsinstitut stimuleras att satsa på färre forskningsområden vilket stärker förutsättningarna att kunna skapa unika kompetenser och det blir också lättare att skapa anpassning och samverkan med berörda delar av näringsliv/företag och att koncentrera resurserna till utveckling av prioriterade branscher. TGenom arbetet med de länsvisa regionala tillväxtprogrammen kan det konstateras att de flesta tillväxtområden sammanfaller mellan länen. Inför genomförandet av föreliggande program har därför regionen Övre Norrland identifierat nedanstående tillväxtområden. Tillväxtområdena kommer att utgöra en naturlig utgångspunkt vid prioriteringar inom detta programs insats- och delområden:

7 Test- och övningsverksamhet, säkerhet och sårbarhet Kreativa näringar, upplevelser och turism Energi och miljöteknik Basindustri teknik- och tjänsteutveckling Informations- och kommunikationsteknik samt tjänsteverksamhet Bioteknik För att få ut mesta möjliga av strukturfondernas projektstöd i termer av ekonomisk omställning, strukturförändring och långsiktiga effekter måstes Sdärför satsningarna riktas med så stor precision som möjligt. Med goda exempel kan påvisas hur man kan bygga allianser, nätverk och andra relationer som är livskraftiga nog att efter projekttiden finna sina egna livsformer Hållbar tillväxt och horisontella perspektiv Enligt programdirektiven och den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning ska samtliga dimensioner av hållbar utveckling beaktas, dvs. den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga dimensionen. Vissa frågor kan anses som horisontella, dvs. av betydelse i alla programmets delar och i hela genomförandet. Tre sådana områden har identifierats, gemensamma för alla regionala strukturfondsprogram för konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa tre områden, kallade horisontella kriterier, är: Jämställdhet mellan kvinnor och män Mångfald och integration Bättre miljö Till det ska läggas ett ungdomsperspektiv som är av stor betydelse för den långsiktiga tillväxten och välfärden i Övre Norrland. I det regionala utvecklingsarbetet ska samtliga dimensioner av hållbar utveckling beaktas. En helhetssyn och ett långsiktigt perspektiv i arbetet bidrar till en hållbar utveckling i regionen. De långsiktigt stora utmaningarna och visionerna inom ekonomin, det sociala området och inom miljön formuleras i den regionala utvecklingsplaneringen (RUP). RUP utgör respektive läns långsiktiga politiska vision för en hållbar utveckling. Det operativa programmet för konkurrenskraft och sysselsättning, liksom de länsvisa tillväxtprogrammen, sätter upp mål och kanaliserar resurser för genomförandet med fokus på hållbar tillväxt och näringslivets utveckling. På vilket sätt programmets genomförande kan bidra till en hållbar utveckling och vilka frågor som är aktuella skiljer sig mellan olika stadier i genomförandeprocessen, mellan de olika insatsområdena och mellan olika typer av projekt. Mål och nya krav leder till efterfrågan av nya produkter och tjänster. Miljömålen kan på så vis skapa behov av produkter och tjänster men även efterfrågan på ny kunskap. Såväl befintliga som nya aktörer och sektorer kan gynnas av projekt som stöder de nationella och regionala miljömålen. 5

8 2.2 Regionen Övre Norrland Läge och geografi Övre Norrland består av Norrbottens och Västerbottens län och omfattar samtliga 29 kommuner. Ytan uppgår till kvadratkilometer, vilket motsvarar närmare 40 procent av Sveriges och 5 procent av EU:s yta. Regionen är därmed EU:s absolut största NUTS II-region lika stor som Österrike, Nederländerna och Danmark tillsammans. I Övre Norrland bor personer, ca 3 invånare per kvadratkilometer, vilket gör regionen till en av de mest glesbefolkade regionerna inom hela EU. I Sverige som helhet är motsvarande tal 22, medan genomsnittet för EU25 är 118 invånare per kvadratkilometer. Sverige är tillsammans med Finland de två länder som har lägst antal invånare per kvadratkilometer. Regionen har expansiva tätorter, storstads- och universitetsliv, samtidigt som området har mer glesbygd och landsbygd än de flesta andra regioner i Europa. Övre Norrland rymmer alla landskapstyper, från fjällandskapet över de stora skogs- och myrvidderna i inlandet till den flikiga kustslätten med den örika skärgården. Drygt 30 procent av ytan består av fjäll och 40 procent av skogsmark. Regionen är även en del av Sápmi, Sameland, ett område som urbefolkningen samerna bebott under mycket lång tid och som sträcker sig över fyra länder. Unesco har utsett ett vidsträckt område, Laponia, till världsarv för sina unika natur och kulturvärden. Ett viktigt inslag i landskapet är de stora älvar som rinner från fjällen ner till Bottenviken. Fyra av dem är Västeuropas största outbyggda älvar och av riksdagen klassade som nationalälvar, medan andra är stora producenter av elektrisk energi med några av Europas största vattenkraftverk. Polcirkeln passerar genom regionen. Det geografiska läget innebär att årstidernas växlingar är tydliga med tidvis strängt klimat. Vintrarna är kalla och mörka, sommarmånaderna å andra sidan, bjuder på ljus dygnet runt. Övre Norrland är den enda region i Sverige som direkt gränsar mot två andra länder, Norge i väster och Finland i öster. Övre Norrland är en del av den vidsträckta Barentsregionen där även de nordligaste delarna av Norge och Finland samt nordvästra delarna av Ryssland ingår. Regionen har stora naturtillgångar i form av exempelvis skog, fisk, mineraler, olja och gas. Den ekonomiska utvecklingspotentialen är stor och det pågår omfattande investeringsprogram och utvecklingsprojekt i regionen Den samiska befolkningen Samerna är Skandinaviens urbefolkning, en etnisk minoritet som bor i den traditionella samiska regionen - Sápmi. Det totala antalet samer beräknas till ca varav ca finns i den svenska delen av Sápmi. I förhållande till folkmängden är dock det samiska bosättningsområdet stort. Det sträcker sig från Kolahalvön i norr, öster över norra delarna av Norge, Sverige och Finland, efter fjällkedjan söderut ner till Engerdal i Norge och Idre i Sverige, över fyra länder.

9 Det samiska folket har ett eget språk, en egen kultur, historia och egna näringar som skapar sammanbindande element för befolkningen tvärsöver nationsgränserna. Samerna delas upp i olika grupper beroende på vilket område de lever i. Områdena betecknas som öst-, nord-, lule- och sydsamiskt område. Områdesgränserna följer i stort språkgränserna. Inom den samiska folkgruppen finns det kulturella och regionala likheter som är oberoende av geografi och näringsverksamhet. För det samiska folket är sambandet mellan näring och kultur mycket viktigt. Det samiska näringslivet har av tradition kännetecknats av en riklig förekomst av olika näringskombinationer och småskalighet. Många samiska företag är familjeföretag med inslag av säsongssysselsättning. De reella möjligheterna att kunna säkerställa och utveckla sin kultur gäller inte bara ideella kulturyttringar som undervisning, litteratur, språk eller konst, utan också nyttjande av naturresurser och utövande av de näringar som är grunden för kulturen. Även om samer i stor grad deltar i det övriga samhällets differentierade yrkesliv, är det primärnäringarna som i huvudsak utgör basen och ankarfästet för samisk kultur Funktionella regioner Sverige delas in i 72 så kallade funktionella analysregioner (FA-regioner) enligt Nutek:s definition. Övre Norrland har 18 FA-regioner varav endast fyra består av flera kommuner. Lycksele (Malå och Lycksele) Skellefteå (Norsjö och Skellefteå) Luleå (Kalix, Älvsbyn, Piteå, Boden och Luleå) Umeå (Nordmaling, Bjurholm, Vindeln, Robertsfors, Vännäs och Umeå) De långa avstånden leder alltså till att kommun och FA-region ofta blir detsamma i Övre Norrland. Vid rankning efter befolkningsstorlek år 2005 var Luleåregionen den största befolkningskoncentrationen norr om Stockholm, samtidigt som de tio befolkningsmässigt minsta FA-regionerna samtliga återfinns i Övre Norrland. Ett viktigt förhållningssätt i det regionala utvecklingsarbetet är att främja gränsöverskridande samarbete och att olika verksamheter kan komplettera varandra och samexistera. Funktionella samarbetsansatser måste ses som en ständigt pågående process som växer fram utifrån behov av samverkan och samsyn. En ökad internationalisering/globalisering ger än större möjligheter och krav på flexibla och funktionella samarbetsformer. Med hänsyn till det ökade omvärldsberoendet måste Övre Norrland stärka sin position som en aktiv och attraktiv region på den internationella arenan. Regionen kan anses ha ett perifert läge i ett internationellt perspektiv, men samtidigt ger regionens närhet till Östersjöområdet och Barentsregionen möjligheter till nya perspektiv och resurser i utvecklingsarbetet. Ett utvecklat samarbete över nationsgränserna som tar sin utgångspunkt i funktionella samarbetsansatser är därför prioriterat. Trenden i Övre Norrland precis som för riket i genomsnitt är att allt fler av arbetstillfällena koncentreras till större städer medan boendemönstren är mer 7

10 trögrörliga. Då uppstår ett resande mellan arbete och bostäder, ett ökat pendlande. Allt fler i Övre Norrland, både kvinnor och män, väljer att arbeta i en annan kommun än i sin bostadskommun. Närmare två tredjedelar av dem som arbetspendlar över kommungräns är män. Andelen kvinnor som arbetar i annan kommun än sin bostadskommun ökar dock stadigt. Figuren nedan visar att arbetspendlingen över kommungränserna i Övre Norrland ökar och att utpendlingen ökar snabbare än inpendlingen. In- och utpendling i Övre Norrlands kommuner Nettopendling 2004 : total inpendling total utpendling Nettopendling 1995: Källa: SCB Män arbetspendlar generellt längre sträckor än vad kvinnor gör, och har därmed färre och större arbetsmarknadsregioner att tillgå. Kvinnor arbetar ofta inom kommun- och landstingssektorn som har en mer lokal förankring. Dessutom har kvinnor vanligen ett större ansvar för familj och barn och tjänstgör i större utsträckning deltid, vilket sammantaget innebär att pendlingsbenägenheten generellt blir lägre för kvinnor. Utbildningsnivån påverkar också, varvid personer med högre utbildning pendlar i genomsnitt längre än lågutbildade Kommunikationer Hållbara transporter är ett av de mest aktuella områdena för att uppnå hållbar utveckling. Dagens transportsystem är i längden inte acceptabelt för vare sig ekonomin, människor eller miljön. Samtidigt är det viktigt att framtidens generationer har tillgång till effektiva och funktionella transportsystem. I stadsmiljö är hälsoproblemen och bullerproblemen som störst. Risken för att miljökvalitetsnormer överskrids i ökad omfattning ökar med nuvarande trafiksituation. Ökad kostnads- och miljöeffektivitet i transportsystemet innebär ett behov av dels en ökad produktion av alternativa bränslen dels en utveckling av resurssnåla transporter samt ökad samverkan mellan olika transportslag för att minska miljöbelastningen från transportsektorn. Det geografiska läget, det kalla klimatet och de långa avstånden inom regionen ställer extra höga krav på infrastrukturen och transportlösningarna. Ett väl fungerande transportsystem och goda kommunikationer är en av grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som finns för tillväxt inom olika näringslivssektorer. Transportsystemet behöver utvecklas på ett långsik-

11 tigt hållbart sätt och erbjuda de tjänster som näringsliv och befolkning kräver för att tillvarata regionens utvecklingspotential. Det är angeläget att transportsystemet säkerställer goda internationella förbindelser, både via fasta förbindelser och effektiva terminalpunkter. Det är också viktigt att säkerställa en god samverkan mellan transportslagen. Regionen är geografiskt centralt placerad i Barentsregionen som har ca sex miljoner invånare. I framtiden kommer detta att påverka behovet av infrastruktur i öst-västlig riktning till följd av en ökad internationalisering, en växande gemensam marknad och därmed fler öst-västliga transporter. Detta kräver ett fördjupat samarbete kring gemensamma möjligheter och problem vid utvecklingen av transportsystemet. Malmbanan och Haparandabanan utgör här vitala och mycket viktiga länkar för att såväl säkerställa som utveckla den öst-västliga transportkorridoren i och genom Barentsregionen. Det norrländska näringslivet med betydande basindustri har stor betydelse för hela Sverige. Större delen av produktionen exporteras och en stor del av råvarorna förädlas i andra delar av landet och internationellt. Övre Norrland har också liten närmarknad och långt till de större nationella och internationella avsättningsmarknaderna. Dagens transportmöjligheter för gods i regionen innebär i många fall förhöjda transportkostnader och brister i leveranssäkerhet, vilket är en konkurrensnackdel för näringslivet. Kostnadseffektiva transporter är därför av stor betydelse för både regionens och Sveriges näringsliv. Tillgänglighetsproblemen i vägnätet är påtagliga. Framförallt i regionens mer glesbefolkade delar där vägnätets gleshet, bristande standard och bärighetsrestriktioner medför förhöjda transportkostnader och brister i leveranssäkerhet, vilket är en konkurrensnackdel för näringslivet i regionen. Detta är särskilt allvarligt för skogsindustrin och för besöksnäringen. Pendlingsmöjligheterna med kollektivtrafik är idag bristfälliga. En väl utbyggd kollektivtrafik och effektiva persontransporter bidrar till en ökad regionförstoring. Potentialen för regionförstoring är stor, inte minst i kustregionen, där den kanske är störst i hela landet. Järnvägar saknas nämligen idag längs kusten, varför persontågtrafiken i princip är begränsad till långväga nattåg via Stambanan. Stambanan är idag även en flaskhals i godstransportsystemet bland annat på grund av att tunga tåg får problem med den kurviga och backiga banan. Därför är den enskilt viktigaste framtida transportinfrastruktursatsningen i regionen byggandet av Norrbotniabanan, en ny järnväg längs kuststräckan Umeå Luleå via Skellefteå och Piteå. Norrbotniabanan tillsammans med den pågående utbyggnaden av Botniabanan kommer att komplettera och utveckla järnvägstrafiken längs den befolkningstäta och industritunga Norrlandskusten. En ny järnväg med hög standard mellan Umeå och Luleå är ett viktigt projekt för hela landet och en felande länk som när investeringen genomförs blir en del av ett långsiktigt hållbart och effektivt transportsystem som bidrar till att uppfylla samtliga transportpolitiska delmål. På grund av regionens geografiska läge och storlek med långa avstånd har regionens fyra statliga och sju kommunala flygplatser en mycket viktig funktion att fylla inom transportsystemet. Alternativa färdmedel för resor över dagen till/från Arlanda/Stockholm saknas helt i regionen, vilket innebär att en väl fungerande flygtrafik är av avgörande betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Detta gäller såväl för den traditionella basindustrin som i hög grad är verksam på den internationella marknaden som för de nya näringarna testverksamhet och turism vilka är under utveckling och likaså har en hög grad 9

12 av internationellt beroende. Inlandsorterna i regionen intar en särskild ställning då dessa till stora delar är små, samtidigt som deras avstånd till omgivande orter med en hög servicenivå är långa. Detta ställer extra höga krav på snabbhet i kommunikationerna, jämfört med större orter i tätare bebyggda regioner. Behovet av välfungerande flygtrafik är således särskilt stort för denna landsdel samtidigt som underlaget är påtagligt begränsat. En väl fungerande flygtrafik i termer av frekvens, tider och pris via marknadens aktörer eller via staten och Rikstrafiken är därför av avgörande betydelse för att kunna bo och verka i regionen. Regionens hamnar är en förutsättning för framförallt den tunga basindustrin i regionen, då de till stora delar står för såväl uttransporter till kunder och produktionsenheter söderut som transporter av insatsvaror till produktionen. En förutsättning för att trafiken på hamnarna ska vara möjlig året om är en fungerande isbrytarverksamhet. Isbrytningen måste fortsättningsvis och långsiktigt säkerställas på en hög nivå, utan att sjöfarternas avgifter konstrueras så att hamnar med stora behov av isbrytning ensidigt missgynnas. Även om regionen har bristande infrastruktur och trafiklösningar så finns goda förutsättningar för att med rätt satsningar skapa ett fungerande transportsystem. En fungerande infrastruktur och effektiva transporter, som ger en hög tillgänglighet och säkerhet och tar hänsyn till natur- och kulturmiljöfaktorer, är en av grundförutsättningarna för att ta tillvara de potentialer som finns för tillväxt i området. Med utökade pendlingsmöjligheter finns det mycket goda möjligheter att få till stånd en regionförstoring med gemensam arbets-, utbildnings-, och servicemarknad. Det är för regionen av stor betydelse att skapa förutsättningar för ökad produktion och regionförstoring. Detta kan leda till negativa miljöeffekter orsakade av ökade transporter samt ökad energianvändning. Det är därför viktigt att olika åtgärder inom ramen för detta strukturfondprogram bidrar till att vända negativa miljöeffekter till positiva och därmed skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt inom regionen. Informations- och kommunikationsteknik De långa avstånden gör att datorkommunikation kan få en ännu större betydelse för regionens utveckling. På detta område finns såväl kompetens som infrastruktur i regionen, men en fortsatt utveckling är mycket viktig. Eftersom informationstekniken på olika sätt är central inom samtliga områden som är viktiga för tillväxten måste en utveckling inom området, såväl kompetensmässigt som tekniskt och prismässigt, betraktas som mycket strategiskt viktigt. Utbyggnad av informationstekniken i glesbygden är positiv också ur miljösynpunkt. Den skapar ekonomiskt mervärde genom att ge arbeten i glesbygd och medför att miljörelaterad livskvalitet och kultur kan behållas och utvecklas i glest befolkade områden. Det råder en stark tillväxt inom de delar av näringslivet som sysslar med verksamhet som är kopplad till modern informationsteknik. Orsaken är det utomordentliga genomslag som teknikanvändningen fått inom alla samhällsområden, för såväl småföretag som de stora basindustrierna. I Övre Norrland har drygt 93 % av befolkningen tillgång till bredband. Parallellt har regionnäten byggts ut i respektive län, som binder samman alla regionens kommuner till en sammanhängande IT-infrastruktur. Sammantaget har

13 Övre Norrland idag ett väl utbyggt bredbandsnät med goda anslutningar till de nationella stamnäten. De nationella stamnäten är utbyggda i huvudsak i nord-syd riktning i alla de nordiska länderna, Finland, Sverige och Norge. Det pågår arbete för att knyta ihop näten med Mo I Rana och Tromsö i Norge och Vasa i Finland. Det behövs strategiska satsningar för att skapa samverkan mot norra Finland och Finnmark för att skapa ett säker och redundant stomnät inom Nordkalotten och även mot Ryssland. 2.3 Regional ekonomi Ekonomisk utveckling förklaras utifrån tillgången och förändringar i arbetskraft, kapital och kunskap. Ju större andel av en regions befolkning som är i sysselsättning desto större är regionens produktion, relativt andra regioner. För att stimulera till god regional tillväxt krävs att folk väljer att bosätta sig i regionen samt att regionens befolkning ges möjlighet till sysselsättning. Kapital likställs i detta sammanhang med investeringar. Då det investeras i en region i form av exempelvis nya företag, maskinparker, industriella anläggningar och infrastruktur innebär det möjlighet till ökad produktion i området. Att mäta förändringar i kapital inom en region är problematiskt. Statistik på en samlad övergripande nivå är i många avseenden bristfällig. I det följande används nystartade företag som en grov indikator för investeringsviljan i regionen. I en alltmer föränderlig omvärld med ökad konkurrens, är de nya mindre företagen viktiga bärare av förnyelse och dynamik. Nya företag pressar etablerade företag att förbättra produkter, kvalitet, service samt att sänka priser. Begreppet kunskap innefattar många aspekter. Kunskap i en region kan definieras utifrån regionens innovationsförmåga, dess vilja att ta till sig och utveckla ny teknik, mångfald i näringsliv och samhälle samt utbildningsnivån på arbetskraften. Ju högre kunskapsinnehåll som produktionen kräver desto större är vanligen dess förädlingsvärde Befolkning och sysselsättning Flyttning mellan regioner är den största drivande faktorn bakom de regionala befolkningsförändringarna. Vid en nationell jämförelse mellan Sveriges regioner är det endast storstadsregionerna samt Umeåregionen som uppvisar både flyttöverskott och födelseöverskott. Övre Norrland har många och små FAregioner där även de största flyttningsunderskotten finns. Den negativa befolkningsutvecklingen i Övre Norrland sedan 1995 beror främst på flyttunderskott d v s fler personer har flyttat från än till Övre Norrland. 11

14 Folkmängd efter ålder 2005 (0-100 år) 1,6% 1,4% 1,2% Övre Norrland Riket Andel % 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% Ålder I jämförelse med riksgenomsnittet har regionen en större andel äldre (45-99 år), men även unga människor i åldrarna ca år. Däremot har regionen en mindre andel små barn (0-9 år) och yngre medelålders ca år. Bilden varierar avsevärt inom regionen där inlandet har betydligt mer ofördelaktig befolkningsstruktur än kusten, inte bara mellan åldrarna utan också i fördelningen mellan män och kvinnor. Fördelningen mellan åldrar och kön påverkar på ett avgörande sätt förutsättningarna för kommersiell och offentlig service, skatteunderlaget, arbetskraftsutbudet och generationsskifte i företag. För flera inlandskommuner kommer detta att vara en avgörande utmaning de närmaste åren med anledning av en relativt hög medelålder med avsevärt fler män än kvinnor i de yrkesverksamma åldrarna jämfört med kusten och riket. Den åldrande befolkningen är en global utmaning och påverkar de allra flesta länder och regioner. Inlandet påverkas dubbelt eftersom man inte har någon nettoinflyttning som kan kompensera att befolkningen generellt blir allt äldre till följd av högre medellivslängd och lägre födelsetal. En god livsmiljö är en förutsättning för att kvinnor och män ska vilja leva och arbeta i Övre Norrland. Särskilt viktigt är att också kvinnor och ungdomar vill bo kvar alternativt flytta till regionen Inom regionen är det framför allt Luleå och Umeå som lockar ungdomar inte minst genom sina universitet. Vid en rangordning av andelen befolkning i åldern i riket placerar sig Umeåoch Luleåregionen bland de fem FA-regioner med högst andel, samtidigt som de fem FA-regioner med lägst andel åringar i hela landet samtliga återfinns i Övre Norrland.

15 Tabell: FA-regioner med lägst respektive högst procentuell andel av befolkningen i ålder år Procent av befolkning i ålder Procent kvinnor i ålder Procent män i FA-Region ålder Umeå 61,8 31,5 30,3 Stockholm 61,4 30,7 30,7 Göteborg 60,3 30,5 29,8 Malmö 59,3 29,8 29,5 Luleå 59,1 30,6 28,5 Övertorneå 51,7 28,2 23,5 Dorotea 50,3 27,3 23,0 Åsele 50,2 26,9 23,3 Sorsele 49,8 27,0 22,8 Pajala 49,1 27,4 21,7 Dagens befolkningsprognoser visar att det i Övre Norrland kommer att finnas en mindre andel i förvärvsaktiv ålder under kommande decennier. Det medför också att försörjningsbördan, dvs. antalet ungdomar och äldre per åring, kommer att öka i betydande omfattning. Med anledning av befolkningsutvecklingen i regionen föreligger en risk för arbetskraftsbrist i en närliggande framtid. Ett sätt att hantera denna utmaning är att i ännu större omfattning få ut personer med utländsk härkomst på arbetsmarknaden. Andelen sysselsatta i åldersgruppen år med svensk bakgrund var 76,7 procent i Övre Norrland för året 2004 (78,05 procent för män och 75,15 procent för kvinnor). För samma åldersgrupp men med utländsk bakgrund var sysselsättningsgraden endas 56,8 procent (54,65 procent för män och 57,35 procent för kvinnor). Källa: Integrationsverket Det är därför angeläget med ytterligare insatser för att snabbare och i större utsträckning få ut personer med utländsk härkomst på arbetsmarknaden. Dels för att eliminera hotet om arbetskraftsbrist, men även för att förstärka integrations- och mångfaldsperspektivet och ytterst bidra till en fortsatt hållbar utveckling av regionen. Det har också visat sig att en av de störst bidragande orsakerna till en lyckad integration är via arbetsmarknaden och ett jobb. Vidare kan en förbättring av metoder för att bedöma och erkänna utländsk yrkeskompetens medföra bättre möjligheter till yrkesväxling och även bidra till kompetensförsörjningen inom vissa i regionen identifierade bristyrken. Liksom produktionen är även sysselsättningen i Övre Norrland koncentrerad kring kustregionerna Luleå, Skellefteå och Umeå. Det är även där som sysselsättningen utvecklas mest positivt. Sedan 1995 har den sysselsatta dagbefolkningen i Övre Norrland ökat med drygt personer varav de flesta är män (81 %). Det hänger till stor del samman med könsstrukturen på regionens arbetsmarknad. Kvinnorna svarar för en större andel av sysselsättningen inom offentlig sektor, främst inom kommuner och landsting, medan männen svarar för en större andel inom näringslivet, främst inom tillverkningsindustrin och byggbranschen. Sysselsättningstillväxten sedan 1995 har främst skett inom privatägda företag. När sysselsättningen ökade inom industrin var det därför i första hand män som påverkades, medan tillbakagången inom den offentliga sektorn främst drabbade kvinnor. 13

16 I regionen finns en lägre andel arbetsställen i storleksklassen 1-9 anställda i jämförelse med riksgenomsnittet. Tabell: Antal sysselsatta och sysselsättningsförändring enl. SCB FA-region Sysselsatt dagbefolkning 2004 Sysselsättningsförändring UmänU UkvinnorU UmänU UkvinnorU Umeå Skellefteå Luleå Övriga regioner Övre Norrland, totalt En attraktiv region Regionen Övre Norrland har ett rikt kulturellt och historiskt förflutet som region. Olika kulturer möts och här talas förutom svenska även finska, meänkieli tornedalsfinska och samiska. Fjällområdet har höga internationella och nationella natur- och kulturmiljövärden med samtidigt stora upplevelsevärden. Inlandet har en mångfald av attraktiva miljöer för besöksnäring och friluftsliv. Här finns också stora råvarutillgångar och därmed en viktig potential för vidareförädling. Kusten med städernas rika utbud och den vackra skärgården skiljer sig markant från den stillhet som råder i regionens glest befolkade inre delar. I regionen finns tre världsarv som finns med på Unescos prestigefyllda lista, Laponia, Gammelstads kyrkstad och Struves meridianbåge. En del av tillväxtens drivkrafter är de naturresurser som historiskt legat till grund för regionens industriella expansion. Medan det tidigare i huvudsak handlat om exploatering av fysiska resurser, dvs. skog, malm och energi, har andra dimensioner av regionens naturresurser blivit allt viktigare, inte minst klimat, gleshet och, som samlande begrepp, natur. De verksamheter där naturresurser spelar en växande roll som förnyad exportbas för regionen är framförallt olika typer av tjänsteproduktion som riktas mot både företag och hushåll. Förutom denna tjänsteexport där både produktion och konsumtion äger rum i regionen har de nya dimensionerna av naturresurser också en växande roll för speciella delar av regionens varuexport. Här handlar det om marknadens ökande krav på miljömässigt och ekologiskt godtagbar produktion, krav som industrin i Övre Norrland har speciellt goda förutsättningar att uppfylla. I regionen är den samiska kulturen och de samiska näringarna en tillgång. Samerna lever sedan urminnes tider i området och de utövar både traditionella och nyare näringar som är betydelsefulla för regionen. Även framöver är samerna, den samiska kulturen och näringarna av betydelse för regionens attraktionskraft och näringsliv bl.a. genom vidareutveckling av de traditionella samiska näringarna, kultur- respektive turistsektorn. Rennäringens särskilda skydd, förutsättningar och behov är viktiga att ta hänsyn till i regionens fortsatta utveckling. Övre Norrland är med sitt klimat idealiskt för världens produkttillverkare och deras testverksamhet. Ur ett globalt perspektiv utgör kylan, infrastrukturen och de engagerade entreprenörerna som driver testanläggningarna betydande resurser som kommit att bli erkända över hela världen.

17 Kulturen är en viktig drivkraft för att stärka människors kreativitet och skapa en lokal och regional identitet. Individens och samhällets förmåga att skapa nytt är ofta kopplad till historiska traditioner, värderingar, tillgång till mötesplatser, förmåga till omvärldsorientering och gränsöverskridande nätverk. Kultur spelar därför en viktig roll som en sammanhållande kraft i samhället. Den fungerar också som den länk mellan det förflutna och framtiden, som kan få nya förmågor och synsätt att utvecklas. Många av de viktigaste besöksmålen i området, är knutna till historiska miljöer. Genom att lyfta fram nätverk av sevärdheter, kan de goda förutsättningarna nyttjas än bättre. Ett rikt och stimulerande kulturutbud får en betydelse som konkurrensmedel både vid val av lokaliseringsort för näringslivets investeringar och enskilda personers val av bosättningsort. Detsamma gäller kvalitén på den miljö där man ska arbeta och bo, även ur rent estetisk synpunkt. Kultursektorn konstarterna, media, kulturmiljön och kulturarvet erbjuder dessutom en växande arbetsmarknad. Småföretag med kulturinriktning blir allt fler, en utveckling som får allt större betydelse. Den natur, kultur och historia som finns i länet, ger goda möjligheter att skapa produkter och upplevelser av hög kvalitet. Den samiska kulturen är en stor tillgång som genom turistnäringen i samråd med de samiska organisationerna kan bidra till upplevelser baserade på de natur- och kulturtillgångar regionen erbjuder. Skapande verksamhet och kulturella upplevelser stärker människors identitet och bidrar till att locka både boende och besökare. Kreativa näringar och kulturella tjänster, som design, arkitektur, musik, film och dans, har en ökande efterfrågan och en positiv roll för regional utveckling, dels på grund av sin egen tillväxtpotential, dels till följd av kopplingarna till andra verksamheter, till exempel besöksnäringen med transporter, hotell, restauranger, handel med mera. Förutsättningarna för att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är goda med hjälp av de resurser och drivkrafter som finns i regionen, inte minst hos regionens ungdomar Kapital En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en väl fungerande kreditmarknad med god tillgång till låne- och ägarkapital. Finansieringsförutsättningarna ser olika ut under ett företags utveckling och det finns även skillnader i möjligheterna till finansiering i olika delar av landet och inom regionen. Dessa skillnader kan exempelvis bero på lågt värderade realsäkerheter (som i stora delar av Övre Norrland avspeglar sig i låga fastighetspriser) eller skillnader i möjligheter för kvinnor, män, ungdomar, utrikes födda och för företag inom den sociala ekonomin. De regionala investeringarna ger både en bild av den regionala framtidstron och framtida tillväxtmöjligheter. Industrins investeringar uppgick till i genomsnitt ca kronor per invånare under perioden , vilket överstiger riksgenomsnittet som var ca kronor per invånare. Investeringsvolymen är främst koncentrerad till de norra delarna av regionen. I de mer expansiva områdena, framför allt runt universiteten och andra innovativa miljöer, t ex kring basindustrierna, finns en brist på högriskkapital. De små innovativa företagen med unika idéer och avancerad tillverkning har be- 15

18 tydande behov av sådd-, låne- och riskkapital för att klara av att kommersialisera sina produkter. En väl fungerande kapitalmarknad är en viktig förutsättning för att nya kunskaper och forskningsresultat ska kunna omsättas som grund för nya företag. Även de mer mogna företagen, med intressanta produkter och ökande marknadsandelar, som befinner sig i en tillväxt- eller expansionsfas med stora kostnader, har behov av kompletterande externt kapital. Företag i glesare områden har ofta ett svagt eget kapital och en låg värdering av säkerhetsmassan. Detta leder till högre lånekostnader för företag i norr i jämförelse med riket i övrigt. Regionala företagsstöd i form av investeringsstöd är här i många fall avgörande för att investeringarna skall komma till stånd. En av företagsstödets viktigaste funktioner blir att skydda det ofta mycket begränsade egenkapitalet i stödområdets små och medelstora företag. Finansiering av investeringar i företag som har otillräckliga säkerheter att erbjuda bankerna, underlättas genom att företagsstödet minskar bankernas kreditrisk. Den andra effekten kommer av att bidragsdelen i ett företagsstöd minskar företagets kapitalkostnad. Entreprenörskap och nyföretagande är viktiga faktorer för att stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning. Sverige har i en internationell jämförelse en låg entreprenöriell aktivitet och det startas få nya företag. År 2005 startades i Sverige nya företag varav de flesta är tjänsteföretag. Cirka 4 procent av antalet nystartade företag etableras i Övre Norrland. År 2005 uppgick antalet nystartade företag i Övre Norrland till stycken. Antalet nystartade företag ökar snabbare i Övre Norrland än i riket. Mellan 1994 och 2005 har antalet nystartade företag i Övre Norrland en genomsnittlig årlig tillväxt med 3 procent. Den årliga tillväxten i riket motsvarande period uppgick till 2,5 procent. Figuren nedan visar antalet nystartade företag i Övre Norrland åren Antalet nystartade företag i Övre Norrland Etableringsfrekvens är ett sätt att mäta företagsamhet och nyföretagande. I genomsnitt var etableringsfrekvensen 7,7 företag per 1000 invånare i hela Sverige under år I ett europeiskt och nationellt perspektiv är etableringsfrekvensen i Övre Norrland låg. År 2005 var antalet nystartade företag per 1000 invånare i Norrbotten 5,5 och i Västerbotten 5,6. Ungefär var tionde nyföretagare i Övre Norrland har utländsk härkomst. Nyföretagandet är lägre bland personer med utländsk härkomst än i övrigt. När det gäller könsmässiga skillnader har kvinnor en betydligt lägre etablerings-

19 frekvens än män. Mindre än en tredjedel av de nystartade företagen i Övre Norrland leds av en kvinna. De senaste åren har etableringsfrekvensen ökat för både män och kvinnor dock kvarstår de stora könsmässiga skillnaderna. Ur Nuteks Entreprenörskapsbarometer för år 2005 framgår att 76 procent av befolkningen i åldern år kan tänka sig att bli företagare, 32 procent föredrar att vara företagare framför anställd men endast 4 procent blir företagare. Skolan har en viktig roll för unga människors attityder till företagande. De som i skolan fått en uppfattning om företagande och där skolan uppmuntrat till företagande är mer positiva till att välja en framtid som företagare än de som inte fått sådan kunskap och uppmuntran i skolan Kunskap Samhället blir allt mer komplext med en långt driven specialisering inom många sektorer. Inom allt fler områden krävs gedigna kunskaper för att svara upp mot ständigt nya och förändrade krav. Dessutom får morgondagens arbetskraft räkna med att byta arbete flera gånger under livet och då ger en god utbildning bättre möjlighet att hantera förändringar och bygga på kompetensen. Generellt finns det många goda effekter knutna till utbildning för den enskilde. För samhället är det angeläget med en god utbildningsnivå bland befolkningen för att hantera nya utmaningar och för att kunna hävda regionens och landets position på en allt mer global marknad. Områden med en stor andel högutbildade kan lättare utveckla attraktiva miljöer med goda möjligheter till innovation och företagande. Saknar området tillgång till välutbildad arbetskraft blir utvecklingen en annan. De unga som vill förverkliga sig själva söker sig till andra områden där sådana möjligheter erbjuds. Bland regionens invånare finns stora skillnader i utbildningsnivå. En större andel kvinnor har eftergymnasial utbildning än männen. Andelen män med forskarutbildning är dock högre än bland kvinnorna i regionen. Vid en jämförelse av utbildningsnivån i regionen mot riket kan man se att Västerbottens län ligger i nivå och i stora delar i överkant jämfört med riket. I Norrbottens län ligger dock utbildningsnivån under riksnivån. Tabell: Utbildningsnivå 2005 efter län och kön, år. Län/kön Befolkning (antal) Eftergymnasial utb. kortare än 3 år (%) Eftergymnasial utb. 3 år eller längre (%) Forskarutbildning (%) Riket ,0 Kvinnor ,7 Män ,3 Västerbotten ,6 Kvinnor ,1 Män ,0 Norrbotten ,6 Kvinnor ,4 Män ,9 17

20 Källa: SCB För att erbjuda goda yrkes- och karriärmöjligheter bör kvaliteten och volymen på behovsstyrda och yrkesinriktade utbildningsinsatser utifrån näringslivets behov vidareutvecklas Kunskapsmiljöer Övre Norrland har god tillgång till kvalificerad forskning och utbildning. Regionen har tre universitet och även god tillgång till annan utbildning. Dessutom finns flera folkhögskolor. De stora geografiska avstånden medför dock att utbildningar ändå kan vara svåra att nå. Gymnasieskolan har, tillsammans med andra aktörer, en viktig uppgift i att stimulera regionens ungdomar till vidareutbildning såsom yrkesutbildning samt inte minst högskole- och forskarutbildning. I nästa steg är det viktigt att skapa goda förutsättningar för de med högre utbildning att stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning, för att därmed omsätta utbildning i en allt mer ökad aktivitet. Detta förutsätter bland annat en diversifierad och attraktiv arbetsmarknad samt ytterligare behovsanpassning av tillgängliga utbildningar. I regionen finns dessutom ett antal kommunalförbund som bland annat samarbetar kring distansutbildningar distribuerade till lokala lärcentra. Regionen har stor erfarenhet av denna typ av utbildning och samverkansform. Umeå är säte för Umeå universitet (UmU) med ett flertal högskolor och centrumbildningar samt Norrlands universitetssjukhus. Umeå är även en av Sveriges Lantbruksuniversitets (SLU) huvudorter med huvuddelen av fakulteten för Skogvetenskap. Umeå universitet har också verksamhet i Lycksele och Skellefteå. SLU har även verksamhet i Vindeln. Luleå tekniska universitet finns i Luleå, Skellefteå, Piteå och Kiruna med verksamhet inom teknik, samhällsvetenskap, humaniora, lärande, hälsovetenskap, musik, media och teater. Den största delen av universitetets forskning är tillämpad inom områden och sker i nära samarbete med avnämarna av resultaten. Ett omfattande samarbete finns med basindustrin i norra Sverige, där vidareförädling av naturresurser, främst vattenkraft, malm och skog dominerar. Universiteten deltar aktivt i uppbyggnaden av regionens tillväxtområden, likväl som man har ett flertal fokusområden och forskningsmiljöer med stark koppling till nationella nyckelbranscher, exempelvis bioteknik, skog/trä, IT, gruvteknik och metallurgi. Regionens forsknings- och universitetsmiljöer är centrala motorer för regionens utveckling och tillväxt samt stora arbetsplatser med en omfattande nationell och internationell rekrytering av studenter och forskare. Universiteten skapar en grund för innovationer som leder till ökad tillväxt i både nya och befintliga företag. En hållbar utveckling i Övre Norrland kräver att universitetens och forskningsinstitutens samarbete med näringsliv och det omgivande samhället inom strategiska kompetensområden vidareutvecklas både inom befintliga och framtida kluster och innovationssystem. En viktig utvecklingsfråga för Övre Norrland är att tillvarata studenterna både under pågående och efter avslutad utbildning genom att matcha utbildningsutbudet med arbetsmarknadens behov. En annan viktig utvecklingsfråga är att forskningen förstärks och inriktas

21 på för näringslivet strategiskt viktiga områden och att forskningsresultaten kan omsättas i kommersialiserbara varor och tjänster. Innovationssystemen består av de företag, organisationer och myndigheter som påverkar innovationsprocesserna. Universitet, forskningsinstitut och finansiärer av FoU-projekt är exempel på aktörer. Entreprenörerna är innovationssystemets nyckelpersoner. De har en utpräglad förmåga att se nya möjligheter och knyta till sig medarbetare och andra samarbetspartners i olika utvecklingsprojekt. Kärnan i innovationssystemet är klustren; de företag som genom direkt samverkan utvecklar nya produkter, nya organisationsformer och nya tillverkningsprocesser. Innovationerna är de nya tillverkningsprocesser och produkter som skapas i klustren. En hållbar utveckling och ett kontinuerligt lärande förutsätter ett fungerande innovationssystem, där forskning, företag och politisk/offentlig verksamhet i samspel genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för att utveckla hållbara varor och tjänster. Genom regionens forsknings- och utbildningsmiljöer finns goda förutsättningar för kontinuerligt lärande, innovativa miljöer och högre utbildning. För att tillvarata de möjligheter som regionens universitet erbjuder krävs dock att en god kvalitet kan erbjudas inom alla utbildningsnivåer. De grundläggande utbildningarna som förskola, grundskola och gymnasieskola tas ofta för givna, men de är en förutsättning för vidare utbildning Ekonomisk tillväxt Bruttoregionprodukten (BRP) är ett mått på den samlade produktionen i ekonomin. Sverige har i ett europeiskt perspektiv en hög produktivitet, d.v.s. den samlade produktionen är stor i förhållande till befolkningen. Tabellen nedan visar att endast de större och mer befolkningstäta NUTS 2 regionerna i Sverige har en högre produktivitet än Övre Norrland. Tabell: BRP per capita och BRP per sysselsatt år 2004 enl. SCB NUTS 2 region BRP/capita Index riket=100 BRP/sysselsatt Index riket=100 Stockholm Östra Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Riket Tillväxttakten i ekonomin är en viktig indikator för att mäta den regionala konkurrenskraften. I Övre Norrland översteg tillväxttakten både riksgenomsnittet och EU 25 under perioden Övre Norrland var den NUTS 2 region i Sverige som uppvisade den högsta BRP-tillväxt under perioden. De senaste årens starka tillväxt i Övre Norrland kan främst härledas till en stark produktivitetsutveckling och internationell efterfrågan inom råvarubaserad högteknologisk industri (energi, mineral och skog). Vid en jämförelse under en längre tidsperiod ( ) understeg den årliga tillväxten i Övre Norrland riks- och EU-genomsnittet något. 19

22 Tabell: Genomsnittlig årlig BRP-tillväxt (%) respektive enl. SCB NUTS 2 region Stockholm 5,6 3,9 Östra Mellansverige 3,4 3,5 Småland och öarna 3,4 3,1 Sydsverige 4,4 3,8 Västsverige 4,3 4,0 Norra Mellansverige 2,6 3,8 Mellersta Norrland 2,2 3,1 Övre Norrland 3,0 5,0 Riket 4,1 3,8 EU 25 4,6 3,5 Övre Norrland bidrar i allt större omfattning till den samlade svenska ekonomin. Merparten av den samlade produktionen i Övre Norrland (ca 75 %) är koncentrerad kring kustregionerna Luleå, Skellefteå och Umeå. Den ekonomiska tillväxten varierar kraftigt inom regionen. Av Övre Norrlands 18 FA-regioner uppvisade endast Jokkmokk en högre tillväxttakt än riks- och EU-genomsnittet under perioden , beroende på den lönsamma energiproduktionen. I de allra flesta FA-regioner sker en så kallad jobless growth dvs. den ekonomiska tillväxten ökar samtidigt som sysselsättningen minskar. Figuren nedan visar att endast de två största FAregionerna i Övre Norrland Luleå och Umeå har kombinerat en god ekonomisk tillväxt med en ökad sysselsättning. Genomsnittlig årlig tillväxt av BRP och sysselsättning i Övre Norrland fördelat på FA-regioner ,0 3,0 2,0 1,0 0,0 3,13 0,91 2,46 2,82 0,02 1,83 BRP, % Sysselsättning, % -1,0-2,0 Umeå Skellefteå -0,40 Luleå Övriga regioner -1,33 Källa: SCB En strukturomvandling och förnyelse i näringslivet påverkar regionerna i olika grad där mindre regioner, generellt sett, är mer sårbara än större regioner. Många regioner i Övre Norrland har en struktur som är ensidig, antingen genom ett stort beroende av sysselsättning i offentlig sektor eller i ett fåtal stora företag. Figuren nedan visar att industrisektorn och offentlig verksamhet svarar för en högre andel av den totala ekonomin i Övre Norrland jämfört med riksgenomsnittet. Utvecklingen inom dessa sektorer har därför, relativt sett, en större inverkan på regionens ekonomi och sysselsättning.

23 BRP år 2004 fördelat på bransch (%) 45 41, ,3 25,9 29,9 25,2 20 Övre Norrland Riket ,6 12,4 5 0 Industri Tjänstenäringar Offentliga myndigheter Ej branschfördelat Källa: SCB Industrisektorn har i jämförelse med tjänsteproduktionen en hög produktivitet. Gemensamt för många regioner med god produktivitetsutveckling är att det ofta finns en internationellt konkurrenskraftig industri. Jämfört med riket har industrisektorn i Övre Norrland både en hög produktivitet och produktivitetstillväxt även om skillnaderna mellan olika näringsgrenar inom industri och tjänstesektorn är stora. Den råvarubaserade basindustrin i Övre Norrland har en hög ekonomisk tillväxt i jämförelse med riket och andra NUTS-II regioner i Sverige. Basnäringarna utgör inte bara en viktig del i den lokala och regionala ekonomin utan ger också betydelsefulla bidrag till den nationella och internationella ekonomin. Skogen är en viktig bas för regionens ekonomi som råvara för förädling inom sågverks-, snickeri-, cellulosa- och energisektorerna. Dessa sektorer utgör i sin tur underlag för en bred tillverkningsindustri av utrustning samt entreprenad- och serviceföretag. Varje anställd inom skogs- och träindustrin ger sysselsättning för ytterligare två i branscher som levererar varor och tjänster till den skogsbaserade industrin. För trä- och möbelindustrin resulterar varje arbetstillfälle i skogsbruket i 15 andra arbetstillfällen längre fram i värdekedjan i samband med den industriella förädlingen Energisektorn utgör en stor och betydelsefull del av ekonomin i Övre Norrland, inte minst tack vare den stora tillgången på vattenkraft. Vattenkraften står för nära hälften av elförsörjningen i Sverige och ett normalår producerar vattenkraften i Övre Norrland omkring 20 procent av Sveriges totala elkraftproduktion. Nära hälften av den el som produceras exporteras trots att regionen har en egen hög energikonsumtion på grund av klimatet, de långa transportavstånden och industrins inriktning mot energikrävande förädling. Sektorn utgör 7,1 procent av den samlade bruttoregionprodukten i Övre Norrland 2004 vilket är betydligt högre jämfört med riket (2,4 %). Den genomsnittliga årliga ekonomiska tillväxten inom energisektorn i Övre Norrland (6,9 %) är dessutom betydligt högre jämfört med riket (2,9 %). Testverksamheter av olika slag är en stark tillväxtnäring i Övre Norrland. Inte bara bilmärken testas utan en lika stor testverksamhet bedrivs hos komponenttillverkare och ytterligare verksamheter kan utvecklas. Under en vinterperiod beräknas mer än 2000 anställda, motsvarande drygt 800 helårsanställ- 21

24 da, få direkt sysselsättning inom bil- och komponenttestverksamheten enbart. Verksamheten växer med procent per år och investeringstakten väntas uppgå till runt 1 miljard kronor inom några år. Parallellt med utvecklingen växer även turistnäringen snabbt. Omsättningen inom svensk turistnäring har under perioden ökat med nästan 57 procent. Det är främst utländska besökares konsumtion i Sverige som ökar. Under samma period har sysselsättningen i turistindustrin ökat med 24 procent (drygt nya heltidsarbeten), samtidigt som sysselsättningen totalt sett i landet har ökat med 6 procent. Även i Övre Norrland är turismen en växande näring med fortsatt stor utvecklingspotential. Antalet gästnätter i Övre Norrland ökar och uppgick 2005 till vilket är den högsta siffran sedan Den traditionella basindustrin kommer även fortsättningsvis att ha en stark position i regionens näringsliv. Tillväxten och den regionala konjunkturen är ofta förknippat med basindustrins utveckling och investeringar. Basindustrin har bidragit till utvecklingen inom tillverkande verkstadsindustri och kunskapsföretag och står för betydande nettoexportvärden för regionen.

25 2.4 Slutsatser/SWOT Slutsatserna av analysavsnittet sammanfattas av nedanstående SWOT-analys. Styrkor, svagheter, möjligheter och hot STYRKOR Internationellt konkurrenskraftiga exportföretag och utbildnings- och forskningsmiljöer Unik tillgång på naturresurser sett i ett globalt perspektiv Hög kompetens inom för svenskt näringsliv utpekade strategiska branscher Bred tillgång till attraktiva boende- och besöksmiljöer kust, fjäll, landsbygd, stad. Centralt läge i öst-västligt perspektiv. SVAGHETER Låg etableringsfrekvens av nya företag Otydlig bild av regionen som attraktiv boende- och investeringsmiljö. Perifert läge i förhållande till de stora marknaderna i ett nord-sydligt perspektiv. Långa inomregionala avstånd och gles befolkning. MÖJLIGHETER Fler personer upptäcker regionens goda boendemiljöer Övre Norrlands starka tillväxt och innovationsmiljöer synliggörs och skapar ytterligare utveckling och investeringsvilja. Effektiva kommunikationer i strategiska transportstråk säkerställs Regionens utvecklade IT-infrastruktur för boenden och företagande utnyttjas i högre utsträckning Potentiella entreprenörer uppmärksammas och stimuleras för att stärka företagandet Tillgodose framtida behov av miljövänliga och kostnadseffektiva energilösningar Vidareutveckla samverkan mellan FoU och utbildning för arbetsmarknadens behov Barentsregionens möjligheter, d.v.s. transportkorridorer i öst-västligt riktning. HOT Befolkningsminskning och ogynnsam utveckling av åldersstrukturen i vissa delar av regionen. Transportkostnadsutvecklingen Framtida rekryteringssvårigheter för regionens arbetsgivare. Uteblivna sekundäreffekter i regionen av satsningar inom Europas storstadsområden Konkurrerande anspråk på regionens naturresurser/tillgångar tilltar, vilket medför konflikter mellan olika särintressen Diskussionen i följande avsnitt om strategisk inriktning tar i första hand sin utgångspunkt i de möjligheter som analysen lett fram till. 23

26 3. Strategisk inriktning Europeiska strategier och riktlinjer Inför den kommande strukturfondsperioden har man inom EU kommit överens om ett mer strategiskt förhållningssätt för att kunna förverkliga Lissabonstrategin med dess uppsatta mål. Strategin pekar ut Europa somt Tvärldens mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomi med hållbar tillväxt, förbättrad miljö och en högre grad av social sammanhållning till år För strukturfondsperioden innebär detta en fokusering av de operativa programmen, som inför förestående period syftar till att uppnå målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. För att säkerställa denna fokusering fattade Europeiska rådet 2005 beslut om att 75 % av strukturfondsmedlen för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning skall användas till insatser som bidrar till att målsättningen för Lissabonstrategin uppnås. Strategin, med dess inriktning på att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, har även fått en tydlig miljödimension i samband med framtagandet av Göteborgsagendan. De europeiska strategiska riktlinjerna för sammanhållning, som beslutades den 6 oktober 2006, kan sammanfattas enligt följande: Att göra Europa och dess regioner mer attraktiva att investera och arbeta i Att skapa tillväxt genom förbättrad kunskap och innovation Fler och bättre jobb Ovanstående utgör följaktligen en första utgångspunkt för genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland när det gäller strategisk inriktning. Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Regeringen presenterade i december 2006 en nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning för perioden Strategin ersätter den tidigare regeringens strategi för regional konkurrenskraft och sysselsättning från juni Den nya strategin har beaktats i programförslaget. Den nationella strategin bygger på den regionala utvecklingspolitiken, vars mål är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Strategin ska bidra till att skapa konkurrenskraftigare regioner och individer i Sverige, bland annat genom en utvecklad samordning mellan den regionala utvecklingspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och den europeiska sammanhållningspolitiken. I den nationella strategin identifierar regeringen följande strategiska prioriteringar som de regionala och det nationella strukturfondsprogrammen ska utgå ifrån: Innovation och förnyelse, kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet samt strategiskt gränsöverskridande samarbete. Utöver detta framgår även att de territoriella förutsättningarna ska beaktas varvid de glest befolkade områdena i norra Sverige fordrar särskild uppmärksamhet.

27 Strategiskt gränsöverskridande samarbete och kompetensförsörjning är prioriteringar som i huvudsak kommer att inrymmas inom andra program (strukturfondsprogram för målet europeiskt territoriellt samarbete samt det nationella strukturfondsprogrammet finansierat av Europeiska Socialfonden under målet regional konkurrenskraft och sysselsättning). Behovet av samordning mellan samtliga program europeiska, nationella och regionala är mycket viktigt för att effekten av insatserna ska bidra till regional utveckling och ytterst till att uppnå EU:s mål och strategier. Vidare krävs en tydlig koncentration och fokusering av strukturfondsprogrammens resurser och följaktligen har ett antal riktlinjer inom respektive prioritering identifierats och pekats ut i den nationella strategin. Med anledning av slutsatserna i analysen, samt de i regionen politiskt utpekade strategiska förutsättningarna, har ett urval av riktlinjerna valts ut och i vissa fall omformulerats under programmets insatsområden. Regionala program och strategier Den strategiska inriktningen i föreliggande program har en tydlig koppling till de länsvisa program och strategier som finns för Norrbottens län och Västerbottens län. Ett av dessa är det regionala utvecklingsprogrammet för Västerbottens län. Den strategiska inriktningen i det regionala utvecklingsarbetet tar utgångspunkt i en vision och innehåller fem övergripande områden. I Norrbotten är ett regionalt utvecklingsprogram under utarbetande. Programmet har sin utgångspunkt i hållbar utveckling och pekar ut vision och övergripande mål för länet i längre perspektiv. De regionala utvecklingsprogrammen är vägledande dokument för de regionala strukturfondsprogrammen. Av de länsvisa, strategiska styrdokument som samtliga till stor del styr inriktningen av föreliggande program är det de regionala tillväxtprogrammen som har den tydligaste kopplingen till programmets strategiska inriktning och val av insatsområden. I utkastet till Västerbottens omarbetade RTP sammanfaller de utpekade insatsområdena med de angivna i den nationella strategint.t Norrbottens nya regionala tillväxtprogram är för närvarande under framtagande. Den nationella strategin är vägledande för det fortsatta arbetet med RTP, tillsammans med de erfarenheter som hittills framkommit, bl a vid utvärderingar av tillväxtprogrammet. Det är emellertid redan nu uppenbart att programmet kommer att ytterligare fokuserast och antalet handlingsprogram begränsas.t Samverkan med Mellersta Norrland Övre Norrland och Mellersta Norrland har i många fall liknande regionala förutsättningar, såsom exempelvis stora ytor, gles befolkning samt stora inomregionala skillnader. Med utgångspunkt i dessa förutsättningar och i enlighet med den nationella strategins riktlinjer kommer därför tematiska samarbeten mellan dessa regioner att främjas. I det regionala strukturfondsprogrammet för Mellersta Norrland kan man identifiera ett flertal områden som sammanfaller med föreliggande programs prioriterade områden. Som exempel kan nämnas turism, upplevelser och kreativa näringar, energi- och miljöteknik/förnybar energi samt skog och trä. Även samverkan genom programöverskridande projekt inom det samiska området kan bli aktuella i genomförandet 25

28 av programmen. Ett sätt att främja detta samarbete är möjligheten att använda programöverskridande samverkan som prioritetshöjande urvalskriterium. Avgränsningar och samverkan med andra program Avgränsning och samverkan med landsbygdsprogrammet Insatser för att gynna landsbygdens utveckling genomförs både inom Landsbygdsprogrammet och inom ramen för detta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I detta program skall främst rymmas strategiska näringslivssatsningar, inom de prioriteringar som anges i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Landsbygdsprogrammet kommer att finnas i frågor som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft och sysselsättning. Vägledande för avgränsningar mellan programmen är att Landsbygdsprogrammets målgrupper är snävare avgränsade i EU:s regelverk samt att åtgärderna är riktade mot ett mer avgränsat territorium. Vidare kommer Landsbygdsprogrammets åtgärder inom de fyra axlarna i första hand att utgå från landsbygdens resurser, lokala utvecklingsförutsättningar och mikroföretagande/småföretagande inom dessa ramar. Samisk utveckling och samisk näringslivsutveckling är speciell för regionen. Dessa utvecklingsfrågor ska kunna prövas i de båda programmen. Utvecklingen av samiska näringar är av stor betydelse för samernas möjlighet att driva näringsverksamhet och för regionens profil och attraktionskraft. Lokala insatser för skärgårdar och öar, samisk utveckling och rennäring samt service, där en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och landsbygdens naturresurser och näringar finns, ska dock i första hand genomföras inom ramen för landsbygdsprogrammet. Det är framför allt inom landsbygdsprogrammets axel 3 som berör ökad diversifiering av landsbygdens näringsliv samt en ökad livskvalitet som skärningspunkter mot de regionala strukturfondsprogrammen finns. Åtgärder som syftar till att förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbrukssektorn, axel 1, liksom åtgärder som syftar till att förbättra miljön och landskapet, axel 2, skall i första hand prövas inom landsbygdsprogrammet. Avgränsning och samverkan med Europeiska fiskerifonden (EFF) De största synergierna mellan de regionala strukturfondsprogrammen och Europeiska fiskerifonden (EFF) kommer att finnas i strategiska satsingar som rör främjande av företagande, tillväxt och innovationer på landsbygden i syfte att stärka konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Det kan handla om den framväxande fisketurismen och strukturer runt denna liksom kringverksamheter till ett småskaligt kust- och inlandsfiske; det kan vidare handla om livsmiljö, kommunikationer, handel, hamnar, information, kompetensuppbyggnad m.m. Inom EFF stöds framför allt traditionell fiskenäring, men även diversifiering av verksamhet bl.a. i särskilda fiskeområden. De fiskeområden som blir utvalda skall vara storleksbegränsade och tillräckligt enhetliga geografiskt, ekonomiskt och socialt. Prioritet bör ges till glesbebyggda områden, eller områden med fiske på tillbakagång eller små fiskesamhällen. I övriga områden är

29 landsbygdsprogrammet den huvudsakliga källan till ekonomiskt bidrag till denna typ av aktiviteter Avgränsning och samordning med det nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) Regelverket för (rådets förordning (EG) nr1083/2006, artikel 34.2) medger att ett belopp motsvarande upp till 10 procent av budgeten för varje insatsområde får användas för att finansiera sådana insatser som faller inom ramen för den andra strukturfonden, d.v.s. regelverket för den Europeiska socialfonden (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1081/2006) och vice versa för det nationella strukturfondsprogrammet för den Europeiska socialfonden. Denna flexibilitet skall utnyttjas under förutsättning att dessa insatser är nödvändiga för att insatsen ska kunna genomföras på ett tillfredsställande sätt och har direkt samband med denna. Huvudprincipen är dock att den Europeiska regionala utvecklingsfonden medfinansierar de insatser som faller inom ramen för regelverket för denna fond och vice versa för den Europeiska socialfonden. I detta operativa program bedöms insatsområdena Innovation och förnyelse samt Tillgänglighet kunna bli föremål för denna flexibilitet. Regioner för ekonomisk förändring I detta strukturfondsprogram ingår möjligheter att delta i kommissionens initiativ Regioner för ekonomisk förändring (Regions för economic change), som innebär ett internationellt erfarenhetsutbyte mellan regioner. 27

30 3.1 Övergripande mål Det övergripande målet för Övre Norrland är att Tbidra tillt en långsiktig hållbar tillväxt genom att stärka den regionala konkurrenskraften och förstärka regionens position som en innovativ och framgångsrik region i Europa. Programmet ska bidra till att skapa: nya arbetstillfällen nya företag 3.2 Gleshetens möjligheter och utmaningar Det perifera läget, klimatet och den glesa befolkningen utgör unika faktorer som ger regionen dess förutsättningar att utvecklas och konkurrera med omvärlden. I analysen belyses de för regionen unika förutsättningarna, såsom de långa avstånden, klimatet, glesheten och den demografiska utvecklingen, och det konstateras även att ett antal tidigare likväl som framtida - strategiska satsningar har sin utgångspunkt och förklaring i de speciella förhållanden som råder i regionen Övre Norrland. I den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning presenterar regeringen ett antal riktlinjer för de regionala strukturfondsprogrammen för Övre Norrland och Mellersta Norrland. Dessa riktlinjer sammanfaller väl med de föreslagna insatser och aktiviteter som återfinns i föreliggande programs insatsområden och som alla syftar till regional tillväxt utifrån regionens unika förutsättningar. De utpekade tillväxtområdena har sin utgångspunkt i de regionala utvecklings- och tillväxtprogrammen i respektive län, samt erfarenheterna från genomförandet av Mål 1-programmet för Tillväxtområdena har även ett samband med de starka forskningsmiljöer som finns i regionen. Tydliga kopplingar finns också till de utpekade nyckelbranscherna i den nationella strategin för Innovativa Sverige. Med utgångspunkt i de ovanstående, länsvisa programmen, likväl som i nationella strategier, kan det konstateras att stor samstämmighet råder när det gäller strävan att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, och att såväl övergripande visioner som utpekade tillväxt- och utvecklingsområden till största del sammanfaller mellan länen. I de identifierade tillväxtområdena inryms även andra samlade prioriteringar, såsom de av Europaforum Norra Sveriges prioriterade tematiska områden. De för regionen Övre Norrland identifierade tillväxtområdena är: Test- och övningsverksamhet, säkerhet och sårbarhet Kreativa näringar, upplevelser och turism Energi och miljöteknik Basindustrin teknik- och tjänsteutveckling Informations- och kommunikationsteknik samt tjänsteverksamhet Bioteknik Ovanstående tillväxtområden skall ses som prioriterade områden där strategiska satsningar kommer att göras inom ramen för programmets insatsområden. De exemplifierade tillväxtområdena är även en självklar utgångspunkt i

31 de länsvisa regionala tillväxtprogrammen, vars koppling till detta program är tydlig. Tillväxtområdena beskrivs ytterligare i efterföljande avsnitt Tillväxtområden Test- och övningsverksamhet, säkerhet och sårbarhet Test- och övningsverksamheter är ett område med stor tillväxtpotential där regionens naturliga förutsättningar, i kombination med kompetens och kommunikationer, utgör konkurrensfördelar. I Övre Norrland finns unika möjligheter att bedriva test- och övningsverksamhet med tillgång till stora arealer som är glest befolkade, stabilt vinterklimat med snö, mörker och torr kyla, ren luft, midnattssol, fritt luftrum, infrastruktur etc. Vintertest av fordon är ett redan etablerat kompetensområde i regionen. Branschen som innefattar bil- och komponenttestverksamhet har under senaste år uppvisat en snabb utveckling. Det finns goda möjligheter att expandera testverksamhet till andra branscher som flyg och rymdindustrin, tåg, mobil kommunikation och militär övnings- och testverksamhet. Sådan testverksamhet kan komma att omfatta både civil och militär provning av material, system och personal samt övning och utbildning. Det är av betydelse att regler och system anpassas så att regionens lägesfördelar avseende testverksamhet fortsätter att utvecklas i en positiv riktning. Testverksamheten har även kopplingar till området säkerhet och sårbarhet där det i Övre Norrland finns framstående aktörer inom såväl forskning som näringsliv. Det är viktigt att de olika aktörernas kompetens tillvaratas och kombineras i en gemensam kraftsamling inom området och dess framtida tillämpningar. Ett annat viktigt område med koppling till testverksamhet är rymdverksamhet. Övre Norrland är den enda region i EU som innefattar samtliga följande områden; raketuppskjutningar, satellitteknik, rymdvetenskap, rymdtillämpningar och användartjänster. Utmaningen för Övre Norrland är att i ett tidigt skede vara med när EU utvecklar rymdverksamheten med fler efterfrågestyrda tillämpningar. Tillämpningar som även kan medverka i satsningar inom områden som testverksamhet, turism och upplevelser samt basindustrin. Kreativa näringar, upplevelser och turism Turism, upplevelser och kreativa näringar är tillväxtområden med stora förutsättningar att utvecklas och bidra till en ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den natur, kultur och historia som finns i regionen, i kombination med bra kommunikationer, säkerhet och stabilitet, ger goda möjligheter att skapa produkter och upplevelser av hög kvalitet. Näringslivsutveckling kopplat till ett hållbart nyttjande av vår natur samt att använda vår naturmiljö som drivkraft för ekonomisk tillväxt är något som blir allt viktigare. Vår natur är en dold resurs som om den nyttjas på rätt sätt kan bidra mycket mer till lokal/regional utveckling än vad den gör i dagsläget. Skyddade områden samt Natura 2000-områden utgör en mycket värdefull resurs för utveckling av besöksnäringarna. Potentialen för utveckling av lokala affärsidéer kring dessa tillgångar bedöms som mycket stor. Områdena gör det möjligt för företag att driva verksamheten i långsiktigt perspektiv. Eftersom de är stabila miljöer kan man garantera möjligheterna till långsiktig pla- 29

32 nering för alla aktörer. Risken att miljöförutsättningarna förändras negativt för t ex en turistentreprenör är små. En ökad tillväxt ger möjligheter för entreprenörskap och nyföretagande, till exempel för små företag på landsbygden och inom det samiska kultur- och näringslivet. Det behöver också göras insatser för att utveckla ett mångsidigt kultur- och fritidsutbud samt andra verksamheter med stark koppling till turism och upplevelser. Skapande verksamhet och kulturella upplevelser stärker människors identitet och bidrar till att locka både boende och besökare. Kulturella tjänster och kreativa näringar som t ex design, arkitektur, musik, film och dans har en ökande efterfrågan och en positiv roll för regional utveckling, dels på grund av sin egen tillväxtpotential, dels till följd av kopplingarna till andra verksamheter såsom besöksnäringen med transporter, hotell, restauranger, handel med mera. Förutsättningarna för att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är mycket goda med hjälp av de resurser och drivkrafter som finns i regionen, inte minst hos regionens ungdomar. Utveckling av samisk turistnäring, som sker med utgångspunkt från den samiska befolkningens förutsättningar och behov, kan stimulera till ökat entreprenörskap i regionen. Kombinationer av ny teknik, forskning och innovationskraft främjar utvecklingen av nya affärsidéer, vilket ger goda möjligheter för turism, upplevelser och kreativa näringar att vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Energi och miljöteknik Energi och miljöteknik är en betydande tillväxt- och utvecklingsfaktor i regionen. Klimatförändringarna är en av de största och viktigaste globala utmaningarna på miljöområdet. För att vända den negativa utvecklingen måste utsläppen av växthusgaser minska, vilket kräver en omställning av energisystemen i världen. I ett globalt perspektiv ökar efterfrågan på energi samtidigt som olja och övriga fossila bränslen måste ersättas med substitut. Övre Norrland ligger långt fram i arbetet med forskning och utveckling inom energi och miljöteknik ett framgångsrikt resultat av ett långsiktigt samarbete mellan forskning, näringsliv och samhälle. En hög andel energiintensiva företag och verksamheter finns idag i Övre Norrland, vilket är en drivkraft för en fortsatt utveckling inom området. Energisektorn i regionen är stark, inte minsta tack vare den stora tillgången på vattenkraft och skog. Övergången till förnybara energikällor ger skogs- och jordbrukets satsningar på produktion av bioenergi helt nya möjligheter till tillväxt. Nya arbetstillfällen kan därför skapas både genom småskaligt företagande och större klusterverksamhet. Därför är samverkan mellan länets aktörer inom området betydelsefullt för att tillvarata länets strategiska förutsättningar och gemensamma intressen. För ökad regional konkurrenskraft krävs insatser som främjar en trygg, kostnadseffektiv och hållbar energianvändning och energiförsörjning baserat på förnybara energikällor. Det är viktigt att utveckla nödvändig kunskap och teknik för att använda förnybara energikällor och effektivisering av industriprocesser och energianvändning.

33 Det krävs också insatser för att bygga ut vindkraften, effektivisera vattenkraften och öka omställningen till användning av förnybara energikällor. För att minska oljeberoendet i transportsektorn krävs utveckling och produktion av nya energislag/drivmedel. Uppvärmning av byggnader är ytterligare ett område där energiomställning och energieffektivisering krävs. För att stimulera en hållbar energianvändning prioriteras informationsspridning av ny kunskap och teknik. En utveckling av detta tillväxtområde utgör också en utgångspunkt för en viktig förändringsfaktor i regionalt utvecklingsarbete för att uppnå miljödimensionen i de horisontella målen. Det är samtidigt en nödvändighet ur såväl ett tillväxtperspektiv som ur ett miljöperspektiv för att skapa en god konkurrenskraft i regionen. Av regionala miljömål framgår att energianvändningen ska minska. Basindustrin teknik- och tjänsteutveckling Tillväxten och den regionala konjunkturen är ofta förknippat med basindustrins utveckling och investeringar. Basindustrin utgör inte bara en viktig del i den lokala och regionala ekonomin utan ger också betydelsefulla bidrag till den nationella och internationella ekonomin. I Övre Norrland finns en bra kombination av strategiska råvaror, företagsnära forskning, industriell tradition, teknologisk förmåga och kvalificerade tjänsteföretag, vilket skapar goda möjligheter till förädling, produkt- och marknadsutveckling. Insatser för att främja kunskapsförsörjning, forskning och utveckling är därför nödvändiga för att basindustrin ska kunna behålla sin konkurrenskraft och samtidigt bidra till att länets naturresurser kan tas till vara på ett långsiktigt hållbart sätt och som tar hänsyn till bl.a. miljö, nuvarande markanvändning och näringar samt kulturmiljön i regionen. De stora högteknologiska basindustrierna är själva inte en primär målgrupp för detta program men samarbeten mellan basindustrin/processindustri och övriga företag, framför allt regionens verkstadsindustri och IT- och telekomföretag, är insatser som ska understödjas. Regionens aktörer ska tillvarata möjligheterna i basindustrins fortsatta expansion och verka för en ökad långsiktig satsning på forskning och utveckling inom dessa huvudnäringar. Detta för att hitta långsiktigt hållbara affärsområden och stimulera den näring som redan är etablerad och har fortsatt goda utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt att fokusera på insatser som leder till en till en ökad tillgång till råvara och ökad förädlingsgrad i regionens basindustri, där ny teknik och nya tjänster utvecklas och tillämpas i värdekedjan från råvara till färdig produkt. Här är det viktigt att se till helheten, samspelet mellan små och stora företag, mellan varu- och tjänsteproducerande företag och relationen till andra markanvändare i regionen. Viktiga utvecklingsområden är skogs- och träteknik och gruv- och mineralteknik men även andra områden med koppling till basindustrin t.ex. digital teknik, industriell design, skogsskötsel, växt- och skogsbioteknik, produktionsteknik, processteknik, marknadsföring, entreprenad, underhåll och service. Skog & Trä Skogen är idag en viktig bas för regionens ekonomi som råvara för förädling inom sågverks-, snickeri-, cellulosa- och energisektorerna. Dessa sektorer utgör i sin tur underlag för en bred tillverkningsindustri av utrustning samt entreprenad- och serviceföretag. Skogsrelaterad förädlingsindustri är i många avseenden teknik- och kunskapsintensiv med högteknologiska processer och 31

34 produkter med stort kunskapsinnehåll. Övre Norrland är ett starkt internationellt kompetenscentrum när det gäller skogsskötsel och träteknik med industriell erfarenhet och akademiskt kunnande som integreras i utbildning och forskning. Trä är en förnybar resurs med starka miljömässiga fördelar. Ökad användning av trä i kombination med ökad förädling ger positiva effekter avseende ekologi, ekonomi och sysselsättning. Övre Norrland har genom sin råvarutillgång, industri samt forsknings- och utvecklingskompetens unika tillväxtförutsättningar. Inom regionen eftersträvas en frontposition på den internationella marknaden för framtida träbyggnadsteknik och kretsloppsanpassade byggsystem. Det finns ett behov av kraftsamling, såväl för att öka råvarutillväxten som för att nyttja trä till både träbyggnader och biobränsle. Gruv & mineral Västerbotten och Norrbotten utgör basen för den svenska gruv- och mineralnäringen. Det har också byggts upp en prospekterings- och gruvrelaterad infrastruktur, som i kombination med ännu outnyttjade mineraltillgångar inom nämnda malmprovinser utgör en unik tillgång för Övre Norrland, Sverige och Europa. Delstrategier handlar om utveckling av miljövänlig teknik vid prospektering, anläggning, drift och nedläggning av gruvor, ökad återvinning av metaller samt utveckling av teknik för efterbehandling av gruvor och gruvdeponier. En fortsatt satsning på utbildning och forskning inom detta område är viktigt. En strategiskt viktig fråga är att, med hänsyn till nuvarande markanvändning och kulturmiljö, skapa förutsättningar för företag som baserar sin produktion på regionens metall- och mineraltillgångar eftersom dessa i alla högsta grad är ändliga naturresurser. Informations- och kommunikationsteknik samt tjänsteverksamhet Informationsteknik har blivit en del av människors vardag och tekniken utvecklas ständigt. Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IT-användning - i syfte att dels utveckla tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter till utveckling av kvalificerade produkter, processer och tjänster. Satsningar som i många fall vinner framgång även på internationella marknader. E-hälsa är ett område där regionen genom sina satsningar och tydliga ambitioner på att utveckla e-hälsalösningar redan ligger i framkant. Det ger en grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård, likväl som en grund för företag att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Industriell IT som syftar till effektivare processtyrning inom verkstads- och processindustrin är också exempel på ett viktigt tillämpningsområde. En god infrastruktur för informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och fortsatta strategiska satsningar på en omfattande forskning och utveckling kring nya produkter samt distansoberoende tjänster gör att regionen förstärker och förnyar sitt näringsliv.

35 Bioteknik I Övre Norrland finns en högklassig forskning och utveckling inom medicinsk cell- och molekylärbiologi, samt en väl utvecklad IT med inriktning mot bioteknik och medicinsk teknik som stöd. Den internationellt sett starka forskningen inom området stärks ytterligare genom starka centrumutbildningar samt närheten till forskning och medicinutbildning inom regionen. Här finns även en av världens främsta forskningsmiljöer inom life-science området, ett gemensamt forskningscenter för framförallt områdena växt- och skogsbioteknik. Teknik- och tjänsteutveckling i både privat och offentlig verksamhet med koppling till hälso- och sjukvård är ett tillväxtområde med stor nationell och internationell utvecklingspotential. Industrin inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik utvecklas i hög grad genom kontinuerlig kontakt med vetenskaplig forskning. De statliga investeringarna i forskning vid landets universitet och högskolor bidrar till att utveckla den svenska ekonomin och skapa tillväxt. I internationell jämförelse håller den svenska biovetenskapliga forskningen en mycket hög kvalitet. Det finns en utvecklingspotential att öka antalet företag och anställda inom bioteknik- och medicinteknikområdet. Många företag är dock relativt små och en viktig utmaning är att dessa behöver bli större för att uppnå en kritisk massa i branschen. Möjligheterna att få tillgång till riskvilligt kapital i tidiga skeden är sämre i Övre Norrland jämfört med i Stockholm och Mälardalen. Inom vissa områden behöver även kompetensförsörjningen och rörligheten på arbetsmarknaden bli bättre för att uppnå en ökad dynamik och förnyelse. 3.4 Val av insatsområden Gemensamt för ovan beskrivna tillväxtområden är entreprenörskap och nytänkande samt behov av förnyelse och innovativa lösningar för att upprätthålla en internationell konkurrenskraft. En sådan kan ske med egna FoU-insatser och/eller genom omvärldskontakter med forskning eller andra organisationer. Både för aktörer i dessa tillväxtområden och för regionförstoring i allmänhet är betydelsen stor av effektiva, hållbara kommunikationer, såväl fysiska som elektroniska. De gemensamma nämnarna ovan har följaktligen sin utgångspunkt i regionens unika förutsättningar och styrkor, och leder till valet av följande insatsområden: Innovation och förnyelse Tillgänglighet Tekniskt stöd 33

36 3.5 Förhandsutvärdering Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har fått regeringens uppdrag att genomföra förhandsutvärderingar av de regionala strukturfondsprogrammen. Nedan följer en sammanfattning av förhandsutvärderingens resultat och rekommendationer: Analysen är omfattande och ger en god bild av regionen som helhet och de inomregionala skillnader som föreligger. Den övergripande länken mellan analys-programmål-strategi-insatsområden finns, men kan förbättras. Målformuleringar och indikatorer behöver arbetas igenom när det gäller tydlighet, kvantifiering och definitioner. Insatsområdena är överlag relevanta utifrån de behov som analysen lämnar och den strategi som presenteras. Det är osäkert om prioriteringar i strategin alltid får fullt genomslag i insatsområdena utifrån nuvarande skrivning. Vissa omdispositioner skulle öka tydligheten i programtexten, exempelvis när det gäller delavsnitt i analys och övergångar i strategidelen. Utifrån regionens förutsättningar och tillgängliga programdelar bedöms programmets huvudstrategi uppfylla Lissabonstrategins intentioner. ITPS huvudsakliga rekommendationer: Analysen skulle vinna på en tydligare strukturering ITPS saknar en diskussion om hur programmet avser att använda sig av de i såväl analys som strategi utpekade tillväxtområdena. Förbättringar skulle kunna ske när det gäller hänvisningar till tidigare erfarenheter av strategival, insatsområden och åtgärder. För åtminstone de mest strategiska och/eller mest resurskrävande insatserna är det är viktigt att lyfta fram vilka tillkortakommanden som programmet tänker sig att ta sig an. Den avsmalnande strategiska prioriterings- och urvalsprocess som sker utifrån den nationella strategin, slutsatser i analysen samt regionala program och strategier skulle kunna beskrivas tydligare. Målen är i föreliggande version inte ännu kvantifierade eller fullt ut färdigformulerade. De horisontella målen är inte formaliserade och explicita diskussioner om hur ett hållbarhetsperspektiv skall kunna integreras saknas. Indikatorer saknas. Detta måste (och håller på att) åtgärdas. Den samiska kulturens del i regionens attraktionskraft skulle kunna vidareutvecklas De rekommendationer och synpunkter som erhållits från ITPS har bearbetats och inarbetats i programmet. Hela förhandsutvärderingen återfinns som bilaga till detta strukturfondsprogram.

37 3.6 Miljöbedömning I framtagandet av föreliggande program ingår att göra en bedömning av programmets miljöpåverkan. Samråd kring behovsbedömning och avgränsning för miljöbedömning skedde den 28 september 2006 med ett mejl till struktufondsområdets kommuner och länsstyrelser. De yttranden som inkom har sammanställts och visar att programmets genomförande inte kan utesluta en betydande miljöpåverkan. Följaktligen har därefter en MKB upprättats. Det offentliga samrådet om MKB:n inleddes den 7 november Förslag till program och MKB offentliggjordes genom annons i Norrbottenskuriren, Norrländska Socialdemokraten, Västerbottenskuriren och Norra Västerbotten. Förslag till program och MKB fanns dessutom tillgängliga hos Länsstyrelsen i Norrbottens län och Länsstyrelsen i Västerbottens län samt på hemsidan HTUwww.bd.lst.seUTH. Inbjudan att lämna synpunkter riktade sig till berörda myndigheter och kommuner, allmänheten och organisationer. Synpunkter skulle lämnas senast den 28 november 2006 till Länsstyrelsen i Norrbottens län. Det inkom 5 yttranden under det offentliga samrådet. Synpunkterna har delvis inarbetats i programmet samt sammanfattas i föreliggande kapitel. MKB:n återfinns som bilaga 3a till detta program. MKB:n anger bland annat att eftersom programmets insatsområden i huvudsak innehåller immateriella insatser, blir programmets miljökonsekvenser således oftast indirekta. Det vill säga att det främst är de företag och kommuner som programmet genom olika former av insatser stödjer, som genom sin verksamhet kan komma att medföra olika positiva eller negativa miljöpåverkande effekter. Det betyder att frågan om att styra och stödja efterföljande beslutsprocesser blir särskilt viktig när det är stor andel indirekta verkningar. Insatser som främjar ökad produktion och regionförstoring är, trots ambitioner att styra genom mål och kriterier, inte okontroversiella. Det kan leda till negativa miljöeffekter orsakade av ökade transporter samt ökad energianvändning. Det är därför viktigt att olika åtgärder inom ramen för detta strukturfondprogram bidrar till att vända negativa miljöeffekter till positiva och därmed skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt inom regionen. Vidare anges att programmets övergripande karaktär innebär att formulering av urvalskriterier för beslut om stöd till projekt och styrning av dessa blir särskilt viktigt för integrering av miljöaspekter. Inom ramen för programmets genomförande bör således utvecklas urvalskriterier som garanterar en aktiv strävan för att använda förnybara bränslen och utveckla ny teknik samt bidrar till särskild hänsyn till känsliga natur- och kulturvärden. Ytterligare bör i samband med programmets genomförande utvecklas effektindikatorer, resultatindikatorer och målsättningar för miljöområdet. Tydliga indikatorer för utvärdering av eventuella negativa miljöeffekter av ökade transporter och nyttjande av mark och vatten är viktiga. Det är viktigt att tydliggöra projektägarens ansvar för att följa upp sina aktiviteter även i ett miljöperspektiv. Dennes uppföljning torde vara nödvändig för programansvariges samlade utvärdering av programmets genomförande. Projektägarens ansvar för uppföljning bör därför framgå som ett villkor i beslut om medel. 35

38 En utveckling av effektindikatorer samt uppföljning av de regionala miljömålen kan bidra till: ökad styrning av programmets åtgärder utgöra underlag för bedömning av miljökonsekvenser i projekt stödja beslutsprocessen vid urval av projekt En naturlig utgångspunkt för bedömningen av programmets påverkan på miljö är de bägge länens 16 miljömål, som tillsammans beskriver målet för den miljömässiga dimensionen av en hållbar utveckling. Miljömålen kan därmed ge förutsättningar för nya företag eller utveckling av befintliga företag. Miljömålen berör på väldigt många olika sätt människans välbefinnande och strävar mot en hållbar utveckling. Naturmiljön och den bebyggda miljön i samverkan och med ett utnyttjande av resurserna med ett kretsloppstänkande är en förutsättning för att bibehålla rent vatten, biologisk mångfald, ren luft, tysta miljöer och därmed också en god hälsa hos människan. Miljömålen och folkhälsomålen kan därför bidra till ekonomiska vinster genom hushållning med resurser och minskade kostnader. Förbättrad folkhälsa bidrar till minskat antal sjukdagar och sjuktal som i förlängningen leder till minskade kostnader och gynnar tillväxten. Regionens miljömålsuppföljning innefattar miljöindikatorer som bygger på ett urval av måttenheter och ger en övergripande bild av utvecklingen i en viss miljöfråga. Ingen indikator kan dock erbjuda ett mått som återger alla aspekter för ett miljömål men kan förmedla en bild av åt vilket håll utvecklingen mot ett hållbart samhälle går. Länsstyrelserna ansvarar för uppföljningen av de regionala miljömålen. Syftet med uppföljningen är att mäta hur arbetet mot miljömålen går men också att kunna identifiera orsaken när det går dåligt. Resultaten av uppföljningen ska ge underlag att bedöma hur olika åtgärder kan bidra till att förbättra arbetet mot att nå målen. Uppföljningen görs med hjälp av "indikatorer". Indikatorerna belyser olika delar i utvecklingen, t ex vilket tillstånd som råder ute i miljön, vad som görs för att utvecklingen ska ändras eller hur drivkraften utvecklas till att miljöförändringen äger rum. Miljömålsuppföljning är inte den enda uppföljningen som sker av miljön utan den anger ett mått på miljömålen. Utöver miljömålsuppföljning pågår kontinuerlig miljöövervakning, myndigheternas tillsyn samt forskning. Näringar som tar mark i anspråk kan tyckas skapa målkonflikter mellan tillväxt och miljömål/skyddade områden. I ett omvänt perspektiv kan även synergieffekter uppstå genom det behov av tillgänglighet och infrastruktur som förenar olika tillväxtområden. En vidareutveckling av förädling av produkter kan öka dessa synergieffekter. Konfliktsituationer uppstår oftast på åtgärdsnivå mer än på målnivå. Det är därför en viktigt att regionen har väl utvecklade system att hantera sådana situationer. Inom regionen finns goda förutsättningar att planera för att minska effekten av sådana mål- eller åtgärdskonflikter genom god planering och samrådsförfarande. Grunden för dessa förutsättningar är bland annat stor kunskap om viktiga tillväxtområden och regionens miljöförutsättningar samt viktiga forskningsmiljöer. En väl utvecklad GIS-användning ger ytterligare möjligheter till en effektiv planering av insatser inom de olika tillväxtområdena som testverksamhet, turism och de traditionella basnäringarna.

39 Olika industriella verksamheter kan dock medföra att möjligheterna att uppnå vissa miljömål försvåras. Det är därför viktigt att utvecklingsprojekt även fokuserar på hur dessa kan bidra till ökad måluppfyllelse. Viktiga utvecklingsområden inom basindustrin inom regionen innefattar även möjligheten att utveckla ny teknik för effektivare energi- och resursanvändning samt minskade utsläpp från dessa näringar. I förlängningen utgör sådan kunskaps- och teknikutveckling nya produkter och tjänster för export. Fortsatt arbete med programmet efter genomförd konsultationsprocess Efter konsultationsprocessen kunde Övre Norrland lämna sitt slutliga programförslag till regeringen. I ett samarbete mellan regeringskansliet och programansvarig genomfördes därefter ett antal justeringar av programmet föranlett av ett antal olika anledningar. Ingen av dessa ändringar bedömdes ge upphov till omfattande miljöpåverkan eller medföra ändring av programmets huvudsakliga inriktning. Ett antal ändringar som bedömdes vara utan betydelse för miljön genomfördes. Detta rörde sig t.ex. om omstrukturering av text, komplettering av fakta och frågor av administrativ art. Ändringar som bedöms ha en positiv påverkan ur miljösynpunkt lades till i och med att programmet kompletterades med avsnittet om programmets genomförande. Där redovisas ambition och aktiviteter när det gäller de horisontella kriterierna, bland annat att de ska beaktas vid förvaltningsmyndighetens upphandlingar, och där framgår även att urvalskriterier kommer att beslutas av övervakningskommittén. 37

40 4. Insatsområden Den regionala konkurrenskraften ska stärkas genom att öka förmågan till innovation och förnyelse. Regeringen lyfter fram Innovativa miljöer och Entreprenörskap som särskilt viktiga begrepp i den regionala utvecklingspolitiken. I den allt snabbare utvecklingen i omvärlden är en god förmåga till innovation och förnyelse avgörande för den regionala konkurrenskraften. Förutsättningar för utveckling och framväxt av regionala innovativa miljöer måste stärkas. Ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Insatser som verkar för att stärka innovationsförmågan inom regionens utpekade strategiska branscher och forskningsområden har här en särskilt betydelsefull roll för att positionera Övre Norrland som en innovativ region i Europa. 4.1 Innovation och förnyelse Övergripande mål: Målet för insatsområdet är att stärka den regionala konkurrenskraften genom att skapa gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap, nyföretagande och innovationer. Insatsområdet ska bidra till att skapa: nya arbetstillfällen nya företag Beskrivning av insatsområdet: För att främja en positiv utveckling i regionen bör entreprenörskap och företagande stimuleras redan från tidig ålder. Insatser som underlättar nyföretagande, utvecklar samverkansformer mellan företag och stödjer företagens kapitalförsörjning när kapitalmarknaden inte fungerar tillfredställande, är viktiga. Det är också viktigt med insatser i syfte att underlätta utvecklingen av ett näringsliv med ett ökat internationellt affärsutbyte. Viktiga konkurrensförutsättningar för tillväxt är tillgången till information, kunskap och nätverk. En hållbar utveckling förutsätter ett aktivt miljömålsarbete och en ökad användning av förnybara energikällor. En hållbar utveckling förutsätter också ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män har samma möjligheter och där utrikes födda ses som en resurs. De regioner som uppvisar de bästa förutsättningarna för att utveckla en långsiktig hållbar tillväxt är de som kännetecknas av mångfald, öppenhet och tolerans. Attraktivitet är en annan viktig aspekt där vår naturmiljö, kulturerna i regionen och kulturarvet både kan bidra till en positiv befolkningsökning och ett ökat företagande. Ett fungerande samspel mellan universitet, forskningsinstitut, näringsliv och samhälle är viktigt. Samspelet bidrar också till hög forskningskvalitet och till att skapa intressanta miljöer för svenska och utländska forskare och företag. Medverkan i genomförandet av strategiprogrammen för nyckelbranscher är också av stor betydelse Samverkan mellan företag och kompetenscentra, utveckling av applikationer inom informationstekniken samt höjning av kompetensnivån kommer att stärka företagens konkurrenskraft. Företagen bör få förbättrad tillgång till

41 forskningsresultat, tillgång till akademiker och forskare samt möjlighet att delta i/utveckla mentorsprogram och företagskuvöser. Det är väsentligt att regionen bygger upp kunskapsöverföring mellan olika regioner inom EU samt kunskaper kring de strategiska forskningsinstrumenten som exempelvis EU:s ramprogram. Delområdet entreprenörskap och nyföretagande Delmål: Delmålet är att öka nyföretagandet och ge befintliga företag gynnsamma förutsättningar att utvecklas, samt främja en god tillgång till kapital så att näringslivet kan expandera och en stark konkurrenskraft upprätthållas.s Beskrivning av delområdet Entreprenörskap och nyföretagande utgör en viktig del för att stärka regional konkurrenskraft och sysselsättning. I Övre Norrland krävs riktade insatser som skapar gynnsamma förutsättningar för entreprenörskap, kreativitet, innovationsförmåga och ökat nyföretagande. Delområdet fokuserar på infrastrukturella insatser för att skapa miljöer som främjar entreprenörskap genom t ex innovationscentra och företagskuvöser som kan erbjuda etablerings- och förstudier, rådgivning, extern expertis, mentorskontakter, nätverk för samarbete. Det är av särskild betydelse att eftersträva en god aktörssamverkan och rollfördelning bland företagsfrämjande verksamheter där olika offentliga aktörer samarbetar och kompletterar varandra. Delområdet innehåller också insatser för att öka det entreprenöriella inslaget inom offentlig sektor, utbildning och forskning. Av särskild betydelse är att beakta den potential som finns hos otraditionella företagargrupper och samverkan mellan aktörer som hanterar målkonflikter. Delområdet syftar även till att främja strukturer där kreativitet och nytänkande är en självklarhet och där unga människor ges möjligheter att utveckla och förverkliga sina idéer. Vidare innefattar delområdet verksamheter med inriktning mot marknadsutvidgande insatser i företag med nationell och/eller internationell potential. Delområdet fokuserar på att öka företagens möjligheter att agera på nya marknader. Delområdet avser att stimulera till marknadsplaner och marknadsundersökningar som stärker företagens beslutsunderlag samt säljfrämjande insatser i enskilda företag eller i grupperingar av företag. Av särskild betydelse är att utveckla exportfrämjande aktiviteter med god samverkan mellan exportrådgivare och andra aktörer samt fördjupa internationella kontakter mellan företag. Av betydelse är även aktiviteter för att nyttja offentlig sektor som drivkraft för hållbar tillväxt och avknoppning för att skapa nya miljöanpassade produkter och processer i privatägda företag och inom social ekonomi. För att stimulera entreprenörskap och nyföretagande behövs insatser som främjar utvecklingen av innovativa och kommersiellt livskraftiga ITlösningar med inriktning mot industriell IT, publika tjänster samt upplevelser. En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en väl fungerande kreditmarknad med god tillgång till låne- och ägarkapital. Finansieringsförutsättningarna ser olika ut under ett företags utveckling och det finns även skillnader i möjligheterna till finansiering i olika delar av landet och inom regionen. Dessa skillnader kan exempelvis bero på lågt värderade realsäkerheter (som i stora delar av Övre Norrland avspeglar sig i låga fastig- 39

42 hetspriser) eller skillnader i möjligheter för kvinnor, män, ungdomar, utrikes födda och för företag inom den sociala ekonomin. Delområdet omfattar därför även insatser för att utveckla och testa olika marknadskompletterande finansieringslösningar. En metod kan vara att utnyttja de möjligheter som ges inom ramen för EU-kommissionens och Europeiska investeringsbankens initiativ JEREMIE, men det kan även handla om andra former av finansieringslösningar som inbegriper strukturfondsmedel. Åtgärden innehåller också de regionalpolitiska företagsstöden vilka fyller en viktig funktion för att stimulera företagare i hela regionen till nyetablering, expansion och innovation. Indikatorer (se bilaga) Delområdet innovativa miljöer Delmål: Delmålet är att stärka och öka samspelet mellan universitet/forskningsinstitut, näringsliv och offentlig sektor och genom detta samspel bidra till att fler idéer tas tillvara och kommersialiseras. Beskrivning av delområdet I den allt snabbare utvecklingen i omvärlden är en god förmåga till innovation och förnyelse avgörande för den regionala konkurrenskraften. Förutsättningar för utveckling och framväxt av regionala innovativa miljöer måste stärkas. I Lissabonstrategin betonas att ett effektivt samspel mellan forskning, näringsliv, offentlig sektor och politiska institutioner är centralt för fungerande innovativa miljöer. Insatser som stärker innovationsförmågan inom alla branscher, hos allmänheten och inom strategiska forskningsområden har här en särskilt betydelsefull roll för att positionera Övre Norrland som en innovativ region i Europa. För att ta tillvara på de resurser och möjligheter som skapas vid universiteten behövs ett ökat tvärsektoriellt samarbete mellan företag, akademin och samhälle. Detta har ofta benämnts som triple-helix-idéen. Genom en effektiv samverkan mellan företag, FoU-organisationer och övriga aktörer i samhället blir det möjligt att stärka regioners konkurrenskraft.s Utvecklingen av ny teknik förändrar de grundläggande förutsättningarna för kunskapsutveckling. Det kanske mest genomgripande är informationstekniken, som påverkar produktionsprocesser och produktivitet i alla näringsgrenar. Det är centralt att stimulera innovationsförmågan i näringslivet genom att främja kunskapsutvecklingen hos främst små och medelstora företag och att förbättra företagens förutsättningar att ta del av kunskapsutvecklingen inom universitet och forskningsinstitut. Det är också betydelsefullt att utveckla strukturer som stimulerar kunskapsöverföring mellan företag och FoU miljöer. Genom strategiska, långsiktiga satsningar på forskning och utveckling kan den offentliga sektorn i samspel med näringslivet på ett bättre sätt tillgodose regionens behov, men också utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster för en större, internationell marknad. Delområdet innehåller insatser som syftar till att skapa attraktiva miljöer som understödjer internationell konkurrenskraft med särskilt fokus på tillväxtom-

43 råden och intressanta framtida profilområden. Det är nödvändigt att förstärka och utveckla starka forsknings- och innovationsmiljöer, som kan samspela med det omgivande samhället på internationell, nationell och regional nivå, och som kan bidra till konkurrenskraftiga kluster och effektiva innovationssystem. Erfarenheter från Innovativa åtgärder ska tas tillvara. På motsvarande sätt bör metoder och arbetssätt som bedömts vara framgångsrika inom Innovativa åtgärder beaktas och vidareutvecklas. Indikatorer (se bilaga) Delområdet Internationellt samarbete Delmål: Delmålet är att öka det internationella utbytet för att därigenom dra nytta av de ökade möjligheter globaliseringen innebär Beskrivning av delområdet Samarbete med internationella partners ökar möjligheterna för såväl små som stora företag och för forskare i alla delar av regionen att dra fördel av globaliseringen. Det kan exempelvis röra sig om kund- och leverantörsrelationer och strategiska allianser för FoU-samarbete. Ökad specialiseringsgrad och allt kortare produktcykler kräver att företag och organisationer utnyttjar möjligheterna till etablering och marknadsföring på strategiska marknader och samarbeten med internationella kunder. Regionen bör i större omfattning än idag utnyttja de möjligheter som EUmedlemskapet innebär vad gäller handelsavtal med parter på intressanta marknader och forskningssamarbeten. Genom att vidga sina marknadshorisonter och komma i kontakt med internationella konkurrenter och kunder, ökar drivkrafterna för det enskilda företaget att öka kunskapsinnehållet och förnyelsen i sina varor och tjänster. För att bygga upp kunskaper kring de strategiska forskningsinstrumenten inom EU: s ramprogram, som är Europas främsta verktyg för FoU och näringslivsutveckling, förutsätts en aktiv medverkan av samtliga triple-helix aktörer. Ett annat exempel är CIP - Ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation, där åtgärderna ska stödja kunskapssamhällets utveckling och den hållbara utvecklingen på grundval av en balanserad ekonomisk tillväxt. Regionens förutsättningar för stärkta innovativa miljöer bygger på goda förutsättningar för kunskapsöverföring mellan regioner. Regional innovationsförmåga är inte enbart beroende av hur väl forskningsinstitutioner och regionala aktörer agerar. Förmågan att samspela med omvärlden skapar tillgång till en större kritisk massa av aktörer och kompetens och därigenom stärkt innovationsförmåga. Indikatorer (se bilaga) 41

44 Delområdet Regional attraktivitet Delmål: Delmålet är att stimulera till utveckling av verksamheter och aktiviteter som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv för att bidra till en ökad livskvalitet och därigenom ekonomisk tillväxt Beskrivning av delområdet Grundläggande faktorer för ett områdes utvecklingsmöjligheter är en attraktiv livsmiljö för människor och företag. Attraktiva regioner består av en mängd sammansatta strukturer och system som boende, utbildning, arbetsmarknad, fritid, vård, barnomsorg, fysisk miljö, den sociala miljön och identiteten. Delområdet syftar till att stimulera utveckling av verksamheter och aktiviteter som baseras på naturmiljöer, kultur och kulturarv. Näringslivsinriktade projekt som syftar till att främja turismen och turistnäringen samt en utveckling av natur- och kulturturism, är stödberättigade i den mån projektet inte kan finansieras enligt Landsbygdsprogrammets regelverk. Indikatorer (se bilaga)

45 4.2 Tillgänglighet Övergripande mål Målet för insatsområdet är att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem som bidrar till måluppfyllelse av de transportpolitiska målen och som harmoniserar med EU:s arbete med de europeiska transportnätverken och de transnationella transportkorridorerna. Ett ytterligare mål är att utveckla en långsiktigt hållbar IT-infrastruktur med hög interaktionskvalitet som förbättrar livskvaliteten och bidrar till en ökad konkurrenskraft för regionen. Insatsområdet ska bidra till att skapa: 100 nya arbetstillfällen 25 nya företag Beskrivning av insatsområdet Tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice och kultur- och fritidsaktiviteter utgör en viktig förutsättning för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region. Väl utbyggda och fungerande kommunikationer avseende informationsteknik och transporter ökar denna tillgänglighet. För säkerställa konkurrenskraftiga kommunikationslösningar är det angeläget att alla åtgärder i infrastrukturen och trafiksystemet ses i ett systemperspektiv vilket kräver en ökad samplanering mellan olika aktörer. Territoriellt handlar det om hur olika platser är kopplade till varandra, men även att finna nya länkar så att variationen mellan stora och mindre orter samt orter med olika näringsstruktur skapar utvecklingsmöjligheter. Virtuellt handlar det om att utveckla robusta, tillgängliga och effektiva elektroniska kommunikationer med tillhörande digitala tjänster som gör det möjligt att leva, arbeta och studera på distans. Delområdet samverkan mellan transportslag Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar till aktiviteter och strukturer som utvecklar samverkan mellan olika transportslag och trafikutövare i såväl planerings- och genomförande fasen som den operativa fasen. Beskrivning av delområdet För en långsiktig hållbar transportförsörjning fordras effektiva och miljöanpassade transportsystem samt intermodala transportlösningar. Behov finns att utveckla transportinfrastrukturen men också att utveckla nya transportlösningar Det är angeläget att kontinuerligt arbeta för sammanhållna, flexibla och effektiva transportkedjor där flera transportslag samverkar. Detta uppnås inte enbart med fysiska investeringar i ny infrastruktur, utan även genom att utveckla flexibla samverkansformer och genom att överbrygga administrativa hinder. För att utveckla potentiella transportnoder med intermodala funktioner krävs en utvecklad samverkan mellan aktörerna bl a infrastrukturhållare, trafikoperatörer. 43

46 Särskilda insatser behövs för att klara basindustrins behov av tunga godstransporter. Godstransporterna domineras av råvaru- och insatsvaruflödena till orterna i Botnia- och Norrbotniabanestråken och utflödet av komponenter och färdiga produkter. Pappers- och massaindustrin står för de volymmässigt största flödena i Umeå, Piteå och Kalix. I Luleå är det stål- och metallindustrin som står för de största flödena, precis som i Skellefteå och i Haparanda/Torneå. Potential finns för överflyttningsbara och nyskapade järnvägsflöden. Leveranssäkerhet och konkurrensmässiga priser är mycket viktig för att minimera konkurrensnackdelen gentemot konkurrenter lokaliserade närmare dominerande avsättningsmarknader. Effektiva transportkedjor kräver en väl fungerande terminalstruktur. Omlastningar mellan trafikslagen behöver underlättas för att kombinationslösningar ska bli så effektiva som möjligt. Genom utvecklade intermodala nätverk kan konkurrenskraftiga och miljövänliga alternativa transporter till långväga landsvägstransporter skapas och väljas. Delområdet fokuserar på insatser som främjar effektiva, säkra och miljöanpassade system för godstransporter. Indikatorer (se bilaga) Delområdet regionförstoring Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar för att utveckla säkra och framkomliga persontransporter som förbättrar tillgängligheten och ökar förutsättningarna för regionförstoring. Beskrivning av delområdet Ökad tillgänglighet är en grundförutsättning för att utveckla en attraktiv och konkurrenskraftig region. Väl utbyggda och fungerande kommunikationer avseende transporter och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) ökar tillgängligheten i en region. Övre Norrlands förutsättningar med långa avstånd, kallt klimat och extremt glest befolkade områden i inland och fjälltrakter innebär att särskilda insatser krävs. Transportsystemet ska främja en positiv regional utveckling genom att dels utjämna skillnader i möjligheterna för olika delar av landet att utvecklas, dels motverka nackdelar av långa transportavstånd. Satsningen på effektiva transportsystem, bl a Botniabanan, Haparandabanan, åtgärder på Malmbanan och Stambanan genom Övre Norrland samt stamvägnätet E4, E10, E12 samt E 45 och ökad bärighet är mycket viktiga steg i denna utveckling. Utbyggnaden av Norrbotniabanan mellan Umeå-Luleå/Haparanda är en ytterst betydelsefull satsning för att få till stånd effektiva transporter i allmänhet och längs Norrlandskusten i synnerhet. Vidare behöver godstransportsystemen få till en rationellare terminalhantering och stärkt järnvägskoppling i stråket Umeå- Haparanda. Regionen har i dag små och geografiskt avgränsade arbetsmarknader. Den befintliga Malmbanan mellan Kiruna-Gällivare samt utbyggnaden av Botniabanan och planerad nybyggnad av Norrbotniabanan kommer att medföra stora utvecklingsmöjligheter för regionen. Insatser för minskade restider och ökad tillgänglighet skapar fungerande pendlingsstråk, vilket bidrar till en regionförstoring med bredare och flexiblare arbetsmarknad och ett bredare utbild-

47 nings- och serviceutbud. En väl fungerande regionförstoring bidrar till ökad dynamik och minskad regional sårbarhet. Transportsystemets absolut viktigaste bidrag till regional konkurrenskraft och sysselsättning bedöms vara att bidra till att skapa förutsättningar för att få till stånd en regionförstoring i regionen. Detta kan ske via en aktiv och integrerad planering med kraftfulla och planmässiga åtgärder i de olika planinstrumenten för transportinfrastruktur. Åtgärder som minskar pendlingsrestiden från dörr till dörr till intervallet minuter, beräknas få störst effekt på pendlingens omfattning. Fler människor är beredda att pendla till arbeten som ligger i en annan LA-region om restiden minskar. Arbetsmarknader som idag har obalanser till följd av näringslivets nödvändiga specialisering, kan balanseras genom att inbördes överlappande pendlingsregioner skapas. På så sätt kan problemet med gles bebyggelsestruktur mildras och regionens tillväxtförutsättningar förbättras. Utmaningen är att utifrån ett hållbarhetsperspektiv åstadkomma en långsiktig regionförstoring. Detta kräver bland annat snabb och effektiv kollektivtrafik samt ökad samordning mellan transportplanering och övrig samhällsplanering. Med Botniabanan och Norrbotniabanan förbättras samspelsmöjligheterna längs hela Norrlandskusten och längs anknytande stråk. Pendlingen kommer att öka, speciellt mellan orter med olika näringslivsinriktning på km inbördes avstånd. Regionens behov av väl fungerande flygförbindelser är av avgörande betydelse för ett effektivt samspel mellan regionen och nationella samt internationella destinationer Delområdet innehåller projektstöd till insatser som främjar en hållbar regionförstoring. Aktiviteterna fokuserar på insatser som leder till en vidgning och/eller förbättrad interaktion mellan inom och mellan olika lokala arbetsmarknadsregioner. Delområdet innehåller även aktiviteter som skapar långsiktigt hållbara förutsättningar för ett större och bredare utbud av branschoch yrkesområden prioriteras. Ett viktigt område för en förstoring av arbetsmarknads- och bostadsregionen är insatser som leder till förbättrade kommunikationer med ökad tillgänglighet till arbete, utbildning, samhällsservice och fritidsaktiviteter. Delområdet innehåller insatser i infrastruktur. Kollektivtrafikens möjligheter skall särskilt beaktas, bland annat mot bakgrund av de nya möjligheter som uppstår i och med Botniabanans färdigställande år Indikatorer (se bilaga) Delområdet informations- och kommunikationsteknik Delmål: Delmålet är att skapa förutsättningar för att utveckla en långsiktig hållbar ITinfrastruktur med god tillgänglighet genom kombinationer av olika fasta och mobila uppkopplingar. Beskrivning av delområdet Informations- och kommunikationsteknik är en positiv drivkraft för tillväxt och sysselsättning. De stora produktivitets- och kvalitetsvinsterna kan förverkligas först när informationssamhället omfattar flertalet invånare, vilket ställer särskilda krav på tillgänglighet och robusthet. Stora användargrupper 45

48 medför att fler tjänsteleverantörer kommer att bedöma näten som attraktiva arenor att erbjuda sina bredbandstjänster på samt att den nya tekniken förkortar avstånden inom region och mellan övriga regioner inom EU. En väl fungerande informations- och kommunikationsteknologi, med fokus på tillgänglighetsperspektivet, är viktig för regionens framtida innovativa förmåga och konkurrenskraft. Regionala insatser krävs för att säkerställa tillgängligheten genom att stödja och utveckla framtidssäkra, robusta och öppna konkurrensneutrala elektroniska kommunikationsnät. Särskilda insatser bör göras för att åtgärda "flaskhalsar" i kommunikationsnäten samt uppkoppling av eftersatta områden av strategisk betydelse för regionens konkurrenskraft. Ett öppet/operatörsneutralt nät ökar konkurrensen mellan tjänsteleverantörer eftersom en gemensam infrastruktur innebär lägre initialkostnader för att etablera sig och nå slutkund. Nätet ska vara öppet i meningen att det skall vara fritt för alla slutanvändare att välja bland de tjänsteleverantörer som finns anslutna till nätet. Indikatorer (se bilaga)

49 4.4 Tekniskt stöd Tekniskt stöd kan lämnas för att programmet skall kunna genomföras på ett effektivt och säkert sätt och för att informera om och stimulera ett brett deltagande i programmet. Tekniskt stöd kan finansiera en rad aktiviteter, däribland förberedelser, förvaltning, övervakning, utvärdering, information, och kontroller. För förvaltningsmyndigheten och attesterande myndigheten kan följande kostnader medfinansieras av tekniskt stöd; förberedelser, förvaltning, kontroller, utvärdering, informationsinsatser, seminarier, datasystem, och utvärderingar. För revisionsmyndigheten kan kostnader enligt artikel 62 1b i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999, medfinansieras av tekniskt stöd. För strukturfondspartnerskapet för programprioriteringar kan kostnader för förberedelser och genomförande av strukturfondspartnerskapets möten medfinansieras av tekniskt stöd. För övervakningskommittén kan kostnader för förberedelser och genomförande av övervakningskommitténs möten medfinansieras av tekniskt stöd. Målet för insatsområdet är att programmet ska genomföras på ett effektivt, säkert och ansvarsfullt sätt. Övervakningskommittén beslutar om budget för tekniskt stöd. Den förvaltande myndigheten beslutar om utbetalning av tekniskt stöd. 47

50 5. Genomförandet av det regionala strukturfondsprogrammet 5.1 Inledning Det övergripande syftet med organisationen för genomförandet av strukturfondsprogrammen , är att möjliggöra gemensamma nationella och regionala prioriteringar mellan områdena regional utvecklingspolitik, arbetsmarknadspolitik och EU:s sammanhållningspolitik. Denna strategiska hållning i kombination med en tydlig ansvarsfördelning och ett fokuserat program, ger förutsättningar för måluppfyllelse och effektivitet i genomförandet. Den förvaltande myndigheten ska säkerställa att kraven i EU:s regelverk uppfylls samt att förvaltningsarbetet sker effektivt. Vid sidan av den genomförandeorganisation som beskrivs nedan, har den länsaktör i länet som har det regionala utvecklingsansvaret, dvs. länsstyrelser, samverkansorgan, eller självstyrelseorgan, bl. a till uppgift att driva och samordna det regionala utvecklingsarbetet. Ansvarig länsaktör förutsätts aktivt engagera sig, framför allt genom att tillhandahålla nationell medfinansiering via de medel som aktören disponerar, och genom att främja en effektiv samverkan mellan tillväxtarbetet i länet och genomförandet av strukturfondsprogrammen. Regeringen avser att i förordning besluta de föreskrifter som behövs för genomförandet av strukturfondsprogrammet enligt vad som anges nedan. Strukturfondspartnerskapets uppgifter avses bli sådana att en lagreglering krävs. Regeringen avser i denna del att skyndsamt lägga fram nödvändiga lagförslag som kan möjliggöra den reglering av strukturfondspartnerskapet som anges nedan. 5.2 Övergripande genomförandestruktur Medlemsstaten ska, för varje operativt program, utse ansvariga myndigheter. Samma genomförandestruktur kommer att gälla för samtliga åtta regionala strukturfondsprogram för målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Verket för näringslivsutveckling (Nutek) är förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) i de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. I uppgiften ligger också att svara för utbetalningar av ERUF-medel till projektens stödmottagare. Nutek är en statlig myndighet med huvudsaklig inriktning på näringslivsutveckling och regional utveckling. Den förvaltande myndigheten inordnas organisatoriskt direkt under styrelsen för Nutek. Verksamheten lokaliseras till och leds från Östersund. Den förvaltande myndigheten har regionalt placerad personal i varje programområde, dvs. i Luleå, Östersund, Gävle, Stockholm, Örebro, Jönköping, Göteborg och Malmö. Det operativa arbetet leds av chefen för den förvaltande myndigheten i Östersund och ansvarig personal inom respektive programområde.

51 Nutek är attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden i de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Ansvaret för denna myndighetsuppgift placeras vid Nuteks huvudkontor i Stockholm. I den nya organisationen för genomförandet har det varit viktigt att stärka politikens inflytande över vilka projekt som ska prioriteras samtidigt som förvaltningsorganisationen ska kunna klara de krav som kommissionen ställer på korrekt hantering av strukturfondsmedel. Med en förvaltningsmyndighet för samtliga regionala strukturfondsprogram blir hanteringen och regeltolkningen mer likartad, vilket gynnar stödmottagarna och genomförandet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet för samtliga regionala strukturfondsprogram Förvaltande och attesterande myndighet för det regionala strukturfondsprogrammet Figur: Beslutsordning i Nutek Förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska regionala utvecklingsfonden avseende de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den förvaltande myndighetens programstöd i Östersund kommer att fungera som support- och utvecklingsstöd till de åtta regionalt placerade funktionerna. Arbetet med att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av strukturfondsprogrammen, t.ex. enhetliga rutiner och processer, kommer att utvecklas inom den förvaltande myndigheten. 49