Socialnämnden sammanträder torsdag den 23 april 2009

Transkript

1 KALLELSE 1(5) Socialnämnden Socialnämnden Socialnämnden sammanträder torsdag den 23 april 2009 Kung Birger 1, Kommunhuset, kl Val av justerare: Camilla Ryd (M) Dag för justering: Onsdagen den 29 april 2009 Ärenden Beslutsärenden 1. Vårprognos Förslag till beslut Vårprognos för år 2009 godkänns och översänds till kommunstyrelsen 2. Avveckling av verksamhet inom Solgården Förslag till beslut 1. Avveckla nuvarande verksamhet vid Solgården hösten 2010 i samband med att Tibble äldreboende står klart. 2. Ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda samt föreslå fortsatt utveckling av insatser till äldre för att tillgodose kommande behov i en utbyggnadsplan för särskilt boende. 3. Förutsättningar för upphandling av driftentreprenad, Tibble äldreboende, enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) Förslag till beslut 1. Tibble äldreboende startar i egen kommunal regi vid planerad tidpunkt oktober I övrigt lägga informationen till handlingarna.

2 2 4. Kvalitetskrav och kvalitetskriterier inför upphandling av driftentreprenad Tibble äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden fastställer kvalitetskrav och kvalitetskriterier inför upphandling av driftentreprenad, Tibble äldreboende 5. Rapportering enligt tillägg i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) av ej verkställda och verkställda beslut, 31 mars Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt tillägg i LSS till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt tillägg LSS till kommunfullmäktige. 6. Rapportering enligt socialtjänstlagen av ej verkställda och verkställda beslut, 31 mars Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till kommunfullmäktige. 7. Tillsyn av Upplands-Bro kommuns arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld Förslag till beslut Socialnämnden i Upplands-Bro godkänner förvaltningens redogörelse som svar till Länsstyrelsen Stockholms läns tillsynsrapport om kvinnofridsarbete. 8. Handlingsplan för Posom Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att antaga handlingsplan för Posom

3 3 9. Tillsyn av Furuhälls och Kungsängens gruppbostäder med särskild service i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Socialnämnden i Upplands-Bro godkänner förvaltningens redogörelse som svar till Länsstyrelsen Stockholms läns tillsynsrapport om Furuhälls och Kungsängens gruppbostäder med särskild service enligt LSS. 10. Ansökan om föreningsbidrag för Upplands-Bro Anhörigförening Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Upplands-Bro Anhörigförening föreningsbidrag med kronor för år Ansökan om föreningsbidrag till Kvinnojouren Anna i Upplands-Bro Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Kvinnojouren Anna föreningsbidrag med kronor för Ansökan om verksamhetsbidrag BRIS Förslag till beslut Socialnämnden beviljar BRIS kronor i föreningsbidrag Ansökan om föreningsbidrag från HOPP Stockholm föreningen för sexuellt utnyttjade män/kvinnor Förslag till beslut Socialnämnden avslår ansökan från HOPP Stockholm 14. Ansökan om föreningsbidrag från Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) Förslag till beslut Socialnämnden beviljar HSO kronor i föreningsbidrag för år 2009

4 4 15. Ansökan om föreningsbidrag från Kalevas Seniorer Förslag till beslut Socialnämnden beviljar Kalevas Seniorer kronor i föreningsbidrag för år Ansökan om föreningsbidrag för föreningen Lily of the Valley Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bevilja Lily of the Valley föreningsbidrag med kronor för år Ansökan om föreningsbidrag från Intresseföreningen Mellanmålet Förslag till beslut Socialnämnden avslår Intresseföreningen Mellanmålets ansökan om föreningsbidrag med kronor för år Ansökan om föreningsbidrag från Bro Härads Rödakorskrets Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att bevilja Bro Härads Rödakorskrets föreningsbidrag med kronor för år Personuppgiftsombud enligt 36 andra stycket personuppgiftslagen Förslag till beslut Socialnämnden utser Eija Ghamsary som personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen Informationsärenden 20. Feriearbeten 2009 (Muntlig information) 21. Uppsökande verksamhet Förslag till beslut Lägga rapporten Uppsökande verksamhet 2008 till handlingarna

5 5 22. Äldre och handikappombudsmannens årsrapport Förslag till beslut Lägga rapporten till handlingarna 23. Socialchefen informerar Anmälningar 24. Anmälan av delegationsbeslut 25. Anmälan av inkomna skrivelser

6 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Vårprognos 2009 Förslag till beslut Vårprognos för år 2009 godkänns och översänds till kommunstyrelsen. Sammanfattning Totalt visar socialnämnden (inkl. ek. bistånd) ett underskott på tkr. Socialnämndens huvudram (exkl. ek. bistånd) visar ett överskott på tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Inom de olika verksamhetsområdena har åtgärder vidtagits för att finansiera volym-, pris- och löneökningar med en oförändrad budgetram i jämförelse med föregående år. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Socialförvaltningen Bilagor: Vårprognos per

7 Socialförvaltningen RAPPORT Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Martin Taavola Dnr Vårprognos Per

8 2(6) Innehåll Driftredovisningsprognos Socialnämnden... 3 Ekonomisk uppföljning - Socialnämnden... 3 Äldreomsorg... 3 Funktionshindrade... 4 Individ- och familjeomsorg... 4 Nämnd och administration... 5 Flyktingmottagning... 5 Ekonomiskt bistånd... 5 Investeringsredovisningsprognos... 6

9 3(6) Driftredovisningsprognos Socialnämnden Budget 2009 Prognos 2009 Budget avvikelse 2009 Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Intäkter Nettoav Socialnämnden Ekonomiskt bistånd SN Summa Ekonomisk uppföljning - Socialnämnden Totalt visar socialnämnden (inkl. ek. bistånd) ett underskott på tkr. Socialnämndens huvudram (exkl. ek. bistånd) visar ett överskott på tkr. Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på tkr. Inom de olika verksamhetsområdena har åtgärder vidtagits för att finansiera volym-, pris- och löneökningar med en oförändrad budgetram i jämförelse med föregående år. Äldreomsorg Enligt budget med en total budget på tkr. Hemtjänst Ekonomi Enligt budget med en budget på tkr. Åtgärder som vidtagits/planeras: Effektivisering av personalbemanning Restriktivare bedömning av anhöriganställningar Omstrukturering av dagverksamheten Boende Ekonomi Enligt budget med en budget på tkr. Åtgärder som vidtagits/planeras: Effektivisering av personalbemanning genom förändrade scheman Färre vikarier vid semestrar och sjukdom Myndighet, äldre Ekonomi Enligt budget med en budget på tkr. I prognosen tas hänsyn till eventuellt köp av ytterligare tre särskilda boendeplatser. Åtgärder som vidtagits/planeras: Översyn av riktlinjer Restriktivare biståndsbedömning

10 4(6) Funktionshindrade Sammanlagt visar området ett överskott på tkr med en total budget på tkr. Socialpsykiatri Ekonomi Enligt budget med en budget på tkr. LSS utförare Ekonomi Enligt budget med en budget på tkr. I prognosen tas hänsyn till att det inom daglig verksamhet kommer att inrättas ytterligare platser för att tillgodose enskildas behov av daglig verksamhet på hemmaplan. Åtgärder som vidtagits/planeras: Effektivisering av personalbemanning Inga vikarier vid korttidsfrånvaro LSS myndighet Ekonomi Verksamheten visar ett överskott på +600 tkr med en budget på tkr. I prognosen har hänsyn tagits till eventuellt köp av ytterligare tre externa platser, korttidsplats/bostad med särskild service, under året. Åtgärder som vidtagits/planeras: Restriktivare biståndsbedömning Minskat antal köp av externa platser Individ- och familjeomsorg Ekonomi Totalt visar området ett underskott på tkr med en total budget på tkr. Orsakerna till underskottet är att kostnaderna för löner ( tkr) och placeringar av främst barn/ungdomar ( tkr) överstiger lagd budget. Åtgärder som vidtagits/planeras för att minska ett befarat underskott: Fortsatt återhållsamhet vad gäller personalbemanningen, t ex kommer inga sommarvikarier att anställas. Minskning av 1,0 tjänst enhetschef. I ökad utsträckning stöd och behandling på hemmaplan istället för externa placeringar. Under 2008 placerades 78 barn/ungdomar mot , vilket innebär en ökning med nästan 40 % på tre år. Just nu befinner sig Upplands-Bro kommun i slutet på en puckel med en stor andel ungdomar, vilket talar för att behovet kommer att minska framöver.

11 5(6) Nämnd och administration Ekonomi Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på tkr. Överskottet är hänförligt främst till sökt återbetalning av momsbidrag från tidigare år. Åtgärder som vidtagits: Minskning av 0,5 tjänst, planeringssekreterare. Förändrad taxa alkohol, tobak och nikotin. Flyktingmottagning Ekonomi Verksamheten visar ett överskott på tkr med en budget på 500 tkr. Orsaken till detta överskott är att intäkterna för flyktingar i år beräknas bli betydlig högre än kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Ekonomi Verksamheten visar ett underskott på tkr med en budget på tkr. Orsaken till underskottet är främst betydligt fler hushåll (231 hushåll i genomsnitt per månad 2009 mot 197 år 2008) och högre kostnader per hushåll under 2009 (en ökning med 6% jämfört med år 2008). Åtgärdsplan För att motverka ökningen av kostnaderna för ekonomiskt bistånd under 2009 pågår följande åtgärder: Ökat samarbete med Arbetsförmedlingen. Profilering av jobbcoachernas arbete mot bl. a. ensamma män. Den nya gemensamma mottagningen innebär en tydligare förhands bedömning, vilket på sikt bör minska antalet utredningar och därmed kostnaderna. Nya riktlinjer för ekonomiskt bistånd tydliggör när bistånd ska beviljas eller inte. I varje enskilt ärende ska tydliga arbetsplaner göras med beskrivning av hur klienten ska bli självförsörjande, och vilka krav som ställs för att klienten fortsättningsvis ska vara berättigad till ekonomsikt bistånd.

12 6(6) Investeringsredovisningsprognos Total kalkyl Budget 2009 Prognos 2009 Budget avvikelse 2009 Netto Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster Nettoav 7005 Förstudie nya äldreboenden Ombyggnad Skutans kök Gruppbostad Furuhällskvarteret Daglig verksamhet Finnstastigen Förprojektering boende Larmuppgradering Inventarier Svartviken Inventarier Skutan Trädgård Ombyggnad Dagcentral och 7019 dagverksamhet Procapita Utveckla sociala insatser/psykiatri Summa Uppföljning av investeringsredovisningsbudget Under 2009 beräknas alla investeringsprojekt att förbrukas.

13 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Lena Franzén, Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Avveckling av verksamhet inom Solgården Förslag till beslut 1. Avveckla nuvarande verksamhet vid Solgården hösten 2010 i samband med att Tibble äldreboende står klart. 2. Ge socialförvaltningen i uppdrag att utreda samt föreslå fortsatt utveckling av insatser till äldre för att tillgodose kommande behov i en utbyggnadsplan för särskilt boende. Sammanfattning Solgårdens boendestandard är ej godkänd av länsstyrelsen för permanent boende. När Tibble äldreboende står klart hösten 2010 föreslås Solgårdens verksamhet avvecklas och de boende erbjuds att flytta till Tibble äldreboende. Framtiden för Solgårdens lokaler föreslås utredas i samband med uppdraget att arbeta fram en utbyggnadsplan för särskilt boende. Beslutsunderlag Tibble äldreboende med 36 platser planeras vara i drift hösten Detta innebär en utökning från dagens 92 platser till 107 platser när verksamheten vid Solgården avvecklas. Behovet av platser kommer samtidigt att vara 107 beräknat utifrån befolkningsprognosen och nuvarande andel personer 65 år och äldre (3,3%) som har plats inom äldreboende med heldygnsomsorg. Utökningen av antal platser innebär att behovet täcks. Solgården har 21 platser. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Marja Kammouna Avdelningschef äldre- och handikappomsorg Bilaga: Behov av platser i särskilt boende

14 Särskilt boende för äldre, Upplands-Bro kommun okt Bef prognos w Summa Behov platser Nuvarande andel SÄBO 3,3% Summa antal platser Faktiskt antal SÄBO Allégården platser (exkl. Kungsgården korttids) med Norrgården nybygg. 36 pl Solgården Nybyggnation 36 lgh 36 Faktiskt antal korttidsplatser Korttidsplatser Sol (11), Norr (1) framtagen den 21 juli 2008

15

16

17 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Förutsättningar för upphandling av driftentreprenad, Tibble äldreboende, enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) Förslag till beslut 1. Tibble äldreboende startar i egen kommunal regi vid planerad tidpunkt oktober I övrigt lägga informationen till handlingarna. Sammanfattning För att kunna genomföra en upphandling med god kvalitet och laglighet har förvaltningen sammanställt en redovisning, enligt fastställd tids- och aktivitetsplan, som beskriver de grundläggande förutsättningarna för upphandling av driften av äldreboendet utifrån gällande omständigheter i Upplands-Bro kommun. Följande aspekter är belysta; begreppet driftentreprenad, interna bud, skäl till upphandling, tidsaspekt samt konsekvenser för egen anställd personal. Konsekvenser för egen anställd personal kan bli övertalighet vilket medför att förvaltningen föreslår att den nya verksamheten vid Tibble äldreboende startar i egen regi. Upphandling av driften senareläggs och arbetet med upphandling planeras att börja i januari Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 26 mars 2009 Ärendet Enligt fastställd tids- och aktivitetsplan för hantering av uppdrag från kommunfullmäktige; upphandla driften av det nya äldreboendet i Tibble med tydliga kvalitetskriterier, har förvaltningen sammanställt övergripande förutsättningar/gällande regler enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU). Sammanställningen omfattar en konsekvensbeskrivning av det specifika uppdraget i förhållande till lagstiftning. Driftentreprenad En entreprenad föreligger när en kommun anlitar en extern producent som åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet. Entreprenörens uppdrag är att driva en

18 2(4) kommunal verksamhet med kommunen som huvudman. Kommunen behåller sitt ansvar gentemot de användare/brukare som omfattas av den entreprenaddrivna verksamheten. Kommunen beslutar om verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet och ansvarar för uppföljning, utvärdering och eventuella kompletterande insatser. Skäl till upphandling Kommunfullmäktige gav socialnämnden i uppdrag att: Upphandla driften av det nya äldreboendet i Tibble äldreboende med tydliga kvalitetskriterier. Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag kan följande skäl till upphandling antas. en ökad valfrihet för brukarna lägre kostnader och fortsatt kvalitetsutveckling Valfrihet Genom alternativa utförare, inom Upplands-Bro kommun, som bedriver verksamhet i form av särskilt boende med heldygnsomsorg ges brukare en möjlighet att själva välja ett alternativ som bättre passar vars och ens personliga preferenser. Valfriheten stärker den enskilde individens möjligheter till inflytande över den egna vardagen på ett påtagligt sätt. Lägre kostnader och kvalitetsutveckling Genom konkurrensutsättning av kommunens verksamheter kan man uppnå en ökad effektivitet, genom att den som åtar sig att utföra de beställda uppgifterna på bästa och billigaste sätt utses att driva verksamheten. Men även om en extern leverantör inte kan erbjuda kostnadssänkningar, kan det finnas kvalitetsskillnader, som motiverar att verksamheten bedrivs av annan än kommunen. Att öka mångfalden av utförare genom att en privat entreprenörer engageras, kan frigöra innovationskraft och nytänkande och på så sätt bidra till att stimulera nytänkande och effektivisering av den egna verksamheten vad gäller såväl kvalitetsutveckling som kostnader. Förutsättningar för konkurrensutsättning av äldreomsorg Konkurrensutsättning genom alternativa driftformer innebär att den kommunala organisationen måste ha vissa former för att man ska kunna säkerställa kvalitet samt ekonomi. En beställarorganisation som tydliggör det kommunala huvudmannaskapet Tydlig organisation för biståndsbeslut och annan myndighetsutövning Kommunen har kunskaper om verksamhetens samtliga kostnader Tydliga styrdokument för äldreomsorgens kvalitetsmål Kvalitetsledningssystem för äldreomsorgen Organisation och dokumenterade rutiner för uppföljning och utvärdering

19 3(4) Interna anbud I ett upphandlingsförfarande kan kommunen besluta att kommunens egen verksamhet (egenregin) får möjlighet att lämna internt anbud på den verksamhet som är föremål för upphandling. Motiv till det kan vara att den externa konkurrensen, stimulerar egenregin att genom självreflektion tänka nytt genom att man aktivt deltar. Om beslut om internt anbud formuleras är det ett antal aspekter som är nödvändiga att förhålla sig till. Jävsfråga den förvaltning/nämnd som deltar i beredningen av ett internt bud kan inte delta i upphandlingsärendet. Förtroendefråga En förutsättning för en rättvis och konkurrensneutral jämförelse är att samtliga anbudsgivare ges samma förutsättningar. Tvivel hos andra anbudsgivare kan uppstå om kommunens trovärdighet. Resursfråga Resurser måste finnas att separera arbetet med att genomföra upphandlingen och arbetet med att utforma ett internt bud. Anställda inom egenregin När en verksamhet inom egenregin upphandlas och driften övergår till en extern aktör är huvudregeln att anställningsavtalen automatiskt övergår till förvärvaren. Denna bestämmelse regleras i 6b LAS. För att 6b LAS måste ställning tas till om det i lagens mening är en verksamhetsövergång. Med begreppet verksamhetsövergång avses främst rena företagsöverlåtelser. Men även i andra fall kan det vara fråga om en verksamhetsövergång om det föreligger så kallad identitet mellan den tidigare och den nya verksamheten. Det måste alltid vara fråga om ett arbetsgivarbyte för att de särskilda reglerna om verksamhetsövergång ska vara giltiga. För att avgöra om det är fråga om verksamhetsövergång måste en helhetsbedömning göras av samtliga omständigheter som är av betydelse. Följande kriterier är avgörande: 1. Arten av företag eller verksamhet. 2. Om materiella tillgångar, såsom byggnader och lösöre, har överlåtits eller inte. 3. Värdet av överlåtna immateriella tillgångar vid överlåtelsetidpunkten. 4. Om majoriteten av de anställda tagits över av den nya arbetsgivaren eller inte. 5. Om kunderna tagits över eller inte. 6. Graden av likhet mellan verksamheten före och efter överlåtelsen. 7. I förekommande fall den tidsperiod under vilken verksamheten har legat nere. Det är viktigt att komma ihåg att dessa omständigheter inte ska ses isolerade var för sig utan att en samlad bedömning av alla förhållanden kring överlåtelsen måste göras. Det är inte fråga om övergång av verksamhet om det endast är arbetsuppgifterna som sådana som förs över. Slutsatser En driftentreprenad föreligger när en kommun upphandlar och anlitar en extern producent om åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet. G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Tjänsteskrivelse upphandling av driftentrepenad.doc /

20 4(4) Formulerat syfte med upphandlingen måste fastställas som utgångspunkt i framtagande av förfrågningsunderlag. Långsiktighet och trovärdighet är avgörande faktorer för eventuellt seriösa entreprenad intressenter. Utifrån kommunfullmäktiges uppdrag kan följande skäl till upphandling antas; en ökad valfrihet för brukarna samt lägre kostnader och ökad kvalitet. Konkurrensutsättning genom alternativa driftformer förutsätter att den kommunala organisationen måste ha vissa former för att man ska kunna säkerställa kvalitet samt ekonomi. En nödvändig förutsättning är att en beställarorganisation som tydliggör det kommunala huvudmannaskapet måste inrättas. Om kommunens egen verksamhet (egenregin) får möjlighet att lämna internt anbud på den verksamhet som är föremål för upphandling måste kommunen fatta beslut om detta. Aspekter som det är viktigt att förhålla sig till innan beslut om internt bud fattas är; jäv, förtroende och resurser. Vid start av Tibble äldreboende planeras avveckling av verksamhet i form av särskilt boende för äldre med heldygnsomsorg vid Solgården. Avveckling föreslås främst med anledning av undermåliga bostäder samt det faktiska behovet av antal platser särskilt boende med heldygnsomsorg. De boende samt den personal som då finns inom Solgårdens verksamhet kommer att erbjudas boende respektive anställning vid Tibble äldreboende. För att befintlig personal ska kunna erbjudas anställning och övergå till en extern aktör är huvudregeln att anställningsavtalen automatiskt övergår till förvärvaren om det i lagens mening är en verksamhetsövergång. Denna bestämmelse regleras i 6b LAS. För att 6b LAS ska vara tillämplig måste ställning tas till om det är fråga om en verksamhetsövergång. För att avgöra om det är fråga om verksamhetsövergång måste en helhetsbedömning göras av samtliga omständigheter som är av betydelse. De kriterier som kan sägas inte är uppfyllda är punkt två enligt ovan nämnda kriterier; om materiella tillgångar såsom byggnader och lösöre har överlåtits. Även punkterna fyra och fem, om kunderna tagits över eller inte samt om majoriteten av de anställda tagits över är osäkra och en bedömnings/tolkningsfråga. Risk finns att det inte kan betraktas som en verksamhetsövergång. 6b LAS är då inte tillämplig och anställningsavtalen övergår inte automatiskt till förvärvaren. För att undanröja risk för övertalig personal vid avveckling av Solgården när verksamheten vid Tibble äldreboende startar föreslås att Tibble äldreboende startar i egen kommunal regi. Upphandling av driften senareläggs och arbetet med upphandling planeras att börja i januari SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef

21 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Eija Ghamsary Datum Vår beteckning Dnr Socialnämnden Kvalitetskrav och kvalitetskriterier inför upphandling av driftentreprenad Tibble äldreboende Förslag till beslut Socialnämnden fastställer kvalitetskrav och kvalitetskriterier inför upphandling av driftentreprenad, Tibble äldreboende. Sammanfattning Socialförvaltningen har sammanställt kvalitetskriterier och kvalitetskrav inför upphandling av driftentreprenad avseende Tibble äldreboende. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse från den 7 april SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Avdelningschef Bilagor: Kvalitetskriterier och kvalitetskrav, särskilt boende med heldygnsomsorg Inför driften av driftentreprenad, April 2009

22 Socialförvaltningen KVALITETSKRITERIER OCH KVALITETSKRAV SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG Inför upphandling av driftentreprenad April 2009

23 2 Innehållsförteckning KVALITETSKRITERIER OCH KVALITETSKRAV FÖR SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG Bakgrund... Socialtjänstlagen... Nationella mål Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet Kommunfullmäktiges vision, uppdrag och mål för äldreomsorgen (äldreboenden) Socialnämndens mål för äldreomsorgen... Kvalitetskriterier och kvalitetskrav säkerställer att god kvalitet kan uppnås. SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG... Särskilt boende med heldygnsomsorg..... Kvarboende Korttidsplatser KRAV PÅ VERKSAMHETS- OCH ORGANISATIONSBESKRIVNING... Verksamhetsidé, inriktning, omfattning och styrdokument... Organisation och resurser KRAV PÅ FORMULERING AV KVALITETS- OCH SERVICEÅTAGANDEN KRAV PÅ SERVICE, OMSORG OCH OMVÅRDNAD SAMT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD AV GOD KVALITET... Förutsättningar och krav på insatser... Självbestämmande, integritet, delaktighet och inflytande.. Trygghet, säkerhet, kontinuitet... Gott bemötande... Verksamheten ska. Synpunkter och klagomål.. Kontaktperson... Hemlikhet... Ledsagare, tolk... Service, omsorg och omvårdnad... Verksamheten ska... Hälso- och sjukvård... Omvårdnadsansvarig sjuksköterska... Rehabilitering och hjälpmedel Delegering.. Demensvård Vård i livets skutskede Läkare. Läkemedelshantering.. Medicinsk fotvård och logoped.. Tandvård och munhygien.. Medicinskt ansvarig sjuksköterska. Sida

24 3 Verksamheten ska.. 13 KRAV PÅ AKTIVITETER OCH SOCIAL SAMVARO AV GOD KVALITET... Aktiviteter och social samvaro.. Verksamheten ska. KRAV PÅ KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ AV GOD KVALITET... God och näringsrik kost... Måltidsmiljö och mattider.... Kostansvarig i boendeenheten... Verksamheten ska... KRAV PÅ PERSONAL, PERSONALPLANERING M.M... Personal, omfattning, utbildning m.m Kontinuitet i utförande av insatser.. Sekretess. Rekrytering av ny personal. Verksamheten ska... KRAV PÅ SAMVERKAN/SAMARBETE OCH INFORMATION... Samverkan/samarbete... Information... Verksamheten ska... KRAV PÅ HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL. Synpunkter och klagomål på verksamheten... Verksamheten ska... KRAV PÅ FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER... Förebyggande av fel och brister... Verksamheten ska... KRAV PÅ UTBILDNINGS- OCH KOMPETENSUTVECKLINGSINSATSER... Verksamheten ska... KRAV PÅ UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... Verksamheten ska... ÖVRIGA KRAV

25 4 KVALITETSKRITERIER OCH KVALITETSKRAV FÖR SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG Bakgrund September 2008 beslutade socialnämnden i Upplands-Bro att uppdra åt socialförvaltningen att utarbeta enhetliga kvalitetskriterier och kvalitetskrav för kommunens särskilda boenden med heldygnsomsorg. Dessa kvalitetskriterier och kvalitetskrav upparbetades av en projektarbetsgrupp och granskades av en referensgrupp. Deltagare i dessa arbetsgrupper bestod av enhetschefer, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, undersköterskor och vårdbiträden både från Bro och från Kungsängens särskilda boenden med heldygnsomsorg. Två fokusgrupper fick möjlighet att inventera sina krav på ett bra äldreboende. Den ena fokusgruppen representerades av boende, anhöriga och närstående både från Bro och från Kungsängen. Den andra fokusgruppen bestod av representanter från handikapprådet, pensionärsrådet, Upplands-Bro anhörigföreningen och från Kalevala finska pensionärsförening. Styrgruppen som bestod av socialchef, avdelningschef för äldre- och handikappomsorgen, medicinsk ansvarig sjuksköterska och avdelningschef för socialförvaltningens gemensamma administration hade i uppgift att granska dokumentet och fatta nödvändiga beslut för projektarbetet. Dessa kvalitetskriterier och kvalitetskrav anger nämndens krav på verksamheter om driften av särskilt boende med heldygnsomsorg. Kvalitetskriterier och kvalitetskrav bygger på gällande lagar för verksamhetsområdet, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Livsmedelsverket rekommendationer samt nämndens mål, uppdrag och beslut för verksamhetsområdet. Socialtjänstlagen Enligt socialtjänstlagen 3 kap. 3 ska insatserna inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Vad som är god kvalitet kan inte fastställas på ett entydigt och objektivt sätt. Människors olika behov och förväntningar påverkar deras uppfattning om vad god kvalitet är. En viktig del i kvalitetsarbetet är att informera om vad som den enskilde har rätt att förvänta sig av insatserna. Kvalitetsutvecklingen bör fokuseras på helheten, dvs. organisationsstrukturen, arbetsprocesserna och det resultat man uppnår. En förtroendefull samverkan mellan den enskilde och socialtjänstens personal samt respekten för den enskildes personliga integritet och självbestämmanderätt är av stor betydelse för upplevelsen av kvalitet. De insatser som behövs måste planeras och genomföras i nära samarbete med den enskilde. En viktig förutsättning för att utveckla kvaliteten är att ha en systematisk uppföljning av verksamheten så att initiativ till förändringar och förbättringar kan tas. Kommunen bör fastställa en övergripande inriktning och policy för verksamhetens kvalitet. Nationella mål I Regeringens prop. 1997/98:113 Nationell handlingsplan för äldrepolitiken anges följande nationella mål för äldre. Äldre skall: - åldras i trygghet och med bibehållet oberoende - kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag - bemötas med respekt - ha tillgång till god vård och omsorg

26 5 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Grunderna för det systematiska kvalitetsarbetet SOSFS 2006:11 (S) ska nämnden inrätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska säkerställa att: - uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs - kvalitetsarbetets inriktning och omfattning är anpassad till vad som krävs för att uppnå verksamhetens mål - ansvarsfördelningen i kvalitetsarbetet fastställs - enskilda och grupper (t.ex. brukarorganisationer) ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten, - personalen görs delaktig i arbete med att utveckla och säkra kvaliteten, - kvalitetsarbetet dokumenteras och kontinuerligt följs upp Nämnden bör verka för att ledningssystemet integreras med de befintliga system för budget- och verksamhetsplanering som nämnden har. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet Verksamheten ska ha ett ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:11) samt ett ledningssystem för kvaliteten och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Ledningssystemen ska bl.a. innehålla rutiner för de viktigaste arbetsprocesserna, rutiner för samverkan och samarbete, rutiner för dokumentation av genomförandet, rutiner för hantering av fel och brister i verksamheten, rutiner för synpunkts- och klagomålshantering, personal- och kompetensförsörjning samt uppföljning och utvärdering av verksamheten. Kommunfullmäktiges vision, uppdrag och mål för äldreomsorgen (äldreboenden) Vision Upplands-Bro ska vara ett tryggt samhälle med hög livskvalitet med bra bostäder och god offentlig och kommunal service. Uppdrag Upplands-Bro ska ha äldreomsorg och övrig kommunal service med hög kvalitet. Kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Alla invånare ska ha lika rättigheter. Oavsett ålder, ursprung, kön eller funktionshinder ska kommunens invånare ha rätt till delaktighet och inflytande. Mål Varje verksamhet ska hålla sin budget. Varje verksamhet ska kvalitetssäkras. Den enskildes rätt till en verksamhet till hög och god kvalitet är avgörande. Kvaliteten i verksamheterna ska formuleras i s.k. kvalitets- och serviceåtaganden. Människors makt över sin egen vardag ska öka. Man ska kunna vara myndig livet ut. Alla ska kunna ta del av vård och omsorg av hög kvalitet anpassad till individens behov och önskemål. Öka möjligheterna till rehabilitering.

27 6 Socialnämndens mål för äldreomsorgen Övergripande mål för socialnämndens verksamheter år 2009 Socialnämndens arbete ska ha god kvalitet, respektera självbestämmande och integritet samt frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Behov av trygghet och skydd ska vara vägledande när omständigheterna så kräver. Brukarenkäter ska genomföras som en del av uppföljning och kvalitetskontroll. All verksamhet ska utformas med brukaren i centrum och genomsyras av en humanistisk människosyn där alla människors lika värde är utgångspunkten. Socialnämndens mål och uppdrag för år 2009 Mål (gemensamt för samtliga verksamheter) Verksamheterna ska utöka fokus på kost, social gemenskap, aktiviteter och utevistelser. Utgå från den enskilde individens behov och önskemål. Verksamheterna ska utformas med brukarens behov av tillgänglighet, inflytande och trygghet i fokus, tillhandahålla tydlig och lättillgänglig information, kvalitetssäkras och följas upp. Samverka med andra för att gagna den enskilde, bidra till utveckling och vara en del av effektivt resursutnyttjande. Verksamheter ska vidareutveckla samarbetet med frivilligorganisationer. Verksamheter ska ha beredskap för att söka pengar från EU:s program och fonder samt delta i EU-projekt. Mål (särskilda boenden med heldygnsomsorg och hälso- och sjukvård) De äldre ska erbjudas god och näringsriktig mat samt en trevlig och inbjudande måltidssituation (särskilt boende med heldygnsomsorg). De äldre ska ha ökad delaktighet och medbestämmande i utformning av hennes/hans vård och omsorg (särskilt boende med heldygnsomsorg). Personal inom det kommunala hälso- och sjukvården ska arbeta förebyggande för att minska antalet fallolyckor och avvikelser i medicinhantering (hälso- och sjukvård). Uppdrag (särskilda boenden med heldygnsomsorg och hälso- och sjukvård) Alla boende ska ha en namngiven kontaktperson och en namngiven omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid inflyttning till särskilt boende. Samtliga boende ska ha en genomförandeplan samt levnadsberättelse som upprättas tillsammans med den enskilde senast två veckor från inflyttning. Äldreboende ska erbjuda flera alternativa maträtter samt tillhandahålla en trevlig måltidsatmosfär. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska arbeta fram rutiner för att upptäcka risker för fallolyckor på särskilda boenden. Sjuksköterskor ska arbeta fram rutiner för att kvalitetssäkra medicinhantering. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster ska utbilda och handleda övrig omvårdnadspersonal i förebyggande arbete. Kvalitetskriterier och kvalitetskrav säkerställer att god kvalitet kan uppnås Dessa kvalitetskriterier och kvalitetskrav anger bl.a. miniminivån vad som ska ingå i insatsen särskilt boende med heldygnsomsorg för att god kvalitet kan uppnås. Kvalitetskriterierna och kvalitetskraven ger också vägledning för vad den enskilde har rätt att begära av insatsen särskilt boende med heldygnsomsorg. I bilaga Boende och insatser i särskilt boende med heldygnsomsorg anges bl.a. närmare specificering över insatser av service- och omvårdnadskaraktär samt omfattning.

28 7 SÄRSKILT BOENDE MED HELDYGNSOMSORG Särkilt boende med heldygnsomsorg I särskilt boende ska utföraren ge god service, omvårdnad, omsorg och hälso- och sjukvård till och med sjuksköterskenivå. Den enskildes behov av självstämmande, integritet och trygghet beaktas. De som bor och flyttar in i särskilt boende är oftast i hög ålder och har omfattande behov av personlig omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser. En del boende kan ha psykiska funktionshinder. En del av de boende har demenssjukdomar eller demensliknande symptom med stort behov av omvårdnad och tillsyn. Verksamheten ska säkerställa att personalen har den särskilda kompetens som krävs för att ge den bästa möjliga vård och omsorg för dessa personer. Beslut om särskilt boende med heldygnsomsorg med inriktning för demensboende ska föregås av demensutredning. Kvarboende Socialnämnden tillämpar kvarboendeprincipen vilket innebär att den äldre ska kunna bo kvar på boendet till livets slut och inte behöva flytta. Korttidsplatser Korttidsplatser inom särskilt boende med heldygnsomsorg är avsett för äldre som är i behov av växelvård, avlastningsvård eller korttidsvård. Korttidsplatser är till för äldre personer som är utskrivningsklara från sjukhus och väntar på plats till särskilt boende med heldygnsomsorg. Korttidsplatserna kan också användas vid akuta omvårdnadsbehov som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. KRAV PÅ VERKSAMHETS- OCH ORGANISATIONSBESKRIVNING Verksamhetsidé, inriktning, omfattning Verksamheten ska ha en skriftlig beskrivning om utförarens verksamhetsidé och inriktning samt beskrivning om verksamhetens omfattning inom särskilt boende med heldygnsomsorg. Verksamheten ska också ange vilka lagar, mål och annat som styr verksamheten. Organisation, resurser och ansvar Verksamheten ska ha en skriftlig beskrivning av sin organisation för driften om verksamheten särskilt boende med heldygnsomsorg. I organisationsbeskrivningen ska anges vilka personalkategorier verksamheten har. Vidare ska anges personalkategoriers/funktioners ansvarsområde och utbildning/kompetens. KRAV PÅ FORMULERING AV KVALITETS- OCH SERVICEÅTAGANDEN Verksamheten ska formulera mätbara kvalitets- och serviceåtaganden utifrån nämndens mål och uppdrag för verksamheten. Kvalitets- och serviceåtaganden ska säkras genom beskrivning av arbetssätt och arbetsmetoder. Vidare ska verksamheten beskriva hur dessa kvalitets- och serviceåtaganden ska följas upp. Verksamheten ska årligen rapportera resultat från uppföljning av kvalitets- och serviceåtaganden till nämndens verksamhetsberättelse/bokslut.

29 8 KRAV PÅ SERVICE, OMSORG, OMVÅRDNAD SAMT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD AV GOD KVALITET Förutsättningar och krav på insatser Utföraren ska svara för verksamheten särskilt boende med heldygnsomsorg. Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt och under årets alla dagar. Verksamheten ska ansvara för service-, omsorgsoch omvårdnadsinsatser samt hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Insatserna för boende ska bygga på en helhetssyn på de boendes situation, möjligheter, förmågor och behov där den enskildes egna resurser frigörs och utvecklas. De boende ska erbjudas en trygg, hemlik och stimulerande miljö. De boende ska ha möjlighet att behålla, värdighet, känna livskvalitet och välbefinnande i sin tillvaro. Insatser ska vara av god kvalitet. Självbestämmande, integritet, delaktighet och inflytande Verksamheten ska planera och utföra insatser med respekt för de boendes självbestämmande och integritet. Verksamheten ska ge den enskilde möjlighet till delaktighet och inflytande över hur insatserna ska utformas och när insatserna ska genomföras. Service-, omsorgs- och omvårdnadsinsatser samt hälso- och sjukvårdsinsatser ska alltid planeras och utföras i samråd med den boende eller närstående. Närstående/företrädare ska ges möjlighet att vara delaktiga i utformningen av insatserna. Verksamheten ska regelbundet och vid behov/önskemål erbjuda den enskilde och anhörig/närstående att delta i vårdplaneringsmöten för uppföljning och planering av insatser. Verksamheten ska regelbundet erbjuda de boende och deras närstående/företrädare att delta i informationsmöten om verksamheten. Trygghet, säkerhet, kontinuitet Verksamheten ska garantera trygghet, säkerhet och kontinuitet i verksamheten för de boende. För att garantera trygghet ska personalen vara snabbt tillgängliga för boende. De boende ska ges möjlighet att använda trygghetslarm för att snabbt kunna kalla på personal. Boende som inte kan använda trygghetslarm ska ha tät och regelbunden tillsyn. De boende ska få en namngiven kontaktperson och en vice kontaktperson. I första hand ska kontaktpersonen genomföra de personliga omvårdnadsinsatserna för den enskilde. Personalen ska bära namnskylt så att de boende lättare ska kunna identifiera personalen. Verksamheten ska ha tydlig information till boende vilka som är i tjänst. De boende/närstående/företrädare ska ha tillgång till tydlig muntlig och skriftlig information om när olika insatser ska genomföras. Personalen ska hålla utlovade tider när insatserna ska utföras. Vid förändringar ska personalen informera de boende om detta. För att de boende ska känna trygghet och säkerhet ska personalen alltid fråga den enskilde om hans/hennes åsikt om det som berör honom/henne. Gott bemötande Gott bemötande mot den boende, dennes närstående/företrädare, medarbetare och andra som kommer i kontakt med verksamheten är av avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Ett gott bemötande kräver ett medvetet förhållningssätt, kunnighet, lyhördhet, inlevelseförmåga och empati. Personalen ska vara lyhörda och bemöta den enskilde med respekt och värdighet för att skapa trygghet, delaktighet, självbestämmande och kontinuitet i den enskildes tillvaro och i insatsernas genomförande.

30 9 Värdegrund, säkerhet, kontinuitet och bemötande Verksamheten ska: formulera minst ett åtagande för att säkra självbestämmande, integritet, delaktighet, inflytande, trygghet, säkerhet och gott bemötande för boende. Synpunkter och klagomål Verksamheten ska säkerställa att det finns skriftliga rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att - förebygga fel och brister, - utveckla verksamheten, - identifiera, åtgärda och återkoppla åtgärder samt - identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Se även avsnitten Krav på hantering av synpunkter och klagomål samt Krav på förebyggande av fel och brister. Kontaktperson Varje boende ska få en namngiven kontaktperson vid inflyttning till boendet. Den boende ska ha möjlighet att påverka valet av kontaktperson och rätt att byta kontaktperson. En person i omvårdnadspersonalen ska utses att vara kontaktperson samt en person som ersättare. Kontaktpersonen ska ansvara för huvuddelen av omvårdnadsinsatserna och företräda samt hjälpa den boende och vara ett praktiskt stöd i det dagliga livet. Vidare ska kontaktpersonen ansvara för kontakten med anhöriga/närstående, god man, andra vårdgivare såsom sjukgymnast, arbetsterapeut m.fl. Kontaktpersonen ska ansvara för att den boende har en aktuell genomförandeplan och en levnadsberättelse. Hemlikhet Verksamheten ska bedrivas under så hemlika förhållanden som möjligt. Verksamheten ska ta hänsyn till den enskilde önskemål hur deras lägenheter ska möbleras. Verksamheten ska stå för elsängar. Den boende ska ansvara för övriga möbler i sin lägenhet. Verksamheten ska stå för möblering av lägenheter för korttidsboende. Kraven på en god arbetsmiljö för personalen får dock inte åsidosätts. Gemensamma utrymmen ska möbleras av verksamheten. Ledsagare, tolk Verksamheten ska svara för att personal eller annan lämplig person vid behov följer med den boende till sjukhus, läkare, tandläkare, frisör, promenader etc. Vid önskemål ska de boende också kunna få hjälp med att göra småärenden, mindre inköp och liknande. Verksamheten ska svara för att de boende får hjälp med språklig kommunikation och anlitar tolk vid behov. Service, omsorg och omvårdnad Insatserna ges utifrån mål och uppdrag av ansvarig biståndshandläggare, utifrån övriga uppdrag/underlag som lämnas i samband med placering, utifrån nämndens kvalitetskrav och kvalitetskriterier samt utifrån berörda lagar, föreskrifter och råd som styr verksamheten. Service, omsorgs- och omvårdnadsinsatser ska utformas utifrån den enskildes individuella behov, förutsättningar och önskemål. Insatserna ska utformas så att den boendes funktioner och förmågor i den dagliga livsföringen upprätthålls och att social isolering motverkas. Den enskilde ska ha rätt att välja hur han/hon vill leva sitt liv. Den enskildes önskemål, möjligheter, situation, kulturell, etnisk,

31 språklig och religiös bakgrund samt fysiska, intellektuella, emotionella och sociala förmågor ska respekteras. Planerade insatser för den enskilde ska dokumenteras i en s.k. genomförandeplan. Verksamheten ska upprätta genomförandeplanen i samråd med den enskilde/närstående/företrädare senast två veckor efter inflyttning. Genomförandeplan ska följas upp och utvärderas kontinuerligt minst varje tredje månad tillsammans med boende/närstående/företrädare. Uppföljning och utvärdering av genomförandeplan ska genomföras även vid förändringar av livssituationen. I genomförandeplanen ska dokumenteras när dagliga och mera sällan förekommande insatser ska genomföras, den enskildes intressen och önskemål av aktiviteter samt när dessa ska genomföras. Läs mera om aktiviteter i avsnittet Krav på aktiviteter och social samvaro. Insatsernas genomförande ska anpassas efter den enskildes förutsättningar, behov och önskemål utifrån en normal dygnsrytm. Personalrutiner och schemaläggningen ska anpassas till de boendes förutsättningar, behov och önskemål. I genomförandet av insatser ska personalen alltid ha nära dialog med den enskilde så att denne kan känna trygghet, delaktighet och självbestämmande. Insatserna ska utföras så att den enskildes integritet respekteras. I bilaga Boende och insatser i särskilt boende med heldygnsomsorg anges socialnämndens minimikrav på frekvensen för utförandet av insatser om servicekaraktär och omvårdnadskaraktär. Service, omsorg omvårdnad Verksamheten ska: formulera minst ett skriftligt, mätbart och heltäckande åtagande för genomförande av daglig service, omsorg och omvårdnadsinsatser av god kvalitet för de boende. Därefter ska verksamheten säkra åtagandet genom att beskriva arbetssätt och eventuella arbetsmetoder. beskriva (rutiner, metoder, arbetssätt) hur genomförande av den vardagliga servicen, omsorgen och omvårdnaden av insatserna är planerad på olika tider på dygnet beskriva (rutiner, metoder, arbetssätt) hur verksamheten planerar insatsernas genomförande i den vardagliga omsorgen och omvårdnaden för boende med större svårigheter genom rutiner, metoder och arbetssätt säkerställa att genomförandeplan och levnadsberättelse upprättas tillsammans med boende, anhörig/närstående utifrån den enskildes önskemål, behov och självbestämmande genom rutiner, metoder och arbetssätt säkerställa att utförandet av insatser sker enligt genomförandeplan och utifrån den enskildes önskemål, behov och självbestämmande beskriva rutiner för uppföljning och utvärdering av arbetet i förhållande till genomförandeplan. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet, hålla en god hygienisk standard, vara lättillgänglig, och bedrivas dygnet runt. I särskilt boende med heldygnsomsorg ingår hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå inklusive rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Verksamheten ska kunna erbjuda kvalificerad hälso- och sjukvård avseende såväl fysiska som psykiska funktionshinder inom ramen för sjuksköterskekompetens. Hälso- och sjukvården ska efter läkares ordination och enligt medicinskt ansvarig sjuksköterskans riktlinjer och rutiner exempelvis kunna omfatta syrgasbehandling, nutrition via sond och intravenös närings- och medicintillförsel, kvalificerad smärtlindring, större såromläggningar, blodtransfusion, kontroller och provtagningar m.m. 10

32 11 Verksamheten ska ha aktiv och kvalitetssäkrad inkontinensvård samt individuell utprovning av inkontinenshjälpmedel. Sjuksköterska med förskrivningsrätt för inkontinenshjälpmedel ska ansvara för detta. Verksamheten ska följa vårdhygien i Stockholms läns utarbetade rutiner Hygienrutiner i kommun, omsorg, primärvård och hemsjukvård, Smittskyddsenhetens föreskrifter, Stockholms läns landstings framtagna Vårdprogram för Meticillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) gällande inom öppen hälso- och sjukvård samt vård och omsorg inom Stockholms län samt socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. (SOSFS 2007:19). Verksamheten ska säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen följer hälso- och sjukvårdslagen (HSL), annan tillämplig lagstiftning, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd samt har kännedom om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Vidare ska verksamheten svara för att verksamheten följer rutiner för samverkan med Stockholms läns lansting. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska I omvårdnadsansvarig sjuksköterskas uppgifter ingår att tillsammans med den enskilde identifiera frisk- och riskfaktorer. Vidare ska omvårdnadsansvarig sjuksköterska upprätta en individuell omvårdnadsplan samt utföra hälso- och sjukvårdsinsatser enligt planen och i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Den enskildes friska sidor ska tillvaratas och stimuleras i syfte att höja livskvaliteten. Rehabilitering och hjälpmedel Verksamheten ska ansvara för rehabiliteringsinsatser (funktionshöjande och/eller funktionsbevarande) och förebyggande insatser med mål att den enskilde ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt med hänsyn till vars och ens förmåga. Sjukgymnast ska bedöma boendes rehabiliteringsbehov, vid behov upprätta rehabiliteringsplan, ansvara att den enskilde får de planerade rehabiliteringsinsatserna och följer upp insatserna i enlighet med gällande lagar och föreskrifter. Sjukgymnast och arbetsterapeut ska ansvara för förskrivning, utprovning och uppföljning av tekniska hjälpmedel samt handledning till övrig personal om rehabiliterande arbetssätt. Delegering Enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) får delegering av arbetsuppgifter ske endast när det är förenligt med god och säker hälso- och sjukvård. Delegering ska tillämpas restriktivt och ske skriftligt. Delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser/rehabilitering kan ske endast av ansvarig sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut var för sig för sin profession. Personalen som ska få delegering ska informeras och instrueras av ansvarig sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut enligt hälso- och sjukvårdslagen, förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område samt SOSFS 1997:14 och 2001:1. Demensvård En del boende har demenssjukdomar eller demensliknande symptom med stort behov av omvårdnad och tillsyn. Verksamheten ska säkerställa att personalen har den särskilda kompetensen som krävs för att säkra den bästa möjliga vård och omsorg för dessa personer. Miljön i boende ska vara utformat på sådant sätt att en god och säker vård kan garanteras. Vård i livets slutskede Verksamheten ska erbjuda kvalificerad vård och ett mänskligt och värdigt omhändertagande för personer som vårdas i livets slutskede. Verksamheten ska säkerställa att den enskilde inte lämnas ensam. Vården ska vara individuellt anpassad med aktiv psykisk och fysisk smärtlindring.

33 12 Inför döden ska särskild omtanke och hänsyn visas de närstående. Verksamheten ska garantera att personalen har kunskaper och förutsättningar så att så långt det är möjligt anpassa vården av den döende och omhändertagandet efter döden utifrån den enskildes önskemål och/eller kulturell eller etnisk bakgrund. Verksamheten ska ansvara för att den avlidne tas om hand på ett värdigt och respektfullt sätt och med hänsyn till kulturell och religiös bakgrund. Närstående ska underrättass omgående och ges möjlighet att ta farväl i lugn och ro. Läkare Verksamheten ska i samråd med landstinget säkra sig att varje boende har en utsedd läkare som kontinuerligt följer upp den boendes hälsotillstånd i samråd med omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Verksamheten ska upprätta rutiner för samverkan med läkare och att läkare kontaktas vid behov utifrån överenskommelser som träffas mellan kommunen och Stockholms läns landsting Läkemedelshantering Verksamheten ska säkerställa att all läkemedelshantering sker enligt gällande lagar och föreskrifter. Verksamheten ska medverka vid regelbundna läkemedelsgenomgång för samtliga boende tillsammans med ansvarig läkare. När den enskilde inte själv kan ansvara för sina läkemedel ska Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering tillämpas. MAS:en ska fastställa ändamålsenliga rutiner och entydigt fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet som dokumenteras i en lokal instruktion för läkemedelshantering. Medicinsk fotvård och logoped I Stockholms län har kommunerna gjort en överenskommelse med landstinget (SLL) om kostnadsoch ansvarsfördelning beträffande logopedinsatser och om medicinsk fotvård för personer boende i särskilt boende. Överenskommelse innebär att kommunen ansvarar för medicinsk fotvård i särskilt boende medan landstinget ansvarar för logopedinsatser. Verksamheten ansvarar för att de boende får medicinsk fortvård i de fall en boende av läkare eller sjuksköterska fått en remiss för detta. Den medicinska fortvården som anlitas av verksamheten ska ha tillräcklig och adekvat kompetens d.v.s. undersköterskeutbildning och utbildning som fotterapeut/fotvårdsspecialist (minst 20 veckor) eller eftergymnasial utbildning till fotterapeut/fotvårdsspecialist samt genomgången grund- och fördjupningskurs i fotvårdsterapi i diabetesvård eller motsvarande utbildning. Medicinsk fotvårdare ska ha rutiner för att garantera god hygien och följer gällande riktlinjer inom området. Tandvård och munhygien Landstinget har träffat avtal med tandvårdsföretag som ska genomföra uppsökande verksamhet och som är avgiftsfri för den enskilde. Uppsökande verksamhet innefattar munhälsobedömning, individuell rådgivning, utbildning och handledning till omvårdnadspersonal om daglig munvård samt erbjudande om eventuell nödvändig tandvård. Verksamheten ska säkra att omvårdnadspersonalen har kunskap om tand- och munvårdshygien för äldre. Verksamheten ansvarar för att de som är berättigade till uppsökande verksamhet informeras om möjligheten till en munhälsobedömning per år.

34 Munhälsobedömningen utförs i den enskildes bostad eller i boendeenheten. Personalen från boendeenheten bör då alltid vara med. Verksamheten ansvarar för att personalen följer de instruktioner som framgår av det munvårdskort som upprättas vid bedömningstillfället. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Enligt 24 HSL och 2 kap. 5 yrkesverksamhetsordningen (1998:1 513) ska medicinskt ansvarig sjuksköterska bl.a. ansvara för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde. Det innebär att MAS-en ska se till att det medicinska omhändertagandet av patienterna tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god kvalitet, att samverkan och samordning med vårdresurser inom och utanför den egna verksamheten fungerar på ett för patienterna tillfredsställande sätt och att det finns rutiner för individuell vårdplanering samt att verksamhetens vårdpolicy följs. MAS:en ska ansvara för att det finns system och skriftliga rutiner för avvikelsehantering och för anmälan, om den enskilde i samband med vård och behandling drabbas av eller utsatts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom (Lex Maria). MAS:en ska ansvara för att personalen har ingående kunskaper om skyldigheten att rapportera avvikelser av betydelse om den enskildes säkerhet till den som är ansvarig för lokal avvikelsehantering. Hälso- och sjukvård Verksamheten ska: formulera minst ett skriftligt, mätbart och heltäckande åtagande om hälso- och sjukvårdsinsatser av god kvalitet för den enskilde. Verksamheten ska säkra åtagandet genom att beskriva arbetssätt och eventuella arbetsmetoder. Dessutom ska verksamheten beskriva hur och när uppföljningen och utvärderingen ska gå till. beskriva hur genomförande av hälso- och sjukvårdsinsatser av sjuksköterska är planerad på olika tider på dygnet. beskriva hur genomförande av hälso- och sjukvårdsinsatser är planerad för boende med större svårigheter. formulera minst ett skriftligt, mätbart och heltäckande åtagande om rehabiliteringsinsatser av god kvalitet för den enskilde. Verksamheten ska säkra åtagandet genom att beskriva arbetssätt och eventuella arbetsmetoder. Dessutom ska verksamheten beskriva hur och när uppföljningen och utvärderingen ska gå till. 13 KRAV PÅ AKTIVITETER OCH SOCIAL SAMVARO AV GOD KVALITET Aktiviteter och social samvaro Verksamheten ska svara för att de boende får möjlighet till daglig fysisk, psykisk, social, kulturell, språklig och andlig stimulans utifrån var och ens förutsättningar, behov och önskemål. De boendes förmågor, vilja och önskemål av aktiviteter och social samvaro ska tillgodoses och upprätthållas. Det dagliga arbetet ska organiseras utifrån grundtanken att vardagslivet är i fokus. Verksamheten ska planera aktiviteter för den enskilde boende och aktiviteter för alla. En skriftlig plan för veckoaktiviteter (veckoschema) för alla boende ska vara tillgänglig för boende/närstående/företrädare i boendeenheten. Aktiviteterna ska planeras så att de boende upplever att dessa är meningsfulla. Verksamheten ska erbjuda utevistelser och promenader utifrån de boendes önskemål.

35 Verksamheten ska samverka med anhöriga/närstående/gode män/förvaltare och andra, för den enskilde viktiga, personer och organisationer. Detta för att den enskildes olika behov av aktiviteter ska kunna tillgodoses. Verksamheten ska erbjuda minst en aktivitet per dag, förutom hälso- och sjukvårdsinsatser, som kan bedömas stärka psykiska och/eller fysiska funktioner. Verksamheten ska erbjuda varierande aktiviteter. Aktiviteter och social samvaro Verksamheten ska: formulera minst ett skriftligt och heltäckande åtagande om aktiviteter och social samvaro av god kvalitet för de boende. Verksamheten ska beskriva hur aktiviteterna görs tillgängliga för alla boende. Verksamheten ska säkra åtagandet/åtaganden genom skriftlig beskrivning av arbetssätt och eventuella arbetsmetoder. beskriva alla planerade aktiviteterna, eventuell inriktning och frekvens i ett vecko- eller månadsschema. Aktiviteter som erbjuds mera sällan listas i schemat med frekvens hur ofta dessa aktiviteter förekommer. 14 KRAV PÅ KOST OCH MÅLTIDSMILJÖ AV GOD KVALITET God och näringsrik kost Verksamheten ska ansvara för att det serveras frukost, lunch, middag och kvällsmål samt två mellanmål för de boende. Verksamheten ska kunna tillgodose den enskildes önskemål om något att äta och dricka även på andra tider än vid de ordinarie måltiderna. Verksamheten ska ansvara för att de äldre erbjuds god och näringsriktig mat. Maten som serveras ska vara vällagad, välsmakande, välkomponerad, variationsrik och näringsmässigt riktigt sammansatt kost som serveras till rätt temperatur. Måltidernas innehåll, näringsriktighet, storlek och tidsmässiga fördelning över dagen samt transporter och värmehållning ska följa de aktuella rekommendationer och riktlinjer om kost för äldre som utfärdas av Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och kommunen. Det ska varje dag finnas möjlighet att välja mellan minst tre rätter per dag från en tvåveckors matsedel. En tvåveckors matsedel ska vara så detaljerad och förståelig att de boende har lätt att välja. Omvårdnadspersonalen ska vara behjälplig att välja maträtt utifrån den enskilde önskemål. Verksamheten ska ansvara för att de boendes behov av olika typer av specialkost relaterade till olika sjukdomstillstånd tillgodoses och vid behov konsistensanpassas. Kosten ska kunna anpassas efter enskilda personers önskemål utifrån kulturell och/eller religiös bakgrund. Önskemål om vegetarisk kost ska kunna tillgodoses. Kostfrågor ska ingå som en naturlig del i vårdplaneringen och uppföljningen och syfta till att öka de boendes hälsa och välbefinnande. Verksamheten ska ansvara för att uppmärksamma den enskildes förmåga och vilja att äta samt vidta åtgärder som är möjliga för att anpassa måltider och mathållning så att den enskilde får ett tillräckligt näringsintag. ESS-gruppens (Livsmedelsverket) samtliga rekommendationer i Mat och näring för sjuka inom vård- och omsorgsboende och livsmedelslagens krav på egenkontroll av hygien m.m. ska följas.

36 Måltidsmiljö och mattider Verksamheten ansvarar för att de boende erbjuds en trevlig och inbjudande måltidsmiljö. De boendes önskemål om mattider och maträtter ska respekteras så långt det är möjligt. Intervallerna mellan måltiderna ska organiseras så att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Verksamheten ska ansvara att de boende får god mat och trevlig måltidsmiljö samt uppmärksammar festligare mat och måltidsmiljöer på helger och olika högtider. Kostansvarig i boendeenheten Verksamheten ska ha en utsedd person som kostansvarig i boendeenheten och skriftliga rutiner för uppgiften. Verksamheten ska uppfylla krav på god livsmedelshygien och god vårdhygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen samt svara för att vårdpersonalen har tillräcklig och adekvat utbildning i livsmedelshygien och att fortbildning sker kontinuerligt. Verksamheten ska kontinuerligt följa upp kostens kvalitet och genomföra egen kontroll enligt Livsmedelsverkets och socialstyrelsens riktlinjer. Kost och måltidsmiljö Verksamheten ska: formulera minst ett skriftligt åtagande för kost och måltidsmiljö av god kvalitet. upprätta skriftliga rutiner för att säkerställ näringsbehov och nutritionsarbetet som leder till minskad risk för näringsbrist, undernäring och felnäring hos de boende. beskriva hur personalen tar hänsyn till den enskildes önskemål av maträtter 15 kontinuerligt, minst två gånger per år, följa upp hur nöjda de boende är med maten. KRAV PÅ PERSONAL, PERSONALPLANERING M.M. Personal, omfattning, utbildning m.m. Verksamheten ska vara bemannad dygnet runt årets alla dagar med nödvändig kompetens och personalstyrka. Detta för att god kvalitet avseende service, omvårdnad, omsorgs, tillsyn, aktiviteter, social samvaro, trygg vardag samt hälso- och sjukvårdsinsatser för de boende kan uppnås och säkras. Verksamheten ska i arbetsschemat för omvårdnadspersonal och för hälso- och sjukvårdspersonal ha planerat tid för överrapporteringar mellan arbetspassen. Verksamheten ska organiseras så att personalen har tillgång till arbetsledning under dygnets alla timmar. Förutom under kontorstid ska verksamheten säkra att det finns tillgänglig arbetsledare även andra tider på dygnet som har ingående kunskaper om tillämpliga lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd och om kommunens riktlinjer, policys m.m. Personalen ska vara engagerade och fokuserade i arbetet på de boendes bästa samt lyhörda för deras behov och önskemål. Engagerad personal ökar trivseln, tryggheten och kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen/arbetsledare ska ha lämplig högskoleutbildning samt erfarenhet och kompetens att organisera och driva särskilt boende med heldygnsomsorg för att leda och uppnå ställda krav på kvaliteten i verksamheten.

37 Omvårdnadspersonalen ska ha undersköterskeutbildning med kompetens och erfarenhet av arbete med äldre som har omfattande behov av personligt service, omsorg och omvårdnad eller vårdbiträdesutbildning med kompetens och erfarenhet av arbete med äldre som har omfattande behov av service, omsorg och omvårdnad. Verksamheten ska ha skriftliga rutiner för överrapporteringar mellan personal. Dessa rutiner ska vara kända av berörd personal. Sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut ska vara legitimerade i sina respektive befattningar samt ha erfarenhet och kompetens av arbete med äldre som har omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser till och med sjuksköterskenivå. Verksamheten ska ha skriftliga rutiner för överrapporteringar mellan personal. Dessa rutiner ska vara kända av berörd personal. Kontinuitet i utförande av insatser Verksamheten ska planera arbetsscheman, arbetsmetoder och arbetssätt så att personalkontinuiteten och kontinuitet i utförandet av insatser kan säkras utifrån kravet av god, säker och trygg service, omsorg, omvårdnad och hälso- och sjukvårdsinsatser för den enskilde. Sekretess Verksamheten ska ansvara för att all personal, elever, praktikanter följer lagstiftningen om sekretess som gäller för personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård. Verksamheten ska se till att all personal är informerad om bestämmelserna och har undertecknat en förbindelse om sekretess och tystnadsplikt. Rekrytering av ny personal Verksamheten ska ha en plan för rekrytering av ny omvårdnadspersonal (undersköterskor och vårdbiträden) samt ny hälso- och sjukvårdspersonal (sjuksköterskor, sjukgymnast och arbetsterapeut) med adekvat utbildning, kompetens och erfarenhet. I planen ska anges hur verksamheten avser att arbeta för att säkerställa tillgång till utbildad, kompetent och erfaren personal så att brist på sådan personal inte ska uppstå. I samband med nyrekrytering ska verksamheten ta stor hänsyn till behovet av personal med språkoch kulturkompetens för olika grupper. Personalen ska ha goda kunskaper både i det svenska språket (muntligt och skriftligt) och ytterligare i ett annat språk utifrån de boendes språk- och kulturbakgrund. Personal och personalplanering Verksamheten ska: redovisa personalkategorier, antal personal, utbildning och täthetsschema under dygnet på vardagar och helger. beskriva hur personalen motiveras och görs delaktiga i arbetet så att de känner sig engagerade, fokuserade och lyhörda på de boendes bästa och deras behov och önskemål redovisa en skriftlig plan för rekrytering av ny omvårdnadspersonal och ny hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning, kompetens och erfarenhet av arbete inom vårdoch omsorgsområdet så att brist på personal inte ska uppstå. 16 KRAV PÅ SAMVERKAN, SAMARBETE OCH INFORMATION Samverkan och samarbete Verksamheten ska ha plan för samverkan/samarbete både internt och externt.

38 Verksamheten ska samverka/samarbeta med kommunens biståndshandläggare, MAS, revisorer och med övriga socialförvaltningslednings tjänstemän och av socialförvaltningens anlitade konsulter för granskningar, inspektioner, verksamhetsuppföljningar m.m. samt ge möjlighet till insyn av verksamheten när dessa så behöver. Verksamheten ska samarbeta/samverka med och vara öppen för insyn och inspektion även från socialstyrelsen och länsstyrelsen när de så behöver. Verksamheten ska ge möjlighet för boende och närstående/god man/förvaltare att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvalitet. Verksamheten ska samverka med hälso- och sjukvården och färdtjänst m.m. för den enskildes bästa. Verksamheten ska samarbeta med pensionärsråd, handikappråd, intresseorganisationer och frivilligorganisationer för att utveckla verksamheten/aktiviteter för de boende. Information Verksamheten ska ha en informationsskrift om verksamheten som är riktad till de boende, närstående, god man, förvaltare och andra berörda. Informationsskriften ska innehålla tydlig och nödvändig information om boendeenheten och verksamheten. Verksamheten ska ha kontinuerliga informationsträffar/möten för de boende, närstående, god män, förvaltare. Samverkan, samarbete och information Verksamheten ska: sammanställa en samverkans/samarbetsplan. I planen ska anges både interna och externa samverkansformer, syftet/mål för samverkan, vilka som deltar (funktioner) i samverkan, hur ofta samverkan (möten, träffar, samverkan) ska ske. ha ett aktuell och tydlig informationsskrift om boendeenheten och verksamheten som är riktad till de boende, anhörig, närstående, god man, förvaltare och andra. 17 KRAV PÅ HANTERING AV SYNPUNKTER OCH KLAGOMÅL Synpunkter och klagomål på verksamheten Verksamheten ska säkerställa att det finns skriftliga rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten, identifiera nya eller ej tillgodosedda behov. Synpunkter och klagomål ska fångas upp så nära brukaren som möjligt. Det ska vara enkelt att lämna både synpunkter och klagomål. Det ska finnas flera olika sätt att lämna in synpunkter och klagomål t.ex. genom samtal med personal, telefonsamtal, svarskort eller via kommunens hemsida. Synpunkter och klagomål Verksamheten ska: upprätta skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för att samla in synpunkter och klagomål i verksamheten och hur denna information används i arbetsprocessen. KRAV PÅ FÖREBYGGANDE AV FEL OCH BRISTER Förebygga fel och brister

39 Verksamheten ska säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister ska utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet. Identifiering av fel och brister innebär att personalen med regelbundenhet reflekterar över och ifrågasätter den egna arbetskulturen för att undandröja brister som påverkar kvaliteten i tjänster till brukare och medborgare. Identifiering av fel och brister ska ske kontinuerligt. Dessa ska dokumenteras, kartläggas och sammanställas på ett samordnat och systematiskt sätt. Kvalitetssystemet ska omfatta en bedömning av vilka fel och brister som kan komma att uppstå vid planerade förändringar i verksamheten. Den bedömning som gjorts ska användas som ett underlag för att minimera risken för att fel och brister uppkommer vid genomförandet. Förebyggande av fel och brister Verksamheten ska: upprätta skriftliga rutiner, metoder och arbetssätt för identifiering, dokumentation och analys av fel och brister samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp för att utveckla verksamheten. 18 KRAV PÅ UTBILDNINGS- OCH KOMPETENSUTVECKLINGSINSATSER Verksamheten ska ansvara för att personalen har rätt och adekvat utbildning och kompetensutveckling för att en god och säker vård, omsorg, omvårdnad samt hälso- och sjukvårdsinsatser kan säkras. Verksamheten ska beskriva hur utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser planeras för boendeenheten. Utbildning och kompetensutveckling Verksamheten ska: årligen upprätta och följa upp en skriftlig utbildnings- och kompetensutvecklingsplan. KRAV PÅ UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Kvalitetsarbetet ska kontinuerligt följas upp, utvärderas och utvecklas utifrån verksamhetens behov och förändringar. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2006:11) bör uppföljning och utvärdering göras bl.a. utifrån: - hur väl verksamheten uppfyller lagstiftningens krav och de kommunala målen - hur väl verksamheten tillgodoser enskildas och gruppers behov samt - hur den enskilde och andra intressenter uppfattar verksamhetens kvalitet. Oavsett vilken metod för uppföljningen och utvärderingen som används bör det finnas möjlighet att få information om - brukarens förväntningar och upplevelser av kvalitet, - de sociala tjänsternas innehåll och resultat, - verksamhetens processer och hur de uppfyller gällande mål, - personalens uppfattning om sin arbetssituation och andra förutsättningar för att utföra socialtjänstens uppgifter.

40 19 Socialstyrelsen anger vidare att Uppföljningen och utvärderingen är både slutet och början på det ständigt pågående förbättringsarbetet. Denna del av kvalitetsarbetet ger nämnden dels en uppfattning om hur väl de uppsatta målen uppfylls, dels kunskap och ett underlag när nya mål ska utarbetas och antas. Något som också tydliggör vikten av att kvalitetsarbetet har koppling till nämndens budget och verksamhetsplanering. Förvaltningen ska genomföra brukarundersökningar om kvalitet i verksamheten en gång vart annat år. Förvaltningens brukaruppföljningar ska vara enhetliga för alla äldreboenden. Verksamheten ska samverka med förvaltningen om eventuella brukaruppföljningar som initieras av verksamheten. Verksamheten ska informera förvaltningsledningen om resultat av genomförda uppföljningar och dokumentationen för uppföljningarna ska vara tillgängliga för förvaltningen. Förutom egna uppföljningar ska verksamheten samla in data i enlighet med förvaltningens internkontrollplan för nämndens uppföljning och utvärdering av kvaliteten i verksamheten. Socialförvaltningen ansvarar för eventuell publicering av verksamhetens åtaganden och resultat av uppföljningarna. Uppföljning och utvärdering Verksamheten ska: beskriva hur personalen görs delaktiga i att utveckla och säkra kvalitet beskriva: - hur verksamheten följer upp nämndens mål och krav på verksamheten - vilka uppföljningar verksamheten har - när och hur dessa uppföljningar ska göras - vem/vilka (profession) som ska ansvara för uppföljningarna och dokumentationen av dessa - hur och var resultatet ska redovisas - hur resultatet tas till vara i arbetsprocessen Utveckling Verksamheten ska: årligen redovisa utvecklingsområden som verksamheten avser att genomföra. ÖVRIGA KRAV Verksamheten ska säkra att det finns skriftliga rutiner, som är kända av all berörd personal, bl.a. för: - Anmälningsskyldighet för missförhållanden 14 kap. 2 SoL - Anmälningsskyldighet för lediga platser och skyldighet att ta emot placering - Dokumentation SoL - Dokumentation enligt HSL - Gåvor och donationer - Inflyttning/utflyttning - Larmsystem - Lokal beredskapsplan - Medicinska produkter och tekniska hjälpmedel och förbrukningsartiklar - Nyckelhantering - Hantering av privata medel - Säkerhet - Egen kontrollprogram för livsmedelshantering

41 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom, Dnr Socialnämnden Rapportering enligt tillägg i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) av ej verkställda och verkställda beslut, 31 mars Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt tillägg i LSS till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt tillägg LSS till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna är skyldiga att inrapportera ej verkställda beslut enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det fyra ej verkställda beslut att rapportera till Länsstyrelsen. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 april 2009 Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2008 genom ett tillägg i LSS skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt LSS. Rapporteringen till Länsstyrelsen och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Rapporteringen till kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt LSS kan åläggas att betala en särskild avgift. Som en yttersta konsekvens kan Länsstyrelsen ansöka hos länsrätten om att den dömer ut särskild avgift.

42 2(2) Nuläge vid rapporteringstillfället 31 mars 2008 Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det fyra ej verkställda beslut att rapportera till Länsstyrelsen. Tre beslut avsåg bostad med särskild service för vuxna enligt LSS och ett beslut avsåg avlösarservice i hemmet. Av de fyra inte verkställda besluten har tre personer tackat nej till erbjudna insatser samt en person har tackat ja till erbjuden bostad, det beslutet kommer att verkställas inom kort. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Statistikrapport Kvartalsrapport Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län

43 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karin Lindbom Dnr Socialnämnden Rapportering enligt socialtjänstlagen av ej verkställda och verkställda beslut, 31 mars 2009 Förslag till beslut 1. Överlämna socialförvaltningens rapportering av ej verkställda och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till Länsstyrelsen samt till kommunens revisorer. 2. Överlämna statistikrapport av ej verkställda beslut och verkställda beslut enligt 4 kap 1 SoL till kommunfullmäktige. Sammanfattning Kommunerna har enligt socialtjänstlagen skyldighet att rapportera in ej verkställda beslut. Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det xxx ej verkställda beslut avseende kontaktfamilj inom individ och familjeomsorgen samt två ej verkställda beslut avseende särskilt boende inom äldreomsorgen att rapportera. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse daterad den 6 april 2009 Ärendet Kommunerna har från den 1 juli 2006 genom en ändring i socialtjänstlagen skyldighet att rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Från samma datum gäller även skyldigheten att rapportera in avbrott i verkställigheten om beslutet inte verkställts på nytt inom tre månader från dagen för avbrottet. Alla ej verkställda beslut som rapporterats ska alltid återrapporteras när beslutet har verkställts. Rapporteringsskyldigheten gäller beslut i alla verksamheter enligt socialtjänstlagen; omsorg om äldre och funktionshindrade samt individ och familjeomsorg. Rapporteringen till Länsstyrelsen och kommunens revisorer ska ske på individnivå och lämnas in en gång per kvartal. Rapporteringen till kommunfullmäktige ska ske i form av en statistikrapport där individen är avidentifierad. En kommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 SoL som någon är berättigad till kan åläggas att betala en särskild avgift. Det lägsta beloppet för en sanktionsavgift är tio tusen kronor och den högsta en

44 2(2) miljon kronor. Sanktionsavgiften fastställs av Länsrätten efter ansökan från Länsstyrelsen. Nuläge vid rapporteringstillfället 31 mars 2009 Individ och familjeomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det två ej verkställda beslut, samtliga beslut avser kontaktfamilj, att rapportera till Länsstyrelsen. Skälet till att besluten ej har verkställt är att det saknas lämplig personal/uppdragstagare. Ett tidigare rapporterat beslut har under perioden verkställts och avslutats. Äldreomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det inom äldreomsorgen två ej verkställda beslut, samtliga beslut avser särskilt boende, att rapportera till Länsstyrelsen. Båda personerna har andra kompletterande insatser, korttidsplats, servicelägenhet samt hemtjänst. Handikappomsorg Vid rapporteringstillfället den 31 mars 2009 fanns det inte några ej verkställda beslut att rapportera till Länsstyrelsen inom handikappomsorgen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Karin Lindbom Administrativ chef Bilagor: Statistikrapport Kvartalsrapport Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län

45 Socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Agneta Kanhov, Datum Vår beteckning Socialnämnden Tillsyn av Upplands-Bro kommuns arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld Förslag till beslut Socialnämnden i Upplands-Bro godkänner förvaltningens redogörelse som svar till Länsstyrelsen Stockholms läns tillsynsrapport om kvinnofridsarbete. Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län kritiserar socialnämndens kvinnofridsarbete. Kritiken avser bl.a. brister i dokumentation samt att socialtjänsten saknar metoder och gemensamt förhållningssätt att identifiera vådutsatta kvinnor och barn. Socialnämnden har vidtagit en rad olika åtgärder för att utveckla kvinnofridsarbetet. Ytterligare åtgärder för att ge stöd, skydd och information till våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld kommer att planeras i socialnämndens verksamheter. Beslutsunderlag Socialförvaltningens tjänsteskrivelse den 30 mars Ärendet Under hösten 2008 genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län tillsyn i Upplands-Bro kommun. Tillsynen avsåg kommunens arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld. Tillsynsresultatet redovisas i Länsstyrelsens tillsynsrapport daterat den 18 december Länsstyrelsen riktar kritik mot socialnämnden och begär att nämnden lämnar en redogörelse, senast den 30 april 2009, om vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att åtgärda. Länsstyrelsen kommer att följa upp åtgärdsplanen under Länsstyrelsen kritiserar socialnämnden för följande brister: 1. Det saknas ledningssystem för kvalitet när det gäller att utveckla och följa upp kvinnofridsarbetet. 2. Det saknas kompetensutvecklingsplan för att motverka de kunskapsbrister som finns inom kvinnofridsområdet, inte minst inom äldre- och handikappomsorgen. 3. Det saknas strukturer för samverkan inom kvinnofridsarbetet, med externa samarbetspartners såväl som inom socialtjänstens egna funktioner.

46 2(4) 4. Det bedrivs inte ett tillräckligt arbete för att informera och söka upp dem som kan vara i behov av socialtjänstens stöd i en våldsutsatt situation. 5. Socialtjänsten saknar metoder och gemensamt förhållningssätt när det gäller att identifiera våldutsatta kvinnor och barn som aktualiserats av andra orsaker inom socialtjänsten. 6. Hot- och riskbedömning av en våldsutsatt kvinnas behov görs inte systematiskt. 7. Formella krav på handläggning uppfylls inte i tillräckligt utsträckning. 8. Motiveringar till när utredning inte ska inledas om barns behov saknas ett tydligt barnperspektiv. Felaktiga motiveringar används schablonmässigt. 9. Möjligheten till stöd och skydd för flickor och kvinnor som lever under hedersrelaterat våld samt stöd och skydd för kvinnor med funktionsnedsättning är alltför bristfälligt. Länsstyrelsen påpekar följande förbättringsområden för socialnämnden: Kommunen behöver utveckla möjligheterna att ge stöd och skydd till kvinnor med missbruk, äldre och personer i samkönade relationer. Nämnden behöver utveckla rutiner och handläggarstöd som säkerställer att dokumentation blir tydlig när det gäller att beskriva våldet och hur det påverkar den drabbade och eventuella barn. Nämnden bör försäkra sig om den kommande handboken i familjerätt rättar till de brister som påpekas i granskningen. Socialförvaltningens redogörelse för vidtagna åtgärder Socialförvaltningen kan konstatera att socialnämnden redan har vidtagit åtgärder på flera områden där Länsstyrelsen i Stockholms län påpekar brister i verksamhet. Exempel på vidtagna åtgärder kan nämnas kompetensutvecklingsplan för att motverka de kunskapsbrister som finns inom kvinnofridsarbetet. Verksamheterna har individuella kompetensutvecklingsplaner som utgår från målgruppernas behov och anställdas önskemål. Familjevåldsteamet Nordväst och Kvinnojouren har en utbildningsplan som inbegriper kommunens personal. T.ex. har Kvinnojouren ordnat en föreläsning som var obligatorisk för socialtjänstens personal om barn som bevittnat våld. Vidare har ett flertal medarbetare inom individ- och familjeomsorgen deltagit i olika utbildningar/seminarier inom ämnesområdet. Ytterligare utbildning i ämnesområdet planeras för medarbetare inom äldre- och handikappomsorgen. Socialförvaltningen i Upplands-Bro har utsett en person som ansvarig för kvinnofridsfrågor. Socialförvaltningen kommer i samråd med interna och externa samverkanspartners revidera socialnämndens handlingsplan för kvinnofridsfrågor. Handlingsplanen beräknas bli klart under september Socialförvaltningen anser att det finns anledning av att utveckla information och stödet till kvinnor utifrån individuella behov och problematik. Socialförvaltningen planerar att under 2009 utveckla stödet till dessa utsatta

47 3(4) kvinnor i samverkan med interna och externa verksamheter inom området för kvinnofridsfrågor. Inom socialförvaltningen pågår olika utvecklingsarbeten där även frågor som hjälp, stöd och information till våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld ingår. Utvecklingsarbeten avser bl.a. uppdatering av riktlinjer och kvalitetssäkring av samtliga verksamheter. Inom individ- och familjeomsorgen i Upplands-Bro pågår ett utvecklingsarbete i syfte att uppdatera förslag till socialnämndens riktlinjer för handläggning, dokumentation och verkställighet av barn och ungdomsärenden. I dessa riktlinjer förtydligas bl.a. nämndens krav på verksamheterna angående: kvalitetssäkring av de väsentligaste delarna av verksamheternas arbete rutiner och metoder för samverkan (både extern och intern) metod och gemensamt förhållningssätt för att identifiera våldsutsatta kvinnor och barn som aktualiserats av andra orsaker inom socialtjänsten, rutiner för rättssäker handläggning (handläggningsprocess från anmälan av ett ärende till avslut av ärende) rutiner för arbetsmomenten att inleda/inte inleda utredning samt krav på tydlig dokumentation av barnperspektiv Riktlinjerna för handläggning av barn- och ungdomsärenden beräknas bli klara för socialnämndens beslut i slutet av maj För att säkra kvalitet i verksamheterna har socialnämnden i Upplands-Bro i verksamhetsplan för 2009 uppdragit till socialförvaltningen att kvalitetssäkra verksamheternas arbete. Därmed kommer avdelningarna individ- och familjeomsorgen samt äldre- och handikappomsorg under våren 2009 att starta ett ledarstödd och enhetligt kvalitetssäkringsarbete inom alla verksamheter. Enheterna ska fortsätta kvalitetssäkra de väsentligaste delarna av verksamheternas arbete i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet i verksamhet samt i enlighet med socialtjänstlagen 3 kap. 3. Kvalitetssäkringsarbetet innebär bl.a. att samtliga enheter uppdaterar (skriftligt) rutiner/metoder och arbetssätt i de väsentligaste delarna av verksamheten samt anger hur och när uppföljningarna ska gå till. Kvalitetssäkring av sociala tjänster kommer bl.a. omfatta, tillgänglighet, samverkan, samarbete, handläggning och dokumentation, upptäcka fel- och brister i verksamhet, synpunkter och klagomål på verksamhet, personal- och kompetensförsörjning, uppföljning och utvärdering av verksamhet. Berörda enheters kvalitetssäkring kommer även att innehålla rutiner, metoder, arbetsätt, utveckling och uppföljning av: Kvinnofridsarbete som innehåller möjligheterna att ge stöd och skydd till målgruppen. Kompetensutvecklingsplan som innehåller plan även för kompetensutveckling för att motverka kunskapsbrister som finns inom kvinnofridsområdet både inom för individ- och familjeomsorgen och äldre- och handikappomsorgen. Intern och extern samverkan inom kvinnofridsområdet. G:\Socialförvaltningen\Gemensamt\Socialnämnden\ \Kvinnofridstillsyn svar till länsstyrelsen.doc /

48 4(4) Arbetet att söka upp de som kan vara i behov av socialtjänsten stöd i en våldsatt situation. Gemensamt förhållningssätt när det gäller att identifiera våldsatta kvinnor och barn som aktualiserats av andra orsaker inom socialtjänsten. Hot- och riskbedömning av en våldutsatt kvinnas behov. Att formella krav på handläggning uppfylls. Att i motivering till beslut när en utredning inte ska inledas anges tydligt barnperspektiv om barns behov. Att undvika felaktiga och schablonmässiga motiveringar. Kvalitetssäkringsarbetet kommer att dokumenteras i enheternas kvalitetssäkringssystem/verksamhetsplan och följas upp i enheternas verksamhetsberättelser. Det ledarstödda kvalitetssäkringsarbetet kommer att pågå från och med våren 2009 till och med Därefter ska enheterna självständigt svara för det kontinuerliga kvalitetssäkringsarbetet för att utveckla och följa upp sina verksamheter. Den Upplands-Bro och Järfälla kommuners gemensamma Familjerätten lyder under den kommungemensamma Familjerättsnämnden. Familjerätten besvarar själv till Länsstyrelsen om frågor som avser familjerätten. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Agneta Kanhov Marja Kammouna Socialchef Avd. chef för individ- och Avd. chef för äldre- och familjeomsorgen handikappomsorgen Bilagor: Tillsyn av Upplands-Bro kommuns arbete med våldutsatta kvinnor och barn som har bevittnat våld, Länsstyrelsen i Stockholms län, daterat Kopia av beslut till: Länsstyrelsen i Stockholms län

49 TJÄNSTESKRIVELSE Socialförvaltningen Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Agneta Kanhov Dnr Socialnämnden Handlingsplan för Posom Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att antaga handlingsplan för Posom. Sammanfattning Styrgruppen för Posom, som består att personal från Bildnings- och Socialförvaltningen har arbetat fram en handlingsplan. Beslutsunderlag Handlingsplanen. SOCIALFÖRVALTNINGEN Lars Arvidsson Socialchef Agneta Kanhov avdelningschef

50 Psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer Handlingsplan med checklista Fastställd av Socialnämnden den xxxxxx, xx 1

51 Innehållsförteckning Handlingsplan...3 Bakgrund...3 Mål och syfte...3 När ska denna handlingsplan användas...3 Organisation...3 LEDNINGSGRUPPENS SAMMANKALLANDE...4 Sammankallande...4 Lokal för POSOM ledningsgrupp...4 Lokal för stödcentra...4 Behov av insatser...4 Personalbehov...5 POSOM- väska...5 Lokala krisgrupper...5 Beredskap...5 Checklista Bedömning...6 A. Tag emot informationen, anteckna informationen...6 B. Bedöm om händelsen kan föranleda en insats av POSOM Larm och samling av POSOM ledningsgrupp Initiala arbetsuppgifter för POSOM ledningsgrupp...8 Uppskattning av krisens omfattning POSOM ledningsgrupp under krisen Inringning av stödgrupp Samling av stödgruppen- inledande arbetsuppgifter Stödgruppen under krisen Avveckling, dokumentation Åtgärder vid ej kris...15 A. Dokumentera...15 B. Informera...15 Bilaga 1: Larmlista för POSOM ledninggrupp och för stödgruppen...16 Bilaga 2: Viktiga telefonnummer...19 Bilaga 3: Hur man hanterar traumatisk stress

52 Handlingsplan Bakgrund I varje kommun ska det finnas en beredskapsgrupp för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer (POSOM). POSOM är en ledningsfunktion för ledning och samordning av insatser för psykiskt och socialt omhändertagande av människor i kris- och katastrofsituationer. POSOM- gruppens deltagare ska med kort varsel kunna agera och vid behov frikopplas från respektiver ordinarie arbetsuppgifter. Mål och syfte POSOM- gruppens uppgift är att i nära anslutning till en större olycka eller katastrof ge stöd och hjälpa de människor som drabbas. Hjälpen kan vara av praktisk natur t ex tillfälligt tak över huvudet, mat och kläder men är framför allt inriktad på att ge ett psykologiskt stöd till de som drabbats. Syftet är att ge stöd i en kris- eller katastrofsituation och därmed förebygga psykisk ohälsa. När ska denna handlingsplan användas Handlingsplanen skall användas när den ordinarie verksamheten eller socialjoursverksamheten inte har resurser att lösa en uppkommen händelse med befintlig personal. I handlingsplanen finns ett praktiskt stöd i arbetet. Organisation POSOM-insatser organiseras i form av en ledningsgrupp och stödgrupp. Ledningsgruppen deltar inte i de direkta insatserna utan leder arbetet i samråd med räddningsledningen och den katastroforganisation som finns vid Karolinska sjukhuset, PKL (psykologisk/psykiatrisk katastrofledning). Verksamheten bygger på kunskap och erfarenhet från olika områden. POSOM består därför av representanter från olika kommunala förvaltningar samt externa myndigheter och organisationer. POSOM ledningsgrupp Stödgrupp Ledningsgruppen för POSOM består av representanter för socialförvaltningen och bildningsförvaltningen samt de samverkande organisationerna landstinget (barn- ungdom- och vuxenpsykiatri) och Svenska kyrkan. 3

53 LEDNINGSGRUPPENS SAMMANKALLANDE Sammankallande Sammankallande i ledningsgruppen är den, som först nås av larmet från RC Norr (Räddningscentralen Norr). RC Norr startar inlarmning av POSOM ledningsgrupp genom att kontakta första namnet på listan över ledningsgruppen (eller om denne inte är anträffbar i fallande ordning). Socialchefen informeras (se bilaga 1: Viktiga telefonnummer). Lokal för POSOM ledningsgrupp Lokal för POSOM ledningsgrupp är sammanträdesrummet Dalkarlen, plan 4, i Furuhällshuset. Lokal för stödcentra Plats för omhändertagande, s.k. stödcentra, sker i samråd med räddningsledaren. Valet av lokal styrs i första hand av hur många som drabbats samt var i kommunen olyckan inträffat. Vid val av lokal skall vägas in: Behovet av närhet till sjukhus Andra förhållanden beroende av olyckans karaktär Närhet till viktiga funktioner där kontakter bör upprättas. Behov av insatser Så snart två medlemmar ur ledningsgruppen samlats, görs en bedömning av vilka insatser som kan bli aktuella, och i vilken ordning de behöver utföras samt förväntat personalbehov. Ledningsgruppens inkallade medlemmar fördelar de uppgifter som kan behöva utföras: Kontaktperson/ för stödgrupper Information och kommunikation Kontaktperson gentemot räddningstjänst och polis. Kontaktperson gentemot PKL Dokumentation Telefonnummer till POSOM-telefonen och stödgruppen meddelas så snart som möjligt till RC- Norr, samt till räddningsledare, polis, sjukhus med flera. Ett telefonnummer ska lämnas för inkommande samtal från anhöriga med flera. 4

54 Personalbehov Behovet av såväl lednings- som stödpersonal styrs av olyckans karaktär, hur många som är drabbade samt hur många som behöver omhändertas för psykosocialt stöd. Beräkning av personalbehov görs i samråd med räddningsledning och polis. POSOM- väska POSOM- väska finns i Furuhällshuset, plan 4 (sammanträdesrummet Dalkarlen). Väskan innehåller bl.a. POSOM handlingsplan, kommunens larmlistor, kommunkartor, block, pennor och annat som kan vara till nytta vid en olycka. En särskild POSOM- väska finns för stödgruppen på samma plats, Dalkarlen plan 4, Furuhällshuset. Lokala krisgrupper På flertalet av kommunens enheter (t ex skolor och förskolor) finns det en lokal organisation för hantering av kriser. Organisationen hanterar själv händelser som enbart berör en enskild enhet. Beredskap POSOM ledningsgrupp har beredskap året runt, på icke kontorstid och helger. Den beredskapsansvarige nås via larmtelefonen. 5

55 Checklista 1. Bedömning Situation: En händelse som kan utvecklas till en kris har upptäckts. En person i ledningsgruppen har tagit emot informationen. A. Tag emot informationen, anteckna informationen. Tag emot och anteckna informationen/händelsen nedan. Informationsgivare: Tid: Informationsmottagare: Beskrivning av händelse (vad när, hur, vilka?): B. Bedöm om händelsen kan föranleda en insats av POSOM Finns det risk för att händelsen utvecklar sig till en kris som innebär att inblandade personer behöver psykisk och/eller social omvårdnad. Finns det risk för avsevärda personskador, miljöskador eller materiella skador? Finns det risk för att kommunens lokala krisorganisation (krisgrupper på enheterna) inte klarar händelsen eller behöver stöd? Om svaret är JA på en eller flera punkter är det ett krislarm. Larma annan medlem ur POSOM ledningsgrupp (i fallande ordning) för att tillsammans avgöra om ledningsgruppen ska sammankallas för hantering av situationen. Om JA, gå vidare till kapitel 2. Om svaret är NEJ på punkterna ovan, gå till kapitel 7. 6

56 2. Larm och samling av POSOM ledningsgrupp Situation: Ett krislarm har tagits emot. Larma POSOM ledningsgrupp, se bilaga 1: larmlista. Bege dig så snabbt som möjligt till nedanstående adress: Adress: Kungsängens Centrum, Furuhällsplan 1, Sammanträdesrummet Dalkarlen, plan 4. Furuhällsplan 1 7