ÄLDREOMSORG. Årsredovisning

Transkript

1 ÄLDREOMSORG Årsredovisning

2 Innehållsförteckning 1 Året som gått Sammanfattning av året Viktiga händelser Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Uppföljning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosam kommun Bättre fritid Trygg kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Ökad jämställdhet Attraktiv arbetsplats Uppföljning direktiv Förvaltningen får i uppdrag att planera för att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som skall utföras och hur det skall göras Förvaltningen får i uppdrag att öka tryggheten i kvarboendet och minska återinläggningar på sjukhus Förvaltningen får i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet Förvaltningen får i uppdrag att öka möjligheten till kulturupplevelser Förvaltningen får i uppdrag att påbörja förebyggande hembesök Förvaltningen får i uppdrag att ytterligare förbättra och utveckla anhörigstödet Förvaltningen får i uppdrag att utöka antalet demensteam successivt till full behovstäckning Förvaltningen får i uppdrag att beakta flexibilitet vid lönesättning Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en plan på vilka boenden som lämpligen kan konkurrensutsättas Uppföljning inriktningar Värdegrund Valfrihet Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer Synpunktshantering Kvalitetsdeklarationer Verksamhetsmått Analys verksamhetsmått Prestationsmått Personalmått Analys personalmått Resursmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Uppföljning driftbudget Uppföljning investeringsbudget Intern kontroll Patientsäkerhetsberättelsen Kvalitetsberättelse Kompetensförsörjning Attrahera/rekrytera Nämndens årsredovisning 2

3 11.2 Utveckla/behålla Avsluta Analys Analys Sammanfattande analys Förändringsområden Nämndens årsredovisning 3

4 1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor 2011 Intäkter 87,3 90,0 92,0 Kostnader -705,3-752,0-772,4 Netto -618,0-662,0-680,4 Budget, netto -627,2-650,4-685,8 Avvikelse 9,2-11,6 5,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Årets totala avvikelse är 0,78 % av budgeten. Resultatet grundar sig på flera poster inom de olika verksamheterna. Äldreomsorgen ansvarar för att sociala tjänster tillgodoses för äldre kommuninnevånare, 65 år och äldre. De insatser som ges är till största delen lagreglerade och styrs främst av Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. Äldreomsorgen har under året utfört beviljat bistånd till nästan kommuninvånare. Utöver detta har äldreomsorgen flera insatser och aktiviteter som inte kräver något beslut som till exempel att besöka träffpunkterna anhörigstödet eller att besöka Seniordagen. Från och med tilldelas äldreomsorgens budget enligt en ny ramtilldelningsmodell. I den nya tilldelningen delas gruppen in i åldersintervall år, år, år och 85 år- och innebär olika ersättningar mellan åldersintervallen. Utgångspunkten är att behovet av vård och omsorg ökar med stigande åldrar. Äldreomsorgen ersätts för 85 procent av invånarna inom varje ålderskategori. Investeringar Inkomster Budget Avvikelse Utgifter -10,5-14,1 3,6 Netto -10,5-14,1 3,6 Kommentar till investeringar Årets investeringar avser främst återinvesteringar och inventarier till nyöppnade äldreboendet Blåvingevägen 33. Avvikelsen beror främst på att inventarierna till Blåvingevägen kostat mindre än budgeterat, samt att tidsregistreringssystem inte införts under året. 1.2 Viktiga händelser En ny enhetlig modell för granskning och uppföljning av verksamhetens enheter beslutades av nämnden i december. Granskningar enligt modellen har genomförts under hela, sammanlagt har tolv enheter granskats enligt modellen. Granskningsområdena bygger på gällande lagstiftning och föreskrifter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvårdens område samt på dokumenterade riskområden för brukarna. Modellen garanterar en likvärdig granskning av verksamhet i såväl kommunal som privat regi. Nämndens årsredovisning 4

5 Modellen tillämpas på både på äldreboenden och i hemtjänst. Granskningarnas syfte är att säkerställa att tillämpliga lagar och föreskrifter följs och att de politiska målen för verksamheten nås. Det är också ett medel för att arbeta med ett ständigt förbättringsarbete. Socialstyrelsen har presenterat nya riktlinjer för boende med demensinriktning som innebär att det ska ske en individuell behovsbedömning på alla boenden där det bor personer med demenssjukdom. Föreskriften skulle ha börjat gälla från 1 januari 2014 men är framflyttad till januari Under har dock ett arbete pågått för att möte det nya kravet på myndighetsutövningen. Modell för individuell biståndsbedömning har tagits fram för personer som bor på äldreboende i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift. Den 1 november infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att äldre makar och sambor som varaktigt har levt tillsammans under vissa förutsättningar har rätt att fortsätta att bo tillsammans även när endast den enes behov kräver boende i en särskild boendeform. Under har äldreomsorgen tagit fram en ny modell för lokalplan. Den visar att det finns sammanlagt 598 lägenheter som är avsedda som bostad med särskild service enligt 4 kap 1 socialtjänstlagen, av dessa är 49 möjliga parlägenheter och var det långa väntetider från beslut till ett erbjudande om lägenhet men situationen har förbättrats under. Väntetiden är nu under tre månader, vilket innebär en ökad trygghet för dem som ansökt om bostad med särskild service. För att öka kunskapen om syn- och hörselnedsättningar har äldreomsorgen utbildat syn- och hörselombud på äldreboenden och i hemtjänst. Utbildningen har kommit till för att skapa rutiner när det gäller stödet till äldre med nedsatt syn och hörsel, i linje med värdegrunden Bitt. För att bemöta personer med nedsatt syn eller hörsel, och göra dem mera delaktiga, är det viktigt att som personal ha kunskap och ge rätt stöd. Större kunskap ger de äldre bättre möjligheter att kunna kommunicera. Under vecka 40 firades Anhörigveckan i Kungsbacka med föreläsningar, tips och information på Varlaskolan och Kulturhuset Fyren. I oktober anordnades både en kvalitetsdag och Seniordagen. Kvalitetsdagen anordnades för första gången för all verksamhet inom äldreomsorgen. Syftet var att inspirera och inspireras av andra med hjälp av de olika kvalitetsarbeten som har skett ute på enheterna. Kvalitetsdagen kommer att genomföras årligen framöver. Seniordagen syftar till att äldreomsorgen, organisationer och företag kan presentera sina verksamheter för besökare, främst pensionärer. Seniordagen i år var på Kungsbacka teater och hade drygt 700 besökare. Temat var "Teknik för äldre". Utvärderingen som gjordes i samband med besöket visade att dagen var mycket uppskattad av besökarna. Äldreomsorgen har under upphandlat tre entreprenader. Ett nytt äldreboende, Blåvingevägen 33 i Vallda, är i drift sedan 1 oktober och drivs av Humana AB. Under året har även en förnyad upphandling skett av äldreboendena Ekhaga och Vickan, som idag drivs av Förenade Care AB. Upphandlingsprocessen blev längre och tog mer resurser i anspråk än beräknat. Arbetet kring konkurrensutsättning behöver stärkas och utvecklas i samarbete med förvaltningen för Service och upphandlingsenheten. Äldreomsorgen och externa samverkanspartners inom öppenvården och slutenvården har infört ett kunskapsstöd för palliativ vård. Det nationella kunskapsstödet syftar till att ge en god palliativ vård i livets slutskede. Samtliga enhetschefer inom förvaltningen har utbildats, men också samtlig legitimerad personal, med fokus på specifika medicinska åtgärder som kan vara aktuellt under palliativ vård. Utbildningarna har skett i samverkan med ansvarig läkare för palliativa teamet i Kungsbacka. För att säkerställa arbetet kring palliativ vård används det nationella palliativa registret. Nämndens årsredovisning 5

6 Inom Kungsbacka påbörjades ett utvecklingsprojekt för att kommunen ska bli en del av e- samhället, Kungsbacka Projektet innehåller fem delprojekt, ett av delprojekten är ehälsa. Under har äldreomsorgen anslutit sig till ett nationellt it-stöd, nationell patientöversikt, som gör det möjligt att ta del av journaluppgifter, efter samtycke från den enskilde. Det gör att förvaltningens legitimerade personal får en bättre överblick över den enskildes hälsotillstånd. Syftet är att öka patientsäkerheten och kvaliteten på vården samt ge ökad effektivitet när journalinformation kan delas elektroniskt. Äldreomsorgen är även delaktiga i de övriga projekten inom Kungsbacka 2020: nya webbsidan kungsbacka.se, ärendehanteringssystemet, utveckling av e- tjänster samt ett kommungemensamt kundcenter. I delprojektet nya kungsbacka.se, är äldreomsorgen en av fyra förvaltningar som visar resultat i jämförelsetjänsten. Jämförelsetjänsten tas i drift samtidigt som den nya webbsidan lanseras, december. Äldreomsorgen presentar äldreboende och hemtjänstutförare på jämförelsetjänsten. Tjänsten gör det möjligt att söka information om allmänna fakta samt uppgifter från exempelvis genomförda brukarundersökningar. Genom jämförelseverktyget kan kommuninvånare få information om verksamheter och jämföra olika aktörer. Äldreomsorgen deltar i projektet "Kvalitetssäkrad välfärd". Projektet finansieras av Socialdepartementet, för att ge stöd åt lokala och regionala utvecklingsarbeten med fokus mot äldreomsorg och primärvård. Målet är att enskilda kommuner och landsting/regioner ska utveckla system, rutiner och arbetssätt, för att kvalitetssäkra de tjänster som utförs oberoende av vem som är leverantör. Nämndens årsredovisning 6

7 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under Med hjälp av stimulansmedel har förvaltningen erbjudit vårdbiträden med tillsvidareanställning att utbilda sig till undersköterskor för att höja kompetensen. Förvaltningen har även använt stimulansmedlen till Demensutbildning grund och Psykiatriutbildning grund. Demensutbildningen motsvarar Socialstyrelsens rekommendationer enligt SOSFS :12, Äldres behov i centrum. Målet med utbildningen är att ge grundläggande kunskaper om demenssjukdomar, läkemedelsanvändning, bemötande av demenssjuka och deras anhöriga samt aktivering för demenssjuka. Psykiatriutbildningen har gett grundläggande kunskaper om psykiska sjukdomar, läkemedelsanvändning, bemötande, samtalsmetodik och professionell hållning. Syftet med utbildningarna är att dels kunna erbjuda kommuninvånarna bättre vård och omsorg vid sjukdom och dels att ge medarbetarna bättre verktyg och metoder att utföra bra omsorg och omvårdnad. Yngre personer med demens har behov av en särskild boendeenhet. Äldreomsorgen och förvaltningen för Funktionsstöd har påbörjat ett gemensamt uppdrag för att kunna utforma en sådan enhet utifrån det behov som finns inom kommunen. Implementering av palliativa registret pågår i verksamheten. Verksamheten arbetar även med Senior alert och BPSD- registret. Äldreomsorgen deltar i Kommunens kvalitet i korthet, Kompassen, Kostnad per brukare, Kolada, inrapportering till Socialstyrelsen och SKL. Det har inneburit att äldreomsorgen på fler sätt än tidigare kan följa sina insatta åtgärder och uppföljningar. Genom registreringarna blir det även möjligt med jämförelse mellan andra kommuner. Registreringarna kräver dock utbildningsinsatser och resurser i form av tid till nya system, samordning och analys av resultaten. Under året genomförde region Halland en ny upphandling av leverantör av läkemedel. Den nya leverantören har haft problem att uppfylla avtalet vilket i äldreomsorgen har genererat 60 avvikelser, där flera avvikelser från ett och samma boende har sammanställts till en avvikelse. Avvikelserna består bland annat av uteblivna och kraftigt försenade leveranser, felaktigheter i APOdospåsar och uteblivna vid behovs-mediciner, till exempel smärtlindrande mediciner. Det pågår ett kommunövergripande arbete tillsammans med region Halland för att säkra medicinleveranserna. Nämndens årsredovisning 7

8 3 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 3.1 Ökat inflytande Analys Äldreomsorgen har under infört fokusgrupper som komplement till granskningarna av äldreboenden och hemtjänstgrupper. I fokusgrupperna har deltagarna fört fram både positiva och negativa aspekter på verksamheten. Aspekterna har rankats för att få fram de synpunkter som de äldre själva anser vara allra viktigast. Resultaten har lämnats till respektive chef för att få genomslag på enheten. För alla personer som har beslut om omsorgsinsatser upprättas en individuell genomförandeplan där det framgår hur den enskildes önskemål om hur dennes omsorg och vård ska utföras. Äldreomsorgen har under året beslutat att utöka de individuella genomförandeplanerna till att också omfatta serviceinsatser i hemtjänsten, vilket ökar den enskildes möjligheter till inflytande. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre Vad tycker äldre om äldreomsorgen visar att 88 % är positiva i frågan Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen skall utföras?, riket i övrigt visar 86 %. Nämndens årsredovisning 8

9 Resultatet visar också att 92 % av de äldre har fått det äldreboende som de önskat, riket i övrigt visar 88 %. Det visar att en stor andel av brukarna upplever att de har inflytande. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2011 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Brukardelaktighet i omsorgsplan, omvårdnadsplan och rehabplan ska öka Mätning Andelen av totala mängden omsorgsplaner som är signerade av brukaren Andelen av de totalt granskade rehabplanerna där delaktighet kan utläsas från målformuleringen Andelen av de uppstartade omvårdnadsplanerna där sökordet "medverkan" kan utläsas 2011 Målvärde 81% 92,37% 90% 73% 95% 90% 46% 50% 90% Analys Individuell genomförandeplan (omsorgsplan) Omsorgsplanen har under året bytt namn till individuell genomförandeplan. Både inom äldreboendena och inom hemtjänsten har dokumentationsombuden och dokumentationsutbildarna arbetat med att öka kunskapen om brukardelaktighet i de individuella genomförandeplanerna. Under året har det genomförts utbildningar för både tillsvidareanställd personal och vikarier, nätverksträffar och nyhetsbrev för att öka kunskapen kring den sociala dokumentationen. Genom att stärka kompetensen kring dokumentationsskyldigheten ökar även möjligheterna för den enskilde att få sitt inflytande dokumenterat och ett enhetligt arbetssätt blir möjligt. Rehabplaner Rehabenheten har varje kvartal granskat ett urval av alla journaler. Enhetens resultat har löpande informerats på arbetsplatsträffar och enheten har en kontinuerlig dialog om hur delaktigheten ska beskrivas då den enskilde inte själv kan uttrycka mål på grund av demens eller andra kognitiva funktionsnedsättningar. Verksamheten har arbetat intensivt och målinriktat med att uppnå detta mål sedan Omvårdnadsplaner Sjuksköterskorna har dokumenterat patienten/ brukarens inflytande och delaktighet vid upprättandet av en ny omvårdnadsplan under sökordet medverkan. Resultatet anses inte spegla en rättvis bild av inflytandet. Inflytande är något som varje sjuksköterska har kunskap om och praktiserar i sin Nämndens årsredovisning 9

10 profession men som inte alltid har dokumenterats på rätt sökord. Det har försvårat mätningarna eftersom resultatet endast speglar en del av inflytandet. Under nästa år ska sökmetoden utvärderas och kvalitetssäkras. Mätningarna kommer också att göras tätare för att kunna följa utfallet under året Andelen brukare som upplever att de kan påverka vilken slags mat de får ska öka Mätning 2011 Målvärde Brukarundersökning kvarboende Brukarundersökning äldreboende Analys Under har förvaltningen fortsatt arbeta för att brukarnas inflytande över matdistributionen ska öka genom att kontaktpersoner i hemtjänsten regelbundet frågar de äldre om de är nöjda med maten. Synpunkterna förmedlas till kostombuden som återkopplar till kökspersonalen på återkommande kostmöten. Även på äldreboendena finns det kostombud som bland annat är kontaktlänk mellan de äldre och köket. På en del boenden har man infört matråd där de äldre, omsorgspersonal och personal från kök deltar. Frukost- och kvällsbuffén har införts på de flesta äldreboenden vilket gör det möjligt för den enskilde att själv välja vad och när man önskar äta. Äldreomsorgen kommer fortsätta att arbeta med målet för att öka brukarnas upplevelse av inflytande över maten. På samtliga dagomsorger är maten en viktig del av den dagliga verksamheten. Maten planeras och tillagas tillsammans med dagomsorgens deltagare. Deltagarna kan i hög grad påverka val av maträtt, inköp och tillagning. 3.2 Bemötande och tillgänglighet Analys Bemötande och tillgänglighet är ledord i s äldreomsorg. De äldres uppfattning om bemötande följs kontinuerligt upp genom enkätundersökningar och jämförelser med andra kommuner. Socialstyrelsens nationella brukarundersökning för äldre visar att andelen äldre i som lämnat ett positivt svar att de får ett gott bemötande av hemtjänstpersonalen är 98 % och inom äldreboendena är siffran 96 %. Äldreomsorgens personalgrupper arbetar med att på olika sätt levandegöra värdegrunden Bitt. En storföreläsning har genomförts i ämnet värdegrundsfrågor och mångfald för att skapa reflektion och eftertanke hos medarbetare. Under året har även planeringsdagar använts för att skapa enhetsanpassade Bitt-böcker, där personalen definierar de olika bokstävernas betydelse för den egna arbetsplatsen. På några enheter har Bitt-skådespel genomförts där personalen har spelat upp exempel på goda respektive mindre goda exempel på bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Bitt-arbetet sker kontinuerligt på alla arbetsplatser inom äldreomsorgen och värdegrunden genomsyrar arbetssättet. Nämndens årsredovisning 10

11 KF:s formulering Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2011 Målvärde Hälsosam kommun Analys Att styrketräna har god effekt på både det fysiska och psykiska välmåendet. Äldreomsorgen har under beslutat att det på varje äldreboende ska finnas ett utvalt sortiment av hjälpmedel för träning. Hjälpmedlen kan användas både om den enskilde vill träna på egen hand på äldreboendet eller träna som en individuell aktivitet med stöd av personal. Under maj månad deltog Kungsbackas äldreomsorg i en kartläggning som heter webb-kollen hemma, under ledning av SKL och Region Halland. Kartläggningen syftade till att undersöka om arbetsgången och flödet för äldre personer som kom hem till ordinärt boende efter en sjukhusvistelse var välfungerande eller kunde förbättras. De äldre intervjuades om hur de upplevt sin delaktighet i planeringen vid hemgången, hur det hade fungerat när de gick hem och om de kände till vilka mediciner de hade. Resultatet visade att det i första hand är äldre utan insatser från äldreomsorgen (hemtjänst, äldreboende) som har upprepade återinskrivningar på sjukhus och utfallet av intervjuerna visade på att merparten var nöjda med hur hemgången hade fungerat. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Mätning 2011 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,6 7,2 6, Öka förebyggande och rehabiliterande insatser i ordinärt boende (FRI-index) Mätning Andel utskrivningsklara brukare med rehabiliteringsbehov som rehabiliterats i det ordinära boendet (av totalen) =xx% Genom insatser från samtliga professioner förväntas andelen utskrivningsklara som går till korttidsboende inte överstiga 25% % Målvärde 29% 32% 25% Nämndens årsredovisning 11

12 Mätning 2011 Beläggningsgrad på träffpunkt Antal utförda avlösningstimmar inkl aktiveringstid (utförda/beviljade) 75% 77% Målvärde Analys Om vårdplaneringsteamet bedömer att det finns behov av specifik rehabilitering efter utskrivning från sjukhus gör arbetsterapeuter och sjukgymnaster hembesök hos den enskilde. Utifrån den legitimerade personalens bedömning utförs rehabilitering och hjälpmedelsförskrivning samt eventuell träningsinsats av rehabiliteringsassistent eller omsorgspersonal på delegation/ordination samt instruktion av legitimerad arbetsterapeut/sjukgymnast. Antalet brukare som beviljats korttidsplats efter vårdplaneringar på sjukhus har uppgått till 32 % av samtliga vårdplaneringar, cirka 600 vårdplaneringar totalt under. Målsättningen har varit 25 % men på grund av att många, trots vårdtid på sjukhus, har varit i behov av fortsatt omsorg och omvårdnad dygnet har det inte varit möjligt att planera för hemgång med hemtjänstinsatser utan det har funnits behov av korttidsplatser. Träffpunkterna och avlösningstimmarna erbjuder öppna insatser för att stärka förebyggande insatser i hemmet. Avlösningstimmarna används för att avlasta en anhörig som vårdar sin närstående i hemmet. Träffpunkterna är en möjlighet för äldre att utan biståndsbeslut få en social samvaro med andra och delta i arrangerade aktiviteter. Det lägre antalet besökare för beror på att vissa träffpunkter har haft begränsade öppettider under våren och sommaren samt att en träffpunkt har flyttat och renoverats. Antal besök på träffpunkterna har dock ökat under hösten om jämförelse görs mellan -. Jämförelse mellan åren och, september till december visar att hade träffpunkterna cirka 8600 besök och var antalet besök cirka 9750 stycken. Under påbörjades förebyggande hembesök gjorts till seniorer som är 80 år eller äldre och som inte har hemtjänst. Vid hembesöken diskuteras bland annat trivsel, hälsa, säkerhet, förebyggande fallåtgärder och likande. Information lämnas också om träffpunkter, anhörigstödsverksamheten och övriga insatser. Hembesöket syftar också till att kartlägga om det finns behov av ytterligare kontakter med till exempel träffpunkt, sjukvård, biståndshandläggare eller annan. 3.4 Bättre fritid Analys Under har äldreomsorgen öppnat tre nya träffpunkter i kommunen. I kommunen finns det totalt 14 träffpunkter och tre äldrecenter. Träffpunkterna erbjuder olika typer av aktiviteter för seniorer. Aktiviteterna styrs utifrån deltagarnas önskemål och intressen, till exempel måleri, sång, underhållning, fika, kurser i mobiltelefonanvändning, bakning, rörelseträning och så vidare. Under har seniormöten införts på alla träffpunkter. Under året har verksamheter som arbetar med personer med demens utbildats i reminiscence (minnestekniker). Utbildningarna har syftat till att ge kunskap om hur personal kan förstärka och möjliggöra den enskildes möjlighet att delta på aktiviteter. För att skapa en meningsfull dag och en bättre fritid för de personer som bor på äldreboendena i erbjuds enligt kvalitetsdeklarationen gemensamma aktiviteter flera gånger i veckan. Aktivitetspedagogerna har under prioriterat att stödja äldreboendena med inspiration om olika aktiviteter. Nämndens årsredovisning 12

13 Individuella aktiviteter planeras i samråd med kontaktperson och dokumenteras i den individuella genomförandeplanen. KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mätning 2011 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 93% 77% 3.5 Trygg kommun Analys För att skapa trygghet för den enskilde har alla äldre med omsorgsinsatser en kontaktperson. Under året har förvaltningen beslutat att även äldre med serviceinsatser ska erbjudas en kontaktperson. Under har förfrågningsunderlag för ett nytt digitalt trygghetslarm tagits fram, detta för att möta framtidens behov och kunna garantera en bättre driftsäkerhet för trygghetslarmen. Larmet på Bedagårdens äldreboende har uppgraderats och larmet på Kolla äldreboende har bytts ut. I hemtjänsten hanteras nycklar till brukarnas bostäder, och för att höja säkerheten kring nyckelhanteringen har nya nyckelskåp upphandlats. Nyckelskåpen kommer att monteras i verksamheten med start i januari För att kunna utveckla arbetet med trygghet har det i brukarenkäten under hösten funnits en öppen fråga kring trygghet. Flera av de inkomna svaren beskriver att trygghet skapas av kontinuitet, vänlig personal och att personal kommer när man larmar. Även faktorer som äldreomsorgen inte direkt påverkar ger trygghet, till exempel att bo nära sina barn, att vara frisk och så vidare. Svaren kommer att användas som underlag till genomförandeplaner som upprättas i verksamheten under KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2011 Målvärde SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Antalet brukare som fått bedömning enligt Senior alert ska öka Mätning Antalet brukare som fått bedömning av totala mängden brukare i äldreboende (måttet visar antal bedömningar) 2011 Målvärde Nämndens årsredovisning 13

14 Analys Samtliga äldreboenden arbetar med en framtagen modell för Senior alert och registrerar enligt gällande arbetsgång. Äldreomsorgen i redovisar flest åtgärdsregistreringar och uppföljningar i Halland. Äldreomsorgens verksamhet arbetar med hela bedömningsmallen i Senior alert och inte bara registreringen att det finns en risk, utan har också vidtagit åtgärder samt gjort uppföljningar. Mätvärde för åtgärder och uppföljningar kommer att redovisas under nästa år. Förvaltningen redovisar ett lägre antal bedömningar än målvärdet. Äldreomsorgen anser dock att de bedömningar som är gjorda är av god kvalitet och att arbetssättet är kvalitetssäkrat. Att använda samtliga delar i kvalitetsregistret innebär mer tidsåtgång än vid endast registreringar. Arbetssättet kring Senior alert innebär ett mer strukturerat förebyggande arbete till fördel för Kungsbacka kommuns äldre. Förvaltningen har utsett en regionkoordinator vars uppgift är att utbilda, stödja och motivera verksamheten att utveckla arbetet kring Senior alert. Kvalitetsombud med Senior alertansvar har utsetts i alla enheter vilket också påverkar det fortsatta arbetet positivt. Ombuden har under hösten fått en fördjupningsutbildning inom samtliga riskområden som bedöms i Senior alert, det vill säga fall, trycksår, nutrition och munhälsa. Senior alert-bedömningar har implementerats inom kvarboendeverksamheten under senhösten och det har fått positiv respons från alla yrkeskategorier. Förvaltningens målsättning är att arbetssättet ska bli etablerat och integrerat i vardagsarbetet under Andel brukare på äldreboenden som erhållit en riskbedömning i Senior alert under och blivit bedömda med risk för undernäring ska minska Mätning 2011 Målvärde Andel brukare på äldreboenden som erhållit en riskbedömning i Senior alert under och blivit bedömda med risk för undernäring ska minska. 23% 23% Analys Risk för undernäring bedöms med stöd av bedömningsinstrumentet MNA (Mini Nutritional Assessment). För de äldre som har bedömts ha en risk för undernäring finns tydliga handlingsplaner med åtgärder och samverkan mellan olika yrkeskategorier. Genom registreringar i Senior alert får förvaltningen en bild av vilka åtgärder som utförs i samband med en identifierad risk. Åtgärderna arbetar hela verksamheten med för att på så sätt kunna förebygga risken för undernäring. Nattfastemätningar har genomförts två gånger under året för att se till att nattfastan inte är för lång, vilket kan orsaka undernäring. Resultatet visar att nattfastan inom äldreboendena är inom Socialstyrelsens bestämmelser, det vill säga mindre än 11 timmars nattfasta. För att stödja arbetet kring nutrition för de äldre har nutritionssjuksköterskorna under utbildat nyanställda sjuksköterskor i ämnet. Syftet har varit att öka kunskapen och förutsättningarna att tidigt kunna se och åtgärda tecken på undernäring. Nutritionsombuden i verksamheten utbildas också två gånger årligen. Nämndens årsredovisning 14

15 3.6 Minskad energianvändning Analys Under hösten öppnade ett nytt äldreboende på Blåvingevägen 33. Äldreboendet är byggt som ett passivhus. För att klara de högt ställda energimålen har alla värmeförluster minimerats med väl tilltagen isolering, effektiv värmeåtervinning och ett mycket lufttätt hus. 545 kvadratmeter solceller har installerats på taken. Blåvingevägen är den första passivhuscertifierade byggnaden för äldreboende i Sverige. Kungsbacka och Eksta Bostads AB visar därmed att passivhusbyggandet är möjligt också för den här typen av lokal. Miljöfördelarna är många och detta kan inspirera andra kommuner och entreprenörer att ta efter. Signeshus äldreboende har arbetat med olika åtgärder för att spara energi och satsningen har varit mycket lyckad. Kostnaderna för el har nära halverats. KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning 2011 Målvärde Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, temperaturkorrigerad Ekologiska livsmedel Analys Äldreomsorgens inköp av livsmedel sker främst genom förvaltningen för Service, Serviceområde Måltider, som ansvarar för råvaror till måltiderna. I beställningarna försöker äldreomsorgen så långt beställningen medger att prioritera ekologiska alternativ. På Bedagårdens äldreboende lagar personalen all mat själv och försöker i möjligaste mån välja det ekologiska alternativet. Signeshus äldreboende lagar sin frukost på enheterna, inköpen sker från Signeshus kök och ekologiska livsmedel prioriteras. Äldreomsorgen kan inte utläsa eller påverka hur mycket ekologiska råvaror som används i de färdiga portioner som köps in av förvaltningen för Service, Serviceområde Måltider, det vill säga lunch och middag. KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning 2011 Målvärde Inköpta miljömärkta livsmedel 13% 16% 17% 18% Nämndens årsredovisning 15

16 3.8 Minskade koldioxidutsläpp Analys Inom hemtjänsten i kommunal regi används ett ruttoptimeringsverktyg för att göra hemtjänstplaneringen bättre och effektivare samt minska koldioxidutsläppen. Utöver ruttoptimeringen har en personalgrupp inom hemtjänsten, som använder bilar längst sträckor i arbetet, under hösten gått en kurs i "Sparsam körning". Kursen är en del i kommunens handlingsplan för miljöarbete. Något utfall är för tidigt att avläsa men förhoppningen är att koldioxidutsläppen ska minska genom ett körsätt som drar mindre bränsle och därmed ger mindre utsläpp. Äldreomsorgen har sammanlagt 133 bilar inom hemtjänsten i kommunal regin och flertalet av dessa, när de köptes in, uppfyller kraven i då gällande statlig miljöbilsdefinition. Detsamma gäller bilar som används av Hemservice i Halland, som är en av nämndens privata utförare av hemtjänst. Nämnden har godkänt att förvaltningen får göra avsteg från kommunens "Policy för fordon". Avsteg kan göras från att prioritera gasfordon, fordonens tjänstevikt samt dispens från förbudet att använda dubbdäck. Beslutet har motiverats med de krav som ställs på verksamheten. Uppföljning på avsteg från policyn kommer att göras årligen från KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår Målvärde 10% -0,47% -6,5% -7,5% 3.9 Ökad jämställdhet Analys Arbetet med jämställdhet inom äldreomsorgen har under inneburit fortsatt implementering av jämställdhetsplanen som gäller mellan och Följande aktiviteter har genomförts: arbetet med önskad sysselsättningsgrad har varit ett fokusområde för att motverka ofrivilliga deltider förvaltningen arbetar aktivt med att minska användandet av timavlönade och istället kunna erbjuda tryggare anställningsformer materialet för arbetsmiljöronder innehåller frågor kring jämställdhet diskussion kring jämställdhet på arbetsplatsträffar. Ytterligare aktiviteter är inplanerade: utbildning med fokus på kompetensbaserad rekrytering för cheferna genomgång av jämställdhetsarbetet på ledningsgrupp för enhetscheferna en arbetsgrupp inom äldreomsorgen kommer att starta med inriktning att hålla jämställdhetsfrågorna levande. Nämndens årsredovisning 16

17 KF:s formulering som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män Mätning 2011 Målvärde Jämix, ökning av antal punkter per år Attraktiv arbetsplats Analys Äldreomsorgen samarbetar med Kungsbackas certifierade Vård och omsorgsprogram, VOC, för att erbjuda en nära relation till arbetslivet. För närvarande erbjuder äldreomsorgen sina medarbetare undersköterskeutbildning i samarbete med VOC. Äldreomsorgen arbetar för att skapa en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö genom det systematiska arbetsmiljöarbetet och genom aktiviteter fastställda i jämställdhetsplanen. Äldreomsorgen fortsätter arbetet med verksamhetsutvecklande lönesättning vilket innebär att öka lönespridningen och belöna goda prestationer. Det kommuncentrala introduktionsprogrammet används vid nyanställningar. Utöver detta finns det en rutin för varje enhet om vilket information som ska överlämnas och hur. En undersökning gjordes hösten där frågan ställdes till alla medarbetare om önskad sysselsättningsgrad. Resultatet av undersökningen visade att 197 medarbetare inom äldreboende och kvarboende önskade förändrad sysselsättningsgrad. Äldreomsorgen har beviljat 47 % av dessa medarbetares önskningar om förändrad sysselsättningsgrad. Äldreomsorgen arbetar kontinuerligt med att tillgodose önskad sysselsättningsgrad och erbjuda tryggare anställningsformer. KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning 2011 Målvärde Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda frågor 8 7,3 8,4 Medarbetarenkät har inte genomförts under, därav finns det inget utfall för Minska sjukfrånvaron Mätning 2011 Målvärde Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 6,4% 7,9% 9,1% 6% Nämndens årsredovisning 17

18 Analys Enhetscheferna arbetar aktivt med att sänka sjukfrånvaron. För att få en bättre kartläggning kring korttidsfrånvaron har enhetscheferna tydliggjort rutiner kring anmälan av sjukfrånvaro, informerat medarbetarna om sjukfrånvaron och dess konsekvenser. Rehabiliteringsprocesserna startar tidigare i processen och enhetscheferna arbetar mer med förebyggande rehabilitering, företagshälsovården och hälsouppföljning med förstadagsintyg. Vissa enheter har förändrat schemaläggningen för att minska belastningsskador hos personalen och på så sätt undvika sjukfrånvaro. Medarbetare med nattarbete har deltagit i föreläsningar om hälsa, sömn och kost. De enhetschefer som har lyckats bra i rehabiliteringsarbetet har delgett sina erfarenheter kollegialt. Nämndens årsredovisning 18

19 4 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 4.1 Förvaltningen får i uppdrag att planera för att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som skall utföras och hur det skall göras Mätning Status direktiv Uppnått Under året har förvaltningen arbetat med att öka inflytandet för brukarna i projektet "Leda för resultat", som Sveriges kommuner och landsting (SKL) anordnat. Hemtjänstgruppen Järnvägen Västers äldre och personal valdes ut att delta i projektet. Biståndshandläggarna intervjuade de äldre i deras hem inför starten för att kartlägga utgångsläget. I projektet har de äldre fått bestämma, utifrån de omsorg- och serviceinsatser som de har beviljats, vad de vill ha utfört när personalen kommer. De har även fått, med en veckas varsel, bestämma om de vill ha insatsen en annan tidpunkt än den som varit planerad. Innehållet i insatserna har de äldre själva bestämt över och personalen har frågat vad de vill ha utfört. Omsorgsplanerna har uppdaterats för att matcha de enskildas önskemål. Under perioden som projektet har pågått, maj till november, har 8 av 17 personer i projektet bytt insatser. 35 byten av insatser gjordes under perioden och de flesta (20 byten) var från aktivering till handling. Enhetschefen har även kontrollerat att de äldres önskemål om när på dagen som insatsen ska utföras stämmer överens med omsorgsplanen. Både omsorgspersonal och de äldre har upplevt projektet som positivt. Att se individen och öka inflytandet har varit gemensamma synpunkter som inkommit. Projektet har övergått till ordinarie verksamhet för de som deltog i projektet, och hälsningsfrasen: God morgon Elsa, det är Erik från Hemtjänsten! Vad vill du att vi ska göra för dig idag? Förvaltningen har för 2014 fått ett direktiv av nämnden som kommer att innebära att projektet eller liknande arbetsmetoder implementeras i hela verksamheten. Direktivet för 2014 är: "Förvaltningen ges i uppdrag att implementera för att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som ska utföras och hur det ska göras". Nämndens årsredovisning 19

20 4.2 Förvaltningen får i uppdrag att öka tryggheten i kvarboendet och minska återinläggningar på sjukhus. Mätning Status direktiv Uppnått För att öka tryggheten i hemmet och minska återinläggningar på sjukhus krävs en sammanhållen vård och omsorg inom kommunens olika verksamheter, med en god samverkan både mellan olika yrkesprofessioner såväl inom kommunen som med regionens närsjukvård. Förvaltningen har under året deltagit i projektet "Rätt vård- och omsorgsnivå för Anna och Lars" vilket är ett fokusområde inom "Sammanhållen vård och omsorg för äldre i Halland". I projektet har Region Halland och kommunerna i Halland tagit fram en regiongemensam modell som beskriver vilka insatser och åtgärder som bör göras inom vården och omsorgen för att säkerställa att äldre personer i Halland erbjuds en rätt vård- och omsorgsnivå. I projektet har rutinen "Trygg hemgång" tagits fram. Den syftar till att identifiera personer med hög risk för oplanerade återinskrivningar. För de personer som identifieras med en högre risk för återinläggning kommer ett förstärkt utskrivnings- och uppföljningsförfarande att ske. Information har lämnats till alla berörda kommuner och regionen och kommer att börja användas i början av På lokal nivå har ett projekt för sammanhållen vård och omsorg initierats. Syftet är att på ett effektivare sätt tillgodose behoven hos personer med omfattande vård- och omsorgsbehov och därigenom minska antalet återinläggningar och undvikbara sjukhusvistelser. Genom projektet kommer man att prova ett nytt arbetssätt där personal från hemtjänst och hemsjukvård får möjlighet att utveckla och fördjupa sitt samarbete utifrån den enskildes behov. Med hjälp av det nya arbetssättet kommer en högre kontinuitet kunna möjliggöras hos berörda brukare, och därmed en bättre patientsäkerhet. I projektet ingår att strukturera samarbetet med närsjukvården i Kungsbacka genom att utveckla den samordnade individuella planen. Under hösten har också fakta samlats in för att få underlag för hur arbetet ska gå vidare. Vid projektets slut kommer arbetssättet att övergå i den ordinarie verksamheten. Äldreomsorgen har även deltagit i projektet webb-kollen hemma under ledning av SKL och Region Halland. Utvärderingen av resultatet visade att det i första hand är äldre utan insatser från äldreomsorgen (hemtjänst, äldreboende) som har upprepade återinskrivningar på sjukhus. 4.3 Förvaltningen får i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet Mätning Status direktiv Delvis uppnått Förvaltningsledningen har utsett en projektledare för att utvärdera implementeringen av kost- och nutritionsprogrammet. Uppföljning genomförs genom att intervjua nyckelpersoner inom området. Rapporten kommer att vara klar under våren Nämndens årsredovisning 20

21 4.4 Förvaltningen får i uppdrag att öka möjligheten till kulturupplevelser Mätning Status direktiv Uppnått Under året har samarbetet mellan träffpunkter i de olika kommundelarna ökat. Det ger en större möjlighet för seniorer att ta del av de olika kulturupplevelser som anordnas i hela kommunen. I hemtjänstgrupperna arbetar omsorgspersonalen med att motiverade äldre att besöka träffpunkterna, och i vissa fall även med att ledsaga enskilda till och från träffpunkterna. Ett samarbete med kulturförvaltningen i region Halland syftar till att erbjuda kulturaktiviteter i det egna hemmet, "Kulturen knackar på". De äldre ska inspireras att ta del av det som kommunen erbjuder, särskilt genom träffpunktsverksamheten. Målsättningen är att minska social isolering och öka sambandet mellan kultur och hälsa och kultur som friskvårdsredskap. Det finns ett samarbete mellan förvaltningens aktiveringspedagoger, Idéverkstan och Hallands bildningsförbund för att öka det kulturella utbudet i kommunen. Äldreomsorgen har sedan tidigare ett etablerat samarbete med Hallands bildningsförbund och förvaltningen för Kultur & Turism. Äldreomsorgen stödjer Hallands kulturplan Följande områden bedömer äldreomsorgen som särskilt viktiga fortsättningsvis: att evidensarbetet fortlöper för att öka kunskapen om kulturens betydelse för hälsan, inte minst för den äldre delen av befolkningen att tillsammans med kulturaktörer fortsätta att utveckla kulturutbudet i äldreomsorgen både för att uppleva och skapa att samverka med andra kommuner runt utbildningstillfällen för personalen för att påverka attityder och förhållningssätt när det gäller kultur som resurs i omsorgsarbete att arbeta utifrån överenskommelser med kommunerna om insatser, mål och medel, samt rollfördelning när det gäller kultur i äldreomsorgen 4.5 Förvaltningen får i uppdrag att påbörja förebyggande hembesök. Mätning Status direktiv Delvis uppnått Från och med oktober arbetar en arbetsterapeut på en del av en tjänst med förebyggande hembesök. Hembesöken har startat i ett område i centrala Kungsbacka och erbjuds till äldre som inte har några hemtjänstinsatser och är 80 år eller äldre. Besöken genomförs av legitimerad personal som har erfarenhet och kunskap från hälsofrämjande arbete, hälso- och sjukvård samt socialtjänst riktad till äldre. Vid hembesöken uppmärksammas friskfaktorer för hälsa, riskfaktorer för ohälsa och information om fallprevention, kost, motion med mera. Vid hembesöket får personen även information om kommunens verksamheter för äldre, hälso- och sjukvård och ideella organisationer. Nämndens årsredovisning 21

22 Besökaren ska, om personen så önskar, hänvisa och ge stöd till olika kontaktpersoner och verksamheter inom kommunen, till exempel anhörigstöd, biståndshandläggare och frivilligverksamheter. Om personen önskar hjälp med att få kontakt med hälso- och sjukvården ska besökaren skicka en skriftlig hänvisning till den aktuella vårdcentralen. Förvaltningen fortsätter att arbeta med direktivet under Förvaltningen får i uppdrag att ytterligare förbättra och utveckla anhörigstödet. Mätning Status direktiv Uppnått Anhörigcenter är bemannat och öppet alla vardagar under. Det har både inneburit fler möjligheter till social samvaro och forum för möten. Möten i form av caféer arrangeras veckovis, ofta i samband med föreläsning eller information. Fler samtalsgrupper har bildats, även för barn och barnbarn som är anhöriga. Samtalsgrupper har också bildats för hela familjekonstellationer. Anhörigstödet har arbetat riktat mot utbildningsanordnarna i kommunen och ingår som en del i undervisningen av vård- och omsorgspersonal, både i gymnasie- och vuxenutbildning. Samtliga enheter har anhörigombud. Ombudsutbildningar och nätverksträffar har genomförts för samtliga ombud i kommunala och privata äldreomsorgsenheter. Två gånger under året har samtliga registrerade anhöriga fått utskick med information om de olika aktiviteterna som erbjuds. Utskicken annonserades även ut i media. Under har också information skickats till anhöriga via sms för dem som så önskat. Anhörigstödet har också planerat för att startat ett facebook-konto där information om aktiviteter och bilder kan publiceras, för att öka informationsspridningen om anhörigstödet samt för att nå en yngre generation anhöriga och kunna erbjuda stöd tidigt i processen. Nytt för i år är att kontaktpersoner i primärvården har fått information om de aktiviteter och grupper som anhörigstödet erbjuder anhöriga, för att information ska finnas tillgängligt inom alla områden där anhöriga kan vistas. För att ytterligare sprida information om vilket anhörigstöd som finns i kommunen har informationsmöten skett både internt och externt med olika samverkanspartners, som till exempel sjukhus och apotek. Medarbetarna på anhörigstödet deltar regelbundet i olika lokala, regionala och nationella nätverk för att kunna sprida och omvärldsbevaka ämnet.ytterligare aktiviteter som har genomförts i syfte att stödja anhöriga Gemensamma föreläsningar har hållits tillsammans med Funktionsstöd och andra samarbetspartners som Svenska kyrkan, Röda korset och diagnosföreningar. Ljus- och massagerum finns för anhöriga att använda på Anhörigcenter på Västergatan. Öppet hus har arrangerats för att öka kunskapen om anhörigstöd i andra delar av funktionsområdet. Ett samarbete med Funktionsstöds anhörigstöd har påbörjats. Nämndens årsredovisning 22

23 4.7 Förvaltningen får i uppdrag att utöka antalet demensteam successivt till full behovstäckning Mätning Status direktiv Uppnått Samtliga äldre som har valt kommunal regi som utförare av hemtjänstinsatser och som har haft behov av demensteamets kompetens har erbjudits detta under året. Demensteamet har äldre i samtliga kommundelar. Personalen utgår från en gemensam lokal centralt i Kungsbacka. När en äldre med demensproblematik slussas in till demensteamet sker det i samarbete med biståndshandläggare och demenssjuksköterska. Den äldre och de anhöriga får både skriftlig och muntlig information om att han eller hon kan slussas ut till ordinarie hemtjänst i framtiden. Utslussningen sker i långsam takt under lång tid och är väl planerad. För att säkerställa processen kommer förvaltningen kartlägga och publicera arbetet i KUL (förvaltningens processkartläggningssystem) under Förvaltningen har en styrgrupp för demensutvecklingen i förvaltningen som arbetar utifrån de nationella riktlinjerna och Annas led. Styrgruppen ansvarar för att fastställa riktlinjer för demensteamet. I riktlinjerna finns en beskrivning av processen när insatserna hos en person med demenssjukdom ska utföras av demensteamet. I riktlinjen ingår även en ansvarsfördelning och kompetenskrav. Riktlinjer för bedömningskriterierna har påbörjats och arbetet kommer att implementeras under början av Genom att säkra bedömningen, tillvägagångssättet för inslussning och utslussning med rutiner och ansvarsfördelning är målsättningen att hanteringen ska kvalitetssäkras ytterligare. Förvaltningen gör bedömningen att direktivet om full behovstäckning är uppfyllt. Under 2014 kommer förvaltningen att fortsätta säkerställa riktlinjerna för bedömningskriterier för in- och utslussning i demensteamet. 4.8 Förvaltningen får i uppdrag att beakta flexibilitet vid lönesättning Mätning Status direktiv Uppnått Flexibilitet för medarbetarna innebär att vara flexibel i sitt arbetssätt samt att ha ett mer flexibelt förhållningssätt vad gäller samarbete över avdelningsgränser och enhetsgränser. Under innevarande år har enheterna i kvarboendet arbetat med lönerevisionen i så kallade 100-grupper. Stora medarbetargrupper ger större lönepott att fördela vilket ger en större förutsättning för flexibel lönesättning. Enhetscheferna har delats in i grupper om fyra och med stöd av HR-konsulter arbetat fram en strategi för att kunna öka lönespridningen utifrån individuella prestationsbedömningar utförda av respektive enhetschef. Nämndens årsredovisning 23

24 Äldreomsorgen har under arbetat fram nya lönekriterier för alla befattningar. Syftet är att nå jämförbara och rättvisa bedömningar utifrån prestation mellan olika chefer, enheter och verksamheter. Medarbetarens lön ska spegla prestationen och förhoppningen är att de nya lönekriterierna ska tydliggöra en bra prestation och även kunna premiera den. Upplevelsen av en rättvis lön skapar motivation i arbetet och skapar attraktion till arbetet. De nya lönekriterierna tar hänsyn till flexibilitet och implementeringen sker under Förvaltningen får i uppdrag att upprätta en plan på vilka boenden som lämpligen kan konkurrensutsättas. Mätning Status direktiv Ej uppnått I dagsläget är insatser inom hemtjänsten konkurrensutsatta genom införandet av LOV och särskilda boenden genom att nya boenden läggs ut på anbud enligt LOU. Under året har innebörden av direktivet diskuterats vilket har lett till att nämnden har gett förvaltningen ett nytt direktiv om att upprätta en plan på vad i verksamheten som lämpligast kan konkurrensutsättas. Detta innebär att förvaltningen, i samråd med nämnden, inte har arbetat vidare med direktivet som gavs för. Direktivet för 2014 innebär att förvaltningen kommer att göra en risk- och konsekvensanalys av konkurrensutsättningen enligt LOV och LOU och ta fram en konkurrensutsättningsplan för hela äldreomsorgen. Nämndens årsredovisning 24