sektionsnytt # Sektionsnytt nr 81 december 2012 Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige Foto: Colourbox

Transkript

1 sektionsnytt # Sektionsnytt Aktuellt för hygiensjuksköterskor i Sverige nr 81 december 2012 Foto: Colourbox

2 Redaktionen har ordet I årets sista nummer av Sektionsnytt kan du bland annat läsa resultatet från enkäten om Sektionsnytt, 100 år gamla tuberkulosanvisningar med aktualitet och rapporter av kolleger om givande nätverk och intressant resa. Nytt från och med detta nummer är att Sektionsnytt mailas ut och en informationsruta om stipendier blir stående inslag. För att underlätta för dej som vill lämna bidrag till Sektionsnytt har vi redan nu slagit fast vilka veckor vi publicerar 2013, se boxen intill. Tipsa också gärna redaktionen om nyheter, länkar, bilder, artiklar och idéer som du vill att vi uppmärksammar. Manusstopp för nästa nummer är 19 februari. Trevlig läsning! God jul och Gott Nytt År önskar redaktionen Lotta Edman, redaktör ann-charlotte.edman@sll.se INNEHÅLL Redaktionen har ordet 2 Styrelsen 3 Några ord från SMI 4 Enkät om Sektionsnytt 5 Kommunala nätverket 6 Reserapport 7 Tbc-råd: Kuriosa med aktualitet 9 Stipendier Att arrangera studiedagar - reflektioner & tips 11 Nya medlemmar 14 Decentrala grupper och kontaktpersoner 15 Tidningen Sektionsnytt ges ut fyra gånger per år. Planerad utgivning 2013: v 9, v 22, v 40 och v 51 Redaktionen Monica Eneslätt Umeå Therese Mård Skövde Annica Blomkvist Falun Lotta Edman Stockholm Annethe Thegel Örebro Ingrid Gunn Kalmar

3 Hygiensjuksköterskesektionen Rapport från styrelsen NHV En stående punkt vid styrelsemötena är NHV och möjligheterna att påverka för en magister/master i smittskydd och vårdhygien. Dessa diskussioner kommer att fortsätta och även lyftas till SFVH:s styrelse (igen). Hemsidan SFVH har meddelat att vi kommer att byta leverantör av hemsida för SFVH för att få ner kostnaderna. Då moderniseras också designen. Den nya sidan ska sjösättas 1 januari. Denna förändring har skett snabbt. Styrelsen kommer också att arbeta vidare med synpunkter från medlemmarna som samlades in på sektionsmötet. Styrelsen återkommer till medlemmarna angående sektionens sida så snart vi sammanställt enkätsvaren och fått mer information av SFVH. Samarbete Vid styrelsens endagsmöte i Stockholm träffades hygiensjuksköterskornas och operationssjuksköterskornas (SEORNA) styrelser. Det finns ett tydligt önskemål från SEORNA om ett fortsatt samarbete med oss. Beslut togs att styrelserna ska träffas en gång per år. Kontaktpersoner är utsedda från respektive styrelse och Gunhild representerar oss. Sektionsmöte Testen att ha sektionsmöte till frukost i Kosta föll väl ut och var välbesökt med 73 deltagande medlemmar. Utvärdering av medlemmarnas synpunkter om hemsidan och medlemsenkäten är sammanställda, se nedan. Läs i övrigt om Sektionsmötet på hemsidan. Medlemsenkät Det beslutades av styrelsen att medlemsenkäten, som hittills genomförts två gånger, får vila efter synpunkter från medlemmarna på sektionsmötet. Stadgeändringar SFVH Arbetsgruppen om SFVH:s stadgeändringar har haft sitt första möte, 29 oktober. Vår representant är Lotta Edman. På kommande styrelsemöten kommer Lotta att redogöra för hur arbetet framskrider. Styrelsen kommer aktivt att stödja Lotta. Alla medlemmar kommer att kunna lämna synpunkter när arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag och detta sedan går på remiss. Publicering Sektionsnytt På önskemål från medlemmar och redaktionen så kommer Sektionsnytt att skickas ut per e- post. Planerade möten för styrelsen vt 2013 För styrelsen januari, Stockholm Gunhild Rensfeldt 14 februari, telefonmöte gunhild.rensfeldt@lj.se 13 mars 1013, telefonmöte 22 april, Stockholm

4 Några ord från SMI På delar av SMI pågår förberedelser för att flytta till ett nytt hus som ligger i anslutning till det gamla. Vår enhet flyttar runt lucia. Som besökare blir skillnaden inte så stor eftersom huvudentrén är densamma liksom aulan och matsalen. Det jag dock ser som en stor fördel är att vi får tillgång till fler mötesrum i olika storlekar vilket underlättar när vi ska boka in träffar med er. I övrigt pågår arbetet med diverse olika uppdrag och projekt: Remissvaren på kunskapsunderlaget om vinterkräksjukan har kommit in. Tack alla som bidragit till SFVH s svar! Vi kommer nu att läsa igenom alla synpunkter och ta ställning till dem. Slutversionen beräknas att lanseras i januari. Den kommer då att läggas ut på webben. Jag meddelar de vårdhygieniska kontaktpersonerna när den är klar och finns att tillgå. Kunskapsunderlaget om ESBL håller på att slutsammanställas och beräknas vara färdigt månadsskiftet januari/februari. Intresset för att delta i HALT 2 är stort! Mer än 25 kommuner har anmält intresse. Vi kommer att gå ut med en detaljerad information i mitten av januari och då vill vi också ha in definitiva anmälningar. Tanken är då att vi också ska kunna bifoga en svensk översättning av protokollet. Informationen kommer att skickas till MAS:ar. De vårdhygieniska kontaktpersonerna kommer naturligtvis också att få informationen. Mätningen kommer att genomföras under april/maj och i mars kommer en utbildningsdag för mätningens kontaktpersoner att genomföras. Men, som sagt, detaljerad information kommer i januari. I april kommer vi att inbjuda till ett möte för de vårdhygieniska kontaktpersonerna. SMI och Socialstyrelsen har sett att det finns ett behov en informell samverkan mellan de nationella aktörerna på den vårdhygieniska arenan. SMI har därför skickat ut en inbjudan till SKL, SFVH och SoS för att starta upp en samverkansgrupp inom området. Syftet med gruppen är att samla de aktörer som arbetar med vårdhygien inom humansidan på nationell nivå för att tillsammans identifiera viktiga och aktuella vårdhygieniska områden, hålla varandra informerade om aktiviteter som planeras inom området och vid behov samordna gemensamma satsningar. Tack för ett gott samarbete under året! En riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År! Inga Zetterqvist inga.zetterqvist@smi.se

5 Enkät om Sektionsnytt En enkät angående Sektionsnytt mailades ut till alla medlemmar med syfte att ge feddback till redaktionen för att kunna förbättra tidskriften. Här presenteras en sammanställning av de svar som inkom. Fråga 1. Jag läser varje nummer av Sektionsnytt (4 nummer/år) n=29 0 betyder stämmer inte alls 3 betyder stämmer helt Fråga 2. Jag är nöjd med nuvarande innehåll n=28 0 betyder stämmer inte alls 3 betyder stämmer helt Fråga 3. Jag är nöjd med nuvarande form ,1-2 2, ,1-2 2, ,1-2 2,1-3 n=28 0 betyder stämmer inte alls 3 betyder stämmer helt Fråga 4. Hur får du kännedom om att det utkommit ett nytt nummer av Sektionsnytt? medan några enstaka anger att de får informationen från sektionens hemsida. Fråga 5. Hur kan Sektionsnytt förbättras? Ett urval av citaten: Genom större delaktighet av oss medlemmar. Behöver inte alltid vara så stora saker, det kan ju ändå vara nytt och av intresse för enskilda läsare. Tipsa om nypublicerade studier Ev, en sida med bara internationella nyheter. ev lite press på oss i grupperna, nyheter från de olika grupperna. Där varje område har en egen lite ruta att fylla i ex. kanske stående punkter som ex. utbildningar, utbrott, studier. Alltid lika trevlig läsning, jag tycker Sektionsnytt är bra som den är, man får inte ha för höga pretentioner då kanske intresset för att skriva inlägg sjunker. Att nytt nr mailas ut till alla Att Sektionsnytt utkommer i olika teman Kunskaper från sakkunniga inom specifika områden. Hur vill Sektionen arbeta med visioner? Förmedla det mer. Var står vi om 5-10 år? Genom att fler kollegor skriver om olika erfarenheter, hur de löst sina frågor Är nöjd med Sektionsnytt i dess nuvarande form. Förbättrad design, fler länkar och puffar Sammantaget besvarade cirka 1/4 enkätfrågorna. Genom att maila ut Sektionsnytt hoppas vi att öka tillgängligheten, det specifika önskemålet framkom från några. Innehållet i Sektionsnytt kommer att förbli detsamma medan layouten har genomgått vissa förändringar. Förslagen om nya studier och internationella nyheter är bra. Vi tar gärna emot tips, länkar och andra bidrag inom dessa och andra områden. För redaktionen Lotta Edman ann-charlotte.edman@sll.se Majoriteten uppger att de får information via kontaktpersonen ( genom vår kontaktperson ; via mail ; via mailutskick )

6 Kommunala nätverksgruppen Så har åter den Kommunala nätverksgruppen haft sitt höstmöte. Denna gång var det mellangruppens tur att stå för program och värdskap och mötet hölls i Fatburens lokaler på Södermalm. Måndagen inleddes med att Marianne Janson från Dalarna hälsade alla välkomna och presenterade dagens program. Eftersom nya ansikten syntes i församlingen var presentationsrunda befogad. Mette Schewenius från Västra Götaland fortsatte med att informera om SIS arbete med standardiseringen av äldrevården. Hon sitter med som nätverksgruppens och SFVH:s representant i arbetsgruppen och meddelade att arbetet planeras vara klart till slutet av 2013 alt. början av Lena Sars och Martina Ågren berättade om ett långvarigt magsjukeutbrott med annorlunda utgång som inträffade på en liten demensavdelning på ett äldreboende i Västmanland. Trots alla tänkbara åtgärder så fortsatte utbrott med diarréer att inträffa med täta intervall under två års tid. Våren 2011 polisanmäldes två personal som misstänkta för att medvetet ha orsakat utbrotten genom att hälla laxermedel i dryck. Några bevis fann man aldrig men efter att de slutat på arbetsplatsen upphörde utbrotten. Tomas Söderblom från SMI informerade om den europeiska punktprevalensmätningen för särskilda boenden, HALT 2, som kommer att ske under våren Inga Zetterqvist rapporterade om vad som är på gång på SMI och om arbetet med kunskapsunderlaget gällande norovirus i vården. Birgitta Lönnberg visade hur rapporteringssystemet mellan den kommunala och slutna vården fungerar i Gävleborg när det gäller calicivirusutbrott. Dagen avslutades av Peter Gröön som är landstingsjurist på Smittskydd i Stockholm och Skåne, och som gav oss en intressant föreläsning med utgångspunkt från offentlighets- och sekretesslagen. Många kluriga frågor kom upp om vad som gäller när det handlar om överföring av information mellan olika enheter och vårdgivare. Den timme som stod till förfogande gick snabbt och eftersom ämnet är svårt var alla ense om att detta är något som man skulle behöva höra mera av. Inger Riesenfeld-Örn inledde tisdagen med information från Socialstyrelsen. Här fick vi bland annat veta att föreskriften SOSFS 2007:19 om basala hygienrutiner som är under revidering och planeras komma under våren 2013 och då även innefatta socialtjänstlagen. Vidare fick vi höra Anna Lejdegård berätta att hon träffat livsmedelsinspektörerna i Sörmland för att diskutera livsmedelshygien och hur de och vi ser på saken. Gunvor Åkerfeldt avslutade tisdagens föreläsningar genom att berätta om förrådshantering. Övriga frågor som diskuterades under dessa dagar var bland annat hur vårdhygiens avtal med kommunerna ser ut i olika län, städning på särskilda boenden samt ESBL-carba. Preliminärt datum för vårens möte är den 16-17/5 och då med Södra och Östra gruppen som värdar. Annica Blomkvist annika.blomkvist@ltdalarna.se Bild: tsft.nhs.uk

7 Sterisols stipendium 2012 Det hela började en aprilkväll i Örebro 2012 då Sterisols stipendium delades ut i samband med SFVH:s studiedagar. Tre hygiensjuksköterskor från Kalmar Län fick mycket stolta kliva upp på scenen och ta emot gratulationer, blommor och en check på kronor. Varför fick vi stipendiet? Genom vårt förbättringsarbete kring smittspårning av MRSA har vi haft möjlighet att arbeta fram länsövergripande flödesscheman som klargör vilken klinik som ansvarar för vad. Våra flödesscheman utgår från Socialstyrelsens rekommendationer samt smittskyddslagen. Den samlade kunskapen vill vi förmedla till övrig personal i länet. Där inbegriper vi förutom personalgrupper i landsting och kommun även personalhälsovård och asylsjukvård. Vad hände sen? Jo, våren övergick i sommar och höst, studiebesöket planerades och den i oktober gick resan från Kalmar län söderut mot första stoppet som var Malmö. Med på resan från landstinget i Kalmar län var även ssk Annika Celid som arbetar med MRSA patienter på infektionskliniken, ssk Kerstin Glebe från smittskyddsenheten och hygienöverläkare Per-Åke Jarnheimer. Studiebesök vid Migrationsverket För att få en bakgrund till vårt samarbete med asylsjukvården startade vi med ett studiebesök på Migrationsverket i Malmö. Vi fick träffa handläggare Fredrik Hellgren. Fredrik berättade om hur processen för de asylsökande går till. Migrationsverkets asylmottagning finns på fyra platser i Sverige; Malmö, Stockholm, Göteborg och Gävle. Huvudkontoret ligger i Norrköping. Det behövs ingen reklam för hur man hittar till asylmottagningen i Malmö, det vet de asylsökande redan, via släktingar, goda vänner och andra, tex mugglare som visar vägen till asylmottagningen. Anmälan sker i receptionen, där man kort får ange familjebild, får ett id-nummer samt tala om varför man söker asyl. Man lämnar även ifrån sig de handlingar man har med sig. Sedan lämna man fingeravtryck och fotograferas och gör en utvidgning av sin berättelse. I Malmö finns det de ca 400 platser i Arlöv Burlöv och Blinkarp. Där upprättas listor över vilka rum personerna bor i och vilka de delar med. Vid stor belastning placeras främst äldre, sjuka och barnfamiljer där. De andra skickas vidare till förläggningar i Södra Sverige. Där bor oftast de som är tidigt i asylprocessen eller på väg hem. Om de verkar uppenbart sjuka får de hjälp till flyktinghälsan eller sjukvården. Schengen samt Dublinkonventionen innebär att om asylsökande varit registrerade i annat EU-land först ska de skickas tillbaka till dit. Denna process får ta högst 1 månad övriga asylärenden kan ta flera år. För anhöriginvandring är regeln att ansökan skall ske från hemlandet. Tolk fanns oftast på plats i migrationsverkets lokaler. De vanligaste språken som serbokroatiska, dari och arabiska var representerade. Hvidovre Hospital i Köpenhamn På MRSA VidenCenter fick vi träffa Kirsten Kristoffersen, hygiensjuksköterska, Susanne Rodhe, BMA, Heidi Meiniche, läkare och Henrik Westh, överläkare och professor. Vi blev mycket väl omhändertagna och fick höra intressanta föreläsningar. Dagen avslutades med en rundvandring på sjukhuset. De beskrev bakgrunden till varför vetenskapscentret skapades. Deras mål är att begränsa smittspridningen av MRSA på regionens sjukhus och institutioner. De vill hålla MRSA på en låg nivå i samhället och på så sätt förhindra att MRSA förs in på Regionens sjukhus. Ett specifikt mål är att MRSA skall utgöra mindre än 1 % av S. aureus i blododlingar.

8 År 2006 tillkom nationella riktlinjer gällande MRSA då den blev anmälningspliktig till ämbetsläkare. I Danmark finns det 32 ämbetsläkare varav 5 i region Huvudstaden. Under 2011 utgjorde denna regions nyupptäckta MRSA hälften av dem som upptäcktes i hela Danmark och det hittades 127 olika spatyper (vanligaste t008). De beskrev utbrott som skett på sjukhus och äldreboenden. Åtminstone ett av sjukhusutbrotten berodde med stor sannolikhet på dålig handhygien. De bedriver ett aktivt forsknings- och utvecklingsarbete. Ett ex är en ny metod för karakterisering av MRSA-stammar med hjälp av genomsekvensering istället för tidigare typningsmetoder. Sammanfattningsvis kan vi se att det finns många likheter i både tankesätt och handläggning även om smittskyddsorganisationen ser annorlunda ut i Danmark. Vi såg fördelar med att de arbetar som ett team med ett enskilt smittämne även om de nu också övervakar H1N1 och Clostridium difficile. Vi vill rikta ett stort tack till SFVH och Sterisol som gjorde det möjligt för oss att genomföra denna studieresa. Ingrid Gunn ingrid.gunn@ltkalmar.se Stefan Callenryd stefan.callenryd@ltkalmar.se Caroline Johansson caroline.johansson2@ltkalmar.se

9 Några anvisningar huru i hemmen bör anordnas för att söka förhindra lungsotens spridning Tuberkulos är ett gemensamt namn för sjukdomar, förorsakade av en bakterie, som kallas tuberkelbacillen. uppsving som har ägt rum bland landets alla samhällsklasser, och som har haft till följd förbättrade bostads- och övriga hygieniska förhållanden, dels har därtill bidragit till en förbättrad sjukvård och ett större intresse för vården av de lungsotssjuke. Professor Kochs upptäckt av tuberkelbacillen år 1881 bildar en tidpunkt av stor betydelse i kampen mot lungsoten, enär man från denna tid kunde föra striden mer målmedvetet. Ett viktigt steg i denna riktning var uppförandet av våra folksanatorier, av vilka det första öppnades 1900 ett annat var stiftandet av Nationalföreningen mot tuberkulos år Från början skall framhållas tre saker, vilka för den lungsiktige äro av största betydelse i hans strävan att återvinna hälsan och att förhindra smittans spridning: renlighet, solljus och frisk luft. Renligheten kan ej nog kraftigt betonas och bör i minsta detalj tillämpas av den sjuke för egen del och i hans hem. Så inleds skriften av P.A Tonell, Medicine Licentiat, på 20 sidor från Priset var 25 öre. I dag, 103 år senare, får den mig att reflektera över en mängd olika faktorer. Hygieniska aspekter, hur tuberkulos påverkade och även i dag påverkar människor och samhälle, det enorma lidande sjukdomen medför, dagens rädsla för resistensutveckling Jag kände att jag ville dela med mig av utvalda delar. Lungsot är i Sverige en mycket vanlig sjukdom. Man beräknar att denna sjukdom årligen i vårt land skördar personer. Vad som gör sjukdomen så förskräcklig och dess sociala betydelse så stor är, att den i allmänhet bortrycker människan i hennes bästa ålder, år, en ålder, då hon är mest livskraftig och arbetsduglig. Man ansåg fordom, att lungsot var obotlig, men erfarenheten har givit vid handen att denna sjukdom i likhet med många andra kan botas, om de sjuka tidigt komma under rätt behandling. Detta glädjande förhållande torde dels kunna sättas i samband med det ekonomiska Vid val av bostad bör den lungsjuke söka få bo på en soligt belägen plats... Innan den sjuke inflyttar i bostaden, bör han taga reda på, om tuberkulös person där bott förut. Har så varit fallet, inflyttar han ej förr än efter grundlig rengöring och desinfektion. Luftvexling i rummet bör ske flera gånger om dagen. Möblerna skola vara enkla och så mycket som möjligt fria från utsirningar, i vilka dammet stannar och försvårar rengöringen. Soffor och stolar får ej vara klädda med tyg. Bord få endast vara täckta med tvättbara dukar. Den sed att uppställa en massa små prydnadsföremål av allehanda slag bör motarbetas, enär dessa öka arbetet med damningen. Minst en gång i månaden sker en grundlig rengöring av hela rummet: tvättning av golvet och alla möblerna med en varm såplösning, vartill lämpligen sättes litet lysol eller lysoform. Spottlådor och spottkopp tömmas dagligen i avloppsledningen eller å avträdet och rengöras medelst sköljning i varmt vatten. Den person som företagit denna rengöring, skall omedelbart och omsorgsfullt tvätta sina händer.

10 Nödvändigt är, att den sjuke har sin egen sängplats. Tvättkläderna böra förvaras särskilt och vid bykningen grundligt kokas, innan den blandas med den övriga tvätten. vädring, sedan de rengjorts. Äro tak och väggar oljestrukna tvättas de först med varmt såpvatten och därefter med lysoleller lysoformlösning. Golvet skuras grundligt och övertvättas efteråt med lysollösning, möblerna inflyttas åter och rummet ställs på vädring i en vecka. Trasor som använts vid desinfektionen uppbrännas eller kokas. De personer som företaga desinfektionen, skola vara iklädda tvättbara kläder, vilka omedelbart efteråt rengöras. Att dessa personer efter slutat arbete noggrant bör rengöra sig själva behöver knappast påpekas. Therese Mård therese.mard@vgregion.se Fakta om tuberkulos Vid hoststötar hålles handen eller hällre en näsduk, som ofta ombytes, för munnen för att hindra att små droppar av spott eller upphostning skola spridas omkring i rummet. All spottning på golvet är naturligtvis förbjuden, likaså spottning i näsduken. Inträder sjukdomen i sista stadiet då är det trångbodda arbetarhemmet ej den lämpliga platsen för en sådan person. Han bör utbyta hemmet mot sjukhuset, och familjen blir befriad från den smittofara, som hotar den. De personer, vilka närmast äro i beröring med den sjuke, böra lika väl som den sjuke själv äga kunskap och lungsotens sätt och smitta, och om vad som kan åtgöras för att hindra sjukdomens spridning. Dessa personer böra ej gå i en ängslig fruktan för sjukdomen, utan ihågkomma, att de genom att föra ett sunt levnadssätt bäst motstå smittan. Sammanfattning av sjukdomsinformationen på Tuberkulos orsakas av bakterierna inom Mycobacterium tuberculosis komplexet, inkl M. bovis. Bakterierna är motståndskraftiga mot kyla och intorkning men känsliga för värme, t.ex. vid pasteurisering, samt för alkoholbaserade desinfektionsmedel. Tuberkulos är en luftburen smitta som sprids genom upphostningarna från en patient med tuberkulos i främst lungorna. Smittrisken är störst vid nära och upprepad kontakt inomhus, t.ex. inom hushållet. Småbarn är nästan aldrig smittsamma. Klassiska allmänsymtom vid tuberkulos är feber, nattsvett, avmagring och trötthet. För lungtuberkulos är långvarig hosta mer än tre veckor typisk. Tuberkulos klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarlig sjukdom. Antalet historiska kulturpersonligheter som dött av tuberkulos är mycket stort. Här kan som exempel nämnas Molière, Chopin, Keats, Harriet Löwenhielm och Edith Södergran. Om en lungsotssjuk person avlidit, skall hälsovårdsnämnden eller kommunalnämnden, efter honom låta verkställa smittrening eller såsom det kallas desinfektion, och denna bekostas av allmänna medel. Smutsiga underkläder, näsdukar, lakan, örngottsvar kokas och tvättas. Å möblerna tvättas med såpvatten alla delar, som kunna tvättas. Stor omsorg ägnas åt rengöringen av den säng, i vilken den sjuke har legat. Möblerna utflyttas till

11 Stipendier att söka under 2013 STIPENDIER 2013 Stipendium Syftet med stipendiet När ska ansökan göras? När sker utdelningen? Sektionsfonden Deltagande i hygienkongresser, kurser eller till forskning/projekt inom hygienområdet Fortlöpande under året. Fortlöpande under året Elsy Wikstens minnesfond Deltagande hygienkongresser, kurser eller till forskning/projekt inom hygienområdet Fortlöpande under året. Fortlöpande under året. Sterisols stipendium Kunskapsutveckling och förkovring inom området handhygien, hud- och hudvårdsrelaterad vårdhygien Senast den 31/ Vid sektionens årsmöte Opus Health Care AB`s stipendium Stimulera utveckling inom området vårdhygien. Genom forskning och/eller fortbildning som deltagande i konferenser, kurser, seminarier eller symposier Återkommer med datum under våren 2013 Vid sektionens stidiedagar 3M har meddelat att de inte delar ut stipendium 2013 på grund av åtstramningar i budget. Annika Arvidsson annika.arvidsson@vgregion.se

12 Arrangörsgruppens utvärdering av studiedagarna i Kosta 2012 Utan att förhäva oss törs vi, efter sammanställning av utvärderingarna från arrangörsgruppen, leverantörer och besökare, påstå att studiedagarna i stort blev lyckade. Här sammanfattar vi erfarenheter som kommande arrangörer kan dra nytta av eller förkasta. En titt tillbaka på vad som varit bra eller mindre bra vid tidigare genomförda studiedagar är värdefullt. Vi delade upp oss i arbetsgrupper med följande ansvarsområden: - Sponsorer - Logistik - Program - Underhållning En god idé är att se till att det finns någon person i varje arbetsgrupp som arrangerat studiedagar tidigare. En styrgrupp med en ordförande från respektive arbetsgrupp som för gruppens talan och sköter kommunikationen med de andra grupperna rekommenderas när man är många inblandade. Sponsorgruppen Sponsorgruppen valde att skicka ut inbjudan per brev till utställarna och detta uppskattades, då ett brev till skillnad från mail blir omhändertaget och vidarebefordrat av någon annan i händelse av att adressaten inte själv kan ta emot brevet. Då utställningslokalerna var begränsade skickade man ut meddelande om vilken storlek på bord som var och en hade tillgång till för att de skulle vara beredda på detta. En utav lokalerna upplevdes som något liten. Utställarna var i stort nöjda med den tid de fick till förfogande och var positiva till kvällsutställningen och kvällsarrangemangen. Utställarna uppskattade också att det fanns en namngiven ansvarig person för respektive utställningsrum som var tillgänglig och kunde tillmötesgå deras behov och önskemål. Vidare uppskattade de att vi hade ordnat så de fick inta sina måltider och fika före konferensdeltagarna. Då kunde de vara på plats, mätta och belåtna, när utställningsbesöken kom igång. Sponsorgruppen hade problem med att några slirade med betalningarna. Det förekom både bland leverantörer och studiebesöksdeltagare. Det var tur att större delen av sponsorgruppen reste till Kosta redan på söndagen. Det visade sig att hotellet behövde hjälp med att ställa i ordning och städa lokalerna efter föregående hyresgäst. Med hjälp av en fantastisk vaktmästare fick man till slut ordning på detta. Leverantörernas paket kunde man finna lite varstans i lokalerna. Detta krävde en del omstuvning i planeringen då vissa kollin var för tunga att flytta runt. Det kan vara bra att ha en kontaktperson på konferensanläggningen som hjälper till och styr upp så att godset levereras till rätt rum alternativt att allt samlas i ett rum med tydlig märkning. Här var det struligt. Konferensanläggningens stöd och hjälp var i detta avseende inte tillfredsställande. Programgruppen Samtliga i programgruppen var noviser när det gällde att arrangerade studiedagar och det blev en lärorik process. Gruppen tror att det hade underlättat om man hade utgått från ett oskrivet program med fastställda tider för samtliga dagar. Då hade alla arbetsgrupper vetat vad de hade att förhålla sig till. Vaktmästaren såg till att det blev en bra sittning med bord i konferenslokalen. Han placerade dem på sådant sätt att det blev flera gångar att ta sig fram i. Det blev en positiv överraskning för oss. Vi är nöjda med It-stödet. Däremot var det något kallt i lokalen, och man kan ju undra varför vi inte sade ifrån om det. Passen med erfarenhetsutbyte var ett nytt och lite chansartat grepp. De har utvärderats positivt, men var tidsmässigt något för korta. Det var bra att ha två gruppledare, dels för att leda arbetet, dels för att skriva anteckningar. Vinkällaren, som två grupper blev placerade i, var olämplig som grupplokal. Den var för kall. Hotellet använder dock denna lokal mycket till

13 sina gäster och då naturligtvis framför allt i vinprovningssyfte och då blir man säkerligen varm i kroppen. Logistikgruppen Logistikgruppen bestod av både erfarna och oerfarna studiedagsarrangörer. Iordningställandet av konferensmapparna tog längre tid än vad man hade tänkt sig. Materialet kom in ojämnt och relativt sent. Ett senast före datum satt med god tid för att få in material och packa mapparna strukturerat är ett tips för att göra livet enklare. Receptionsarbetet fungerade bra med ett bord för leverantörer och ett för studiedagsdeltagare. Det som inte fungerade var nyckelkortsutdelningen då hotellet inte höll den överenskommelse som var gjord. Underhållningsgruppen Det upplevdes positivt att det bjöds på vin i samband med middagen. Det blev då ingen konkurrens om att sitta vid det bord som bjuder mest. Vi tycker också att företagarna blandade sig bra med konferensdeltagarna under middagen och det blev trevligt med popquiz som bidrog till att skapa samhörighet och diskussion vid borden. Hallänningarna överraskade även oss övriga i arrangörsgruppen med en MRSA-sketch på kvällen. Restaurangen och dess måltider fungerade bra. Vi tycker dock att det är något märkligt att det serverades isterband till lunch när hotellet visste att vi skulle ha hyttsill (där isterband ingår). Såhär i efterhand förstår vi att det har nog inte skett någon vidare kommunikation mellan konferensansvarig och övriga på hotellet. Sektionsmötet hölls i samband med frukosten och upplevdes som en trevlig och uppskattad mötesform. Uppslutningen blev som väntat bra då alla gärna vill ha frukost. Frågetävlingen bidrog troligen till bra besöksfrekvens hos samtliga utställare, och de är nöjda. Ekonomi Vi anlitade Lena och Lasse i stället för en konferensarrangör. Detta tillsammans med att endast en föreläsare tog ut arvode bidrog till att ekonomin gick fint ihop. Stort tack! Många av oss tycker att det hade varit bra med en kort utvärdering inom arrangörsgruppen i slutet av varje dag. Utvärderingen av programmet och dagarna som helhet överträffade alla förväntningar och var till belåtenhet med undantag för någon enstaka programpunkt. Helene Lindahl helene.g.lindahl@skane.se Cecilia Sandgren cecilia.sandgren@skane.se Bild: Trollhare.worldspress.com

14 Nya medlemmar Mats Glaser heter jag och började på Vårdhygien Stockholms län, Karolinskagruppen den 1/ Efter ett tio tal år inom akutsjukvården på Södersjukhuset som bl a chefsjusköterska tyckte jag det var dags att gå vidare. Någon har frågat varför just vårdhygien, kanske väcktes intresset redan under den tid jag arbetade i London. Som ny sjuksköterska åkte jag till London och arbetade ett par år inom geriatrik och ortopedi. På sjukhuset fanns det hygiensjuksköterskor, klädda i vinröda klänningar med matchande axelklaffar alltid redo att säga till om de såg något som avvek från rutinen. Kanske var det då trots att alla var lite smårädda för "the infection control nurses" som intresset för vårdhygien startade. Jag har två barn 6 och 9 år, är sambo. Bor i Stuvsta, Huddinge. Jag heter Åsa Petersen, är 52 år och sedan oktober -12 anställd som hygiensjuksköterska på Vårdhygien Skåne, med placering i Malmö. Min bakgrund som sjuksköterska är mestadels inom invärtesmedicin i olika verksamheter på Trelleborgs lasarett och SUS i Malmö. Efter 25 år inom sjukvården, siktade jag in mig på förebyggande vård och utbildade mig till rehabsamordnare. Detta ledde till en anställning inom företagshälsovård och utbildning till företagssköterska, vilket jag har jobbat som de senaste sju åren. Trots mycket intressanta inblickar i det privata näringslivet har jag lämnat det bakom mig. Ser nu mycket fram emot att fortsätta det preventiva arbetet och fördjupa mig i området, inom vårdhygien, som hygiensjuksköterska.

15 Decentrala grupper och kontaktpersoner Norr Lena Lindberg Vårdhygien Skellefteå lasarett Skellefteå Tel Mellan Marianne Jansson Smittskyddsenheten/Vårdhygien Falu lasarett Falun Tel: mobil: Väster Elisabeth Gebring NU-sjukvård NÄL Trollhättan Tel: Stockholm Carina Hartmann Vårdhygien Stockholms län Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, M Stockholm Tel: Öster Jorunn Bröyn Lindesbergs lasarett Lindesberg Tel: Söder Cecilia Sandgren Labmedicin Skåne/Vårdhygien Helsingborgs Lasarett Rikshygiensjuksköterska Inga Zetterqvist Smittskyddsinstitutet Antibiotika och vårdhygien Tel: mobil: Gällivare Kiruna Lycksele Piteå Skellefteå Sundsvall/Härnösand Uppsala Västerås Gävle Falun Hudiksvall Eskilstuna Borås Göteborg Varberg Skövde Trollhättan Uddevalla Stockholm Karlstad Finnspång Karlskoga Linköping Motala Halmstad Helsingborg Kalmar Karlskrona Kristianstad Sollefteå Luleå Umeå Örnsköldsvik Östersund Kalix Nyköping Visby Jönköping Norrköping Västervik Örebro Lindesberg Malmö Växjö Ängelholm Lund Trelleborg