Landstingsstyrelsen beslutar a t t lägga anmälda protokoll, skrivelser m m till handlingarna.

Transkript

1 ' ~. la nd sti nget II DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum ~ Övriga anmälningsärenden Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar a t t lägga anmälda protokoll, skrivelser m m till handlingarna. Anmäles följande: A. Protokoll från sammanträde med: Kulturnämnden och Skolnämnden och Patientnämnden och Hälso- och sjukvårdsutskottet med HälsovaI Samverkansutskottet Finansutskottet och Serviceutskottet och Personalutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnden Mellersta Dalarna och Nämnden för Kostsamverkan Länshandikapprådet Pensionärsrådet Samordningsförbundet Finsam Borlänge Samordningsförbundet Finsam Falun och Samordningsförbundet Södra Dalarna och Samordningsförbundet Finsam Västerdalarna Älvdalens Utbildningscentrum AB GävleDala Företagshälsa AB Dalatrafik Varuförsörjningsnämnden Samverkansnämnden Uppsala-Örebroregionen B. Cirkulär från Sveriges Kommuner och Landsting Dnr LD cirkulär 10:65: Revision i kommunala företag Bilaga sid J-Z- 3\ c. Dnr LD10/03132 Sveriges Kommuner och Landsting, styrelsens beslut nr 10. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för år Bilaga sid 3l- ~l

2 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (3) D. Onr L Skrivelse från Sveriges kommuner och Landsting - Fusionsplanerna Pacta - KFS är avbrutna Bilaga sid ~3- ~1- E. Dnr LD Södra Dalarnas samordningsförbund - verksamhetsplan 2011 Bilaga sid ~f-56 F. Dnr LD Beslut från JO angående anmälan mot Landstinget Dalarna angående handläggningen aven begäran om utlämnande av allmänna handlingar Bilaga sid 61--oZ G. Dnr LD Beslut från Konkurrensverket Påstått konkurrensproblem - offentlig försäljning av företagshälsovård. Konkurrensverket avskriver ärendet från vidare handläggning. Bilaga sid 5~-bY H. Dnr LD 09/00301 Dom Förvaltningsrätten Falun Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991 :900) Överklagandet avslås Bilaga sid ~ I. Onr LO 10/01684 Dom Förvaltningsrätten Falun Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991 :900) Överklagandet avslås Bilaga sid J. Dnr LD JO beslut Anmälan mot Falu lasarett, Landstinget Dalarna angående dröjsmål med att lämna dödsbevis avseende en avliden patient till Skatteverket.

3 LANDSTINGET DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN (3) K. Dnr LD08/01736 Dom från Kammarrätten i Sundsvall : Laglighetsprövning enligt kommunallagen 10 kap, fråga om prövningstillstånd. Kammarrätten meddelar inte prövningstillstånd avseende mål rörande landstingsdirektörens och landstingsstyrelsens beslut rörande Martin Bergdahls pensionsförmåner. Besluten har inneburit retroaktiv inflationssäkring av pensionsförmåner för en direkt kostnad om ca kronor.. L. Anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd med anledning av behandling av patienter, samt Socialstyrelsens beslut med anledning avanmälningar enligt Lex Maria Bilaga sid 1-b...r3

4 Sveriges Kommuner och landsting (4) CIRKULÄR 10:65 Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning Karin Tengdelius Revision i kommunala företag Inledning lcon1n1uu1styrelsen Land stingsstyrelsen Kommunala företag Revisorerna Kornmunjurist Från den 1 november 2010 gäller vissa föränd ringar beträffande revision i företag ( prop. 2009/10:204 "En frivillig revision", ändringar i aktiebolagslagen SFS 2010:834 och flera andra lagar t ex stiftelseiagen, lagen om ekonomiska föreningar, revisionslagen, årsredovisningslagen). Huvudsakliga förändringar: Mindre aktiebolag och handelsbolag kan välja att inte ha revi sor, det ska i så fall ske genom ett särskilt beslut på bolagsstämma. Mandattiden för revi sor i aktieb olag ändras från fyra år till ett år. Det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen och för att ange i vilka fall det ställs krav på kvalificerad (auktoriserad/godkänd) revisor höjs. Mindre bolag kan välja att inte ha revisor En grundregel för aktiebolag och handelsbolag är att de ska ha minst en revisor för att utföra lagstadgad revision. Från 1 november gäller inte denna generella revisionsplikt för m indre aktiebolag och handelsbolag. D e kan frivilligt och aktivt välja att inte ha revisor. Med lagstadgad revision menas att revisorn ska vara kvalificerad (auktoriserad eller godkänd) och att denne granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Förändringen syftar till att förenkla, erbjuda valfrihe t och ge en administrativ och ekonomisk lättnad för mindre företag. Sverig es Kommuner och Landsting Post Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

5 t Sveriges Kommuner och Landsting ~ OOO&~KULÄR (4) Gränsvärden mm Möjlighetenatt välja bort revisor gäller de aktiebolag och handelsbolag(med en eller flera juridiska personer som delägare) som för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren understiger minst två av följande värden: fler än 3 anställda(i medeltal), - mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning, - mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning. Villkoren gäller även för moderbolagi en koncern vid definieradebestämmelserom elimineringetc. - se vidare aktiebolagslagen 9 kap l 4 st. Villkoren gäller inte för stiftelser och ekonomiska föreningar. När och hur kan reglerna tillämpas? De nya villkoren kan tillämpas första gångenför det räkenskapsårsom inleds närmast efter den 31 oktober Kommunala bolaghar ofta kalenderår som räkenskapsår, vilket innebär att förändringen gäller tidigastfrån räkenskapsåret Ett bolag som väljer att inte ha revisormåstefatta ett aktivt beslut om detta på bolagsstämma, ändra bolagsordningen för bolagetoch göra en registeranmälan till. Bolagsverket. För befintliga bolag kan ett sådant beslut tidigastfattas på bolagsstämmavåren Nya bolag som bildas från den 1 november 2010kan redan från start reglera i bolagsordningom de inte vill ha revisor. Om ett bolag vid utgången av ett räkenskapsår har en registreradrevisor skall denna avsluta sin granslming och avlämna en revisionsberättelse. Bolaget kan alltså inte "ta bort" en registreradrevisor under ett räkenskapsår. En förändring till att inte längre utse revisor ska ske i samband med bolagsstämma. Om ett bolag ibolagsordningen har angivitatt bolagetinte ska ha någon revisor kan bolagsstämman ändå besluta att utse revisor. Även om ett bolag har valt att inte ha revisorska en fullständig årsredovisning insändas till Bolagsverketinom sju månaderfrån räkenskapsårets slut. Mer informationom registreringmm finns på Bolagsverkets hemsida, Vilka kommunala bolag omfattas? Merparten.avde kommunala bolagen omfattas även fortsättningsvis av den generella revisionsplikten att utse revisor ror lagstadgad revision, p. g. a. sin storlek. Utifrån de uppgifter vi har (från 2008)om kommunala företag är det drygt 530 aktiebolag som underskrideruppsatta gränsvärden rör att kunna välja bort revisor.

6 t Sveriges Kommuner och Landsting ~00030 CIRKULÄR (4) Bland dessa finns ett antal vilandebolag. Vi kan inte av uppgifterna i våra register bedöma om några handelsbolagomfattas. Helägda aktiebolag kommuner landsting Delägdaaktiebolag kommuner landsting <Varav vilande) kommuner landsting (183 9) Ägarstrategi För kommunala företag kan finnas en ägarstrategi eller företagspolicy. Med stöd i en sådan kan kommunen eller landstinget'taställningtill om revisorer ska väljas eller inte i mindre bolag som underskrideruppsattagränsvärden. Lekmannarevision berörs Inte De förändradereglerna med möjlighetatt inte välja revisor i mindre bolag gäller inte lekmannarevisionen. I direkt och indirekt helägdakommunalaaktiebolagska även fortsättningsvis lekmannarevisorer utses. Andra revisionstjänster än lagstadgad revision? Ett bolag som väljer att inte ha revisorför lagstadgad revision kan givetvisvälja att anlita revisorer och revisionsföretag för andra tjänster t ex för hjälp att upprätta eller kvalitetssäkrasin årsredovisning eller annat granskningsuppdrag. Mandattid för revisor Mandattidenför en revisor i aktiebolag minskas från 4 år till 1 är. En bolagsordning kan dock ange att uppdraget ska gällaför en längretid, men högst 4 år. Ett revisorsuppdragsom löper när lagändringen träder i kraft 1 november2010 gäller till utgången av mandattiden, om inte uppdraget upphör i förtid. En revisor som t ex är vald för 4 år påårsstämma våren 2009 kvarståralltså i uppdraget till årsstämma2013. Möjlighetenatt avstå från revision enligtde nya reglerna är dock ett giltigt skäl för bolaget att avsluta revisorns uppdragi förtid. Givetvis måste ingångnaavtal med revisorn beaktas. Förändrade gränsvärden I aktiebolag, handelsbolag, ideell förening, ekonomisk förening och stiftelse (årsredovisningsskyldig) som utser revisorskaminst en revisor vara kvalificerad (auktoriseradeller godkänd revisor) om endera: 1. företaget för vart och ett av de två senasteräkenskapsårenuppfyller mer än ett av följande villkor: D a mer än SO medelanställdai bolaget merän 40 miljoner kronor i redovisad balansomslutning

7 f Sveriges, Kommuner och landsting CIRKULÄR (4) - mer än 80 miljonerkronori redovisad nettoomsättning. 2. bolagetsaktier, teckningsoptioner ellerskuldebrev är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanföreuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Dessavillkor (förutom kravetpå handel) gälleräven för moderbolag i en koncern, moderförening och moderstiftelse vid definierade bestämmelser om sammanlagda värden, eliminering etc.- se vidare aktiebolagslagen 9 kap 14., lagenom ekonomiska föreningar 8 kap 5 och stiftelseiagen 4 kap 4. Mindre och större företag Ett företag klassificeras som störreom företaget endera: 1. företaget för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer änett av följande villkor: - mer än.50 medelanställda i bolaget mer än 40 miljonerkronori redovisad balansomslutning mer än 80 miljonerkronori redovisad nettoomsättning. 2. bolagets andelar, teckningsoptioner ellerskuldebrev är upptagna till handel på en regleradmarknad eller en motsvarande marknad utanföreuropeiska ekonomiska samarbetsområdet. Klassificeringen av företag som mindre och störrehar betydelse t ex för vilka upplysningar som ska lämnasi årsredovisningen eller för andra redovisningskrav. Frågor Frågormed anledning av detta cirkulär besvaras av Karin Tengdelius, tel , karin.tengdelius@skl.se Per Henningsson, tel , per.henningsson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för demokrati och styrning ~/~ ennarthansson i el,?,. I ~Teng'det

8 ... t Sveriges.';.. ' Kommuner '" ", och landsting - OOO3 ~KRlVELSE Vårt dnr 10/5411 StatsrådetGöran Hägglund Statssekreterare Karin Johansson Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområ det Styrelsennoterade i protokollettill 2010 års överenskommelse (dnr 09/1371) att "det aktuella statsbidragetinte har räknats upp under senare år. Följden blir att de aktiviteter som statsbidraget avser att stödja,minskar i omfattning. Detta bör uppmärksammas inför kommande förhandlingar med staten." Noten har uppmärksammats i årets överläggningar men ingen förändring i statsbidragets storlek har skett. Styrelsenhar idag för sin del godkäntöverenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuneroch Landstingom vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för år Samtidigthar styrelsen sagt att "förbundethar tidigaremed skärpapåpekat det orimliga i att statsbidragetinte har ökat i enlighetmed övrig kostnadsutveckling. Ska landstingenkunna fullföljadet av staten ålagda ansvaretkrävs en ändringtill kommande år". Styrelsenhar ocksåbeslutat att i skrivelsetill regeringenförmedla förbundets synpunkter Sveriges Kommuneroch Landsting Sveriges Kommuner och Landsting Post Stockholm,Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

9 Sveriges Kommuner och Landsting ~ STYRELSENS BESLUT NR Vårt dnr 10/0445 Avd för vård och omsorg Ingvar Bjugård Landstingsstyrelscrna, reg ionstyrelserna i Skåne och Västra Götaland samt kommunstyrelserna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Go tlands kommuner Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för år 2011 Dnr 10/5411 Förbund sstyrelsens beslut Styrelsen för Sveriges Kommuner och Land sting beslöt vid sammanträde den 12 no vember 20 IO att godkänna överenskommelse mellan staten och Sve riges Kommuner och Landsting om vissa ersättninga r inom folkhälsoområdet, samt att i skr ivelse till regerin gen förm edla förbundets synpunkte r vad gäll er uppräkning av statsbidraget. Bakgrund Riksdagen har seda n bud getåret 1986/87 årligen anv isat särskilda medel för insatser mot hiv/aids. Staten och Sveriges Kommuner och Landstin g har sedan 2006 årligen slutit överenskommelse om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet. En grund för överenskommelsen är den nationella strategin oc h regionala planer mot hiv/aids och andra smittsamma sj ukdomar. Perspektivet för överenskomme lsen är treårigt med startår 20 l O. Överenskommelsen tar i huvudsak upp de prin ciper och medel som ligger till grund för ansökningar inom folkhälsoområdet som land sting och kommuner kan göra för år 20 I l. Överen skommelsen omfattar stimulanså tgärder samt stöd till viss verksa mhet av rik sintresse och stöd till viss verksamhet till nytta för flera regionala huvudmän. Statsbidragets inriktning bör komplettera de olika huvudmännens satsningar inom ordinarie verksamhet. Huvudmännen samordnar och prioriterar ansökningarna samt fördelar statsbidragen inom egen verksamhet samt till ideell a organisationer på regional och lokal nivå. Statsbidraget ska äve n bidra till utveckland et av en ge mensam kornmunikationspl attform med syfte att bygga upp kapacitet och kanaler för breda re informationsin satser inom ram en för de regional a kun skapsnätverk en. Smittskyddsinstitutet får i 20 Il års öv erenskommelse utredningsuppdrag som del s följer upp överenskommelsen samt ger und erlag till kommande öve renskomme lser. Sverig es Kom m une r och Lands ting Post: Stockholm, Besö k: Hornsgatan 20 Tfn: växel DO, Fax: info@ skl. se Org nr: www. skl.se

10 Sveriges Kommuner och Landsting ~00034 Vårt dnr Styrelsen noterade i protokollet till 2010 års ÖK (dnr 09/1371) att "det aktuella statsbidraget inte har räknats upp under senare år. Följden blir att de aktiviteter som statsbidraget avser att stödja, minskar i omfattning. Detta bör uppmärksammas inför kommande f6f~~lingar med staten." Noten har uppmärksammats i årets överläggningar, ingen förändring i statsbidragets storlek har skett. Förbundet har tidigare med skätv~ påpekat det orimliga i att statsbidraget inte har ökat i enlighet med övrig kostnadstrtveckling. Ska landstingen och storstadskommunema kunna fullfölja det av staten ålagdaansvaret krävs en ändring till kommandej.." år. ''''', ' C' Överenskommelsen redovisas i bilaga 1. SKL:s skrivelse till regeringen redovisas i bilaga 2. Sveriges Kommuner och Landsting ~ Anders Knape Ordförande "\ -,

11 Socialdepartementet Sveriges Kommuner och Landsting ~00035 Bilaga till protokoll vidregeringssammanträde nr 1:3 (jverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för år2011 Bakgrund Riksdagen har sedan budgetåret 1986/87 årligenanvisat särskilda medel för insatser mot hiv/aids. För år 2011 har regeringen i den budgetpolitiska propositionen(prop. 2010/11 :1) föreslagit att anslaget 2:8 Insatsermot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar under utgiftsområde9 ska uppgå till kronor. Merparten av detta anslag är avsettfor att betala ut vissa statsbidrag i enlighet med en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2006 årligen slutit sådana överenskommelser. En grund för överenskommelsenär den nationellastrategin och regionala planer mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar. Socialstyrelsenhar på uppdrag av regeringen tagit fram en delrapport om anslaget 2:8 Insatser mot hiv/aids och andra smittsammasjukdomar (S2010/4497/FH). Socialstyrelsenhar även redovisat (S2010/4469/FH) de uppdrag som myndigheten fick med anledning av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landstingom vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för år Övergripande utgångspunkter - Överenskommelsen ska ligga på en övergripande principielloch strategisk" nivå och vara inriktad på att identifiera angelägna utvecklingsbehov och andra insatser som kan bidratill att det övergripande målet och de tre delmålen avseende hiv/aids och andra sexuelltöverförbara och blodbuma sjukdomaruppfylls. Perspektivet får överenskommelsen ska vara treårigt. Ar2011 är det andra året i en treårsperiod som avslutas Inför varje treårsperiod fastställerparterna vilka övergripande prioriteringaroch villkor som ska gälla mr bidragetde kommande tre åren. En omprövning av övergripande prioriteringar och villkorpå överenskommelsen kommer att ske inför varje ny treårsperiod. Prioriteringarna ska styras av de utvecklingsbehov som gemensamt identifieras utifrån eventuella förändringar i den epidemiologiska situationensamt utifrån de resultat som uppföljning och utvärdering av befintligainsatservisar. Överenskommelsen rör år 2011 mellan statenoch SverigesKommuner och Landsting omfattar kronor. Överenskommelsen omfattar stimulansåtgärder samt stöd till viss verksamhet av riksintresse och stöd till viss verksamhet till nytta mr flera regionala huvudmän. Statsbidragets inriktning bör kompletterade olika huvudmännens satsningar inom ordinarie verksamhet. Överenskommelsen utgår från ansvarsfördelningen enligt gällande lagaroch bestämmelser som styr den ordinarie verksamheten. De aktörer som kan få del av det statsbidrag som fördelas enligt överenskommelsen är landsting och kommuner. Huvudmännen samordnar och prioriterar ansökningarna samt fördelar statsbidragen inom egen verksamhet och till ideella organisationerpå regional och lokal nivå. De verksamheter som utifrån överenskommelsen kan vara aktuella för statsbidragska vara förankrade i huvudmännens ordinarie verksamhet. Detta ska säkerställas genom tydliga

12 ..., riktlinjer, dels för hur beskrivningen av verksamheten ska genomförasoch dels för utformningen av ansökningsförfarandet. - Statsbidraget ska även bidra till utvecklandet aven gemensam kommunikationsplattform med syfte att bygga upp kapacitetoch kanaler för bredare informationsinsatser inom ramen rör de regionala kunskapsnätverken. - Regionalt och lokalt samråd och samverkan ska stimuleras. Utvecklingsområde A - Verksamheter av riksintresse Inriktning Parterna är överens om att vissa verksamheter som bedrivs i storstadsregionerna för att motverka hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar kan anses vara av riksintresse, det vill säga att de har stor betydelse för smittskyddet som helhet i riket. Den verksamhet som är av riksintresse får smittskyddet i landet ska därför kunna komma i fråga ror statsbidrag enligt överenskommelsen. Med riksintressemenas här verksamhetsom kan anses ha kunskapsgenererande effekt till nytta för hela landet, eller som vidtar förebyggande, vårdande eller stödjande åtgärder och som riktar sig till individer och grupper i hela landet. Parterna är vidare överens om att det inom ramen för överenskommelsen är angelägetatt stödja: - insatser ror barn som är hivsmittadeeller barn med anknytning till personer som är hivsmittade, respektive - regionala och lokala ideella organisationer som bedriver verksamhet av riksintresse. Parterna är överens om att under den kommande treårsperiodenavsätta medel inom överenskommelsen för vissa verksamheter av riksintresse som bedrivs i Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Göteborgskommun, Västra Götalands läns landsting, Malmö kommun samt Skåne läns landsting. Statsbidrag kan utgå till verksamhet av riksintresse som bedrivs av huvudmännen i egen regi eller i fonn av bidrag från huvudmännentill ideella organisationereller liknande. Fördelning av statsbidrag Under år 2011 avsätts kronor till statsbidrag till verksamheter av riksintresse. I 2009 års överenskommelse konstaterade parterna att det finns behov av att utveckla en fördelningsnyckel som på ett transparentsätt gör det möjligt att följa utvecklingeni storstadsregionernaöver tid och som kan ligga till grund for fördelning av denna del av statsbidraget. En sådan fördelningsnyckel bestående av 17 variabler har på regeringens uppdrag utvecklats av Socialstyrelseni samarbete med företrädare för berörda huvudmän. Utifrån fördelningsnyckeln har Socialstyrelsen lämnat förslag på en omfördelningav statsbidraget avseende: - fördelningen av statsbidraget mellan de tre storstadsregionerna, samt - fördelningen av statsbidraget mellan landstinget och berörd kommun inom respektive storstadsregion. I överenskommelsen för år 2010 konstaterade parterna att man var överens om att fördelningen av statsbidraget såväl mellan som inom storstadsregionerna, efter en övergångsperiod om ett år, ska ske enligt fördelningsnyckel från och med år Cu I

13 " Utvecklingsområde B - Kunskap och kommunikation Fortsatt utveckling av regionala kunskapsnätverk Samarbete mellan olika huvudmän för kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling mellan inblandade aktörer är grundläggande för ett framgångsrikt förebyggande arbete. Frågor som olika huvudmän kan ha behov att samarbetakring kan röra utveckling av verksamheter, genomförande, uppföljning och utvärderingoch rapportering av olika insatser. Landstingen har genom samarbete i regionala kunskapsnätverk under åren 2008 och 2009 genomfört förstudier rörande möjligheten att etableraeller vidareutvecklaregionala kunskapsnätverk. Under den kommande treårsperiodenkommer medel att avsättas för fortsatt utveckling av regionala kunskapsnätverk med utgångspunkt från regionens behov av: - stöd och samordning för kunskapsuppbyggnad, utveckling av utbildningsmaterial, datainsamling, uppföljning och utvärdering samt kunskapsåterföring rörande primärprevention inom hiv/aids och andra sexuellt överförbaraoch blodburna sjukdomar, stöd och samordning för att säkerställaen god kunskapsnivå hos alla huvudmän rörande bemötandefrågor av personer som lever med hivinfektion, forskning och utveckling inom området genom relevant forskningsanknytning (folkhälsovetenskap, samhällsmedicin och relevanta medicinska specialiteter) och samverkan med vetenskaplig expertis, samt tvärsektorieli och tvärvetenskaplig samverkani det förebyggande arbetet. Genomförande av kommunikationsinsatser av betydelseför mer än en huvudman Parterna är överens om att kommunikationsinsatser av betydelser för mer än huvudman ska prioriteras inom ramen mr överenskommelsen under den kommande treårsperioden Syftet är att utveckla de befintliga regionala kunskapsnätverken så att de, tillsammans med de insatser som i övrigt genomförs inom ramen for anslaget 2.8 inom utgiftsområde9 och huvudmännens övriga kommunikationsinsatser, kan bidra till genomförandetav den nationella kommunikationsstrategi som Socialstyrelsen antog i december Inom ramen för den nationella kommunikationsstrategin har definierats behov aven samlad informationsinsats'för det regionala arbetet. De regionala insatserna bör, ror att få effekt, komplettera och förstärka de nationella informationsinsatserna. Detta är ett arbete som behöver utvecklas av Smittskyddsinstitutet i nära samarbete med företrädare for regionala och lokala huvudmän. Det är viktigt att i detta arbete beakta de regionala och lokala huvudmännens nuvarande ansvar för kommunikationsinsatser och att ta tillvara den upparbetade kunskapen inom området. Parterna är överens om att under den kommandetreårsperioden avsätta medel rör att stödja utvecklandet aven gemensam kommunikationsplattform med syfte att bygga upp kapacitet och kanaler för bredare informationsinsatser inom ramen för kunskapsnätverken. En arbetsgrupp som tillsätts med representanter från samtliga kunskapsnätverk ska tillsammans med Smittskyddsinstitutet arbeta med att utveckla en gemensam kommunikationsplattform. Arbetet under år 2011 ska inriktas på att utveckla samverkansmodeller för kommunikationsinsatser. Staten och Sveriges Kommuner och Landsting ska inför nästa treårsperiod ta ställning till vilken modell som är mest lämplig. Inriktningenär att år 2013 ska regionala kunskapsnätverk ha forutsättningar att gemensamt genomföraden nationella kommunikations handlingsplanen

14 Fördelning av statsbidrag ~00038 Parterna är överens om att under den kommande treårsperiodenavsätta kronor per år inom ramen för överenskommelsenför fortsatt utveckling av de regionala kunskapsnätverken. Under år 2011 avsätts kronor för att ge de regionala kunskapsnätverken möjlighet att påbörja genomförandetav kommunikationsinsatser av betydelse för mer än en huvudman genom insatser inom följande områden: - framtagande och produktion av ett samlat material som svarar mot regionala behov och som sker i linje med de nationella infonnationsinsatserna, samt - göra redan befintliga regionala insatser av nationellt intresse tillgängliga för hela landet. Ansökan om statsbidrag i enlighet med de olika delarna inom utvecklingsområde B får ske samlat för år Utvecklingsområde C - Tidsbegränsade satsningar på gemensamt identifierade utvecklingsbehov ÖVergripande inriktning Parterna är överens om att under den pågående treårsperioden avsätta medel för tidsbegränsade satsningar på gemensamt identifierade utvecklingsbehov. Dessa statsbidrag kan sökas av samtliga landsting och kommuner. Statsbidragkan utgå till tidsbegränsade satsningar som bedrivs i huvudmännens regi eller till tidsbegränsade satsningar som bedrivs av andra aktörer med stöd från huvudmännen. Parterna är överens om att under den pågående treårsperiodenfördela statsbidraget enligt rullande treårsprioriteringar. I förra årets överenskommelse angavs att insatser riktade till män som har sex med män respektive unga och unga vuxna ska vara prioriteringar för åren I årets överenskommelse fastslår parterna prioriteringar för perioden och så vidare. I 2011 års överenskommelse är parterna överens om att avsätta medel inom de områden som Socialstyrelsenhar lämnat som förslag i enlighet med det uppdrag som parterna gav Socialstyrelsen i 2010 års överenskommelse. Inför 2012 års överenskommelse avser parterna att göra en genomgång av områden som i kommande överenskommelser skulle kunna prioriteras under en treårsperiod, t.ex. intravenösa missbrukare, samt testning och rådgivning. Inriktningen är att i nästa års överenskommelseta ställning till vilka prioriteringar som ska gälla för de kommande årens överenskommelser.

15 Treårsprioriteringarna ~00039 Prioriteringar för åren Parterna är överens om att årligen under perioden avsätta medel för tidsbegränsade satsningar för projekt inom följande två prioriterade områden. - insatser riktade till migranter och andra riskutsatta grupper med utländsk bakgrund, och - insatser för att motverka stigmatisering och diskriminering av personer som lever med hiv/aids samt för att förbättra det psykosociala stödet till hivpositiva och deras närstående. Statsbidrag inom dessa områden kan beviljas i högst tre år (under förutsättning att riksdagen beslutar om budgeten i enlighet med kommande överenskommelser). Projekt som syftar till att utveckla nya metoder inom områdena bör prioriteras vid fördelningen av statsbidraget. ÖVriga prioriteringar under år 2011 Parterna är överens om att under år 2011 avsätta medel för tidsbegränsade satsningar för projekt inom följande områden: - insatser riktade till asylsökande och nyanlända invandrare, insatser rör att öka tillgänglighet till testning och rådgivning, insatser rör ökat stöd till familjer med hivsmittade samt insatser mot diskriminering och stigmatisering, insatser för att öka hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera hälsofrämjande och förebyggande åtgärder relaterade till hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar, samt insatser för att minska förekomsten av oskyddat sex, rör att förebygga förekomsten av klamydiainfektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar samt oönskade graviditeter. Följande parametrar ska vara vägledande för fördelningen av medel: - projekt som syftar till att utveckla nya metoder inom områdena och - fördelningen och förändringar av förekomsten av hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar i de definierade riskgrupperna. En verksamhet kan enbart beviljas medel för ett år. Fördelning av statsbidrag Under år 2011 avsätts kronor rör tidsbegränsade satsningar på gemensamt identifierade utvecklingsbehov. En tredjedel av statsbidraget avsätts för de treårsprioriteringar i förra året överenskommelse gjorde för åren , en tredjedel för de treårsprioriteringar som i årets överenskommelse görs för perioden och en tredjedel till övriga prioriteringar år Från och med år 2012 kommer statsbidraget att fullt ut fördelas enligt rullande treårsprioriteringar. 5 i~

16 Genomförande m.m Ideella organisationer De insatsersom ideella organisationer bidrar med i arbetet för att motverka hiv/aids och andra sexuelltöverförbaraoch blodburnasjukdomar är av stor betydelse. Inom ramen för överenskommelsen är det landsting och kommuner som har till uppgift att samordnaoch prioritera ansökningarna samt fördela statsbidragen inom egen verksamhet eller till ideella organisationer på regional och lokal nivå. Statsbidraget är avsett ror förebyggande åtgärder riktade mot hiv/aids och andra sexuellt överförbaraoch blodburnasjukdomar och bör inte, även om det kan innebärakonsekvenser för vissa ideellaorganisationer, finansieraannan ordinarieverksamhet. För ideella organisationerinnebärdetta att enbart verksamhets- och projektbidrag kan utgå. Till en del kan sådana verksamhets- och projektbidrag inkluderavissa omkostnader ror lokaleroch personal fmansieras inom ramenför överenskommelsen. Bidrag som är att betrakta som organisationsbidrag kan däremotej förekomma inom ramen för överenskommelsen. Organisationsbidrag till ideella organisationer kan dock beslutas av kommuneroch landsting i särskildordning. Det är vidare av vikt att de lokala och regionala huvudmännen tar ansvar för att bidragettill ideella organisationerkompletterarhuvudmännens verksamhet. Parterna vill stimulerade lokala och regionala huvudmännenatt agera samordnat i förhållande till de ideella organisationernainom sitt område. Ansökningar som ger uttryckför ett samordnatarbetssättmellan flera huvudmäneller ideella organisationer, till exempelgenom ett gemensamtansökningsförfarande, bör ges företräde. 4nsökningar. och andra administrativa/rågor Ansökan om statsbidraggörs enligt de anvisningar som Smittskyddsinstitutet anger. Den övergripande beskrivningeni ansökan ska redogöraför: - hur den föreslagna verksamhetenrelaterartill delmålenoch det övergripande målet för den nationella hivpolitiken, - vilka grupper och målområden som omfattas av den föreslagna verksamheten, - hur verksamheten relaterar till vad huvudmännen i övrigt gör inom området, samt - hur satsningarpå gemensamt identifierade utvecklingsbehov långsiktigtska bevaras eller utvecklas. För områdena verksamhet av riksintresse, kunskap och kommunikation gjordes en ansökan för år 2010, dvs. det första året på innevarande treårsperiod. Denna ansökanfick omfattaupp till tre år. Under åren 2011 och 2012 görs uppdateringar eller kompletteringar avansökningarna. För området tidsbegränsade satsningar, treärsprioriteringar, görs en ansökan första året för varje påbörjad treårsperiod. Denna ansökanfår omfatta upp till tre år. Under de följande åren görs uppdateringar eller kompletteringar av ansökningarna. För området tidsbegränsadesatsningar, övrigatidsbegränsade projekt görs en ansökan rör år Smittskyddsinstitutet beslutar om vilka ansökningar inom respektive område ovan som ska beviljas medel inom den ram som avsatts i överenskommelsen.

17 ~00041 Om ansökningar som motsvarar de medel som anges i överenskommelsen ej inkommit till Smittskyddsinstitutet vid ansökningstillfället alternativt efter begäran om kompletteringar av ansökan ej bedömts ha tillräcklig kvalitet rar Smittskyddsinstitutet besluta att utnyttja dessa medel till andra utvecklingsområden som anges i överenskommelsen. Smittskyddsinstitutet ska i dessa fall främst utnyttja medlen till insatser inom ramen för de tidsbegränsade satsningarna på gemensamt identifierade utvecklingsbehov. Uppföljning Del, utvärdering Regelbunden och systematisk uppföljning och analys av de verksamheter som finansieras inom ramen för överenskommelsen är grundläggande for att insatserna ska kunna bidra till att uppfylla det övergripande målet och de tre delrnålen i den nationella hivpolitiken avseende hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodbuma sjukdomar. Uppföljning av de verksamheter som har fått statsbidrag genom överenskommelsen inom samtliga områdena ska göras. Utgångspunkten bör vara att samtliga projekt eller annan verksamhet som erhåller statsbidrag enligt överenskommelsen ska bli föremål för en extern utvärdering vart tredje år. För tidsbegränsade projekt som löper under period om två år eller kortare genomrors utvärderingen i samband med att projektet slutförs. Av det sökta statsbidraget ska högst fem procent avse uppföljning av verksamheten. Uppföljningen ska göras i enlighet med de anvisningar som tas fram av Smittskyddsinstitutet i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting. Anvisningarna bör ta hänsyn till att förutsättningarna för uppföljning är beroende av verksamhetens karaktär och omfattningen av statsbidraget. Smittskyddsinstitutet ansvarar för att ta fram och genomföra en samlad strategi för uppföljning och utvärdering för att en regelbunden och systematisk uppföljning och analys av hela området ska kunna genomföras. Smittskyddsinstitutet ska tillse att metoderna ror uppföljning och utvärdering utformas så att de samtidigt tillgodoser kravet på nationell jämförbarhet och kravet på att de lätt går att använda i huvudmännens löpande verksamhet. Uppföljningen av genomförd verksamhet ska även återkoppla till huvudmännens ansökningar av medel. Vidare utredningsbehov Be/lOV av underlag inför nästa års överenskommelse Parterna är överens om att följande områden behöver utredas ytterligare inför 2012 års överenskommelse: - arbetet medatt utveckla en gemensam kommunikationsplattform Inför 2012 års överenskommelse ska Smittskyddsinstitutet lämna en redogörelse för hur arbetet med att utveckla en gemensam kommunikationsplattform framskridit. I uppdraget ingår särskilt att med huvudmännen utveckla samverkansmodeller för kommunikationsinsatser. I redogörelsen skadet framgå hur arbetet har genomförts. - underlag om framtida treårsprioriteringar inom ramen/ör tidsbegränsade projekt Inför överenskommelsen år 2012 bör Smittskyddsinstitutet få i uppdrag att ta fram ett underlag om vilka områden som i kommande överenskommelser skulle kunna prioriteras under tre år, t.ex. intravenösa missbrukare och testning och rådgivning. Underlaget bör bl.a. ta hänsyn 7.~,/ v?j c-

18 00042 till om det finns tillgång till kunskapsunderlag som en tidsbegränsad satsning på området under tre år skulle kunna utgå ifrån. Behov av utvärderingar inför niista treårsperiod Parterna är överens om att följande områden behöver ses över inför nästa treårsperiod: - framtagande av underlag införframtida överenskommelser Smittskyddsinstitutet bör ges i uppdrag att inför 2013 års överenskommelse göra en samlad utvärdering av de insatser som vidtas inom ramen rör överenskommelsen och lämna förslag till ny inriktning för överenskommelsen för den kommandetreårsperioden. - utvärdering av satsningen på kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling Inför 2013 års överenskommelse bör Smittskyddsinstitutet få i uppdrag att genomföra en utvärdering av satsningen på kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling inom och mellan huvudmännen. - planför fortsatt genomförande av den nationella kommunikationsstrategin Inför 2013 års överenskommelse bör Smittskyddsinstitutet få i uppdrag att tillsammans med representanter från samtliga kunskapsnätverk utveckla samverkansmodeller för kommunikationsinsatser. Inriktningen är att år 2013 ska regionala kunskapsnätverk ha förutsättningaratt gemensamt genomföra den nationella kommunikationshandlingsplanen - införandet avfördelningsnyckeln Inför 2013 års överenskommelse bör Smittskyddsinstitutet få i uppdrag att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting och företrädare för berörda huvudmän följa konsekvenserna av införandet av fördelningsnyckeln och se över konstruktionen av fördelningsnyckeln. Villkor för och godkännande av överenskommelsen Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens forslag i budgetpropositionen for år 2011, utgiftsområde 9, anslag 2:8. För staten genom Socialdepartementet Stockholm den 15 november 2010 För Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm den 15 november 20l O Karin Johansson statssekreterare 8 j VJJ t

19 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för arbetsgivarpolitik Lage Carlsson "" FConnnnlU1s~elsen Landstingsstyrelsen LANDSTINGET DALP\RNA INK ~12CD OJ j,i') IO/61;;'~AJe ~ DNR.DI: ~......i2a (.. SKR KOD...6iJ.Q. ;~.t;,~\j Arbetsgivarförbundet Pacta Fusionsplanerna Pacta - KFS är avbrutna Vid möte mellan ledningarna för SKL, Pacta och KFS konstaterades att det för närvarande inte är möjligt att lägga samman Pacta och KFS varför fusionsplanerna är avbrutna. Huvudskälen till det är att SKL och Pacta anser att det i grunden är de kommunala avtalen, med vissa anpassningar, som skulle gälla i ett fusionerat Pacta - KFS samt att det nya förbundet skulle stödja sig på SKL och dess kompetens. Det innebär att Pacta respektive KFS kommer att fortsätta som enskilda förbund. Pactas medlemmar kommer även framdeles att ha kommunala avtal och servicen till medlemmarna kommer som hittills att ges av SKL:s och Pactas gemsamma kansli - Avdelningen för arbetsgivarpolitik på SKL. SKL:s roll på svensk arbetsmarknad Det pågår en omvandling av kommun- och landstingssektorn där en allt större andel av den förvaltningsdrivna tjänsteproduktionen utförs i alternativa driftsformer. Om Pacta organiserar dessa verksamheter behåller SKL sin ställning på arbetsmarknaden i förhållande till bland annat staten och arbetsmarknadens organisationer. Denna önskan uttrycks i SKL:s uppdrag från kongressen 2007; nämligen att SKL ska verkajor att genom arbetsgivarförbundet Pacta vara en arbetsgivarorganisation med hög representativitet bland kommunalförbund ochjoretag som - oavsett ägande - verkar inom sektorn. Mer om Pacta på följande sidor. Medlemskap i Pacta Pacta har fler än 500 medlemmar. De flesta är hel- eller delägda av kommuner/landsting. Dessutom har många kommuner företag, och i några fall kommunalförbund, som antingen är medlemmar i KFS eller i annan arbetsgivarorganisation, exempelvis bostadsföretagen. Landstingen är ofta intressenter i trafikhuvudmännen och länsmuseerna. Undertecknade gruppledare för samtliga partier inom SKL anser att det finns anledning att överväga medlemskap i Pacta istället för KFS, eller annan arbetsgivarorganisation, för heleller delägda kommunalförbund och företag. Detta kan antingen ske genom beslut i företaget eller genom direktiv från ägarna. Stockholm der 1 december 2010 Anders Knape (m) Carola Gunnarsson (c) Lennart Gabrielsson (fp) Anders Sellström (kd) TImar Reepalu (s) Emil Broberg (v) Ann-Catrin Lofvars (mp) Sveriges Kommuner och landsting Post Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: info@skl.se Org nr:

20 Sveriges Kommuner och Landsting Pactas uppdrag Pactas uppdrag är att underlätta: ~ (4) koncerngemensam arbetsgivarpolitik i kommuner och landsting vid omvandling från förvaltning till kommunalförbund eller företag vid omvandling från förvaltning till privat företag Koncerngemensam arbetsgivarpolitik Medlemskap i Pacta underlättar aktiv ägarstyrning med gemensam arbetsgivarpolitik i koncernen för bland annat löner, pensioner, jämställdhet, ledarutveckling och samverkansfrågor. Pacta möjliggör också ett enhetligt förhållningssätt till de fackliga organisationerna. Pacta har medarbetaravtal. Vidare möjliggör Pactas avtal anpassning till verksamhetens behov och medarbetarnas önskemål t.ex. när det gäller allmänna villkor, individuella löner, arbetstidens omfattning och förläggning samt pensionsvillkor. Dessutom underlättas administrationen och gör det enklare att upprätthålla avtalskunskaper. Från förvaltning till kommunalförbund eller företag Genom medlemskap i Pacta blir övergången till kommunalförbund eller företag enklare och medarbetarna behåller anställningsvillkor som de är trygga med. Nedanstående.är exempel på förändrad organisation där medlemskap i Pacta underlättat omvandlingen. Region Halland 2003 bildades Region Halland av dåvarande Kommunförbundet Halland och delar av Landstinget Halland. Då Kommunförbundet Halland var medlem i Pacta och Region Halland blev medlem så innebar bildandet av Region Halland att alla medarbetare från Kommunförbundet och landstinget, både före och efter förändringen, hade samma anställningsvillkor och det innebar därmed inte några bekymmer eller särskilda kostnader för regionförbundet. År 2011 sker ytterligare en förändring då Region Halland tillsammans med nuvarande landstinget går upp i Nya Region Halland och samtliga 400 medarbetare övergår till den nya regionen med samma villkor som tidigare. Återigen inte några bekymmer eller särskilda kostnader för Nya Region Halland. Allmännyttiga bostadsföretag Bland annat i Älvsbyn, Arvika och Ödeshög har bostadsföretagen fått ändrade uppdrag genom att utföra fler uppgifter än enbart bostadsförsörjning. Företagen har blivit medlemmar i Pacta och dänned har övergången av medarbetare från kommunernas förvaltningar till bostadsföretagen skett utan förändring av medarbetarnas anställningsvillkor. Energiföretag Energiföretagen i ibland annat Karlstad, Borås och Arvika har fått utvidgade uppgifter. Genom medlemskap i Pacta har de medarbetare som överförts från respektive kommun skett utan förändring av deras anställningsvillkor

21 Sveriges Kommuner och Landsting Samarbeten mellan kommuner 'W' (4) När Storstockholms brandförsvar bildades 2009 hade alla ingående medlemmar i det nya förbundet kommunala avtal och därmed blev personalfrågorna i dessa delar inget bekymmer rör det nya räddningstjänstförbundet. Detsamma gällde då Malmö och Lund bildade VA-SYD. Genom medlemskap i Pacta övergick samtliga medarbetare från respektive kommuns förvaltning till det nya kommunalförbundet med oförändrade villkor. Samma sak gäller för exempelvis Vatten & Miljö i Väst AB som 2009 bilades av Falkenbergs Vatten & Renhållnings AB, medlem i Pacta, och Varbergs kommuns va-verksamhet. Skillnader i villkor Nedanstående är exempel på skillnaderna mellan KFS:s avtal och SKL:s/Pactas för VAföretag. Kommunalförbundet VA-SYD är medlem i Pacta med kommunala avtal och Sydvatten AB är medlem i KFS med branschavtalet VA. Dessa två verksamheter, med delvis samma skånska kommuner som ägare, har huvudsakligen följande olikheter i de allmänna anställningsvillkoren jämfört med kommuner: Villkor Kommuner Pacta KFS Semesterns längd 25/31/32 beroende på ålder 25/31/32 beroende på ålder 25 och för många 25/31/32' Semesterdagstillägg 0,6 % plus extra tillägg 0,6 % plus extra tillägg 0,8 Ok Arbetstidsförkortning ingen ingen 27 timmar per år Komp för dygnsvila ingen kompensation ingen kompensation komp ibland med betald tid Uppsägning vid arbetsbrist längst tolv månader längst tolv månader längst sex månader Beredskapsersättning fast belopp oavsett lön fast belopp oavsett lön andel av lönen Pensionsavtal premie- och förmånsbestämt premie- och förmånsbestämt premiebestämt Omställningsavtal nej, men på gång nej, men på gång ja Dessa skillnader i anställningsvillkoren får man ofta kompensera för vid övergång från ett avtalsområde till ett annat. Från förvaltning till privat företag Pacta erbjuder att hjälpa till då kommun eller landsting avser att genomföra omvandling från förvaltningsdriven tjänsteproduktion till alternativa driftsformer i privat regi. Pacta bistår kostnadsfritt med rådgivning om vad det innebär för företag respektive medarbetare att gå från att vara anställd i förvaltningsdriven verksamhet till att vara anställd i ett företag samt vad det innebär avseende exempelvis personalkostnader och risker att gå från förvaltning till privat företag. Pacta kan de här frågorna och erbjuder de blivande företagarna råd inför övergången. Vår rådgivning är kostnadsfri. De nya företagare som blivit medlemmar i Pacta tycker att fördelarna med Pacta är att de får; 6) behålla Sveriges mest använda avtal

22 Sveriges Kommuner och Landsting (4) fil enkel övergång från kommunen till eget företag behålla avtal som medarbetarna är trygga med Som medlem i Pacta finns faktiskt inte så mycket att göra i personalfrågorna när företaget ska starta - allt är förberett och ingår i årsavgiften. Pactas komma-igång-stöd är dessutom helt kostnadsfritt. Pacta bistår inte med stöd till kommuner och landsting i hur själva omvandlingen ska gå till. Ej heller med stöd till blivande företagare i själva företagandet. Privata företag i Pacta Många nyetablerade företag inom vårdvalet har valt Pacta. Exempelvis Din Klinik AB och Läkarhuset plus +7 KB i Västra Götaland, Huvudsta Vårdcentral AB, Husläkarmottagningen Vaxholm AB, Vallentunadoktom AB, Hantverksdoktom AB och S:t Eriks vårdbolag AB i Stockholm, Hälsomedicinskt Center i Svedala AB i Region Skåne, Läkehjälpen Olofström AB i Blekinge, Familjeläkarna i Forserum AB och Familjeläkarna i Sveriges AB i Småland, Falu Vårdcentral i Dalarna samt Legevisitten i Värmland med flera landsting. Likande utveckling gäller för förskolor, friskolor och andra vård- och omsorgsföretag. En tredjedel av Pactas medlemmar är rent privata företag inom vård, skola och omsorg. SKL:s roll och sammanhållningen på svensk arbetsmarknad SKL har en lång tradition som stark och respekterad part på arbetsmarknaden, I det sammanhanget är det viktigt att de kommunala avtalen hålls samman. I SKL:s inriktningsdokument från kongressen 2007 anges att en rad strukturförändringar och omvandlingar pågår inom kommun- och landstingssektorn. Då Pacta är en del av SKL:s intressesfär bidrar Pacta verksamt till att behålla SKL:s roll som stark och ansedd part om Pacta organiserar dessa verksamheter. Pactas verksamhetside är att Pacta och SKL är parter på samma kollektivavtal. Det betyder att Pacta inte utgör någon fristående aktör på Svensk arbetsmarlmad. I den mån företag vill ha andra branschavtal erbjuds sådana inom Svenskt Näringsliv. Det är SKL:s avtal som gäller för Pactas medlemmar och SKL:s slagkraft som arbetsgivarorganisation bibehålls. Det avser såväl i förhållande till staten som intressebevakare och Svenskt Näringsliv och de fackliga organisationerna som arbetsgivarorganisation. Detta gäller också i förhållande till kommuner och landsting vars önskan är att de verksamheter som drivs i andra associationsformer än förvaltning kan behålla kommunala avtal och därmed underlätta ett gemensamt arbetsgivarpolitiskt arbete i kommun/landstingskoncemen. Fackliga organisationer Under senare.år tycks en förändrad inställning till Pacta ha skett hos de fackliga organisationerna. Intrycket är att de fackliga organisationerna ser samma fördelar med Pacta som kommuner och landsting gör. Pactas relationer med arbetstagarorganisationerna är genomgående goda och det händer även att företag hör av sig om medlemskap i Pacta efter inrådan från facket.

23 Sveriges Kommuner och Landsting (4) Medlemmar i Pacta Pacta har idag fler än 500 medlemmar med medarbetare och växer med % per år. I Sverige finns 50 arbetsgivarorganisationer. Pacta är en av de 20 största. Medlemmar i Pacta är bland annat förskolor och skolor, företag inom sjukvård och äldreomsorg, räddningstjänstförbund. fastighets-, energi, va- och renhållningsföretag och företag inom turism och fritid samt kommun- och regionförbund. Företag eller kommunalförbund som vid inträde i Pacta tillhör annan arbetsgivarorganisation är befriade från avgift fram till dess utträde ur den tidigare arbetsgivarorganisationen är beviljat. Pacta hjälper kostnadsfritt till vid övergång från annat avtalsområde till Pactas avtal. Verksamhetsområde Antal företag Antal anställda Fastigheter Förskola Kommun- och regionförbund Regional utveckling Räddningstjänst Samhällsteknik(bl.a. energi, va, gator och vägar, miljö, flygplatser, renhållning parkering och IT) Samordningsförbund Sjukvård Upplevelser Utbildning Vård Övriga verksamheter Totalt Arbetsgivarråd Pactas medlemmar representerar ett brett spektra av både privat och offentligt ägda företag inom de flesta verksamhetsområden. Det ger förutsättningar att skapa nätverk - arbetsgivarråd - för gemenskap och meningsutbyte i arbetsgivar- och intressefrågor. Arbetsgivarråden syftar till att fungera som kontakt mellan medlemsföretagen och Pactas styrelse och kansli samt förbindelse till övriga enheter på Sveriges Kommuner och Landsting. Genom Arbetsgivarråden kan medlemmarna påverka avtalens utformning och utbyta erfarenheter inom sitt verksamhetsområde. Alla medlemmar kan närvara. Råden bestämmer själv inriktning och omfattning på mötena utifrån behov och intresse. Ytterligare information Intresserad av medlemskap i Pacta eller mer information om Pacta? E-posta eller ring Lage Carlsson, lage.carlsson@skl.se, Gå också gärna in på Pactas webbplats W\vw.pacta.org.se och läs mer om Pacta eller se vilka som är medlemmar.