Kulturskolan i Framkant 2013

Transkript

1 Kulturskolan i Framkant 2013 Projekt om medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Per Sjöberg Kultur- och föreningsförvaltningen Rapport dnr

2 Innehåll Utredningsuppdrag 3-4 Möjligheternas mötesplats 5 Gruppens sammansättning 5 Kulturskolornas utveckling i Sverige 6 Detta är speciellt för Kulturskolan i Karlskoga 7 Tidigare utredningar kring Musikskolans framtid 8-9 Kulturskolans nuvarande uppdrag 9 Uppgifter från utredningarbetet 10 Viktiga kommunala/regionala/aktörer på barn- och ungdomskultur området Förslag Slutord 20 Bilagor studiebesök, statistik och lokalt kollektivavtal

3 Utredningsuppdrag Kulturskolan i framkant 2013 Medarbetarutveckling och verksamhetsöversyn Uppdragsbeställare: Hans Lundell Uppdragsansvarig: Per Sjöberg Uppdragsutförare: Per Sjöberg samt 5-6 medarbetare från Kulturskolan Uppdragets syfte Att finna former för en positiv utveckling av kulturskolan, utan att nya ekonomiska medel tillförs, vilket bidrar till måluppfyllelsen av Kulturvision för Karlskoga. Att bli ett nav i kommunens kulturverksamhet där pedagogisk verksamhet är ett redskap och där professionell- och amatörverksamhet möts, vilket leder till både eget skapande och konsumtion av olika kulturyttringar. Att ur ett brukarperspektiv utveckla nya metoder och undervisningsformer för den pedagogiska verksamheten. Projektet skall leda till: större möjligheter att tillmötesgå de sökandes önskemål på ett kostnadseffektivt sätt, för att därigenom öka antalet elevplatser. ett mer flexibelt och varierat utbud, för att därigenom nå de grupper som idag inte nås av kulturskolan. att öka pojkarnas deltagande. att i högre grad tillvarata informations- och kommunikationsteknologin, bla för att stärka marknadsföringen av kulturskolan och Karlskoga kommun. att implementera resultatet av ESFs kompetensutvecklingsprojekt Puffimok i verksamheten. att genom nätverksbyggande med andra kulturskolor stärka våra möjligheter till jämförelser och omvärldsbevakning. Att kartlägga möjligheterna av ett formaliserat samarbete med studieförbunden skapa en bro mellan studieförbundens och kulturskolans pedagogiker genom kostnadseffektivisering öka antalet platser och deltagare i kulturskolans kurser undersöka möjligheterna av att göra en upphandling av eventuella tjänster genomföra samarbetet. 3

4 Uppdragets mål och målgrupp Mål Utan att nya ekonomiska resurser tillförs ska Kulturskolan i Karlskoga fortsätta utvecklas på ett sådant sätt, att man 2018 uppfattas som Sveriges mest framstående och omtalade Kulturskola. Målgrupp Primär målgrupp: brukare och medborgare. Sekundär målgrupp: Kulturskolans personal. Uppdragets resultat 1. Utveckla en mer flexibel undervisning Fler nöjda brukare Fler elevplatser med oförändrade lärarresurser Bättre balans mellan pojkars och flickors deltagande 2. Nytt kursutbud Större flexibilitet Fler varianter av undervisnings former, t ex kortkurser och lovverksamhet 3. Stärka användandet av informations- och kommunikationstekniken Ny hemsida Stärka användandet av ny teknik i det pedagogiska arbetet 4. Bygga nätverk med andra kommuners kulturskolor för att inspireras och inspirera i utvecklingsarbetet både under och efter projekttiden slut 5. Skapa ett formellt samarbete med studieförbunden Uppdragets tidplan och kostnad Delrapporter sker regelbundet till kultur- och föreningsnämnden. Överlämning av alla resultat ska ske till förvaltningschefen senast i juni 2013 och till kultur- och föreningsnämnden senast i september Uppdragets organisation och genomförande Hans Lundell, uppdragsgivare Per Sjöberg, uppdragsansvarig 4

5 Möjligheternas mötesplats! FN:s konvention om Barns rättigheter Kulturskolan i framkant grundar sin rapport på FN:s konvention om barns rättigheter. Rättigheten att få tillgång till kultur både som utövare och konsument. Vi vill poängtera att det är alla barn och ungdomar som vi avser. Kulturskolan skall vara tillgänglig för alla oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografi ska eller ekonomiska förutsättningar och har rätt till Kulturskolans olika verksamheter. En av de förutsättningar som krävs är ändamålsenliga lokaler som måste anpassas till de verksamheter som fi nns idag och som kommer att fi nnas imorgon. Kulturskolan anser sig vara möjligheternas mötesplats och vill vara en kulturfritidsgård med uppdrag att undervisa. Att få till en verklig mötesplats för alla barn och ungdomar som gillar kreativitet och nyfi kenhet! Kulturskolan är möjligheternas mötesplats! Artikel Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. 2. Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet. Gruppens sammansättning Kif gruppen Elin Ahlström, musiklärare Inga-Lill Brogeland Morfelt, musiklärare (del av utredningen) Peter Carell, musiklärare (del av utredningen) Amy Glaad, musiklärare Helen Kahlin, verksamhetsledare Anelija Karahodzic, danslärare Peter Krantz, regissör Jimmy Lundin, musiklärare (del av utredningen) Torbjörn Rapp, musiklärare Per Sjöberg, kulturchef, uppdragsansvarig Jörgen Ärlandsback, musiklärare, producent 5

6 Kulturskolornas utveckling i Sverige Allmänt Att arbeta med och för barn och ungdomar inom kulturområdet utgör dubbla utmaningar. Dels därför att huvudmålgruppen är barn och ungdomar med deras tendens att vara flyktiga och snabbt byta mellan intressen dels därför att vi verkar inom just kulturområdet med inom ungdomskulturen ständigt nya trender. De krav och förväntningar som brukarna ställer är stora i fråga om att musik- och kulturskolans personal skall känna till och kunna möta nya kulturyttringar, nya genrer etc. Musik- och kulturskolans personal skall också vara uppdaterade i den teknik som unga människor använder och som leder till att kulturutövandet likväl som kulturkonsumtionen sker på nya och för äldre generationer ofta okända platser och i okända former. Lägg där till det faktum att musik- och kulturskolornas verksamhet är barn och ungdomars fritid och en för dom helt frivillig verksamhet. Musik- och kulturskolorna agerar helt klart på en oerhört konkurrensutsatt arena barn och ungdomars fritid. Brukarorienterad verksamhet För att kunna klara av att intressera nya deltagare och för att behålla befintliga deltagare krävs att musik och kulturskolorna anpassar sin verksamhet till de, inte alltid helt lättidentifierbara, krav och önskemål som deltagarna och potentiella deltagare har. De flesta musikskolor började sin verksamhet under 1970 talet då det svenska samhället var tämligen homogent. Medias påverkan fanns naturligtvis liksom populärkulturen men påverkan var ändå förhållandevis liten Idag har vi att hantera ett mångkulturellt samhälle med en mediapåverkan och en teknikutveckling som framförallt inom kommunikationsområdet går med en rasande fart. Detta faktum kräver att den musik- eller kulturskola som skall attrahera de nya generationerna måste ha bredd, resurser och kompetens som kan möta och spegla sin samtid. Uppdrag Musikskolornas uppdrag var initialt mycket konkret och enkelt att undervisa kommunens barn på något instrument. Kulturen var till för sig själv och för de värden kulturen representerar. För musikskolorna innebar det ofta att uppdraget var att utbilda och tillhandahålla nya instrumentalister och sångare till bland andra det lokala kulturlivet eller i bästa fall få någon elev att bli så duktig att han eller hon kom in på en högre musikutbildning. I den kulturutredning som lades på riksdagens bord i slutet av 2009 Tid för kultur skrivs mycket om aspektkultur. Med det menas ett synsätt som innebär att kulturens roll vidgas till att inte endast vara till för sin egen skull utan också vara en resurs i andra samhällsområden som till exempel sjukvård, utbildning, ekonomi, attraktion etc I den lilla eller medelstor kommunen är musik- eller kulturskolan tillsammans med folkbiblioteket de verktyg som kommunen själv kan styra över och därmed använda för en medveten strategi där kulturen får en bärande roll i samhällsutvecklingen. Detta kräver också att musik- eller kulturskolan har resurser som kan göra skillnad. 6

7 Detta är speciellt för Kulturskolan i Karlskoga Samordning, samordning och återigen samordning Kulturskolan fungerar som ett nav i Karlskogas kulturliv. Framgångskonceptet som Karlskoga har tillämpat under många år heter samordning. En liten kommun kan inte klara av att göra det som stora kommuner gör. Att ha institutioner som länsteater, länsmusik med mera är en omöjlighet. Nyckeln heter samordning om utbudet skall bli så kostnadseffektivt och professionellt som möjligt för brukarna. I Karlskogas fall handlar samordningen i första hand om föreningslivet och samordningen med skolverksamheten i kommunen. När det gäller föreningslivet finns ett antal samordningfunktioner. Amatörstödet som innebär att viss personal i teater, dans och musik har en del i sin tjänst som endast används till föreningslivet. Föreningsstöd i form av kontantbidrag och lokalstöd är andra delar av föreningsstödet. Föreningslivet har också ett eget nätverk som kallas Kulturgruppen och som har som syfte att undvika krockar när det handlar om evenemang. Gruppen har också i uppgift att arrangera vissa projekt som ex nationaldagen. Kulturgruppen har också en starkare röst i civilsamhället och kan på det sättet få fram önskemål. Kulturgruppen samordnas av Kulturskolan. Samordningen med skolverksamheten är ett liknade koncept som skall se till att kompetens finns hos lärarna som har uppdraget och att uppdraget genomförs på ett så professionellt och kostnadseffektivt sätt som möjligt. När kultur- och föreningsförvaltningen och barn- och utbildningförvaltningen samverkar så finns förutsättningarna för en renodlad musiklärare som inte har andra ämneskombinationer utan enbart ägnar sig åt musik att få en kvalitativ undervisning för eleverna. Återigen så krävs samordning och samarbete över kommunens förvaltningsgränser och civilsamhällets olika aktörer. 7

8 Tidigare utredningar kring kulturskolans framtid I november 1976 gjordes en utredning om Musikskolan i Karlskoga, Musikskolan idag och imorgon. Karlskoga skolstyrelse var uppdragsgivare och fyra sakkunniga hade uppdraget att utreda Musikskolans framtid. De sakkunniga var: Maj-Lis Ljung (s) ordförande, Jan Hammarstedt adjunkt och sekreterare, Uno Eng rektor grundskolan, Stig Gustafson rektor musikskolan och Pär Öjebo biträdande rektor musikskolan. Bland annat framkom följande som kan vara av intresse för Kulturskolan i framkant : 1.4 Samverkan Musikskolans verksamhet bör enligt Kommunförbundet vara väl samordnad med den allmänna skolan, såväl pedagogiskt som organisatoriskt. Ett kontinuerligt och organiserat samarbete mellan musikskola och folkbildning bör byggas upp i varje kommun. Kontakt bör hållas med den högre musikutbildningen. Eftersom ett av målen för musikskolans verksamhet är att stimulera till och skapa förutsättningar för ett levande aktivt musikliv i hemmen, bör samverkan mellan hem och musikskola tillmätas stor betydelse. Det är viktigt att musikskolans undervisning bedrivs i nära kontakt med annan kommunal verksamhet, främst inom kultur-, social-, och fritidssektorerna. Musikläger och interna konserter för musikskolans elever ger goda bidrag till elevernas utveckling. Ett väl fungerande samarbete med det lokala musiklivet är en självklarhet Andra verksamhetsgrenar Kommunförbundet rekommenderar att andra estetiska områden än musik knyts till musikskolan. Det område där behovet av kompletterande undervisning syns vara störst är dansen. Man konstaterar att kostnaderna för frivillig undervisning i dans, drama och bild blir väsentligt lägre än för frivillig musikundervisning eftersom undervisningen kan bedrivas i större grupper. Musikutredningen delar denna bedömning men konstaterar samtidigt att det under de närmaste åren inte torde finnas ekonomiska förutsättningar för breddad verksamhet av detta slag. Behovet av kommunal satsning på dans-, drama- och bildkonst är emellertid stort och skolstyrelsen rekommenderas att följa utvecklingen på området och ta initiativ till sådan verksamhet när ekonomiska förutsättningar kan anses föreligga. 3.6 Sammarbete med studieförbunden Musikverksamhet bedrivs i kommunen också av studieförbunden. Statsbidrag utgår om minst hälften av cirkeldeltagarna är 14 år och äldre. Studieförbundens verksamhet på det musikaliska området skulle ytterligare kunna intensifieras och utgöra ett viktigt komplement till musikskolan. Olikheter i lönesättningar skapar som tidigare nämnts problem för samverkan mellan studieförbund och musikskola. I kommunförbundets utredning rekommenderas en successiv övergång från musikskola till studiecirkel under högstadieåren främst för de elever som A. vill nöja sig med vunna studieresultat och musicera fritt tillsammans med kamrater. B. vill börja med ett nytt instrument där studiemål och metodik lämpar sig för studiecirkelns form. C. vill komplettera instrumentalstudierna genom att t ex delta i lyssnarcirkel eller annan mer teoretisk inriktad musikcirkel. D. vill spela i orkester eller sjunga i kör inom organisation eller förening. 8

9 Enligt musikutredningen kan detta vara en lösning för en del elever. Musikskolan har en målbunden verksamhet. Utbildningen ska bl a förbereda för inträde vid olika högre skolor. Att överföra samtliga elever över en viss ålder till studieförbunden skulle medföra en splittring av verksamheten som bl a skulle inverka menligt på den omfattande ensembleverksamheten som nu är nära knuten till musikskolan. Ett samrådsförfarande mellan musikskola och studieförbund rekommenderas framför allt beträffande öppen gruppverksamhet för elever över 14 år. Kommunförbundet rekommenderar inrättandet av en samrådsgrupp, i vilken ingår representanter för studieförbund, musikskola och kulturnämnd. Huvuduppgiften för denna grupp skulle vara att medverka till att eleverna slussas ut från musikskola till musiklivet och att så få elever som möjligt lämnar musicerande verksamhet. I Karlskoga fyller dels de kontaktreferenser som Kulturnämnden anordnar två gånger om året, dels skolstyrelsens musikråd denna funktion. Vidare anser musikutredningen att musiklärarnas tjänstgöring i Konsertföreningen och Bofors musikkår bl a garanterar denna slussning, men att musikrådet förstärkt med representant från kulturnämnden i övrigt borde kunna fylla samrådsgruppens funktion. Kulturskolans nuvarande uppdrag 1. Brukarna skall känna sig nöjda med det utbud och de aktiviteter som kultur- och föreningsförvaltningen tillhandahåller 2. Kultur- och föreningsförvaltningen uppfattas som en attraktiv arbetsplats. 3. Utnyttjandet av verksamhetslokalerna skall bibehållas på nuvarande nivå 4. Kommuninvånarna upplever kommunens kulturutbud som rikt och differentierat. 5. Kulturell hållbarhet genom att främja kulturarvet, konstnärlig och kulturell förnyelse, öka delaktigheten i kultur- och föreningslivet samt stimulera till eget skapande och aktivitet. 6. Karlskoga kommuns verksamheter är bland de 25 procent bästa, oavsett undersökning. 9

10 Uppgifter från utredningsarbetet Studiebesök från tre utvalda kommuner och de mest intressanta uppgifter som kom ut från studiebesöken: Trollhättan Upptakt Trollhättans modell för samtliga elever i åk 2 (kopierad från Partille) Differentierade avgifter Öppettiderna i N kr att användas av ungdomar till kreativt skapande Sponsorer Teknik (Se bilaga 1, sidan 21) Vänersborg Differentierad avgift beroende på lektionslängd 20/30/40 min samt Talang Man får spela flera instrument Alltid gruppundervisning för nybörjare Ingen avgift för orkestrar/ensembler Trenden är att köerna till orkesterinstrument ökar (Se bilaga 2, sidan 24) Partille Upptakten för åk 2. Alla barn får broschyr hem Korta köerna genom sk gitarr-tabbar Avgiften för vuxna börjar efter 25 års ålder 5 min spelning på alla kommunfullmäktigemöten F-linjen i åk 7-9 förberedande för ESMU. Avgift 2-3 (Se bilaga 3, sidan 26) 10

11 Viktiga kommunala/regionala/nationella aktörer på barn-/ungdomskultur området Landstinget Landstinget arbetar för att det i hela länet ska finnas ett rikt och tillgängligt kulturutbud präglat av kvalitet och nyskapande. Kultur är helt avgörande för en positiv och demokratisk samhällsutveckling. Att få ta del av kulturella upplevelser och själv få uttrycka sig konstnärligt är grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Dynamiska regioner präglas av modet att våga det oprövade, av viljan att låta idéer och åsikter utmana och brytas mot varandra. Här spelar konsten och kulturen en viktig roll. Från och med 2012 har Örebro läns landsting det övergripande ansvaret för regional kulturverksamhet. Kulturenheten på landstinget jobbar på uppdrag av nämnden för tillväxt, kultur och bildning. Nämnden tar beslut om fördelning av medel och uppdrag till kulturverksamhet som landstinget är delaktig i, och ska utveckla och verka för den regionala kulturen. Genom de regionala kulturinstitutionerna Örebro länsteater, Örebro läns museum, ArkivCentrum och Länsmusiken i Örebro medverkar landstinget till att ge invånarna tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet. Regionala kulturinstitutioner Örebro län har fyra kulturinstitutioner med verksamhet och uppdrag i hela länet. Institutionerna Länsmusiken i Örebro och Örebro länsteater arbetar med professionell teater, dans och musik. Örebro läns museum och ArkivCentrum representerar den professionella kulturarvsektorn. Länskonsulenterna i dagsläget Jerry Eriksson, fi lm: 19 regionala filmcentrum, film i skolan biograf och visning, ung filmproduktion. Film i skolan: skolbilo, kompetensutv, filmpedagogpool. Biograf och visning : digital bio, arrangörsstöd, Ung filmproduktion : rådgivning, utbildningar, filmtävlingar Film i samverkan: filmverket, fyrlänssamverkan Sylvia Blomberg, länsbiblioteket: strategiskt, digital skrivartävling, lässtimulans, initiera projekt, hur når vi barn och unga som inte kommer till biblioteket Bubblan, fortbildningar. FNs barnkonvention. Lena Hultberg, musik: fria konserter, Nova projektet, spetsbandet. Mia Eklund, dans: arrangörsskap, kompetensutveckling, gränsöverskridande. Marita Axelsson, konst: rådgivning ex Skapande skola, Open art för barn. Tina Ruth, amatörteater: föreningar, projekt, utbildning, kurser, nätverk, uppstart, Håller kurser själv ex smink, Bergslagsspelen. Lars Petersson, slöjd: hård slöjd, kulturarv, samarbetar med föreningar, utställningar, I egna händer, miljötänkande, att bruka kulturarvet, hantverk 11

12 Kulturrådet Skapande skola Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i kulturpolitiken. Skapande skola är tänkt att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Barnkulturgruppen Samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen och kultur- och föreningsförvaltningen. Syftet är att alla barn/ungdomar från åk 1 tom åk 9 skall bli presenterade minst ett kulturutbud per år. Grundskolan Statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan ska ha följande lydelse: 2 1 Ändamålet med statsbidraget är att medverka till att 1. kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i grundskolans årskurs 1 9 med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag som i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet anges som en del i skolans måluppfyllelse, och 2. öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar. Regionala kulturskolan Bakgrund Musik- och kulturskolan saknar både regionala och nationella tydliga bindningar. Biblioteken, som också är en helt kommunalt ägd verksamhet, har tillgång till både regionala och nationella stödfunktioner. På regional nivå finns länsbiblioteken och på nationell nivå bl.a. Kungliga biblioteket. Musik- och kulturskolan är i behov av liknande strukturer på nätverksnivå. Att som musik- och kulturskolan vara helt lokal medför vissa nackdelar. Verksamheten blir lätt isolerad och kan därför, i en tid med snabba förändringar, lida brist på omvärldsanalys. Likaså försvinner samordningseffekter då skolorna tvingas uppfinna hjulet flera gånger. Ett utvecklat samarbete inom länet en Regional kulturskola kan bli en viktig förstärkning på regional nivå för den kommunala lokala musik- och kulturskolan. Utveckling Länets Musik- och kulturskolechefer har diskuterat fördelar med ökad samverkan inom ett partnerskap Regional Kulturskola. Syftet är att på en Regional kulturskola, följa kulturutvecklingen och identifiera gemensamma utvecklingsbehov för att stödja barn och ungas kulturutövande i den egna kommunen. En regional kulturskola ger även ökade möjligheter för den enskilda musik- och kulturskolan att lyfta fram samverkansidéer som tex lägerverksamhet, kompetensutvecklingsbehov eller att sprida goda exempel. Länets mindre musik- och kulturskolor har särskilt lyft fram fördelarna med en Regional Kulturskola för att möjliggöra ökad stimulans och nya möten både för lärare och elever. I samverkan mellan kommunernas musik- och kulturskolor, länsinstitutionerna och universitetet finns goda möjligheter att finna former för utveckling och samordning. Respektive kommun kan använda sig av samverkansorganisationen på det sätt som den finner lämpligt 12

13 Mål öka samverkan för att bättre uppnå brukarnas krav och förväntningar gemensamt stärka bl.a film, bild, dans, teater och musik som uttrycksformer för barn och unga sänka kostnader för den enskilda skolan verka för att musik- och kulturskolorna i regionen behåller och stärker kompetensen hos lärarna och övrig personal musik- och kulturskolorna blir än mer betydelsefulla för samhällsutvecklingen I nätverket ingår, till att börja med, regionens musik- och kulturskolor dessutom kommer universitetet samt regionens kulturinstitutioner att bjudas in till samarbetet. Länskonsulenterna är också viktiga partners. Samverkan med det civila samhället, föreningsliv och andra kulturutövare bör ingå. Sveriges musik- och kulturskoleråd, SMoK Kommunerna behöver en nationell samtalspartner som har överblicken att se helheten i musikoch kulturskolesverige. Behov av kontakter, uppföljning och utvecklingsarbete var stort på nationell nivå efter att dåvarande Svenska Kommunförbundet lade ner sin stödverksamhet SMoK arbetar idag med bl.a. med opinionsbildning, mediakontakter och faktainsamlande. Det anordnas också kurser, konferenser och utbildningar. 13

14 Förslag 1. Förnyat uppdrag Att Kulturskolan får ett förnyat politiskt uppdrag som enligt vår mening får en tydligare inriktning på verksamheten. Anledningen till att vi vill föreslå att de skattefinansierade avgifterna höjs från nuvarande 0-20 år till 0-25 år är bl.a. den höga arbetslösheten för unga människor och också den psykiska ohälsan för ungdomar: Förslag och genomförande: genomförs vårterminen Skattesubventionerad avgift för barn och ungdomar 0-25 år. Vuxna i mån av plats från 26 år. Full kostnadstäckning. Att samverka med grundskolan och andra externa aktörer. Full kostnadstäckning. Brukarna skall känna sig nöjda med vårt utbud. Bedriva pedagogisk verksamhet, såväl bredd som spets, i musik, dans, bild/form, teater och blandformer inom de olika konstformerna. Amatörstöd i form av föreningsstöd. Marknadsföra Kulturskolan framförallt i kommunområden som har få deltagare. Sätta fokus på de smala ämnena och marknadsföra dessa speciellt. 2. Ökat elevinflytande och nytt kursutbud Mervärden med ungdomsperspektiv - relevans Ungdomsperspektivet ger verksamheten ökad relevans genom att sannolikheten ökar för att göra rätt insatser när unga är målgrupp. Unga besitter specifik kunskap om och erfarenhet av att vara ung idag, vilket ungdomsperspektivet tar tillvara på. - effektivitet Ungdomsperspektivet bidrar till ökad effektivitet genom att sannolikheten ökar för att göra insatser på rätt sätt när unga är målgrupp. Unga har ofta god kunskap om hur man effektivt når ut till andra unga och vilka metoder som fungerar. - legitimitet När unga ges rätt till delaktighet, inflytande och makt får insatserna högre legitimitet. Mål och insats får högre acceptans bland unga då de är del av planering eller genomförande av insatsen. - demokratiutveckling Att stödja ungas egen organisering är ett sätt att stärka arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter Intervjuer och enkäter i åk 4 och 9 i Karlskoga Alla känner till Kulturskolan. Vi mötte ingen negativ attityd till Kulturskolan men man tror att vi riktar oss till lägre åldrar. Vi bör inte generalisera ungdomarna, vi har mött allt från de som vill bli rika, upptäckta och kända till de som vill leva ett normalt gott liv skaffa utbildning och familj På ledig tid då man hänger önskar man titta på TV, lyssna på musik (Spotify), ha tillgång till dator och sociala medier, TV- spel,fika, bygga med lego läsa tidningar och böcker. Allt eller delar av detta borde finnas i Gillefugan. (Samarbete med biblioteket ang bok/tidningslåda 1ggr/mån) Önskemål om skrivarkurs finns (Biblioteket) 14

15 Synpunkter om skyltning på kulturskolans fasader finns.skylta upp vilka verksamheter som finns i resp hus. Fasadbelysning riktat mot E 18 skulle marknadsföra oss. Sittmöjligheter i våra korridorer bör ses över. Resor kan vara en drivkraft i vår verksamhet. De som deltar i ksk nu önskar att uppträda mer tillsammans med andra på sina skolor. Design, foto/film skulle kunna komplettera vårt nuvarande kursutbud. Som sagt tidigare i den här rapporten är ungdomars val av nya områden inom kultursektorn förhållandevis trendigt och därmed kan variera från dag till dag. Ett nytt kursutbud är en del av en naturlig omvärdsspaning och behöver göra inom skolans samtliga områden. Förslag och genomförande: att inrätta en referensgrupp av elever som får till uppgift att hjälpa skolan med att ta fram ett delvis nytt kursutbud. Genomförs vårterminen Användandet av teknik och IT Teknikens framfart i samhället har gått fort de senaste åren. Sättet vi förhåller oss till den digitala världen förändras i och med brukarnas ändrade vanor. Idag har många barn och ungdomar en smartphone i fickan och kan på detta vis nås överallt med information och kommunikation. En viktig del för att skapa effektiv och snabb kommunikation för lärarna till brukarna är att lärarna också har ett verktyg som både fungerar att kommunicera på, men även att använda i undervisningen och skapa bättre förutsättningar för utveckling och anpassning till verkligheten som den är idag. Med rätt förutsättningar i fråga om verktyget (Ipad) och kompetensutveckling att använda det på ett bra sätt skapar vi förutsättningar att få varje lärare att effektivisera sin kontakt med brukare och kollegor. En vinst av detta skulle då bli att eleverna lättare får mer material av respektive lärare, samt att arbetsbördan/effektiviteten för den enskilde läraren också blir bättre vilket leder till att läraren får mer tid att använda till utveckling, elevvård etc. Genom kompetensutveckling och intern kommunikation(lära sig av andra kollegor) kommer den pedagogiska vinningen att synas. Enkelheten att under lektion t ex ta bilder, filma eller använda inspelningsfunktionen och på sådant sätt ytterligare hjälpa brukarna att utvecklas eftersom det med lätthet kan mailas till eleven efter lektionen, skapas ett enkelt sätt att ge instruktioner och läxor till eleven, och läraren kan även visa genom att spela in sig själv och maila. Eleverna kan också uppleva undervisningen som fräschare bättre om läraren kan kommunicera på elevens arena. Inom vissa instrumentgrupper är hantverket (t. ex att skapa en bra ton) viktig och svårigheten att möta fler elever samtidigt är stor. Det ställer stora pedagogiska krav på den enskilde läraren att ha flera elever samtidigt och kunna lyssna ordentligt på varje elev, och förstås kan kvaliteten påverkas. Det finns å andra sidan också instrumentgrupper där det med fördel kan finnas vinning med att vara flera elever samtidigt. Detta är en fråga som handlar om hur man värdesätter kvalitetkvantitet. Läraren som känner tillit till verktyget kommer att kunna undervisa fler elever samtidigt på ett kostnads effektivt sätt genom nya kommunikationsvägar och metodik. 15

16 Förslag och genomförande: -Ipad eller dator till varje lärare. -Projektorer att använda tillsammans med ovanstående i alla rum där läraren undervisar flera elever samtidigt. -Internet uppkoppling med WiFi anslutning som täcker alla kulturskolans lokaler. -Alla lärare har sin mail installerad i Ipad/dator. Genomförs succesivt från och med vårterminen Flexibel undervisning Att vara flexibel i undervisningssituationen handlar om att varje barn skall få sina behov tillfredställda. Vissa barn/ungdomar vill ha gruppundervisning under en viss tid av året medan andra fodrar enskild undervisning. Att ha exempelvis musiklektioner 20 min per vecka är inte alltid kostnadseffektivt och det är inte heller kostnadseffektivt att under vissa förutsättningar undervisa i grupp. Allt hänger ihop med individen och individens behov av stimulans och utveckling. Exempelvis gruppundervisning har vissa fördelar. Den sociala samvaron med andra elever, att lära sig av varandra, att kunna spela i stämmor är exempel på när gruppundervisningen fungerar bra. Andra möjligheter när det handlar om flexibel undervisning är att introducera kortkurser som kan vara allt ifrån 1 lektion till kanske 1 år. Det viktigaste i kortkursen är att det finns ett avgränsat mål. Förslag och genomförande: fortbildningsinsatser för att stödja lärarnas utveckling i gruppmetodik/flexibel undervisning minst 3 studiedagar per år under 2 år. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/ Integration Alla har samma värde och har rätt till intryck, uttryck och att skapa avtryck. Kulturskolan skall vara tillgänglig för alla oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar och har rätt till Kulturskolans verksamhet. Det gäller att ta till vara människans olikheter. Det är utmanande men också berikande. Kulturskolan måste alltså öppna upp för verksamhet med underrepresenterade grupper. Praktiskt kan det handla om samarbete med invandrarföreningar, uppsökande verksamhet på skolor, fritidsgårdar mm. Dansprojektet som sker i samverkan med Folkhälsoförvaltningen är ett ytterligare sätt att nå nya målgrupper, i detta fall ur ett folkhälsoperspektiv. De grupper i samhället som Kulturskolorna inte når i samma grad, men som vi borde nå, kan få en bättre och tydligare information. Mer prova på verksamhet som skall nå både föräldrar och barn/ ungdomar. Detta handlar också om relevant information på hemsidan, enkelhet i att anmäla sig och en tydlig information från berörd lärare etc. Det är mycket väsentligt att information och kommunikation fungerar på alla plan när vi försöker nå nya grupper. El sistema var ursprunglien ett projekt i Venezuela. Projektet har en mycket stark social förankring och går ut på att en professionell orkester samverkar med deltagarna utifrån en speciell metodik. Förslag och genomförande: att prioritera extra medel för projekt och rekrytering gällande underrepresenterade grupper. Att studera hur El sistema kan fungera i Karlskoga. Genomförs - extra medel prioriteras från och med år

17 6. Unga talanger - införa fördjupningslinje inom samtliga konstater Musik- och kulturskolorna har ett ansvar när det gäller professionell kulturell verksamhet likaså en amatörverksamhet på vuxen nivå. Ordet talang är dubbelbottnat i sin reella betydelse å ena sidan tycks det att alla ska ha samma resurser, ingen ska sticka ut, å andra sidan menar man att talanger behövs för samhällsutvecklingen, det är viktigt att någon sticker ut och kan dra med sig andra på köpet. Fördjupningslinjerna bör bevaras inom musik- och dansämnena men bör också utvecklas inom bild och teater. I dagsläget finns 12 platser inom respektive ämne. Fördjupningslinjerna syftar till att man kan förbereda sig både som professionell utövare likväl som amatör. Förslag och genomförande: i nuläget finns fördjupningslinjer inom musik och dansområdet. Utreda fördjupningslinje inom bild- och teaterområdet. Genomförs verksamhetsåret 2014/ Utreda ett nytt arbetstidsavtal för lärarna År 2000 (ÖLA 2000) fick alla Sveriges lärare ett nytt centralt avtal som bla gick ut på att lärargruppen fick årsarbetstid. Det centrala avtalet har till del sedan omvandlas till ett lokalt kollektivavtal för Kulturskolan i Karlskoga. Ramen för lärarnas arbetstid är så kallad årsarbestid. Arbetsgivaren reglerar 1360 h och läraren själv har att bestämma över förtroendetiden som utgör 407 h per år och 100% tjänst. Frågor som nu bör ställas är hur arbetstidens olika delar skall genomföras. Behov finns idag att samverka mer i arbetslag och andra kombinationer. En elev förväntar sig ofta att Kulturskolans personal ska samverka och på det viset komma åt olika kompetenser, exempelvis musik, dans och teater som kan förenas exempelvis i en musikal. Även arbetsmiljörelaterade problem finns i lärarnas nuvarande arbetstidsavtal där man ibland upplever stress och ohälsa. Förslag och genomförande: att utreda ett nytt lokalt arbetstidsavtal för kulturskolans lärare. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/ Samverkan med studieförbund Studieförbundens respektive Kulturskolans sätt att undervisa elever har helt olika utgångspunkter. Studieförbunden bygger sin metodik på deltagarens kunskap och erfarenheter, ofta i en gruppsituation. Medan Kulturskolorna har ett mer akademiskt förhållningssätt som bygger mer av mästare och elev perspektivet i en individuell undervisningssituation. För Kulturskolans del ser vi en möjlighet att utöka samarbetet med studieförbunden. Studieförbunden kan erbjuda ett koncept som innebär att kulturskolans potentiella deltagare har möjlighet att komma igång med sitt ämne, i nuläget avgränsat till elgitarr, gitarr, piano, elbas och trummor, fortare än om de hade inväntat kulturskolans väntelista. Konceptet innebär kortfattat att eleven som annars skulle stå i kö börjar i studieförbundens regi. Deltagarna betalar samma avgift som eleverna på Kulturskolan och samverkan sker mellan Kulturskolans lärare och studieförbundens personal. När Kulturskolan har plats att ta emot deltagaren sker per automatik en övergång till Kulturskolan. På det sättet kommer deltagarna igång fortare och vi tror att fler vill böja eftersom eleverna annars flyttar över sina fritidsintressen till andra områden. Förslag och genomförande: att samverkan mellan studieförbund och föreningsliv forsätter att utvecklas. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. 17

18 9. Införa kortkursverksamhet, lovverksamhet och lägerverksamhet Undervisningformer som inte har formen av ett livslångt lärande känns allt mer viktigt att få med i kulturskolans utbud. Det kan handla om just kortkurser, lovverksamhet, läger eller andra former av tidsbestämd undervisning. Sannolikt kan det vara öppningen för de barn och ungdomar som inte tar till sig Kulturskolans utbud av olika skäl. Förslag och genomförande: under skollovsveckorna, dvs sista sommarlovsveckan och sportlovet, föreslås att Kulturskolan skall vara öppen för verksamhet. Verksamhet som inte bara skall vara öppen för Kulturskolans elever utan också vara öppen för kommunens barn och ungdomar. Genomförs verksamhetsåret 2014/ Kulturprofil alternativt Elevens val från förskoleklass till åk 9 I samverkan med Barn och utbildningsnämnden önskas få kulturprofil alternativt Elevens val på en eller flera skolenheter. I Sverige liksom i ett antal andra europeiska länder har orkesterinstrumenten fått allt svårare för att få utövare. Exempelvis fanns det i Karlskoga ca 120 klarinettspelande ungdomar i början av 1980 talet medan vi har nu ca 15 stycken. Det beskriver en hel del av de problem som finns idag gällande orkesterinstrumenten. Orkesterinstrumenten representerar ju i huvudsak tradition men där finns också flera olika sammanhang där orkesterinstrumenten ingår i andra musiskaliska sammanhang typ musikaler, kompband till sångsolister mm. Karlskoga är en liten del av Sverige men kan definitivt bidra till att få fram musiker från amatörstatus till professionella musiker inom orkesterinstrumentens värld. Förslag och genomförande: att regelbundet besöka klasser med kulturprofil och erbjuda konserter, prova på verksamhet och möjligheter till att börja spela. Detta kan innebära ett stort lyft för våra amatörokestrar i regionen och också en möjlighet att förbereda sig för ett professionellt liv inom musikens värld. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. 18

19 Förslagen i korthet 1. Förslag och genomförande: genomförs vårterminen Skattesubventionerad avgift för barn och ungdomar 0-25 år. Vuxna i mån av plats från 26 år. Full kostnadstäckning. Att samverka med grundskolan och andra externa aktörer. Full kostnadstäckning. Brukarna skall känna sig nöjda med vårt utbud. Bedriva pedagogisk verksamhet, såväl bredd som spets, i musik, dans, bild/form, teater och blandformer inom de olika konstformerna. Amatörstöd i form av föreningsstöd. Marknadsföra Kulturskolan framförallt i kommunområden som har få deltagare. Sätta fokus på de smala ämnena och marknadsföra dessa speciellt. 2. Förslag och genomförande: att inrätta en referensgrupp av elever som får till uppgift att hjälpa skolan med att ta fram ett delvis nytt kursutbud. Genomförs vårterminen Förslag och genomförande: genomförs succesivt från och med vårterminen Ipad eller dator till varje lärare. Projektorer att använda tillsammans med ovanstående i alla rum där läraren undervisar flera elever samtidigt. Internet uppkoppling med WiFi anslutning som täcker alla kulturskolans lokaler. Alla lärare har sin mail installerad i Ipad/dator. 4. Förslag och genomförande: fortbildningsinsatser för att stödja lärarnas utveckling i gruppmetodik/flexibel undervisning minst 3 studiedagar per år under 2 år. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/ Förslag och genomförande: att prioritera extra medel för projekt och rekrytering gällande underrepresenterade grupper. Att studera hur El sistema kan fungera i Karlskoga. Genomförs - extra medel prioriteras från och med år Förslag och genomförande: i nuläget finns fördjupningslinjer inom musik och dansområdet. Utreda fördjupningslinje inom bild- och teaterområdet. Genomförs verksamhetsåret 2014/ Förslag och genomförande: att utreda ett nytt lokalt arbetstidsavtal för kulturskolans lärare. Genomförs från och med verksamhetsåret 2014/ Förslag och genomförande: att samverkan mellan studieförbund och föreningsliv forsätter att utvecklas. Genomförs verksamhetsåret 2014/ Förslag och genomförande: under skollovsveckorna, dvs sista sommarlovsveckan och sportlovet, föreslås att Kulturskolan skall vara öppen för verksamhet. Verksamhet som inte bara skall vara öppen för Kulturskolans elever utan också vara öppen för kommunens barn och ungdomar. Genomförs verksamhetsåret 2014/ Förslag och genomförande: att regelbundet besöka klasser med kulturprofil och erbjuda konserter, prova på verksamhet och möjligheter till att börja spela. Detta kan innebära ett stort lyft för våra amatörokestrar i regionen och också en möjlighet att förbereda sig för ett professionellt liv inom musikens värld. Genomförs verksamhetsåret 2014/15. 19

20 Slutord Kulturskolan i Karlskoga har en fantastisk potential med sitt sätt att arbeta gränsöverskridande. Det samarbete som har byggts upp under lång tid inkluderar skolan, föreningslivet och andra kulturaktörer. Men där finns också en klar risk, framförallt när ekonomin sätter käppar i hjulet, att samverkan minskar eller till och med upphör. Det skulle vara förödande för Karlskoga kulturliv och därmed också för samhällsutvecklingen. Den samverkan som vi har byggt upp under många år är självfallet inte på något vis klar. Fortfarande så är det vår mening att samverkan med framförallt skolan och de lägre åldrarna behöver utvecklas, kultur i vården är att annat exempel, Karlskoga attraktionskraft kan förstärkas genom att föreningslivet får ökade resurser. Detta är bara några exempel som säkerligen kommer att förändras över tid men en sak slår vi fast den samverkan som kulturlivet i Karlskoga har byggt upp är definitivt en framgångsfaktor! Att Kulturskolan i Karlskoga skall fortsätta att utvecklas på ett sådant sätt att man 2018 uppfattas som Sveriges mest framstående och omtalade Kulturskola, vilket var målsättningen i uppdragsbeskrivningen, är vår förhoppning och förutsättning. Kulturskolan i framkant, Kif gruppen, anser sig nu ha fullgjort sitt uppdrag och överlämnar rapporten och bilagor till Kultur- och föreningsnämden. 20

21 Bilagor Bilaga 1 Trollhättan N3 Mötesplats för ung kultur. Trollhättan (Tillväxtkommun som 2030 siktar på att ha invånare) barn i grundskolan. 2 chefer 100% 2 kultursekreterare / producenter 100% 40 personal 100% = ca 50 personer Tydliga specifika politiska målformuleringar som tradition som t.ex : Antal elever, Vilka grupper som skall nås av verksamheten, Procent nöjda deltagare, Vilken verksamhet som skall drivas. En ny mål och resursplan håller på att utarbetas. SMS enkät till alla barn och unga föregick skapandet av N3 (13-25år). Tre verksamheter som har blivit en. Kulturskolan. M15 Musik & Mediahuset (Typ ABF TBV studieförbund musikhus). Kulturbyrån (Obligatorisk verksamhet inom grundskolan). N3 Mötesplats för ung kultur. N3 är en mötesplats för ung kultur där du kan förverkliga dina drömmar och skapa din egen framtid. Vårt uppdrag är att stimulera och värna varje människas skapande, kreativa och gestaltande förmåga. Vår utgångspunkt är allas rätt till ett expressivt liv. Öppnade våren 2011 på ett gammalt industriområde (Innevatovatumområdet). Här finns replokaler, dans- och dramasalar, musikrum, blackbox, klubbscen, bildsalar, ljudstudio och lokaler för det oväntade. (Café, Restaurang med fullständiga rättigheter, Konsert och Konferenslokaler, Bageri, Lekrum för små barn och förskoleverksamhet finns också inom området. Filmhögskolan ligger som närmaste granne.) Dom har generösa öppettider och i entrén finns ett café och N3 Klubbscen. Huset är bemannat alla dagar Caféet är öppet alla dagar Lokalerna går att hyra dygnet om. N3 Kulturskolan 1600 aktivitetsplatser. 5-26år Efterfrågan styr utbudet! Genom kulturbyrån påvisas mångfalden av verksamhet som barn och unga kan välja. Eleverna har rätt att delta i flera aktiviteter 15% av eleverna har fler än en aktivitet. Många spelar flera instrument. Man kan välja mellan att spela alla typer av instrument, sång, kör, låtskrivande, dans,( Ganska lite.), drama, bild & form, cirkus, och film. Avgifter 630:- instrumetalundervisning 20 min 21

22 945:- utökad tid min 1300:- Unga talanger (Musik) Obegränsat antal. Tas ut efter intervju. Huvudämne min Biämne min Improvisation 60 min Musikteori 40 min Ensembel Kammarmusik Orkester 1300:- Unga talanger (Dans) Balett min Street min Jazz min Musikteori 40 min 1300:- Unga talanger (Drama) All undervisning med elever fr åk.7 sker i N3 s lokaler. All frivilligundervisning sker i N3 s lokaler. Alla elever skall erbjudas minst ett uppträdande utställningstillfälle/läsår. Det erbjuds både kortare och längre kurser, workshops och seminarier i alla ämnen. Kortkurser i Bild & Form, Gitarr, Dans, Film, Ljudteknik m.m m.m Alla lärare jobbar både i Kulturskolan och inom Kulturbyrån. Kulturskolan bedriver även viss verksamhet för yngre barn. Zuzukifiol fr.5 år Barndans fr.5år N3 Kulturbyrån kultur för barn och ungdom ( barn i grundskolan). Inom kulturbyrån bedrivs verksamhet inom den obligatoriska skolan och förskolan(.0-16 år) -Barn och unga har rätt att ta del av konst- och kulturupplevelser av god kvalitet. N3 kulturbyrå verkar i förskola, grundskola och särskola för att alla barn i Trollhättan skall ges denna möjlighet. Här integreras Musik, Dans, Drama, Film, Film och Litteratur i skolans ordinarie verksamhet elever tar del av denna verksamhet inom grundskolan. En viktig del av denna verksamhet är Upptakten där alla barn i åk 2 bjuds in för att under ett läsår få prova på de verksamheter som kulturskolan sedan kan erbjuda fr.o.m åk 3 Upptakten är en verksamhet som Trollhättan tagit från Partille. De barn, ur åk.2, som anmält sig till Upptakten får under ett läsår prova: Stråk i 6 veckor Träblås i 6 veckor Bläckblås i 6 veckor Gitarr/Elbas/Piano/Trummor i 6 veckor Drama/Dans/Bild & Form/Film i 6 veckor Med resursen 2 x 60 min / vecka. Antalet barn som börjar motsvarar ca.60% av alla åk 2 i Trollhättan. 22

23 N3 Kreativ Coaching (Typ fritidsgård. med 3 heltidsanställda coatcher). De Kreativa coacherna har som uppgift att stödja barn och unga att genomföra sina kreativa ideér, projekt och arrangemang. Dom hjälper till med att lotsa och stödja ungdomarna att hitta den verksamhet inom N3:s verksamhet som passar just hen. Dom är lyhörda för önskemål från brukarna, inspirerar, föreslår och stimulerar till eget skapande. De visar vilka resurser som finns att tillgå som t.ex. lokaler, teknik, nätverk, kurser m.m. De hjälper också till med ansökningar till Ung peng ( Upp till :-/ projekt. ) samt organiserar workshops och kurser efter brukarnas initiativ. De Kreativa coacherna uppmuntrar till egna initiativ, brukarinflytande, och hjälper till att förmedla kontakter till andra aktörer. 23

24 Bilaga 2 Vänersborg Under samma tak - Musikskolan - högstadium med musik och dansklasser - Estetiska programmet - Orkestermusik programmet (hit söker sig de klassiska instrumenten ) - Musikakademin (högskolecentrum) Dessa samkör ekonomin i stor utsträckning och rektorn på musikskolan har mandat i de flesta mindre ekonomiska frågorna. Musikakademin kör heldagskurs Artist & show varje måndag i veckan. Estet programmet kör halvdag vanlig skola halvdag Estetiska ämnen. Det finns för närvarande en musikklass på högstadiet, och dessa tas ut genom intervjuer. 30 platser på musik (58 sökanden) 28 st i dansklass Musikskolan Kostnad att gå på musikskolan För 20 min kostar det 800 kronor för 30 min 1200 kr 40 min 1200 kronor, detta alternativ är bara för något de kallar talang När du kommer som nybörjare till musikskolan får du alltid börja i grupp fö ratt senare övergår till enskild undervisning. Musikskolan har ca 160 konserter/uppspel per år man har 2 stora sommarläger för ca 160 barn (kostnad 1995kr/barn) och flera mindre läger under året. Man är också förband till etablerade artister och grupper för att få chansen att synas utåt. Inga lärare har egna rum utan man delar på undervisningssalarna. det finns 5 st lärarrum. För att underlätta verksamheten väntar man nu på en leverans bärbara datorer en / lärare. Musikskolan vill hålla nere sitt utbud, då För stort utbud kan slå undan fötterna på oss, det blir för få elever på allt För att få in nya elever i musikskolan går man ut och träffar alla 3or i den kommunala skolan, man har även för äldre elever något man kallar prova blås och Prova Stråk, detta ligger som en del i de Estetiska programmen. Talangverksamheten För att delta i talangverksamheten ska man gå på högstadiet. Eleverna gör ett provspel och de intervjuas. Man erbjuder platser. Musikskolans tyngdpunkt Tyngdpunkten i verksamheter ligger i orkesterverksamheten och således på orkesterinstrumenten. Man erbjuder även piano, gitarr, sång, kör, slagverk, dragspel, dans, rytmik, studioinspelning mm. Det kostar inget extra att delta i orkesterverksamheten, man resonerar som så att den kostnaden får de tillbaka genom samhällets engagemang i verksamheten när de genom orkestrarna syns. vuxna är mer än gärna välkomna att delta i orkesterverksamheten, då man gillar blandningen. För enskild undervisningen får man gå tills man slutat gymnasiet. Man lägger dock ingen tyngdpunkt på pop/rock, då studieförbundet studiefrämjandet erbjuder det och man ser inte att en konkurrens skulle vara nyttig i längden, utan vi erbjuder endast enskild undervisning i de berörda instrumenten. Man har 10 st Blåsorkestrar, 5 st stråk, 1 storband, 2 synmphoniorksterar 5 st körer, 2 24

25 jazzgrupper, slagverksensemble, stråkkvartett, dragspelsensemble, gitarrensemble, rockensemble, samt mindre el tillfälliga konstellationer Ungdomskörerna har vuxit stort de senaste åren, och man tror att detta här att göra med icke traditionella ledare, det händer saker när man går på kör. Vi står inte bara still och sjunger. Det finns två körer med intagningsprov, Boys (en killkör) och Voice (en tjejkör) Tjänster Skolan har ca 35 heltidstjänster på 41 stycken lärare. En koordinator på 100% En Rektor på 100% och en tekniker/vaktmästare på 70% 25

26 Bilaga 3 Partille Upptakten Går ut på att elever i åk 2 erbjuds att prova på verksamheten under 1 år. Alla barn i åk 2 får en broschyr hemskickat där de erbjuds följande: Indelningen är 24 elever/grupp (kan variera beroende på hur många de är i klasserna, man delar inte på elever om de går i samma klass). 60 min/v. 30 min tillsammans får prova på rytmik samt 1gång dans. 30 min indelade i 4 små grupper där de får prova på stråkinstrument under 7 veckor samt bild en gång. 7 v. bleckblås, 7 v. träblås, samt 7 v. fördelat mellan gitarr, trummor, teater. Det blir en gång på varje instrument/verksamhet under året samt en lärare på varje instrument/verksamhet. Som elev har man garanterad plats på kulturskolan efter Upptakten, man kan även gå fler aktiviteter i mån av plats. Korta köerna genom sk gitarr-tabbar 3 lärare tar in 7 st elever i varje grupp. Lektionerna är 40 min långa och är schemalagda på samma tid så att lärare kan samarbeta. Avgift Ingen åldersgräns, alla får gå på kulturskolan i mån av plats. Högre avgift för vuxna, från 25 år. 5 min spelning på alla kommunfullmäktigemöten Har alltid 5 min av kommunfullmäktige sammanträdes tiden, där hela verksamheten presenteras från gång till gång. Fördjupningskurs i Musik Vänder sig till motiverade elever som vill utvecklas och går högstadiet. Den ska vara 2-årig där man söker ett år i taget. Begränsad antal platser, ca 7 st. kursen ska vara gymnasieförberedande. Provspelning samt intervju. Start ht År 1 Dubbel lektion huvudämne 40min/v. Kreativ verkstad musikteori, gehör m.m. Ensemble År 2 Kompletteras med biinstrument 20 min/v. Priset för fördjupningskursen ligger på ungefär kr/termin. Kulturskolan har redan fördjupningslinjen dans, som också är gymnasieförberedande. Eleverna dansar 3 dagar /v under 3 år. Scheman, sätta helt individuellt. Lärare träffa rektor och dessa två gör upp m ett schema som passar lärare, tjänst och verksamhet. När man som lärare åker med på läger under loven får man i lön 1000kr/dag, man tar dessutom ut hälften av tiden man gör i pengar den andra tiden i timmar. 26