Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset."

Transkript

1 Storkprojektet Under årets Falsterbo Birdshow fick vi på Snusmumriken kontakt med Emma Ådahl från Naturskyddsföreningen i Skåne, som är projektledare för storkprojektet. Emma introducerade oss i storkprojektets syfte och mål och vi ansåg att ett intresse från vår sida skulle bli en fortsättning på vårt fågeltema som vi arbetat med under ca 4 år. Storkprojektets målsättning är att återfå den vita storken som en naturlig del av den svenska faunan. Vi hoppas alltså att genom projektet kunna återupprätta en storkstam som både häckar och flyttar helt utan människans hjälp. Detta mål innebär alltså att vi strävar efter att få en livskraftig population av storkar. Arbetsmålet är att nå upp till 150 fritt häckande par. (http://www.skof.se/stork/metoder.htm) Vår förskola, Mumindalen, har precis också ansökt om att få certifieringen Grön flagg (Håll Sverige rent) och har som mål att arbeta med hälsa och livsstil under det närmaste året. Därför ansåg vi att i Storkprojektet kunna arbeta med dessa mål med en metod som skulle engagera barnen och oss förskollärare och som skulle kopplas till bl.a. hälsa, miljö, livsstil, naturvetenskap och matematik. Förskolan har även sedan sex år tillbaka haft Skolverkets utmärkelse skola för hållbar utveckling och omcertifierades i november Även i detta arbetet kommer storkprojektet att bli en naturlig del. Att bli faddrar till en stork kostar 1000 kronor per år. Då ingår ett årligt besök i hängen och även tillgång till att få personlig information om sin egen stork. För att få barnen engagerade i storkarna och betydelsen av att bli faddrar, köpte vi in en bok som handlar om storkarnas historia i Skåne och varför de har försvunnit här ifrån. (När storken kom tillbaka till Skåne av Berith Cavallin, 1996). Mer information fann vi även på storkprojektets hemsida: Boken introducerades för barnen under flera tillfällen och ett intresse började växa fram för storkens levnadsöde. Vi berättade om storkprojektet och att man kunde bli faddrar för att hjälpa en stork. Barnen ville gärna hjälpa till, men hur skulle vi kunna få in 1000 kronor? Tillsammans med barnen diskuterades hur mycket pengar 1000 kronor egentligen var. Samtalen gick över till handlande och vad pengar är och hur man får tag på dem. Barnen hade lite olika förslag. Någon visste att deras föräldrar arbetade för att kunna tjäna pengar. Någon berättade att man var tvungen att betala med pengar när man skulle handla i affären. Ett annat barn berättade då att hennes föräldrar betalade med ett kort. Det blev långa samtal om pengar, kreditkort, värden, kronor och tusenlappar. Något barn nämnde att hans föräldrar kunde ge oss pengar till storkprojektet. Det hade kanske kunnat vara en lösning att be föräldrarna om bidrag, men då ansåg vi att barnen inte blivit så engagerade i projektet som vi hade som mål att de skulle bli. Nellie tyckte att man kunde sälja jultidningar och på så sätt tjäna pengar. Anna sa att hon trodde att barnen på Snusmumriken var för unga för att få lov att sälja jultidningar och då tyckte Nellie att man kunde be de stora barnen att sälja till oss. Eftersom vi under många år arbetat med hållbar utveckling på vår förskola, kom vi på idén att panta flaskor och burkar tillsammans med barnen för att samla in dessa pengar. Barnen hade vid ett flertal tillfällen hittat burkar och flaskor både vid förskolan och under promenader i närområdet. Vi hade en låda där burkarna och flaskorna samlades i, men vi hade aldrig tagit

2 med barnen för att panta dem. Nu passade det bra att ta fram dem och även ge sig ut att hitta fler. Anette och Anna tog barnen i det röda huset på en promenad för att hitta burkar och flaskor. Barnen diskuterade och ansåg att det var bäst att leta i buskarna eller i papperskorgar för där slänger folk flaskor och burkar. En sopsäck knöts fast på vagnen för at stoppa eventuella fynd i. Under promenaden sprang barnen in i alla buskage de såg och hittade en del burkar. Tillsammans tittade vi på dem och upptäckte att det stod PANT 1KR på någon medans det inte stod någonting på vissa. Anette berättade att om man köpt burkarna utomlands så kan man inte panta dem i Sverige. En ny påse fick knytas fast så burkar utan pant kunde tas med till Snusmumriken för att slängas. Även annat skräp som barnen hittade i buskarna plockades upp och togs med hem för att hamna i soporna. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. ( Lpfö 98, rev 2010, sid 9) Veckan efter hade vi en lärarstudent hos oss som går sista terminen och har matematik som huvudämne. När vi berättade om vårt storkprojekt och våra insamlade flaskor och burkar kom studenten med idén att vi kunde göra stapeldiagram över de olika sorterna. Hon samlade barnen i det gråa huset eftersom de var flest äldre barn där och visade att man kunde titta på märket hur mycket pengar man får i pant. Barnen började sortera flaskor med 1kr och flaskor med 2 kr i olika högar. En av tankarna var att barnen skulle upptäcka att små flaskor gav 1 kr och stora flaskor gav 2 kr. Barnen skulle även upptäcka att det behövdes färre antal 2kr:s flaskor än 1kr:s flaskor för att få mer pengar för dem. Tillsammans staplade de duploklossar som symboliserade antalet kronor de olika flaskorna skulle ge oss när vi gick till affären och pantade dem. Barnen i det grå huset gick sedan till affären och alla fick stoppa in flaskor i automaten och titta på hur den räknade upp hur mycket pengar vi skulle få. När alla flaskor var instoppade tryckte Anna på kvitto och fick en papperslapp. Hon undrade om vi inte skulle få pengar och en pojke berättade att man måste ge lappen till honom i kassan, för så hade han gjort när han när han pantat med sin mamma. Alla gick till kassan och såg hur lappen byttes mot pengar och vi gick tillbaka till Snusmumriken för att äta. Efter maten återkopplade studenten till stapeldiagrammen och barnen jämförde tillsammans antal kronor men antal duploklossar. Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset. Analys av stapeldiagrammen När studenten gjorde stapeldiagram var det vissa barn som var aktiva hela tiden medan Gustav var aktivt i början för att sedan sätta sig vid sidan och som Anna tolkade det funderade över vad de gjorde. Efter en liten stund kom han tillbaka och var aktiv igen och hjälpte till att stapla duploklossar. När de räknade de stora flaskorna räknade studenten två steg i taget och det var svårt för de flesta i början men ganska snabbt greppade de hur man tyst i huvudet kunde räkna ett steg och sedan säga nästa tal. När alla klossar var uppstaplade frågade studenten hur mycket pengar vi skulle få tillsammans och Julia svarar snabbt 23. Hur tänkte du, frågade Anna. Julia berättar då att hon började på 13 (1kr flaskor) och fortsatta räkna 10 till (2kr flaskor). Studenten berättar då för Julia att det hon gjorde kallas addition.

3 När studenten gjorde om aktiviteten i det röda huset såg hon tydliga skillnader i barnens sätt att tänka. Hon kopplade det till att dessa barn var yngre men det kan också ha berott på att barnen i det grå huset varit i kontakt med stapeldiagram tidigare då Cornelia gjort stapeldiagram, över spadarna och spannarna, tillsammans med Berit. Diagram Barnen har tagit med sig flaskor hemifrån som de tiggt till sig från släkt och vänner. Ibland har barn som blivit hämtade av mormor eller farmor frågat om de kan ge ett bidrag till storken. Allt detta har lett till att vi flera gånger har promenerat till affären och pantat burkar och flaskor. För att synliggöra hur mycket pengar vi har fått in har vi ritat upp en jättestork på rutat papper. För varje 10 kronor vi får ihop skall en ruta färgläggas. Vi har även trätt upp 1000 nabbipärlor på en tråd som hänger i köket. Varje pärla symboliserar 1 krona och flyttas från höger till vänster sida. På så sätt kan barnen visuellt se hur insamlade kronor ökar medan sidan på hur långt vi har kvar minskar. Pärlorna är uppdelade i olika färger där de 10 första är svarta, nästföljande 10 är rosa sedan följer 10 vita osv. samma färger i samma ordning återkommer efter 100 i ett försök att få barnen att få förståelse för mönsterbildning. Genom dessa olika dokumentationer har barnen fått många olika synvinklar på hur mycket pengar vi har samlat in och hur mycket pengar det är kvar att samla in. Även ett diagram med 10 staplar á 100 rutor, finns upphängt på väggen i grå huset. Här får barnen fylla i med kritor för varje krona som samlas in. Analys av diagrammen Syftet med att göra olika sorters diagram och dokumentationer över hur mycket pengar som kommit in är att barnen ska få möjlighet att uppleva mängder på olika sätt. Med pärlorna förändras antalet på både höger och vänstersidan hela tiden, men den gemensamma mängden är alltid detsamma. Här samtalar vi om antal, mängder, mitten, höger, vänster, ental, tiotal, hundratal och tusental, mm. Eftersom snöret sitter långt upp på väggen, har barnen inte själva

4 fört över pärlorna utan bara varit med och sett på när personalen har gjort det. Med den ritade storken har barnen varit mer delaktiga och själva varit med och målat rutorna. Här är varje ruta värd 10 kronor och då samtalar vi procent, tiotal, hundratal, tusental, antal mm. Eftersom både snöret och storken finns upphängda i köket blir det naturliga samtal om pengar, storkar och tomflaskor vid måltiderna. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö98,rev 2010, sid 12) Plötsligt en dag när gråa huset har varit och pantat hittar vi inte burken med alla pengar. Vi letar och letar och börjar befara det värsta, någon har inte kunnat låta bli utan tagit burken. Vi frågar barnen men ingen vet Tobias visste dock var burken stod berättar han. Anna kommer på att någon dag innan hade Tobias, Jonte och Gustav lekt skattjakt och ritat karta som de följt utomhus. Anna frågar killarna om det kanske varit så att de använde pengaburken som skatt men de svarar att de hade de inte gjort. Det går en timme till och plötsligt kommer Tobias med burken som han hade hittat i en låda i hallen. Vi gissar att det var så att det hade varit skatten men de var rädda att få skäll så de svarade nej på den frågan. Vi var bara glada att den kommit tillrätta och tyckte det var påhittigt att ha en riktig skatt. Barnen tillverkar ett kollage med storkar Barnen har börjat intressera sig för hur storkar ser ut. Några barn vill rita av storkarna från våra böcker som vi har lånat på biblioteket. Tillsammans kommer barnen och Annica (förskollärare) överens om att göra ett kollage med storkarna. Efter storkarna är ritade vill barnen även göra ett bo och en sjö. Det blir många samtal om var storkarna lever och vad de äter. Även storkboets storlek diskuteras. Kollaget har byggts på hela tiden. När barnen har ritat en stork vill de gärna sätta upp den. Även grodor och maskar är ritade eftersom barnen vill att storkarna ska ha mat så de kan överleva. Barnen gör garnfåglar Nellie kommer och vill göra en garnfågel som hon gjort innan och Annica fixar pappersrundlar och garn. Hon börjar göra den svart och vit och Annica undrar om det är någon speciell fågel hon ska göra. Nellie tittar i fågelboken och tillsammans kommer de fram till att det kan bli en stork för den är ju faktiskt svart och vit. När Nellie börjat sprider sig hennes idé som en löpeld och plötsligt görs det garnbollsstorkar till höger och vänster. Någon vill istället göra den fågeln som sin gata heter och fågelböcker plockas fram. När Nellie skall

5 sätta ben och näbb är hon väldigt bestämd med att benen skall vara långa och mjuka för hon vill kunna kela med den precis som hon gör med sin andra garnbollsfågel hon gjort tidigare. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98, rev 2010, sid 12) En tisdag går 07:or och yngre ner mot affären för att panta. De flesta stannar på lekplatsen och bara Emelie, Vitus och Nea fortsätter med Berit för att panta. När de står och stoppar i burkar försvinner plötsligt Nea och Emelie. Berit hittar dem bakom automaten. Emelie säger nej och de går fram igen. När de tittat på framsidan igen går hon bakom en gång till och säger återigen nej. När Berit undrar vad hon gör berättar hon att hon vill se var burkarna tar vägen men det kan hon inte. De syns inte på baksidan. Analys över pantning När Emelie undrar inser vi får be personalen att öppna baksidan så Emelie kan se hur det ser ut, så hon kan få svar på sin fundering och hela pantprocessen kan bli tydlig för henne. Vi har försökt göra processen synlig genom att vi lånat böcker på biblioteket som i bild och textform visar och berättar var burken blir av efter det att man stoppar den in pantmaskinen. (boken: Efter sista slurken panta burken). Men det räckte inte med att bara läsa om pantprocessen i en bok. Emelie behöver se det på riktigt också. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. (Lpfö 98, rev 2010) Storkbo bygge Vi förskollärare hade tagit reda på hur stort ett storkbo är. Genom fakta som vi hittade på storkprojektets hemsida fann vi att storkboet hade en diameter på ca 1 meter. Detta ville vi visualisera för barnen för att de skulle få möjlighet att få en uppfattning om storkens storlek och dess bo. Barnen har arbetat med småfåglar och deras bon i några år, i form av att vi har byggt egna fågelholkar. Genom fågelholks byggen har barnen kunnat studera storleken på bona och även kunnat studera vad småfåglarna har byggt sitt bo av. På höstarna efter fåglarna lämnat holkarna tillsammans med sina ungar, har vi någon gång öppnat och studerat innehållet. Fågelbon som hittats bland buskar och dylikt har även samlats in och förvarats i vårt utställningsakvarium. Barnen har genom detta fått uppleva olika typer av fågelbon, men inte ett storkbo. En dag kom några barn bärandes på några pinnar. Då tog vi förskollärare tillfället i akt och frågade om barnen ville vara med och bygga ett storkbo. Det ville de och fler pinnar samlades in. Hur skulle vi nu kunna mäta hur stort det skulle vara? 1 meter i diameter, hur stort är egentligen det? Barnen funderade men ingen visste hur vi skulle kunna mäta upp det. En av oss förskollärare kom då på att barnen är ca 1 meter långa. Det hade vi tagit reda på när barnen skulle åka på bussutflykt med förskolan och även när barnen vid ett annat tillfälle skulle mäta avståndet mellan vår kompost och vårt hus. Barnen började lägga ut pinnarna i en cirkel och jämföra cirkelns diameter med deras egna kroppar. Christopher drog ut cirkeln och gjorde den lite större. När barnen tillsammans hade

6 byggt ett storkbo som de var nöjda med började de leka i det. Något av barnen tyckte att storkboet passade perfekt för ett barn och nämnde då att storken nog var lika stor som de var. De olika kunskapsområdena kopplade till storkprojektet De olika kunskapsämnena ingår i de olika projekt och teman som vi på Snusmumriken arbetar med. I Storkprojektet ingår t.ex. Språket när vi antecknar hur mycket pengar vi har fått in, barnen läser även på flaskorna och burkarna hur mycket de är värda. Naturvetenskapen när vi samtalar om kretsloppet och vår närmiljö och hur den påverkas av nerskräpningen. Multimedia när vi använder Internet till att ta reda på fakta om storkarna och storkprojektets syfte. Miljö och Hälsa när vi samtalar och lär oss om människans påverkan på vår miljö och hur den lett till att storken har försvunnit från Skåne samt vad vi kan göra för att den ska komma tillbaka. Värdegrund när vi arbetar med olika länder där storkarna övervintrar och samtalar och lär oss om klimatet och människorna där. Teknik när vi tillsammans använder våra olika resurser, tekniker och verktyg för att bygga ett eget storkhägn med pinnar. Matematik när vi räknar våra insamlade pengar och gör hypoteser på hur mycket pengar vi kommer att få när flaskorna och burkarna ska pantas. Vi arbetar även med procent när vi sedan gör anteckningar över hur mycket pengar vi har och hur mycket vi har kvar för att komma till 1000 kronor. Flanosagor med koppling till storken Barnen vill gärna lyssna på flanosagor (bilder som man sätter upp på en flanelltavla). En av våra sagor handlar om ett ägg som ingen vet vems det är. Hönan, tuppen, katten och hunden säger alla att det är deras ägg, men när det kläcks så är det en ankunge som kommer ut. Tillsammans med barnen kom vi en dag på att ägget som kläcktes skulle kunna vara ett storkägg. Vi tog ut bilder från Internet och gjorde om slutet på vår saga. Barnen samtalade länge om äggets storlek och storleken på andra djurs ägg. De funderade också på om katter la ägg, men Felicia berättade för oss att kattmammor faktiskt föder kattungar och lägger inte ägg. Återkoppling med Projektets ledare Emma Ådahl I november 2011 hade vi tillsammans pantat flaskor för 500 kronor och kommit halvvägs. Vi tog kontakt med Emma i projektet och berättade hur långt vi hade kommit och hur vi hade arbetat med barnen för att få ihop pengar till vår fadderstork. Vi ställde även en fråga från barnen till Emma som handlade om storkens ägg och storleken. Här följer Emmas svar: Jag blev väldigt rörd när jag läste om och såg bilder på hur barnen arbetar med storken och ett kommande fadderskap. Det är verkligen väldigt inspirerande att höra om ert arbete och det engagemang som har vuxit fram! Jag tog mig friheten att sprida denna nyhet på webben (vår hemsida och facebook), så kanske ännu fler hänger på tåget som ni har satt i rullning. Nu till frågorna: Storkens ägg varierar lite i storlek men är oftast cirka 7 cm långt och 5 cm

7 brett, det väger mellan gram (tappar i vikt under ruvningen som varar 33 dagar), varav skalet väger cirka 10 gram. Jag bifogar en bild på en kull som har börjat kläckas. Undrar ni något mer så bara ställ era frågor! Barnens funderingar kring storkprojektet Barnens frågor och intresse för storken har gjort att vi även lånat böcker på biblioteket om storken. En dag när Jonatan satt och läste en av böckerna och bad en av oss förskollärare läsa valda delar i boken som intresserade honom sa han plötsligt: - Jag har aldrig sett en stork i verkligheten, men när vi har samlat ihop 1000 kronor ska jag få göra det. Christopher frågade en dag om man kunde se hur ungarna ser ut innanför storkmammans mage. Han har ultraljudsbilder på sig själv hemma, när han låg i sin mammas mage. Denna fråga skickade vi vidare till storkprojektets ledare Emma Ådahl. En dag såg Berit (förskollärare) en artikel i en tidning som handlade om storkprojektet i Skåne. Där fanns en bild på några storkar som låg i väskor eftersom de skulle flyttas. När barnen såg bilden frågade de genast hur storkarna kunde få plats i väskan. Deras funderingar var om de låg som sälar med benen vikta under sig. Även denna fråga skickades till Emma. Analys hela projektet Så här långt har de flesta barnen varit aktiva i storkprojektet och vi har funderat på hur vi ska få alla att känna sig delaktiga. Vår tanke är att storkprojektet ska följa våra barn under många år och när vi väl fått ihop pengar till en fadderstork är målet att projektet kommer att bli ännu tydligare för alla barn. Vissa barn behöver längre tid på sig att bli delaktiga och än så länge finns bara storken som ett fiktivt djur. Få av barnen har sett en riktig stork. Ändå har vi haft som mål att visualisera storken, dess storlek och levnadssätt. Genom storkbo bygget fick barnen en upplevelse av hur stort bo en stork bygger och genom bilder på äggen och jämförelser mellan vanliga hönsägg har barnen fått en upplevelse av äggens storlek samt hur stora ungarna kan tänkas vara när de kläcks. Under en utflykt med buss som de äldsta barnen åkte på, körde bussen förbi rondellen i Staffanstorp. Där har någon av oss förskollärare sett storkar vid några tillfällen innan och påpekade detta för barnen. Syftet är bl.a. att göra barnen uppmärksamma på att storkar kan hittas i vår närhet. Just vid denna rondell känner många av barnen igen sig eftersom det är en väg som barnen ofta kör på tillsammans med sina föräldrar. Kanske blir de påminda om storken nästa gång de kör förbi rondellen och håller utkik tillsammans med sina föräldrar.

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola Rapport Grön Flagg Lillebo förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 11:53:38: Ni har tydliga mål och bra aktiviteter till dessa. Bilderna speglar aktiviteterna på ett tydligt sätt. Bra! Vilket

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta Om barn tidigt får utmaningar i matematik så påverkar det deras intresse och lust

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag?

Kalender: APT på måndag. Förskolan stänger kl 16.00 SKANSENRESA för alla barn på Regnbågen, på torsdag den 28 maj. Vad är bäst med förskolans dag? Veckobrev v 21 Vilket väder! Idag trodde vi nästan att det var sommar, med sol och värme på förmiddagen. Vi firade Förskolans dag med ballonger och kanelbulle. Vi åt lunch ute också, eftersom det var hamburgare!

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen

Lokal arbetsplan. för. Föräldrakooperativet Krokodilen Lokal arbetsplan för Föräldrakooperativet Krokodilen vårterminen 2010 Inledning Läroplanen för förskolan, Lpfö -98 All verksamhet utgår från Läroplanen för förskolan, Lpfö -98. Förskolan skall lägga grunden

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2015-04-21 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 26 barn inskrivna.

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14

Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Verksamhetsberättelse Grönbackens förskola vt-14 Under året har vi haft barnens språkliga utveckling i fokus. Det har tagit sig olika uttryck utifrån barnens intressen och ålder. De äldre barnen har jobbat

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11.

Utdrag från Lpfö 98/10,s9-11. Vi erbjuder sånger och rörelselekar i vår verksamhet som stimulerar och utmanar barnens lärande och utveckling. Förskolan strävar efter att varje barn: utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Kvalitetsarbete. Lek i skogen Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014

Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27. Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Anette Gottfriedson 2013-08-27 Förskolan Gullvivans arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2013 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan AV-nr 101115tv 1 10 Introduktion Genom den här handledningen får du som förskolepedagog bakgrunden till varför vi gjort programserien Barr och Pinne räddar världen.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Grön Flagg 2006-2007

Grön Flagg 2006-2007 Grön Flagg 2006-2007 Utvärdering av Förskolan Spargrisens arbetat med Grön Flagg. Inledning Under läsåret 06-07 hade vi valt att fortsätt Grön Flagg- och miljö arbetet med tema Skogen. Skogen/skogarna

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Rudsdalens förskola avdelningen Tallen Läsåret 2012 2013 Arbetslaget har under läsåret bestått av tre pedagoger,

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum

Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013. Aktuella datum 33333333333333333333333333 Från I Ur och Skur Linsbo I Ur och Skur Ekomyran I Ur och Skur Skabersjöskolan JUNI JULI - AUGUSTI 2013 Aktuella datum 4-5/6 Storströvarläger 11/6 Linsboloppet kl 10 11/6 Skabersjöloppet

Läs mer

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013

RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 RUDS SKOLOMRÅDE UTVÄRDERING AV DEN LOKALA UTVECKLINGSPLANEN FÖR FÖRSKOLAN LÄSÅRET 2012-2013 Sångsvanens förskola Tranan Övergripande På Sångsvanens förskola avdelning Tranan arbetar 2 förskollärare, 100

Läs mer

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014

Blåbärets pedagogiska planering. ht- 2013/v t - 2014 Blåbärets pedagogiska planering ht- 2013/v t - 2014 Normer och värden Mål från Läroplanen:. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan ska

Läs mer

Mall för pedagogisk dokumentation

Mall för pedagogisk dokumentation Mall för pedagogisk dokumentation Grupp: Alla barnen Tema/arbetsområde: Rymdnissarna Syfte och mål: Att göra barnen mer medvetna om deras egen påverkan i naturen. Att med hjälp av verktyg så som läsplattor

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

SKOGEN I SKOLAN Förskola

SKOGEN I SKOLAN Förskola SKOGEN I SKOLAN Förskola 2 Förord Skolans uppdrag är att främja lärande som stimulerar alla elever. Kunskap uttrycks i olika former och måste därför förmedlas på olika sätt. Alla sätt ska dock uppmuntra

Läs mer

Process- och metodreflektion Grupp 5

Process- och metodreflektion Grupp 5 Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Flaskposten juni. -15

Flaskposten juni. -15 Flaskposten juni. -15 Sommar, sol och fågelkvitter...då var det åter dags för en förhoppningsvis härlig sommar framför oss. Med lite framförhållning vill vi passa på att tala om att den 7 september har

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN

VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN VÄLKOMMEN TILL FÖRSKOLAN BERGSNÄS AVD BLÅBÄRSSKOGEN Blåbärsskogen är en avdelning med 20 barn i åldern 3-6 år. På Blåbärsskogen arbetar Anna Riseby, förskollärare 100%. Carina Gladh, förskollärare 100

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn

Barn och matematik. Hallonet. Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Barn och matematik Hallonet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Annelie Carstensen Maria Herdebrant Elisabeth Söderblom Namn Namn Namn Namn Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi) Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga

Läs mer

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna

Läs mer

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11

Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Utvärdering Rubinen Granitens förskola 2010/11 Vi har förändrat miljön utifrån barngruppens behov. Vi har gjort det här för att barnen skall dela upp sig i mindre konstellationer och för att barnen skall

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015

Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Östangården 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer