Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset."

Transkript

1 Storkprojektet Under årets Falsterbo Birdshow fick vi på Snusmumriken kontakt med Emma Ådahl från Naturskyddsföreningen i Skåne, som är projektledare för storkprojektet. Emma introducerade oss i storkprojektets syfte och mål och vi ansåg att ett intresse från vår sida skulle bli en fortsättning på vårt fågeltema som vi arbetat med under ca 4 år. Storkprojektets målsättning är att återfå den vita storken som en naturlig del av den svenska faunan. Vi hoppas alltså att genom projektet kunna återupprätta en storkstam som både häckar och flyttar helt utan människans hjälp. Detta mål innebär alltså att vi strävar efter att få en livskraftig population av storkar. Arbetsmålet är att nå upp till 150 fritt häckande par. (http://www.skof.se/stork/metoder.htm) Vår förskola, Mumindalen, har precis också ansökt om att få certifieringen Grön flagg (Håll Sverige rent) och har som mål att arbeta med hälsa och livsstil under det närmaste året. Därför ansåg vi att i Storkprojektet kunna arbeta med dessa mål med en metod som skulle engagera barnen och oss förskollärare och som skulle kopplas till bl.a. hälsa, miljö, livsstil, naturvetenskap och matematik. Förskolan har även sedan sex år tillbaka haft Skolverkets utmärkelse skola för hållbar utveckling och omcertifierades i november Även i detta arbetet kommer storkprojektet att bli en naturlig del. Att bli faddrar till en stork kostar 1000 kronor per år. Då ingår ett årligt besök i hängen och även tillgång till att få personlig information om sin egen stork. För att få barnen engagerade i storkarna och betydelsen av att bli faddrar, köpte vi in en bok som handlar om storkarnas historia i Skåne och varför de har försvunnit här ifrån. (När storken kom tillbaka till Skåne av Berith Cavallin, 1996). Mer information fann vi även på storkprojektets hemsida: Boken introducerades för barnen under flera tillfällen och ett intresse började växa fram för storkens levnadsöde. Vi berättade om storkprojektet och att man kunde bli faddrar för att hjälpa en stork. Barnen ville gärna hjälpa till, men hur skulle vi kunna få in 1000 kronor? Tillsammans med barnen diskuterades hur mycket pengar 1000 kronor egentligen var. Samtalen gick över till handlande och vad pengar är och hur man får tag på dem. Barnen hade lite olika förslag. Någon visste att deras föräldrar arbetade för att kunna tjäna pengar. Någon berättade att man var tvungen att betala med pengar när man skulle handla i affären. Ett annat barn berättade då att hennes föräldrar betalade med ett kort. Det blev långa samtal om pengar, kreditkort, värden, kronor och tusenlappar. Något barn nämnde att hans föräldrar kunde ge oss pengar till storkprojektet. Det hade kanske kunnat vara en lösning att be föräldrarna om bidrag, men då ansåg vi att barnen inte blivit så engagerade i projektet som vi hade som mål att de skulle bli. Nellie tyckte att man kunde sälja jultidningar och på så sätt tjäna pengar. Anna sa att hon trodde att barnen på Snusmumriken var för unga för att få lov att sälja jultidningar och då tyckte Nellie att man kunde be de stora barnen att sälja till oss. Eftersom vi under många år arbetat med hållbar utveckling på vår förskola, kom vi på idén att panta flaskor och burkar tillsammans med barnen för att samla in dessa pengar. Barnen hade vid ett flertal tillfällen hittat burkar och flaskor både vid förskolan och under promenader i närområdet. Vi hade en låda där burkarna och flaskorna samlades i, men vi hade aldrig tagit

2 med barnen för att panta dem. Nu passade det bra att ta fram dem och även ge sig ut att hitta fler. Anette och Anna tog barnen i det röda huset på en promenad för att hitta burkar och flaskor. Barnen diskuterade och ansåg att det var bäst att leta i buskarna eller i papperskorgar för där slänger folk flaskor och burkar. En sopsäck knöts fast på vagnen för at stoppa eventuella fynd i. Under promenaden sprang barnen in i alla buskage de såg och hittade en del burkar. Tillsammans tittade vi på dem och upptäckte att det stod PANT 1KR på någon medans det inte stod någonting på vissa. Anette berättade att om man köpt burkarna utomlands så kan man inte panta dem i Sverige. En ny påse fick knytas fast så burkar utan pant kunde tas med till Snusmumriken för att slängas. Även annat skräp som barnen hittade i buskarna plockades upp och togs med hem för att hamna i soporna. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. ( Lpfö 98, rev 2010, sid 9) Veckan efter hade vi en lärarstudent hos oss som går sista terminen och har matematik som huvudämne. När vi berättade om vårt storkprojekt och våra insamlade flaskor och burkar kom studenten med idén att vi kunde göra stapeldiagram över de olika sorterna. Hon samlade barnen i det gråa huset eftersom de var flest äldre barn där och visade att man kunde titta på märket hur mycket pengar man får i pant. Barnen började sortera flaskor med 1kr och flaskor med 2 kr i olika högar. En av tankarna var att barnen skulle upptäcka att små flaskor gav 1 kr och stora flaskor gav 2 kr. Barnen skulle även upptäcka att det behövdes färre antal 2kr:s flaskor än 1kr:s flaskor för att få mer pengar för dem. Tillsammans staplade de duploklossar som symboliserade antalet kronor de olika flaskorna skulle ge oss när vi gick till affären och pantade dem. Barnen i det grå huset gick sedan till affären och alla fick stoppa in flaskor i automaten och titta på hur den räknade upp hur mycket pengar vi skulle få. När alla flaskor var instoppade tryckte Anna på kvitto och fick en papperslapp. Hon undrade om vi inte skulle få pengar och en pojke berättade att man måste ge lappen till honom i kassan, för så hade han gjort när han när han pantat med sin mamma. Alla gick till kassan och såg hur lappen byttes mot pengar och vi gick tillbaka till Snusmumriken för att äta. Efter maten återkopplade studenten till stapeldiagrammen och barnen jämförde tillsammans antal kronor men antal duploklossar. Lärarstudenten provade samma aktivitet dagen efter men med barnen i det röda huset. Analys av stapeldiagrammen När studenten gjorde stapeldiagram var det vissa barn som var aktiva hela tiden medan Gustav var aktivt i början för att sedan sätta sig vid sidan och som Anna tolkade det funderade över vad de gjorde. Efter en liten stund kom han tillbaka och var aktiv igen och hjälpte till att stapla duploklossar. När de räknade de stora flaskorna räknade studenten två steg i taget och det var svårt för de flesta i början men ganska snabbt greppade de hur man tyst i huvudet kunde räkna ett steg och sedan säga nästa tal. När alla klossar var uppstaplade frågade studenten hur mycket pengar vi skulle få tillsammans och Julia svarar snabbt 23. Hur tänkte du, frågade Anna. Julia berättar då att hon började på 13 (1kr flaskor) och fortsatta räkna 10 till (2kr flaskor). Studenten berättar då för Julia att det hon gjorde kallas addition.

3 När studenten gjorde om aktiviteten i det röda huset såg hon tydliga skillnader i barnens sätt att tänka. Hon kopplade det till att dessa barn var yngre men det kan också ha berott på att barnen i det grå huset varit i kontakt med stapeldiagram tidigare då Cornelia gjort stapeldiagram, över spadarna och spannarna, tillsammans med Berit. Diagram Barnen har tagit med sig flaskor hemifrån som de tiggt till sig från släkt och vänner. Ibland har barn som blivit hämtade av mormor eller farmor frågat om de kan ge ett bidrag till storken. Allt detta har lett till att vi flera gånger har promenerat till affären och pantat burkar och flaskor. För att synliggöra hur mycket pengar vi har fått in har vi ritat upp en jättestork på rutat papper. För varje 10 kronor vi får ihop skall en ruta färgläggas. Vi har även trätt upp 1000 nabbipärlor på en tråd som hänger i köket. Varje pärla symboliserar 1 krona och flyttas från höger till vänster sida. På så sätt kan barnen visuellt se hur insamlade kronor ökar medan sidan på hur långt vi har kvar minskar. Pärlorna är uppdelade i olika färger där de 10 första är svarta, nästföljande 10 är rosa sedan följer 10 vita osv. samma färger i samma ordning återkommer efter 100 i ett försök att få barnen att få förståelse för mönsterbildning. Genom dessa olika dokumentationer har barnen fått många olika synvinklar på hur mycket pengar vi har samlat in och hur mycket pengar det är kvar att samla in. Även ett diagram med 10 staplar á 100 rutor, finns upphängt på väggen i grå huset. Här får barnen fylla i med kritor för varje krona som samlas in. Analys av diagrammen Syftet med att göra olika sorters diagram och dokumentationer över hur mycket pengar som kommit in är att barnen ska få möjlighet att uppleva mängder på olika sätt. Med pärlorna förändras antalet på både höger och vänstersidan hela tiden, men den gemensamma mängden är alltid detsamma. Här samtalar vi om antal, mängder, mitten, höger, vänster, ental, tiotal, hundratal och tusental, mm. Eftersom snöret sitter långt upp på väggen, har barnen inte själva

4 fört över pärlorna utan bara varit med och sett på när personalen har gjort det. Med den ritade storken har barnen varit mer delaktiga och själva varit med och målat rutorna. Här är varje ruta värd 10 kronor och då samtalar vi procent, tiotal, hundratal, tusental, antal mm. Eftersom både snöret och storken finns upphängda i köket blir det naturliga samtal om pengar, storkar och tomflaskor vid måltiderna. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring (Lpfö98,rev 2010, sid 12) Plötsligt en dag när gråa huset har varit och pantat hittar vi inte burken med alla pengar. Vi letar och letar och börjar befara det värsta, någon har inte kunnat låta bli utan tagit burken. Vi frågar barnen men ingen vet Tobias visste dock var burken stod berättar han. Anna kommer på att någon dag innan hade Tobias, Jonte och Gustav lekt skattjakt och ritat karta som de följt utomhus. Anna frågar killarna om det kanske varit så att de använde pengaburken som skatt men de svarar att de hade de inte gjort. Det går en timme till och plötsligt kommer Tobias med burken som han hade hittat i en låda i hallen. Vi gissar att det var så att det hade varit skatten men de var rädda att få skäll så de svarade nej på den frågan. Vi var bara glada att den kommit tillrätta och tyckte det var påhittigt att ha en riktig skatt. Barnen tillverkar ett kollage med storkar Barnen har börjat intressera sig för hur storkar ser ut. Några barn vill rita av storkarna från våra böcker som vi har lånat på biblioteket. Tillsammans kommer barnen och Annica (förskollärare) överens om att göra ett kollage med storkarna. Efter storkarna är ritade vill barnen även göra ett bo och en sjö. Det blir många samtal om var storkarna lever och vad de äter. Även storkboets storlek diskuteras. Kollaget har byggts på hela tiden. När barnen har ritat en stork vill de gärna sätta upp den. Även grodor och maskar är ritade eftersom barnen vill att storkarna ska ha mat så de kan överleva. Barnen gör garnfåglar Nellie kommer och vill göra en garnfågel som hon gjort innan och Annica fixar pappersrundlar och garn. Hon börjar göra den svart och vit och Annica undrar om det är någon speciell fågel hon ska göra. Nellie tittar i fågelboken och tillsammans kommer de fram till att det kan bli en stork för den är ju faktiskt svart och vit. När Nellie börjat sprider sig hennes idé som en löpeld och plötsligt görs det garnbollsstorkar till höger och vänster. Någon vill istället göra den fågeln som sin gata heter och fågelböcker plockas fram. När Nellie skall

5 sätta ben och näbb är hon väldigt bestämd med att benen skall vara långa och mjuka för hon vill kunna kela med den precis som hon gör med sin andra garnbollsfågel hon gjort tidigare. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (Lpfö 98, rev 2010, sid 12) En tisdag går 07:or och yngre ner mot affären för att panta. De flesta stannar på lekplatsen och bara Emelie, Vitus och Nea fortsätter med Berit för att panta. När de står och stoppar i burkar försvinner plötsligt Nea och Emelie. Berit hittar dem bakom automaten. Emelie säger nej och de går fram igen. När de tittat på framsidan igen går hon bakom en gång till och säger återigen nej. När Berit undrar vad hon gör berättar hon att hon vill se var burkarna tar vägen men det kan hon inte. De syns inte på baksidan. Analys över pantning När Emelie undrar inser vi får be personalen att öppna baksidan så Emelie kan se hur det ser ut, så hon kan få svar på sin fundering och hela pantprocessen kan bli tydlig för henne. Vi har försökt göra processen synlig genom att vi lånat böcker på biblioteket som i bild och textform visar och berättar var burken blir av efter det att man stoppar den in pantmaskinen. (boken: Efter sista slurken panta burken). Men det räckte inte med att bara läsa om pantprocessen i en bok. Emelie behöver se det på riktigt också. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. (Lpfö 98, rev 2010) Storkbo bygge Vi förskollärare hade tagit reda på hur stort ett storkbo är. Genom fakta som vi hittade på storkprojektets hemsida fann vi att storkboet hade en diameter på ca 1 meter. Detta ville vi visualisera för barnen för att de skulle få möjlighet att få en uppfattning om storkens storlek och dess bo. Barnen har arbetat med småfåglar och deras bon i några år, i form av att vi har byggt egna fågelholkar. Genom fågelholks byggen har barnen kunnat studera storleken på bona och även kunnat studera vad småfåglarna har byggt sitt bo av. På höstarna efter fåglarna lämnat holkarna tillsammans med sina ungar, har vi någon gång öppnat och studerat innehållet. Fågelbon som hittats bland buskar och dylikt har även samlats in och förvarats i vårt utställningsakvarium. Barnen har genom detta fått uppleva olika typer av fågelbon, men inte ett storkbo. En dag kom några barn bärandes på några pinnar. Då tog vi förskollärare tillfället i akt och frågade om barnen ville vara med och bygga ett storkbo. Det ville de och fler pinnar samlades in. Hur skulle vi nu kunna mäta hur stort det skulle vara? 1 meter i diameter, hur stort är egentligen det? Barnen funderade men ingen visste hur vi skulle kunna mäta upp det. En av oss förskollärare kom då på att barnen är ca 1 meter långa. Det hade vi tagit reda på när barnen skulle åka på bussutflykt med förskolan och även när barnen vid ett annat tillfälle skulle mäta avståndet mellan vår kompost och vårt hus. Barnen började lägga ut pinnarna i en cirkel och jämföra cirkelns diameter med deras egna kroppar. Christopher drog ut cirkeln och gjorde den lite större. När barnen tillsammans hade

6 byggt ett storkbo som de var nöjda med började de leka i det. Något av barnen tyckte att storkboet passade perfekt för ett barn och nämnde då att storken nog var lika stor som de var. De olika kunskapsområdena kopplade till storkprojektet De olika kunskapsämnena ingår i de olika projekt och teman som vi på Snusmumriken arbetar med. I Storkprojektet ingår t.ex. Språket när vi antecknar hur mycket pengar vi har fått in, barnen läser även på flaskorna och burkarna hur mycket de är värda. Naturvetenskapen när vi samtalar om kretsloppet och vår närmiljö och hur den påverkas av nerskräpningen. Multimedia när vi använder Internet till att ta reda på fakta om storkarna och storkprojektets syfte. Miljö och Hälsa när vi samtalar och lär oss om människans påverkan på vår miljö och hur den lett till att storken har försvunnit från Skåne samt vad vi kan göra för att den ska komma tillbaka. Värdegrund när vi arbetar med olika länder där storkarna övervintrar och samtalar och lär oss om klimatet och människorna där. Teknik när vi tillsammans använder våra olika resurser, tekniker och verktyg för att bygga ett eget storkhägn med pinnar. Matematik när vi räknar våra insamlade pengar och gör hypoteser på hur mycket pengar vi kommer att få när flaskorna och burkarna ska pantas. Vi arbetar även med procent när vi sedan gör anteckningar över hur mycket pengar vi har och hur mycket vi har kvar för att komma till 1000 kronor. Flanosagor med koppling till storken Barnen vill gärna lyssna på flanosagor (bilder som man sätter upp på en flanelltavla). En av våra sagor handlar om ett ägg som ingen vet vems det är. Hönan, tuppen, katten och hunden säger alla att det är deras ägg, men när det kläcks så är det en ankunge som kommer ut. Tillsammans med barnen kom vi en dag på att ägget som kläcktes skulle kunna vara ett storkägg. Vi tog ut bilder från Internet och gjorde om slutet på vår saga. Barnen samtalade länge om äggets storlek och storleken på andra djurs ägg. De funderade också på om katter la ägg, men Felicia berättade för oss att kattmammor faktiskt föder kattungar och lägger inte ägg. Återkoppling med Projektets ledare Emma Ådahl I november 2011 hade vi tillsammans pantat flaskor för 500 kronor och kommit halvvägs. Vi tog kontakt med Emma i projektet och berättade hur långt vi hade kommit och hur vi hade arbetat med barnen för att få ihop pengar till vår fadderstork. Vi ställde även en fråga från barnen till Emma som handlade om storkens ägg och storleken. Här följer Emmas svar: Jag blev väldigt rörd när jag läste om och såg bilder på hur barnen arbetar med storken och ett kommande fadderskap. Det är verkligen väldigt inspirerande att höra om ert arbete och det engagemang som har vuxit fram! Jag tog mig friheten att sprida denna nyhet på webben (vår hemsida och facebook), så kanske ännu fler hänger på tåget som ni har satt i rullning. Nu till frågorna: Storkens ägg varierar lite i storlek men är oftast cirka 7 cm långt och 5 cm

7 brett, det väger mellan gram (tappar i vikt under ruvningen som varar 33 dagar), varav skalet väger cirka 10 gram. Jag bifogar en bild på en kull som har börjat kläckas. Undrar ni något mer så bara ställ era frågor! Barnens funderingar kring storkprojektet Barnens frågor och intresse för storken har gjort att vi även lånat böcker på biblioteket om storken. En dag när Jonatan satt och läste en av böckerna och bad en av oss förskollärare läsa valda delar i boken som intresserade honom sa han plötsligt: - Jag har aldrig sett en stork i verkligheten, men när vi har samlat ihop 1000 kronor ska jag få göra det. Christopher frågade en dag om man kunde se hur ungarna ser ut innanför storkmammans mage. Han har ultraljudsbilder på sig själv hemma, när han låg i sin mammas mage. Denna fråga skickade vi vidare till storkprojektets ledare Emma Ådahl. En dag såg Berit (förskollärare) en artikel i en tidning som handlade om storkprojektet i Skåne. Där fanns en bild på några storkar som låg i väskor eftersom de skulle flyttas. När barnen såg bilden frågade de genast hur storkarna kunde få plats i väskan. Deras funderingar var om de låg som sälar med benen vikta under sig. Även denna fråga skickades till Emma. Analys hela projektet Så här långt har de flesta barnen varit aktiva i storkprojektet och vi har funderat på hur vi ska få alla att känna sig delaktiga. Vår tanke är att storkprojektet ska följa våra barn under många år och när vi väl fått ihop pengar till en fadderstork är målet att projektet kommer att bli ännu tydligare för alla barn. Vissa barn behöver längre tid på sig att bli delaktiga och än så länge finns bara storken som ett fiktivt djur. Få av barnen har sett en riktig stork. Ändå har vi haft som mål att visualisera storken, dess storlek och levnadssätt. Genom storkbo bygget fick barnen en upplevelse av hur stort bo en stork bygger och genom bilder på äggen och jämförelser mellan vanliga hönsägg har barnen fått en upplevelse av äggens storlek samt hur stora ungarna kan tänkas vara när de kläcks. Under en utflykt med buss som de äldsta barnen åkte på, körde bussen förbi rondellen i Staffanstorp. Där har någon av oss förskollärare sett storkar vid några tillfällen innan och påpekade detta för barnen. Syftet är bl.a. att göra barnen uppmärksamma på att storkar kan hittas i vår närhet. Just vid denna rondell känner många av barnen igen sig eftersom det är en väg som barnen ofta kör på tillsammans med sina föräldrar. Kanske blir de påminda om storken nästa gång de kör förbi rondellen och håller utkik tillsammans med sina föräldrar.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik

Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Lpfö 98 reviderad 2010, naturvetenskap och teknik Agneta Rehn Fakulteten för Lärande och samhälle 2011-11-18 Hämtad direkt från vardagen på en förskola - Titta en fågel (Elisabeth, förskollärare) - Gör

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2015 En vanlig vecka på Blomman: Vi går ut varje morgon efter frukost, kl.9.30 äter vi frukt tillsammans ute. Efter detta går vi in i våra grupper och arbetar till 10.45.

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR

LEKOLOGI VT 2015 ÅTERVINNING TILLSAMMANS HUR & NÄR ÅTERVINNING LEKOLOGI VT 2015 Temat för våren 2015 är återvinning. Tanken är att barnen på så många sätt som möjligt skall få se hur det går att återanvända allt vi använder och varför det är viktigt att

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Salvägens förskola 30 maj 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-05-30 11:12:15: Ni har tagit er an tema Livsstil och hälsa från många olika håll och

Läs mer

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016 En vanlig vecka på Blomman: Efter frukost delar vi upp barnen antingen inne på avdelningen för fri lek en stund eller så går halva gruppen ut och resten stannar inne.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev oktober 2016

Tranbärets månadsbrev oktober 2016 Tranbärets månadsbrev oktober 2016 Oktober månad har passerat. Vi har njutit av många fina höstdagar både på gården och i naturen. Hoppa i lövhögar och leka i vattenpölar är sådant som hör hösten till

Läs mer

Välkommen till avd Bävern

Välkommen till avd Bävern Välkommen till avd Bävern Bävern är en äldrebarnsavdelning med barn i åldrarna 3-5 år. Vi strävar efter att ge varje barn möjligheter till ett lustfyllt lärande. Förskolan ska sträva efter att varje barn

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

Arbetsplan Violen Ht 2013

Arbetsplan Violen Ht 2013 Arbetsplan Violen Ht 2013 Normer och värden: MÅL VAD GÖRA HUR UTVÄRDERA HUR GICK DET Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar: - öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar - förmåga att ta

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven

Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Verksamhetsberättelse 2014-2015 Sparven Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Arbetsplan läsåret 2012-2013

Arbetsplan läsåret 2012-2013 Arbetsplan läsåret 2012-2013 1 ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BULLERBYN Förskolans mål Vi ger barnen förutsättningar att utveckla ett bra språk, både när det gäller det svenska språket men även andra modersmål.

Läs mer

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Veckobrev v 4 KOM IHÅG Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade

Läs mer

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter

Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Svalans Verksamhetsberättelse 2014-2015 Naturens skatter Barn- och Ungdoms Förvaltningens målbild och huvudprocesser: Varför har vi valt detta tema och vilka strävansmål har vi valt? Förra terminen var

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola

Rapport. Grön Flagg. Karika Förskola Rapport Grön Flagg Karika Förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-21 15:26: En mycket inspirerande rapport! Genom ert förhållningssätt och era aktiviteter stärker ni förmågor i barnen som är

Läs mer

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan 2014/2015 Dokumentation Mål: Vårt mål med dokumentationen är att utveckla verksamheten och ge barnen bästa möjliga förutsättningar i sitt

Läs mer

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta

PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN. Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta PEDAGOGISKA SÄTT ATT SYNLIGGÖRA MATEMATIKEN FÖR BARNEN PÅ FÖRSKOLAN Gläntans förskola Den lilla förskolan med stort hjärta Om barn tidigt får utmaningar i matematik så påverkar det deras intresse och lust

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola

Rapport. Grön Flagg. Lillebo förskola Rapport Grön Flagg Lillebo förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 11:53:38: Ni har tydliga mål och bra aktiviteter till dessa. Bilderna speglar aktiviteterna på ett tydligt sätt. Bra! Vilket

Läs mer

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar.

På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. På avdelning Rödluvan är det Gunn, Hellevi, Cecilia och Tania som arbetar. Vi på Peter Lunds förskola har valt att satsa lite extra på matematik, naturvetenskap och teknik samt likabehandling i vårt arbete

Läs mer

Systematiska kvalitetsarbetet

Systematiska kvalitetsarbetet LULEÅ KOMMUN Systematiska kvalitetsarbetet Årans förskola 2012-2013 Eriksson, Anne-Maj 2013-08-19 Prioriterade mål hösten 2012 och våren 2013 - Årans förskola 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt

Läs mer

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten!

Välkommen till. Dalasjöbygdens föräldrakooperativ. Tallkotten! Välkommen till Dalasjöbygdens föräldrakooperativ Tallkotten! Tallkotten Med denna folder vill vi informera om möjligheten att ert/era barn under sin förskoletid går på Tallkottens föräldrakooperativ. Dalasjöbygdens

Läs mer

Blåbärets Kvalitetsredovisning

Blåbärets Kvalitetsredovisning Blåbärets Kvalitetsredovisning ht-2011/vt-2012 Sammanställt av: Maria Henriksson Normer och värden. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar.. Förskolan

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Tranbärets månadsbrev maj 2015

Tranbärets månadsbrev maj 2015 Tranbärets månadsbrev maj 2015 Maj månad försvann med en hiskelig fart och även om vi haft en del dagar med sol och värme, så har den ändå varit ganska kall. Vi får trösta oss med att vårblommorna har

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM

Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Namn/Arbetslag/Enhet: Förskolan Tvingeling, avd.blåbäret FÖRSKOLA OCH HEM Arbetslaget skall föra fortlöpande samtal med barnens föräldrar om trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan Västra Harg förskola och Wasa förskola Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan läsåret 2015/2016 Innehåll: Dokumentation sid. 1 Användning av Lärplatta/ Padda sid. 2 Prioriterade utvecklingsområden sid.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 VERKSAMHETSPLAN AVD. Ekorren 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben

Rapport. Grön Flagg. Förskolan Segelkobben Rapport Grön Flagg Förskolan Segelkobben Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-09-18 17:41:51: Tillsammans kan vi göra mycket och NI gör mycket! Ni verkar ha ett engagemang som syns mellan raderna i er

Läs mer

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken

När jag och Hanna, som är fyra och ett halvt år, samtalade om vilken Annette Brown Med kartor från det lilla rummet till den stora världen Här beskrivs ett temaarbete med syftet att barnen på ett lustfyllt och lekfullt sätt skulle få möjlighet att utveckla sin rumsuppfattning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen

VERKSAMHETSPLAN. AVD. Fjärilen VERKSAMHETSPLAN AVD. Fjärilen 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare

NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012. Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare NORRBACKA FÖRSKOLOR PEDAGOGISK VERKSAMHETSPLAN VATTEN LÄSÅR 2011-2012 Lyan, Skutan, Norrbacka, dagbarnvårdare Norrbacka förskolor består av förskolan Lyan som är en dygnet-runtförskola med avdelningarna

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap

Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap Kvalitetsredovisning 2012-2013. Höjdens förskola, avd Lillebo, ålder 1-2 år. Tema: Naturvetenskap Bakgrund Utveckling och lärande På förskolan bestämde vi att ha ett gemensamt tema, naturvetenskap. Ett

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att

Grön Flagg skapar handlingskompetens och framtidstro genom att Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i 47 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket består av mer än 2000 skolor och förskolor! Grön Flagg skapar handlingskompetens

Läs mer

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014 Vår vision På förskolan Solstrålen ska vi arbeta för att få trygga barn som är glada, positiva, har upptäckarglädje och trivs tillsammans med varandra och oss

Läs mer

Våra tankar kring temat:

Våra tankar kring temat: HATTIFNATTARNA Läsår 2015/2016 Våra tankar kring temat: Nytt tema för kommande läsår är Barbapapa. Vi kommer att utgå ifrån boken "Barbapapas resa" Barbapapa växer upp i en trädgård och snart växer han

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Årsberättelse 2014/2015

Årsberättelse 2014/2015 Bilaga 5 Årsberättelse 2014/2015 Nordöstra förskoleområde Lindbacka förskola Lena Horney - biträdande förskolechef Lindbacka förskola vt14-ht15 övergripande bild Alla förskollärare har gått fortbildning

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson

TITANIC. Vårterminen 2015. Stenänga Förskola. Krokodilgruppen. Marina Undenius och Carina Nilsson TITANIC Vårterminen 2015 Stenänga Förskola Krokodilgruppen Marina Undenius och Carina Nilsson Under hösten 2014 fanns ett intresse för Titanic hos några barn i barngruppen. När vårterminen startade hade

Läs mer

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet

Verksamhetsportfolio. Kinnarps förskola. Läsår 2011/2012. Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Verksamhetsportfolio Kinnarps förskola Läsår 2011/2012 Klicka på pilen i verktygsfältet för att fortsätta bildspelet Matematik Dessa prioriterade mål från läroplanen arbetar Kinnarps förskola med under

Läs mer

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först.

Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Måndag v 43 Masken Pelle Jöns Nyfikna på maskar Tisdag v 42 Starten v 42 Syfte Masken Pelle Jöns

Läs mer

Mål 1: Djuren i vår närhet.

Mål 1: Djuren i vår närhet. Tema: Närmiljö Hur ofta har miljörådet träffats? En gång under vt-09 (13/2) där vi gick igenom alla målen som vi även gått igenom med all personal på förskolan på ett kvällsmöte, vi skrev rent allt. En

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 14 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-14 10:37:28: Tack för era kompletteringar. Vi kan läsa oss till barnens delaktighet

Läs mer

SÖRGÅRDENS TEMAARBETE HT-13-VT-14 HELA HUSET ARBETAR MED TEMAT KONSUMTION FRÅN GRÖN FLAGG

SÖRGÅRDENS TEMAARBETE HT-13-VT-14 HELA HUSET ARBETAR MED TEMAT KONSUMTION FRÅN GRÖN FLAGG SÖRGÅRDENS TEMAARBETE HT-13-VT-14 HELA HUSET ARBETAR MED TEMAT KONSUMTION FRÅN GRÖN FLAGG VI UPPLEVER ATT VI LEVER I EN VÄRLD AV SLIT OCH SLÄNG. VI VILL GE BARNEN MÖJLIGHET ATT UPPTÄCKA, UTFORSKA OCH UPPLEVA

Läs mer

Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola

Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola Förskola och hem Informationsbrev från Klöverstugans förskola Förskolechef Nu har höstterminen verkligen kommit igång och barngrupperna är mycket ute i vår natur. Vi har fått några nya barn som vi önskar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Kvalitetsredovisning 2013/2014 Höjdens förskola - Trollebo Bakgrund Höjdens förskola har tre av delningar och Trollebo har 19 barn i åldern 1,5-5 år. Varav 12 pojkar och 7 flickor. På hösten arbetade en

Läs mer

Årsberättelse

Årsberättelse Årsberättelse 2015-2016 Valbo förskoleområde Det Du tänker om Mig, Så Du ser på Mig, Som Du är mot Mig, Sådan blir jag Anci Rehn Förskolechef Jessica Peter Mia Lind Kristina Hjertberg Helena Baggström

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK. Verksamhetsplan Lövskatans förskola

FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK. Verksamhetsplan Lövskatans förskola FOKUS: ÄVENTYRSPEDAGOGIK Verksamhetsplan Lövskatans förskola 2014-2015 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen

Läs mer

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg

Foto: Emma Ingolf. Grön Flagg Foto: Emma Ingolf Grön Flagg Grön Flagg Är en del av ett internationellt nätverk Eco-Schools, som finns i fler än 40 länder Startade 1996 i Sverige Grön Flagg-nätverket finns idag i mer än 2000 skolor

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant

Burken Berta och flaskan Frans. - En saga om pant Burken Berta och flaskan Frans - En saga om pant Fakta om burken 1 1 miljard dryckesburkar säljs varje år i Sverige och av dessa återvinns 90 %. Alla pantade aluminiumburkar kan bli till nya burkar, utan

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE

Läs mer

Tema vatten hösten 2012

Tema vatten hösten 2012 Tema vatten hösten 2012 Vi märkte redan under våren ett stort intresse för vatten hos barnen. Detta intresse ville vi spinna vidare på. Ämnet naturkunskap finns med i vår läroplan och att utforska vatten

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar

Inskolning. Lämning. Hämtning. Barnens egna lekar Inskolning Mål: Barnet skall introduceras på avdelningen för att lära känna lokaler, barn och personal. Barnet visas runt på avdelningen. Barnet får bekanta sig med de andra barnen och personal. De gamla

Läs mer

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011

Grovplanering för Strålsnäs förskola. Hösten 2011 Grovplanering för Strålsnäs förskola Utifrån Läroplan för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Hösten 2011 Oktober 2011; Anna Bratz, Britt Thudén, Helené Svanström, Maria Lööke, Anita Andersson, Åsa Holm,

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se

Lärande & utveckling. www.karlskoga.se Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014-2015 Mumintrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se 25 augusti 2015 [FOKUSOMRÅDE

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA

FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA FRUKT OCH GRÖNSAKSVECKA Till dig som arbetar i förskolan med barn 1-5 år! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med frukt och grönsaker. Syftet är att alla barn ska äta tillräckligt mycket frukt

Läs mer

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching)

Öppna frågor (ur Good questions for math teaching) Här är öppna frågor som jag hämtat från boken Good questions for math teaching som jag läste i våras när jag gick Lärarlyftet. Frågorna är sorterade efter ämne/tema och förhoppningsvis kan fler ha nytta

Läs mer

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING

NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING NALLENS PEDAGOGISKA PLANERING 2015/2016 Miniröris Mål/ syfte: Att väcka lusten att röra på sig och träna på samarbete träna på att visa hänsyn och förståelse för varandra Alla som vill är med Vi sätter

Läs mer

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen Grammatik I 05.70.03 (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is Studiebrev 13 Uppgift 1 I det här sista Studiebrevet vill jag att du kommer med lite

Läs mer

Profil. Naturvetenskap och teknik

Profil. Naturvetenskap och teknik Profil Naturvetenskap och teknik Vi på Kompassens förskola sätter naturvetenskap och teknik i fokus. Vi vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen.

Läs mer

Tranbärets månadsbrev september 2015

Tranbärets månadsbrev september 2015 Tranbärets månadsbrev september 2015 Vilken höst vi har! Sol och värme växlas med regn och rusk, men september ser ut att avslutas med sol och det gillar vi. Naturen bjuder på underbara färgkombinationer

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet

Läs mer

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen

Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen Dokumentation av Kvalitetsarbete Jag och min kropp Dingle förskola Avdelning Raketen 2014-2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Marielle, Lisa, Anette Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning

Läs mer

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11

UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 UTVÄRDERING SOLROSEN 2010/11 VERKSAMHETSBESKRIVNING Vi är ett relativt nytt personalteam på 4 pedagoger. Vår barngrupp har under detta läsår varit i åldrarna 1-4 år. Vår avdelning är väldigt ljus och fräsch

Läs mer

Arbetsplan för Peter Lundhs Förskola Avdelning Rödluvan

Arbetsplan för Peter Lundhs Förskola Avdelning Rödluvan Arbetsplan för Peter Lundhs Förskola Avdelning Rödluvan HT 2010 VT 2011 Förutsättningar: Personal: Gunn, Hellevi, Gunilla och Tania (Gunilla är här måndag och fredag, Tania är här tisdag, onsdag och torsdag)

Läs mer

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK

ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN UTOMHUSLEK ASKIV 07-08 ATT SÄKERHETSSTÄLLA KVALITÉN I VARDAGEN ATT SKAPA NYA MÖJLIGHETER FÖR UTOMHUSLEK Genom vattenleken utvecklar barnen förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen lpfö 98 SKÅRTORPS FÖRSKOLA

Läs mer

Veckobrev v 43 Några KOM IHÅG:

Veckobrev v 43 Några KOM IHÅG: Veckobrev v 43 Några KOM IHÅG: Hela förskolan: Måndag den 27/10 har vi APT. Förskolan stänger kl 16.00! Fredag den 31/10 stänger vi 12.30 pga Allhelgonahelgen. Vänligen meddela oss om era barn är helt

Läs mer

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson

SAGOTEMA. Kattgruppen. Stenänga Förskola. Vårterminen 2014. Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson SAGOTEMA Kattgruppen Stenänga Förskola Vårterminen 2014 Ansvariga pedagoger Marina Undenius och Carina Nilsson BAKGRUND Barngruppen består av 11 barn varav 5 flickor och 6 pojkar. En pojke är 6 år, fyra

Läs mer

På jakt med geocaching

På jakt med geocaching På jakt med geocaching Text: Lena Lithén & Kamilla Aspgren-Kvarnström (Publicerad i Förskoletidningen, 2014) På förskolan Uppfinnaren i Gävle geocachar barnen tillsammans med trollet Trulle. Detta efter

Läs mer

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER

TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER TROLLKOJANS VERKSAMHETSMÅL OCH RIKTLINJER Trollkojans föräldrakooperativa förskola och fritidshem bedriver barnomsorgsverksamhet för barn i åldrarna 1 12 år. Förskolan följer statens läroplan för förskolan

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med

Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med 181 Matematikinspiration för förskolan Marie Sjöholm och Kerstin Johansson är förskollärare vid Nolängens förskola med matematikprofil i Alingsås kommun. Båda har erfarenhet av praktiskt matematikarbete,

Läs mer