Vågenergi. från havsbotten. Hur påverkar klimatförändringarna energisektorn som investeringsobjekt? Fortum Framåt. med innovativa steg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vågenergi. från havsbotten. Hur påverkar klimatförändringarna energisektorn som investeringsobjekt? Fortum 1 2008. Framåt. med innovativa steg"

Transkript

1 Vågenergi från havsbotten Fortum Hur påverkar klimatförändringarna energisektorn som investeringsobjekt? Framåt med innovativa steg

2 Innovationer kan reducera klimatförändringar 26 Fortum möter framtiden genom att intensifiera satsningen på hållbar utveckling. Vår ambition är att vara en föregångare, vilket vi redan fått bevis på att vi är. Idag är 89 procent av den el Fortum producerar koldioxidfri och Fortum Markets är den ledande leverantören av miljömärkt el i Norden av våra kunder köper miljömärkt el. De som tecknat Kesto-elavtal i Finland får miljömärkt el s k Norppasähkö och i Sverige får kunderna som tecknat Fortum Enkel-elavtal en Bra miljöval-märkt el. Vi är övertygade om att hållbar utveckling är en framgångsfaktor och en av våra främsta uppgifter är att bekämpa klimatförändringen. Att minska utsläppen av koldioxid ser vi som ett konkurrensmedel och här är vi idag väl positionerade. Därför satsar vi på Fortum också på forskning i förnyelsebara energikällor, såsom vågkraft. Vi har också ett utvecklingsprogram för att öka användningen av bioenergi. Till detta kan tilläggas de kommande investeringarna i kapitalfonder för miljöteknik där vi bidrar till forskningen inom energiteknik. Användningen av fossila bränslen är dock någonting som inte går att undvika inte i dag och inte i framtiden. Därför satsar Fortum tillsammans med Industrins Kraft på ett projekt vid det koleldade kondenskraftverket Meri-Pori i Finland med målet att utveckla ett system för tillvaratagande och avskiljning av koldioxid. De alternativa teknikerna skall analyseras och siktet är inställt på att vara i bruk år Vi hoppas att kraftverket kan bli ett av EU:s kommande pilotprojekt. Koldioxidavskiljning testas också vid vårt värmekraftverk i Värtan i Stockholm, vilket hittills har gett ett gott resultat. För att kunna vara en vägvisare måste Fortum satsa på tillväxt ett av våra främsta strategiska mål. Ett sätt att nå tillväxt är att uppmuntra medarbetarna till innovationer som gynnar såväl arbetstagaren som företaget. Därför har Fortum instiftat ett Innovationspris. Syftet är att stimulera medarbetarna till att kläcka idéer eller uppfinna något som kan öka effektiviteten i vår verksamhet. Tillväxt och hållbar utveckling kan gå hand i hand. Det är Fortum ett levande bevis för. Maria Romantschuk kommunikationsdirektör ENERGIBRANSCHEN I SIFFROR Sverige Finland 5,6 10,6 Koldioxidutsläpp i energiproduktionen ton/invånare år I USA var utsläppen 19,6, i Kina 3,9 och i Indien 1,1 ton per invånare. 2 FORTE 1/2008 Källa: IEA Statistics

3 Svensk Friidrott, Ryno Quantz I DETTA NUMMER Aktuellt... 4 Ren utveckling... 8 Energi från havsbotten Påhittad energieffektivitet Tekniker för avskiljning av koldioxid Spillvärme tas tillvara Värtaverket visar gott exempel Framtidens talanger Upplevelser till salu Kunden frågar, Fortum svarar Turbulens bland investerare Sebastian Johansen i serien Fortums ansikten Stefan Holm siktar mot högre höjder Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjö regionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvud produkter är el, värme och processånga. Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 1/2008 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: Tel , fax ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 1/2008 3

4 AKTUELLT Högre elproduktion men fortsatt import Elkonsumtionen i Sverige 2007 blev 145,9 TWh, i stort sett oförändrat jämfört med fjolåret. Elproduktionen ökade med cirka tre procent. Därmed minskade importbehovet. Främst är det vattenkraften som bidragit till den ökade produktionen tack vare bättre vattentillgång än under det torra året Vindkraften, som nu på allvar börjar lämna bidrag, ökade med 40 procent. Nu när allt mer fokus riktas mot världens klimatproblem, är det viktigt att framhålla att Sverige har en elproduktion som till 97 procent kommer från vatten-, vind- och kärnkraft samt från bioeldade verk, kommenterar Svensk Energis VD Bo Källstrand summeringen. Nytt dotterbolag för investeringsrådgivning CRESTOCK Strandmiljöer restaureras Fortums Nordiska miljöfond finansierar restaureringen av älvängar längs nedre delen av Dalälven. Restaureringen av älvängarna gynnar hotade växtarter men också djur och friluftsliv. Ista naturreservat är en del av nedre Dalälvsområdet, ett av länets och kanske Sveriges finaste naturområden. Naturreservaten är till för att bevara värdefulla våtmarker, strandskogar och rullstensåsar. Med stöd av vår Nordiska miljöfond har Fortum även bidragit till projekt i bland annat Gullspångsälven, Klarälven samt i sjön Sommen. Fortum Markets Oy startade i början av året ett nytt dotterbolag, Fortum Portofolio Services Oy, som ger rådgivning för investerare. Det nya bolaget har helt eller delvis tagit över ansvaret för Fortum Markets Oy:s nuvarande avtal för förvaltning av aktieportfölj och avtal för förmedling av derivat. Den nya lagstiftningen som grundar sig på EU:s direktiv om marknaden för finansieringsmedel ledde till många ändringar i den finska lagstiftningen som styr värdepappershandeln. Den viktigaste förändringen handlar om investeringsrådgivning. I fortsättningen krävs att ett företag som erbjuder rådgivning för investerare måste ha ett tillstånd som övervakas av Finansinspektionen. Miljövänlig fjärrvärme har minst prisökningar Priset på fjärrvärme ökar mindre än på andra uppvärmningsalternativ, visar den nyaste Nils Holgerssonundersökningen, bostadsorganisationernas årliga prisjämförelse. Det genomsnittliga priset på fjärrvärme ökade med knappt tre procent från 2005 till Trots låga prisökningar investerar fjärrvärmebranschen årligen miljardbelopp i miljövänlig produktion. Fjärrvärme är ett prisvärt alternativ med låg klimatpåverkan. Fjärrvärme är enkelt, tryggt och bekvämt, och det är därför fjärrvärmen i dag värmer halva Sverige och fortsätter att växa, säger Lena Sommestad, VD för Svensk Fjärrvärme. 4 FORTE 1/2008

5 Tre fjärdedelar av Finlands fjärrvärmeleverantörer har fått Reko fjärrvärme kvalitetsmärkning Finsk Energiindustri tilldelade i december kvalitetsmärkningen Reko fjärrvärme till elva av sina medlemsföretag, bland dem Fortum Power and Heat Oy. Fortums kvalitetsmärkning gäller nu i hela Finland Fortums fjärrvärme i Esbo fick denna utmärkelse redan hösten Systemet med Reko fjärrvärme startades hösten För att få utmärkelsen måste energi- och fjärrvärmebolag uppfylla ett antal krav, bland annat beträffande transparens och öppenhet. Fjärrvärme måste utvecklas som en produkt med hög kvalitet och prissättningen måste präglas av öppenhet och jämförbarhet. Kundsäkerheten ska ligga på hög nivå och information samt samarbetet med olika intressegrupper måste ske i en öppen atmosfär. I Finland finns totalt 34 Reko fjärrvärmeföretag. Deras sammanlagda försäljning ligger på cirka 22 TWh, vilket är cirka 73 procent av den totala försäljningen av fjärrvärme i Finland. I Sverige utsåg Svensk Fjärrvärme Fortum Värme till en Reko fjärrvärmeleverantör redan Ett stort steg till Ryssland Fortum kommer att förvärva en majoritetsandel i det ryska regionala energiföretaget TGC-10. Under affärens första fas kommer Fortum att förvärva procent av aktierna, men målet är att få 100 procent av aktierna genom att ge ett inlösningsanbud till minoritetsägarna. Det totala värdet av affären kommer då att uppgå till 2,7 miljarder euro. TGC-10 ligger öster om Uralbergen, ett område med snabb ekonomisk tillväxt. TGC-10 består av åtta anläggningar som producerar både el och värme. Genom förvärvet kommer Fortums produktion av el (52 TWh 2007) att öka med 17 TWh, vilket ytterligare fördubblas när ett investeringsprogram på 2,2 miljarder euro har genomförts fram till Försäljningen av värme kommer att passera 50TWh (27 TWh 2007). TGC-10 har cirka anställda. Den ryska elmarknadsreformen, som startades 2003, beräknas vara fullt genomförd i juli Då ska samtliga sex statliga produktionsbolag (WGC) och fjorton regionala bolag (TGC) vara privatiserade. Den ryska regeringen har som mål antagit en tidtabell vilket innebär att elpriserna ska släppas fria senast CRESTOCK Vindpark till Dalarna I januari startade bygget av en vindpark i Orsa Finnmark i Dalarna. På området där vindturbinerna ska byggas under byggdes först ett 80 meter högt torn som samlar och mäter information om vindförhållanden. Fortum genomför projektet i samarbete med jord- och skogsägarkooperativet Orsa Besparingsskog. Målet är att bygga åtta vindturbiner som har en effekt på tre megawatt var. Projektet är banbrytande när det gäller produktionen av förnybar energi: i placeringen av vindparken togs också hänsyn till andra faktorer än bara goda och stabila vindförhållanden, och en viktig faktor är att parken ligger nära vattenkraftverken Vässinkoski och Noppikoski. Vindturbinerna ska fjärrstyras från Fortums driftcentral i Sveg och vindkraftanläggningens drift ska planeras och verkställas i samarbete med vattenkraftverken. Fortum Generation Nät AB äger dessutom en kraftledning på 50 kilovolt mellan elstationerna i Vässinkoski och Furudal. Med andra ord, huvuddelen av infrastrukturen som behövs finns redan tillgänglig. Vårt produktionskoncept med både vind och vatten har redan fått internationellt beröm, bland annat från WWF:s australiensiska representant som besökte Stockholm förra året, berättar Magnus Bergman, projektansvarig på enheten förnybar energi på Generation. FORTE 1/2008 5

6 AKTUELLT CRESTOCK Fortum med på listan över världens mest ansvarsfulla företag Fortum har för första gången valts in på listan över världens mest ansvarsfulla företag. Listan The Global 100 Most Sustainable Corporations publicerades på Världsekonomiskt Forum i januari. Utöver Fortum fanns ett dussintal andra nordiska företag med på listan. I bedömningen tittar man på företagets förmåga att administrera miljömässiga, sociala och administrativa risker samt skickligheten att vända dessa risker till möjligheter. Fortum har sedan 2004 också varit med på Dow Jones index över hållbar utveckling. EU presenterade gemensamt klimatoch energiprogram Europeiska kommissionen presenterade den 23 januari 2008 ett klimat- och energiprogram. Syftet med programmet är att förverkliga de klimat- och energipolitiska mål som Europarådet antog för ett år sedan. Programmet innehåller flera lagförslag, varav de viktigaste berör förändringar i direktivet för utsläppshandeln för perioden , förslag till ett nytt ramdirektiv för förnybar energi och förslag om att utsläppsförpliktelserna också ska gälla sektorer utanför utsläppshandeln. Programmet måste förhandlas klart och beslutet tas under 2008 på grund av valet till Europarlamentet sommaren Energieffektivitetsavtal hjälper till att spara energi Det nya energieffektivitetsavtalet är avsett för företag som vill spara energi frivilligt. I Finland har näringslivet och staten gjort ett ramavtal om energieffektivitet för Med hjälp av avtalet kan näringslivet uppfylla kraven i EU:s energitjänstedirektiv, som har som mål att slutanvändningen av energi ska minska med nio procent. Information om energieffektivitet ska systematiskt spridas till allt fler företag och till nya branscher, som till exempel till turist- och restaurangbranscherna. Ett företag som skriver under energieffektivitetsavtalet förbinder sig att minska sin energianvändning. Företaget ska först kartlägga vad som kan förbättras och sedan ska besparingsåtgärderna genomföras enlig planen. Uppnådda besparingsmål ska rapporteras. Byggandet av kraftverket i Suomenoja har startats Våren 2006 togs investeringsbeslutet att bygga ett nytt kraftverk i Suomenoja i Finland. Byggarbetet har nu kommit i gång. Vid årsskiftet påbörjades förstärkningen av grunden och arbetet med själva grundkonstruktionen kommer igång under mars. Kraftverket i Suomenoja blir ett gaskombikraftverk (combined cycle and gas turbine plant), vilket innebär att enheten kommer att bestå av en gasturbin, panna och ångturbin. Det nya kraftverket kommer att ha en eleffekt på 234 megawatt och en fjärrvärmeeffekt på 214 megawatt. Kraftverket drivs med naturgas vilket minskar kolanvändningen i Suonenjoki med cirka 30 procent. 6 FORTE 1/2008

7 2007 kännetecknades av mycket nederbörd och milda vintertemperaturer. Under året ledde den goda vattenbalansen i kombination med låga priser på utsläppsrätter för koldioxid till generellt sett låga spotpriser i Norden. Trots detta har Fortum förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år och bolagets finansiella ställning är fortsatt stark. Det jämförbara rörelseresultatet ökade förra året med nio procent och uppgick till (1 437) miljoner euro. Resultat före skatter uppgick till (1 421) miljoner euro, en ökning med 36 %. Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till (1 151) miljoner euro. Resultatet per aktie var 1,74 euro (1,22), vilket var 43 % bättre än året innan. Av detta var 0,46 euro/aktie vinster av engångskaraktär. Under året 2007 var cirka 89 % av Fortums elproduktion koldioxidfri. Fortum hade ett bra år 2007 Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Distribution under året var 231 miljoner euro, 19 miljoner euro lägre än föregående år. Huvudanledningen till minskningen under 2007 jämfört med året innan var kostnader på 13 miljoner euro som uppkom i samband med stormarna i början av Under 2007 gick det inte att nå ett positivt jämförbart rörelseresultat för Markets. Det berodde delvis på detaljförsäljningen i Finland där konsumentpriserna inte ökade i samma takt som marknadens anskaffningspriser (grossistpriser på Nord Pool). Trots den hårda priskonkurrensen hade Fortum en tydlig ökning av kundstocken i Finland under 2007, vilket framför allt kan tillskrivas ökad försäljning av miljömärkta elprodukter. Fortum är marknadsledare på försäljning av miljömärkt el på den nordiska marknaden. Segmentanalyser Under 2007 var segmentet Kraftproduktions pris på producerad kraft i Norden 39,7 (37,1) euro per megawattimme (MWh), en ökning med 7 % från föregående år och klart högre än det genomsnittliga spotpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Detta uppnåddes tack vare Fortums konsekventa säkringsstrategi. Under januari till december var det jämförbara rörelseresultatet 108 miljoner euro högre än föregående år. Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Värme var 37 miljoner euro högre 2007 än En effektiv bränslemix hade en positiv effekt på resultatet i Sverige. Förvärvet av Fortum Esbo (E.ON Finland) samt förbättringar av effektiviteten i Polen bidrog också till ett positivt resultat. Prognos Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på el i Norden. De centrala faktorerna för utvecklingen av kraftpriset är den nordiska vattenbalansen, balansen mellan tillgång och efterfrågan, priserna på utsläppsrätter för koldioxid samt bränslepriser. Den allmänna bedömningen på marknaden är att elförbrukningen i Norden kommer att öka med cirka 1 % per år under de närmaste åren. I början av januari 2008 hade Fortum prissäkrat omkring 70 % av segmentet Kraftproduktions uppskattade energiförsäljning i Norden för resten av 2008 till ungefär 44 euro per MWh. För kalenderåret 2009 hade omkring 25 % av segmentet Kraftproduktions uppskattade energiförsäljning i Norden säkrats till omkring 46 euro per MWh. Med en flexibel och miljövänlig produktionsportfölj fortsätter Fortum att vara väl positionerat för framtiden. TOMI PARKKONEN 2007 utmärkt produktionsår för kärnkraftverket i Lovisa Fortums kraftverk i Lovisa i Finland överträffade för andra året i rad produktionsgränsen åtta terawattimmar. Enhet två uppnådde sitt bästa resultat någonsin fyra terawattimmar. Också kraftverkets totala energitillgänglighet var hög, 95,4 procent. En kortare service som görs årligen gjordes både på Lovisa 1 och Lovisa 2. Den finska regeringen, statsrådet, beviljade för båda enheterna nya drifttillstånd som går ut i slutet av Under förra året startades provdriften på ett konsolideringsverk för avfall i vätskeform. I slutet av 2007 förbereddes installationsarbeten som ska genomföras under Arbetet ingår i ett moderniseringsprojekt för automation som ska fortsätta fram till Förra årets elproduktion i Lovisa räcker till att värma upp cirka eluppvärmda villor under ett år, vilket gör att koldioxidutsläppen blir cirka sex miljoner ton lägre om året. FORTE 1/2008 7

8 RENutveckling Energiteknik är nyckeln till en hållbar utveckling, men för att kunna nyttja den fullt ut krävs politiskt samförstånd. 8 FORTE 1/2008

9 Begreppet hållbar utveckling kan betyda många olika saker. En av de mest långlivade förklaringarna är från 1980-talet. En FN-kommission, som leddes av Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, definierade begreppet som en utveckling som garanterar goda livsvillkor för dagens generationer, utan att försämra livsvillkoren för kommande generationer. Hållbar utveckling är med andra ord en styrd och ständigt pågående världsomspännande, regional och lokal samhällsförändringsprocess där miljö, människor och ekonomi uppmärksammas i allt beslutsfattande. I energibranschen konkretiseras den hållbara utvecklingen i forsknings- och utvecklingsarbete. Rent allmänt kritiseras att energibolagens investeringar i forskning och utveckling, som varierar från 0,1 till 0,8 Utan effektiv elanvändning och elproduktion går det inte att reducera koldioxidutsläppen tillräckligt mycket och snabbt, säger Lundström. Mot förnybara energikällor Ser man minskningen av koldioxidutsläpp på längre sikt så är förnybara energikällor ett alternativ energisystemet måste förr eller senare bli utsläppsfri. Vind- och vågkraft samt solenergi skapar inga CO2-utsläpp och bioenergi är koldioxidneutral. Även om det frigörs koldioxid vid förbränning av biomassa så förbinder växterna lika mycket koldioxid när de växer TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOMI PARKKONEN Sol- och vågkraft kan bli viktiga energikällor om några decennier. procent av försäljningen, är för låga. Energiproduktionssystemet måste förändras och det är viktigt att diskutera vilken roll energibolag ska spela i förändringsprocessen. Siffrorna i sig säger ingenting om innehållet av utvecklingsarbetet, vilket kanske borde vara det mest centrala diskussionsämnet. Det verkar dock troligt att flera bolag är beredda att öka sina investeringar i forskning- och utveckling inom energiteknik, säger Fortums teknikdirektör Petra Lundström. Vilka är då Fortums prioriteringar i utvecklingsarbetet? Det är två krafter som för vidare den energitekniska utvecklingen: klimatförändringarna och energisäkerhet. Energibranschen måste klara av att utveckla nya energikällor och under tiden måste vi kunna avskilja koldioxid för att förhindra att den hamnar i atmosfären. Samtidigt måste vi se till att vi inte blir alltför beroende av importerad el, säger Lundström och nämner fyra sätt att agera. För det första måste vi spara energi och enligt Lundström bör det vara energibolagens uppgift att uppmuntra och vägleda sina kunder till detta. Tjänster som ger bättre energieffektivitet kan i framtiden vara en del av affärsverksamheten. upp, säger Petra Lundström. Fortum har ett eget program för att öka användningen av biobränslen. Till exempel görs på kraftverken provförbränningar där målet är att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Fortum är också med i ett bioförädlingsutvecklingsprojekt som grundar sig på pyrolys. I en pyrolys bryts de fasta ämnen ned genom att hetta upp dem i ett syrelöst utrymme. Syftet med förädlingskonceptet är att kunna producera bioolja med hjälp av pyrolys, samtidigt som man producerar el och värme med biomassa. Av de andra energikällorna som Lundström nämner är vindkraften redan känd för allmänheten. Däremot har många svårt att tro på potentialen av våg- och solenergi. Vågor och framförallt solen kan bli betydande energikällor redan om några decennier, försäkrar Lundström. För att kunna bromsa klimatförändringarna behöver vi både framtidens teknik och lösningar som är färdiga att användas direkt. Vi måste få problemet under kontroll, fortsätter hon. Att utveckla tekniker som knyter till sig koldioxidfri kärnkraft är därför det tredje viktiga delområdet i Fortums forsknings- och utvecklingspaket. Koldioxid måste avskiljas Energisparande, förnybara energikällor och kärnkraft är dock inte tillräckligt för att den hållbara utveck- FORTE 1/2008 9

10 lingen ska kunna bli verklighet. Globalt kommer kolen att spela en viktig roll under lång tid framöver. Cirka 40 procent av elen i världen produceras med kol och i Asien växer det upp nya kolkraftverk som svampar ur jorden. Bara i Kina startas till exempel ett eller två nya kolkraftverk varje vecka. Vi har ett låst läge för flera decennier framåt. Det går inte helt att ersätta kolen och å andra sidan har västländer ingen rätt att förhindra dessa länder att utvecklas, säger Lundström. Det finns alltså inga alternativ: koldioxid som kolkraftverken släpper ut i luften måste avskiljas och lagras. EU håller på att starta ett demonstrationsprogram vars syfte är att skapa ett tiotal rena kraftverk som använder fossila bränslen. I dessa kraftverk ska koldioxid avskiljas och lagras innan den hamnar i luften. Fortums mål är att ett av dessa provkraftverk ska ligga i Norden och för att lyckas med målet deltar Fortum i flera olika projekt. I början av året startade Fortum och finska kraftbolaget Teollisuuden Voima (TVO) ett samarbetsprojekt som har i syfte att hitta alternativa tekniska lösningar för avskiljning och lagring av koldioxid. Målet är att tekniken som väljs kan tas i bruk år Även på Värtaverken i Stockholm testas en teknik för avskiljning av koldioxid från rökgaserna. Det ser lovande ut: vi har lyckats avskilja 99 procent av koldioxiden. Det finns flera sätt att avskilja och lagra CO2 och det är ännu inte alls klart vilken teknik som är bäst för olika typer av kraftverk. För närvarande vill Fortum vara med i flera olika utvecklingsprojekt, säger Lundström. Två krafter för vidare utveckling av energitekniker: klimatförändringen och energisäkerheten. Global koncensus Energiteknik är framtidens bransch. Enbart EU:s strikta utsläppsmål innebär att reduceringen av utsläpp kommer att vara en prioriterad fråga. Men är det realistiskt att tro att det fortfarande går att rädda världen som lider av klimatförändringarna? Ja, om man ser frågan ur rent teknisk synvinkel, svarar Lundström. Bättre energieffektivitet är inte ett tekniskt problem, däremot måste vi alla ändra våra attityder och göra kloka val i våra dagliga liv. Det finns också förnybara energiformer som redan producerar el och det finns även många energiformer där produktionen kan ökas. Det finns fortfarande tekniska utmaningar när det gäller solenergi och bränsleceller, men inga större problem som vi inte kan lösa. Kärnkraften är närmast ett politiskt problem: många upplever kärnkraften som något obehagligt. Att avskilja och lagra koldioxid är inget science fiction, även om det finns kvar vissa problem som måste lösas. Lundström understryker att det främst krävs gemensamma beslut för att komma tillrätta med klimatförändringarna. Alla aktörer måste reducera sina utsläpp och man måste hitta en politisk koncensus globalt. Vi frågade Carola Teir-Lehtinen, Fortums direktör för hållbar utveckling, hur energibolagens roll ser ut när det gäller utvecklingen av koldioxidfri produktion. Av alla koldioxidutsläpp i Europa kommer 80 procent från energisektorn. Eftersom efterfrågan på el väntas öka står elbolagen inför stora utmaningar och vi har ett stort ansvar. Vi på Fortum har sedan flera år tillbaka tagit utmaningen på allvar och det synliga beviset på detta är att vi gradvis har ökat produktionen av utsläppsfri el under de senaste femton åren. För närvarande håller vi på att genomföra ett omfattande investeringsprogram på tre miljarder euro som till cirka 90 procent består av koldioxidfri produktion. Vi är Nordens största leverantör av miljömärkt el av våra kunder köper miljömärkt el. I början av året lanserade vi två nya produkter för våra företagskunder: Fortum Carbon Free el som inte skapar koldioxidutsläpp när den produceras och Fortum Renewable-el som endast produceras med förnybara energiformer. Vårt mål är att öka efterfrågan på koldioxidfri el och på detta sätt öka den koldioxidfria produktionen. Fortum Carbon Free och Fortum Renewable Fortum Carbon Free och Fortum Renewable är Fortums egna miljömärkningar som finns tillgängliga för företagskunder både på den svenska och på den finska marknaden. De nya produkterna lanserades på marknaden för att bli arbetsredskap för kunderna: genom att välja Carbon Free eller Fortum Renewable produkter kan kunden vara med och reducera klimatförändringarna. Elen med miljömärkning Fortum Carbon Free produceras huvudsakligen med kärnkraft och kostar inget extra för kunden. Cirka tusen av bolagets befintliga kunder kommer att få miljömärkningen automatiskt. El märkt med Fortum Renewable produceras till hundra procent med förnybara energikällor, bio-, vind,- sol- och vattenkraft. Renewable-märkt miljövärde kan köpas från Fortum, även om elen fysiskt köps från en annan leverantör. Fortums mindre kunder kan fortfarande köpa el märkt med Bra Miljöval som produceras med förnybara energikällor. Fortums miljömärkta el produceras i Norden och en utomstående revisor kontrollerar varje år att andelen miljömärkt producerad el motsvarar mängden av miljövärdet som sålts. Fortum Carbon Free och Fortum Renewable baseras på den internationella standarden ISO Miljövärdet som har erhållits genom Fortum Renewable har dessutom registrerats på EU:s ursprungsregister över förnybar energiproduktion och den har tagits med i systemet för RECS International Quality Standard (RECS är en internationell organisation som utfärdar gröna certifikat). 10 FORTE 1/2008

11 Energi från TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY FOTO: CRESTOCK, TOMI PARKKONEN Oändliga mängder vågkraft på havsbottnen och exploatering på distans av ett världsledande företag. Om det låter fantastiskt så är också historiens början som taget ur en äventyrsbok. Yrkesdykaren Rauno Koivusaari är en rutinerad forskare av båtvrak. Under en dykning upptäckte han flera meter under havsytan, nära havsbotten, en timmerstock som rörde sig först framåt en bit och sedan tillbaka igen. Samma rörelse upprepades om och om igen. Därefter upptäckte Koivusaari att också båtvraken rörde sig på samma sätt, oavbrutet fram och tillbaka. Koivusaari fortsatte att grubbla över sina observationer under dykningen, även om undervattensvågor som kan flytta saker inte är ett okänt fenomen för dykare och vågforskare. Så småningom utvecklades idén att undervattensvågorna skulle kunna användas för energiproduktion. Hans idé från 1990-talet om att utnyttja energin från undervattensvågor har nu utvecklats till en konkret produkt som utnyttjar fenomenet. WaveRoller kallas tekniken som AW-Energy Oy har fått patent på i flera länder. Havets skatter AW-Energys vd Tuomo Hyysalo och projektledaren Erkki Kasanen blir inte förvånade över frågan om hur det kommer sig att ett företag som ligger i Esbo, i Finland utvecklar en teknik som kan ta tillvara på vågkraften i de stora oceanerna. Man måste förstå hur vågorna rör sig och den kompetensen har vår personal. Dessutom måste man ha goda kunskaper i hydraulik, elöverföring och kontroll teknik, vilket vi också har, säger Hyysalo. Exploateringen av förnybara energikällor har blivit aktuellt när man försöker hitta alternativ till fos- FORTE 1/

12 sila energiformer i syfte att begränsa klimathotet. Vind- och solenergi har varit mest aktuella, men nu riktas blickarna också mot havet. Hyysalo och Kasanen kan visa imponerande siffror för exploateringsmöjligheterna av vågkraften. WaveRoller-teknikens globala produktionspotential uppskattas till 530 terawattimmar om året, vilket motsvarar cirka 60 gigawatt baserad på kraftverkens AW-Energy kan vågkraften, säger vd Tuomo Hyysalo och projektledaren Erkki Kasanen. genomsnittliga effekt, säger Kasanen. Hyysalo säger att tekniken som utnyttjar undervattensvågor endast är ett sätt att exploatera vågkraften. Den totala potentialen av vågkraften beräknas uppgå till terawattimmar om året fram till 2025, säger Hyysalo. Den beräknade produktionskapaciteten av WaveRoller-tekniken motsvarar effekten på cirka FORTE 1/2008

13 moderna kärnkraftverk. Även om siffrorna bara skulle vara vägledande så är budskapet tydligt: det finns enorma energiresurser i haven. Frågan är bara vilka delar av energiresurserna som kan exploateras på ett ekonomiskt rationellt sätt. Olika utvecklingsfaser Runt om i världen har det också utvecklats olika typer av tekniker för att ta tillvara vågkraften på havsytan: det finns bojar som rör sig upp och ner, flottor av olika storlekar och form samt vågkraftverk som har byggts på stränderna. WaveRoller-tekniken har en enkel konstruktion. Prototypen som testas är en platta på cirka sexton kvadratmeter som monteras lodrätt på havsbotten. Vattnet som strömmar rör plattan fram och tillbaka. Den här rörelseenergin förvandlas med hjälp av en kolv, en hydraulmotor och en generator till el som via en kabel överförs till en transformator som finns på stranden. Ett vågkraftverk skulle bestå av flera plattor som ligger bredvid och efter varandra i moduler. På vågtoppen Fortum har investerat sex miljoner kronor i forskning och utveckling av vågkraft i Sverige för nordiska vågförhållanden och kommer att förvärva en andel av vågkraftparken i Islandberg. Till skillnad mot WaveRoller-tekniken, som utnyttjar undervattenvågor producerar Islandsbergs kraftverk el av vågrörelserna på havsytan och tekniken har utvecklats för nordiska vågförhållanden. skapas av vindarna. Han kan också på ett enkelt sätt förklara skillnaden mellan dyningar och andra typer av vågor. Dyningar kan till exempel skapas av stormar utanför Grönland och de fortsätter sedan sin resa hundratals mil genom Atlanten utan att nämnbart förlora energi under resans gång. Dyningarna kan vara över hundra meter långa, vilket gör att de har stor rörelsemassa och kraft. Olika produktionsmetoder för vågkraft utesluter inte varandra, det finns behov av olika lösningar. Plattor som används i produktionen skulle kunna vara cirka femtio kvadratmeter stora. Ett område med plattor, stort som två fotbollsplaner, skulle kunna producera cirka en megawatt el. Ett kraftverk med en produktionskapacitet på tio megawatt skulle alltså inte behöva ta ett alltför stort område av havet i anspråk, säger Hyysalo. Kasanen och Pyysalo betonar att de olika produktionsmetoderna av vågkraften inte utesluter varandra utan att det behövs olika lösningar. Men de har en lång lista av argument som stöder WaveRoller-tekniken för exploateringen av bottenvågorna. Ett vågkraftverk skapar inga visuella nackdelar eftersom det ligger meter under havsytan. Andra fördelar är att kraftverkets konstruktion är enkel, lätt att bygga och att miljöpåverkan är låg, säger Pyysalo. Enligt honom är lämpliga platser för kraftverk havsområdena strax utanför stränderna vid de stora oceanerna där havet står öppet och stranden lämpar sig för uppbyggnad av ett kraftverk. Ofta handlar det om samma områden där surfarna trivs, säger Hyysalo. En del av vågkraften som finns längre ut i havet försvinner när kraftverken placeras nära stranden, utanför vågornas brytningspunkt. Samtidigt blir dock investeringskostnaden lägre och arbetsförhållandena enklare. Dessutom förlorar man energi ju djupare man går, men en stor fördel är att man slipper de ibland extrema förhållandena på havsytan, som till exempel kraftiga stormar som kan förstöra tekniken. Fördelarna med WaveRoller-tekniken har också övertygat Fortum och andra externa finansiärer som deltar i företagets utvecklingsarbete. AW-Energy har byggt ett prototypkraftverk utanför stranden i Peniche i Portugal där WaveRoller testas i verkliga förhållanden. Enligt Hyysalo visar resultaten hittills att priset på el som prototypkraftverket producerar borde sänkas till en fjärdedel av nuvarande priset för att produktionen skulle kunna konkurrera med andra produktionsmetoder. Man ska komma ihåg att när man började utveckla vindenergin så var produktionen mycket dyrare, men idag har vindenergin blivit en betydande produktionsmetod. Stormarna stör inte Kasanen säger att WaveRoll-tekniken nyttjar havets dyningar istället för lokalt förekommande vågor som FORTE 1/

14 INNOVATIONER för bättre energieffektivitet Klimatförändringen är en allvarlig utmaning men den kan påverkas. Här presenteras större och mindre innovationer som alla har det gemensamt att de ger bättre energieffektivitet. TEXT: SAMI LAAKSO OCH TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY FOTO: PLUGI Om alla trafikljus i Helsingfors skulle använda LED-teknik så skulle de spara el för kronor om året. Frekvensskiftare ger effektivare produktions processer Elmotorer används i många industriprocesser. När en motor kopplas in på elnätet går den med en konstant hastighet enligt nätfrekvensen. Med en frekvensskiftare kan maskinen användas med önskad hastighet och motorn optimeras för olika arbetsuppgifter vilket ger lägre energianvändning. Beräkningar visar att en frekvensskiftare kan halvera en motors elanvändning. Pappersindustrin, som använder mycket el, har varit en föregångare i användningen av frekvensskiftare. Det finns en stor potential i att spara energi genom att öka användningen av frekvensskiftare. Enligt beräkningar skulle användningen av frekvensskiftare spara hundratals megawatt el, både i Sverige och i Finland. 14 FORTE 1/2008

15 LED i trafiken Trafikljusen har traditionellt haft glöd- eller lågenergilampor. Stockholms stad har bytt ut alla vanliga lampor till LED-lampor i sina trafikljus. Även Helsingfors har planer på att följa exemplet. Fördelen med LED-trafikljus är att de är mycket energisnåla: energiförbrukningen är 5-10 watt, vilket är en sjättedel av vad en glödlampa förbrukar och en tredjedel av vad en lågenergilampa förbrukar. Till exempel i Helsingfors använder trafikljusen i en korsning el för 12 kronor under en dag. Samtliga trafikljus i staden använder el för 1,8 miljoner kronor om året. Men med LED-lampor skulle motsvarande elanvändning bara kosta kronor om året. Dessutom har en LED-lampa en livslängd på cirka tio år vilket ger lägre servicekostnader. Genomskinlig gardin stoppar energiförlust Det ska vara enkelt och lockande att gå in i ett köpcentrum. En stor utmaning är hur man kan förhindra värmen att försvinna ut när kunden öppnar dörren för att komma in. Det finns olika lösningar på problemet, men det gäller att förhindra att ute- och inneluften blandas när dörren är öppen. En fläkt som blåser luft och skapar en luftgardin mellan inne- och uteluften förhindrar den kalla luften att strömma in. Den här lösningen sparar värmekostnader och klimatet inne blir behagligare. På sommaren används luftgardiner för att hålla den svala luften kvar inne. Ladda inte för mycket Det är allmänt känt att laddaren till mobiltelefonen alltid drar el när den är kopplad till eluttaget. Nu har mobiltelefontillverkaren Nokia utrustat sina laddare med en varnare som påminner användaren att spara energi: en ljudsignal talar om när batteriet är fulladdat och att laddaren kan dras ur eluttaget. Genom att dra laddaren ur eluttaget direkt efter laddningen kan användare av Nokia mobiltelefoner världen över spara lika mycket el som medelstora hushåll i Europa under ett år. FORTE 1/

16 TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARI CO Tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid testas på kraftverken i Värtan och i Meri-Pori. investerar i miljövänliga energiproduktionsmetoder och "Fortum i forskning, i syfte att utveckla tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid. Fortum har också sagt sig vara intresserad av att något 2 ska avskiljas och lagras av bolagets kraftverk i Norden ska delta i EU:s demonstrationsprojekt där tio till tolv stora kraftverk utrustas med teknik som avskiljer koldioxid", säger direktör Risto Andsten på Fortum. Avskiljning och lagring av koldioxid är en process där koldioxid som bildas på kraftverk, som drivs med fossila bränslen avskiljs, omvandlas till vätska eller kristalliseras och transporteras sedan till förvaring. På det sättet kan koldioxid avskiljas permanent från luften. Det finns två huvudlinjer när det gäller avskiljningsteknik: syreförbrännings- och förgasningsteknik. Förgasningsteknik innebär att kol förgasas med syre i högt tryck och förbränns i en gasturbin. På det sättet blir koldioxiden ren i förbränningen och kan lagras. Syreförbränningstekniken går ut på att avskilja kväve från luften som innehåller 21 procent syre och 79 procent kväve. Syret som blir kvar blandas med koldioxidrökgaserna som bildas när man bränner kol. När syret brinner ihop med rökgaserna bildas koldioxid och vatten. När vattnet kondenserat får man ren koldioxid som kan lagras. Klimatförändringarna tas på allvar Europeiska Unionen (EU) har tagit på sig ledartröjan i kampen mot klimatförändringarna. EU har lagt tuffa mål för att begränsa koldioxidutsläppen, vilket innebär förpliktelser både för medlemsländer och för energibolag. EU:s mål fram till 2020: Minska växthusutsläppen i EU-länderna med 20 procent från 1990 års nivå, eller med 30 procent om andra industriländer beslutar att delta Öka andelen förnybar energi till 20 procent av slutanvändningen av energi. Utveckla möjligheterna att avskilja och lagra koldioxid. Höja energieffektiviteten med 20 procent. 16 FORTE 1/2008

17 En tredje metod att avskilja koldioxid är amintvätt. Innan rökgaserna kommer ut i luften leds de till en apparat som avskiljer huvuddelen av koldioxiden. Sedan lagras koldioxiden i en lagerbehållare och resten av rökgaserna släpps ut i luften. Efter avskiljning lagras koldioxid. Lagringen kan ske i berggrunden där koldioxid pumpas ner i fickor som ligger flera kilometer under marken exempelvis där det tidigare har funnits olja, gas eller kol. När trycket är tillräckligt stort förblir koldioxid i vätskeform och formationens tak stänger vätskan inne. Man håller fortfarande på och forskar om det också är möjligt att lagra koldioxid i oceanerna. Det finns två troliga alternativ att lagra koldioxid: genom att pumpa och lösa upp koldioxid i havet från ett fast rör eller från en båt som rör sig. Det är också möjligt att utfälla koldioxid, från ett fast rör eller från en färja som ligger nära stranden, och ner till havsbotten, djupare än meter. I en mineralogisk lagring låter man koldioxid reagera ihop med silikatmineraler i samband med att rökgaserna behandlas. I den här processen bildas magnesiumkarbonat som är ofarligt för naturen. När avståndet är högst 100 mil ska koldioxid enligt planerna transporteras till lämpliga lagringsplatser i ett rör. Även båttransporter är ett alternativ. Vi startade tillsammans med Teollisuuden Voima i januari ett projekt som går ut på att utveckla ett system för avskiljning av koldioxid på kraftverket Meri-Pori i Finland. Under 2008 ska det göras en analys om möjliga tekniker och i början av 2009 bör man kunna tillämpa den valda tekniken i elproduktionen på kraftverket. Målet är att investeringsbeslutet tas år 2011, vilket innebär att systemet kan tas i bruk Koldioxiden som avskiljs ska transporteras med båt för att lagras utomlands eftersom det inte finns några lämpliga lagringsplatser i Finland, säger Risto Andsten. Fortum testar avskiljning av koldioxid också på värmekraftverket i Värtan i Stockholm, se artikel på sidan 18 i detta nummer. Överskott som är till nytta I Siilinjärvi i Finland produceras värme efter principen hållbar utveckling, när överskottsvärme från svavelsyrafabriken återanvänds i produktionen av värme. Kommunen Siilinjärvi är till 90 procent självförsörjande på fjärrvärme, tack vare samarbetet mellan Kemira GrowHow och Fortum. Samarbetet började hösten Kemira GrowHow Oy tillverkar kemiskt gödsel och fosforsyra som vidareförädlas för gödsel- och djurfoderindustrin. Apatit som behövs i tillverkningen av svavelsyra kommer från fosfatgruvan som ligger på orten. Även svavelsyran som behövs i produktionen tillverkas i en egen produktionsanläggning. Tack vare samarbetet blev det möjligt att öka anläggningens kapacitet. Råvarutillgången säkrades i ännu högre grad när Fortum investerade i svavelförbränningsanläggningen. Den bränner svavel som kommer från oljeraffinering och produkten som kommer från förbränningen kan användas som råvara i tillverkningen av svavelsyra. Då produktionen ökar blir det också mer överskottsvärme från svavelförbränningsprocessen. Överskottsvärmen distribueras till kraftbolaget Savon Voima Oy som sedan levererar värmen till sina fjärrvärmekunder. Utgångspunkten är att samarbetet ger båda parter en affärsmässig nytta som bygger på företagens strategier för hållbar utveckling, säger Auvo Noronen, chef för Kemira GrowHows fabrik i Siilinjärvi. Vatten av ånga, värme av vatten Kemira GrowHow och Fortum har tillsammans utvecklat och byggt både tekniken och processerna för att ta tillvara överskottsenergi från processindustrin. Noronen är mycket nöjd med samarbetet som är unikt på den nordiska energimarknaden. TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY FOTO: KEMIRA GROWHOW FORTE 1/

18 Samarbetet är ett bra exempel på hur ingenjörer från två helt olika typer av bolag effektivt kan arbeta mot samma mål och samtidigt ha morgondagens utmaningar med i beräkningen för att uppnå energieffektivisering. Fabriken i Siilinjärvi bränner cirka ton svavel i smält form om året vilket ger ton svavelsyra. Men hur fungerar processen som gör det möjligt att ta tillvara överskottsvärmen? Vattnet räcker till att värma upp cirka villor. Svaveldioxidgasen från förbränningen leds via rör till tillverkningsprocessen där det tillverkas svavelsyra. Samtidigt genereras högtrycksånga. Förbränningsanläggningen som Fortum har byggt omfattar bland annat en förbränningskammare, en svavelförbrännare, torkningstorn och en värmepanna. I anslutningen till anläggningen finns en fjärrvärmeväxlare och pumpstation som levererar det cirka hundra grader varma fjärrvärmevattnet till Siilinjärvi. Anläggningen producerar cirka MWh värme om året, vilket motsvarar ton olja eller 600 lastbilslaster torv. Vattnet räcker till att värma upp cirka villor, säger regionchef Tapio Kiviranta på Fortum. TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY VÄRTAVERKET FÖREGÅNGARE I SVERIGE Genom att ta tillvara på värmen ur rökgaserna går det att producera fjärrvärme och samtidigt minskar koldioxidutsläppen. Värtaverket i Stockholm är en av Europas största producenter av fjärrvärme och -kyla och dess värmepumpsanläggning i Ropsten är Europas största. Värmen som verket producerar räcker till att värma upp bostäder under ett år. Dessutom producerar Värtaverket el. Utöver att verket är stort så finns där också en innovativ stämning. På Värtaverket håller man på att planera en rökgaskondenseringsanläggning. Målet är att den kan tas i bruk under hösten Vad är det ni håller på med, Värtaverkets chef Ulla Sandborgh? Enkelt beskrivet består tekniken av en stor värmeväxlare som kyler rökgaser i två steg. Först med hjälp av det gradiga vattnet som kommer i retur från fjärrvärmesystemet och sedan med det 20-gradiga vattnet från två värmepumpar. Rökgaskondenseringsanläggningen används i anslutning till ett kraftvärmeverk som eldas med kol och biobränslen. Under kondensering frigörs ånga från rökgaserna. Den värmer sedan upp vatten vilket används i fjärrvärmesystemet, berättar Ulla Sandborgh. Och varför gör ni det? Det är mycket bra för miljön och dessutom ekonomiskt lönsamt. Verkets effektivitet ökar med 50 megawatt och koldioxid utsläppen minskar med cirka ton om året, eftersom värmepumparna behöver använda mindre el och det behövs mindre fossila bränslen. Liknande rökgaskondenseringsanläggningar finns även i bruk på sopförbränningsanläggningen Högdalenverket och Bristaverket som använder flis som bränsle. 18 FORTE 1/2008

19 FRAMTIDENS TALANGER Energibranschen behöver unga medarbetare. Ett bra sätt att komma i kontakt med ett energibolag är att skriva uppsats om något inom branschen. I Finland finns också möjligheten att göra sitt examensarbete om energibranschen. Eftersom framtiden tillhör ungdomarna har Fortum Sverige utvecklat konceptet Energisnackis som uppmuntrar skolungdomar att diskutera om energi- och miljöfrågor. Matti Manner arbetar med sitt examensarbete på Fortum. Mycket prat men inga tomma ord Fortum Sverige har arrangerat många Energisnackis-träffar där skolungdomar har fått tillfälle att diskutera energi- och miljöfrågor under vägledning av Fortum. Konceptet kommer också att startas i Finland. Läraren från det privata gymnasiet Didaktus tog med sin klass till Energisnackis. Vi frågade Emanuel Karlsson och Oskar Zielinski vad de tyckte. Vi har haft mycket intressanta diskussioner om energi och miljö i skolan. På Energisnackis fick vi genom olika exempel information om förlust energi och vad energibolag gör för att minska utsläpp som är skadliga för klimatet, säger Emanuel. Vi fick också tips om hur vi kan använda el mer effektivt: nya kyl- och frysskåp är energisnålare än gamla, vanliga glödlampor bör ersättas med låg energilampor och varmvatten bör användas i mindre utsträckning. Dessutom ska man alltid stänga av elapparater när de inte används, fortsätter Emanuel och säger att med hjälp av dessa enkla åtgärder har energiförbrukningen minskat hemma. Även Oskar fick något nytt att tänka på, på Energisnackis. Den globala uppvärmningen är det största hotet mot miljön i dag och i framtiden. Därför tycker jag att man borde investera i kärnkraft som inte orsakar några växthusutsläpp. Kärnkraften är i dag den vanligaste energiproduktionstekniken i Sverige. Varför skulle vi inte kunna fortsätta på samma sätt? TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY FOTO: TOMI PARKKONEN OCH PETER MILTON Energiteknik och miljöskydd i fokus i diplomarbete Matti Manner, som studerar på tekniska högskolan arbetar på Fortum med sitt examensarbete som handlar om teknik som gör det möjligt att avskilja koldioxid. Han har specialiserat sig på energiteknik, miljöskydd och energiekonomi och är mycket entusiastiskt över uppgiften. Tekniken grundar sig på metoden att avskilja koldioxid från rökgaserna. Koldioxiden kan sedan i vätskeform transporteras antingen med båt eller i en rörledning till en förvaringsplats som ligger djupt under marken. Lämpliga förvaringsplatser finns till exempel under Bottenhavet där det finns geologiska formationer som passar bra för säker förvaring av koldioxid. Tekniken grundar sig på kyld ammoniak och den här tekniken behöver betydligt mindre energi än andra tekniker som används för att avskilja koldioxid från rökgaserna. Med den här tekniken minskar verkningsgraden på ett kraftverk mindre än med andra tekniker och förlusten i energiproduktionen blir lägre, säger Matti Manner. Emanuel Karlsson och Oskar Zielinski var med på Energisnackis. FORTE 1/

20 KUNDEN TYCKER TILL Inte bara varor utan även UPPLEVELSER TEXT: WESA LEHTO FOTO: BO KINNÅS En bra handelsplats ska utöver brett sortiment också erbjuda upplevelser. Miljön ska vara trivsam, ljudet, ljuset och även doften måste stämma. Det är också viktigt att klimatet är behagligt. Sickla Köpkvarter, strax utanför Stockholm, vill uppfylla alla dessa faktorer. 20 FORTE 1/2008

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2013

Energiskaffning och -förbrukning 2013 Energi 2014 Energiskaffning och -förbrukning 2013 Totalförbrukningen av energi på föregående års nivå år 2013 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning 1 Koldioxidavskiljning en klimatsmart lösning 2 Innehåll En av de största utmaningarna i vår tid 3 Det här gör E.ON internationellt 4 och i Sverige 4 Koldioxidavskiljning en viktig del av lösningen 5 Karlshamnsverket

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014

Välkomna till Falkenberg Energis. Reko fjärrvärmeträff 2014 Välkomna till Falkenberg Energis Reko fjärrvärmeträff 2014 Dagens agenda: 15.00 Välkommen Bo Anders Antonsson, Administrativ Chef 15.20 Presentation av fjärrvärme och prisändring Eva Hammar Orava, Driftingenjör

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

(Framsida Adlibris, redigerad i paint)

(Framsida Adlibris, redigerad i paint) (Framsida Adlibris, redigerad i paint) Innehållsförteckning Bokens innehåll Sida 1 Historik Sida 2-3 Idén med fjärrvärme Sida 4-5 Idén med Fjärrkyla Sida 6-7 Utvinning av fjärrvärme/kyla Sida 8-9 Energiomvandlingar

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget: www.seeeffect.se FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER En del av verktyget: www.seeeffect.se SeeEffect har utvecklats i samarbete mellan Interactive Institute - Swedish ICT och Håll Sverige Rent. Projektet finansieras av Energimyndigheten.

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Fingrid. Kraft med ansvar.

Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid. Kraft med ansvar. Fingrid i korthet Fingrid Oyj:s kraftöverföringsnät 1.1.2015 400 kv stamnät 220 kv stamnät 110 kv stamnät likströmsförbindelse andras nät Elektricitet är en oskiljaktig del av

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring

På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring På väg mot en solekonomi ett energisystem i förändring Göran Hult / 2014-03-21 Fortum i korthet Nr 3 Nr 1 Nr 1 Nr 2 Elproduktion Värme Distribution Elförsäljning Storbritannien Elproduktion Värmeförsäljning

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer