Vågenergi. från havsbotten. Hur påverkar klimatförändringarna energisektorn som investeringsobjekt? Fortum Framåt. med innovativa steg

Transkript

1 Vågenergi från havsbotten Fortum Hur påverkar klimatförändringarna energisektorn som investeringsobjekt? Framåt med innovativa steg

2 Innovationer kan reducera klimatförändringar 26 Fortum möter framtiden genom att intensifiera satsningen på hållbar utveckling. Vår ambition är att vara en föregångare, vilket vi redan fått bevis på att vi är. Idag är 89 procent av den el Fortum producerar koldioxidfri och Fortum Markets är den ledande leverantören av miljömärkt el i Norden av våra kunder köper miljömärkt el. De som tecknat Kesto-elavtal i Finland får miljömärkt el s k Norppasähkö och i Sverige får kunderna som tecknat Fortum Enkel-elavtal en Bra miljöval-märkt el. Vi är övertygade om att hållbar utveckling är en framgångsfaktor och en av våra främsta uppgifter är att bekämpa klimatförändringen. Att minska utsläppen av koldioxid ser vi som ett konkurrensmedel och här är vi idag väl positionerade. Därför satsar vi på Fortum också på forskning i förnyelsebara energikällor, såsom vågkraft. Vi har också ett utvecklingsprogram för att öka användningen av bioenergi. Till detta kan tilläggas de kommande investeringarna i kapitalfonder för miljöteknik där vi bidrar till forskningen inom energiteknik. Användningen av fossila bränslen är dock någonting som inte går att undvika inte i dag och inte i framtiden. Därför satsar Fortum tillsammans med Industrins Kraft på ett projekt vid det koleldade kondenskraftverket Meri-Pori i Finland med målet att utveckla ett system för tillvaratagande och avskiljning av koldioxid. De alternativa teknikerna skall analyseras och siktet är inställt på att vara i bruk år Vi hoppas att kraftverket kan bli ett av EU:s kommande pilotprojekt. Koldioxidavskiljning testas också vid vårt värmekraftverk i Värtan i Stockholm, vilket hittills har gett ett gott resultat. För att kunna vara en vägvisare måste Fortum satsa på tillväxt ett av våra främsta strategiska mål. Ett sätt att nå tillväxt är att uppmuntra medarbetarna till innovationer som gynnar såväl arbetstagaren som företaget. Därför har Fortum instiftat ett Innovationspris. Syftet är att stimulera medarbetarna till att kläcka idéer eller uppfinna något som kan öka effektiviteten i vår verksamhet. Tillväxt och hållbar utveckling kan gå hand i hand. Det är Fortum ett levande bevis för. Maria Romantschuk kommunikationsdirektör ENERGIBRANSCHEN I SIFFROR Sverige Finland 5,6 10,6 Koldioxidutsläpp i energiproduktionen ton/invånare år I USA var utsläppen 19,6, i Kina 3,9 och i Indien 1,1 ton per invånare. 2 FORTE 1/2008 Källa: IEA Statistics

3 Svensk Friidrott, Ryno Quantz I DETTA NUMMER Aktuellt... 4 Ren utveckling... 8 Energi från havsbotten Påhittad energieffektivitet Tekniker för avskiljning av koldioxid Spillvärme tas tillvara Värtaverket visar gott exempel Framtidens talanger Upplevelser till salu Kunden frågar, Fortum svarar Turbulens bland investerare Sebastian Johansen i serien Fortums ansikten Stefan Holm siktar mot högre höjder Fortum är ett ledande energiföretag i Norden och Östersjö regionen. Vi producerar, säljer och distribuerar el och värme, erbjuder drift och underhåll av kraftverk samt andra energirelaterade tjänster. Våra huvud produkter är el, värme och processånga. Vi strävar efter att i all vår verksamhet skapa resultat av toppkvalitet. Vårt mål är att bli kundernas naturliga val av energileverantör i Norden och Östersjöområdet. Fortum Abp:s aktie är noterad på Helsingforsbörsen. 1/2008 Forte är Fortums kundtidning. Chefredaktör: Maria Romantschuk Redaktionschef: Eija Johansson Redaktion: Compositor Oy Layout: Neutron Design Utgivare: Fortum Abp, tel , fax PB 1, FORTUM, Tryck: Libris Oy Omslagsbild: Tomi Parkkonen Adresskälla: Tidningens prenumerantregister Adressändringar: fortum@micromedia.fi Tel , fax ISSN Produkt- eller företagsnamn som nämns i artiklar är varumärken eller registrerade varumärken för respektive företag. Lämna gärna feedback på adressen FORTE 1/2008 3

4 AKTUELLT Högre elproduktion men fortsatt import Elkonsumtionen i Sverige 2007 blev 145,9 TWh, i stort sett oförändrat jämfört med fjolåret. Elproduktionen ökade med cirka tre procent. Därmed minskade importbehovet. Främst är det vattenkraften som bidragit till den ökade produktionen tack vare bättre vattentillgång än under det torra året Vindkraften, som nu på allvar börjar lämna bidrag, ökade med 40 procent. Nu när allt mer fokus riktas mot världens klimatproblem, är det viktigt att framhålla att Sverige har en elproduktion som till 97 procent kommer från vatten-, vind- och kärnkraft samt från bioeldade verk, kommenterar Svensk Energis VD Bo Källstrand summeringen. Nytt dotterbolag för investeringsrådgivning CRESTOCK Strandmiljöer restaureras Fortums Nordiska miljöfond finansierar restaureringen av älvängar längs nedre delen av Dalälven. Restaureringen av älvängarna gynnar hotade växtarter men också djur och friluftsliv. Ista naturreservat är en del av nedre Dalälvsområdet, ett av länets och kanske Sveriges finaste naturområden. Naturreservaten är till för att bevara värdefulla våtmarker, strandskogar och rullstensåsar. Med stöd av vår Nordiska miljöfond har Fortum även bidragit till projekt i bland annat Gullspångsälven, Klarälven samt i sjön Sommen. Fortum Markets Oy startade i början av året ett nytt dotterbolag, Fortum Portofolio Services Oy, som ger rådgivning för investerare. Det nya bolaget har helt eller delvis tagit över ansvaret för Fortum Markets Oy:s nuvarande avtal för förvaltning av aktieportfölj och avtal för förmedling av derivat. Den nya lagstiftningen som grundar sig på EU:s direktiv om marknaden för finansieringsmedel ledde till många ändringar i den finska lagstiftningen som styr värdepappershandeln. Den viktigaste förändringen handlar om investeringsrådgivning. I fortsättningen krävs att ett företag som erbjuder rådgivning för investerare måste ha ett tillstånd som övervakas av Finansinspektionen. Miljövänlig fjärrvärme har minst prisökningar Priset på fjärrvärme ökar mindre än på andra uppvärmningsalternativ, visar den nyaste Nils Holgerssonundersökningen, bostadsorganisationernas årliga prisjämförelse. Det genomsnittliga priset på fjärrvärme ökade med knappt tre procent från 2005 till Trots låga prisökningar investerar fjärrvärmebranschen årligen miljardbelopp i miljövänlig produktion. Fjärrvärme är ett prisvärt alternativ med låg klimatpåverkan. Fjärrvärme är enkelt, tryggt och bekvämt, och det är därför fjärrvärmen i dag värmer halva Sverige och fortsätter att växa, säger Lena Sommestad, VD för Svensk Fjärrvärme. 4 FORTE 1/2008

5 Tre fjärdedelar av Finlands fjärrvärmeleverantörer har fått Reko fjärrvärme kvalitetsmärkning Finsk Energiindustri tilldelade i december kvalitetsmärkningen Reko fjärrvärme till elva av sina medlemsföretag, bland dem Fortum Power and Heat Oy. Fortums kvalitetsmärkning gäller nu i hela Finland Fortums fjärrvärme i Esbo fick denna utmärkelse redan hösten Systemet med Reko fjärrvärme startades hösten För att få utmärkelsen måste energi- och fjärrvärmebolag uppfylla ett antal krav, bland annat beträffande transparens och öppenhet. Fjärrvärme måste utvecklas som en produkt med hög kvalitet och prissättningen måste präglas av öppenhet och jämförbarhet. Kundsäkerheten ska ligga på hög nivå och information samt samarbetet med olika intressegrupper måste ske i en öppen atmosfär. I Finland finns totalt 34 Reko fjärrvärmeföretag. Deras sammanlagda försäljning ligger på cirka 22 TWh, vilket är cirka 73 procent av den totala försäljningen av fjärrvärme i Finland. I Sverige utsåg Svensk Fjärrvärme Fortum Värme till en Reko fjärrvärmeleverantör redan Ett stort steg till Ryssland Fortum kommer att förvärva en majoritetsandel i det ryska regionala energiföretaget TGC-10. Under affärens första fas kommer Fortum att förvärva procent av aktierna, men målet är att få 100 procent av aktierna genom att ge ett inlösningsanbud till minoritetsägarna. Det totala värdet av affären kommer då att uppgå till 2,7 miljarder euro. TGC-10 ligger öster om Uralbergen, ett område med snabb ekonomisk tillväxt. TGC-10 består av åtta anläggningar som producerar både el och värme. Genom förvärvet kommer Fortums produktion av el (52 TWh 2007) att öka med 17 TWh, vilket ytterligare fördubblas när ett investeringsprogram på 2,2 miljarder euro har genomförts fram till Försäljningen av värme kommer att passera 50TWh (27 TWh 2007). TGC-10 har cirka anställda. Den ryska elmarknadsreformen, som startades 2003, beräknas vara fullt genomförd i juli Då ska samtliga sex statliga produktionsbolag (WGC) och fjorton regionala bolag (TGC) vara privatiserade. Den ryska regeringen har som mål antagit en tidtabell vilket innebär att elpriserna ska släppas fria senast CRESTOCK Vindpark till Dalarna I januari startade bygget av en vindpark i Orsa Finnmark i Dalarna. På området där vindturbinerna ska byggas under byggdes först ett 80 meter högt torn som samlar och mäter information om vindförhållanden. Fortum genomför projektet i samarbete med jord- och skogsägarkooperativet Orsa Besparingsskog. Målet är att bygga åtta vindturbiner som har en effekt på tre megawatt var. Projektet är banbrytande när det gäller produktionen av förnybar energi: i placeringen av vindparken togs också hänsyn till andra faktorer än bara goda och stabila vindförhållanden, och en viktig faktor är att parken ligger nära vattenkraftverken Vässinkoski och Noppikoski. Vindturbinerna ska fjärrstyras från Fortums driftcentral i Sveg och vindkraftanläggningens drift ska planeras och verkställas i samarbete med vattenkraftverken. Fortum Generation Nät AB äger dessutom en kraftledning på 50 kilovolt mellan elstationerna i Vässinkoski och Furudal. Med andra ord, huvuddelen av infrastrukturen som behövs finns redan tillgänglig. Vårt produktionskoncept med både vind och vatten har redan fått internationellt beröm, bland annat från WWF:s australiensiska representant som besökte Stockholm förra året, berättar Magnus Bergman, projektansvarig på enheten förnybar energi på Generation. FORTE 1/2008 5

6 AKTUELLT CRESTOCK Fortum med på listan över världens mest ansvarsfulla företag Fortum har för första gången valts in på listan över världens mest ansvarsfulla företag. Listan The Global 100 Most Sustainable Corporations publicerades på Världsekonomiskt Forum i januari. Utöver Fortum fanns ett dussintal andra nordiska företag med på listan. I bedömningen tittar man på företagets förmåga att administrera miljömässiga, sociala och administrativa risker samt skickligheten att vända dessa risker till möjligheter. Fortum har sedan 2004 också varit med på Dow Jones index över hållbar utveckling. EU presenterade gemensamt klimatoch energiprogram Europeiska kommissionen presenterade den 23 januari 2008 ett klimat- och energiprogram. Syftet med programmet är att förverkliga de klimat- och energipolitiska mål som Europarådet antog för ett år sedan. Programmet innehåller flera lagförslag, varav de viktigaste berör förändringar i direktivet för utsläppshandeln för perioden , förslag till ett nytt ramdirektiv för förnybar energi och förslag om att utsläppsförpliktelserna också ska gälla sektorer utanför utsläppshandeln. Programmet måste förhandlas klart och beslutet tas under 2008 på grund av valet till Europarlamentet sommaren Energieffektivitetsavtal hjälper till att spara energi Det nya energieffektivitetsavtalet är avsett för företag som vill spara energi frivilligt. I Finland har näringslivet och staten gjort ett ramavtal om energieffektivitet för Med hjälp av avtalet kan näringslivet uppfylla kraven i EU:s energitjänstedirektiv, som har som mål att slutanvändningen av energi ska minska med nio procent. Information om energieffektivitet ska systematiskt spridas till allt fler företag och till nya branscher, som till exempel till turist- och restaurangbranscherna. Ett företag som skriver under energieffektivitetsavtalet förbinder sig att minska sin energianvändning. Företaget ska först kartlägga vad som kan förbättras och sedan ska besparingsåtgärderna genomföras enlig planen. Uppnådda besparingsmål ska rapporteras. Byggandet av kraftverket i Suomenoja har startats Våren 2006 togs investeringsbeslutet att bygga ett nytt kraftverk i Suomenoja i Finland. Byggarbetet har nu kommit i gång. Vid årsskiftet påbörjades förstärkningen av grunden och arbetet med själva grundkonstruktionen kommer igång under mars. Kraftverket i Suomenoja blir ett gaskombikraftverk (combined cycle and gas turbine plant), vilket innebär att enheten kommer att bestå av en gasturbin, panna och ångturbin. Det nya kraftverket kommer att ha en eleffekt på 234 megawatt och en fjärrvärmeeffekt på 214 megawatt. Kraftverket drivs med naturgas vilket minskar kolanvändningen i Suonenjoki med cirka 30 procent. 6 FORTE 1/2008

7 2007 kännetecknades av mycket nederbörd och milda vintertemperaturer. Under året ledde den goda vattenbalansen i kombination med låga priser på utsläppsrätter för koldioxid till generellt sett låga spotpriser i Norden. Trots detta har Fortum förbättrat sitt resultat jämfört med föregående år och bolagets finansiella ställning är fortsatt stark. Det jämförbara rörelseresultatet ökade förra året med nio procent och uppgick till (1 437) miljoner euro. Resultat före skatter uppgick till (1 421) miljoner euro, en ökning med 36 %. Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade till (1 151) miljoner euro. Resultatet per aktie var 1,74 euro (1,22), vilket var 43 % bättre än året innan. Av detta var 0,46 euro/aktie vinster av engångskaraktär. Under året 2007 var cirka 89 % av Fortums elproduktion koldioxidfri. Fortum hade ett bra år 2007 Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Distribution under året var 231 miljoner euro, 19 miljoner euro lägre än föregående år. Huvudanledningen till minskningen under 2007 jämfört med året innan var kostnader på 13 miljoner euro som uppkom i samband med stormarna i början av Under 2007 gick det inte att nå ett positivt jämförbart rörelseresultat för Markets. Det berodde delvis på detaljförsäljningen i Finland där konsumentpriserna inte ökade i samma takt som marknadens anskaffningspriser (grossistpriser på Nord Pool). Trots den hårda priskonkurrensen hade Fortum en tydlig ökning av kundstocken i Finland under 2007, vilket framför allt kan tillskrivas ökad försäljning av miljömärkta elprodukter. Fortum är marknadsledare på försäljning av miljömärkt el på den nordiska marknaden. Segmentanalyser Under 2007 var segmentet Kraftproduktions pris på producerad kraft i Norden 39,7 (37,1) euro per megawattimme (MWh), en ökning med 7 % från föregående år och klart högre än det genomsnittliga spotpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Detta uppnåddes tack vare Fortums konsekventa säkringsstrategi. Under januari till december var det jämförbara rörelseresultatet 108 miljoner euro högre än föregående år. Det jämförbara rörelseresultatet för segmentet Värme var 37 miljoner euro högre 2007 än En effektiv bränslemix hade en positiv effekt på resultatet i Sverige. Förvärvet av Fortum Esbo (E.ON Finland) samt förbättringar av effektiviteten i Polen bidrog också till ett positivt resultat. Prognos Den marknadsfaktor som främst påverkar Fortums resultat är grossistpriset på el i Norden. De centrala faktorerna för utvecklingen av kraftpriset är den nordiska vattenbalansen, balansen mellan tillgång och efterfrågan, priserna på utsläppsrätter för koldioxid samt bränslepriser. Den allmänna bedömningen på marknaden är att elförbrukningen i Norden kommer att öka med cirka 1 % per år under de närmaste åren. I början av januari 2008 hade Fortum prissäkrat omkring 70 % av segmentet Kraftproduktions uppskattade energiförsäljning i Norden för resten av 2008 till ungefär 44 euro per MWh. För kalenderåret 2009 hade omkring 25 % av segmentet Kraftproduktions uppskattade energiförsäljning i Norden säkrats till omkring 46 euro per MWh. Med en flexibel och miljövänlig produktionsportfölj fortsätter Fortum att vara väl positionerat för framtiden. TOMI PARKKONEN 2007 utmärkt produktionsår för kärnkraftverket i Lovisa Fortums kraftverk i Lovisa i Finland överträffade för andra året i rad produktionsgränsen åtta terawattimmar. Enhet två uppnådde sitt bästa resultat någonsin fyra terawattimmar. Också kraftverkets totala energitillgänglighet var hög, 95,4 procent. En kortare service som görs årligen gjordes både på Lovisa 1 och Lovisa 2. Den finska regeringen, statsrådet, beviljade för båda enheterna nya drifttillstånd som går ut i slutet av Under förra året startades provdriften på ett konsolideringsverk för avfall i vätskeform. I slutet av 2007 förbereddes installationsarbeten som ska genomföras under Arbetet ingår i ett moderniseringsprojekt för automation som ska fortsätta fram till Förra årets elproduktion i Lovisa räcker till att värma upp cirka eluppvärmda villor under ett år, vilket gör att koldioxidutsläppen blir cirka sex miljoner ton lägre om året. FORTE 1/2008 7

8 RENutveckling Energiteknik är nyckeln till en hållbar utveckling, men för att kunna nyttja den fullt ut krävs politiskt samförstånd. 8 FORTE 1/2008

9 Begreppet hållbar utveckling kan betyda många olika saker. En av de mest långlivade förklaringarna är från 1980-talet. En FN-kommission, som leddes av Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland, definierade begreppet som en utveckling som garanterar goda livsvillkor för dagens generationer, utan att försämra livsvillkoren för kommande generationer. Hållbar utveckling är med andra ord en styrd och ständigt pågående världsomspännande, regional och lokal samhällsförändringsprocess där miljö, människor och ekonomi uppmärksammas i allt beslutsfattande. I energibranschen konkretiseras den hållbara utvecklingen i forsknings- och utvecklingsarbete. Rent allmänt kritiseras att energibolagens investeringar i forskning och utveckling, som varierar från 0,1 till 0,8 Utan effektiv elanvändning och elproduktion går det inte att reducera koldioxidutsläppen tillräckligt mycket och snabbt, säger Lundström. Mot förnybara energikällor Ser man minskningen av koldioxidutsläpp på längre sikt så är förnybara energikällor ett alternativ energisystemet måste förr eller senare bli utsläppsfri. Vind- och vågkraft samt solenergi skapar inga CO2-utsläpp och bioenergi är koldioxidneutral. Även om det frigörs koldioxid vid förbränning av biomassa så förbinder växterna lika mycket koldioxid när de växer TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY FOTO: TOMI PARKKONEN Sol- och vågkraft kan bli viktiga energikällor om några decennier. procent av försäljningen, är för låga. Energiproduktionssystemet måste förändras och det är viktigt att diskutera vilken roll energibolag ska spela i förändringsprocessen. Siffrorna i sig säger ingenting om innehållet av utvecklingsarbetet, vilket kanske borde vara det mest centrala diskussionsämnet. Det verkar dock troligt att flera bolag är beredda att öka sina investeringar i forskning- och utveckling inom energiteknik, säger Fortums teknikdirektör Petra Lundström. Vilka är då Fortums prioriteringar i utvecklingsarbetet? Det är två krafter som för vidare den energitekniska utvecklingen: klimatförändringarna och energisäkerhet. Energibranschen måste klara av att utveckla nya energikällor och under tiden måste vi kunna avskilja koldioxid för att förhindra att den hamnar i atmosfären. Samtidigt måste vi se till att vi inte blir alltför beroende av importerad el, säger Lundström och nämner fyra sätt att agera. För det första måste vi spara energi och enligt Lundström bör det vara energibolagens uppgift att uppmuntra och vägleda sina kunder till detta. Tjänster som ger bättre energieffektivitet kan i framtiden vara en del av affärsverksamheten. upp, säger Petra Lundström. Fortum har ett eget program för att öka användningen av biobränslen. Till exempel görs på kraftverken provförbränningar där målet är att ersätta fossila bränslen med biobränslen. Fortum är också med i ett bioförädlingsutvecklingsprojekt som grundar sig på pyrolys. I en pyrolys bryts de fasta ämnen ned genom att hetta upp dem i ett syrelöst utrymme. Syftet med förädlingskonceptet är att kunna producera bioolja med hjälp av pyrolys, samtidigt som man producerar el och värme med biomassa. Av de andra energikällorna som Lundström nämner är vindkraften redan känd för allmänheten. Däremot har många svårt att tro på potentialen av våg- och solenergi. Vågor och framförallt solen kan bli betydande energikällor redan om några decennier, försäkrar Lundström. För att kunna bromsa klimatförändringarna behöver vi både framtidens teknik och lösningar som är färdiga att användas direkt. Vi måste få problemet under kontroll, fortsätter hon. Att utveckla tekniker som knyter till sig koldioxidfri kärnkraft är därför det tredje viktiga delområdet i Fortums forsknings- och utvecklingspaket. Koldioxid måste avskiljas Energisparande, förnybara energikällor och kärnkraft är dock inte tillräckligt för att den hållbara utveck- FORTE 1/2008 9

10 lingen ska kunna bli verklighet. Globalt kommer kolen att spela en viktig roll under lång tid framöver. Cirka 40 procent av elen i världen produceras med kol och i Asien växer det upp nya kolkraftverk som svampar ur jorden. Bara i Kina startas till exempel ett eller två nya kolkraftverk varje vecka. Vi har ett låst läge för flera decennier framåt. Det går inte helt att ersätta kolen och å andra sidan har västländer ingen rätt att förhindra dessa länder att utvecklas, säger Lundström. Det finns alltså inga alternativ: koldioxid som kolkraftverken släpper ut i luften måste avskiljas och lagras. EU håller på att starta ett demonstrationsprogram vars syfte är att skapa ett tiotal rena kraftverk som använder fossila bränslen. I dessa kraftverk ska koldioxid avskiljas och lagras innan den hamnar i luften. Fortums mål är att ett av dessa provkraftverk ska ligga i Norden och för att lyckas med målet deltar Fortum i flera olika projekt. I början av året startade Fortum och finska kraftbolaget Teollisuuden Voima (TVO) ett samarbetsprojekt som har i syfte att hitta alternativa tekniska lösningar för avskiljning och lagring av koldioxid. Målet är att tekniken som väljs kan tas i bruk år Även på Värtaverken i Stockholm testas en teknik för avskiljning av koldioxid från rökgaserna. Det ser lovande ut: vi har lyckats avskilja 99 procent av koldioxiden. Det finns flera sätt att avskilja och lagra CO2 och det är ännu inte alls klart vilken teknik som är bäst för olika typer av kraftverk. För närvarande vill Fortum vara med i flera olika utvecklingsprojekt, säger Lundström. Två krafter för vidare utveckling av energitekniker: klimatförändringen och energisäkerheten. Global koncensus Energiteknik är framtidens bransch. Enbart EU:s strikta utsläppsmål innebär att reduceringen av utsläpp kommer att vara en prioriterad fråga. Men är det realistiskt att tro att det fortfarande går att rädda världen som lider av klimatförändringarna? Ja, om man ser frågan ur rent teknisk synvinkel, svarar Lundström. Bättre energieffektivitet är inte ett tekniskt problem, däremot måste vi alla ändra våra attityder och göra kloka val i våra dagliga liv. Det finns också förnybara energiformer som redan producerar el och det finns även många energiformer där produktionen kan ökas. Det finns fortfarande tekniska utmaningar när det gäller solenergi och bränsleceller, men inga större problem som vi inte kan lösa. Kärnkraften är närmast ett politiskt problem: många upplever kärnkraften som något obehagligt. Att avskilja och lagra koldioxid är inget science fiction, även om det finns kvar vissa problem som måste lösas. Lundström understryker att det främst krävs gemensamma beslut för att komma tillrätta med klimatförändringarna. Alla aktörer måste reducera sina utsläpp och man måste hitta en politisk koncensus globalt. Vi frågade Carola Teir-Lehtinen, Fortums direktör för hållbar utveckling, hur energibolagens roll ser ut när det gäller utvecklingen av koldioxidfri produktion. Av alla koldioxidutsläpp i Europa kommer 80 procent från energisektorn. Eftersom efterfrågan på el väntas öka står elbolagen inför stora utmaningar och vi har ett stort ansvar. Vi på Fortum har sedan flera år tillbaka tagit utmaningen på allvar och det synliga beviset på detta är att vi gradvis har ökat produktionen av utsläppsfri el under de senaste femton åren. För närvarande håller vi på att genomföra ett omfattande investeringsprogram på tre miljarder euro som till cirka 90 procent består av koldioxidfri produktion. Vi är Nordens största leverantör av miljömärkt el av våra kunder köper miljömärkt el. I början av året lanserade vi två nya produkter för våra företagskunder: Fortum Carbon Free el som inte skapar koldioxidutsläpp när den produceras och Fortum Renewable-el som endast produceras med förnybara energiformer. Vårt mål är att öka efterfrågan på koldioxidfri el och på detta sätt öka den koldioxidfria produktionen. Fortum Carbon Free och Fortum Renewable Fortum Carbon Free och Fortum Renewable är Fortums egna miljömärkningar som finns tillgängliga för företagskunder både på den svenska och på den finska marknaden. De nya produkterna lanserades på marknaden för att bli arbetsredskap för kunderna: genom att välja Carbon Free eller Fortum Renewable produkter kan kunden vara med och reducera klimatförändringarna. Elen med miljömärkning Fortum Carbon Free produceras huvudsakligen med kärnkraft och kostar inget extra för kunden. Cirka tusen av bolagets befintliga kunder kommer att få miljömärkningen automatiskt. El märkt med Fortum Renewable produceras till hundra procent med förnybara energikällor, bio-, vind,- sol- och vattenkraft. Renewable-märkt miljövärde kan köpas från Fortum, även om elen fysiskt köps från en annan leverantör. Fortums mindre kunder kan fortfarande köpa el märkt med Bra Miljöval som produceras med förnybara energikällor. Fortums miljömärkta el produceras i Norden och en utomstående revisor kontrollerar varje år att andelen miljömärkt producerad el motsvarar mängden av miljövärdet som sålts. Fortum Carbon Free och Fortum Renewable baseras på den internationella standarden ISO Miljövärdet som har erhållits genom Fortum Renewable har dessutom registrerats på EU:s ursprungsregister över förnybar energiproduktion och den har tagits med i systemet för RECS International Quality Standard (RECS är en internationell organisation som utfärdar gröna certifikat). 10 FORTE 1/2008

11 Energi från TEXT: SAMI LAAKSO, COMPOSITOR OY FOTO: CRESTOCK, TOMI PARKKONEN Oändliga mängder vågkraft på havsbottnen och exploatering på distans av ett världsledande företag. Om det låter fantastiskt så är också historiens början som taget ur en äventyrsbok. Yrkesdykaren Rauno Koivusaari är en rutinerad forskare av båtvrak. Under en dykning upptäckte han flera meter under havsytan, nära havsbotten, en timmerstock som rörde sig först framåt en bit och sedan tillbaka igen. Samma rörelse upprepades om och om igen. Därefter upptäckte Koivusaari att också båtvraken rörde sig på samma sätt, oavbrutet fram och tillbaka. Koivusaari fortsatte att grubbla över sina observationer under dykningen, även om undervattensvågor som kan flytta saker inte är ett okänt fenomen för dykare och vågforskare. Så småningom utvecklades idén att undervattensvågorna skulle kunna användas för energiproduktion. Hans idé från 1990-talet om att utnyttja energin från undervattensvågor har nu utvecklats till en konkret produkt som utnyttjar fenomenet. WaveRoller kallas tekniken som AW-Energy Oy har fått patent på i flera länder. Havets skatter AW-Energys vd Tuomo Hyysalo och projektledaren Erkki Kasanen blir inte förvånade över frågan om hur det kommer sig att ett företag som ligger i Esbo, i Finland utvecklar en teknik som kan ta tillvara på vågkraften i de stora oceanerna. Man måste förstå hur vågorna rör sig och den kompetensen har vår personal. Dessutom måste man ha goda kunskaper i hydraulik, elöverföring och kontroll teknik, vilket vi också har, säger Hyysalo. Exploateringen av förnybara energikällor har blivit aktuellt när man försöker hitta alternativ till fos- FORTE 1/

12 sila energiformer i syfte att begränsa klimathotet. Vind- och solenergi har varit mest aktuella, men nu riktas blickarna också mot havet. Hyysalo och Kasanen kan visa imponerande siffror för exploateringsmöjligheterna av vågkraften. WaveRoller-teknikens globala produktionspotential uppskattas till 530 terawattimmar om året, vilket motsvarar cirka 60 gigawatt baserad på kraftverkens AW-Energy kan vågkraften, säger vd Tuomo Hyysalo och projektledaren Erkki Kasanen. genomsnittliga effekt, säger Kasanen. Hyysalo säger att tekniken som utnyttjar undervattensvågor endast är ett sätt att exploatera vågkraften. Den totala potentialen av vågkraften beräknas uppgå till terawattimmar om året fram till 2025, säger Hyysalo. Den beräknade produktionskapaciteten av WaveRoller-tekniken motsvarar effekten på cirka FORTE 1/2008

13 moderna kärnkraftverk. Även om siffrorna bara skulle vara vägledande så är budskapet tydligt: det finns enorma energiresurser i haven. Frågan är bara vilka delar av energiresurserna som kan exploateras på ett ekonomiskt rationellt sätt. Olika utvecklingsfaser Runt om i världen har det också utvecklats olika typer av tekniker för att ta tillvara vågkraften på havsytan: det finns bojar som rör sig upp och ner, flottor av olika storlekar och form samt vågkraftverk som har byggts på stränderna. WaveRoller-tekniken har en enkel konstruktion. Prototypen som testas är en platta på cirka sexton kvadratmeter som monteras lodrätt på havsbotten. Vattnet som strömmar rör plattan fram och tillbaka. Den här rörelseenergin förvandlas med hjälp av en kolv, en hydraulmotor och en generator till el som via en kabel överförs till en transformator som finns på stranden. Ett vågkraftverk skulle bestå av flera plattor som ligger bredvid och efter varandra i moduler. På vågtoppen Fortum har investerat sex miljoner kronor i forskning och utveckling av vågkraft i Sverige för nordiska vågförhållanden och kommer att förvärva en andel av vågkraftparken i Islandberg. Till skillnad mot WaveRoller-tekniken, som utnyttjar undervattenvågor producerar Islandsbergs kraftverk el av vågrörelserna på havsytan och tekniken har utvecklats för nordiska vågförhållanden. skapas av vindarna. Han kan också på ett enkelt sätt förklara skillnaden mellan dyningar och andra typer av vågor. Dyningar kan till exempel skapas av stormar utanför Grönland och de fortsätter sedan sin resa hundratals mil genom Atlanten utan att nämnbart förlora energi under resans gång. Dyningarna kan vara över hundra meter långa, vilket gör att de har stor rörelsemassa och kraft. Olika produktionsmetoder för vågkraft utesluter inte varandra, det finns behov av olika lösningar. Plattor som används i produktionen skulle kunna vara cirka femtio kvadratmeter stora. Ett område med plattor, stort som två fotbollsplaner, skulle kunna producera cirka en megawatt el. Ett kraftverk med en produktionskapacitet på tio megawatt skulle alltså inte behöva ta ett alltför stort område av havet i anspråk, säger Hyysalo. Kasanen och Pyysalo betonar att de olika produktionsmetoderna av vågkraften inte utesluter varandra utan att det behövs olika lösningar. Men de har en lång lista av argument som stöder WaveRoller-tekniken för exploateringen av bottenvågorna. Ett vågkraftverk skapar inga visuella nackdelar eftersom det ligger meter under havsytan. Andra fördelar är att kraftverkets konstruktion är enkel, lätt att bygga och att miljöpåverkan är låg, säger Pyysalo. Enligt honom är lämpliga platser för kraftverk havsområdena strax utanför stränderna vid de stora oceanerna där havet står öppet och stranden lämpar sig för uppbyggnad av ett kraftverk. Ofta handlar det om samma områden där surfarna trivs, säger Hyysalo. En del av vågkraften som finns längre ut i havet försvinner när kraftverken placeras nära stranden, utanför vågornas brytningspunkt. Samtidigt blir dock investeringskostnaden lägre och arbetsförhållandena enklare. Dessutom förlorar man energi ju djupare man går, men en stor fördel är att man slipper de ibland extrema förhållandena på havsytan, som till exempel kraftiga stormar som kan förstöra tekniken. Fördelarna med WaveRoller-tekniken har också övertygat Fortum och andra externa finansiärer som deltar i företagets utvecklingsarbete. AW-Energy har byggt ett prototypkraftverk utanför stranden i Peniche i Portugal där WaveRoller testas i verkliga förhållanden. Enligt Hyysalo visar resultaten hittills att priset på el som prototypkraftverket producerar borde sänkas till en fjärdedel av nuvarande priset för att produktionen skulle kunna konkurrera med andra produktionsmetoder. Man ska komma ihåg att när man började utveckla vindenergin så var produktionen mycket dyrare, men idag har vindenergin blivit en betydande produktionsmetod. Stormarna stör inte Kasanen säger att WaveRoll-tekniken nyttjar havets dyningar istället för lokalt förekommande vågor som FORTE 1/

14 INNOVATIONER för bättre energieffektivitet Klimatförändringen är en allvarlig utmaning men den kan påverkas. Här presenteras större och mindre innovationer som alla har det gemensamt att de ger bättre energieffektivitet. TEXT: SAMI LAAKSO OCH TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY FOTO: PLUGI Om alla trafikljus i Helsingfors skulle använda LED-teknik så skulle de spara el för kronor om året. Frekvensskiftare ger effektivare produktions processer Elmotorer används i många industriprocesser. När en motor kopplas in på elnätet går den med en konstant hastighet enligt nätfrekvensen. Med en frekvensskiftare kan maskinen användas med önskad hastighet och motorn optimeras för olika arbetsuppgifter vilket ger lägre energianvändning. Beräkningar visar att en frekvensskiftare kan halvera en motors elanvändning. Pappersindustrin, som använder mycket el, har varit en föregångare i användningen av frekvensskiftare. Det finns en stor potential i att spara energi genom att öka användningen av frekvensskiftare. Enligt beräkningar skulle användningen av frekvensskiftare spara hundratals megawatt el, både i Sverige och i Finland. 14 FORTE 1/2008

15 LED i trafiken Trafikljusen har traditionellt haft glöd- eller lågenergilampor. Stockholms stad har bytt ut alla vanliga lampor till LED-lampor i sina trafikljus. Även Helsingfors har planer på att följa exemplet. Fördelen med LED-trafikljus är att de är mycket energisnåla: energiförbrukningen är 5-10 watt, vilket är en sjättedel av vad en glödlampa förbrukar och en tredjedel av vad en lågenergilampa förbrukar. Till exempel i Helsingfors använder trafikljusen i en korsning el för 12 kronor under en dag. Samtliga trafikljus i staden använder el för 1,8 miljoner kronor om året. Men med LED-lampor skulle motsvarande elanvändning bara kosta kronor om året. Dessutom har en LED-lampa en livslängd på cirka tio år vilket ger lägre servicekostnader. Genomskinlig gardin stoppar energiförlust Det ska vara enkelt och lockande att gå in i ett köpcentrum. En stor utmaning är hur man kan förhindra värmen att försvinna ut när kunden öppnar dörren för att komma in. Det finns olika lösningar på problemet, men det gäller att förhindra att ute- och inneluften blandas när dörren är öppen. En fläkt som blåser luft och skapar en luftgardin mellan inne- och uteluften förhindrar den kalla luften att strömma in. Den här lösningen sparar värmekostnader och klimatet inne blir behagligare. På sommaren används luftgardiner för att hålla den svala luften kvar inne. Ladda inte för mycket Det är allmänt känt att laddaren till mobiltelefonen alltid drar el när den är kopplad till eluttaget. Nu har mobiltelefontillverkaren Nokia utrustat sina laddare med en varnare som påminner användaren att spara energi: en ljudsignal talar om när batteriet är fulladdat och att laddaren kan dras ur eluttaget. Genom att dra laddaren ur eluttaget direkt efter laddningen kan användare av Nokia mobiltelefoner världen över spara lika mycket el som medelstora hushåll i Europa under ett år. FORTE 1/

16 TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY ILLUSTRATION: TOPI SAARI CO Tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid testas på kraftverken i Värtan och i Meri-Pori. investerar i miljövänliga energiproduktionsmetoder och "Fortum i forskning, i syfte att utveckla tekniker för avskiljning och lagring av koldioxid. Fortum har också sagt sig vara intresserad av att något 2 ska avskiljas och lagras av bolagets kraftverk i Norden ska delta i EU:s demonstrationsprojekt där tio till tolv stora kraftverk utrustas med teknik som avskiljer koldioxid", säger direktör Risto Andsten på Fortum. Avskiljning och lagring av koldioxid är en process där koldioxid som bildas på kraftverk, som drivs med fossila bränslen avskiljs, omvandlas till vätska eller kristalliseras och transporteras sedan till förvaring. På det sättet kan koldioxid avskiljas permanent från luften. Det finns två huvudlinjer när det gäller avskiljningsteknik: syreförbrännings- och förgasningsteknik. Förgasningsteknik innebär att kol förgasas med syre i högt tryck och förbränns i en gasturbin. På det sättet blir koldioxiden ren i förbränningen och kan lagras. Syreförbränningstekniken går ut på att avskilja kväve från luften som innehåller 21 procent syre och 79 procent kväve. Syret som blir kvar blandas med koldioxidrökgaserna som bildas när man bränner kol. När syret brinner ihop med rökgaserna bildas koldioxid och vatten. När vattnet kondenserat får man ren koldioxid som kan lagras. Klimatförändringarna tas på allvar Europeiska Unionen (EU) har tagit på sig ledartröjan i kampen mot klimatförändringarna. EU har lagt tuffa mål för att begränsa koldioxidutsläppen, vilket innebär förpliktelser både för medlemsländer och för energibolag. EU:s mål fram till 2020: Minska växthusutsläppen i EU-länderna med 20 procent från 1990 års nivå, eller med 30 procent om andra industriländer beslutar att delta Öka andelen förnybar energi till 20 procent av slutanvändningen av energi. Utveckla möjligheterna att avskilja och lagra koldioxid. Höja energieffektiviteten med 20 procent. 16 FORTE 1/2008

17 En tredje metod att avskilja koldioxid är amintvätt. Innan rökgaserna kommer ut i luften leds de till en apparat som avskiljer huvuddelen av koldioxiden. Sedan lagras koldioxiden i en lagerbehållare och resten av rökgaserna släpps ut i luften. Efter avskiljning lagras koldioxid. Lagringen kan ske i berggrunden där koldioxid pumpas ner i fickor som ligger flera kilometer under marken exempelvis där det tidigare har funnits olja, gas eller kol. När trycket är tillräckligt stort förblir koldioxid i vätskeform och formationens tak stänger vätskan inne. Man håller fortfarande på och forskar om det också är möjligt att lagra koldioxid i oceanerna. Det finns två troliga alternativ att lagra koldioxid: genom att pumpa och lösa upp koldioxid i havet från ett fast rör eller från en båt som rör sig. Det är också möjligt att utfälla koldioxid, från ett fast rör eller från en färja som ligger nära stranden, och ner till havsbotten, djupare än meter. I en mineralogisk lagring låter man koldioxid reagera ihop med silikatmineraler i samband med att rökgaserna behandlas. I den här processen bildas magnesiumkarbonat som är ofarligt för naturen. När avståndet är högst 100 mil ska koldioxid enligt planerna transporteras till lämpliga lagringsplatser i ett rör. Även båttransporter är ett alternativ. Vi startade tillsammans med Teollisuuden Voima i januari ett projekt som går ut på att utveckla ett system för avskiljning av koldioxid på kraftverket Meri-Pori i Finland. Under 2008 ska det göras en analys om möjliga tekniker och i början av 2009 bör man kunna tillämpa den valda tekniken i elproduktionen på kraftverket. Målet är att investeringsbeslutet tas år 2011, vilket innebär att systemet kan tas i bruk Koldioxiden som avskiljs ska transporteras med båt för att lagras utomlands eftersom det inte finns några lämpliga lagringsplatser i Finland, säger Risto Andsten. Fortum testar avskiljning av koldioxid också på värmekraftverket i Värtan i Stockholm, se artikel på sidan 18 i detta nummer. Överskott som är till nytta I Siilinjärvi i Finland produceras värme efter principen hållbar utveckling, när överskottsvärme från svavelsyrafabriken återanvänds i produktionen av värme. Kommunen Siilinjärvi är till 90 procent självförsörjande på fjärrvärme, tack vare samarbetet mellan Kemira GrowHow och Fortum. Samarbetet började hösten Kemira GrowHow Oy tillverkar kemiskt gödsel och fosforsyra som vidareförädlas för gödsel- och djurfoderindustrin. Apatit som behövs i tillverkningen av svavelsyra kommer från fosfatgruvan som ligger på orten. Även svavelsyran som behövs i produktionen tillverkas i en egen produktionsanläggning. Tack vare samarbetet blev det möjligt att öka anläggningens kapacitet. Råvarutillgången säkrades i ännu högre grad när Fortum investerade i svavelförbränningsanläggningen. Den bränner svavel som kommer från oljeraffinering och produkten som kommer från förbränningen kan användas som råvara i tillverkningen av svavelsyra. Då produktionen ökar blir det också mer överskottsvärme från svavelförbränningsprocessen. Överskottsvärmen distribueras till kraftbolaget Savon Voima Oy som sedan levererar värmen till sina fjärrvärmekunder. Utgångspunkten är att samarbetet ger båda parter en affärsmässig nytta som bygger på företagens strategier för hållbar utveckling, säger Auvo Noronen, chef för Kemira GrowHows fabrik i Siilinjärvi. Vatten av ånga, värme av vatten Kemira GrowHow och Fortum har tillsammans utvecklat och byggt både tekniken och processerna för att ta tillvara överskottsenergi från processindustrin. Noronen är mycket nöjd med samarbetet som är unikt på den nordiska energimarknaden. TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY FOTO: KEMIRA GROWHOW FORTE 1/

18 Samarbetet är ett bra exempel på hur ingenjörer från två helt olika typer av bolag effektivt kan arbeta mot samma mål och samtidigt ha morgondagens utmaningar med i beräkningen för att uppnå energieffektivisering. Fabriken i Siilinjärvi bränner cirka ton svavel i smält form om året vilket ger ton svavelsyra. Men hur fungerar processen som gör det möjligt att ta tillvara överskottsvärmen? Vattnet räcker till att värma upp cirka villor. Svaveldioxidgasen från förbränningen leds via rör till tillverkningsprocessen där det tillverkas svavelsyra. Samtidigt genereras högtrycksånga. Förbränningsanläggningen som Fortum har byggt omfattar bland annat en förbränningskammare, en svavelförbrännare, torkningstorn och en värmepanna. I anslutningen till anläggningen finns en fjärrvärmeväxlare och pumpstation som levererar det cirka hundra grader varma fjärrvärmevattnet till Siilinjärvi. Anläggningen producerar cirka MWh värme om året, vilket motsvarar ton olja eller 600 lastbilslaster torv. Vattnet räcker till att värma upp cirka villor, säger regionchef Tapio Kiviranta på Fortum. TEXT: TIIA TERONEN, COMPOSITOR OY VÄRTAVERKET FÖREGÅNGARE I SVERIGE Genom att ta tillvara på värmen ur rökgaserna går det att producera fjärrvärme och samtidigt minskar koldioxidutsläppen. Värtaverket i Stockholm är en av Europas största producenter av fjärrvärme och -kyla och dess värmepumpsanläggning i Ropsten är Europas största. Värmen som verket producerar räcker till att värma upp bostäder under ett år. Dessutom producerar Värtaverket el. Utöver att verket är stort så finns där också en innovativ stämning. På Värtaverket håller man på att planera en rökgaskondenseringsanläggning. Målet är att den kan tas i bruk under hösten Vad är det ni håller på med, Värtaverkets chef Ulla Sandborgh? Enkelt beskrivet består tekniken av en stor värmeväxlare som kyler rökgaser i två steg. Först med hjälp av det gradiga vattnet som kommer i retur från fjärrvärmesystemet och sedan med det 20-gradiga vattnet från två värmepumpar. Rökgaskondenseringsanläggningen används i anslutning till ett kraftvärmeverk som eldas med kol och biobränslen. Under kondensering frigörs ånga från rökgaserna. Den värmer sedan upp vatten vilket används i fjärrvärmesystemet, berättar Ulla Sandborgh. Och varför gör ni det? Det är mycket bra för miljön och dessutom ekonomiskt lönsamt. Verkets effektivitet ökar med 50 megawatt och koldioxid utsläppen minskar med cirka ton om året, eftersom värmepumparna behöver använda mindre el och det behövs mindre fossila bränslen. Liknande rökgaskondenseringsanläggningar finns även i bruk på sopförbränningsanläggningen Högdalenverket och Bristaverket som använder flis som bränsle. 18 FORTE 1/2008

19 FRAMTIDENS TALANGER Energibranschen behöver unga medarbetare. Ett bra sätt att komma i kontakt med ett energibolag är att skriva uppsats om något inom branschen. I Finland finns också möjligheten att göra sitt examensarbete om energibranschen. Eftersom framtiden tillhör ungdomarna har Fortum Sverige utvecklat konceptet Energisnackis som uppmuntrar skolungdomar att diskutera om energi- och miljöfrågor. Matti Manner arbetar med sitt examensarbete på Fortum. Mycket prat men inga tomma ord Fortum Sverige har arrangerat många Energisnackis-träffar där skolungdomar har fått tillfälle att diskutera energi- och miljöfrågor under vägledning av Fortum. Konceptet kommer också att startas i Finland. Läraren från det privata gymnasiet Didaktus tog med sin klass till Energisnackis. Vi frågade Emanuel Karlsson och Oskar Zielinski vad de tyckte. Vi har haft mycket intressanta diskussioner om energi och miljö i skolan. På Energisnackis fick vi genom olika exempel information om förlust energi och vad energibolag gör för att minska utsläpp som är skadliga för klimatet, säger Emanuel. Vi fick också tips om hur vi kan använda el mer effektivt: nya kyl- och frysskåp är energisnålare än gamla, vanliga glödlampor bör ersättas med låg energilampor och varmvatten bör användas i mindre utsträckning. Dessutom ska man alltid stänga av elapparater när de inte används, fortsätter Emanuel och säger att med hjälp av dessa enkla åtgärder har energiförbrukningen minskat hemma. Även Oskar fick något nytt att tänka på, på Energisnackis. Den globala uppvärmningen är det största hotet mot miljön i dag och i framtiden. Därför tycker jag att man borde investera i kärnkraft som inte orsakar några växthusutsläpp. Kärnkraften är i dag den vanligaste energiproduktionstekniken i Sverige. Varför skulle vi inte kunna fortsätta på samma sätt? TEXT: KIRSI PALOHEIMO, COMPOSITOR OY FOTO: TOMI PARKKONEN OCH PETER MILTON Energiteknik och miljöskydd i fokus i diplomarbete Matti Manner, som studerar på tekniska högskolan arbetar på Fortum med sitt examensarbete som handlar om teknik som gör det möjligt att avskilja koldioxid. Han har specialiserat sig på energiteknik, miljöskydd och energiekonomi och är mycket entusiastiskt över uppgiften. Tekniken grundar sig på metoden att avskilja koldioxid från rökgaserna. Koldioxiden kan sedan i vätskeform transporteras antingen med båt eller i en rörledning till en förvaringsplats som ligger djupt under marken. Lämpliga förvaringsplatser finns till exempel under Bottenhavet där det finns geologiska formationer som passar bra för säker förvaring av koldioxid. Tekniken grundar sig på kyld ammoniak och den här tekniken behöver betydligt mindre energi än andra tekniker som används för att avskilja koldioxid från rökgaserna. Med den här tekniken minskar verkningsgraden på ett kraftverk mindre än med andra tekniker och förlusten i energiproduktionen blir lägre, säger Matti Manner. Emanuel Karlsson och Oskar Zielinski var med på Energisnackis. FORTE 1/

20 KUNDEN TYCKER TILL Inte bara varor utan även UPPLEVELSER TEXT: WESA LEHTO FOTO: BO KINNÅS En bra handelsplats ska utöver brett sortiment också erbjuda upplevelser. Miljön ska vara trivsam, ljudet, ljuset och även doften måste stämma. Det är också viktigt att klimatet är behagligt. Sickla Köpkvarter, strax utanför Stockholm, vill uppfylla alla dessa faktorer. 20 FORTE 1/2008