Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde"

Transkript

1 RAPPORT Beräkning av påverkan från enskilda avlopp och scenariobedömningar inom ett näringsämnesbelastat avrinningsområde För Region Halland Mikael Olshammar Projektledare Heléne Ejhed Arkivnummer: U3917 Rapporten godkänd: Björne Olsson Enhetschef Box 21060, SE Stockholm Box 5302, SE Göteborg Valhallavägen 81, Stockholm Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Fax: + 46 (0)

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund...4 Syfte...4 Genomförande/arbetsspecifikation...6 Statusbeskrivning...7 Beräkningsscenarier...8 Resultat och diskussion Statusbeskrivning Beräkningsscenarier Påverkan på Skintan om samtliga avlopp bestod av avloppstekniker som idag är godkända för normal skyddsnivå Påverkan på Skintan om reningskraven för hög skyddsnivå skulle ställas inom exempelvis 20, 50 och 100 meter Hur nära vattendraget kan man släppa ut renat avloppsvatten utan att det har en negativ påverkan på vattendraget vad avser kväve och fosfor? Påverkan på Skintan om kretsloppsanpassade avloppslösningar så som sluten tank installeras i hela avrinningsområdet Kostnadsuppskattning för uppgradering av enskilda avlopp till hög skyddsnivå Beräkningsosäkerhet Referenser Bilaga 1 - Kostnadsuppskattningar för enskilda avloppslösningar som uppnår kraven för hög skyddsnivå Wostman Jets Uponors minireningsverk Nyttavlopp.nu

3 Sammanfattning Vattendraget Skintan, norr om Halmstad, rinner igenom ett 55,23 ha stort avrinningsområde som domineras av jordbruksmark, men som även belastas av ett stort antal enskilda avlopp (ca 300 st), vilka i många fall inte uppfyller dagens reningskrav för normal skyddsnivå. Projektet har genom ett antal scenarioberäkningar uppskattat effekten av olika åtgärder med syfte att minska belastningen av fosfor och kväve från enskilda avlopp på det näringsbelastade vattendraget. Belastningsberäkningar har genomförts, baserat på Halmstad kommuns uppgifter om enskilda avlopp i Skintans avrinningsområde, tillsammans med befolkningsstatistik, schabloner för kväve och fosfor i avloppsvatten och reningsschabloner för olika typer av enskilda avlopp. Beräkningarna visar att bruttobelastningen av fosfor från enskilda avlopp idag är ca 200 kg (8 % av totalbelastningen på vattendraget) och kvävebelastningen ca kg (1 % av totalbelastningen). Scenarioberäkningar visar att om alla avloppsanläggningar i avrinningsområdet skulle uppfylla kraven för normal skyddsnivå skulle belastningen minska till 95 kg fosfor och kg kväve. Projektet har också beräknat effekten av det extrema fallet att allt svartvatten samlas in och att enbart BDT-vatten infiltreras, d.v.s. att alla existerande avlopp byts ut mot källsorterande system. Effekten av denna drastiska åtgärd skulle bli att bruttobelastningen på Skintan från enskilda avlopp skulle minska till 13 kg fosfor och 151 kg kväve. Projektet har utvärderat och konstaterat att ur ett privatekonomiskt perspektiv är det normalt ingen större skillnad i kostnad mellan källsorterande system (svartvattenseparering) och markbaserade system, som uppfyller Halmstads kommuns krav för hög skyddsnivå. Detta gäller både vid nybyggnation och vid uppgradering av befintligt avlopp. Minireningsverk har något högre inköpspris och driftskostnad. Investeringskostnaden för ett svartvattensystem uppskattas till tkr och driftskostnaden till kr/år. Det stora kostnadsspannet beror främst på antalet toaletter, byggnadstekniska förutsättningar och möjligheten att använda dagens avlopp för rening av BDT-vatten. Det finns idag inget operativt sätt att beräkna skyddsavstånd mellan markbaserade avloppsanläggningar och vattenförekomster avseende fosforbelastning även om de markkemiska processerna är beskrivna. Förslagsvis bör därför de gamla allmänna rådens skyddsavstånd för att hindra spridning av patogener användas vid normal skyddsnivå (Små Avloppsanläggningar, Naturvårdsverket Fakta, 2003). Vid hög skyddsnivå menar projektet att källsorterande system är att föredra för att uppnå den rening, robusthet och säkerhet som krävs enligt försiktighetsprincipen. Hög skyddsnivå bör gälla minst 50 meter från alla sjöar och vattendrag och minst 100 meter från sjöar och vattendrag i åtgärdsprogram där status är sämre än god, med avseende på näringsämnen, vilket är fallet i Skintan. Inom 100 meter från Skintan finns dock endast 17 fastigheter med 2

4 enskilt avlopp och att ställa kretsloppskrav på enbart dessa har ingen signifikant betydelse för belastningen på vattendraget. Analyserade åtgärderna har också översiktligt granskats ur ett kretslopps- och kostnadsperspektiv för att utreda om det kan anses skäligt för Halmstad kommun att ställa krav på kretsloppslösningar i områden med hög skyddsnivå. Projektet anser utifrån redovisade beräkningar att det både ur belastnings-, kretslopps- och kostnadsperspektiv kan anses skäligt att ställa krav på kretsloppslösningar både vid uppgradering av befintliga anläggningar och vid nyanläggning av enskilda avlopp. För att uppnå förbättrad miljönytta, ekonomi och acceptans hos medborgarna är det viktigt att få till stånd en väl fungerande slamhantering, vilken säkerställer trygg återföring av närsalter och spårämnen till jordbruksmark och bra energiutbyte. Även om Halmstad reningsverk nu är REVAQ-certifierat och en ökad återföring av slam till jordbruksmark är att vänta anser projektet att en separat anläggning för behandling av svartvatten och slam från enskilda avlopp motsvarande de som nu projekteras i Ronneby (biogas) och i Södertälje (våtkompostering/ureahygienisering) är att föredra, för att säkerställa en bra process och gödselprodukt. 3

5 Bakgrund Region Halland, i samarbete med kommunerna Kungsbacka, Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm, har beviljats LOVA-medel för Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem genom framtagande av effektiva, systematiska metoder för att nå minskad belastning av näringsämnen på vattenmiljöerna. Utveckla en samsyn och erfarenhetsutbyte mellan kommunernas miljökontor för att effektivisera det halländska vattenförvaltningsarbetet på kommunal nivå. Uppdraget ska vara slutfört till år Det här redovisade arbetet svarar mot ett deluppdrag inom det övergripande LOVAprojektet, avseende beräkningar av de enskilda avloppens belastning på recipienten samt miljömässiga och ekonomiska konsekvenser för enskilda fastighetsägare, beroende på vilka krav som ställs från det kommunala miljö- och hälsoskyddskontoret. Beräkningarna har genomföras för Skintans avrinningsområde. Miljö & hälsoskyddskontoret i Halmstad avser på sikt att inventera och ställa krav på åtgärder, så att samtliga avlopp minst uppfyller dagens reningskrav för normal skyddsnivå. Avsikten är att resultaten från fallstudien ska vara så generella att de ska kunna vara vägledande vid bedömningar även i andra avrinningsområden i Hallands län. Uppdraget går ut på att göra beräkningar på olika scenarier för att få en uppfattning om hur statusen på vattendraget påverkas, beroende på vilka avloppslösningar som installeras i avrinningsområdet. Syfte Projektet syftar till att göra en uppskattning av följande punkter: 1) Hur stor skulle den totala påverkan på vattendraget vara från avloppen i avrinningsområdet om samtliga avlopp bestod av avloppstekniker som idag är godkännda för normal skyddsnivå, t.ex. infiltration eller markbädd med efterpolering? 2) Blir det någon signifikant skillnad vad gäller den totala påverkan på vattendraget från avloppen i avrinningsområdet om reningskraven för hög skyddsnivå skulle ställas inom exempelvis 20, 50 och 100 meter? Om inte, hur många avlopp skulle behövas för att en sådan skillnad skulle vara påvisbar? 3) Hur nära vattendraget kan man släppa ut renat avloppsvatten utan att det har en negativ påverkan på vattendraget vad avser kväve och fosfor? I vilken utsträckning når dessa näringsämnen från det renade avloppsvattnet vattendraget beroende på avståndet och avloppsvattnets transporttid i olika typer av jordar samt avstånd till grundvattnet? 4) Hur stor skulle den totala påverkan på vattendraget vara från avloppen i avrinningsområdet om kretsloppsanpassade avloppslösningar såsom sluten tank, mulltoalett eller urinseparerande toaletter skulle installeras i hela respektive delar av området istället? (BDT till infiltrationer eller markbäddar.) 4

6 5) Är det en signifikant skillnad på den totala påverkan på vattendraget från enskilda avlopp beroende på om konventionella avloppstekniker eller kretsloppsanpassade tekniker installeras? Om inte, hur många avlopp skulle behövas för att en sådan skillnad skulle vara påvisbar? 6) Vad kostar olika avloppslösningar fastighetsägaren beroende på om reningskravet är normal eller hög skyddsnivå samt om kretsloppskrav ställs eller inte? Målet med den efterfrågade tjänsten är att ta fram underlag till miljö- och hälsoskyddskontoren i Halland för bedömning av om de reningskrav som ställs idag är tillräckliga med avseende på att avloppen inte får bidra till en försämring av vattenstatusen, samt om det vore miljömässigt och ekonomiskt skäligt att ställa högre reningskrav eller kretsloppskrav. Målet är också att få fram underlag för bedömning av vilket avstånd från vattendraget som utgör en skälig gräns för att ställa reningskrav för hög skyddsnivå. Även om uppdraget är begränsat till Skintans avrinningsområde är ambitionen att de slutsatser som dras kan utgöra en grund att stå på även vid bedömningar i andra områden, exempelvis genom att grova riktvärden tas fram utifrån schablonvärden för förutsättningarna vad avser antal avlopp i området, jordart, grundvattenytans lutning och grundvattenytans läge under mark. I vilken mån en sådan generalisering är möjlig kommer att behöva diskuteras med utföraren av uppdraget. Beräkningarna avses att ligga till grund för följande bedömningar: 1. Kan samtliga avloppstekniker enligt gällande rutiner i Halmstads kommun accepteras i Skintans avrinningsområdet utan att statusen på vattendraget försämras? Eller finns det fog för att ställa ytterliga reningskrav? (Se Anvisningar för enskilda avlopp i Halmstad kommun) 2. Vid vilket avstånd från vattendraget är det befogat att ställa reningskrav för hög skyddsnivå? Hur mycket skulle detta skilja sig beroende på geologiska förutsättningar såsom jordtyp? 3. Är det miljömässigt skäligt att ställa krav på kretsloppsanpassade avloppslösningar baserat på den totala påverkan som alla avlopp i området har på vattendraget? Om inte, hur många avlopp skulle kunna accepteras i området innan den totala påverkan blir så stor att vi behöver ställa krav på högre rening? 4. Vore det ekonomiskt skäligt att ställa kretsloppskrav? (Baserat på de avloppstekniker som finns tillgängliga på marknaden idag.) 5

7 Genomförande/arbetsspecifikation För att kunna svara på projektets frågor är det viktigt att så noga som möjlig beskriva nuläget, d.v.s. den belastning och källfördelning som Skintan utsätts för i dag med betoning på enskilda avlopp. IVL har inom SMED gjord denna typ av beräkningar, vilka använts både av Naturvårdsverket i Miljömålsuppföljningen och för internationell rapportering, främst till HELCOM, liksom av Vattenmyndigheterna. SMED:s beräkningsmetodik är dock grov och generell för hela landet. IVL använder därför i detta uppdrag en mer högupplöst beräkningsmetodik, vilken byggts upp och använts i flera tidigare IVL-uppdrag (t.ex. IVLrapport B2055, 2008). De belastningsschabloner och reningsschabloner som används är dock de samma som används inom SMED. Den stora skillnaden är att i SMED-metodiken anges belastningen på avrinningsområdesnivå (hela Skintans avrinningsområde) och fördelningen av olika reningstekniktyper på kommunnivå. I detta uppdrag beskrivs istället belastning och reningsteknik på koordinatsatt anläggningsnivå. I den beräkningsdatabas för enskilda avlopp som använts har varje känt avlopp i Skintans delavrinningsområde lagts in i en GIS-databas (ESRI geodatabas) med information om bl.a.: RT90-koordinater Fastighetsbeteckning Fastighetstyp (permanent-/fritidshus) Antal boende Avloppsvattenrening uppdelat på WC och BDT Belastning (variation under året) Närmaste avstånd till Skintan Jordart (SGU:s jordartskarta) Markanvändning (Svenskt Marktäckedata) Avloppsuppgifterna kommer från Halmstad kommuns tillsynsregister, ECOS, och befolkningsuppgifterna från Folkbokföringsregistret. Avstånd till vattendrag, jordart och markanvändning togs fram genom geografisk analys i ArcGIS. 6

8 Figur 1 - ER-diagram för beräkningsdatabas använd i Skintan Statusbeskrivning För att beräkna bruttobelastningen, utsläpp från anläggningarna, ansätts belastningsschabloner för WC-vatten och BDT-vatten liksom reningsschabloner för olika typer av enskilda avlopp enligt SMED-rapport nr 44 (2010), se tabeller nedan. Tabell 1 - Belastningsschabloner för avloppsvatten [g/p, dag] Tabell 2 Reningsschabloner för avloppsvatten [%]. Samma reningsschabloner används för BDT-vatten, då det inte finns forskningsunderlag för andra schabloner, även om det är troligt att reningen i procent är sämre om de ingående halterna är lägre. Dessa reningsschabloner gäller den enskilda anläggningen och även om 7

9 inget kommer ut från en sluten tank kommer detta svartvatten hanteras som externslam vid Västra strandens reningsverk i Halmstad och där ge upphov till en belastning på havet. En viktig faktor för att beräkna belastningen är hur många boende som finns inom varje fastighet med enskilt avlopp och hur ofta de är hemma. I detta projekt sätts hemmavaron för befolkning med enskilt avlopp i permanentboende till 65 % (SMED Rapport nr 44, 2010). För att beräkna belastning från fritidsfastigheter utgår projektet från SCB-undersökningen Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 (MI 27 SM 0701). Nyttjandegraden är enligt denna undersökning 180 dagar/år och projektet räknar med 100 % hemmavaro under dessa dagar. En osäkerhet i dessa beräkningar är att fritidsboende i varierande omfattning använder sina fritidshus som åretruntbostäder utan att vara skrivna där. Genom ett antal vyer (SQL-frågor) i projektdatabasen beräknas belastningen från samtliga avlopp i området med befintlig rening och denna bruttobelastning sätt i relation till övrig belastning på Skintan med hjälp av belastningsberäkningar från PLC5-rapporteringen. Beräkningsscenarier Halmstad kommun efterfrågar ett antal belastningsscenarier, vilka beskrivs under kapitel Syfte tidigare i rapporten. Nedan redovisas i tabellform metodiken för dessa beräkningar. Projektet gör samtliga beräkningarna utifrån bruttobelastning d.v.s. vi tar inte hänsyn till markretentionen. Även om det för varje anläggning finns uppgift om jordart och markanvändning finns det inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att uttala sig kvantitativt om hur detta påverkar den långsiktiga markretention från anläggningarna (NVrapport 6484, 2012). Utifrån försiktighetsprincipen är det därför bättre att använda bruttobelastningsuppgifterna. 8

10 Frågeställning 1. Hur stor skulle den totala påverkan på vattendraget vara från avloppen i avrinningsområdet om samtliga avlopp bestod av avloppstekniker som idag är godkännda för normal skyddsnivå, t ex infiltration eller markbädd med efterpolering? 2. Blir det någon signifikant skillnad vad gäller den totala påverkan på vattendraget från avloppen i avrinningsområdet om reningskraven för hög skyddsnivå skulle ställas inom exempelvis 20, 50 och 100 meter? Om inte, hur många avlopp skulle behövas för att en sådan skillnad skulle vara påvisbar? 3. Hur nära vattendraget kan man släppa ut renat avloppsvatten utan att det har en negativ påverkan på vattendraget vad avser kväve och fosfor? I vilken utsträckning når dessa näringsämnen från det renade avloppsvattnet vattendraget beroende på avståndet och avloppsvattnets transporttid i olika typer av jordar samt avstånd till grundvattnet? 4. Hur stor skulle den totala påverkan på vattendraget vara från avloppen i avrinningsområdet om kretsloppsanpassade avloppslösningar så som sluten tank, mulltoalett eller urinseparerande toaletter skulle installeras i hela respektive delar av området istället? (BDT till infiltrationer eller markbäddar). 5. Är det en signifikant skillnad på den totala påverkan på vattendraget från enskilda avlopp beroende på om konventionella avloppstekniker eller kretsloppsanpassade tekniker installeras? Om inte, hur många avlopp skulle behövas för att en sådan skillnad skulle vara påvisbar? 6. Vad kostar olika avloppslösningar fastighetsägaren beroende på om reningskravet är normal eller hög skyddsnivå samt om kretsloppskrav ställs eller inte? Beräkningsmetodik Beräkningen sker i databasen genom att reningsschablonerna för samtliga existerade anläggningar sätts till minst kraven för normal skyddsnivå dvs. 70 % fosforrening. För kväve sätts reningen till minst 30 % vilket motsvarar använda schabloner för infiltration. I databasen beräknas vad bruttobelastningen skulle bli om samtliga avlopp på 20, 50 och 100 meter från Skintan skulle få krav enligt hög skyddsnivå dvs. 90 % fosforreduktion och 50 % kvävereduktion. Närmaste avstånd till vattendrag tas fram via GIS-analys. Rekommendation tas fram via forskningsreferenser och med tillämpande av försiktighetsprincipen. I databasen beräknas hur stor bruttobelastningen skulle bli om samtliga avlopp hade sluten tank och BDT till infiltration. Diskussion utifrån reningsschabloner, forskningsreferenser och med tillämpande av försiktighetsprincipen. Förutsättningarna varierar givetvis men projektet kommer göra en jämförelse mellan kostnader vid nybyggnation och vid uppgradering av befintligt avlopp med slamavskiljare. 9

11 Miljönyttan i form av minskad belastning kommer att sättas i relation till den totala belastningen på vattendraget. Om inte bättre data tas fram i andra delprojekt kommer belastningsdata från NV-rapport 5815(2008) användas. Kretsloppsanpassade lösningar kommer att jämföras med markbaserade utifrån ett belastnings- och kostnadsperspektiv. För en fullständig och rättvis jämförelse skulle dock krävas en fullständig LCA. IVL ska också studera om Halmstad utifrån befintlig externslamhantering kan ställa krav på källsorteringslösningar utifrån ett återvinningsperspektiv. Resultat och diskussion Statusbeskrivning Skintans avrinningsområde (delaro , PLC5) har en total yta på 5,5 km 2 och i området finns det totalt 305 enskilda avlopp varav 268 nyttjas av permanentboende och 37 av fritidsboende. Det bor enligt folkbokföringen 782 mantalsskrivna personer i dessa fastigheter, se Figur 2. Figur 2 - Satellitbild över Skintans avrinningsområde (Google Earth, 2012). De enskilda avloppen anges med de röda markeringarna i bilden. 10

12 De enskilda avloppen fördelar sig i reningsteknik enligt Figur 3. Avloppen med enbart slamavskiljare har dock endast i ett fåtal fall direktutsläpp till Skintan, genom öppna diken eller rör, och avloppsvattnet infiltrerar vanligen genom enkla stenkistor eller liknande efter slamavskiljning. Eftersom detta innebär en snabb transport till grundvattnet och den mättade zonens reningsförmåga är begränsad, har vi inte antagit någon rening av fosfor eller kväve under transport via grundvatten till recipient, men väl en hygienisering, vilket diskuteras senare i rapporten. Figur 3 - Typ av enskilda avlopp i Skintans avrinningsområde Skintans avrinningsområde domineras kraftigt av jordbruksverksamhet. Åkermark utgör 68 % av områdets yta och betesmark utgör 4 %, se markanvändningskarta i Figur 4. 11

13 Figur 4 - Markanvändning enligt Corine Landcover De goda förutsättningarna för jordbruk beror bl.a. på de geologiska förutsättningarna med de dominerande jordarterna lera (43 %) och sand (29 %) medan Sveriges vanligaste jordart morän bara upptar 9 % av områdets yta, se Figur 5. 12

14 Figur 5 Jordarter i Skintans avrinningsområde (SGU:s Jordartskarta) Topografiskt kännetecknas Skintans avrinningsområde av mestadels platta och låglänta områden, se Figur 6. Figur 6 Topografisk karta över Skintans avrinningsområde (Höjddata, Halmstad kommun) 13

15 Projektets belastningsberäkningar baserade på Halmstad kommuns data visar att bruttobelastningen av fosfor från enskilda avlopp idag är 197 kg (8 % av totalbelastningen på vattendraget) och kvävebelastningen ca kg (1 % av totalbelastningen). Denna belastning ligger nära den som räknats fram med det senaste SMED-underlaget (SMED Rapport nr 44, 2010), vilken gav belastningen kg för kväve och 205 kg för fosfor. 2% 8% 5% 8% Jordbruk Skog Öppen Dagvatten Enskilda avlopp 77% Figur 7 Källfördelning bruttobelastning fosfor i Skintans avrinningsområde 1% 3% 1% 1% Jordbruk Skog Öppen Dagvatten Enskilda avlopp 94% Figur 8 Källfördelning bruttobelastning kväve i Skintans avrinningsområde 14

16 Beräkningsscenarier Påverkan på Skintan om samtliga avlopp bestod av avloppstekniker som idag är godkända för normal skyddsnivå Givet att alla avlopp i området minst uppfyller kraven för normal skyddsnivå (70 % fosforrening) och att reningen för kväve sätts till reningsschablonen för kväve (30 %) blir bruttobelastningen på Skintan 95 kg fosfor och kg kväve, vilket är en minskning med 102 kg fosfor respektive 204 kg kväve, d.v.s. 52 % för fosfor och 11 % för kväve. Påverkan på Skintan om reningskraven för hög skyddsnivå skulle ställas inom exempelvis 20, 50 och 100 meter GIS-analys visar att det inom avrinningsområdet finns 17 avlopp inom hundra meter från vattendraget, 8 inom 50 meter, och 2 inom 20 meter från vattendraget. Om det skulle ställas krav på hög skyddsnivå inom 100 meter från vattendraget skulle bruttobelastningen minska till 191 kg fosfor och kg kväve. Detta motsvarar en minskning med 3 % av fosforbelastningen, vilket inte är en signifikant minskning antaget normalfördelning och 5 % signifikansnivå. För att uppnå definierad signifikant minskning skulle man behöva sätta kravet hög skyddsnivå för alla avlopp inom 200 meter från vattendraget. Hur nära vattendraget kan man släppa ut renat avloppsvatten utan att det har en negativ påverkan på vattendraget vad avser kväve och fosfor? En viktig frågeställning i projektet är skyddsavstånd mellan enskilda avlopp och recipient. Vare sig infiltrationsbäddar eller markbäddar utan efterföljande rening uppnår gällande fosforreduktion, 70 % vid normal skyddsnivå enligt SMED Rapport nr 44 (2010). För att ändå godkänna dessa anläggningar antas att en viss rening sker mellan anläggningen och recipient i dike och grundvatten. Denna fastläggning beror teoretiskt på transporttid, kornstorlek (specifik yta) och mineralsammansättning (katjons utbytesförmåga) men laborativa studier (Elmefors, 2011) visar att sambandet mellan fosforavskiljning och kornstorlek är svårt att visa i praktiska försök. För att bedöma hur nära ett vattendrag man kan släppa ut renat avloppsvatten, via markbaserad rening som infiltrationsbädd och markbädd, utan att vattenförekomsten påverkas, måste kapaciteten för fastläggning av fosfor från anläggningen till vattenförekomsten bedömas. Fastläggningen av fosfor i mark beror på adsorption på markpartiklar och fällning av fosfatmineral, vilket noterats i flera amerikanska studier (t.ex. Scope 2006 review) och i svensk forskning (Eveborn, 2010). Fastläggningen tycks inte vara enkelt korrelerad till markpartiklarnas kornstorlek (Elmefors, 2012) men väl till ph, belastning och mineralsammansättning i mark, se Figur 9. 15

17 Figur 9 - Beskrivning av fosforprocesser i mark (efter presentation av Jon Petter Gustafsson, KTH, Konf. Markbaserad rening. Malmö 2012) Kunskapen om läckage av fosfor från jordbruksmark är relativt god. Läckage av fosfor från jordbruksmark beräknas av SMED för Naturvårdsverket med hjälp av modellen ICECREAMDB (Johnsson m.fl., 2008). En jämförelse mellan olika påverkande faktorer i ICECREAMDB-modellen visade att produktionsområde var den faktor som gav störst skillnader. Ett produktionsområde motsvarar olika naturliga förutsättningar för jordbruksproduktion som bördighet, d.v.s. markens egenskaper som kalkhalt, mullhalt och mineralfördelning, klimat samt gödsling. Högst läckage beräknades för produktionsområden längs Västerhavets kustområden i Halland och den västsvenska dalbygden och lägst läckage beräknades för Östgötaslätten. Jordart, enligt FAO:s klassning av texturfördelningen, var den faktor som var näst mest betydelsefull. Högst fosforläckage har beräknats från lerhaltiga jordar (>40 % ler) och lägst fosforläckage från sandiga jordar (>50 % sand, <20 % lera), vilket är omvänt förhållande jämfört med kväveläckagets fördelning med jordart. Jordbruksmarkens läckage är dock inte enkelt jämförbart med läckage från markbaserade reningsanläggningar eftersom jordbruksmarken ofta omblandas, kalkas och gödslas vilket förutom näringsämnen även tillför organiskt material för att bibehålla god markstruktur. Styrande faktorer för jordbruksmarkens fosforläckage kan därför inte användas direkt för att beräkna läckage av fosfor från enskilda avlopp med markbaserad rening. En annan faktor som har stor påverkan på läckaget är belastningen, som är betydligt högre i markbaserade reningsanläggningar än i jordbruksmark (se Figur 9 och Eveborn, 2010). 16

18 Miljömyndigheter i Norge och USA förordar därför en lägre ytbelastning än i de gamla svenska allmänna råden (Naturvårdsverkets Fakta, 2003) som fortfarande används i Sverige för dimensionering av markbaserade reningsanläggningar. I Naturvårdsverks rapport 6484 förordas förutom lägre ytbelastning även att markbaserad rening anläggs i långa täckta diken istället för i rektangulära bäddar och att avloppsvattnet pumpas ut i spridarledningarna för att uppnå en så låg och jämn ytbelastning som möjligt. Kvantifiering av fosforfastläggning i mark vid markbaserad rening varierar stort i de olika vetenskapliga studier som finns publicerade och de styrande mekanismerna konstateras vara oklara enligt den nyligen publicerade kunskapssammanställningen från Naturvårdsverket (Palm m.fl., 2012). Flera tidigare studier från USA visar att fastläggningen av fosfor från markbaserade enskilda avlopp är god, framför allt i den omättade zonen, och att endast en liten transport av fosfor till ytvatten äger rum (Scope 2006 review). Fastläggningen konstateras styras av tillgången på platser för adsorption och fällning av fosfatmineral. Processerna kontrolleras framförallt av tillgång på kalcium, aluminium och järnmineral i marken (Scope 2006 review; Eveborn m.fl., 2010). I infiltrationsanläggningar och markbäddar såg Eveborn (2010) att aluminiumfosfater var viktigare för avskiljningen än järn- och kalciumfosfater. Flera tidiga studier tyder på att fastläggningen på grund av adsorption är den viktigaste processen, men då steady-state (jämvikt) uppnåtts i systemet är även fastläggningen med hjälp av mineralfällning en viktig process (Magdoff m.fl., 1974; Isenbeck-schroeter m.fl., 1993; Harman m.fl., 1996). Det betyder att fastläggningen inte behöver begränsas av reaktioner på ytor och att anläggningen inte behöver bli mättad på grund av begränsad reaktiv yta. Det finns idag därmed inga enkla riktlinjer som beskriver storleken av fastläggningen och hur den sker, vilket gör att inga entydiga rekommendationer om hur nära en vattenförekomst renat avloppsvatten kan släppas ut i mark, med hänsyn tagen till fosforretention i mark. Bättre kunskap om komplexkemin och bättre tillgång till data om tillgängliga aluminium-, järn- och kalciumspecier i marken kan i framtiden ge bättre underlag till bedömning. I de nationella beräkningarna genomförda av SMED ingår viss markretention av enskilda avlopp, men denna beräknas genom kalibrering av avskiljningen från skillnaden mellan beräknad bruttobelastning och uppmätta halter i vattendrag och sjöar och är inte beskriven med processer som äger rum i marken. I dagsläget kan projektet alltså inte säga på vilket avstånd en markbaserad reningsanläggning kan placeras utan att påverka recipienten negativt. Rimligen bör därför de gamla skyddsavstånden för att hindra spridning av patogener användas vid normal skyddsnivå (Naturvårdsverkets Fakta, 2003). Vid hög skyddsnivå menar projektet att källsorterande system är att föredra för att uppnå den rening, robusthet och säkerhet som krävs enligt försiktighetsprincipen och dessutom goda möjligheter till närsaltsåterföring och energiutvinning genom biogas. Projektet ansluter sig till de bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå som Miljösamverkan Kronoberg-Blekinge tagit fram och som anger hög skyddsnivå minst 50 meter från alla sjöar och vattendrag och minst 100 meter från sjöar och vattendrag i åtgärdsprogram där status är sämre än god med avseende på näringsämnen, vilket är fallet i Skintan. 17

19 Påverkan på Skintan om kretsloppsanpassade avloppslösningar så som sluten tank installeras i hela avrinningsområdet. Beräkningsscenariot förutsätter att allt svartvatten samlas in och att BDT-vatten infiltreras och renas enligt de schabloner som redovisats för infiltrationsbädd. Denna drastiska åtgärd skulle få mycket god effekt, då bruttobelastningen på Skintan skulle minska till 13 kg fosfor och 151 kg kväve. Den totala nyttan av denna åtgärd beror emellertid mycket på hanteringen av slammet, d.v.s. hur mycket transportarbete som uppstår och därmed hur mycket utsläpp som genereras av insamlingen samt hur det uppkomna slammet hanteras. Enligt Västra Strandens reningsverk (Miljörapport 2011) tar verket emot allt slam från kommunens enskilda avlopp, vilket behandlas tillsammans med externslam från alla kommunens övriga reningsverk. Vid nedbrytningsprocessen i rötkamrarna bildas rötgas, som i huvudsak består av metangas och koldioxid. Gasen som bildas driver en gasmotor som genererar värme och el. Det finns också möjligheter att bränna gasen i en värmepanna. Både el- och värmeenergin används internt för att driva reningsanläggningen men verket är nu även anslutet till fjärrvärmenätet så det finns möjlighet att förse staden med värme med hjälp av rötgas. Vid rötning minskar mängden organiskt material med ca 50 %. Kvävehalten i slammet före och efter rötning påverkas inte mycket, vilket betyder att med källsorterande lösningar kommer ca 50 % av kvävet att återföras till åkermark medan en liten andel kväve (<5 %) skulle återföras i system med enbart slamavskiljning och markbaserad rening. Vad det gäller fosfor har Västra Strandens reningsverk (Miljörapport 2011) 93 % fosforrening och eftersom externslammet körs direkt till rötning blir reningsgraden ännu högre då endast rejektvattnet från externslammet går in i huvudlinjen. Återföringen av fosfor från källsorterande anläggningar blir därför god medan endast en liten andel fosfor (<15 %) skulle återföras i system med enbart slamavskiljning och markbaserad rening. Genom införande av kalkfilter efter tät markbädd eller förfällning i utökad slamavskiljare skulle fosforåterföringen kunna förbättras väsentligt även i dessa system, men inte upp till samma nivå som för de källsorterande systemen och kväveåterföringen skulle knappast påverkas. Idag återförs 12 % av slammet från Västra Strandens reningsverk till jordbruksmark medan resten går till anläggningsjord (Miljörapport 2011). Januari 2012 blev dock verket REVAQcertifierat och det är troligt att en större andel av slammet kommer återföras till jordbruksmark framöver vilket ökar miljönyttan. Projektet ser därför betydande miljövinster både ur belastnings- och resurshushållningssynpunkt med källsorterande system. Projektet konkluderar att det är en signifikant skillnad på hur Skintan belastas om alla anläggningar renar minst lika bra som infiltrationsanläggningar eller om allt svartvatten samlas in via kretsloppslösningar. Belastningsminskningen mellan dessa två alternativ uppskattas till ca 80 kg fosfor och ca kg kväve. 18

20 Kostnadsuppskattning för uppgradering av enskilda avlopp till hög skyddsnivå För att Halmstad miljökontor ska kunna ställa krav på kretsloppslösningar vid hög skyddsnivå utanför kommunalt VA-verksamhetsområde krävs att merkostnaden för denna anläggningstyp är skälig jämfört med andra av kommunen godkända enskilda avloppslösningar, vilka redovisas på kommunens hemsida. Projektet har därför utifrån listpriser, avloppsguidens prisschabloner och kontakter med leverantörer och entreprenörer försökt uppskatta dessa kostnader både vid anläggande av helt nytt avlopp och vid uppgradering av befintligt avlopp till en rening motsvarande hög skyddsnivå. Anläggnings- och driftskostnaden för ett enskilt avlopp varierar mycket beroende på anläggningstyp, markförutsättningar, nybyggnation eller renovering samt bostadens tekniska utformning. Om fastigheten har en befintlig godkänd slamavskiljare kan uppgraderingen bli billigare än om hela avloppet måste bytas ut. Källsorterande system kräver normalt ny rördragning inne i bostaden medan markbaserade system ger något högre entreprenadkostnader. Projektets erfarenhet är också att de prisuppgifter som baseras på verkliga offerter ligger högre än tillverkarnas uppskattningar. Total årlig kostnad är svår att uppskatta men de flesta leverantörer pratar om livslängder på ca 20 år. Rätt anlagd kan en markbaserad anläggning fungera i upp till 30 år (Ridderstolpe, 2009). Många av dagens anläggningar är äldre än så och skulle behöva bytas ut. Tabell 3 redovisar kostnadsschabloner för olika jämförbara teknikalternativ (ej urinseparering och torra system), vilka uppfyller Halmstad kommuns krav för hög skyddsnivå och vilka projektet ställer sig bakom. Specifika prisuppgifter redovisas i Bilaga 1. 19

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status

LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 2012-08-02 RH10217 Årsredovisning 2012 LOVA projektet Metodutveckling av åtgärder inom vattenförekomster med sämre än god status Tillsynssamverkan Region Halland

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar.

VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå: metadata samt metodbeskrivningar. Skikt: VM_Belastning_EA_2013.shp Plats: Blått plus, Lyr-rubrik: VM VA-förhållanden på delavrinningsnivå Leveranskatalog för publicering:

Läs mer

Avloppsrådgivning i Sigtuna

Avloppsrådgivning i Sigtuna Avloppsrådgivning i Sigtuna Skepptuna, 24 september 2015 Ebba af Petersens, WRS Uppsala/VA-guiden; Marie Albinsson, Ecoloop/VA-guiden; avloppsigtuna@avloppsguiden.se 018-265 00 50 Avloppsguiden Nationell

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Oktober 2014 1 Innehållsförteckning ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. VARFÖR BEHÖVS

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun Antagen av Nämnden för Miljö & Hälsoskydd 2014-08-28 NMH 6 Syftet med strategin är att inte öka belastningen av näringsämnen på Kungsbackas

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Två presentationer, 29/

Två presentationer, 29/ Två presentationer, 29/11 2016 1. Markbaserad rening Kunskapsläge 2. Markretention Återkoppling från träff i Kungsbacka 28-29/9 2016 Björn Eriksson, redaktör Avloppsguiden Markbaserad rening Kunskapsläge

Läs mer

Information. Är det dags att rätta till avloppet?

Information. Är det dags att rätta till avloppet? Information Är det dags att rätta till avloppet? BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@ skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se Den här

Läs mer

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad:

Telefon bostad. Personnr / org. nummer. Fritidsbostad Permanentbostad Antal hushåll: Annan, ange vad: ANSÖKAN/ANMÄLAN Sökande ENSKILD AVLOPPSANORDNING enligt 13 och 14 Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (ansökan inlämnas i 2 exemplar) bostad arbete Mobiltelefon Fastighetsbeteckning Personnr

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se

Information om inventering av. Enskilda avlopp. Förste miljöinspektör Eva Bayard 0512-570 27 eva.bayard@essunga.se Information om inventering av Enskilda avlopp Förste miljöinspektör Eva Bayard 012-70 27 eva.bayard@essunga.se Enskilda avlopp Det finns ca 1 700 enskilda avlopp i kommunen, där de flesta är gamla anläggningar

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Bra att veta om enskilt avlopp

Bra att veta om enskilt avlopp Bra att veta om enskilt avlopp Kurödsvägen 9 451 55 Uddevalla Telefon: 0522-13 000 E-post: info@bramiljo.se www.bramiljo.se www.biovac.se Vår syn på hållbart avlopp De enskilda avloppen står för 14 % av

Läs mer

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning

Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning Ansökan/anmälan om ny avloppsanläggning 2-5 hushåll Enligt 13 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Avgift tas ut enligt gällande taxa. Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet

Läs mer

PRESENTATION - PETER NILSSON

PRESENTATION - PETER NILSSON PRESENTATION - PETER NILSSON Civ. ing V, LTH FoU på LTH, 72-89 Tekn Dr, avhandling: Infiltration av avloppsvatten Sedan 1990 egen konsultbyrå 10 anst, VA, avfall, processindustri, miljöfrågor, tillståndsärenden,

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2015 2016-06-07 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

DOM 2015-02-09 Stockholm

DOM 2015-02-09 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060203 DOM 2015-02-09 Stockholm Mål nr M 11550-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-12-05 i mål nr M 2076-14,

Läs mer

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04

Dagordning. 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs. Miljöenheten 2014-03-04 Dagordning 18.00 Samling 18.10 Presentation av inventeringen 18.40 - Frågor 19.00 - Fika 20.00 Dörrarna stängs Välkomna till Informationsmöte inför avloppsinventering Fogdön Helena Segervall, miljöchef

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp

Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp MEDDELANDE 1(5) Tomas Waara Miljöenheten tel.: 018-195246 Miljö- och byggnadsnämnden Kungsgatan 42 745 80 Enköping Fråga om tillsynsvägledning BDT-avlopp Bakgrund Enköping kommun har till Länsstyrelsen

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun Tanumshede ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta? Kretslopp i den kommunala VA-planen - Avlopp och kretslopp i Södertälje kommun - Hur kan kommunen påverka för mer kretslopp? - Vad styr fastighetsägaren? - Reflektioner Behåll näringen på land! Finns det

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Information till den som ska anlägga en ny eller ändra en befintlig anläggning. Ett hushåll använder dagligen ca 1000 liter vatten som blir förorenat och måste tas omhand innan

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20 Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå

Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå 1/6 2017-01-27 Referat av domar MÖD godtar schabloniserad beräkningsmodell som underlag för bedömning av lämplig skyddsnivå Det har varit rätt att förbjuda utsläpp av toalettavloppsvatten från avloppsanläggning

Läs mer

Knivsta där framtiden bor

Knivsta där framtiden bor Knivsta ingen kustkommun men mycket vatten x x VA-plan Inledning Nuläge Plan för allmänt VA Faktorer som styr Plan VA-planeringen för utbyggnad av allmänt VA Planer Plan i väntan på allmänt VA Genomförande,

Läs mer

Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun. Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp

Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun. Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp Enskilda avloppsanläggningar i Ale kommun Information om hur du går tillväga för att ansöka om enskilt avlopp 1 Innehållsförteckning Information enskilt avlopp... 3 Därför behöver avloppsvattnet renas...

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun FÖRFATTNINGSSAMLING (6.2.7) Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden 2008-04-10 84 (MBN/2008:104), 2008-05-13 139 (MBN/2008:104) Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun Gäller

Läs mer

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun 2013-01-23 Tillsynssamverkan Halland Samverkan mellan Hallands miljö- och

Läs mer

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten

Frågor och svar. Hyllinge 29/5 2012. Samhällsbyggnadsenheten Frågor och svar Hyllinge 29/5 2012 Historik- ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Handboken beskrev tekniska beskrivningar och rekommendationer

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-10-05 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik, 2015-11-10 MBN 207/15 1 (4) Riktlinjer för enskilda avlopp Inledning För att få

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav?

Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Retention och enskilda avlopp - ställer vi överkrav? Planering och utvärdering av Vattenvård 2016-04-05, Södertälje Peter Ridderstolpe, tekn lic. WRS AB Peter.ridderstolpe@wrs.se Klicka här för att ändra

Läs mer

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden

Läs mer

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3.

1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP... 3 2.1 Hög eller Normal skyddsnivå... 3 3. Att planera för enskilt avlopp Informationsmaterial från Miljö- och hälsoskyddsavdelningen Januari 2009 Innehållsförteckning 1. VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING?... 3 2. BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Nyheter inom lagstiftning och teknik

Nyheter inom lagstiftning och teknik Nyheter inom lagstiftning och teknik Ebba af Petersens, Avloppsguiden Entreprenörsfredag, Uppsala Konsert & Kongress 23 april 2012 Havs- och Vattenmyndigheten har sedan 1 juli 2011 tagit över ansvaret

Läs mer

DOM 2013-01-24 Stockholm

DOM 2013-01-24 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2013-01-24 Stockholm Mål nr M 5065-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-05-15 i mål nr M 4789-11, se

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar?

Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Informationsblad 1: Vilka krav gäller för enskilda avloppsanordningar? Detta informationsblad är tänkt som ett komplement till dokumentet Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun och

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-11-10 Riktlinjer för enskilda avlopp Dnr Valdemarsvik: MA.2015.39 Dnr Söderköping: SBF 2015-162 Antagna av: Miljö- och byggnämnden i Valdemarsvik datum, Samhällsbyggnadsnämnden i Söderköping datum,

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. ANSÖKAN/ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Att anlägga avlopp Det krävs tillstånd från myndighetsnämnden för att

Läs mer

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning

Vilken teknik passar var? Idag - ca avlopp. Traditionell teknik produkter i avloppsguidens produktförteckning Vilken teknik passar var? Urinsorterande torrtoalett Torrtoalett utan urinsortering Urinsorterande vattentoalett Extremt snålspolad toalett Konventionell toalett Avlopp & Kretslopp 9 mars 2010 Multrum

Läs mer

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank? Om du svarat ja på någon av dessa frågor kan ett kretsloppsanpassat avlopp vara

Läs mer

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga

Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm och Mörbylånga Antagen av Miljö- och byggnadsnämnden i Borgholms kommun 2007-08-30 Antagen av Miljö- och Byggnadsnämnden i Mörbylånga kommun 2008-09-24 Riktlinjer - enskilda avloppsanläggningar för Ölandskommunerna Borgholm

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll

ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Miljö- och byggnadsnämnden ANSÖKAN / ANMÄLAN enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Datum Ansökan/anmälan skickas till Skara kommun Miljö- och byggnadsnämnden Sökande Namn Person- eller organisationsnummer

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm

Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm Inventering av enskilda avlopp i Vaxholm Varför inventerar vi enskilda avlopp? För hela Sverige ligger enskilda avlopp på andra plats som källa till fosfatutsläpp i havet Det nationella miljömålet Ingen

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Miljö- och byggnämnden Fastställelsedatum: 2009-05-18 53 Ansvarig: Miljö- och byggchefen Revideras: Vid behov Följas upp: Vid behov Policy enskilda avlopp

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp

Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp Sammanfattning åtgärdsförslag enskilda avlopp Äskestocks samfällighetsförening och Västerviks kommun LOVA-projektet Starthjälp -0- Upprättad av: Emma Sjögren Granskad av: Marie Ekvall Mall: Rapport Advanced.dot

Läs mer

ANSÖKAN / ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14.

ANSÖKAN / ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. 1/5 ANSÖKAN / ANMÄLAN om inrättande av avloppsanordning enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 13 eller 14. Sökanden Namn: Adress: Personnr/Org.nr: Fastighetsägare (om annan

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 området mellan Stigåsa och Rörvik Foto: Illustration från avloppsguiden.se Licens: Copyright 2016-08-19 Sammanfattning Under juni månad

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Avloppsinventering i Haninge kommun 2012 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en

Läs mer

Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger

Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger Erfaringer fra Sverige - Desentrale lösninger Mats Johansson Ecoloop www.ecoloop.se Norsk Vann Fagtreff 20170208 Små avlopp i Sverige IGÅR! IDAG! Små avlopp i Sverige 1969 Miljöskyddslagen 1998 Miljöbalken

Läs mer

Ett enkelt sätt att skydda din miljö

Ett enkelt sätt att skydda din miljö 10-års funktionsgaranti IN-DRÄN Biobädd 5ce Ett enkelt sätt att skydda din miljö - förnya ditt avlopp Vi hjälper dig Du läser detta för att du vill rena ditt avloppsvatten. Antingen finns ett krav från

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm

Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp. Ola Palm Förbättrad fosforavskiljning i enskilda avlopp Ola Palm Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka hushåll och från gemensamhetsanläggningar dimensionerade

Läs mer

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN

Uppdaterad datum: RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Datum: 2010-11-11 DG RIKTLINJER FÖR ENSKILDA AVLOPP I ÅMÅLS KOMMUN Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte och omfattning 1 Grundkrav för enskilda avlopp 2 Skyddsnivåer 3 Kretslopp, entreprenörers sakkunnighet

Läs mer

Informationsmöte. Dagens program

Informationsmöte. Dagens program Informationsmöte Dagens program 17:30 Kaffe 18:00 Presentation SMOHF 18:40 Frågestund 19:00 Presentation VA-rådgivaren 19:30 Frågestund 20:00 Avslutning Tillsyn av enskilda avlopp Farida Khudur, Maria

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Ett enkelt sätt att skydda din miljö

Ett enkelt sätt att skydda din miljö IN-DRÄN Biobädd 5ce Ett enkelt sätt att skydda din miljö - förnya ditt avlopp Vi hjälper dig Du läser detta för att du vill rena ditt avloppsvatten. Antingen finns ett krav från myndigheterna eller så

Läs mer

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning?

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Mats Johansson Ecoloop AB Mats.johansson@ecoloop.se avlopp@balticsea2020.org Levande kust (2011-2017) Motverka övergödning

Läs mer

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05

Enskilda avlopp 2014-2017. Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Enskilda avlopp 2014-2017 Miljö- och byggnadsnämnden 2014-03-05 Innehåll Bakgrund... 2 Situationen idag... 2 Varför ska vi rena avloppsvatten?... 3 Smittämnen... 3 Näringsämnen... 3 Status i vattendrag...

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Enskilt avlopp ansökan/anmälan

Enskilt avlopp ansökan/anmälan Enskilt avlopp ansökan/anmälan Information finns på slutet Fastighet Fastighetsbeteckning Fastighetsägarens namn (om annan än sökanden) Fastighetens adress Befintlig byggnad Helt ny byggnad Vid avstyckning,

Läs mer

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899)

Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) Ankomststämpel Ansökan/anmälan av enskilt avlopp i enlighet med 13 och 14 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899) 1. Sökande Namn Utdelningsadress Postadress Mobiltelefon Telefon

Läs mer

Minnesanteckningar - Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status

Minnesanteckningar - Metodutveckling för åtgärdande av övergödningsproblem inom vattenförekomster med sämre än god status 01054 1(10) - Metodutveckling för inom vattenförekomster med sämre än Projektgruppen : 2013-04-30 Tid: 9.00-15.00 Plats: Utvecklingen, Utvecklingscentrum, Region Halland Deltagare: Anders Gustafsson, Kungsbacka

Läs mer

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige

Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Kommunerna i Västerbottens och Norrbottens län Vägledning Hållbara och kostnadseffektiva små avlopp i Norra Sverige Vägledning för små avlopp i Norra Sverige 3. Handläggning av ärenden För att uppnå större

Läs mer

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR

LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR 1 LANDSKAPSREGERINGENS ANVISNINGAR FÖR PLANERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR OKTOBER 2006 Reviderad maj 2013 Olika skyddsavstånd att ta hänsyn till vid placeringen av en avloppsanläggning (Bild ur

Läs mer

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner

Alla produkter klarar Naturvårdsverkets nya krav. Fastighetsägaren 2012-02-09. Avloppsreningens viktiga funktioner 2012-02-09 Informationsträff om enskilda avlopp Ebba af Petersens WRS Uppsala AB & Avloppsguiden AB ebba.af.petersens@w rs.se Ebba af Petersens WRS Uppsala AB ebba@avloppsguiden.se Ornö 9 februari 2012

Läs mer

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp

Permanentbostad och lokaler som nyttjas permanent Blankett för ansökan om rening av avloppsvatten från gemensamt WC- och BDT- avlopp SAMHÄLLSENHETEN Ansökan, enskilt avlopp avledning av avloppsvatten till enskild avloppsanläggning enligt 13 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Insändes till: Samhällsenheten

Läs mer