km² bestående av ca öar, varav ca är bebodda Folkmängd: Ca 249 miljoner (2013)

Transkript

1 Aambs Eddy Fonyódi Landrapport: Indonesien Basfakta Officiellt namn: Huvudstad: Landareal: Republiken Indonesien km² bestående av ca öar, varav ca är bebodda Folkmängd: Ca 249 miljoner (2013) Befolkning: Befolkningstillväxt: 1,2 % (2012) Språk: Ca 330 etniska grupper, varav de största är javaneser (42 %) och sundaneser (14 %) Indonesiska och ca 750 lokala språk och dialekter Religion: Muslimer 86,1 %, protestanter 5,7 %, katoliker 3 %, hinduer 1,8 %, buddhister 1 %, övriga 2,4 % Statsskick: Stats- och regeringschef: Utrikesminister: Större politiska partier: Republik President Joko Widodo (kallas Jokowi) Retno Lestari Priansari Marsudi PDI-P (nationalistiskt, presidentens parti) 18,95 %, Golkar (nationalistiskt, Soehartos f.d. statsbärande parti) 14,75 %, Gerindra (nationalistiskt) 11,81 %, Demokratiska Partiet (nationalistiskt) 10,19 %, PKB (muslimskt) 9,04 %, PAN (muslimskt) 7,59 %, PKS (muslimskt) 6,79 %, NasDem (nationalistiskt) 6,72 %, PPP (muslimskt) 6,53 % och Hanura (nationalistiskt) 5,26 %. Adress Telefon Telefax E-post Menara Rajawali 9 th floor ambassaden.jakarta@gov.se Kawasan Mega Kuningan, Lot

2 Sveriges Ambassad (16) Senaste parlamentsval: 9 april 2014 Nästa parlamentsval: 2019 Senaste val av president: 9 juli 2014 Nästa presidentval: 2019 Valuta: Rupiah (IDR) Växelkurs: 1 USD = rupiah (december 2014) BNP (nominell): 2013: 868 miljarder USD; 2012: 878,0 miljarder USD; 2011: 846,3 miljarder USD; 2010: 709,2 miljarder USD; 2009: 539,6 miljarder USD BNP/capita (PPP): 2013: 3468 USD; 2012: 3548 USD; 2011: 4543 USD; 2010: 4254 USD; 2009: 4001 USD BNP-tillväxt: Sept 2014: 5,12 % 2013: 5,8 % 2012: 6,2 %; 2011: 6,5 %; Inflation (KPI, ej medel): 2013: 6,4 % 2012: 4,3 %; 2011: 3,6 %; 2010: 7 % Arbetslöshet: 2013: 6, 25 %; 2012: 6,1 %; 2011: 6,6 %; 2010: 7,1 %; andelen undersysselsatta dock mycket stor Viktigaste näringar: Olja, gas, gruvindustri (guld, silver, koppar), skogsbruk/palmolja, jordbruk Budgetbalans (% av BNP): 2014: -2,4 % (beräknad); 2013: -2,2 %; 2012: -1,9 %; 2011: -1,1 %; 2010: -0,7 %; 2009: -1,6 % Utländsk valutareserv: 2013: 99,4 miljarder USD 2012: 112,8 Miljarder USD; 2011: 110,1 miljarder USD; 2010: 96,2 miljarder USD; 2009: 66,1 miljarder USD Statsskuld (% av BNP): 2013: 25,7 %; 2012: 24,4 %; ,1 %; 2010: 25,6 %; 2009: 26,4 %; 2008: 29,5 % Handelsbalans: 2013: -5,7 miljarder USD; 2012: 8,5 miljarder USD; 2011: 35,3 miljarder USD

3 Sveriges Ambassad (16) Export: 2013: 182 miljarder USD 2012: 188 miljarder USD; 2011: 201 miljarder USD; 2010: 158 miljarder USD Exporttillväxt: 2013: 5,3 % 2012: 2,0 %; 2011: 14,4 %; 2010: 14,9% Exportprodukter: kol, naturgas, palmolja, råolja gummi, koppar Import: 2013: 187 miljarder USD 2012: 179,7 miljarder USD; 2011: 166,1 miljarder USD; 2010: 127,5 miljarder USD Importtillväxt: 2013: 1,2 % 2012: 6,6 %; 2011: 13,3 %; 2010: 17,3% Importprodukter: Största handelspartners: Svensk export till landet: Industriprodukter, maskiner, kemikalier, bränslen, livsmedel Export: Japan, Kina, EU, Singapore, USA; Import: Kina, Singapore, Japan, Sydkorea, EU 2013: 3,1 miljarder SEK; 2012: 4,7 miljarder SEK; 2011: 5 miljarder SEK; 2010: 4 miljarder Svensk export till Indonesien har minskat med 35 % år 2013 i jämförelse med Svensk import från landet: 2013: 1,2 miljarder SEK; 2012: 1,4 miljarder SEK; 2011: 1,3 miljarder SEK; 2010: 1,3 miljarder SEK; 2009: 1,3 miljarder SEK Historisk bakgrund Indonesiens historia har länge varit präglad av landets nyckelposition mellan Europa, Mellanöstern och Kina i långdistanshandeln över Indiska oceanen. Handeln förde genom åren med sig tre olika civilisationer: den indiska, den arab-muslimska och den europeiska, till den redan existerande malajiska kulturen. Hinduiska och buddistiska influenser medfördes från den indiska subkontinenten de första århundradena efter Kristus. Islam introducerades av arabiska köpmän under handelsboomen på och 1400-talen.

4 Sveriges Ambassad (16) De första européer som etablerade sig var portugiser i jakt på monopol över kryddhandeln och med ett missionärsuppdrag i botten. Denna grupp intog Malacka år 1511 men efterträddes kring 1600 av holländarna då deras erövring av vad som sedermera skulle bli Indonesien inleddes. Under perioden 1942 till 1945 ockuperade Japan området. Strax efter Japans kapitulation utropades republiken Indonesien den 17 augusti 1945 av Soekarno, sedermera landets första president, och Muhammad Hatta, dess blivande vicepresident. Trots detta försökte Nederländerna återta kontrollen över Indonesien, men misslyckades till följd av indonesiskt motstånd och internationella påtryckningar. Indonesiens självständighet erkändes internationellt år Nederländerna behöll dock tills vidare Papua (dåvarande Irian Jaya). Den nybildade republiken Indonesien var en sekulär stat som baserades på Soekarnos fem principer, Pancasila. Dessa var tron på Gud, humanism, indonesisk enhet, demokrati och social rättvisa. Med hjälp av Pancasila och det indonesiska språket (bahasa indonesia), som skapades från malajiska på 1930-talet, lyckades Soekarno för första gången ena det heterogena öriket. President Soekarno satt vid makten från 1945 till Den aktivistiska utrikespolitik som Soekarno drev innebar bl.a. att Indonesien 1962 annekterade Irian Jaya (numera provinserna Papua och Västra Papua) samt bojkottade den nybildade staten Malaysia Indonesiens ekonomiska problem och de inre oroligheterna i kombination med de utrikespolitiska ställningstagandena ledde år 1965 till ett (misslyckat) kuppförsök mot Soekarno. Omständigheterna kring kuppen är fortfarande oklara, men kommunistpartiet PKI belades med skuld för händelsen. Under general Soehartos ledning organiserades en militär motkupp med en utrensning av ungefär en halv miljon PKImedlemmar till följd. Händelsen är alltjämt känslig i Indonesien. General Soeharto behöll efter kuppen sin ledande ställning i landet och övertog 1967 presidentposten från Soekarno. Han kunde därefter, utan något större politiskt motstånd, regera fram till Under denna regeringsperiod, kallad New Order, hade landet stora ekonomiska framgångar som ledde till förbättrade levnadsvillkor för många indoneser. Emellertid fängslades många regimkritiker och censuren av politik och media var påtaglig. I slutet av 1990-talet drabbades Indonesien mycket hårt av den sydostasiatiska finanskrisen som medförde att tidigare års ekonomiska framsteg reducerades drastiskt. Krisen ledde även till ett allt ökande misstroende mot Soeharto. Våldsamma protester ledde till att Soeharto tvingades avgå i maj 1998.

5 Sveriges Ambassad (16) I det följande inleddes en period i landets historia präglad av en gryende demokratisk utveckling. Vicepresident Habibie, som utsågs till Soehartos tillfälliga efterträdare, satte samman en så kallad reformregering och organiserade år 1999 det första demokratiska parlamentsvalet på 40 år. Valet föregicks av en rad nya lagar som gav utrymme för ett pluralistiskt system och ett stort antal nya partier bildades. Mellan 1999 och 2002 genomfördes en rad förändringar av 1945 års konstitution, vilket förde landet framåt ytterligare i demokratiseringsprocessen. Bland annat initierades en tydligare maktfördelning mellan den verkställande, lagstiftande och dömande makten. Förändringarna innebar också att samtliga ledamöter till parlamentets två kamrar, likväl presidenten och vicepresidenten, skulle väljas direkt av folket. Parlamentsplatser som tidigare varit vigda för polis och militär avskaffades och en omfattande decentraliseringsprocess inleddes Det första direkta, demokratiska presidentvalet hölls 2004 då Susilo Bambang Yudhoyono vann tillsammans med vicepresidentkandidaten Jusuf Kalla i valets andra omgång. Valet innebar att den demokratiska process som hade påbörjats i och med Soehartos fall 1998 befästes. President Yudhoyono omvaldes i 2009 års val och satt då sin sista tillåtna mandatperiod. I juli 2014 valdes Joko Jokowi Widodo till landets nya president. Jokowi är landets första president som inte har en lång bakgrund inom politiken och makteliten utan började sin karriär som möbelförsäljare i Surakarta (Solo) på östra Java, valdes sedan till borgmästare i Solo och därefter till guvernör i. Inrikespolitik Efter parlamentsvalet den 9 april 2014, där 185 miljoner väljare var röstberättigade, sitter det nu totalt tio partier i underhuset. Fyra av dessa partier fick över 10 procent av rösterna. PDI-P, som länge letts av Megawati Sukarnoputri, president och dotter till Sukarno, blev det största partiet med 19 procent. Golkar, det gamla maktpartiet som dominerade under Suhartos tid som diktator ( ) fick 16 procent av rösterna. Gerindra, som leds av den förre generalen och tidigare presidentkandidaten Prabowo Subianto, fick 13 procent medan Demokratiska Partiet, före detta president Susilo Bambang Yudhoyonos parti, fick 11 procent. Presidentvalet hölls den 9 juli 2014 och var det tredje sedan diktaturen föll. Presidenten väljs för fem år och är den som utser regeringen. Endast partier eller allianser med minst 20 procent av underhusplatserna

6 Sveriges Ambassad (16) får ställa upp med en presidentkandidat. Detta ledde till två kandidater till presidentvalet 2014: Joko Widodo (PDI-P) med fyra partier bakom sig och Prabowo (Gerindra) som stöddes av fem partier. Över 130 miljoner människor röstade i presidentvalet 2014 vilket innebar att valdeltagandet var ungefär 70 procent. Runt 30 procent av väljarna uppskattades emellertid ha betalats för att rösta på en viss kandidat. Rösträkningen tog två veckor att slutföra och resulterade i att Joko Jokowi Widodo vann över Prabowo med 53 mot 47 procent av rösterna. Den 20 oktober 2014 tillträdde Jokowi presidentposten. Det blev då första gången i Indonesiens historia som en folkvald ledare efterträdde en annan folkvald ledare. Landets vicepresident är återigen Jusuf Kalla. Jokowi anses vara en reformvänlig och effektiv politiker som har stigit från fattigdom till ledande poster i samhället. Med sitt framträdande som en man av folket lyckades han samla röster i hela landet. Jokowi har tidigare varit borgmästare i sin hemstad Solo och guvernör för. Tillsammans med Kalla har Widodo valt nio huvudområden (NAWACITA) att fokusera på under mandatperioden. De hittills mest framträdande områdena har varit den marina politiken, nedskärning av bränslesubventioner och ekonomisk tillväxt i stort, skyddet av religiösa minoriteter, reform av byråkratin och utveckling av tillgång till statlig sjukvård. Regeringen består av 34 ministrar. För Jokowi var det av stor vikt att samtliga ministrar hade ett rent förflutet och samtliga kandidater genomlystes av landets antikorruptionskommission. Jokowi kallar sin regering för Arbetsregeringen då han förväntar sig att alla ministrar skall arbeta hårt för att uppnå de uppsatta målen. I parlamentet har oppositionen, den så kallade röd-vita -koalitionen, med Prabowo i spetsen, majoritet. Läget mellan de båda koalitionerna har varit spänt alltsedan den röd-vita koalitionen fattade ett omstritt beslut som gjorde att alla ledande parlamentariska poster (såsom kommittéordförande mm) skulle ges till medlemmar från den egna koalitionen. Förhandlingar har pågått under hösten för att lösa situationen. Interna konflikter Aceh

7 Sveriges Ambassad (16) Ett problem som det multietniska och mångreligiösa Indonesien under de senaste decennierna har lidit mest av är de våldsamma interna konflikter som ägt rum i flera av landets regioner. Många problem har uppstått i kölvattnet av de s.k. transmigrasi-programmen en politisk åtgärd som syftar till att förflytta fattiga personer från det överbefolkade Java till mer avlägsna delar av den indonesiska övärlden något som i många fall gett upphov till spänningar blossade en konflikt upp i Aceh-provinsen mellan självständighetsrörelsen Gerakan Aceh Merdeka (GAM) och nationella indonesiska militärstyrkor. Denna konflikt pågick till början av talet och kom att kräva liv. Tsunamin som drabbade Aceh på juldagen 2004 och ledde till över dödsoffer ökade omvärldens engagemang i provinsen. I början av 2005 inleddes formella fredsförhandlingar som utmynnade i ett fredsavtal i augusti samma år. Aceh fick då ökat självstyre genom den särskilda autonomi som gavs provinsen och lokala politiska partier tilläts, vilket även ledde till politiskt utrymme att införa sharia-lagstiftning. Implementeringen av fredsöverenskommelsen skedde således inte på det sätt de före detta GAM-ledarna önskat, men i övrigt blickar provinsen framåt. Under våren 2013 valde Aceh den tidigare GAM-flaggan som sin provinsflagga. Detta ledde till omfattande protester både från regeringen och från andra provinser. Debatt har på senare tid också skapats då Aceh även infört en allt striktare implementering av sharialag i provinsen. Inför parlamentsvalet i april 2014 förekom dessutom flera våldshändelser ofta med dödlig utgång gentemot kandidater för politiska partier i Aceh. Interna konflikter Papua På Papua har självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (OPM) varit verksam sedan slutet av 1960-talet då provinsen inordnades i den indonesiska statsbildningen. OPM kräver självständighet men har sedan början mött hårt motstånd från polis och militär. I takt med att Indonesien har demokratiserats har även en bredare rörelse som med fredliga medel engagerar sig vuxit fram. En lag om särskild autonomi för Papua antogs 2001 men har inte implementerats till fullo. Detta är en av stötestenarna i den nuvarande konflikten. Våldet har på senare år ökat och senast i februari 2013 omkom åtta militärer och fyra civila i en strid. Sedan 2009 har 51

8 Sveriges Ambassad (16) människor dödats. En särskild enhet (UP4B) har inrättats i vicepresidentens kontor för att hantera både politiska och utvecklingsfrågor gällande Papua. Få konkreta framsteg har emellertid gjorts och den allmänna säkerhetssituationen har snarare försämrats, detta inte minst för journalister och människorättsförsvarare. Interna konflikter Sulawesi och Kalimantan De våldsamheter som under senare år har skakat centrala Sulawesi och Kalimantan (indonesiska delen av ön Borneo) har nu upphört och situationen får betraktas som stabil. Även på Moluckerna är läget idag långt mer stabilt än under tidigare konfliktår. Terrorism och radikalism Bombdåd utförda av Jemaah Islamiyah (JI) och andra islamistiska terrororganisationer, riktade mot västerländska intressen, har sammantaget med attacker mot religiösa minoriteter, ökad implementering av lokal sharialagstiftning och diskussioner om bl.a. skärpt lagstiftning kring pornografi och blasfemi, lett till en debatt kring radikaliseringen av islam i Indonesien. Till de största av attacker hör de två Bali-bomberna 2002 och 2005, bomberna mot Marriott Hotel i 2003, australiensiska ambassaden 2004 och de två bomberna i centrala i juli 2009, ånyo mot Marriott samt Ritz Carlton Hotel. Därtill har radikala muslimska grupper, som organisationen Islamic Defenders Front (FPI), blivit alltmer aktiva. De utför tidvis attacker och trakasserier mot oliktänkande, inklusive kristna, shia-muslimer, ahmaditer (muslimsk minoritet som inte erkänner profeten Muhammeds särställning) och HBT-personer. Ett av de mer uppmärksammade exemplen var lynchningen av tre ahmadier i byn Cikeusik i februari Utveckling under 2012, 2013 och 2014 har fortsatt i samma riktning. Den allmänna synen är att rättsväsendet har varit relativt bra på att hantera terroristhotet, då flera av hjärnorna bakom den indonesiska terrorismen har kunnat ställas inför rätta. Det ska dock tilläggas att polisen vid flera tillslag har skjutit ihjäl de misstänkta. Utrikespolitik

9 Sveriges Ambassad (16) Den indonesiska utrikespolitiken präglades under Yudhoyonos tid av ett aktivt engagemang i internationella sammanhang. Indonesien är medlem i G20 och spelar i kraft av sin storlek, strategiska betydelse och växande ekonomiska potential en allt större roll på den globala arenan. Landet har deltagit aktivt i FN och gavs av Yudhoyono ett uttalat mål att komma med på topp-tio listan över de länder i världen som sänder flest antal trupper till FN:s fredsbevarande insatser. För närvarande ligger Indonesien på plats 17 med 2000 personer som arbetar i fredsbevarande insatser. Indonesien ser sig självt som ett föregångsland internationellt, både vad gäller demokratisering, religiös tolerans, klimatpolitik, ekonomi och i rollen som medlare och brobyggare mellan G20-länder och utvecklingsländer. Ett typiskt initiativ är exempelvis det årliga Bali Democracy Forum som samlar ledare från hela världen för att diskutera demokratifrågor. Indonesien var pådrivande vid ASEAN:s bildande år 1967 och har efter Asienkrisen 1998 åter igen tagit en framträdande roll inom organisationen. ASEAN har sitt huvudsäte i och utgör landets främsta utrikespolitiska plattform. Indonesien var även pådrivande i bildandet av ASEAN:s mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) som lanserades hösten 2009, och även i enandet av ASEAN:s länder kring Sydkinesiska sjön. Landet har också aktivt försökt få med Östtimor i ASEAN och spelar, både bilateralt och genom ASEAN, en särskild roll i demokratiseringsprocessen i Burma. Relationerna mellan EU och Indonesien är för närvarande goda. Under många år var relationerna emellertid spända till följd av EUkommissionens svartlistning av indonesiska flygbolag med anledning av deras bristande säkerhet. Denna fråga löstes emellertid 2009, under det svenska EU-ordförandeskapet, när det nationella flaggskeppet Garuda togs bort från den svarta listan (flertalet indonesiska flygbolag står dock kvar på listan). Under det svenska EU-ordförandeskapet 2009 undertecknade EU (i samband med utrikesminister Bildts besök till ) ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal med Indonesien, det första av sitt slag i Asien. Med USA har den indonesiska regeringen idag goda relationer. Trots att Indonesien ofta kritiserat den amerikanska politiken i Mellanöstern är landet mycket mån om relationerna till USA. USA har i sin tur ett strategiskt intresse av ett nära förhållande till Indonesien. Det tidigare

10 Sveriges Ambassad (16) amerikanska embargot mot militärt samarbete med Indonesien har i huvudsak hävts och relationerna utvecklas och fördjupas. I och med valet av Barack Obama, som tillbringade fyra år av sin barndom i, till president i USA skapades det särskilda band länderna emellan. Under ledning av Yudhoyono ansträngde sig den indonesiska regeringen för att stärka relationen till Kina. Kina har ett stort behov av indonesiska råvaror och Indonesien har ett intresse av starka ekonomiska band med Kina. Under större delen av Soehartos styre var relationerna med Kina frostiga. Vid de våldsamma upploppen 1998 skedde allvarliga övergrepp mot delar av landets kinesiska minoritet, bland annat som en reaktion mot minoritetens mycket starka ekonomiska inflytande i landet. Idag är situationen radikalt förändrad. Den kinesiska minoriteten åtnjuter nu stor frihet och det kinesiska nyåret firas numera öppet och närmast entusiastiskt i Indonesien. Handeln med Kina har ökat kraftigt mer än en fördubbling under Balansen är dock inte jämn, med ett relativt stort kinesiskt övertag vad gäller export. Efter att Australiens väpnade styrkor sänts till Östtimor under FN:s befäl för att återställa ordningen i landet, var bitterheten stor i Indonesien. När terroristattacken på Bali 12 oktober 2002, då 202 människor omkom, fanns emellertid Australien där för att erbjuda Indonesien sin omedelbara hjälp. Därmed öppnades dörren för ett mycket långtgående försvars- och antiterroristsamarbete länderna emellan. Ett avtal om säkerhetssamarbete, det s.k. Lombok-avtalet, antogs Från Australiens sida markeras tydligt att Indonesien numera är en nära allierad och länderna har fördjupat sitt samarbete inom klimatfrågor och försvar. Relationen till Australien fick sig dock nyligen två törnar. I början av 2014 uppmärksammades Abbotregeringens kontroversiella planer på att stoppa de ökande flyktingströmmarna från Indonesien genom att vända tillbaka båtar med hjälp av australienska flottan. Vidare avslöjade ett antal dokument släppta av Edward Snowden att Australien på ett antal ambassader i regionen, däribland i, har installationer för avlyssning åt DSD, Australiens FRA, vilket Indonesien reagerat stark emot. Under sensommaren 2014 förhandlades emellertid ett avtal om uppförandekod mellan de båda länderna fram och relationerna är nu på bättringsvägen. Indonesiens relationer till Östtimor har förbättrats sedan den indonesiska militärens ockupation på 1970-talet och de våldsamma

11 Sveriges Ambassad (16) övergrepp som skedde i samband med den FN-övervakade folkomröstningen om Östtimors självständighet i slutet av 1990-talet. Folkomröstningens resultat och centralmaktens roll i de våldsamheter som kantade röstningen, med över döda, innebar att Indonesien fick utstå hård kritik internationellt. Östtimor blev självständigt Det östtimorianska ledarskapet har därefter bedrivit en försoningspolitik och framgångsrikt ansträngt sig för att förbättra de politiska och ekonomiska relationerna mellan länderna. Båda ländernas regeringar verkar vara fast beslutna att lämna det förflutna bakom sig. Ett talande exempel är att Indonesien varmt stödjer Östtimors ambition att bli medlem i ASEAN. Indonesien har en ambition om att spela en positiv medlarroll i Mellanöstern, något som dock försvåras genom frånvaron av diplomatiska relationer med Israel. Vad gäller Syrien-konflikten har Indonesien tagit avstånd från våldsamheterna men håller sig, såsom i de flesta internationella frågor, till sin relativt försiktiga och FN-inriktade avpassning. Landets nuvarande president Jokowi har intagit en mer återhållsam hållning till utrikespolitik än sin företrädare Yudhoyono. Jokowi har deklarerat att Indonesien endast kommer att engagera sig i utrikespolitiska frågor i den utsträckning som det kommer att gynna landets inrikespolitiska och ekonomiska intressen. Vid sina första internationella möten som president har Jokowi mottagits med öppenhet och många länder hoppas att Indonesien fortsatt kommer att ha en ledande roll i utvecklingen av ASEAN. Det ekonomiska läget Indonesien är den ekonomi i Sydostasien som klarade sig lindrigast i den globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008/09. Indonesien hade redan genomgått ett ekonomiskt stålbad i samband med finanskrisen i slutet av 1990-talet. Idag är Indonesiens ekonomi relativt motståndskraftig gentemot svängningar i världsekonomin, då ekonomin i hög grad drivs av den egna inhemska efterfrågan samt en växande medelklass. Indonesien var ett av de få länder i världen som uppvisade positiv ekonomisk tillväxt under 2009 tillväxttakten var då 4,5 % och stabiliserades sedan runt dryga 6 % under Siffror för första halvåret 2014 visar dock en tillväxt på 5,12 %, vilket är den lägsta sedan Tillväxten har påverkats av det exportförbud på oraffinerade mineraler som infördes i januari samt räntenivån som höjts för att kontrollera inflationen och underskottet i bytesbalansen.

12 Sveriges Ambassad (16) Nyvalda president Joko Widodo har ett tillväxtmål på 7 % och förväntningarna på honom att genomföra ekonomiska reformer är stora. Investerare vill framförallt se en reform i bränslesubventionerna som förväntas uppgå till ca 24 miljarder dollar 2015, motsvarande 15 % av den totala statsbudgeten. Subventionerna begränsar utrymmet för nödvändiga reformer inom infrastruktur, utbildning och sjukvård. De sociala sektorerna i samhället (utbildning och hälsovård), liksom landets infrastrukturer är fortfarande påfallande eftersatta. Korruption, handelsrestriktioner och de grundläggande bristerna i det indonesiska rättsväsendet har försvårat välbehövliga investeringar inom ovan nämnda nyckelområden. Trots den generalplan, MP3EI, som lanserades 2011 och som utstakar medel och mål för landets ekonomi fram till 2030 med stora satsningar på infrastruktur som första åtgärd, har ännu inga större infrastrukturprojekt slutförts i. Budgetunderskottet är det största någonsin och regeringen beräknar att det kommer landa på 2,4 % av BNP för år Somliga säger att det kan bli så mycket som 2,7 % om ingen reform av bränslesubventionerna genomförs detta år, då den inhemska produktionen av olja har minskat samtidigt som den ökade importen av olja sätter press på bytesbalansen. Det återstår att se vad den nya regering som tillträder 20 oktober 2014 gör för att få ordning på landets ekonomi. Den tillträdande presidenten kan komma att möta en majoritet av politiska motståndare. Klimat och miljö Indonesien är ett av de länder i världen (efter Kina, USA och i nivå med Indien) som släpper ut mest växthusgaser; framförallt till följd av avskogning och förändrad markanvändning. Samtidigt är Indonesien som stor önation mycket sårbart för klimatförändringar. Vid G-20- mötet i Pittsburgh 2009 gick Indonesien i bräschen för ansvarsfulla klimatåtaganden. President Yudhoyono lät meddela att landet avsåg minska sina utsläpp med 26 % till 2020 (och med 41 % med hjälp av internationellt stöd). Även om åtagandena är betydande kvarstår flera frågetecken kring huruvida landet har den politiska viljan och kapaciteten att faktiskt uppnå de i Pittsburgh uttalade målen. Korruption, svag administration, starka ekonomiska särintressen och fattigdomsbekämpning utgör de

13 Sveriges Ambassad (16) mest påfallande hindren. SVENSK-INDONESISKA FÖRBINDELSER Bilaterala avtal Handelsöverenskommelse (1954) Luftfartsavtal (1974) Dubbelbeskattningsavtal (1989) Investeringsskyddsavtal (1992) Politiska relationer Sverige erkände Indonesien som stat år 1949 och länderna etablerade diplomatiska förbindelser året därpå. De politiska relationerna mellan Sverige och Indonesien har i princip varit goda sedan dess. I samband med Östtimors kamp för självständighet kritiserade emellertid Sverige tillsammans med många andra västerländska stater Indonesien för allvarliga människorättsövergrepp. Likaså ansträngdes relationerna i samband med självständighetssträvandena i Aceh-provinsen då den svenska regeringen anklagades för att stödja väpnade uppror i Aceh. Anledningen till anklagelserna var att de GAM-ledare som planerat upproret hade varit bosatta i Sverige under den tiden och verkat därifrån. Ansträngningen innebar att den indonesiska ambassadörsposten i Stockholm stod vakant i nästan fyra år (från december ). Även svenska företag drabbades av de bilaterala utmaningarna. Då dessa frågor nu är lösta är de bilaterala relationerna åter mycket goda och fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Indonesiens nuvarande ambassadör i Stockholm, Dewa Made Juniarta Sastrawan tillträdde i början av Nya bilaterala konsultationer beräknas äga rum i under hösten 2014 och då kommer även mänskliga rättigheter att stå med på agendan. Tidigare har mänskliga rättigheter diskuterats vid fyra olika tillfällen länderna emellan. Handel och investeringar Det finns en stor outnyttjad potential vad gäller såväl europeiskt som svenskt handelsutbyte med Indonesien. Svensk export uppgick till drygt

14 Sveriges Ambassad (16) 3 miljarder SEK under 2013 medan importen samma år uppgick till 1,2 miljarder SEK. Sett i ett större sammanhang är detta mindre än värdet på importen från flertalet av de andra länderna i regionen. Den svenska exporten minskade med 35 % 2013 i jämförelse med Detta tros bero på ökad konkurrens från andra länder (även asiatiska), minskad efterfrågan på Ericssons produkter samt låga råvarupriser som minskar efterfrågan på fordon och utrustning för gruvindustrin. Svensk export till Indonesien består till största delen av telekommunikationsutrustning, lastbilar, truckar och bussar, samt kraftverks- och eldistributionsutrustning. Importen från Indonesien består huvudsakligen av verkstadsprodukter, hemelektronik och textil. Svenska investeringar i Indonesien växer starkt, dock från en relativt låg nivå. Några företag som har produktion i landet är SKF, Chubb (Gunnebo), Swedish Match, Tetra Pak, ABB, Scania, Ekamant och Autoliv. I september 2013 öppnade H&M sin första butik i, vilket har följts upp med ytterligare två butiker och i oktober beräknar IKEA att öppna sin första butik. Totalt finns det ungefär 75 svenskrelaterade företag etablerade i landet. Utvecklingssamarbete Regeringen antog 2009 en bilateral strategi för selektivt samarbete med Indonesien fram till Budgetramen var 35 miljoner kronor per år. Selektivt samarbete genomfördes, dels genom aktörssamverkan, dels genom riktade insatser inom strategiska områden som exempelvis förbättrad demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter. Besöksutbyte Besöksutbytet på hög officiell nivå har tidigare varit begränsat, men har på senare tid utvecklats i positiv riktning. Det första svenska statsrådet att besöka Indonesien efter parlamentsvalet 1999 var den dåvarande biståndsministern Maj-Inger Klingvall, som år 2000 gjorde en resa till både Indonesien och Östtimor. Därefter har en rad svenska ministrar besökt Indonesien för bilaterala möten. Carl Bildts besök i april 2008 var det första officiella svenska utrikesministerbesöket i Indonesien någonsin. Under det diskuterades

15 Sveriges Ambassad (16) mänskliga rättigheter i en bilateral dialog. Indonesiska ministrar har även besökt Sverige vid ett flertal tillfällen. Bland annat kom utrikesminister Hassan Wirajuda till Stockholm den 3 april Det var det första indonesiska utrikesministerbesöket i Sverige sedan HMK Carl XVI Gustaf togs i månadsskiftet januari/februari 2012 emot som officiell gäst av president Susilo Bambang Yudhoyono. Syftet med resan var relaterat till de båda ledarnas stora scoutengagemang och programmet bestod, förutom av scoutrelaterade evenemang, av möten med sultanen av Yogyakarta, guvernörerna i respektive Centrala Java samt av diverse främjandeevenemang. Den november 2012 besökte statsminister Fredrik Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling och en företagsdelegation. Statsministern träffade presidenten och s borgmästare. Syftet var att genomföra bilaterala möten med fokus på handel, men även på områdena MR, klimat, innovation och regional säkerhet. Den maj 2013 besökte president Susilo Bambang Yudhoyono i sin tur Sverige och träffade statsminister Fredrik Reinfeldt, HMK Carl XVI Gustaf, talman Per Westerberg samt flera högt uppsatta svenska affärspersoner. Under besöket signerades ett antal överenskommelser, både i den offentliga och privata sektorn, inom områdena hållbar stadsutveckling, hälsa, forskning och innovation, skogsbruk, life science och miljö. Det parlamentariska utbytet har också tagit fart på senare år. Senast under våren 2014 fick Stockholm besök av ordföranden och flera av medlemmarna i det indonesiska parlamentets utskott för utrikes- och försvarsfrågor. Sveriges ambassad i Nuvarande ambassadör Johanna Brismar Skoog tillträdde i september Vidare består ambassadens utsända personal av tre andre ambassadsekreterare. Ambassaden har nio lokalanställda. Sveriges ambassad i ansvarar även för Östtimor och ASEAN, som har sitt säte i.

16 Sveriges Ambassad (16) Business Sweden öppnade i februari 2011 kontor i Indonesien, som invigdes i samband med handelsminister Björlings besök i februari Ny handelssekreterare för Business Sweden i Indonesien är under rekrytering. Praktikanter kan om arbetssituationen tillåter beredas tillfälle att arbeta på ambassaden enligt av UD fastställda riktlinjer.