Abu Dhabi. Landrapport Bahrain

Transkript

1 Abu Dhabi Landrapport Bahrain Basfakta Officiellt namn: Kingdom of Bahrain Landareal: 712 km² Huvudstad: Manama Befolkningsmängd: 1,06 milj (2010) varav 0,5 milj bahrainska medborgare (2010) Religion: Omkring 80% muslimer (40% sunni, 60% shia ) cirka 10% av befolkningen är kristna och omkring 10% tillhör andra religioner Språk: Arabiska (officiellt språk), engelska, persiska, urdu Valuta: Bahraini dinar (BHD) Växelkurs: 0,376 BHD = 1 US dollar. 0,05 BHD= 1 SEK (2011) BNP/capita USD PPP (2010)= 25, 788 Export: 15 bilj. USD (2010) Främsta exportvara: Olja, petrokemiska produkter, aluminium Största exportpartners: Indien, Saudiarabien, Japan, USA Import: 12 bilj. USD (2010) Främsta importvara: Råolja, maskiner, kemikalier Största importpartners: Saudiarabien, Frankrike, USA, Kina Export till Sverige: 8 milj sek (2010) Import från Sverige: 113 milj sek (2010) Inflation: 2,5% (2010) Statsskick: Konstitutionell monarki (infördes 14 februari 2002) Statsöverhuvud: Kung Hamad bin Isa al-khalifa Premiärminister: Sheikh Khalifa bin Salman al-khalifa Diplomatisk representation: Sveriges ambassadör i Förenade Arabemiraten Bahrains London ambassadör är sidoackrediterad i Stockholm

2 2(6) Inrikespolitik och MR Kungariket Bahrain består av ett 30-tal öar och är beläget i den Arabiska viken mellan Saudiarabiens kust och halvön Qatar. År 1782 lyckades en beduinstam från fastlandet erövra öarna från de då styrande perserna, och förde den nuvarande härskarfamiljen al-khalifa till makten. Al-Khalifa familjen styrde också över Qatar men fördrevs 1867 av den styrande familjen al-thani. Efter territoriella krav från perser och ottomaner sökte al-khalifa skydd av Storbritannien. Ett skyddsfördrag undertecknades Redan 1933 började olja utvinnas i Bahrain vilket möjliggjorde landets utveckling mot en modern välfärdsstat. Bahrain blev självständigt år 1971 när Storbritannien reducerade sin närvaro öster om Suezkanalen. Den styrande al- Khalifa-familjen tillhör landets arabiska sunniminoritet, medan den fattigare och socialt svagare majoriteten av befolkningen är shiamuslimer av arabiskt och persiskt ursprung. Efter att landet blivit självständigt genomförde den styrande familjen demokratiska reformer och instiftade ett parlament. Ett år senare skakades landet av upplopp när oppositionella grupper krävde ytterligare reformer. Efter parlamentsvalen 1973 ledde motsättningarna mellan parlamentets ledamöter och den styrande familjen till att emiren upplöste parlamentet. Landet styrdes en period med undantagslagar. Efter den islamiska revolutionen i Iran 1979 upphörde de demokratiska reformerna under två decennier. Under 80-talet förekom två misslyckade shiamuslimska statskupper och till mitten på 90-talet skedde flera upplopp och demonstrationer i landet. Senare delen av 90-talet eskalerade det politiska våldet och flera attentat utfördes. Mellan dödades cirka 30 personer i mordbränder, väpnade attentat och upplopp. När Emiren Sheikh Hamad bin Isa al-khalifa tog över styret 1999 rådde en sorts väpnad fred mellan opposition och regering. I samverkan med oppositionen inledde den nye emiren en process för demokratisering och modernisering av Bahrain. Politiska fångar släpptes och oppositionella i exil tilläts komma tillbaka. I folkomröstningen i februari 2001 fick emirens förslag om politiska reformer, National Action Charter (NAC ), ett starkt stöd och Bahrain omvandlades till en konstitutionell monarki. Vid parlamentsvalen 2006 gick de shiamuslimskt dominerade politiska rörelserna framåt. De lyckades vinna 18 av de 40 mandaten i den folkvalda

3 3(6) nationella församlingen. De sunnimuslimska partierna och de oberoende grupper som stödde dem lyckades samtidigt erövra 22 mandat. Bahrains största sekulära politiska grupp, allierad med den shiamuslimska gruppen, fick inget mandat. De behöll därför kontrollen över parlamentet. Valet innebar samtidigt att den tidigare utomparlamentariska oppositionen nu deltog i det parlamentariska arbetet och fick en väsentlig röst. För första gången i Bahrains historia valdes en kvinna till det folkvalda parlamentet och en shiamuslim till en av de tre vice premiärministerposterna. Det tredje och senaste parlamentsvalet hölls i oktober Valet föregicks av oroligheter och en arresteringsvåg. Valresultatet blev att oppositionspartierna tillsammans fick 18 platser i parlamentet. Endast en kvinna lyckades bli invald till parlamentet. Regeringen har genom åren mött kritik från framförallt den shiitiska befolkningen gällande bostadsbrist, hög arbetslöshet och diskriminering på arbetsmarknaden. Kraven på reformer och proteströrelserna runt om i Mellanöstern ledde till omfattande demonstrationer även i Bahrain under våren Oppositionen ställde krav på politiska, konstitutionella och ekonomiska reformer. Flera människor dödades i sammandrabbningar med säkerhetsstyrkorna. Regimen utlovade en nationell dialog under kronprinsens ledning, men tilltagande demonstrationer och kaos i kombination med ökande krav på förändring gjorde att regimen valde att inte inleda någon dialog. I mitten på mars lät regeringen istället införa undantagstillstånd och en GCC-styrka med saudisk militär och emiratiska poliser inbjöds att komma in i landet. En upprensning och omfattande arresteringsvåg av oppositionella inleddes av bahrainska säkerhetsstyrkor. Arton parlamentsledamöter avgick i protest mot tillslagen. Rättegångar pågår i juni månad 2011 fortfarande mot de fängslade. Undantagslagarna upphävdes den 1 juni 2011 och fyllnadsval till parlamentet har aviserats. En ny nationell dialog har aviserats till den 1 juli. Bahrain rankas som nummer 144 av 168 i organisationen reportrar utan gränsers globala årliga pressfrihetsindex (2010). I FN:s Human Development Index ligger landet på 39:e plats(2010). För mer information om mänskliga rättigheter i Bahrain finns ambassadens MR Rapport 2010 på regeringens hemsida:

4 4(6) Andra användbara källor är UNDP:s årliga Human Development Report som finns på samt reportrar utan gränsers pressfrihets barometer på Internationella relationer Bahrain befinner sig i en komplicerad utrikespolitisk situation. Landet har starka ekonomiska band till Saudiarabien vad gäller handel, olja och finansiellt stöd. Saudiarabien är också den enda förbindelsen till fastlandet. Det är av intresse för Saudiarabien att det är råder stabilitet i Bahrain bl.a. av hänsyn till shiabefolkningen i sina östra oljerika provinser. Bahrain har ett komplicerat förhållande med grannen Iran som länge gjorde anspråk på landet. Utrikespolitiken domineras av samarbetet med Gulf Cooperation Council, GCC och Arabförbundet. GCC är en regional ekonomisk och politisk organisation med sex medlemsländer: Saudiarabien, UAE, Bahrain, Kuwait, Oman och Qatar. För vidare information se GCC:s hemsida Bahrain har nära förbindelser med USA liksom Storbritannien på det säkerhetspolitiska området. USA: s femte flotta finns i Bahrain. De nära banden till USA, goda relationer till de arabiska grannländerna, och den egna etniska sammansättningen, innebär sammantaget att utrikespolitiken bygger på en komplex blandning av relationer i syfte att värna Bahrains suveränitet. Det amerikanska stödet för Israel i konflikten med palestinierna har vid en rad tillfällen lett till betydande demonstrationer mot USA i Bahrain. Krigen i Afghanistan och Irak har också lett till anti-amerikanska manifestationer. Den huvudsakliga utrikespolitiska frågan är grannlandet Irans kärnvapenprogram. Spänningar tenderar att öka i Gulfstaterna, inklusive Bahrain, när internationella påtryckningar utförs mot Iran. Bahrain har sedan hösten 2004 ett frihandelsavtal med USA. Ekonomisk och handelspolitisk utveckling Bahrain har en lång historia som finansiellt centrum i regionen. Landets geografiska läge, centralt bland de arabiska nationerna, med en utbildad arbetskraft samt ett stabilt regelverk, har bidragit till att Bahrain etablerat sig som ett regionalt finansiellt centrum. Bahrain är i flera avseenden annorlunda från GCC-länderna. Landet är till ytan den minsta Gulf-staten och har begränsade olje- och gastillgångar.

5 5(6) Landets välstånd beror i hög grad på förmågan att diversifiera ekonomin, d.v.s. minska beroendet av oljeintäkter och skapa nya arbetstillfällen. Ekonomin är relativt diversifierad med en mycket stor sektor för finansiella tjänster, medan petrokemi, konstruktion och turism spelar en viktig roll ekonomin. Bahrain tillämpar inte skatter, varken inkomstkatt eller bolagskatt. Regeringen vill kunna erbjuda villkor och förutsättningar som lockar till sig utländska investeringar från grannländerna och andra länder. Det finns ett stort och varierat banksystem som består av både konventionella och islamiska institutioner. Försäkringsbolag, som i många fall har varit underutvecklade i GCC området, visar på en positiv tillväxt i Bahrain. Den privata hälso- och sjukvårdssektorn samt privata utbildningssektorn har haft en positiv ekonomisk utveckling. Landets regering vill främja turismnäringen bl. a genom att behålla en relativt liberal miljö för investeringar för att attrahera turister i och utanför regionen. Bahrains första Formel 1 Grand Prix-tävling år 2004 är ett exempel på turismfrämjande ambitioner. Loppet, som brukar attrahera omkring besökare, ställdes in efter oroligheterna våren Den politiska instabiliteten i Bahrain har haft en direkt inverkan på landets ekonomi. Hotell- och restaurangföretag är några branscher som har blivit hårt drabbade av den minskade besöksfrekvensen. En del åtgärder, som högre oljepriser och saudiska investeringar i den offentliga sektorn, ger landet möjlighet att kunna reparera förtroendet för handel och etableringen som finansiellt nav, men än är det för tidigt för att tala om en ekonomisk återhämtning. Dock råder en försiktig optimism då turister från andra gulfländer sakta börjat besöka Bahrain igen. Bahrain rankades fram till oroligheterna som en av de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i arabvärlden. Bland gulfländerna placerar sig Bahrain på sjätte plats efter Qatar, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Oman och Kuwait ( ). För mer information se Bahrains ekonomi avtog markant med den globala krisen. Landets finanspolitiska stimulanser och monetära lättnader, tillsammans med en återhämtning i oljepriset bidrog till en vändning i tillväxten i slutet på Regeringen tog betydande lån för att finansiera stimuleringen, vilket bidrog till en kraftig ökning av statsskulden, men bidrog också till att landet kunnat hålla

6 6(6) nere arbetslösheten som låg på 3,9% i april Efter protestvågen 2011 har Bahrains ekonomi stagnerat och betydande frågetecken kvarstår kring investeringsviljan så länge den politiska osäkerheten kvarstår. Den lokala valutan är knuten till dollarn, vilket är ett av verktygen för att attrahera utländska investeringar. En rad stora infrastrukturella projekt är på gång, bland annat Friendship-bridge som skall förbinda Bahrain med Qatar. Byggandet av bron påbörjades 2006 och har mötts av förseningar, men är under påbyggnad. Arbetslösheten har varit det största ekonomiska och sociala problemet i landet. Bahrains utbildningssystem anses vara ett av de bättre i regionen, men landet har brottas med stor arbetslöshet bland högutbildade akademiker och har haft svårt erbjuda tillräckliga arbetstillfällen för nyutbildade ungdomar under. Regeringens senaste arbetsmarknadspolitiska åtgärder är införande av tidsbegränsande subventioner för att stimulera anställning av nyutexaminerade studenter och därigenom minska arbetslösheten. Andra åtgärder är lättnader i sponsorsystemet där införandet av flexibilitet för utländska arbetare (exklusive gästarbetare från tredje land)att kunna flytta mellan olika arbetsgivare, med eller utan tillstånd av den ursprungliga sponsorn, har bidragit till en större rörlighet på arbetsmarknaden. Bilaterala förbindelser Diplomatiska förbindelser mellan Sverige och Bahrain upprättades Ett honorärkonsulat har upprättats under Ett 100-tal svenskar är bosatta i Bahrain. Ett antal svenska företag bearbetar marknaden, företrädesvis via lokala representanter. Några har etablerat dotter-eller joint venture-bolag. Ericsson, ABB och Atlas Copco har kontor i Manama, samt en svensk exportkonsult för regionen med Bahrain som bas. Sveriges export till Bahrain uppgick 2010 till cirka 113 miljoner SEK. Exporten bestod främst av verkstadsprodukter som telekommunikationsutrustning och kemiska produkter. Sveriges import från Bahrain uppgick till 8 miljoner SEK och bestod mest av verkstadsprodukter. Läs mer på