Xinjiang- Östturkistan تركستان الشرقیة

Transkript

1 Xinjiang- Östturkistan تركستان الشرقیة شهرقى تۈركىستان 1

2 Östturkistans flagga Östturkistans Emblem 2

3 Xinjiang/ Östturkistan ligger i nordvästra Kina och är kvadratmeter stort. Området är rikt på olja, mineraler och gas. Xinjiang/ Östturkistan har mer an 25 miljoner invånare. Majoritetsbefolkningen, ca 47 procent, är muslimska uigurer. Denna befolkningsgrupp talar uiguriska - ett turkspråk som skrivs med arabiska bokstäver. ي اپتورى: ي ابدۇخالىق ي ۇيغۇر يىل تۇرپان ھهي پېقىر ي ۇيغۇر ي ويغان ي ۇيقۇڭ يېتهر سهندە مال يوق ي همدى كهتسه جان كېتهر. 3

4 بۇ ي ۆلۈمدىن ي ۆزەڭنى قۇتقازمىساڭ ي اھ سېنىڭ ھالىڭ خهتهر ھالىڭ خهتهر. قوپ! دېدىم بېشىڭ كۆتهر ي ۇيقۇڭنى ي اچ! رەقىبنىڭ بىشىنى كهس قانىنى چاچ! كۆزي ېچىپ ي هتراپقا ي وبدان باقمىساڭ ي ۆلىسهن ي ارماندا بىر كۈن يوق ي ىلاج Historik Det uiguriska folkets historia sträcker sig 5000 år tillbaka i tiden. Uigurerna är ett turkfolk som stammar ur en mongolisk nomadstam. Redan på 600-talet bosatte uigurerna sig i den södra delen av det område som idag kallas för Xinjiang/Östturkistan. År 1759 intog manchurerna detta område och behöll kontrollen över det till år Under denna tid gjorde det uiguriska folket sammanlagt 42 uppror och år 1864 besegrade uigurerna manchurerna. Själständigheten varade dock inte länge då de manchuriska styrkorna åter intog området år Åtta år senare, 1884, annekterades området och blev därmed en del av det Manchuriska riket. Kina tog kontrollen över området år 1911 i samband med att nationalistiska kineser störtade manchustyret och grundade guomindangpartiet - ett kinesiskt nationalistiskt parti. Därefter gjordes två försök av uigurerna att nå självständighet, vilket de lyckades med i västra Xinjiang/Östturkistan under perioden År 1949 skedde dock en maktväxling i Kina och Kinas kommunistiska parti tog makten samt grundade 4

5 folkrepubliken Kina. I och med detta annekterades området återigen och har sedan dess varit en del av Kina. År 1955, den 13 september, kom Östturkistan att döpas om till Xinjiang, vilket betyder "det nya territoriet". Uigurisk Kultur Uigurernas kultur och historia sträcker sig 5000 år tillbaka i tiden. Den Uiguriska kulturen har påverkats av den västliga kulturen, tack vare Sidenvägen och dess rutter, såväl som den östliga kulturen med dess närhet till Kina. Sidenvägen gick från Europa och Nordafrika genom Ryssland och Indien med slutdestination Kina. Influenserna från dessa länder skapade en fantastisk smältdegel som hjälpte till att skapa den Uiguriska kulturen av idag. Uigurisk kultur kännetecknas av en rik livsstil som centreras kring familjen, maten, dansen och musiken. Arkitekturen och i synnerhet den religiösa arkitekturen, är väldigt vacker och återspeglar ett anrikt kulturarv. Den Uiguriska religionen har spelat en central roll inom den Uiguriska kulturen. Religioner som Shamanism, Manachaeism, Buddism, Kristendom och Islam har påverkat kulturen. Idag är islam den största religionen. Varje religion har tillfört oförgömlig rikedom till den Uiguriska kulturen. Politisk Bakgrund I samband med att en liberalisering av ekonomin skedde 1980 införde Kina reformer som skulle leda till ökad respekt för utövande av kulturella och religiösa traditioner i Xinjiang/Östturkistan och andra autonoma regioner. Man både restaurerade och byggde nya moskéer och kulturella traditioner som inte hade tillåtits kunde åter utövas. I och med 5

6 dessa reformer minskade den hankinesiska populationen i Xinjiang/Östturkistan. Ett mindre uppror 1990 mot det kinesiska styret i den västra delen av Östturkistan slogs snabbt ned. Efter denna händelse införde Kina en repressiv kontroll över Östturkistan. Det fanns en oro för ett större uppror, då Sovjetunionen fallit och ett flertal länder, som gränsade till Östturkistan, formellt sett, fått självständighet. En plan för att ytterligare integrera Östturkistan som en del av Kina tog vid och man genomförde en hel del jordreformer och ekonomiska reformer riktade till hankineser för att uppmuntra dem att flytta till provinsen. Detta ledde till en massinvandring av hankineser till området. Idag finns en oro hos uigurerna för den egna överlevnaden då dessa reformer har kommit 1 att innebära att uigurerna förlorat allt mer av sina ekonomiska, politiska och kulturella rättigheter. 1, År 1949 var ca 6% av befolkningen hankineser hade den hankinesiska befolkningsmängden ökat till 41.5%. Under 1980-talets slut minskade befolkningsgruppen till 37.5%. medan den under 1990-talet ökade igen då 1.2 miljoner hankineser emigrerade till östturkistan. År 2002 hade andelen hankineser i Xinjiang/Östturkistan ökat till ca 41%. Förbjudet språk År 2003 förbjöds uigurernas språk i högre utbildning. Nu diskuteras att förbjuda det även på lägre nivå, så att all undervisning ska ske på mandarinkinesiska. Skolsystemet är ett verktyg för att assimilera de unga, och få dem att bli kommunister och ateister. Religionsfriheten i östturkistan är inskränkt. Den som är statsanställd, eller under 18 år, tillåts inte besöka moskéerna. Ett stort antal imamer har skickats på patriotisk utbildning för att garantera att de är lojala mot regimen. Många imamer 6

7 har också bytts ut, och det finns en rädsla att det bland imamerna finns de som fungerar som regimens förlängda arm, som spionerar på moskébesökarna. Förtrycket mot de ofta fattiga uigurerna tar sig också andra uttryck. unga kvinnor regelmässigt tvångsförflyttas från Xinjiang (östturkistan) till andra regioner i Kina. - De väljer ut ogifta, vackra kvinnor i årsåldern, som skickas till områden där det är brist på kvinnor. De bönder som vägrar släppa iväg sina döttrar bestraffas. Identitet religion 7

8 Gradvis mellan kom uigurerna att konvertera till islam. Uigurernas trosbekännelse liksom deras ursprung har kommit att bli en viktig del av deras identitet. Uigurernas muslimska identitet ses som ett hot av de kinesiska myndigheterna vilket har medfört en ökad kontroll av religionen. Genom att införa religiösa restriktioner försöker myndigheterna stävja alla former av krav på självständighet. Religiösa restriktioner 8

9 Sedan mitten av 1990-talet har möjligheterna att utöva den muslimska tron begränsats av de kinesiska myndigheterna. Religionsutövning begränsas genom lagstiftning och kontroll. I de statliga skolorna är det förbjudet att fira religiösa högtider, studera religiösa texter och att visa sin trostillhörighet genom tydliga markörer. Det är förbjudet att be, läsa ur Koranen, äga Koranen och att fasta under fastemånaden Ramadan. Elever som bryter mot detta blir i bästa fall varnade. Upphör eleven inte med detta, som man anser, uttryck för religiös extremism så blir eleven relegerad och riskerar att frihetsberövas. Staten kontrollerar också vilka som får leda religiösa möten, vilka som får undervisa i religion(vilka som får verka som imamer) och vilken version av Koranen som får användas. Varje år arresteras tusentals uigurer för vad som kallas illegal religiös aktivitet. För uigurerna innebär restriktionerna av religionen en begränsad frihet samt att den uiguriska identiteten undermineras. Rättssäkerhet Fredliga demonstrationer som ordnas av uigurerna slås ned med våld och det är inte ovanligt att demonstranter fängslas för brott mot rikets säkerhet eller för att illegalt ha organiserat människor. Det har också förekommit att militär/polis dödat 9

10 demonstranter i samband med fredliga demonstrationer. I april 2001 påbörjade Kina en antibrottskampanj och flera summariska rättegångar genomfördes. Man utövade också påtryckningar gentemot rättsväsendet för att lagföra så många uigurer som möjligt under allt kortare tid och det gjordes inskränkningar i de enskildas rätt till ett adekvat försvar. Utvecklingen har underminerat en redan svag rättssäkerhet för uigurerna. Östturkistan är den enda av Kinas provinser där man än idag dömer politiska fångar till döden. Det är också den provins där flest avrättningar genomförs. Mellan åren 1997 och 1999 avrättades över 200 personer. Åren 2009 från oktober till december avrättades över 26 personer efter en demonstration, 10

11 som ägde rum den 5 juli i Urumqi och som krävde svar om en incident i Guangdong i södra Kina den 26 juni. ( Uigurer dömda till döden i orättvis rättegång) Amnesty International, svenska sektionen Andra restriktioner Föreningsfriheten i Xinjiang/Östturkistan (såväl som i hela Kina) är starkt reglerad. Alla ideell föreningsverksamhet måste registreras och bli övervakad. Trots att uigurerna är majoritetsbefolkning utses de administrativa och politiska befattningarna inom det kommunistiska partiet och tilldelas framför allt hankineserna. Inom näringslivet och de administrativa områdena når uigurer sällan högre positioner då man anser att deras religion är ett hinder. Många uigurer känner att de blir förbigångna och att det med den pågående massinvandringen från Kina finns risk för att den egna kulturen såväl som språket och traditionerna utarmas. Massinvandringen av hankineser innebär att man på längre sikt blir en minoritet i området och detta får till följd att rättigheterna inskränks ytterligare. Efter den elfte september 2001 Under och 1960-talen beskrevs uigurerna som feodala och nationalistiska, under och 1980-talen som revolutionära, under 1990-talet som separatister och sedan 2001 som terrorister. Efter den elfte september 2001 antogs en hel del lagar vilka ytterligare inskränker i synnerhet de religiösa rättigheterna. Alla former av krav på självständighet ses numera som terroristhandlingar eller religiös extremism, vilket Kina använder för att rättfärdiga systematiska brott mot mänskliga rättigheter. Men gör ingen distinktion mellan fredliga krav och våldsaktioner och protester etiketteras allt oftare som 11

12 terroristdåd. Även andra folkgrupper i området som engagerat sig i politiska, religiösa och kulturella icke-våldsaktiviteter har drabbats av detta. Yttrandefriheten inskränks mer och mer och människor fängslas enbart därför att de uttryckt sina förhoppningar om ökad självständighet Ni kan läsa mer på olika språk om Östturkistan på följande Internetadresser:

13 Uigurer i Sverige Över 700 uigurer som bor i Sverige i dagsläget. Flera av uigurerna har flytt landet för att slippa utsättas för tortyr, summariska rättegångar och dödsstraff. Detta betyder att situationen för uigurerna i Östturkistan är väldigt svår. Det finns två uiguriska organisationer i Sverige: UUF & SUK Uiguriska utbildningsföreningen har funnits sedan Föreningen har som ändamål att skapa goda möjligheter för utbildning av uiguriska ungdomar i hemspråket uiguriska. Föreningen välkomnar både medlemmar och icke-medlemmar till sin hemsida. Uiguriska Utbildnings föreningens logo Uiguriska Utbildningsföreningen arbetar också aktivt i Sverige för Östra Turkistans rättigheter. Aktioner drivs även med andra uiguriska organisationer och Asylrörelsen kommer att delta. 13

14 Den exiluiguriska hedersledaren Erkin Alptekin och Dolkun Isa, generalsekreterare för World Uyghur Congress, besökte uiguriska utbildnigsföreningen, eleverna ställde frågor till ledaren. Han svarade på frågor. 14

15 Uigurer i Sverige under en manifestation i Stockholm i somras , Abdul, (fjärde från vänster) håller flaggan. Han är ordförande i UUF. (Foto: Epoch Times/Veronica Örfelth) 2009/09/17/ iftar i riksdagen Det var miljöpartisten Mehmet Kaplan som var värd och hade bjudit in politiker, föreningsaktiva och vänner. Temat för kvällen var Östturkistan. Riksdagens vice talman Birgitta Sellén, i bilden 15

16 Svenska Uigur Kommittén SUK är en social och politisk organisation etablerades den 21 augusti 2003 i första hand av uigurer bosatta i Sverige, för att samla och sprida information om uigurernas situation internationellt. SUK:s grundare Kurash Sultan 16

17 Kontakta oss Postadress: Uiguriska Utbildningsföreningen Husingeplan 16, BV Spånga Sweden Tel: Tel: