Senaste/nästa parlamentsval: 9 april 2014 / 2019 Senaste/nästa presidentval: 9 juli 2014 / Växelkurs: 1 USD = rupiah (augusti 2015)

Transkript

1 Landrapport: Indonesien Basfakta Officiellt namn: Huvudstad: Landareal: Republiken Indonesien km² bestående av ca öar, varav ca är bebodda Befolkning: Ca 256 miljoner (2015) bestående av över 300 etniska grupper, varav de största är javaneser (41 %) och sundaneser (16 %) Befolkningstillväxt: 0,92 % (2015) Språk: Indonesiska och ca 750 lokala språk Religion: Muslimer 86,1 %, protestanter 5,7 %, katoliker 3 %, hinduer 1,8 %, buddhister 1 %, övriga 2,4 % Stats- och regeringschef: Utrikesminister: Större politiska partier: President Joko Widodo (kallas Jokowi) Retno Lestari Priansari Marsudi Senaste/nästa parlamentsval: 9 april 2014 / 2019 Senaste/nästa presidentval: 9 juli 2014 / 2019 Valuta: PDI-P (nationalistiskt, presidentens parti) 18,95 %, Golkar (nationalistiskt, Suhartos f.d. statsbärande parti) 14,75 %, Gerindra (nationalistiskt) 11,81 %, Demokratiska Partiet (nationalistiskt) 10,19 %, PKB (muslimskt) 9,04 %, PAN (muslimskt) 7,59 %, PKS (muslimskt) 6,79 %, NasDem (nationalistiskt) 6,72 %, PPP (muslimskt) 6,53 % och Hanura (nationalistiskt) 5,26 %. Rupiah (IDR) Växelkurs: 1 USD = rupiah (augusti 2015) BNP (nominell): BNP/capita (PPP): 2014: 887 miljarder USD 2014: USD Adress Telefon Telefax E-post Menara Rajawali 9 th floor ambassaden.jakarta@gov.se Kawasan Mega Kuningan, Lot

2 Sveriges Ambassad (9) BNP-tillväxt: 2014: 5 % Inflation (KPI, ej medel): 2014: 6,4 % Arbetslöshet: Viktigaste näringar: Budgetbalans (% av BNP): 2014: -2,4 % Utländsk valutareserv: 2014: 6,1 % men andelen undersysselsatta stor Olja, gas, gruvindustri (guld, silver, koppar), skogsbruk/palmolja, jordbruk 2014: 112 miljarder USD Statsskuld (% av BNP): 2014: 23,9 % Handelsbalans: Export: Exportprodukter: Import: Importprodukter: Största handelspartners: Svensk export till landet: Svensk import från landet: 2014: -6,9 miljarder USD 2014: 175 miljarder USD kol, naturgas, palmolja, råolja, gummi, koppar 2014: 168 miljarder USD industriprodukter, maskiner, kemikalier, bränslen, livsmedel Export: Japan, Kina, EU, Singapore, USA; Import: Kina, Singapore, Japan, Sydkorea, EU 2014: 3,4 miljarder SEK; 2013: 3,1 miljarder SEK; 2012: 4,7 miljarder SEK; 2011: 5 miljarder SEK; 2010: 4 miljarder SEK 2014: 5,7 miljarder SEK; 2013: 1,2 miljarder SEK; 2012: 1,4 miljarder SEK; 2011: 1,3 miljarder SEK; 2010: 1,3 miljarder SEK Bakgrund Med nära 260 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde mest folkrika land och det land i världen med störst muslimsk befolkning. Indonesien består av över öar uppdelade på 34 provinser. Från öst till väst sträcker sig landet km, vilket är lika långt som avståndet mellan New York och London. Indonesiens har länge intagit en nyckelposition mellan Europa, Mellanöstern och Kina i långdistanshandeln över Indiska oceanen. Handeln förde genom åren med sig tre olika civilisationer: den indiska, den arab-muslimska och den europeiska, till den redan existerande malajiska kulturen. Hinduiska och buddistiska influenser medfördes från den indiska subkontinenten de första århundradena efter Kristus. Islam introducerades av arabiska köpmän under handelsboomen på och 1400-talen. Från 1600-talet och framåt var det som senare skulle bli Indonesien mer eller mindre en nederländsk koloni. År 1945 deklarerade Indonesien sin

3 Sveriges Ambassad (9) självständighet som blev erkänd Sukarno blev då landets första president. Genom introducerandet av Pancasila som filosofisk grund för staten utmärktes hans styre av sekularisering och nationellt enande av de många olikartade öarna. Kommunistpartiet PKI beskylldes för försök till statskupp 1965 och en mycket blodig militär motkupp organiserades under ledning av general Suharto. Omkring en halv miljon PKI-medlemmar avrättades, Suharto firades som nationens beskyddare och fick överta makten Under Suhartos år blomstrade Indonesiens ekonomi tack vare en gynnande politik för utländska investerare. Samtidigt var censuren utbredd och regimkritiker fängslades. I kölvattnet av den finansiella krisen som drabbade Indonesien hårt tvingades Suharto avgå Det blev startskottet till dagens demokratiska och pluralistiska politiska system. Tre direkta, demokratiska val har hållits sedan Inrikespolitik Efter parlamentsvalet den 9 april 2014 ingår totalt tio partier i representanthuset. PDI-P blev det största partiet med 19 procent av rösterna, Golkar det näst största med 16 procent, följt av Gerindra med 13 procent och Demokratiska Partiet med 11 procent. Presidentval hölls den 9 juli 2014 med ett valdeltagande på ca 70 procent. Presidenten väljs för fem år och är den som utser regeringen. Endast partier eller allianser med minst 20 procent av underhusplatserna får ställa upp med en presidentkandidat. Detta ledde till två kandidater till presidentvalet 2014: Joko Jokowi Widodo (PDI-P) med fyra partier bakom sig och Prabowo (Gerindra) som stöddes av fem partier. Med de mycket jämna röstsiffrorna 53 mot 47 procent vann Jokowi och tillträdde presidentposten den 20 oktober 2014 som den förste folkvalde ledaren att efterträda en annan folkvald ledare i Indonesiens historia. Jokowi är också landets första president som inte har en lång bakgrund inom politiken och makteliten utan började sin karriär som möbelförsäljare i Surakarta (Solo) på östra Java, valdes sedan till borgmästare i Solo och därefter till guvernör i. Jokowi anses vara en reformvänlig och effektiv politiker som har stigit från ett enklare liv till ledande poster i samhället. Jokowi har valt nio huvudområden (NAWACITA) att fokusera på under mandatperioden. De hittills mest framträdande områdena har varit politiken för att stärka Indonesien som marin nation, ekonomiska åtgärder för att hjälpa de svaga i samhället (t.ex. sänkta bränslesubventioner och utveckling av det allmänna sjukvårds- och pensionssystemet), ekonomisk tillväxt, infrastrukturinvesteringar, skyddet av religiösa minoriteter samt reform av

4 Sveriges Ambassad (9) byråkratin. Regeringen består av 34 ministrar. För Jokowi var det av stor vikt att samtliga ministrar hade ett rent förflutet och alla kandidater genomlystes av landets antikorruptionskommission. Jokowi kallar sin regering för Arbetsregeringen då han förväntar sig att alla ministrar skall arbeta hårt för att uppnå de uppsatta målen. Sommaren 2015 bytte Jokowi ut sex av ministrarna i regeringen då han var missnöjd med vilka mål de uppnått, framförallt inom den ekonomiska politiken. De nya ministrarna är överlag respekterade teknokrater med gedigen akademisk bakgrund och tung politisk erfarenhet. En första bedömning är därför att regeringen stärks av ombildningen. Interna konflikter Det multietniska och mångreligiösa Indonesien led under de senaste decennierna av våldsamma interna konflikter i flera av landets regioner. Konflikterna är idag i stort lösta men utmaningar kvarstår i Aceh och i Papua. År 1976 blossade en konflikt upp i Aceh mellan självständighetsrörelsen Gerakan Aceh Merdeka (GAM) och nationella indonesiska militärstyrkor. Konflikten pågick till början av 2000-talet och kom att kräva liv. Tsunamin som drabbade Aceh på juldagen 2004 och ledde till över dödsoffer ökade omvärldens engagemang i provinsen. I början av 2005 inleddes formella fredsförhandlingar som ledde till ett fredsavtal i augusti samma år. Aceh fick då ökat självstyre och lokala politiska partier tilläts, vilket även ledde till utrymme att införa sharialagstiftning. Situationen är numera allmänt stabil men inför parlamentsvalet i april 2014 förekom i Aceh flera våldshändelser ofta med dödlig utgång mot politiska kandidater i provinsen. På Papua har självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (OPM) varit verksam sedan slutet av 1960-talet. OPM kräver självständighet men har sedan början mött hårt motstånd från polis och militär och konflikten betraktas idag som lågintensiv. I takt med att Indonesien har demokratiserats har även en bredare rörelse som med fredliga medel engagerar sig vuxit fram. En lag om särskild autonomi för Papua antogs 2001 men har inte implementerats. Våldet har på senare år ökat och senast i augusti 2015 omkom två civila som en följd av att de beskjutits av lokal militär. Sedan 2009 har officiellt omkring 70 människor dödats men den verkliga siffran är sannolikt högre. Terrorism och radikalism Bombdåd utförda av Jemaah Islamiyah (JI) och andra islamistiska terrororganisationer, riktade mot västerländska intressen, har sammantaget

5 Sveriges Ambassad (9) med attacker mot religiösa minoriteter, ökad implementering av lokal sharialagstiftning och diskussioner om bl.a. skärpt lagstiftning kring pornografi och blasfemi, lett till en debatt kring radikaliseringen av islam i Indonesien. Till de största av attacker hör de två Bali-bomberna 2002 och 2005, bomberna mot Marriott Hotel i 2003, australiensiska ambassaden 2004 och de två bomberna i centrala i juli 2009, återigen mot Marriott och Ritz Carlton. Radikala muslimska grupper, som organisationen Islamic Defenders Front (FPI), har också blivit mer aktiva. De utför tidvis attacker och trakasserier mot oliktänkande, inklusive kristna, shia-muslimer, ahmaditer och HBTQ-personer. Den allmänna synen är att rättsväsendet har varit relativt bra på att hantera terroristhotet, då flera av hjärnorna bakom den indonesiska terrorismen har kunnat ställas inför rätta. Utrikespolitik Den indonesiska utrikespolitiken har under det senaste decenniet präglats av ett aktivt engagemang i internationella sammanhang. Indonesien är medlem i G20 och spelar i kraft av sin storlek, strategiska betydelse och växande ekonomiska potential en allt större roll på den globala arenan. Landet har deltagit aktivt i FN och gavs av före detta president Yudhoyono ett uttalat mål att komma med på topp-tio listan över de länder i världen som sänder flest antal trupper till FN:s fredsbevarande insatser. Indonesien ser sig självt som ett föregångsland internationellt, både vad gäller demokratisering, religiös tolerans, klimatpolitik, ekonomi och i rollen som medlare och brobyggare mellan G20- länder och utvecklingsländer. Ett typiskt initiativ är exempelvis det årliga Bali Democracy Forum som samlar ledare från hela världen för att diskutera demokratifrågor. Indonesien var pådrivande vid ASEAN:s bildande år 1967 och har efter Asienkrisen 1998 återtagit en framträdande roll inom organisationen. ASEAN har sitt säte i och utgör landets främsta utrikespolitiska plattform. Indonesien var även pådrivande i bildandet av ASEAN:s mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) som lanserades hösten 2009, och även i enandet av ASEAN:s länder kring Sydkinesiska sjön. Landet har också aktivt försökt få med Östtimor i ASEAN och spelar, både bilateralt och genom ASEAN, en särskild roll i demokratiseringsprocessen i Burma. Relationerna mellan EU och Indonesien är goda. Under det svenska EUordförandeskapet 2009 undertecknade EU (i samband med utrikesminister Bildts besök till ) ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal med Indonesien, det första av sitt slag i Asien. Trots att Indonesien ofta kritiserat den amerikanska politiken i Mellanöstern är landet mycket mån om relationerna till USA. USA har i sin tur ett strategiskt

6 Sveriges Ambassad (9) intresse av ett nära förhållande till Indonesien. Det tidigare amerikanska embargot mot militärt samarbete med Indonesien har i huvudsak hävts och relationerna utvecklas och fördjupas. I och med valet av Barack Obama, som tillbringade fyra år av sin barndom i, till president i USA skapades det särskilda band länderna emellan. Den indonesiska regeringen anstränger sig för att stärka relationen till Kina. Kina har ett stort behov av indonesiska råvaror och Indonesien har ett intresse av starka ekonomiska band med Kina. Handeln med Kina har ökat kraftigt mer än en fördubbling under Indonesien odlar också en mycket nära relation med Japan, framförallt i handelssyfte. Ambassaden i Tokyo är bland Indonesiens största (över 100 personer) och huvuduppgiften är öka de japanska investeringarna i landet. Efter att Australiens väpnade styrkor sänts till Östtimor under FN:s befäl för att återställa ordningen i landet, var bitterheten stor i Indonesien. När terroristattacken på Bali 12 oktober 2002, då 202 människor omkom, fanns emellertid Australien där för att erbjuda Indonesien sin omedelbara hjälp. Därmed öppnades dörren för ett mycket långtgående försvars- och antiterroristsamarbete länderna emellan. Från Australiens sida markeras tydligt att Indonesien numera är en nära allierad och länderna har fördjupat sitt samarbete inom klimatfrågor och försvar. Det ekonomiska läget Indonesien är den ekonomi i Sydostasien som klarade sig lindrigast i den globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008/09. Indonesien hade redan genomgått ett ekonomiskt stålbad i samband med finanskrisen i slutet av 1990-talet. Idag är Indonesiens ekonomi relativt motståndskraftig gentemot svängningar i världsekonomin, då ekonomin i hög grad drivs av den egna inhemska efterfrågan samt en växande medelklass. President Jokowi har ett tillväxtmål på 7 % och förväntningarna på honom att genomföra ekonomiska reformer är stora. Investerare applåderade den bränslesubventionsreform som genomfördes i slutet av 2014, något som i ett slag ökade reformutrymmet för nödvändiga satsningar inom infrastruktur, utbildning och sjukvård. Siffror för första kvartalet 2015 visar dock en tillväxt på 4,7 % vilket är den lägsta sedan Tillväxten har under 2015 påverkats av flera åtgärder för att skydda inhemsk industri och valuta samt för att kontrollera inflationen och underskottet i bytesbalansen. En inbromsning i Kina, en för Indonesien viktig exportmarknad, och sjunkande råvarupriser har också bidragit till att Indonesiens ekonomi går trögare än på mycket länge.

7 Sveriges Ambassad (9) Landets infrastruktur är fortfarande påfallande eftersatt. Korruption, handelsrestriktioner och de grundläggande bristerna i det indonesiska rättsväsendet har försvårat välbehövliga investeringar. Jokowi har än så länge inte lyckats vända den trenden. Exempelvis har ännu inga större infrastrukturprojekt kunnat påbörjas, trots ökat budgetutrymme, bland annat på grund av tung byråkrati och stark rädsla för korruption. En ur svensk synvinkel positiv signal från Jokowi och hans regering är intresset för att återuppta diskussionen med EU kring ett frihandelsavtal. En nyligen genomförd studie visar att både EU och Indonesien skulle tjäna mångfalt på en sådan överenskommelse. Vid slutet av 2015 ska ASEAN:s fem ursprungliga medlemsstater (Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand och Filippinerna) uppnå en liberaliserad inre marknad, kallad AEC. Sannolikt kommer dock en fullt fungerade inre marknad inte att uppnås på många år, främst på grund av ASEAN-sekretariatets bristande resurser och otillräckliga medel att få medlemsstaterna att fullfölja sina åtaganden. Indonesien är inget undantag och det är enligt utsago det land som släpar efter mest när det gäller att implementera överenskomna åtgärder. Klimat och miljö Indonesien är ett av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser; framförallt till följd av avskogning och förändrad markanvändning. Samtidigt är Indonesien som stor önation mycket sårbart för klimatförändringar. Den förre presidenten Yudhoyono sågs som en progressiv kraft i miljöarbetet och under hans ledning meddelades att landet avsåg minska sina utsläpp med 26 % till 2020 (och med 41 % med hjälp av internationellt stöd). Dessa mål står sig, även om flertalet bedömare ifrågasätter om den nya regeringen är lika intresserad som den förra av att arbeta för en ambitiös klimat- och miljöagenda. Tydligt verkar vara att ekonomisk tillväxt prioriteras före utvecklingen av ett miljömässigt hållbart samhälle. SVENSK-INDONESISKA FÖRBINDELSER Bilaterala överenskommelser Bilaterala avtal: Handelsöverenskommelse (1954), Luftfartsavtal (1974), Dubbelbeskattningsavtal (1989), Investeringsskyddsavtal (1992)

8 Sveriges Ambassad (9) MoU: Hållbar stadsutveckling (2013) LoI: Miljösamarbete (2013), Vetenskap, teknologi och innovation (2013), Samarbete på hälsoområdet (2013) Politiska relationer Sverige erkände Indonesien som stat 1949 och länderna etablerade diplomatiska förbindelser I samband med Östtimors kamp för självständighet kritiserade emellertid Sverige Indonesien för allvarliga människorättsövergrepp. Likaså ansträngdes relationerna i samband med självständighetssträvandena i Aceh-provinsen då den svenska regeringen anklagades för att stödja väpnade uppror i Aceh då ledarna för upproret under tiden varit bosatta i Sverige. Då dessa frågor nu är lösta är de bilaterala relationerna åter mycket goda och fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Indonesiens nuvarande ambassadör i Stockholm, Dewa Made Juniarta Sastrawan tillträdde i början av Bilaterala konsultationer ägde senast rum i på enhetschefsnivå under våren 2015 och då stod även mänskliga rättigheter på agendan. Tidigare har mänskliga rättigheter diskuterats vid fyra olika tillfällen länderna emellan. Handel och investeringar Det finns potential vad gäller såväl europeiskt som svenskt handelsutbyte med Indonesien. Dock måste svenska företag vara mycket tålmodiga och beredda att investera under en längre tid innan resultat kan ses. Sett i ett större sammanhang är den svenska exporten och importen mindre än i flertalet av de andra länderna i regionen. Svensk export till Indonesien består till största delen av telekommunikationsutrustning, lastbilar och bussar, samt kraftverks- och eldistributionsutrustning. Importen från Indonesien består huvudsakligen av verkstadsprodukter, hemelektronik och textil. Svenska företag har upplevt ett tuffare affärsklimat under 2014 och 2015, främst beroende på minskad efterfrågan men också på grund av en rad nya icke-tariffära handelshinder. Några företag som har produktion i landet är SKF, Tetra Pak, ABB, Scania, Ekamant och Sandvik. I september 2013 öppnade H&M sin första butik i, vilket har följts upp med ett flertal butiker och i oktober 2014 öppnade IKEA sin första butik. Totalt finns det ungefär 75 svenskrelaterade företag etablerade i landet. Utvecklingssamarbete

9 Sveriges Ambassad (9) Fram till 2013 bedrev Sverige utvecklingssamarbete med Indonesien, inom ramen för en strategi som antogs 2009 och som omfattade 35 miljoner kronor per år. Idag finns enstaka projekt med svenskt stöd inom ramen för ICLD och kommun- till kommunsamarbete. Besöksutbyte Besöksutbytet på hög officiell nivå har utvecklats i positiv riktning de senaste åren. Carl Bildts besök i 2008 var det första officiella svenska utrikesministerbesöket i Indonesien någonsin. HMK Carl XVI Gustaf togs 2012 emot av president Susilo Bambang Yudhoyono inom ramen för de båda ledarnas stora scoutengagemang. Samma år besökte även statsminister Fredrik Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling och en företagsdelegation och hade bilaterala möten med fokus på handel, MR, klimat, innovation och regional säkerhet. I april 2015 besökte utrikesminister Margot Wallström Indonesien för att delta som observatör vid 60-årsjubiléet av Asien- Afrikakonferensen. Utrikesministern höll under besöket ett av många uppskattat tal och hade ett stort antal bilaterala samtal, bland annat med Indonesiens utrikesminister Retno Marsudi. Utrikesminister Hassan Wirajudas besök i Stockholm 2009 var det första indonesiska utrikesministerbesöket i Sverige sedan I maj 2013 besökte president Susilo Bambang Yudhoyono i sin tur Sverige och träffade statsminister Fredrik Reinfeldt, HMK Carl XVI Gustaf, talman Per Westerberg samt representanter från näringslivet. Sveriges ambassad i Nuvarande ambassadör Johanna Brismar Skoog tillträdde i september Ambassadens utsända personal består även av en förste ambassadsekreterare, två andre ambassadsekreterare och en från Singapore sidoackrediterad försvarsattaché. Ambassaden har 14 lokalanställda. Sveriges ambassad i ansvarar även för Östtimor och ASEAN, som har sitt säte i. Business Sweden öppnade i februari 2011 kontor i Indonesien, som invigdes i samband med handelsminister Björlings besök i februari Ny handelssekreterare för Business Sweden i Indonesien tillträder i oktober Praktikanter kan om arbetssituationen tillåter arbeta på ambassaden enligt av UD fastställda riktlinjer.