Basfakta Republik Indonesia/ Republiken Indonesien

Transkript

1 Landrapport: Indonesien Basfakta Officiellt namn: Republik Indonesia/ Republiken Indonesien Huvudstad: Yta - km2: Folkmängd: 259,4 miljoner invånare (2016) Befolkningstillväxt: 1,2 % (2015) Officiellt språk: Bahasa Indonesia och ca 700 lokala språk Religion: Muslimer 87,2 %, protestanter 7 %, katoliker 2,9 %, hindu 1,7 %, övriga 0,9 % (2010) Stasskick: Republik Stats- och regeringschef: President Joko Widodo (även kallad Jokowi) Utrikesminister : Retno Marsudi Större politiska partier: PDI-P 18,95 %, Golkar 14,75 %, Gerindra 11,81 %, Demokratiska partiet 10,19 %, PKB 9,04 %, PAN 7,59 %, PKS 6,79 %, NasDem 6,72 %, PPP 6,53 % och Hanura 5,26 % (valresultat 2014) Senaste allmänna val: 2014 Nästa allmänna val: 2019 Valuta: Indonesiska Rupiah (IDR) Växelkurs: 1 SEK = IDR BNP (total): miljarder (2016) BNP/ capita: USD (2016) BNP/ capita (PPP): USD (2016) BNP-tillväxt: 5 % (2016) Adress Telefon Telefax E-post Menara Rajawali 9 th floor ambassaden.jakarta@gov.se Kawasan Mega Kuningan, Lot

2 Sveriges Ambassad (12) Inflation: 3,7 % (2016) Arbetslöshet: 5,5 % (2016) Viktigaste näringar: Petroleum, naturgas, textil, fordon, gruvdrift, turism Valutareserv (inkl. guld): 106,4 miljarder USD (2016 est.) Utlandsskuld: 344,7 miljarder USD (2016 est.) Bytesbalans: -21,28 miljarder USD (2016 est.) Export (andel av BNP): 21,1 % (2015) Exporttillväxt: -1,972 % (2015) Viktigaste exportprodukter: Kolprodukter, naturgas, palmolja, naturgummi, olja, elektronik Import (andel av BNP): 20,8 % (2015) Importtillväxt: -5,84 % (2015) Viktigaste importprodukter: Maskiner, kemikalier, bränsle, järn och stål Största handelspartners: Kina, Singapore, Sydkorea, Japan, USA Svensk varuexport till landet: 2,991 miljarder SEK (2016) Svensk varuimport till landet: 1,538 miljarder SEK (2016) Fattigdom (andel av befolkningen som lever under den nationella fattigdomsgränsen): 11,3 % (2014) HDI-Index: 0,684 % (2014) HDI-ranking: 110/ 188 (2014)

3 Sveriges Ambassad (12) Historia Med nära 260 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde mest folkrika land och det land i världen med störst muslimsk befolkning. Indonesien består av över öar uppdelade på 34 provinser. Från öst till väst sträcker sig landet km, vilket är lika långt som avståndet mellan New York och London. Indonesiens har länge haft en nyckelposition mellan Europa, Mellanöstern och Kina i långdistanshandeln över Indiska oceanen. Handeln förde genom åren med sig tre olika civilisationer: den indiska, den arab-muslimska och den europeiska, till den redan existerande malajiska kulturen. Hinduiska och buddistiska influenser medfördes från den indiska subkontinenten de första århundradena efter Kristus. Islam introducerades av arabiska köpmän i samband med att handeln ökade på och 1400-talen. Från 1600-talet och framåt var det som senare skulle bli Indonesien mer eller mindre en nederländsk koloni. Efter den japanska ockupationen under andra världskriget förklarade Indonesien sig självständigt Holland försökte med militära medel återta kontrollen men fick 1949 erkänna sig besegrade. Sukarno blev då landets första president. Genom introducerandet av Pancasila som filosofisk grund för staten utmärktes hans styre av sekularisering och nationellt enande av de många olikartade öarna. Kommunistpartiet PKI beskylldes för försök till statskupp 1965 och en mycket blodig militär motkupp organiserades under ledning av general Suharto. Omkring en halv miljon PKI-medlemmar avrättades, Suharto firades som nationens beskyddare och övertog makten Under Suhartos år blomstrade Indonesiens ekonomi tack vare en gynnsam politik för utländska investerare. Samtidigt var censuren utbredd och regimkritiker fängslades. I kölvattnet av Asienkrisen som drabbade Indonesien hårt tvingades Suharto avgå Det blev startskottet till dagens demokratiska och pluralistiska politiska system. Tre direkta, demokratiska val har hållits sedan Inrikespolitik Efter parlamentsvalet den 9 april 2014 ingår totalt tio partier i representanthuset. Partiet PDI-P blev störst med 19 procent av rösterna, Golkar det näst största med 16 procent, följt av Gerindra med 13 procent och Demokratiska Partiet med 11 procent. Presidentval hölls den 9 juli 2014 med ett valdeltagande på ca 70 procent. Presidenten väljs för fem år och är den som utser regeringen. Endast partier

4 Sveriges Ambassad (12) eller allianser med minst 20 procent av underhusplatserna får ställa upp med en presidentkandidat. Detta ledde till två kandidater till presidentvalet 2014: Joko Jokowi Widodo (PDI-P) med fyra partier bakom sig och Prabowo (Gerindra) som stöddes av fem partier. Med de mycket jämna röstsiffrorna 53 mot 47 procent vann Jokowi och tillträdde presidentposten den 20 oktober 2014 som den förste folkvalde ledaren att efterträda en annan folkvald ledare i Indonesiens historia. Jokowi är också landets första president som inte har en lång bakgrund inom politiken och makteliten utan började sin karriär som möbelförsäljare i Surakarta (Solo) på östra Java, valdes sedan till borgmästare i Solo och därefter till guvernör i. Jokowi anses enligt många vara en reformvänlig och effektiv politiker som har stigit från ett enklare liv till ledande poster i samhället. Jokowi har valt nio huvudområden (Nawacita) att fokusera på under mandatperioden. De hittills mest framträdande områdena har varit politiken för att stärka Indonesien som marin nation, ekonomiska åtgärder för att hjälpa de svaga i samhället (t.ex. sänkta bränslesubventioner och utveckling av det allmänna sjukvårds- och pensionssystemet), ekonomisk tillväxt, infrastrukturinvesteringar, skyddet av religiösa minoriteter samt reform av byråkratin. Regeringen består av 34 ministrar. För Jokowi var det av stor vikt att samtliga ministrar hade ett rent förflutet och alla kandidater genomlystes av landets antikorruptionskommission. Jokowi kallar sin regering för Arbetsregeringen då han förväntar sig att alla ministrar skall arbeta hårt för att uppnå de uppsatta målen. Sommaren 2015 bytte Jokowi ut sex av ministrarna i regeringen då han var missnöjd med vilka mål de uppnått, framförallt inom den ekonomiska politiken. 27 juli 2016 genomfördes en regeringsombildning. Nio ministrar fick lämna regeringen och fyra fick nya ministeruppdrag. Flera av de nya utnämningar var politiska eftergifter till stödpartier, samtidigt som de anses ha visat att Jokowi nu agerar mer självständigt från PDI-P:s partiordförande Megawati Sukarnoputri. Bland de mer uppmärksammade förändringarna är att den komptenta handelsministern Thomas Lembong nedgraderades till att bli chef för investeringsmyndigheten BKPM. Hans ersättare Enggartiasto Lukita förväntas ha en mindre liberal inställning. Det mest välkomna nytillskottet är återkomsten av Sri Mulyani Indrawati som finansminister. Mulyani är en känd reformist som var mycket uppskattad finansminister i förre presidenten Yudhoyonos regering. Det mest kritiserade var utnämningen av Wiranto som koordineringsminister för politiska, justitie, och säkerhetsfrågor. Wiranto var överbefälhavare för den indonesiska försvarsmakten och dömd av en särskild FN-tribunal för att ha begått brott mot mänskligheten.

5 Sveriges Ambassad (12) Det guvernörsval som hölls i 15 februari 2017 har dominerat nyheterna sedan hösten I november 2016 fastslogs att s sittande guvernör Basuki Purnama (även kallad Ahok i folkmun) skulle utredas för hädelse. Ahok anklagades för att vid ett torgmöte i september ha citerat en vers ur Koranen som ofta används av muslimska politiker i Indonesien för att få väljare att avstå från att rösta på icke-muslimska kandidater. Ahok är kristen och hans tal filmades och lades sedan ut på sociala medier där det snabbt spreds. Situationen har lett till viss ökad spänning mellan religiösa och sekulära grupper och sägs utmana toleransen och mångfalden i och Indonesien både på politisk och på folklig nivå. Utkomsten efter den första valomgången blev att Ahok och Anies Baswedan båda fick runt 40 procent av rösterna vilket resulterade i att en andra valomgång kommer att hållas i april Den tredje kandidaten Agus Harimurti Yudhoyono erkände sig besegrad efter att ha fått ca 17 procent av rösterna. Interna konflikter Det multietniska och mångreligiösa Indonesien led under decennier av våldsamma interna konflikter i flera av landets regioner. Konflikterna är idag i stort lösta men utmaningar kvarstår i Aceh och i Papua. År 1976 blossade en konflikt upp i Aceh mellan självständighetsrörelsen Gerakan Aceh Merdeka (GAM) och nationella indonesiska militärstyrkor. Konflikten pågick till början av 2000-talet och kom att kräva liv. Tsunamin som drabbade Aceh på juldagen 2004 och ledde till över dödsoffer ökade omvärldens engagemang i provinsen. I början av 2005 inleddes formella fredsförhandlingar som ledde till ett fredsavtal i augusti samma år. Aceh fick då ökat självstyre och lokala politiska partier tilläts, vilket även ledde till utrymme att införa sharialagstiftning. Situationen är numera allmänt stabil men lokalvalen 2012 förekom i Aceh flera våldshändelser ofta med dödlig utgång mot politiska kandidater i provinsen. Lokalvalen 2017 avlöpte utan större incidenter och antalet våldsdåd minskade kraftigt jämfört med valen På Papua har den väpnade självständighetsrörelsen Organisasi Papua Merdeka (OPM) varit verksam sedan slutet av 1960-talet. OPM kräver självständighet men har mött hårt motstånd från polis och militär och konflikten betraktas idag som lågintensiv då OPM anses ha mycket begränsad kapacitet. Sporadiska attacker förekommer från båda sidor. Sedan 2009 har officiellt omkring 70 människor dödats men den verkliga siffran är sannolikt högre. I takt med att Indonesien har demokratiserats har även en bredare rörelse som med fredliga medel engagerar sig vuxit fram. Under de senaste två åren har den ickeväpnade självständighetsrörelsen enats och blivit mer aktiv. Under våren 2016 har ett stort antal protester förekommit. Mellan april och juni rapporteras att

6 Sveriges Ambassad (12) nära papuanska aktivister arresterats i samband med demonstrationer. De flesta släpptes efter ett par dygn i häktet. En lag om särskild autonomi för Papua antogs 2001 men har inte implementerats. Terrorism och radikalism Bombdåd utförda av Jemaah Islamiyah (JI) och andra islamistiska terrororganisationer, riktade mot västerländska intressen, har sammantaget med attacker mot religiösa minoriteter, ökad implementering av lokal sharialagstiftning och diskussioner om bl.a. skärpt lagstiftning kring pornografi och blasfemi, lett till en debatt kring radikaliseringen av islam i Indonesien. Till de största av attacker hör de två Bali-bomberna 2002 och 2005, bomberna mot Marriott Hotel i 2003, australiensiska ambassaden 2004, de två bomberna i centrala i juli 2009, återigen mot Marriott och Ritz Carlton och bomberna utanför ett shoppingcenter i centrala i januari Bomberna 2016 ska ha varit beordrade av Daesh. Radikala muslimska grupper, som organisationen Islamic Defenders Front (FPI), har också blivit mer aktiva. De utför tidvis attacker och trakasserier mot oliktänkande, inklusive kristna, shia-muslimer, ahmaditer och HBTQ-personer. Den allmänna synen är att rättsväsendet har varit relativt bra på att hantera terroristhotet, då flera av hjärnorna bakom den indonesiska terrorismen har kunnat ställas inför rätta. Utrikespolitik Allmänt Den indonesiska utrikespolitiken har under det senaste decenniet präglats av ett aktivt engagemang i internationella sammanhang. Indonesien är medlem i G20 och spelar i kraft av sin storlek, strategiska betydelse och växande ekonomiska potential en allt större roll på den globala arenan. Landet har deltagit aktivt i FN och gavs av före detta president Yudhoyono ett uttalat mål att komma med på topp-tio listan över de länder i världen som sänder flest antal trupper till FN:s fredsbevarande insatser. Indonesien ser sig självt som ett föregångsland internationellt, både vad gäller demokratisering, religiös tolerans, klimatpolitik, ekonomi och i rollen som medlare och brobyggare mellan G20- länder och utvecklingsländer. Ett typiskt initiativ är exempelvis det årliga Bali Democracy Forum som samlar ledare från hela världen för att diskutera demokratifrågor. President Jokowi anses vara mindre intresserad av utrikespolitik än sin företrädare och väljer ofta att inte delta vid stora internationella möten. Jokowi formar sin utrikespolitik utifrån vad han anser direkt gynna Indonesien. ASEAN

7 Sveriges Ambassad (12) Indonesien var pådrivande vid ASEAN:s bildande år 1967 och har efter Asienkrisen 1998 återtagit en framträdande roll inom organisationen. ASEAN har sitt säte i och utgör landets främsta utrikespolitiska plattform. Indonesien var även pådrivande i bildandet av ASEAN:s mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) som lanserades hösten 2009, och även i enandet av ASEAN:s länder kring Sydkinesiska sjön. Landet har också aktivt försökt få med Östtimor i ASEAN och spelar, både bilateralt och genom ASEAN, en särskild roll i demokratiseringsprocessen i Burma. Indonesien har tagit en mycket aktiv roll i Rohingya-frågan och har valt en konstruktiv och medlande linje, vilket lett till att utrikesminister Retno Marsudi åtnjuter hög grad av förtroende hos Aung San Suu Kyi. EU Relationerna mellan EU och Indonesien är goda. Under det svenska EUordförandeskapet 2009 undertecknade EU (i samband med dåvarande utrikesminister Bildts besök till ) ett Partnerskaps- och Samarbetsavtal med Indonesien, det första av sitt slag i Asien. President Jokowi besökte i april 2016 Europeiska rådets ordförande Tusk, Kommissionens ordförande Juncker och Europaparlamentets talman Schultz i Bryssel. Vid besöket tillkännagavs att det förberedande arbetet (scoping paper) för handelsavtalet Comprehensive Economic Partnership Agreement (CEPA) mellan EU och Indonesien hade avslutats. Förhandlingarna om själva avtalet påbörjades var EU andra största exportmarknad för Indonesien och fjärde största källan av investeringar (FDI). De båda ekonomierna är komplementära och ett CEPA skulle vara gynnsamt för båda parter. Vid besöket tillkännagavs också att Indonesien uppfyllt alla krav för att kunna bli det första landet i världen som har rätt att utställa FLEGT (Forest Law Enforcement, Governance and Trade)-licenser för export till EU i enlighet med EU:s Timmerförordning (EU Timber Regulation). Man kom under besöket även överens om samarbete för hållbar palmoljeutvinning, stöd till Indonesiens vision inom det maritima området och främjandet av tolerans. Kommissionens vice ordförande Katainen stod också värd för en arbetslunch mellan Jokowi och en mindre grupp europeiska företagsrepresentanter (AXA, Nokia, Rolls Royce, Solvay och Eurocham i Indonesien deltog). USA Trots att Indonesien ofta kritiserat den amerikanska politiken i Mellanöstern är landet mycket mån om relationerna till USA. USA har i sin tur ett strategiskt intresse av ett nära förhållande till Indonesien. Det tidigare amerikanska embargot mot militärt samarbete med Indonesien har i huvudsak hävts och

8 Sveriges Ambassad (12) relationerna utvecklas och fördjupas. I och med valet av Barack Obama, som tillbringade fyra år av sin barndom i, till president i USA skapades det särskilda band länderna emellan. Kina och Japan Den indonesiska regeringen anstränger sig för att stärka relationen till Kina. Kina har ett stort behov av indonesiska råvaror och Indonesien har ett intresse av starka ekonomiska band med Kina. Handeln med Kina har ökat kraftigt mer än en fördubbling under Sedan Jokowi valdes till president har Indonesien drivit en hårdare linje mot illegalt fiske, vilket resulterat i konfrontationer med kinesiska båtar i närheten av ön Natuna i Sydkinesiska havet. Indonesien odlar också en mycket nära relation med Japan, framförallt i handelssyfte. Ambassaden i Tokyo är bland Indonesiens största (över 100 personer) och huvuduppgiften är öka de japanska investeringarna i landet. Australien Efter att Australiens väpnade styrkor sänts till Östtimor under FN:s befäl för att återställa ordningen i landet, var bitterheten stor i Indonesien. När terroristattacken på Bali 12 oktober 2002, då 202 människor omkom, fanns emellertid Australien där för att erbjuda Indonesien sin omedelbara hjälp. Därmed öppnades dörren för ett mycket långtgående försvars- och antiterroristsamarbete länderna emellan. Från Australiens sida markeras tydligt att Indonesien numera är en nära allierad och länderna har fördjupat sitt samarbete inom klimatfrågor och försvar. Det ekonomiska läget Indonesien är den ekonomi i Sydostasien som klarade sig lindrigast i den globala lågkonjunktur som följde i finanskrisens spår 2008/09. Indonesien hade redan genomgått ett ekonomiskt stålbad i samband med finanskrisen i slutet av 1990-talet. Idag är Indonesiens ekonomi relativt motståndskraftig gentemot svängningar i världsekonomin, då ekonomin i hög grad drivs av den egna inhemska efterfrågan samt en växande medelklass. President Jokowi har ett tillväxtmål på 7 % och förväntningarna på honom att genomföra ekonomiska reformer är stora. Investerare applåderade den bränslesubventionsreform som genomfördes i slutet av 2014, något som i ett slag ökade reformutrymmet för nödvändiga satsningar inom infrastruktur, utbildning och sjukvård. Tillväxten påverkades under 2015 av flera åtgärder för att skydda inhemsk

9 Sveriges Ambassad (12) industri och valuta samt för att kontrollera inflationen och underskottet i bytesbalansen. En inbromsning i Kina, en för Indonesien viktig exportmarknad, och sjunkande råvarupriser har också bidragit till att Indonesiens ekonomi går trögare än på mycket länge. BNP-tillväxten 2016 var 5%. Landets infrastruktur är fortfarande påfallande eftersatt men landet investerar kraftigt i stora infrastrukturprojekt. Korruption, tungrådd byråkrati, många handelshinder och de grundläggande bristerna i rättsväsendet har dock försvårat välbehövliga investeringar. Jokowi har än så länge inte lyckats vända den trenden. Det senaste steget i ASEAN:s integration ASEAN Community (AC) trädde i kraft vid slutet av En viktig del i denna är ASEAN Economic Community (AEC). På sikt ska AEC leda till en liberaliserad inre marknad. Att en fullt fungerande inre marknad inte kommer att uppnås på många år beror främst på ASEAN-sekretariatets bristande resurser och otillräckliga medel att få medlemsstaterna att fullfölja sina åtaganden. Indonesien är inget undantag och det är enligt utsago det land som släpar efter mest när det gäller att implementera överenskomna åtgärder. Klimat och miljö Indonesien är ett av de länder i världen som släpper ut mest växthusgaser; framförallt till följd av avskogning och förändrad markanvändning. Under oktober 2015 medförde omfattande bränder i torvmarker att Indonesien var världens största utsläppare av koldioxid i absoluta tal, dvs större än både USA och Kina, och bränderna medförde utöver koldioxiden även sot och giftiga partiklar i stora delar av landet samt i Singapore och Malaysia. Samtidigt är Indonesien som önation mycket sårbart för klimatförändringar. Den förre presidenten Yudhoyono sågs som en progressiv kraft i miljöarbetet och under hans ledning meddelades att landet avsåg minska sina utsläpp med 26 % till 2020 (och med 41 % med hjälp av internationellt stöd). Dessa mål står sig, även om flertalet bedömare ifrågasätter om den nya regeringen är lika intresserad som den förra av att arbeta för en ambitiös klimat- och miljöagenda. Ekonomisk tillväxt prioriteras före utvecklingen av ett miljömässigt hållbart samhälle. SVENSK-INDONESISKA FÖRBINDELSER Bilaterala överenskommelser Bilaterala avtal: Handelsöverenskommelse (1954), Luftfartsavtal (1974), Dubbelbeskattningsavtal (1989), Investeringsskyddsavtal (1992).

10 Sveriges Ambassad (12) MoU: Hållbar stadsutveckling (2013), Försvarssamarbete (2016), Energiutveckling (2017). LoI: Miljösamarbete (2013), Vetenskap, teknologi och innovation (2013), Samarbete på hälsoområdet (2013), Högre utbildning, forskning och innovation (2016), Transport (2016). Politiska relationer Sverige erkände Indonesien som stat 1949 och länderna etablerade diplomatiska förbindelser I samband med Östtimors kamp för självständighet kritiserade emellertid Sverige Indonesien för allvarliga människorättsövergrepp. Likaså ansträngdes relationerna i samband med självständighetssträvandena i Aceh-provinsen då den svenska regeringen anklagades för att stödja väpnade uppror i Aceh då ledarna för upproret under tiden varit bosatta i Sverige. Då dessa frågor nu är lösta är de bilaterala relationerna åter mycket goda och fortsätter att utvecklas i positiv riktning. Indonesiens nuvarande ambassadör i Stockholm, Bagas Hapsoro tillträdde i början av I maj 2017 genomfördes det första svenska statsbesöket till Indonesien. Programmet löpte över tre dagar där kungen och drottningen besökte städerna, Bogor och Bandung för möten med bland annat president Jokowi, s borgmästare, Djarot, samt hans kollega i Bandung, Ridwan Kamil. Bilaterala konsultationer ägde senast rum i på enhetschefsnivå under våren 2015 och då stod även mänskliga rättigheter på agendan. Tidigare har mänskliga rättigheter diskuterats vid fyra olika tillfällen länderna emellan. Handel och investeringar Det finns potential vad gäller såväl europeiskt som svenskt handelsutbyte med Indonesien. Dock måste svenska företag vara mycket tålmodiga och beredda på att investera mycket tid innan resultat kan ses. Sett i ett större sammanhang är den svenska exporten till och importen från Indonesien mindre än handeln med flertalet av de andra länderna i regionen. Svensk export till Indonesien består till största delen av telekommunikationsutrustning, lastbilar och bussar, samt kraftverks- och eldistributionsutrustning. Importen från Indonesien består huvudsakligen av verkstadsprodukter, hemelektronik och textil. Svenska företag rapporterar om svårigheter kring marknadstillträde samt de många icke-tariffära handelshinder som återfinns. Den stabila tillväxttakten i

11 Sveriges Ambassad (12) landet och den allt växande medelklassen medför dock många möjligheter. Några företag som har produktion i landet är SKF, Tetra Pak, ABB, Scania, Ekamant och Sandvik. Indonesien är också ett viktigt sourcing-land för bl.a. H&M och IKEA. I september 2013 öppnade dessutom H&M sin första butik i, vilket har följts av nära 20 butiker och i oktober 2014 öppnade IKEA sitt första varuhus. Totalt finns det ungefär 80 svenskrelaterade företag etablerade i landet. President Jokowi har under det senaste året också uttryckt allt större intresse för svenska och nordiska produkter och lösningar inte minst tack vare det goda rykte som pålitlig affärspartner och korruptionsfria affärssätt de nordiska företagen gjort sig kända för. Utvecklingssamarbete Fram till 2013 bedrev Sverige utvecklingssamarbete med Indonesien, inom ramen för en strategi som antogs 2009 och som omfattade 35 miljoner kronor per år. Idag finns enstaka projekt med svenskt stöd inom ramen för ICLD och kommun- till kommunsamarbete. Besöksutbyte Besöksutbytet på hög officiell nivå har utvecklats i positiv riktning de senaste åren. Carl Bildts besök i 2008 var det första officiella svenska utrikesministerbesöket i Indonesien någonsin. HMK Carl XVI Gustaf togs 2012 emot av president Susilo Bambang Yudhoyono inom ramen för de båda ledarnas stora scoutengagemang. Samma år besökte även statsminister Fredrik Reinfeldt, handelsminister Ewa Björling och en företagsdelegation och hade bilaterala möten med fokus på handel, MR, klimat, innovation och regional säkerhet. I april 2015 besökte utrikesminister Margot Wallström Indonesien för att delta som observatör vid 60-årsjubiléet av Asien- Afrikakonferensen. Utrikesminister Hassan Wirajudas besök i Stockholm 2009 var det första indonesiska utrikesministerbesöket i Sverige sedan I maj 2013 besökte president Susilo Bambang Yudhoyono i sin tur Sverige och träffade statsminister Fredrik Reinfeldt, HMK Carl XVI Gustaf, talman Per Westerberg samt representanter från näringslivet. I februari 2016 besökte Indonesiens minister för forskning, teknologi och högre utbildning Muhammad Nasir Stockholm för möten med ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. I september 2016 reste Indonesiens minister för statligt ägda företag Rini Soemarno till Stockholm med en stor delegation för möten med svenska näringslivsföreträdare samt med statssekreterare Oscar Stenström. Sedan oktober 2016 har Handelsminister Ann Linde, försvarsminister Peter Hultkvist och energi- och samordningsminister Ibrahim

12 Sveriges Ambassad (12) Baylan besökt Indonesien. Peter Hultkvist och hans indonesiske motpart försvarsminister Ryamizard Ryacudu undertecknade ett samförståndsavtal på försvarsområdet och Ibrahim Baylan undertecknade tillsammans med energiminister Ignasius Jonan ett samförståndsavtal om energisamarbete mellan de båda länderna. I januari 2017 besökte indonesiske planeringsminister Bambang Brodjonegoro Sverige för möte med handelsminster Ann Linde. Sveriges ambassad i Nuvarande ambassadör Johanna Brismar Skoog tillträdde i september Ambassadens utsända personal består även av tre utsände från UD, en från Singapore sidoackrediterad försvarsattaché och ett ambassadråd för energifrågor. Ambassaden har 12 lokalanställda och vanligtvis två praktikanter. Sveriges ambassad i är ackrediterad till Östtimor och ASEAN, som har sitt säte i. Business Sweden öppnade i februari 2011 kontor i Indonesien, som invigdes i samband med handelsminister Björlings besök i februari Anders Wickberg tillträdde som handelssekreterare för Business Sweden i Indonesien i oktober 2015.