Electromobility 2011 Prioriterade teknikområden

Transkript

1 Electromobility 2011 Prioriterade teknikområden Niklas Thulin, Volvo Group Trucks Technology, Bakgrund I projektet Electromobility: en strategisk studie som genomfördes 2010 identifierades ett antal prioriterade teknikområden där forsknings- och utvecklingsaktiviteter och stöd krävs för att Sverige skall kunna behålla och vidareutveckla en stark position inom området. Under 2011 har frågeställningarna förtydligats med avseende på resurser (så som kompetens, simuleringsverktyg, provmetoder och testutrustning) och samverkan som krävs för att besvara dessa frågor. Workshop En workshop med knappt 50 deltagare från fordonsföretagen, leverantörer, forskningsinstitut, högskolor och myndigheter hölls på Lökeberg 10-11/5. Inför workshopen hade arbetsgrupperna för varje teknikområde brutit ned områdena till mer tydliga forskningsfrågor. Vidare hade grupperna fått i uppgift att försöka förbereda gemensamma forskningsprojekt runt dessa frågor samt att redogöra för eventuella disruptiva tekniker inom området. Statusrapporterna från respektive teknikgrupp är bifogade denna rapport. Under workshopen diskuterades också kompetensfrågor, framförallt risken för en brist på ingenjörer med rätt bakgrund och kompetens för att kunna bedriva en mer storskalig utveckling av elektrifierade fordon. Det är önskvärt att en kompetensuppbyggnad sker redan från gymnasienivå. Projektansökningar Av de forskningsfrågor som arbetats fram i teknikgrupperna har ett flertal förädlats till horisontella projektansökningar mot FFIs utlysning inom Electromobility. Totalt fem projekt har till dags dato rekommenderats av programrådet Energi & Miljö och vissa av dem har också beviljats och startats upp. De rekommenderade projekten är: Integrated Vehicle Design and Control med fokus på energihanteringsmetoder för industrin (sökande Viktoriainstitutet, AB Volvo, Volvo PV, Scania, Chalmers) State-of-Function för energilager i elektrifierade fordon (sökande AB Volvo, Volvo PV, SP, Intertek Semko, Chalmers, Viktoriainstitutet) Metodutveckling för livslängdsprediktering av batterier i hybridfordon (sökande Volvo PV, AB Volvo, SP ) ELDRIVET - För ökad samverkan i Sverige inom Elektriska Drivsystem för vägfordon (sökande AB Volvo, Scania, Volvo PV, Saab, Kollmorgen, Kongsberg Automotive, BEVI, Semcon, Innovatum, BAE Systems, Lunds Tekniska Högskola.) Safe Hybrid - Safety and reliability in vehicles with hybrid/electric drivelines (ansökan inskickad 2010, sökande SP, AB Volvo, Volvo PV, Scania, Saab, Kongsberg Automotive )

2 Leverantörer Innovatum har lett ett arbete med syfte att hitta gemensam kravsättning och utvecklingsmöjligheter för komponenter och system till elektrifierade fordon för såväl lätta om tunga fordon. Vidare har en omfattande inventering av möjliga svenska leverantörer för dessa komponenter och system genomförts. En planerad workshop om samverkan fick ställas in p.g.a. bristande engagemang och andra prioriteringar hos några av OEM-erna. Innovatums rapport från delprojektet är bifogad denna rapport. Nytt teknikområde Under året har ett ytterligare prioriterat teknikområde identifierats; Högvoltskomponenter och system (t.ex. laddare & likströmsomvandlare). Dessa komponenter och system är idag nödvändiga men tillför begränsat med funktionalitet eller egenskaper till fordonen samtidigt som de är dyra och skapar avsevärda förluster i verkningsgrad. Viktiga delområden att genomlysa i kommande års Electromobilityprojekt är: Erforderlig forskning och utveckling om simuleringsverktyg och komponentmodeller Förstå hur man kan integrera och förbättra verkningsgraden hos dessa komponenter Förstå vad driver systemkostnaden? Kommande aktiviteter Under 2012 kommer arbetet med teknikgrupperna att fokusera på genomförandet av de beviljade forskningsprojekteten. Vidare kommer en arbetsgrupp för det nya teknikområdet att sättas samman. Denna grupp skall sedan beskriva forskningsfrågor och resursbehovs i Sverige samt möjliga samarbetsprojekt i linje med övriga gruppers tidigare aktiviteter. Som ett stöd till FFIs presenterade färdplaner kommer varje teknikgrupp att för sitt expertområde få göra en nedbruten färdplan för hur de övergripande målen kan realiseras. Projektet kommer också att delvis inom 2011 års budget arrangera en teknikkonferens om Electromobility med externa föreläsare. Konferensen kommer att vara på Lindholmen Science Park i Göteborg 8/

3 1. Energy management Statusrapport, Prioriterade teknikområden, Område Energy management (energihantering) Gruppledare Stefan Pettersson (Viktoriainstitutet) Deltagare Urban Kristiansson (VCC), Nils-Gunnar Vågstedt (Scania), Johan Lindberg (VTEC), Bo Egardt (Chalmers/SHC) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Angränsande pågående aktiviteter Hur löses energihanteringsproblematiken? Kopplar till delområde: 1. Metodik, verktyg, strategier. Modellering, simulering, reglering, optimering. Simuleringsmiljö, soft/hardware-inthe-loop I den vetenskapliga litteraturen finns en del förslag på hur energy management problematiken kan lösas, men nu gäller det att få dem att fungera i den industriella verkligheten. På vilket sätt påverkar framtida körning bränsleförbrukning/energiåtgång och hur standardiseras informationen? Kopplar till delområde: 2. Prediktiv körcykelinformation. Kravställning, bygga infrastruktur Simuleringsmiljö, demonstratorfordon Första generationen finns snart på marknaden; lågt hängande frukter plockade, där kartdatabaser ger en del av informationen samt till viss del adaptiva lösningar baserade på historisk körning. Fortsatt utveckling krävs för att öka precisionen i skattningen av körcyklerna. Hur mycket detta minskar energiåtgången/bränsleförbrukningen är dock ej klarlagt. Hur implementeras lämpliga algoritmer? Kopplar till delområde: 3. Realisering av energihanteringsalgoritmer. Implementering, optimering. Flexibel hårdvara, dedikerade styrenheter Hittills har fokus varit på att försöka få befintliga algoritmer att fungera, och det har funnits en del marginaler i lösningarna vilket innebär att systemet inte utnyttjas fullt ut, vilket i sin tur ger en onödig kostnad. Det finns utrymme för att utveckla lösningarna på en högre systemintegrationsnivå. Hur designas och styrs de förbrukare som finns i fordonen? Kopplar till delområde: 4. Effektiv drift av elektriska förbrukare. Prioritering elektrifiering. Innovationer Simulering, ellab Även här finns marginaler kvar att utnyttja, och komma upp på en högre systemintegrationsnivå. På tunga sidan kan förbrukarna vara större än det reella framdrivningsbehovet. Hur laddas el/plug-infordonen effektivast? Kopplar till delområde: 5. Effektiva laddstrategier. Kravställning, bygga infrastruktur Simulering, demonstration Kommer initialt att bestämmas av batteritillverkarna. På sikt kanske man kan tillåta vissa frihetsgrader i hur batterierna kan utnyttjas för lastbalansering. Pågår vissa aktiviteter inom detta område men arbete återstår.

4 Förslag horisontella projekt Projektnamn Syfte Projekttid Deltagare Indikativ budget Energihantering - från teori till industriell metodik Utveckla industriell metodik, verktyg och strategier i syfte att minska bränsleförbrukning/utsläpp samt öka konkurrenskraften och övergången till miljövänligare fordon. 1 september december 2013 Volvo Cars, Scania, Volvo Technology, Chalmers, Viktoria 5 miljoner Disruptiva tekniker Indirekt finns disruptiva tekniker som kommer påverka energihanteringsområdet. Dock förändrar inte detta frågeställningarna ovan nämnvärt och indelningen i de delområden som föreslagits. Teknik Ledande aktör Indikationer på genombrott Elektrifierade vägar - utnyttja möjligheten att ta upp kraft från vägen. Kiselkarbid effektivare, snabbare, klarar högre temperaturer, minskat kylbehov Potentialen i andra batterierkemier än Li-Ion (Li-air, Li- S). Hjulmotorer Elmaskin- och batterikomponenter baserat på material det finns gott om (och inte sällsynta jordartsmetaller) Staten Elektronikindustrin, forskningsinstitut & högskolor, t.ex. Transic, Acreo, Norstel, KTH, LiTH, Chalmers, LTH Batteritillverkare, högskolor. Elmaskintillverkare, fordonsindustrin Koncensus, beslut Färdiga prisvärda produkter med tydligare prestandaspecifikationer. Färdiga prisvärda produkter med tydligare prestandaspecifikationer. Prisvärda konceptfordon med bra prestanda. Prisvärda komponenter med hyfsad verkningsgrad.

5 2. Elektriska drivsystem Statusrapport, Prioriterade teknikområden, Område Elektriska Drivsystem Gruppledare Johan Hellsing (AB Volvo) Deltagare Johan Hellsing (AB Volvo), Björn Hedlund (Kollmorgen), Christer Lundh (Kongsberg), Mats Hilmersson (SAAB), Jörgen Engström (Scania), Magnus Fleischer (Volvo PV), Robert Eriksson (Volvo PV), Mats Alaküla (Lunds Tekniska Högskola/SHC) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Angränsande pågående aktiviteter Generell kompetenshöjning inom fordonsindustrin Konstruktion elmaskiner och kraftelektronik, Styrsystem, Modellering Beräkningsprogram Laboratorier Ett flertal vertikala projekt, ex.vis. på VTEC: El-Vis Systemintegration för ökad funktionalitet, minskad kostnad mm. Av huvudsakligen vertikal karaktär Modellering i olika tidsdomäner Kraftelektronik för högre temperaturer Innovativa lösningar för hög prestanda till låga kostnader Kylmetoder av kraftelektronik och elmaskin Livslängdsprovning, t.ex. accelererade prov Vidareutveckling av styralgoritmer Komponenter och byggsätt Konstr. utan PM, Effektiva kylmetoder, Höga varvtal Isolationsprov, tempcykling, vibrationer, mm Livslängsprov Kylmedium > 80 C Livslängdsprov Kylning av elmaskiner i pågående LTH-projekt Av huvudsakligen vertikal karaktär Förslag horisontella projekt Projektnamn Syfte Projekttid Deltagare Indikativ budget Modellering och simulering Testmetoder för elektriska drivsystem Modellering och simulering på mer standardiserat sätt Prov utan broms, Accelererad åldring med fler parametrar, Gemensamma krav, Expertgrupp för standardisering mm. Kollmorgen, AB Volvo, Scania,

6 Kiselkarbid Kylmetoder för kraftelektronik Komponent- och provningsdatabas Hur förändras situationen/nyckeltalen med SiC jfr Kisel Förbättra kylningen av existerande hårdvara för att undvika lågtempkrets Web-baserad databas för komponentdata, komponentmodeller, provmetoder, provresultat VCC, Kollmorgen, SAAB, Disruptiva tekniker Teknik Ledande aktör Indikationer på genombrott Högpresterande halvledare (temp/frekvens), SiC, GaN TranSiC m fl Ja Supraledning i rumstemperatur? Nej Högeffektiva permanentmagneter baserade på lågkostnadsmtrl? Nej

7 3. Energilager (batterier) Statusrapport, Energilager, Område Energilager (batterier) Gruppledare Helena Berg, (Volvo Technology) Deltagare Lars Hoffmann (SP), Karin Davidsson (SP), Peter Larsson (Saab), Johan Lindström (Scania), Patrik Larsson (VCC), Theresa Granerus (VCC), Sven Sjöberg (VCC) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Angränsande pågående aktiviteter Systemdesign - Öka förståelsen för hur ett optimalt gränssnitt ser ut mellan OEM och Tier1. - Standardisering och optimering av celler och moduler i en skalbar plattform. - Optimera elektriska komponenter avseende livscykelkost och vikt. Ta fram generiska metoder för effektiv integration i en skalbar plattform. - Öka förståelsen inom systemsäkerhet avseende krock och elsäkerhet. - Utveckling av standardiserade säkerhetsprover på cell/modul/pack nivå. Utveckling och validering av simuleringsmodeller. - Öka förståelsen inom kemisk säkerhet. Utvärdera elektrokemiska beteenden under/efter en krock-situation. - Optimera och utvärdera olika kylsystemskoncept avseende energieffektivitet, livscykelkost och vikt. Ökad förståelse för nödvändig energieffektivisering och optimering av kylsystem för både kupé och batterisystem. Testutrustning för att testa - celler - moduler - system - säkerhet - fordon - system ihop med hela drivlinan För säkerhet: FFIprojektet Säkra och tillförlitliga batterisystem (alla parter inom ESSgrupperingen förutom VCC är med i detta projekt). Batterianvändning - Utvärdering av hur batterianvändning påverkar livslängden samt säkerheten (läckage, brand, elsäkerhetsrisker mm). Framtagning av förbättrade och relevanta livslängdstester vilka även inkluderar säkerhetsaspekter vid normal användning samt möjliga felfall. - Utveckling och utvärdering av funktionalitet samt adaptiva algoritmer för olika batterianvändning hos kund. - Testresurser för livslängdsprovning inklusive säkerhetsaspekter (brand, elsäkerhet, läckage etc) av moduler och batteripack. Testutrustning för celler. Omfattande testning krävs och även postmortemanalys av de ingående kemiska komponenterna för att kunna förstå hur kemin påverkas av viss användning för att förbättra materialen eller att förbättra användningen av kemin. Li-klustret (AB Volvo, Scania, UU, KTH) som finansieras av Energimyndigheten

8 BMS/Funktionsutveckling Teknikbevakning/ Standardisering - Öka förståelsen för hur ett optimalt och önskvärt gränssnitt ser ut mellan OEM och Tier1 avseende BMS funktionalitet. - Utveckling och utvärdering av BMS funktionalitet såsom SOC algoritmer, SOH/livslängds algoritmer, power limit algoritmer, cellbalansering, diagnostik, etc. - Förbättrade och standardiserade simuleringsmodeller för användning inom energibalanssimuleringar samt simuleringar av olika styr-mekanismer inom aktiva säkerhets funktioner. - Gemensamt inköp och provning av celler/moduler. Framtagning av gemensamma provningsspecifikationer. - Informationsutbyte avseende konferenser, workshops, mm. - Gemensam standardiseringsbevakning. Mycket testning krävs och det är starkt kopplat till föregående aktivitet. Här krävs även testning på modul/system/ford onsnivå Testning enligt överenskomna procedurer. Främst celltestning för att kunna utföra relevant teknikbevakning Förslag horisontella projekt Projektnamn Syfte Projekttid Deltagare Indikativ budget Standard- och teknikbevakning Säkerhet i samband med användning, räddning och service av el- och plugin hybridfordon (SELF) Metodutveckling för livslängdsprediktering av batterier i hybridfordon Gemensamma strategier för förmontering av batterisystem Påverka på internationell basis för standarder; öka vår gemensamma kunskap inom området För att kunna dimensionera, installera och använda på optimalt sätt Öka förståelsen för vad som åldrar Li-jon batterier samt öka kompetensen inom livslängdsprovning. Undersöka och utvärdera ett produktionsnära gränssnitt av batterisystem tillsvidare Alla? 4M (mycket till den testning av de celler vi enas om) 3-4 år SP huvudaktör 12M 3 år Alla? 12M 1 år 2M Disruptiva tekniker Teknik Ledande aktör Indikationer på genombrott Li-luft Univ of St Andrews Än till största del forskning på universitetsnivå. Toyota, VW aktiva. Kan vara en hype Standardiserade cellstorlekar (för att få ner kostnaderna) Produktionsutveckling (för att få ner kostnaderna)

9 4. Elsäkerhet Statusrapport, Prioriterade teknikområden, Område Elsäkerhet Gruppledare Jan Welinder (SP) Deltagare Stefan Nord (Volvo Technology), Håkan Röcklinger (Kollmorgen), Peter Larsson (Saab), Evert Alm (Scania) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Angränsande pågående aktiviteter Identifiering av risker Standarder och mätmetoder Grundläggande genomgång krävs. Oklart om alla risker är invägda idag. Vilka risker påverkas av hög packningstäthet Metodutveckling. Standarder och metoder bristfälliga för komponenter som arbetar med höga batterispänningar. Metoder för mätning elektromagnetiska fält i fordon saknas. Labbresurser av huvudsakligen standardkaraktär. Syntetiska nät för batterispänning kan behöva utvecklas. Frågorna är brännande för industrin och egen verksamhet pågår. Ett antal EU-projekt har också startat. Specifikation Metoder för att specificera framför allt LVD och EMF behöver utvecklas? Gränsvärden för EMF skiljer radikalt mellan ICNIRP (EUdirektiv) och försiktighetsprincipen. EMCspecifikationer för högvoltskomponenter Designregler Beskrivning av hur höga spänningar och strömmar generellt påverkar konstruktion av elsystem avseende krav på t.ex. isolation, avstånd, skärmning etc. Tidig verifiering Lågfrekventa magnetiska fält kan simuleras på ritbordet. Det ger möjlighet att studera magnetfält och lågfrekventa EMC-problem i designfasen. Programvara för elektromagnetiska beräkningar Förslag horisontella projekt Projektnamn Syfte Projekttid Deltagare Indikativ budget Safe Hybrid (Ansökan är under behandling) Utredning av huvudfrågeställningar VCC, Volvo, Scania, Saab A., Kongsberg, SP 5,9 MSEK Disruptiva tekniker Teknik Ledande aktör Indikationer på genombrott Kompositer ersätter plåt Radikalt ökad energitäthet i batterier (förändrad riskbild) Pågår i icke bärande delar. I bärande delar på extremare fordon. Utveckling mot lättviktskonstruktioner kan innebära genombrott Nja

10 5. Kontinuerlig elöverföring Statusrapport, Prioriterade teknikområden, Område Kontinuerlig elöverföring Gruppledare Ann Segerborg-Fick (Scania) Deltagare Mats Alaküla (Volvo Powertrain) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Angränsande pågående aktiviteter Trafik- och fordonssäkerhet Vägkonstruktion och underhåll Gränssnitt fordon Strömavtagare Elmatning Systemperspektiv Effekt från väg Demonstrationsprojekt Säkerhetsfrågorna behöver konkretiseras, studeras och lösas inom snar framtid Vilka krav kommer att ställas på vägens beskaffenhet för att kunna erbjuda kontinuerlig elöverföring? Här är det viktigt att samarbeta med både fordonstillverkare, konstruktörer av strömavtagare, infrastrukturbyggare för att få en systematisk lösning för tekniken. Olika strömavtagare för olika tekniker. Det är viktigt att ta fram en robust lösning med god energiöverföring. Elleverantören behöver studera sitt elnät och se konsekvenserna av ökad kapacitet och behov av förstärkning. Kontinuerlig elöverförning kommer att kräva en helt ny infrastruktur och helt nya parter. Det är viktigt att gemensamt se över olika modeller för tex investeringskostnader, betalsystem och styrmedel. Inom kontinuerlig elöverföring behövs en lösning på hur effekten från vägen konditioneras och levereras till batteriet/dc-ledet så snart själva överföringstekniken är bekräftad. Detta skall ske under mycket störiga förutsättningar (avbrott, ev ljusbågsbrus mm) och ändå ge en EMC-mässigt bra och säker effektöverföring som inte får störa fordonet i övrigt. Projekt inom området kontinuerlig elöverföring har börjat från en grundläggande nivå. Nästa satsning av projekt behöver hantera demonstrationer inom de olika områdena ovan. Tekniker, infrastruktur och säkerhetsfrågor behöver testas och demonstreras för att ge kunskap om utveckling av framtida system. Uppgiften är lämplig för 1-2 doktorander. De får göra ett teoretiskt grovjobb med EMC-frågor och kraftelektronisk konstruktion, inklusive galvanisk isolation, samt en lab-prototyp som fokus. Tidsmässigt bör det ligga ganska väl i fas med att olika Slide In - fordons-prototyper börjar användas och därmed behöva denna nyckelkomponent. Påbörjade studier; slide in och el från väg projekten

11 6. Range extender Statusrapport, Prioriterade teknikområden, Område Range extender Gruppledare Henrik Weiefors Deltagare Per-Inge Larsson (Saab), Anders Grauers (Chalmers/SHC), Bård Lindström (ReformTech), Lars Carlsson (Semcon), Andreas Ottosson (Semcon), Lars Nilsson (Eberspaecher), Staffan Lundgren (Volvo Technology) Huvudfrågeställningar Forskningsfråga / utvecklingsbehov Vilken nivå av prestanda för en livbojs- eller reservtanksfunktion är den lägsta acceptabla för olika typer av batteridrivna tillämpningar som till exempel personbil, stadsbuss (som tex normalt laddar vid ändhållplatser men ibland har behov av längre förflyttning), distributionslastbil? Frågeställningen gäller både för kundacceptans och det allmänna (uppfylls krav för att få köra på motorvägar, zoner med noll-utsläpp, mm.) Hur påverkas olika systemkrav (verkningsgrad, emissioner, ) i olika typer av applikationer. Som exempel, för en räckviddförlängare som används för 50% av energibehovet i någon applikation blir verkningsgraden högst relevant, men i en applikation där den används bara i undantagsfall blir den mindre viktig. På samma sätt, hur påverkas acceptabel kostnad? Planering av körningen och hur information om framtida körning (minst hela vägen fram till nästa laddningstillfälle) påverkar både energiförbrukning och eventuell prestandanedsättning. Det kan också tänkas att man behöver garantera att man ska kunna ta sig genom en utsläppsfri zon längre fram. Hur ska denna information göras tillgänglig & hanteras av systemet? Hur påverkar det dimensionering? Hur hanteras frågor kring konditionering av kupé och energilager? Till exempel, mer isolering (kostnad, massa) kontra batterikapacitet och/eller bränsledriven värme/kyla vid dimensionering. Energiförbrukning (driftkostnad) för el/bränsle kontra räckvidd vid drift. Viktigt att ta med dessa frågor i en integrerad ansats för att undvika suboptimering. Erforderliga aktiviteter Erforderliga provresurser Scenariobeskrivning, intervjustudie (OEM, kund), kravsammanställning. Beräknings- och simuleringsstudie. Scenariobeskrivning, kravsammanställning, beräknings- och simuleringsstudie. Beräknings- och simuleringsstudie. Angränsande pågående aktiviteter - Fuerex, HyRange, Powercell - Fuerex, HyRange, Powercell - Frågeställningarna kopplar starkt till teknikområdet Energy Management. - Fuerex, HyRange, Powercell

12 Förslag horisontella projekt Projektnamn Syfte Projekttid Deltagare Indikativ budget Pågående diskussion Projektet syftar till att för ett antal applikationer [personbil, distr-lastbil, stadsbuss?]; (1) Sammanställa scenarier som beskriver problemområden med elfordon som kan adresseras med räckviddsförlängare (2) Utifrån dessa scenarier sammanställa egenskapskrav för de tilltänkta applikationerna (3) Baserat på dessa kriterier (scenarier och viktade egenskapskrav) genomföra beräknings- och simuleringsstudie för ett antal koncept av räckviddsförlängare (4) Genomföra analys av integrationsfrågor för de koncept som visar på hög potential gentemot de framtagna kriterierna Om punkter 3 och 4 ovan indikerar att lämpligt koncept finns, installera prototyp i demonstratorfordon. SHC, Semcon, ReformTech, Eberspaecher, Viktoria, [OEM] Disruptiva tekniker Teknik Ledande aktör Indikationer på genombrott

13 Electromobility delrapport avseende samverkan inom systemutveckling Stefan Svedhem Innovatum Teknikpark, Trollhättan, 10 okt 2011 På uppdrag av Projektgruppen Electromobility har Innovatum sökt system/komponenter, leverantörer och kunder för att gemensamt kravsätta och starta utvecklingsgrupper. Arbetet syftar till att finna liktydiga eller skalbara system för användning inom både lätt och tung fordonstillverkning. Uppdragsbeskrivning: Innovatum Teknikparks uppgift i Electromobility under 2011 blir att planera och genomföra en workshop som ska möjliggöra för svenska leverantörer att träffa de stora OEM:erna inom både tunga och lätta fordonsindustrin. Leverantörerna ska ges möjlighet att inom 3 olika teman (kyla/värme/klimatisering, drivning och kraftelektronik) presentera vad man kan erbjuda OEM:erna. I de olika workshop-grupperna ska man sen fokusera på att besvara t ex följande frågor: Matchar leverantörernas produkter/system vad OEM efterfrågar i framtiden? Har Sverige som land möjlighet att utveckla och producera ingående system/artiklar i ett elektrifierat fordon? Om svaret är nej på dessa frågor: Hur kan vi förbättra situationen? Nya samarbeten OEM/leverantör Nya projekt på statlig nivå Bättre samarbete mellan OEM Innovatum Teknikpark planerar genomföra följande huvudaktiviteter: Utforma en kriterielista för att kunna göra ett urval av leverantörer som ska bjudas in till workshopen. I första hand kommer de leverantörer som finns med i den kartläggning som Innovatum Teknikpark genomförde inom Electromobility under 2010 att vara aktuella för denna aktivitet. Kriterierna måste tas fram i ett samarbete med OEM:erna. Planering och genomförande av workshop Sammanställning av resultat från workshop. Rapportskrivning Arbetet redovisas skriftligen i en slutrapport som sammanställs i oktober 2011 Innovatum AB Box Trollhättan Tel Org.nr

14 Genomförande Områdesdefinition: Vid ett antal möten med några OEM samt FKG representanter beskrevs tänkbara leverantörer för ett urval system / komponenter samt funktioner. Urvalskriterier till gemensam utveckling har varit att dessa system ej skall ha interface mot kunden utan vara en teknik som kan vara varumärkes oberoende och därmed ej ett konkurrens ämne Urvalet system / komponenter / funktioner bestämdes till följande: Batteri celler Batteri moduler Batteri kontroll/övervakning Batteri kylsystem Kraftelektronik kylning DC-DC OBC Electric Motor Reduktionsväxel HV Ledningsnät Inverter Motor Controller EV-HEV Controller Kommunikation (laddning) Klimatsystem kupe Värme/kyl isolering (bl.a glas) Hjälpapparater, 12/24V till HV Pickup (kraftöverföring via väg) Övrigt/Lättvikt Koppling till leverantörsledet beskrivs i bilaga matris_underleverantörer Leverantörer finns beskrivna i en sammanställning i bilaga Företagslista från tidigare aktiviteter. Aktiviteter: En workshop planerades i maj 2011 med samtliga OEM (Volvo AB, Scania, Volvo car samt Saab) och några utvalda leverantörer där agendan var att identifiera utvecklingsprojekt. På grund av olika skäl kunde väldigt få deltaga varför det ej startades några projekt. Ett andra försök togs i juni med responsen att det var ett för brett scoop. Efter Electromobility styrgruppsmöte i oktober drogs beställningen tillbaka då intresset från några håll varit svagt till detta engagemang. Innovatum AB Box Trollhättan Tel Org.nr

15 Företag P r o v m e t o d e r H e l b i l B a t t e r i c e l l B a t t e r i m o d u l e r B a t t e r i k o n t r o l l / ö v e r v a k n i n g B a t t e r i K y l s y s t e m Område K r a f t e l e k t r o n i k k y l n i n g D C - D C O B C E l e c t r i c M o t o r R e d u k t i o n s v ä x e l H V L e d n i n g s n ä t I n v e r t e r M o t o r C o n t r o l l e r E V - H E V C o n t r o l l e r K o m m u n i k a t i o n ( l a d d n i n g ) K l i m a t s y s t e m k u p e V ä r m e / k y l i s o l e r i n g ( b l. a g l a s ) H j ä l p a p p a r a t e r, 1 2 / 2 4 V t i l l H V P i c k u p ( k r a f t ö v e r f ö r i n g v i a v ä g ) Ö v r i g t / L ä t t v i k t H u v u d s a k l i g t T e k n i k o m r å d e ABB X X X X X Kraftelektronik Actia X X X Kraftelektronik Adiator AB X X Kraftelektronik Aerogel Isolering Zimmer Alelion X X Applied Nano Surfaces X Drivning Asius Hardware Technology AB Batterier BEVI X X Bombardier X Borgwarner X Boston Power Inc. X Batterier Calix X X Uppvärmning Conflux AB X Batterier Danaher motion stockholm ab Elmotorer Drive Energy AB X Batteriladdning eaam X Eberspächer X X Uppvärmning Effpower X X X Electric line Uppland AB Drivning ElectroEngine X EltekValere AB X Batterier Elvägar X Ericsson X Espira Batterier ETC AB Batterier GETRAG X Drivning Gett Fuel Cells International AB X Batterier/Bränsleceller Höganäs X X INCA AB X Kraftelektronik JABA X Isolering KG Knutsson AB (DEFA AB) X X Uppvärmning KG Knutsson AB (Webasto AB) X X Uppvärmning Kollmorgen X X X X Kongsberg X X X Kraftelektronik Lamera X Lättvikt Lindenstone Innovation AB X Batterier MacBat AB X Batterier Magcomp X X Batteri & Drivning Magnetal HF magneter Mecel AB X Kraftelektronik Mitsubishi X X X Uppvärmning NFO Drives AB X Kraftelektronik NIBE X X X Uppvärmning Oxeon Kolfiber lättvikt Power Cell Sweden AB X Batterier Reformtech X Värmesystem SMSC Sweden AB X X X Kraftelektronik Stridsberg powertrain X Telenor Connexion X X Kraftelektronik Test Site Sweden X Helbilsprov Texla X Miljöanpassad inredning Tjintokk X Helbilsprov - Vinter Transic X Kraftelektronik TVAB International AB Kraftelektronik Tycoelectronics Elsystem och Komponenter Vector Scandinavia X X Kraftelektronik Vicura X Yazaki Europe Ltd Kraftelektronik Zemission X X Uppvärmning Altran Technologies Centaur Consat Engineering Cool Engineering EG-Engineering Epsilon Etteplan Granströms Utv. AB Hi Q X HRM Ritline Gordon Strömfelt Infotiv AB KAR Design Elektronik Robert Dauksz Mutual Benefits Engineering Nyberg Consulting QRTECH X RLE Consulting Rücker Nord Semcon SP Teknikkompetens Sverige AB X-Din ÅF Lena Heuts K o n t a k t p e r s o n

16