Program Energieffektivisering för Belysning. Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)

Transkript

1 Program Energieffektivisering för Belysning Innovation, forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion (IFUDeMI)

2 BAKGRUND Belysning svarar för omkring 10 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Belysning i privatbostäder utgör 20 till 25 % av energianvändningen i hushåll. Det gör belysningen till den enskilt största elanvändningsposten och den ökar.

3 BAKGRUND En år gammal belysningsanläggning drar ofta dubbelt så mycket energi som en ny. 90 % av miljöpåverkan från en anläggning kommer från energiförbrukningen..

4 BAKGRUND -Särskilt stor besparingspotential finns bland kontor, skolor och sjukhus hälften av dem har kvar äldre belysningsanläggningar. -Politiker och media har hittills fokuserat på belysning hos konsumenter och debatten har handlat om glödlampor. -Många företag är omedvetna om hur mycket energi som går till belysning och att modern belysningsteknik kan minska elanvändningen kraftigt. Källa:Belysningsbranschen

5 BAKGRUND

6 BAKGRUND Belysningsområdet i Sverige har i dagsläget bristande resurser för att upprätthålla en kvalificerad forskarkompetens som kan; följa den internationella utvecklingen och bidra till att den svenska tekniska utvecklingen håller såväl en hög kvalitet som bredd och djup.

7 MÅL Programmet ska bidra till att bygga upp och underhålla en nationell forskarkompetens inom området. främja uppbyggnad av kvalificerade forskarmiljöer utveckla nya metoder för att effektivisera elanvändningen inom området belysning

8 Programmets avgränsning Med belysning avses i första hand stationära belysningar inom- och utomhus inom industri, kontor, institutioner, affärer, hem mm. samt utomhusbelysningar för vägoch gatunätet

9 Frågeställningar- exempel Går det att utveckla lysdiodtekniken för att få fram energieffektivare och mer syneffektiva belysningssystem baserade på LED till lägre kostnader än vad som är fallet idag?

10 Frågeställningarexempel Vilka kriterier ska utnyttjas för att avgöra om en belysning är god (t.ex. komfort, trivsel, prestation, endokrina reaktioner)? Hur ska storleken av energieffektivisering mätas?

11 Frågeställningar Hur ska belysningens life cycle energieffektivitet utvärderas? Hur ska utbildningen i energieffektivisering läggas upp och mätas?

12 Inom följande områden kan delvis svar finnas på dessa frågeställningar: - Förbättrad användning av existerande dagsljus - Bättre styrning av ljuset (t.ex. genom reflektorer och/eller linser)

13 -Ljusriktning (direkt, indirekt, arbetsuppgift, bakgrund, allmänbelysning) - Ljusfärg (spektralfördelning) -Släckning eller reducering (dimming) av ljus beroende på olika omständigheter

14 -IT-baserad styrning av ljuset efter t.ex. individbehov, arbetsuppgift, dagsljusnivå - Skapandet av rutiner och regler för energirevisioner av existerande belysningsanläggningar. Sådana revisioner skulle kunna peka på brister i energieffektivitet samt peka på vad som behöver göras och beräkna vilka energi- och miljövinster det skulle leda till.

15 Följande lista är exempel på frågeställningar och problem som programmets intressenter och finansiärer har framfört som viktiga: Omvärldsanalys och problembeskrivning; Sammanställning av kunskapsläget internationellt Utveckling av LED Utveckling av lins- och optiksystem Utveckling av energieffektiva strategier för belysning Utveckling och utvärdering av nya tekniska lösningar för belysningsområdet

16 Utveckling av system för kontroll och optimering av belysningssystem t ex genom utnyttjande av avancerade ITbaserade lösningar. Pilot- och demonstrationsprojekt, t ex utvärdering av fullskaleförsök i en svensk kommun vad gäller gatu- och parkbelysning Överföring av kunskap och erfarenheter från andra länder

17 Inom vilka områden skulle svenska insatser ha de största möjligheterna att göra sig gällande?

18 Mot bakgrund av styr- och reglerteknikens stora betydelse, kan framtida el-effektivisering komma att följa den utvecklingstrend som gäller för avancerad IT, och kanske därför få en alltmer informationsteknisk utgångspunkt? (ex LED och OLED)

19 Källa: Elforsk LED

20 LED=Light Emitting Diode

21 OLED Källa:Elforsk

22 Programmet Programråd Finansiering -Energimyndigheten 20 Mkr (5 Mkr/år) - Industri 20 Mkr (5Mkr/år) tillkommande samfinansiering projekt ca 10 Mkr

23 Programmet Hittills beviljade projekt

24 Beviljade projekt Lunds universitet Jönköpings tekniska högskola Luleå tekniska universitet Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP VTI Linköpings universitet Belysningsbranschen

25 EXEMPEL Ökat användande av dagsljus Utveckling av lins för energieffektiv asymmetrisk ljusspridning Lysdioder som nästa generations belysningsljuskälla Utveckling av LED-armaturer för innemiljö Utomhusbelysning LED i flerbostadsområden Minskad livslängd på grund av elektromagnetiska störningar Ljusa vägbeläggningar

26 Programråd Thomas Korsfeldt, GD Ordförande i programrådet Per Borgvall Koncernchef och VD Fagerhult AB Mari Broman Leif Eklöf Vice VD, Riksbyggen Vägverket Anneli Eriksson Avdelningschef, avd för affärsutveckling & kommersialisering Magnus Frantzell VD Belysningsbranschen Lina Gellermark VD, Energikontoret i Mälardalen AB Tommy Govén Belysningsteknisk chef, Fagerhult Belysnings AB Andres Muld Avdelningschef, avd för hållbar energianvändning, Energimyndigheten Kåre Rumar Professor em Erik Söderberg Philips Ljus AB, Director OEM Lamps & Gear Nor Ingrid Willerström Programchef Vattenfall Nordens Energieffektiviseringsprogram

27 Centrum för energieffektiv belysning (Ceebel) Lunds universitet och Ljushögskolan vid Jönköpings tekniska högskola

28

29 Utlysning 2 1. Projekt som demonstrerar och utvärderar goda exempel på genomförda energieffektiviseringar av belysning (t.ex. på kontor, sjukhus, skolor) 2. Projekt som kan påskynda omställningen av nuvarande belysningssystem till sådana som utnyttjar existerande teknik (best available technology). 3. Projekt som utvecklar nuvarande belysningsteknik till en mer energieffektiv belysning. Ansökan senast 31 mars 2009

30 Utvärdering av belysning och belysningssystem Behövs detta? Vad kan det användas till? Öppen databas för VV, kommuner och forskare. Hur bör ett system se ut? Vem ska underhålla det? Finansiering?