Den äldre personens upplevelse av sin läkemedelshantering en innehållsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Den äldre personens upplevelse av sin läkemedelshantering en innehållsanalys"

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Den äldre personens upplevelse av sin läkemedelshantering en innehållsanalys Eleonor Larsson-Högström Mars 2005 Uppsats, poäng, C/D-nivå Vårdvetenskap Handledare: Lawrence Teeland Examinator: Marianne Carlsson

2 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Den äldre personens upplevelse av sin läkemedelshantering en innehållsanalys Eleonor Larsson-Högström Mars 2005 Uppsats, poäng, C/D-nivå Vårdvetenskap Handledare: Lawrence Teeland Examinator: Marianne Carlsson 2

3 ABSTRACT A substantial problem for society and for the individual is the lack of medical compliance. This is first and foremost a problem for the elderly person. A number of different interventions are used in order to improve the medical compliance, but so far no entirely successful methods have been developed. The aim of this study is to investigate how the elderly person experiences his or her medication management in order to achieve greater understanding of the factors that affect the elderly person s medication management. To achieve this aim five persons, aged between 78 and 87 years, have been interviewed. The analysis applied has been a qualitative content analysis. In this study of how the elderly person that manage his or her medication by him/herself, four main categories were developed that are important for how the elderly person experience the medication management: 1) relations to medication, 2) seeking knowledge and developing personal explanations, relation to knowledge, 3) adjustment to daily living and lifestyle, and 4) personal responsibility. The main categories are divided into fourteen subcategories, based on the codes that summarised 255 meaning units. All interviewees can relate to all four main categories. This means that the result of the study can be applicable to larger groups of people. Keywords: aged, medical management, compliance, content analysis, experience 3

4 SAMMANFATTNING Ett stort problem för samhället och individen är den bristande följsamhet till de läkemedelsordinationer, som ges. Framför allt är detta ett problem bland de äldre i samhället. Olika interventioner används för att förbättra följsamheten, men något lyckat genombrott har inte skett. Syftet med denna studie är att undersöka hur den äldre personen upplever sin läkemedelshantering, för att därigenom få större förståelse för de orsaker som påverkar den äldres läkemedelsanvändning. För att uppnå detta syfte har fem personer mellan 78 och 87 år intervjuats. I analysskedet har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. I denna studie om hur äldre personer, som hanterar sina läkemedel själva, upplever sin läkemedelshantering, har fyra huvudkategorier hittats som har betydelse för hur äldre upplever sin läkemedelshantering: 1) relationer till medicinering, 2) kunskapssökande och egna förklaringsmodeller, relationer till kunskap, 3) vardagsanpassning och livsstilsförändring och 4) eget ansvar. Huvudkategorierna är i sin tur indelade i fjorton underkategorier baserade på de koder, som 255 meningsbärande enheter har fått. Samtliga äldre, som ingår i undersökningen, kan relatera till alla fyra huvudkategorier. Det betyder att undersökningens resultat kan vara tillämpbart på större grupper. Nyckelord: äldre, läkemedelshantering, ordinationsföljsamhet, innehållsanalys, upplevelse 4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 5

6 ABSTRACT 3 SAMMANFATTNING 4 INLEDNING 6 Följsamhet 6 Följsamhet (compliance) och interventioner 8 De äldres perspektiv på läkemedelshantering 9 Problemformulering 10 Syfte 10 Begreppet läkemedelshantering 10 METOD 11 Metodologisk ansats 11 Urval och urvalsgrupp 12 Forskningsetiska överväganden 13 Förförståelse 13 Datainsamling 14 Provintervju 14 Innehållsanalys 15 RESULTAT 16 Relation till medicinering 17 Kunskapssökande och egna förklaringsmodeller, relation till kunskap 19 Vardagsanpassning och livsstilsförändring 22 Eget ansvar 24 DISKUSSION 26 Huvudresultat 26 Resultatdiskussion 27 Metoddiskussion 30 Allmän diskussion 33 REFERENSER 35 BILAGA 37 6

7 INLEDNING Andelen äldre i samhället utgör ett, både totalt och procentuellt sett, ökande antal. År 2000 uppgick antalet personer i Sverige över 65 år till eller 17.4 % av hela befolkningen. Befolkningsprognosen visar att andelen innevånare över 65 år kommer att öka och år 2010 uppgå till totalt , eller 18.7 % (Statistiska Centralbyrån, 2002). Med stigande ålder utvecklas fler sjukdomssymptom och äldres konsumtion av sjukvård är markant högre än bland de yngre åldersklasserna. Det visar sig bl.a. i en jämförelsevis högre läkemedelskonsumtion. De 17.4 % av Sveriges befolkning som var över 65 år hade ordinerats 60 % av samtliga läkemedel. Till gruppen 75 år och äldre, som utgör 8.5 % av befolkningen ordinerades 35 % av samtliga läkemedel (Landstingsförbundet, 1996; Socialstyrelsen, 2002). Enligt studier i USA använder äldre i genomsnitt tre läkemedel/dag och upp till 85 % av personer 65 år och äldre sköter sin medicinering själva (Fitten, Coleman, Siembieda, Yu, & Ganzell, 1995; Gurwitz & Rochon, 2000). Följsamhet Det är väldokumenterat att många äldre inte följer givna läkemedelsordinationer. Enligt Landstingsförbundets arbetsgrupp för bättre läkemedelsanvändning, ABLA II, beräknas att följsamheten vid långtidsmedicinering är i genomsnitt högst 50 % (Landstingsförbundet, 2001). Detta är ett stort individ- och samhällsproblem. Individen kan drabbas i form av ökad sjuklighet och för samhällets del är det förenat med stora ekonomiska förluster. En orsak till bristande ordinationsföljsamhet är att patienten har dålig kunskap om sina sjukdomar och sina läkemedel (Ragnarsson-Tennvall, Hjelmgren, & Anell, 2001). I en undersökning från Landstingsförbundet framkommer det att patienter till stor del har dålig förståelse för sin läkemedelsordination. Bara ett fåtal visste vilken effekt deras läkemedel hade (Landstingsförbundet, 1999). Enligt Fitten m.fl. hade ett signifikant antal äldre, som bodde i eget boende svårigheter att förstå eller komma ihåg medicinska behandlingsanvisningar (Fitten et al., 1995). Följsamhetsproblemet är inte bara ett informationsproblem. Andra faktorer, än bristande kunskap, påverkar ordinationsföljsamheten. I en brittisk studie beskrivs att i många fall finns 7

8 uppfattningen att läkemedlet inte är nödvändigt att ta. Detta gäller speciellt förebyggande behandlingar. Rädsla för oönskade biverkningar förekommer. Bristande överenskommelse med förskrivaren om sin behandling påverkar också följsamheten. Därtill kommer ekonomiska problem som kan medföra att de som har fått en ordination inte har råd att hämta ut sina läkemedel (Carter, Taylor, & Levenson, 2003). Andra problem som kan uppstå för äldre, som har hand om sin läkemedelshantering själva är uteblivna läkemedelsdoser, felaktigt sätt att ta sitt läkemedel, användande av andras läkemedel och felaktigt användande av receptfria preparat (D.A. Wendt, 1998). När det gäller gruppen äldre personers ordinationsföljsamhet, så tillkommer att dessa oftare bor i ensamhushåll än yngre personer. Det finns ingen som hjälper till med påminnelser. Som äldre har man även en mer komplicerad behandlingsbild än yngre. Enligt Carter m.fl. är andelen personer med kognitiva störningar högre bland de äldre än bland de yngre. Många äldre har även svårt att öppna förpackningar på grund av försämrad fingerfärdighet. Enligt Carter m.fl. påverkar ovanstående faktorer, kombinerade med bristande kunskap, speciellt de äldres bristande ordinationsföljsamhet (Carter et al., 2003). Utifrån åldrandets fysiologi finns det inga skäl, som talar för att äldre bör ha större svårigheter att förstå ordinationer och behandlingsanvisningar, än yngre. Som äldre person har man ingen generellt försämrad intellektuell kapacitet. Intelligensen och inlärningsförmågan avtar inte, även om det ibland kan krävas längre tid att bearbeta information. Däremot är det vanligt att perceptionen försämras genom att synförmåga och hörsel avtar (Carroll & Brue, 1992). Kontakterna med sjukvården kan vara kaotiska för en del äldre. Tiden som är avsatt för ett läkarbesök kan vara otillräcklig eftersom mycket information ska förmedlas under kort tid. Tidsbristen medför att möjligheten att kontrollera att informationen har uppfattats rätt, är begränsad. De medicinska förklaringarna kan vara svåra att uppfatta för den som inte är speciellt insatt i ämnet. När en äldre person, med nedsatt perception och en multiproblematik, konfronteras med sjukvårdens komplicerade värld krävs det mer av vårdgivaren, när denne informerar om sjukdomar och diskuterar behandlingar. Återkopplingen för att förvissa sig om att informationen har uppfattats rätt, och att föreslagen behandling passar patienten är än mer 8

9 viktig i och med att behandlingssituationen är mer komplex och den äldre personen behöver mer tid på sig för att bearbeta informationen. Följsamhet (compliance) och interventioner Medvetenheten om följsamhetsproblematiken till läkemedelsordinationer är mycket stor. Flera studier behandlar frågan om följsamheten till läkemedelsordinationer. En del av studierna är inriktade på kartläggning av hur bristen på följsamhet yttrar sig i relation till diagnos (Carter et al., 2003; Landstingsförbundet, 1999). Flera studier undersöker också hur olika interventioner kan bidra till att höja ordinationsföljsamheten. Interventioner som beskrivs kan vara patientundervisning kombinerad med skriftliga behandlingsanvisningar, uppföljande telefonsamtal av sköterska, automatiska påminnelseanordningar, modifiering av antalet doseringstillfällen (Loew, Raynor, Purvis, Farrin, & Hudson, 2000; D.A. Wendt, 1998). En utveckling av följsamhetsbegreppet, eller compliance, som också används i svenska sammanhang, är begreppet concordance. Detta har inte fått någon svensk översättning, men det innebär att vårdgivaren i samråd med patienten diskuterar och kommer överens om lämpliga behandlingar. Många nyare studier, som avhandlar concordance finns samlade i en brittisk databas, Cochrane Review har gjort en granskning av de artiklar, fram till februari 2002, som behandlar hur olika interventioner bidrar till att förbättra följsamheten till läkemedelsordinationer (Haynes, McDonald, Garg, & Montague, 2003). Resultatet av den granskningen visar att nästan samtliga interventioner som hade någon form av effekt på följsamheten, var komplexa. Det handlade om kombinationer av olika interventioner, som information, påminnelser, system för självkontroll, förstärkningsmekanismer, rådgivning, familjeinblandning och andra former av extra tillsyn eller passning av vårdgivare (t.ex. läkare, sköterskor, farmaceuter). Till och med de mest effektiva interventionerna ledde inte till några större förbättringar av följsamheten och behandlingsresultaten. Cochrane Reviews granskare drar slutsatsen att nuvarande metoder för att försöka förbättra följsamheten av läkemedelsordinationerna för de kroniskt sjuka, är till största delen mycket komplexa och inte särskilt effektiva. De ser ett behov av att förnya metoderna för att försöka få patienterna att bättre följa ordinationerna. 9

10 De äldres perspektiv på läkemedelshantering Enligt flera undersökningar framkommer att framför allt äldre personer har bristande följsamhet till sina läkemedelsordinationer (Buchmann, 1997; Carter et al., 2003). Hur de äldre upplever sin läkemedelshantering är dock lite undersökt. För att titta vidare på frågan om äldres läkemedelshantering inklusive de äldres bristande följsamhet till sina läkemedelsordinationer gjordes en sökning via Cinahl utifrån sökorden: aged, patient compliance, qualitative research och self administration. Ytterligare sökningar gjordes som även inkluderade sökorden polypharmacy och medication compliance. Ämnet är inte behandlat i någon större omfattning och det fanns få studier om hur äldre personer själv beskriver sin hantering av läkemedel. Undantaget var två avhandlingar från USA som använde sig av grounded theory metodiken (Michaud, 1996; D. A. Wendt, 1999). I avhandlingen Older adults managing multiple medication at home, ger D. Wendt en bild av de erfarenheter äldre personer har, av att självständigt hanterar sin medicinering hemma. Det huvudsakliga resultatet är att de äldre som är tvungna att acceptera sin medicinering på grund av sjukdom, genomgår en process för att integrera medicinhanteringen i sitt liv. Processen är indelad i två faser: 1) de äldre utvecklar en rutin för integrering och 2) de äldre tar till sig denna rutin. Den första fasen koncentrerar sig på moment, som att skaffa kunskap om läkemedlen, att veta hur man beställer, förvarar och kommer ihåg sina läkemedel. Hur ska säkerhetsaspekterna beaktas och hur fattas beslut om medicineringen? Även att prova medicinen för att se om medicineringen innebär för stort ingrepp i livsföringen eller har för stora negativa bieffekter, ingår i den första fasen. Den andra fasen handlar om att införliva medicineringen i sin livsföring. Där ingår moment som att de äldre gör individuella anpassningar och förenklingar av läkemedelsordinationerna. De anpassar rutinerna till händelser och inte bara till klockan. De införlivar läkemedelshanteringen i sin vardag, så att den passar den enskildes sätt att leva. Då handlar det om system för att komma ihåg sina läkemedel, sätt att beställa och få hem dessa, hjälp som erbjuds av familjemedlemmar och vänner. Ytterligare delar som påverkar den äldre att ta till sig en fungerande rutin runt läkemedelshanteringen är sättet att klara av problem som uppstår i samband med medicineringen, hur läkemedlet påverkar kroppen rent fysiskt, hur van man är vid att ta läkemedel samt hur väl den äldre personen försonas med det faktum att ha en sjukdom, som behöver behandlas med läkemedel. Slutsatsen är att den äldre personen har stor kapacitet att skapa passande rutiner för att få sin läkemedelshantering att fungera. Något som förskrivare och annan sjukvårdspersonal, som kommer i kontakt med dessa patienter bör ha kunskap om i diskussionen med de äldre om deras medicinering (D. A. Wendt, 1999). 10

11 Avhandlingen Independent older persons managing medication at home: a grounded theory av P. Michaud, har författaren bara tagit del av i form av ett abstract (går att, kostsamt, ta del av hela avhandlingen via microfilm). Beaktande detta ger P. Michaud dock en kompletterande bild av hur den äldre personen hanterar sina läkemedel. Michaud beskriver bland annat att de äldre baserar sina kunskaper om läkemedel på flera olika informationskällor och genom tidigare egna erfarenheter och att den äldre personen är inte en passiv patient, som bara följer sin läkemedelsordination utan reflektion. Problemformulering För vårdgivarna är det viktigt att få ökad förståelse för patienternas upplevelse av det ingrepp i den enskildes liv, som läkemedelshanteringen innebär. Ökad förståelse för patienternas upplevelser kan ge en bättre beredskap för vårdgivarna att bemöta och stötta patienterna i sin läkemedelshantering, vilket kan innebära en mer individualiserad läkemedelsordination med ökad ordinationsföljsamhet som resultat. Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att få kunskap om hur äldre personer, som har hand om sina läkemedel själva, upplever sin läkemedelshantering. Begreppet läkemedelshantering Läkemedelshantering är inte ett entydigt begrepp. Här beskrivs begreppets innebörd som står för vad författaren avser med läkemedelshantering. Läkemedelshantering består enligt denna uppfattning av två komponenter, beteende och kunskap. 1. Beteende. Detta syftar på olika aktiviteter, som innebär hur man gör och vad man gör ur flera aspekter. Det gäller t.ex. om läkemedlen tas enligt ordinationen eller på något annat sätt. Andra exempel är om läkemedlen tas direkt från förpackningen eller om någon form av doseringshjälpmedel används samt hur läkemedlen förvaras. Beteendet påverkar också ordinationsföljsamheten. Med ordinationsföljsamhet, eller compliance, avses i vilken grad en persons beteende överensstämmer med ordinationen från vårdgivaren. t.ex. när det gäller läkemedelsordinationer (Landstingsförbundet, 2001). 11

12 2. Kunskap. Det finns en annan komponent som är också kopplad till läkemedelshanteringen, nämligen kunskap. Den innefattar patientens ordinationsförståelse. Patienten ska förstå vikten av och målet med sin medicinering. Patienten ska veta när och hur ett läkemedel ska intas, samt känna till hur läkemedlet ska förvaras för att inte äventyra hållbarheten. Det innebär också kunskap att göra egna bedömningar för att kunna handla adekvat när en medicindos har glömts bort. För att tillföra ytterligare en dimension till läkemedelshanteringen kan den enskilda personens upplevelse av densamma läggas till beteende och kunskap. Upplevelse kan beskrivas som en komplex känsla kopplad till något minnesstarkt. Det kan t.ex. ta sig uttryck i en känsla av trygghet, kompetens, rädsla, förvirring, osäkerhet m.m. METOD Metodologisk ansats En kvalitativ metod valdes eftersom syftet med studien var att beskriva de äldre personernas upplevelse av sin läkemedelshantering. För att uppnå detta syfte har den kvalitativa forskningsintervjun valts, för att genom en dialog ta del av upplevelser och erfarenheter och kunna utveckla kunskap (Kvale, 1997). Enligt Polit och Hungler, så fattas beslutet om valet av den kvalitativa designen efterhand som arbetet fortskrider. Forskaren fattar löpande beslut genom reflektioner och genom den kunskap som forskningen tillförs (Polit & Hungler, 1995). M. Sandelowski beskriver att datainsamling, förberedelser, analys och tolkning är processer som sammanfaller med varandra över tid och som påverkar utvecklingen av dessa begrepp (Sandelowski, 1995). Sandelowski menar också att det inte finns någon klar linje i kvalitativa studier mellan dataförberedelser och analys och mellan analys och tolkning, eftersom dataförberedelseprocessen i sig själv startar analysskedet och en analysmodell ofta är basen för en tolkning. Valet av metoden har föregåtts av diskussioner med handledaren, där jämförelser framför allt har gjorts mellan en fenomenologisk-hermeneutisk analys och innehållsanalys. En fenomenologisk-hermeneutisk analys söker upplevelsens innersta väsen för att förstå det 12

13 sociala och eller andra sammanhang, som upplevelsen knyter an till (Jakobsson, Rahm Hallberg, & Lovén, 2000; Ricoeur, 1992; Robertson-Malt, 1999). Eftersom författaren inte avsett att få fram själva essensen av respektive persons upplevelse av sin läkemedelshantering har den fenomenologiska-hermenutiska metoden inte ansetts lämplig. I analysskedet har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats (Graneheim & Lundman, 2004; Nilsson, Larsson, Johnsson, & Saveman, 2002; Polit & Hungler, 1995; Soderberg, Strand, Haapala, & Lundman, 2003; Thome, Dykes, Gunnars, & Hallberg, 2003). Metoden innehållsanalys har valts för att på ett överskådligt, hanterbart sätt skapa en bild av intervjupersonernas upplevelser av sin läkemedelshantering. Urval och urvalsgrupp Undersökningsgruppen har valts ut utifrån följande kriterier: år eller äldre 2. Använder tre eller flera läkemedel 3. Har hand om sin läkemedelshantering själv, utan hjälp av någon annan 4. Bor själv i eget boende 5. Väl fungerande kognitivt 6. God verbal förmåga. Syftet med urvalskriterierna har varit att få kontakt med äldre personer, som har ett flertal läkemedel, som de hanterar självständigt och som har en förmåga att berätta om sina upplevelser och sin historia. Varför det har varit intressant att vända sig till personer som hanterar ett flertal läkemedel är utifrån den förförståelse, som författaren har, där uppfattningen är att ett flertal läkemedel ställer högre krav på individen och därför kan ge en mer komplex bild av deras upplevelser. Urvalet har skett genom att distriktssköterskor på en distriktssköterskemottagning tillfrågats om de har kontakt med patienter, som stämmer in på ovanstående kriterier. När distriktssköterskorna har haft kontakt med patienter, som kan inkluderas, har de överlämnat ett missivbrev från författaren, med förfrågan om att delta i en intervjuundersökning, avseende deras upplevelse av sin läkemedelshantering (bilaga 1). Inkluderat, med brevet har varit en svarstalong och ett svarskuvert. De tillfrågade personerna har uppmanats svara om författaren får kontakta vederbörande eller inte. Vid positiva svar har författaren kontaktat de tilltänkta intervjupersonerna, och kommit överens om tid och plats för intervju. Brev 13

14 överlämnades till personer, som stämde in på kriterierna, successivt. Sammanlagt lämnades nio brev ut. Sex gav positivt svar, två avböjde att delta i undersökningen och en lämnade inget svar. Av de sex som var villiga att delta i undersökningen var fyra kvinnor och två män. Åldern fördelade sig mellan 78 och 87 år, (md=83.5). Fyra personer levde ensamma, medan två levde tillsammans med make/maka. Forskningsetiska överväganden De personer som ingår i urvalsgruppen har via missivbrevet informerats om att deras deltagande är frivilligt och konfidentiellt. De har blivit medvetna om att deltagandet kunde avbrytas när som helst utan motivering. Deltagarna garanterades att uppgifter som förmedlades till författaren skulle hanteras så att ingen deltagande kunde identifieras. Författaren var medveten om att intervjupersonerna, under intervjun, befann sig i en känslig situation och strävade därför att hålla en så neutral och värderingsfri ton, som möjligt. Tillstånd till studien har inhämtats från verksamhetschefen vid aktuell hälsocentral, som tillhandahållit namn på tilltänkta deltagare. Studien har godkänts av Forskningsetiska rådet vid Högskolan i Gävle (D:nr /04). Förförståelse Ett problem med undersökningar av kvalitativ karaktär kan vara att man som forskare har omfattande egna erfarenheter och upplevelser av det ämne och de fenomen man önskar belysa. Risken finns att vårt s.k. sunda förnuft, våra förkunskaper, våra antaganden gör oss benägna att tolka de fenomen och de utsagor, som kommer oss till del, innan vi har påbörjat något analysarbete. Att helt försöka bortse från sina tidigare erfarenheter är troligtvis inte möjligt. Att försöka förtydliga och medvetandegöra de tankar, antaganden och förutsägelser, den förförståelse, man som forskare kan ha, kan bidra till att ge ett redskap för att hålla förutfattade uppfattningar i schack (van Manen, 1990). Författaren är distriktssköterska med drygt tjugo års yrkeserfarenhet. Genom mångåriga kontakter med äldre och deras läkemedelshantering har författaren en viss erfarenhet av hur äldre upplever sin läkemedelshantering. I samråd med handledaren skrevs de uppfattningar ner, som författaren hade om äldre och deras läkemedelshantering. Denna förförståelse formulerades innan intervjuerna påbörjades. Förförståelsen innehåller bl.a. uppfattningen att den äldre personen är ängsligare för att göra fel och är mer auktoritetsbunden än yngre personer, i sin relation till vårdgivare, framför allt läkare. Vidare innehåller förförståelsen uppfattningar att den äldre personen upplever sin läkemedelshantering svår, att de har problem att hålla reda på recept 14

15 och är okunniga om läkemedel och sjukdomssammanhang. Genom att i ord ha formulerat dessa erfarenheter så minimeras risken att denna uppfattning hos författaren påverkar resultatet. Risken att författaren omedvetet styr intervjun för att få bekräftelse på sin förförståelse minskar. Det är också möjligt att kontrollera om förförståelsen har påverkat resultatet genom att göra jämförelser mellan denna och det erhållna resultatet. Datainsamling De utvalda personerna intervjuades av författaren i deras eget hem. Intervjuerna spelades in på band. Först har intervjupersonerna uppmanats berätta lite om sig själv och vad de har för mediciner. Syftet har varit att genom öppna frågor få intervjupersonerna att berätta fritt om sina upplevelser av sin läkemedelshantering. Följande frågeområden önskades bli täckta genom intervjuerna: 1. Upplevelse av läkemedelshantering relaterat till ordinationsföljsamhet 2. Upplevelse av ändrade ordinationer (insättningar och utsättningar av läkemedel), 3. Upplevelse av att ha ansvar för sina läkemedel 4. Upplevelse av påverkan på livssituationen genom att behöva ha flera läkemedel. Kompletterande frågor och uppföljningsfrågor har behövt ställas för att föra in intervjun på det avsedda ämnet. Verb som inriktar sig på upplevelser, men också konkreta frågor om hur vardagen fungerar i samband med medicinhanteringen. Uppmuntrande och uppmanande ord, för att stimulera intervjupersonerna att berätta mer och fördjupa sina utsagor, inflikades under intervjuernas gång. Intervjupersonerna använde mellan 3 till 12 läkemedel per dag. Behandlingstiden för de aktuella ordinationerna varierade mellan 1 år och 30 år. Intervjuernas längd varierade från 21 minuter till 50 minuter (md= 35). Provintervju Den första intervjun, som gjordes, betraktas som en provintervju. Strax efter intervjutillfället, gjordes en ordagrann utskrift av bandinspelningen. Författaren gjorde också en reflekterande kommentar över vad som var det spontana intrycket av intervjun. Intervjun som helhet diskuterades med handledaren, som framför allt kommenterade intervjuteknik. Efter provintervjun gjordes ytterligare fem intervjuer. Intervjuerna planerades och genomfördes en i taget. Efter respektive intervjutillfälle gjordes en reflektion över intervjun som helhet, kortfattade personbeskrivningar och egna anteckningar av det första, oförstörda intrycket skrevs ner. Därefter skrevs det bandinspelade materialet ut som text ordagrant. 15

16 Texten lästes igenom ett flertal gånger för att få en känsla för textens helhet (Sandelowski, 1995). Texten lästes därefter med syfte att hitta meningsbärande enheter, se analysavsnittet nedan. Understrykningar och anteckningar i marginalen gjordes i ett första steg i en kladdversion. Den första intervjun visades upp för handledaren och diskuterades med denne för att få synpunkter på sättet att hitta meningsbärande enheter. Handledaren läste igenom intervjun för att få en helhetsbild av intervjun och intervjupersonen - hur denna var som person och dennes relation till läkemedelshanteringen. Handledarens bild av den första intervjun diskuterades sedan tillsammans med författaren. Exempel på de eventuella meningsbärande enheterna i texten diskuterades också utifrån ett pedagogiskt syfte, att lära sig hitta i en intervjutext. Steg två var att tydligare identifiera de meningsbärande enheterna i texten för att rubricera dessa, kodning. Upp till tre intervjuer tillkom det nya koder, men efter fem intervjuer tillkom inga nya. Intervjuserien avslutades därför i och med den femte intervjun. Innehållsanalys Texterna har analyserats genom att tillämpa en kvalitativ innehållsanalys. Graneheim och Lundman (Graneheim & Lundman, 2004), som beskriver de olika skikten inom innehållsanalysen, visar på bredden av de tolkningsmöjligheter, som ryms inom begreppet. De beskriver att begreppet utvecklats från att tidigare, under 1950-talet, ha varit en analysmetod, som användes i kvantitativ forskning till att, under 80- och 90-talet användas för att inkludera tolkningar av latenta budskap det undersökta materialet. Det är möjligt att analysera den aktuella analysenheten (t.ex. intervjuutskrifter, observationsprotokoll, filmsekvenser) med varierande grad av abstraktion, det beskrivna, manifesta innehållet och det tolkade, latenta budskapet. I föreliggande studie tillämpas en analys som till stor del baserats sig på en modell av innehållsanalys beskriven av Thomé m.fl.(thome et al., 2003) samt Nilsson m.fl.(nilsson et al., 2002) Enligt Thomé m.fl. relateras texten till ämnet efter en upprepad genomläsning. Texten delas därefter upp i meningsbärande enheter, som beskrivs som den minsta enheten som har ett begripligt innehåll. Det kan handla om enstaka ord, meningar eller längre textavsnitt. Varje meningsenhet värderas utifrån frågeställningarna Vad handlar det här om? och Vad betyder det? Svaret på dessa frågeställningar ger en etikett, eller kod, på den meningsbärande enheten. Koder med likartat innehåll sammanställs i underkategorier. Underkategorierna bedöms sedan efter hur de meningsbärande enheterna i respektive 16

17 underkategori passar ihop med varandra på ett meningsfullt sätt och i vilken utsträckning skillnaden mellan underkategorierna är tydlig. Likartade underkategorier sammanförs sedan i huvudkategorier. RESULTAT När texterna har sammanställts så har fyra olika huvudkategorier utkristalliseras, i enligt med vad Thomé m.fl. beskriver (Thome et al., 2003). Genom att identifiera meningsbärande enheter och abstrahera dessa i underkategorier har huvudkategorierna tagit form. Den processen illustreras med de olika tabellerna under respektive huvudkategori. Antal meningsbärande enheter som har tagits fram ur texterna är totalt 255 stycken. Av utrymmesskäl har inte samtliga meningsenheter tagits med utan tabellerna är en sammanfattning av de enheter som ligger till grund för de olika underkategorierna och huvudkategorierna. De citat som används kan vara andra än de som återfinns i tabellerna, som meningsbärande enheter. Flera enheter i texterna handlar om samma saker och stöder samma underkategori. För att ge en bredare bild av kategorierna används även andra citat. Totalt har 14 underkategorier sammanställts och dessa har i sin tur delats in i fyra huvudkategorier. I enlighet med den kvalitativa analysmetoden är gränsdragningen mellan de olika kategorierna inte alltid entydig. Trots att kategorier egentligen bör vara av den entydigheten att inga data ska kunna falla mellan två stolar, eller passa in i mer än en kategori, så är det emellertid inte alltid möjligt beroende på de mänskliga erfarenheternas komplexa natur, att skapa helt exklusiva kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Följande indelning visar dock på de huvudkategorier och underkategorier som kommer fram i texterna: 1. Relation till medicinering (Tabell 1) - positiv relation till medicinering - ambivalent relation till medicinering - negativ relation till medicinering - likgiltig relation till medicinering - underkastande relation till medicinering 17

18 2. Kunskapssökande och egna förklaringsmodeller, relation till kunskap (Tabell 2) - skapar egna förklaringar utifrån ett kunskapsbehov - positiv relation till kunskap och kunskapssökande - negativ relation till kunskap och kunskapssökande 3. Vardagsanpassning och livsstilsförändring (Tabell 3) - styr över sin medicinering själv - medicineringen styr 4. Eget ansvar (Tabell 4) - självtillit - ändrar medicinordination medvetet - tar ansvar för sin delaktighet - självständighet gentemot omgivningen 1. Relation till medicinering I samband med analysen av texterna framkommer det att intervjupersonerna ibland har svårigheter att skilja på upplevelse av medicinering och upplevelse av sjukvården och sjukdomar. Dessa tre områden skymmer ibland varandra. Framför allt gäller det upplevelse av medicinering och upplevelse av sjukdom. I den beskrivning som följer finns dock betoning på upplevelsen av själva medicineringen och vilka relationer intervjupersonerna har till denna. Tabell 1. Exempel på meningsbärande enheter tolkade och presenterade som underkategorier inom huvudkategori: Relation till medicinering Meningsbärande enhet Vad handlar det om? Kod Underkategori Huvudkategori Då blir det tvärstopp ett par timmar och det är ju idealiskt. Upplevelse av positiva medicineffekter Medicinering är positivt Positiv relation till medicinering Relationer till medicinering Nej, det har gått bra, det är inga problem Men det har gått det också. Vad har jag för alternativ? Det gör ingenting om jag hoppar över Trombylen någon dag, men dom här måste jag ta. Imdur är viktigt. Det var inte så roligt att ha urinvägsinfektioner heller. Det var ju plågsamt det. Det var besvärligt att ha så mycket mediciner. Att försöka hålla reda på dom var alldeles för jäkligt. Medicinering upplevs som problemfri Medicinering är inte odelat positiv, men man får ta det onda med det goda. Mediciner upplevs ha olika dignitet och kan hanteras olika därefter Huvudeffekten upplevs viktigare än risken för biverkningar Multimedicinering anses ställa höga krav på systematik. Medicinering är lätt - - Accepterar sin situation Värderar mediciner olika - - Accepterar biverkningar - - Multimedicinering är komplicerat. Ambivalent relation till medicinering Negativ relation till medicinering 18

19 Nej, man läser ju att det kan bli bröstcancer. Jo, man är rätt så inprogrammerad. Jag känner att jag ska ta dom bara. Jag tar alltid i alla fall mina tabletter varje dag, som doktorn har skrivit ut. Oro för ev. biverkningar Rädsla för biverkningar - - Medicinering upplevs så integrerad i levernet att man inte tänker på det som en enskild handling Medicinering anses viktig och man ska följa ordinationerna Medicineringen blir automatiserad Det är viktigt med disciplin i samband med medicinering Likgiltig relation till medicinering Underkastande relation till medicinering Den uppenbara upplevelsen av sin medicinering är den positiva effekt läkemedlet har på de sjukdomstillstånd, som ska behandlas. För vissa av intervjupersonerna var det en så livsviktig upplevelse, att exakt datum för insättandet av läkemedlet är ihågkommet, trots att detta ligger flera år bak i tiden. Medicineringen upplevs också som relativt problemfri hos de flesta intervjupersonerna. Vad som kan vålla problem är när nya läkemedel tillkommer. Det kan upplevas som stressande. Att samtidigt behöva ta, vad som upplevs som många mediciner, är också något som kan vara svårt att acceptera. Som en av intervjupersonerna uttrycker sig: Det var hemskt. Det jag upplevde negativt, det var egentligen när jag hade haft hjärtinfarkten och fick så många mediciner. Administreringen av läkemedlen beskrivs i termer som kan tolkas att processen kan upplevas som att den har blivit automatiserad: Jo, man är rätt så inprogrammerad. Jag känner att jag ska ta dom bara (Tabell 1.) Men medicineringen är också en viktig aktivitet. Det är något man inte får slarva med: Jag tar alltid i alla fall mina tabletter varje dag, som doktorn har skrivit ut. Jag har aldrig tänkt att jag ska låta bli. Samma stränga syn fanns hos en annan av de intervjuade: Ja, det är jag faktiskt noga med (att ta sina mediciner). Slarva inte! Slarva inte! Obehag av biverkningar och rädsla för biverkningar är också en aspekt av hur medicinering kan upplevas. Två citat som illustrerar detta är: Nej, man läser ju att det kan bli bröstcancer. Det kan hända att jag gör uppehåll igen. Jag har funderat på det. ; Ja, jag funderar på det, om man gör sig illa eller om det blir någon hjärnblödning eller någonting. 19

20 Trots det potentiella obehaget med och rädslan för biverkningar så fanns det en acceptans för medicineringen hos de flesta. Det onda tas med det goda och huvudsidan i medicineringen, som är den positiva effekten, får dominera. Den tidens astmamediciner var en hemsk grej. Det var hemskt elakt alltså. Väldigt besvärligt att dra i sig. Men det släppte väldigt snabbt. ; Det har jag ätit i flera år. Jag vet inte om det ska vara så bra heller, men det är väl inte så bra att ha urinvägsinfektioner heller? ; Man får ju vänja sig med allting. Det är ju så. Känslan att hög ålder minskar betydelsen av risken med biverkningar förekommer också. Jag är inte så rädd. Längre. Jag tycker jag är så gammal nu, så det kvittar. Känsla av olust och ambivalens inför sin medicinering skymtar fram i vissa fall. Som någon uttryckte det: Ska jag behöva ha dom här tabletterna jämt? Men vad har jag för alternativ? ; Kanske att jag inte skulle behöva ha dom, men jag tror nog att jag behöver ha dom. I beskrivningen av sin medicinering kommer det fram att intervjupersonerna upplever att olika läkemedel har olika dignitet. Även om läkemedlet är receptbelagt, och det finns en stående ordination, upplevs det att vissa preparat är mindre viktiga än andra. Det gör ingenting om jag hoppar över Trombylen någon dag. Men dom här måste jag ju ta, Imdur är viktigt. (Tabell 1). Läkemedel, som salvor och droppar, upplevs inte som läkemedel i samma utsträckning, som de som intas per os. Att ta en sömntablett ibland, räknas inte heller till den egentliga medicineringen, hos en del. De aspekter av upplevelse av medicinering, som framkommit tyder i flera fall på en ambivalens. Dels är det lätt att medicinera, dels är det komplicerat. Det är viktigt med medicineringen och att vara disciplinerad och mediciner har olika dignitet, som gör att olika preparat hanteras olika strängt. Medvetenhet om och rädsla för biverkningar paras med en acceptans av biverkningarna på grund av de positiva effekter medicineringen har. 2. Kunskapssökande och egna förklaringsmodeller, relation till kunskap En faktor som uppenbarar sig som betydelsefull för intervjupersonernas upplevelse av sin läkemedelshantering är kunskap om läkemedlens administration och verkningsmekanismer. 20

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA

Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA Manual för användning av Safe Medication Assessment SMA SMA Instrument för bedömning av patientens läkemedelsanvändning Instrumentet SMA är framtaget som ett hjälpmedel i distriktssköterskans arbete med

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare

Forskningsetikprövning varför och hur? Margareta Möller Vetenskaplig sekreterare Forskningsetikprövning varför och hur? World Medical Association Declaration of Helsinki Recommendations guiding physicians in biomedical research involving human subjects. 18th WMA General Assembly, Helsinki,

Läs mer

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment

MANUAL för SMA Safe Medication Assessment MANUAL för SMA Safe Medication Assessment Ett instrument för säker läkemedelsanvändning Kontaktpersoner: Lena Törnkvist lena.tornkvist@sll.se Hanna Müller hanna.muller@sll.se 1 SMA Safe Medication Assessment

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Metodavsnitt kvalitativ del

Metodavsnitt kvalitativ del Metodavsnitt kvalitativ del Urval Gäldenärer Undersökningen riktar sig till gäldenärer som någon gång ansökt om skuldsanering på kronofogdemyndigheten. Inför djupintervjuerna gjordes först och främst en

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Läkemedelsförskrivning till äldre

Läkemedelsförskrivning till äldre Läkemedelsförskrivning till äldre Hur ökar vi kvaliteten och säkerheten kring läkemedelsanvändningen hos äldre? Anna Alassaad, Leg. Apotekare, PhD Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län Läkemedelsrelaterade

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer Dosförpackade läkemedel i Stockholms län Riktlinjer dosförpackade läkemedel Riktlinjerna vänder sig till sjukvården i öppenoch slutenvård, förskrivare, kommunal vårdpersonal samt Apotekets personal.

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial

Utvärdering av insatsen valideringsmaterial Elisabeth Ahnberg December 2010 Utvärdering av insatsen valideringsmaterial INNEHÅLL Bakgrund... 1 Handledarnas erfarenheter och åsikter... 2 Praktikanternas erfarenheter och åsikter... 3 Avslutande diskussion...

Läs mer

odont dr & övertandl.

odont dr & övertandl. MUNHÄLSA. Sjukdom och funktionshinder Mun-H-Center 090402 Tandvårdsfobi Catharina Hägglin, H odont dr & övertandl. Kliniken för f r Oral Medicin Odontologen Göteborg och Enheten för f r Odontologisk Beteendevetenskap

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Patientinformation om MINIRIN

Patientinformation om MINIRIN Patientinformation om MINIRIN Vid behandling av nattliga kissningar UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Du har ordinerats behandling med läkemedlet MINIRIN (desmopressin) mot nocturi nattliga kissningar. Innan Du

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Forskningsetiska anvisningar för examens-

Forskningsetiska anvisningar för examens- Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna Beslut: UFN och UFL 2008-12-17 Revidering: Rektor 2013-12-20 Dnr: DUC 2010/687/90 Gäller fr o m: 2013-12-20 Ersätter:

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudvärk

Apotekets råd om. Huvudvärk Apotekets råd om Huvudvärk De flesta har ibland huvudvärk som försvinner av sig själv efter ett tag, eller som lätt kan lindras av receptfria värktabletter. Har du ofta ont i huvudet är det bra att ta

Läs mer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer

Hjälpande relationer. Mötets förutsättningar och hjälpande relationer Hjälpande relationer Mötets förutsättningar Stockholm 2012 12 03 Alain Topor FoU-enheten. Psykiatri Södra Stockholm Institutionen för Socialt Arbete. Stockholms Universitet alain.topor@socarb.su.se alain.topor@sll.se

Läs mer

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid)

Patientdagbok. Till dig som skall starta behandling med Resolor. (prukaloprid) Patientdagbok Till dig som skall starta behandling med Resolor (prukaloprid) 14414 Patientdagbok_SE.indd 1 2014-11-14 09:28 Resolor patientdagbok Information som är bra att ha: Din dos Resolor Andra läkemedel

Läs mer

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde

On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor. Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde On-line access till patientens egen patientinformation - möjligheter och farhågor Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Deployment of Online Medical Records and ehealth Services Några korta fakta om

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi. 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 10 påståenden kring kunskapsstöd a2 ta ställning 5ll 1. En säker, effek5v och kostnadseffek5v läkemedelsbehandling förutsä2er a2 pa5enten vet vilka läkemedel han/hon ska ta varje dag, och ändamålet med

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Rättsväsendet Fakta i korthet

Rättsväsendet Fakta i korthet Polisen fick veta att jag har nedsatt hörsel när de ville ringa mig, så de sms:ar direkt istället, ibland via textförmedling och ibland via e-post. Kommunikationen fungerar utmärkt, men det är avgörande

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän.

Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. Blixtar och dunder. Tips för dig som ofta har huvudvärk eller lider av migrän. 1 Huvudvärk. Vi har alla haft det huvudvärk. Ibland känns det som om huvudet skulle sprängas, ibland som en lång, molande

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Chaufför eller passagerare in i framtiden?

Chaufför eller passagerare in i framtiden? Chaufför eller passagerare in i framtiden? Katarina Lindblad-Gidlund Lektor i Samhällsinformatik vid Mittuniversitetet Disputerade i informatik (Lindblad-Gidlund (2005)Techno therapy, a relation with technology)

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS

ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Utbildningsprogram för sjuksköterskor Kurs VO4513 Ht 2009 Examensarbete 15 hp ATT VARA NÄRA ANHÖRIG TILL EN PERSON MED MULTIPEL SKLEROS - en kvalitativ

Läs mer

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.

Personcentrerad journal. SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman. Personcentrerad journal SLS inspirationsdag IT 26.3.2015 Ingrid Eckerman chefredaktor@allmanmedicin.se ingrid@eckerman.nu www.eckerman.nu Vem äger informationen om mig? Mnene sjukhus, Zimbabwe 1987 1987

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän

Patientinformation. Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Patientinformation Diclofenac T ratiopharm vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla

Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Medicinsk integrationsbeskrivning för kunskapstjänsten Läkemedel och fosterpåverkan som primärkälla Syfte och övergripande information om tjänsten Tjänsten Läkemedel och fosterpåverkan innehåller bedömningar

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.

Läs mer

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län

God läkemedelsbehandling hos äldre i öppenvård i Jämtlands län jämtmedel 4/10 Styrdokument för säkrare läkemedelsbehandling I arbetet med att minska läkemedelsfel i vården övergångar har två styrdokument tagits fram: God läkemedelsbehandling hos äldre i öppen vård

Läs mer