Ärende nr 6 Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen

Transkript

1 BHU 5 mars 2013 Kompletterande handling Ärende nr 6 Revidering av de regionala investeringsplanerna för transportinfrastrukturen Inspel från Sjuhärads kommunalförbund

2 Handläggare: Marcus Nyström Telefon: E-post: Till: Västra Götalandsregionen Rolf Thor Christian Bergman Georgia Larsson Inspel av objekt till revidering av den regionala planen för transportinfrastruktur i Västra Götaland. Detta dokument beskriver Sjuhärads process i arbetet med revidering av den regionala planen. Utöver detta redovisas kommunernas inspel till densamma. Sjuhärads kommuner har gjort omsorgsfulla bedömningar av objekt som har bäring på regeringens direktiv till länsplaneupprättaren och vägledande dokument/program i Västra Götalandsregionen. Genom en omsorgsfull bedömning av objekt bör dessa vinna ökad trovärdighet i den fortsatta planeringen och slutligen i den fastställda planen.

3 Handläggare: Marcus Nyström Telefon: E-post: Sändlista: Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamn kommun Vårgårda kommun Kopia till: Diariet VGR BH7 Sjuhärads presidie Revideringen av regional plan 1 Bakgrund De gällande investeringsplanerna för transportinfrastrukturen (den nationella och de regionala) sträcker sig över perioden Den revidering som nu genomförs innebär att planerna förlängs till år Beskedet från näringsdepartementet är att de regionala planerna ska beslutas samtidigt som den nationella, runt mars/april Redovisningen av de färdigremitterade planerna ska ske till näringsdepartementet senast 16 december Infrastrukturområden Under kommunchefsmötet på Sjuhärads kommunalförbund den 18 januari 2013 beslutade man om att dessa åtgärdsområden, utan inbördes rangordning, skall vara vägledande för planering avseende perioden : Kollektivtrafik o Kollektivtrafiken, med tågtrafiken som bas, skall bidra till att göra Sjuhärad till en mer attraktiv och konkurrenskraftig region. För att lyckas med detta måste järnvägen stärkas för både gods- och persontrafik. Drift och underhåll av de f.d. länsjärnvägarna i Sjuhärad måste prioriteras. Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås är tungt belastad och åtgärder krävs för att uppnå ett pålitligt system. Nya kollektiva färdmedel på befintliga banor och förutsättningar för att färdas på dessa bör i planarbetet beaktas. Målbild för kollektivtrafiken år 2025 i Sjuhärad kan fungera som underlag i planarbetet. Mobility managementåtgärder (bland annat steg 1 och 2 i fyrstegsprincipen) o Ett efterfrågeorienterat angreppssätt för att påverka person- och godstransporter genom att uppmuntra användandet av miljöanpassade färdsätt är viktigt. Mobility

4 management syftar till att förbättra hållbar tillgänglighet för alla människor och organisationer. Effektiviteten i transporter och markanvändning ska öka. Trafiken ska minska genom att begränsa behov av motoriserat resande. Drift och underhåll på sekundärt och tertiärt länsvägnät (Näringslivets transporter) o För vägtransporter är frågan om förutsägbarhet mycket viktig. Samtliga grupper inom näringslivets transporter (Turistnäringen Godstransportörer Persontransportörer m.m.) har behov av ett kvalitetssäkrat vägnät med viss garanterad standard mellan viktiga punkter. Att vidta åtgärder som höjer vägens bärighet är viktigt för att framkomligheten för näringslivet ska vara god. Kollektivtrafiken och hemtjänsten är grupper som behöver kunna komma fram även på det mindre vägnätet året runt. För turistnäringen är det viktigt att målpunkter som många besöker har hög tillgänglighet. Ett utpekat vägnät med garanterad standard innebär också att det bör finnas säkra platser för lastning, uppställning, lossning och raster samt säkra parkeringsplatser och hållplatser. Skogsnäringen i Sjuhärad är omfattande. Standarden på det sekundära och tertiära länsvägnätet är av avgörande betydelse för dess fortsatta lönsamhet. En garanterad standard för näringslivets transporter tillfaller självklart även medborgarens resor. Cykel o Cykel har för närvarande stort fokus i Västra Götaland. Västra Götalandsregionen och Trafikverket har gemensamt avsatt 225 mkr till utbyggnad av cykelvägar längs regionalt/statligt vägnät i Västra Götaland under perioden En ökad användning av cykel är till gagn för såväl individer som näringsliv och samhället i stort. Det är angeläget med en fortsatt satsning på cykelåtgärder. Cykeln och särskilt elcykeln är ett bra alternativ för arbetsresor upp till 10 km. Anslutningar till Götalandsbanan o Götalandsbanan med sträckan Mölnlycke-Rävlanda/Bollebygd är den första etappen av tre för en ny dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Banan ansluter dessutom till Landvetter flygplats vilket skapar en järnvägsförbindelse mellan flygplatsen och Göteborg samt möjliggör stadsmiljöutveckling och nya bebyggelseområden. Den ekonomiska tillväxten i regionen är beroende av hur väl Sjuhärad anpassar sig till den nya järnvägen med avseende på bland annat stationer, stadskärnor och anslutande kommunikationer. Planarbetet för bör ge förslag på anslutningar och beakta befintliga anpassningsprocesser.

5 Prioriterade stråk o Sex stråk har i Målbild för Kollektivtrafiken Sjuhärad 2025 pekats ut som prioriterade stråk i Sjuhärad. Gemensamt för samtliga stråk är att de har både järnväg (ej stråk 6) och väg, har stor arbetspendling samt att de når minst en högskoleort. De prioriterade stråken är fortsatt viktiga för Sjuhärads utveckling. Nya stråk bör identifieras exempelvis väg 156 från Skene till F läns gräns i Unnaryd och väg 157 från Rv 27 (Limmared) till Gällstad Ulricehamn och framtida stråk som ansluter till Götalandsbanan. Sekundära stråk kan vara viktiga för Sjuhärads utveckling och bör beaktas. Transporter över regiongränser och länsgränser o Människans behov skall inte hindras av administrativa gränser kan innebära andra resmönster än idag kända. Planarbetet bör kännetecknas av en öppenhet inför nya arbetsmarknadsområden och pendlingsströmmar.

6 3 Redovisningen av objekt Kommunerna bör inom ramen för ovanstående åtgärdsområden redogöra för vilka objekt som skall vara föremål för inledande inspel i arbetet med revidering av regional plan för perioden Redovisning av objekt bör genomföras på en övergripande nivå. Är objektet tidigare utrett bör detta nämnas. Nedan följer ett exempel på redovisning av objekt: Järnväg Viskadalsbanan Nulägesbeskrivning Viskadalsbanan har en längd av 8 mil varav sliperbeståndet ligger runt sliprar och där många har uppnått en ålder på mellan år. (genomsnittlig livslängd på träsliper är 30 år). Anläggningen (framför allt banöverbyggnaden med sliper, räl, spår, befästning och ballast) har passerat bäst före datum och nu är en mer omfattande åtgärd nödvändig för fortsatt trafikering av anläggningen. Viskadalsbanan sträcker sig mellan Borås-Varberg. Här passerar dagligen 18 persontåg och 2 godståg. Banans högsta tillåtna hastighet är 120 km/h och den har största tillåtna axeltryck 22,5 ton. Viskadalsbanan är en banklass 2-3 bana. Spärrfärd sker dagligen till Strängbetongs fabriker i Järlövsby med transporter av betongslipers. Banan används mestadels för persontrafik men det går ett mindre antal godståg. Vid avstängningar runt Göteborg används denna bana frekvent för omledning av godstrafik.

7 Område RÖD är fjäderspikspår med furuslipers i kl I makadam. Fjäderspikspåret byggdes 1971 och endast på ett fåtal ställen har slirar bytts. Sliprarna är över 40 år gamla och sönderspruckna samt ruttna. Område Blå är spår med furusliprar, rälsspikbefästning i kl I makadam. Detta spår byggdes 1966 och även här har endast mindre slipersbyten förekommit. På sträckan utfördes ballastbyte från grus till makadam under Område Gul är spår med rälsspikbefästning i grus. På denna sträcka har inga större insatser gjorts sedan rälsbytet Ballasten är förorenad av humus och beväxning. Banan har stor betydelse för Mark, Sjuhärad och Regionens invånare och företag. Mark hör till Borås arbetsmarknadsområde och Viskadalsbanan har avgörande betydelse för arbetspendlingen i båda riktningarna. Viskadalsbanan är konkurrenskraftig tidsmässigt och är snabbare än både bil och buss. Vidare är Viskadalsbanan självklart bra ur miljösynpunkt. Analys Bedömning är att det mesta av banans spårmaterial har nått sin tekniska livslängd. Det måste till större förebyggande insatser snarast vid fortsatt järnvägstrafik på banan.

8 Under de sista fem åren så har det endast varit mindre belopp som tilldelats för förebyggande insatser. Behov Större spårupprustning på utvalda sträckor ett riktat underhåll på spåranläggningen. Område RÖD Totalbyte av sliprar i samtliga kurvor med radie < 600m I övriga kurvor och i rakspåret bytes var tredje slipers under en treårsperiod. Område Blå Byt samtliga träsliprar på området. Område Gul Totalbyte sliprar. Tidigare studier Stråkstudie är genomförd i mars Vidare har en preliminär underhållsbehovsanalys utarbetats under Övrigt Objekten skickar kommunerna (word-dokument) senast onsdagen den 23 januari klockan 17:00 till: marcus.nystrom@sjuharad.se Med vänlig hälsning, Joakim Svärdström Regionutvecklingschef Sjuhärads kommunalförbund Marcus Nyström Regionutvecklare Sjuhärads kommunalförbund

9 Handläggare: Marcus Nyström Telefon: E-post: Sändlista: Bollebygds kommun Borås Stad Herrljunga kommun Marks kommun Svenljunga kommun Tranemo kommun Ulricehamn kommun Vårgårda kommun Kopia till: Diariet VGR Transportinfrastruktur BH7 Revideringen av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland förslag till fortsatt arbete 1 Bakgrund Kommunerna i Sjuhärad inkom med förslag till objekt till Regional plan för transportinfrastrukturen för perioden den 23 januari 2013 till Sjuhärads kommunalförbund. De inkomna inspelen låg till grund för den preliminära inriktningsdiskussionen vid BHU den 29 januari 1. Arbetet med att revidera den regionala planen för transportinfrastruktur fortsätter. Två datum är väsentliga i det fortsatta arbetet: 28 februari mars 2013 Den 28 februari kommer ett möte att hållas i Göteborg (plats ej klart). Arrangör av mötet är länsplaneupprättaren d.v.s. Västra Götalandsregionen. Mötet syftar till att diskutera inspel samt informera om arbetet med revidering av regional plan. Mötesdeltagarna utgörs av intressenter, exempelvis politiker, kommuner, kommunalförbund, regioner och näringsliv. Informationen om detta möte är i nuläget knapphändig. Sjuhärads kommunalförbund avser att återkomma till kommunerna med information om detta möte. 1 Beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett samverkansorgan för Västra Götalandsregionen och länets kommuner i frågor kring hållbar utveckling

10 Den 5 mars 2013 har BHU möte. Vid mötet kommer en fortsatt diskussion ta vid kring prioriteringar och namngivna objekt (diskussion kring inspel och åtgärdsområden påbörjades vid BHU-mötet den 29 januari). Inför ovanstående datum och aktiviteter ska Sjuhärads kommuner ha sina respektive objekt analyserade och förankrade. Kommunerna i Sjuhärad har under mycket kort tid (från den 18 januari till och med den 23 januari) lyckats leverera ett bra material till Sjuhärads kommunalförbund vilket politiken varit nöjda med. Kommunerna ges nu möjlighet att förbättra och fördjupa analyserna över respektive kommuns inspel och förankra desamma hos beslutsfattare. Vid BHU-mötet den 29 januari fastställdes bland annat att den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland ligger fast och gällande inriktningsunderlag och systemanalyser (i sina aktuella delar) fortfarande skall vara vägledande. Utöver detta konstaterades att följande inriktning bör vara vägledande i arbetet med revidering av regional plan: De tre före detta länsjärnvägarna bör stödjas Cykelsatsningar är viktiga Sekundära och tertiära länsvägar är viktiga för regionen Hållbart resande skall beaktas (mobility management) Kollektivtrafiken anses särskilt viktig Anpassningsprocesser till en byggnad av Götalandsbanan skall beaktas Ovanstående inriktning ligger väl i linje med de åtgärdsområden som kommuncheferna i Sjuhärad beslutade om den 18 januari 2013 vid kommunchefsmötet på Sjuhärads kommunalförbund (se dokument kallat Underlag för revidering av regional plan skickat från Sjuhärads kommunalförbund den 18 januari klockan 12:35 till respektive kommuns webbmejl).

11 2 Redovisning av objekt Kommunerna ges inom ramen för ovanstående åtgärdsområden nu ytterligare möjlighet att förbättra, fördjupa och förankra redan inkomna inspel. Kommunerna ges också möjlighet att redogöra för helt nya objekt. I arbetet med revidering av regional plan för transportinfrastrukturen är det angeläget att kommunerna gör omsorgsfulla bedömningar av objekt. Objekt som har bäring på ovanstående åtgärdsområden vinner ökad trovärdighet i den fortsatta planeringen. Redovisning av objekt kan (som tidigare redovisats) presenteras på följande sätt: Järnväg Viskadalsbanan Nulägesbeskrivning Viskadalsbanan har en längd av 8 mil varav sliperbeståndet ligger runt sliprar och där många har uppnått en ålder på mellan år (genomsnittlig livslängd på träsliper är 30 år). Anläggningen (framför allt banöverbyggnaden med sliper, räl, spår, befästning och ballast) har passerat bäst före datum och nu är en mer omfattande åtgärd nödvändig för fortsatt trafikering av anläggningen. Viskadalsbanan sträcker sig mellan Borås-Varberg. Här passerar dagligen 18 persontåg och 2 godståg. Banans högsta tillåtna hastighet är 120 km/h och den har största tillåtna axeltryck 22,5 ton. Viskadalsbanan är en banklass 2-3 bana. Spärrfärd sker dagligen till Strängbetongs fabriker i Järlövsby med transporter av betongslipers. Banan används mestadels för persontrafik men det går även ett mindre antal godståg. Vid avstängningar runt Göteborg används denna bana frekvent för omledning av godstrafik.

12 Område RÖD är fjäderspikspår med furuslipers i kl I makadam. Fjäderspikspåret byggdes 1971 och endast på ett fåtal ställen har sliprar bytts. Sliprarna är över 40 år gamla och sönderspruckna samt ruttna. Område Blå är spår med furusliprar, rälsspikbefästning i kl I makadam. Detta spår byggdes 1966 och även här har endast mindre slipersbyten förekommit. På sträckan utfördes ballastbyte från grus till makadam under Område Gul är spår med rälsspikbefästning i grus. På denna sträcka har inga större insatser gjorts sedan rälsbytet Ballasten är förorenad av humus och beväxning. Banan har stor betydelse för Mark, Sjuhärad och Regionens invånare och företag. Mark hör till Borås arbetsmarknadsområde och Viskadalsbanan har avgörande betydelse för arbetspendlingen i båda riktningarna. Viskadalsbanan är konkurrenskraftig tidsmässigt och är snabbare än både bil och buss. Vidare är Viskadalsbanan självklart bra ur miljösynpunkt. Analys Bedömning är att det mesta av banans spårmaterial har nått sin tekniska livslängd. Det måste till större förebyggande insatser snarast vid fortsatt järnvägstrafik på banan.

13 Under de sista fem åren så har det endast varit mindre belopp som tilldelats för förebyggande insatser. Behov Större spårupprustning på utvalda sträckor och ett riktat underhåll på spåranläggningen. Område RÖD Totalbyte av sliprar i samtliga kurvor med radie < 600m I övriga kurvor och i rakspåret bytes var tredje slipers under en treårsperiod. Område Blå Byt samtliga träsliprar på området. Område Gul Totalbyte sliprar. Tidigare studier Stråkstudie är genomförd i mars Vidare har en preliminär underhållsbehovsanalys utarbetats under Övrigt Eventuella objekt och inspel skickar kommunerna (word-dokument) senast tisdagen den 26 februari klockan 17:00 till: marcus.nystrom@sjuharad.se Detta arbete är mycket viktigt för Sjuhärads gemensamma framtida infrastruktur! Med vänlig hälsning, Joakim Svärdström Regionutvecklingschef Sjuhärads kommunalförbund Marcus Nyström Regionutvecklare Sjuhärads kommunalförbund

14 Handläggare: Marcus Nyström Telefon: E-post: Sändlista: Lantmännen Sveaskog Derome AB LRF Sveriges Åkeriföretag Södra skogsägarna Vida Skog AB Trafikverket Kopia till: Diariet Inbjudan att delta i möte med Sjuhärads kommunalförbund inför revidering av Regional plan Västra Götalandsregionen har ansvaret att revidera den regionala planen för transportinfrastrukturen för åren Kommunalförbundet agerar som plattform för medlemskommunerna. Det gäller bland annat i arbetet med regionala och nationella infrastrukturplaner och med frågor som rör kommunikationer inom området och med omvärlden. För att säkra bästa möjliga avvägningar och prioriteringar av tillgängliga resurser samverkar Västra Götalandsregionen med Sjuhärads kommunalförbund. Sjuhärads kommunalförbund består av tio kommuner; Bollebygd, Borås, Herrljunga, Falkenberg, Mark, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamn, Varberg och Vårgårda. Näringslivets transporter har behov av att vara delaktiga i de beslut som berör dem. De bör ha ökade möjligheter att påverka till exempel den fysiska planeringen av väg- och gatunätet. Sjuhärads kommunalförbund vill därmed bjuda in Er till ett möte för att fånga era synpunkter och behov avseende infrastrukturen på väg och järnväg för ovan nämnda kommuner. Tid: 30 januari klockan 13:15- ca 16:00 Plats: Sjuhärads kommunalförbund, Olovsholmsgatan 32, Borås Lokal: Åsunden OSA: Senast den 25 januari 2013 till marcus.nystrom@sjuharad.se alternativt per telefon;

15 Förberedelser inför mötet: Varje representant förbereder en presentation på ca 20 minuter. Presentationen kan förslagsvis innehålla: Översiktlig presentation av företagets/organisationens transporter Viktiga vägar/järnvägar för företaget/organisationen inom den utpekade regionen (regionen utgörs av kommunerna som är medlemmar i Sjuhärads kommunalförbund) Framkomlighet (var är risken för störningar störst? Faktorer att beakta kan exempelvis vara bärighet, hastighet, vägbredd, slitlager, största tillåtna axellast) Uppskattad årlig kostnad för eventuella framkomlighetsproblem Minsta möjliga standard (exempelvis minsta vägbredd 6 meter, största tillåtna axellast 22,5 ton (järnväg) och 70 km/h) Nya väg- och järnvägsinvesteringar (nya vägar och järnvägar som är av vikt för företaget/organisationen) (Observera att Riksväg 40, Riksväg 26, E20 och E6 är nationella stamvägar och inte föremål för den Regionala planen) Dator finns tillgängligt för eventuellt användande av USB-minne. Det finns även möjlighet att skicka presentationen till kommunalförbundet i förväg. Skicka den då till: marcus.nystrom@sjuharad.se Eftersom presentationen skall ligga till grund för inspel i Regional plan hoppas vi kunna behålla densamma. Välkomna! Med vänliga hälsningar, Joakim Svärdström Regionutvecklingschef Sjuhärads kommunalförbund

16 Vårgårda Järnväg Västra Stambanan är tyngst belastade järnvägen i VGR. Avsnittet Göteborg Alingsås är den värsta proppen i hela systemet. Åtgärder för att lösa upp den proppen är den viktigaste strukturåtgärden i VGR under planeringsperioden. De tre linjerna Borås Göteborg, Borås Herrljunga och Borås Varberg behöver både rustas upp och snabbas upp under planperioden. Det är viktigt att kunna utnyttja järnvägens möjlighet att snabbt förflytta många människor längre sträckor. För att snabba upp järnvägen krävs i många fall att man begränsar stoppen till stationer med många resande och använder sig av buss som komplettering. Eftersom Västra Stambanan är så hårt belastad är det viktigt att övriga järnvägslinjer har möjlighet att ta emot den godstrafik som inte får plats på Västra Stambanan. En förbättrad bärighet bör prioriteras av Trafikverket. För Vårgårda är utvecklingen av järnvägsstationen till ett resecentrum av största betydelse. Trafikverket räknar med att börja projekteringen av ett fjärde spår i Vårgårda Som en följd därav kommer Vårgårda att initiera ett projekt med utveckling av resecentrum i år. Den regionala planens tidsutsträckning beräknas ligga väl i tiden när de faktiska investeringarna i Vårgårda Resecentrum blir aktuell. Objektet Resecentrum i Vårgårda bör därför läggas in i den regionala planen. Väg E20, E6 och R40 är de stora stråken som berör kommunalförbundet. En fortsatt utbyggnad till motorväg alt 2+2-väg genom VGR har stor prioritet. Ett första etappmål är att miniminivån 1+2 väg genom VGR kommer till stånd. För Vårgårdas del vill vi då självklart framhålla R42 som ett viktigt stråk i nord-sydlig riktning, på grund av både den omfattande tunga trafiken och stora personbilstrafiken. Länsväg 181 och 182 är särskilt för den tunga trafiken viktiga länkar i öst-västlig riktning. Kollektivtrafik Arbetet med att skapa prioritet och egna körbanor för kollektivtrafik bör fortsätta. De primära stråken ska stärkas bl a genom att övrig kollektivtrafik fungerar som matare till de primära stråken. Cykel Cykeln har allt större utvecklingspotential både genom ändrade vanor som en del i förbättrad folkhälsa men också genom el-cykelns intåg. Cykeln och särskilt elcykeln är ett viktigt alternativ för arbetsresor upp till 10 km. Det är viktigt att tillskapa trygga cykelbanor inom 10 km från kommuncentra/resecentra för att möjliggöra användandet av cykel som resealternativ.

17 Kommuncentra/resecentra behöver också få trygga cykelparkeringar. Lasse Björkqvist / Jan Patrikson Kommunchef Utredningssekr

18 Svenljunga Svenljunga kommun gör följande inspel om åtgärder med hänvisning till den revidering av den regionala transportinfrastrukturplanen som skall genomföras. Sjuhärads kommunalförbund har enats om att insatserna skall rikta sig mot följande infrastrukturområden: Kollektivtrafik Mobility managementåtgärder Drift och underhåll på sekundärt och tertiärt länsvägnät Cykel Anslutningar till Götalandsbanan Prioriterade stråk Transporter över regiongränser och länsgränser Följande förslag till åtgärder har tagits fram av Eva Johansson, KS ordförande, Magnus Nilsson, kommunchef och Fredrik Ekberg, samhällsbyggnadschef, med utgångspunkt i ovanstående områden. Åtgärder Stråket Falkenberg Skövde (rv46, lv157, lv156, lv154) Svenljunga kommun anser att man bör förlänga riksväg 46, som idag slutar i Ulricehamn, så att den sträcker sig till Falkenberg. Dragningen i Svenljunga skulle kunna gå på lv156 från Tranemo och vidare på lv154 från Svenljunga vidare mot Falkenberg. Riksväg 46 skulle bli stråket för trafik i Ätradalen och även knyta samman handelsorterna Ullared och Gällstad. Det är inga vägar som behöver byggas, även om man kanske behöver bredda eller räta ut på vissa platser, utan helt enkelt en ändring av befintliga vägnummer och allmän statushöjning. Ett lägre vägnummer ger också en högre prioritering hos Trafikverket och gör det lättare för resenärerna att ta sig fram i Ätradalen. I sammanhanget är det också viktigt att kollektivtrafiken kan följa stråket utan att administrativa gränser hindrar persontrasporterna vid länsgränserna.

19 Skene - Unnaryd (lv156) Stråket mellan rv40 och Skene (lv156) är idag ett utpekat stråk i regionala planen. Svenljunga kommun tycker att man borde förlänga stråket så att det förbinder rv40 och rv26, dvs från Skene via lv156 till Unnaryd. I framtiden skulle stråket även innefatta en del av rv46 mellan Svenljunga och Tranemo. Stråket är viktigt både för arbetspendling och godstransporter. Förbifart Svenljunga tätort lv156 går idag rakt genom Svenljunga tätort och centrum. Trafiken passerar både bostäder, skola, förskola, ålderdomshem, kyrka och torg med de störningar som det medför i form av buller och avgaser. Dessutom förekommer det både tillbud och olyckor mellan gångtrafikanter och bilförare. I kommunens fördjupade översiktsplan för Svenljunga tätort pekas ett stråk i två etapper ut som lämplig dragning av en framtida lv156 och även av den tänkta förlängningen av rv46. Det finmaskiga vägnätet Svenljunga kommun anser att det är viktigt att satsa på det finmaskiga vägnätet (tertiärt och sekundärs länsvägnät) genom t ex smärrepotter. Dock måste dessa medel vara reserverade för de tänkta åtgärderna och inte riskera att bli neddragna på grund av att de något av de stora infrastrukturprojekten inte håller budget. För näringsliv, turism och besöksnäring men inte minst för de boende är det viktigt att våra mindre vägar är farbara året som en del i att erbjuda en god livsmiljö även i de mindre tätbebyggda områdena. Kust till Kustbanan Kust till kustbanan är viktig för både person- och godstransport i Sjuhärad och bör lyftas i den regionala planen, också med tanke på att vara en anslutning till Götalandsbanan. Kust till kustbanan kan behöva fler hållplatser och någon mötesplats för att bli lättare att använda för kollektivtrafik. Cykling Fortsatt satsning på GC-leder är nödvändig, dels för att få ner antalet bilar i trafiken och dels ur en trafiksäkerhetssynpunkt. Genom att erbjuda bra och säkra cykelvägar i våra tätorter kan fler ta cykeln direkt till sitt arbete eller till kollektivtrafiken. Därmed avlastar vi också de befintliga pendelparkeringarna och på sikt kan fler som bor utanför tätorterna ta bilen till kollektivtrafiken.

20 Svenljunga kommun anser att stöd till GC-leder inte skall vara förbundet till att leden skall gå utmed en statlig väg utan det skall även gå att få stöd för GC-leder som avlastar dom statliga vägarna men som kanske har en annan sträckning genom t ex ett samhälle. Svenljunga kommun Eva Johansson Kommunstyrelsens ordförande Magnus Nilsson Kommunchef Fredrik Ekberg Samhällsbyggnadschef

21 Borås Järnväg Arbetsmarknadsregionerna växer och människor reser allt längre till sina arbetsplatser. Regionplanen prioriterar insatser som medför bättre arbets- och studiemöjligheter, främjar näringslivets transporter och ökar tillgängligheten till Göteborgs hamn och Göteborg Landvetter flygplats. Borås är andra största ort i Västra Götalandsregionen och en av de viktigaste arbetsmarknads- och studieorterna. Tåget är det effektivaste medlet för att uppnå snabbare restider i de längre pendlingsrelationerna. Anslutningen till Götalandsbanan Det viktigaste infrastrukturprojektet för Borås är Götalandsbanan som kommer att ha en stor betydelse för staden. Stationen blir en viktig knutpunkt för att knyta Boråsregionen till andra regioner så som Göteborg och Jönköping. Det kommer att ställa särskilda krav på anslutningar från de regionala vägarna, pendelparkeringar, bytespunkter för kollektivtrafiken, cykelbanor, cykelparkeringar och inte minst fotgängarnas villkor. Det är därför viktigt att på ett tidigt stadium lägga fast stationens läge i centrum. Vägar En ökning av lastbilstrafiken enligt trafikverkets kapacitetsutredning genom centrala Borås, aktualiserar behovet av en förbifart söder om Borås för riksväg 40 (Se Borås Stads yttrande över Trafikverkets kapacitetsutredning, 2012/KS0191). En del av trafiken på riksväg 40 är lokaltrafik som bidrar till kapacitetsproblem under vissa perioder på dygnet. Gestaltningen av riksväg 40 är viktig för Borås och det arbete som påbörjats avseende belysning, hastighetsöversyn m.m. behöver fortsätta. I nuvarande regionplan så finns flera infartsvägar planerade för utbyggnad. Det är av stor vikt att dessa kommer tillstånd för att möjliggöra en god miljö för boende i Borås centrala delar och knyta an den regionala trafiken till viktiga målpunkter. Väg 42/180 behöver lyftas i regionalplanen gällande omfattning och tidplan på grund av den kraftiga stadsutveckling som sker i Borås norra delar. Det finns många nya bebyggelseplaner norr om Borås och det är redan mycket trafik på väg 42 Kungsleden Knalleland.

22 När väg 27 har byggts ut Kråkered Viared så kommer Viared stärkas ytterligare som en viktig nod och målpunkt. Då måste arbetet med ett nordsydligt stråk i riktning Viared norrut mot Trollhättan starta. Kollektivtrafik buss Borås har en positiv resandeutveckling med kollektivtrafik som behöver fortsätta utvecklas för att möta upp mot kommunens vision, Vision 2025, om en tredubbling av antalet invånare i centrum till drygt 5000 personer. Inom Borås behöver kollektivtrafiken få en bättre framkomlighet för att kunna fortsätta utvecklas. Flera olika framkomlighetsåtgärder är nödvändiga, såväl som särskilda kollektivtrafikfält, prioritering vid trafiksignaler och utveckling av s.k. stombusslinjer (Bus Rapid Transit). På sikt behöver även spårburen eller annan elektrifierad kollektivtrafik utredas som alternativ. Cykling Korta resor görs med fördel med cykel. I Borås centrala delar är cykelnätet inte komplett. För att öka andelen cyklande behövs säkra cykelvägar fram till viktiga knutpunkter och i det viktiga stråken. Trygga parkeringar för cykel kommer att behöva finnas i allt större utsträckning vid alla större bytespunkter i Borås. Nuvarande järnvägsnät I det förslag till tågstrategi som Västra Götalandsregionen håller på att arbeta fram så visar man på möjligheterna med att utveckla det befintliga tågnätet för pendling i Boråsregionen. Avstånden mellan målpunkterna i Boråsregionen gör utveckling av tågtrafiken är särskilt lämplig. Det finns stora möjligheter att föra över en del av bilpendlingen till tågresor till och från Borås. Detta förutsätter att det befintliga tågnätet hålls i gott skick och att drift och underhåll av järnvägsnätet prioriteras. För Borås Stad är det angeläget att Älvsborgsbanan, Kust till kustbanan och Viskadalsbanan förbättras avseende standard och trafikering. Dessa banor skulle också enligt Borås Stads uppfattning kunna användas för att lösa stadens tillväxt genom att användas för lightrailtrafik och därmed avlasta våra infartsvägar. Samtliga järnvägar till och från Borås riskerar att ha kapacitetsproblem Värst är Kust till kust banan mellan Borås och Göteborg som har stora begränsningar både dygn och vid max 2 timmar. Viskadalsbanan drabbas av stora begränsningar vad gäller max 2 timmar. En upprustning av Viskadalsbanan är därmed ofrånkomlig enligt Borås Stads uppfattning. I en framtid med ökat resande kommer knutpunkterna för kollektivtrafiken att spela en stor roll. Lokaliseringen och utformningen av stationer, kollektivtrafikknutpunkter och dess anslutningar är viktiga för att göra resande med tåg och buss till ett attraktivt alternativ. Det gäller anslutningsvägar, pendelparkeringar, bytespunkter mellan trafikslag, cykelbanor, cykelparkeringar och inte minst fotgängarna.

23 Gods Godstrafikens förutsättningar att utvecklas på järnvägen bör studeras och de krav som godstrafik ställer på järnväg och i det statliga vägnätet behöver tillgodoses för att näringslivet i regionen ska växa. Viskadalsbanans och Kust till kustbanan behöver kunna ta hand om godstrafik och ha tillräcklig bärighet. Vi delar Trafikverkets uppfattning att det är mest angeläget att satsa på att säkerställa och utveckla godstrafiken i de nuvarande stora godsstråken i landet. Byggande av höghastighetsbanor skulle dessutom avlasta övriga järnvägsnätet och möjliggöra ökad godstrafik på stambanorna. KOMMUNSTYRELSEN Ulf Olsson Kommunstyrelsens ordförande Bengt Himmelmann Samhällplaneringschef

24 Bollebygd Bollebygds kommun lämnar härmed följande synpunkter Järnväg Kust till kustbanan, delen Borås-Göteborg Under planperioden bör klarläggas vilken funktion banan skall ha i framtiden när en ny Götalandsbana också finns på plats. Det gäller t ex användning för godstrafik och för persontrafik med anslutning till nya stationslägen där banan möter nya Götalandsbanan. När banans nya funktion fastställts måste den också rustas för detta. Det gäller såväl behov av nya hållplatser och anslutningar till Götalandsbanan som teknisk standard. Vägar Storskogen Töllsjö Bollebygd Rävlanda Hällingsjö Viktig vägsträcka som till stora delar lider av kraftigt eftersatt underhåll och trafiksäkerhetsbrister. Vägens betydelse ökar och funktionen ändras med Götalandsbanans angöring till Bollebygd. Trafikmängden kan på delar av sträckan förväntas öka kraftigt. Hela sträckan behöver ses över ur bärighets- och trafiksäkerhetssynpunkt. På vissa delar måste gång- och cykeltrafiken separeras till egen körbana och på vissa delar måste vägen antagligen få en helt ny sträckning. Bollebygds Kommun

25 Herrljunga Med anledning av möjligheten till ytterligare inspel till revideringen av regional infrastrukturplan vill Herrljunga kommun understryka vikten av redan inspelade objekt, med särskild betoning på väg 181 och Västra stambanan och Älvsborgsbanan, vilkas funktioner är fundamentala för både kommunens möjligheter till utveckling och rörligheten i hela regionen. Väg 181 Sträckan ligger inom regionens prioriterade stråk 3 men föll ur den regionala infrastrukturplanen efter förra revideringen, trots påbörjad men inte färdigställd utbyggnad. Vägens standard möter inte den nivå som en länsväg i ett prioriterat stråk bör hålla, vilket faktiska hastigheter på sträckan tydligt indikerar. Väg 181s skick och sträckning genom Herrljunga tätort är varken kortsiktigt eller långsiktigt hållbar med hänsyn till hälso- och säkerhetsaspekter samt behov för både näringsliv och boende, ur ett lokalt såväl som regionalt perspektiv. Tunga transporter, ibland med farligt gods, genererar buller och säkerhetsrisker, inte minst med tanke på de två vattenskyddsområden som ligger utmed vägens sträckning. Behovet kvarstår alltså av en förbifart söder om Herrljunga tätort och ett första steg är att fortsätta upprustningen av väg 181 genom att ta vid där arbetet avstannat, vid Bråttensby, och åtgärda sträckan förbi Remmenedal, för att sedan påbörja den nya vägdragningen mot Bergagärde. Järnväg Vidare vill Herrljunga kommun också poängtera vikten av satsningar på järnvägen, med uppmaningen att i takt med nya satsningar också upprusta befintliga banor för ett fungerande järnvägssystem som helhet. Vi framhåller då särskilt tungt belastade Västra stambanan och eftersatta Älvsborgsbanan som objekt i behov av åtgärder. För mer ingående redovisning hänvisas till kommunens föregående yttrande daterat (se nedan). Herrljunga kommun ligger centralt, i hjärtat av Västra Götaland. Kommunen är en nod för resande på regionens järnvägsstråk samt en varuproducerande kommun med krav på en väl fungerande infrastruktur. Herrljunga kommun ser positivt på Sjuhäradskommunalförbunds förslag till åtgärdsområden inför revideringen av regionala infrastrukturplanen. Kommunen vill understryka vikten av att bortse från regional- och länsgränser, något som är nödvändigt för en god helhetsutveckling i länet. Åtgärdsområdet med anslutningar till Götalandsbanan är ett positivt inslag. För att investeringen skall få maximalt tillväxtfrämjande effekt är det angeläget att koppling Skaraborg - Herrljunga - Borås - Landvetter betonas. På detta sätt förstärks samverkan inom hela Västra Götalandsregionen. Skaraborg ges helt andra möjligheter att dra nytta av Landvetters flygplats.

26 Befintliga banor som Västra stambanan, Viskadalsbanan och Älvsborgsbanan har god potential för starkare regional tillväxt. Herrljunga kommun står bakom kommunalförbundet prioriteringar och de utpekade regionala stråken samt målbilden för kollektivtrafik K2025. Redovisning av objekt: Herrljunga kommun har flera objekt av värde för en ökad samhällsutveckling, även möjligheten att öka person-/godstransporternas omfattning. Kommunen har utifrån Sjuhärads målbild för kollektivtrafiken K2025 samt Sjuhärads kommunalförbunds åtgärdsområden gett följande förslag till objekt för den regionala objekthanteringen: Objekt som skall ingå i den regionala infrastrukturplaneringen utifrån perspektivet Herrljunga kommun: 1. Väg Västra stambanan 2. Väg Älvsborgsbanan 3. Väg Viskadalsbanan

27 Väg 181 Nulägesbeskrivning: Sträckan ligger inom regionens prioriterade stråk 3 och är ett exempel på en sträcka som kan påverkas av administrativa gränser. Sträckan har i dagsläget en getingmidja vid Remmenedal och Herrljunga tätort. Stråket har tidigare varit med i den regionala infrastrukturplanen, men togs bort efter förra revideringen trots en ej färdigställd utbyggnad. En av delsträckorna på objektet har redan byggts ut (Vårgårda Bråttensby) enligt tidigare regional infrastrukturplan. Objektet gjordes aldrig klart i dess helhet och fick aldrig 90 km/h på utbyggd sträckning utan har istället 70 km/h. Delsträcka 1 Bråttensby Katebo ca 2,7 km. Delsträcka 2 Katebo Bergagärde ca 5,4 km. Analys: Transportkvaliten är undermålig. Väg 181 är ett prioriterad regionalt stråk som skall ha en väghastighet på km/h på större delen av sträckorna, men i verkligheten har den km/h genom Herrljunga kommun. Länsvägen mellan Skaraborgs- och Götaborgsregionen måste stärkas för såväl näringsliv som för järnvägspendlare. Kommunen är en nod i Västra Götaland som korsas av både vägbundet och spårbundet stråk. Kommunen har avsikten att denna nod ska stärkas och utvecklas. En passage utanför Herrljunga tätort medför flera möjligheter för både näringsliv och boenden. Trafikmiljön och trafiksäkerheten i Herrljunga tätort och Remmenedal är idag inte acceptabel. Flera större lastbilar passerar dagligen kommunens orter på väg 181, vilket medför buller och risker då farligt gods transporteras på vägarna. Utbyggnadsalternativet runt Remmenedal innebär en stor förbättring av trafiksäkerheten samt minskning av buller för de boende. Flertalet av bostäderna i orten ligger i direkt anslutning till vägen. Godset passerar två vattenskyddsområden i både Herrljunga tätort och Remmenedal, en risk som inte är tillräckligt utredd. Behov: Förutom stråkpotter och mindre åtgärder behövs en större resurstilldelning för utbyggnad av resterande delsträckor. Tidigare studier: Trafikverkets (Vägverkets) Trafikutredning från Underlag finns hos kommun vid behov. Underlaget visar på två olika alternativa dragningar, kommun förespråkar alternativet nybyggnad. Väg 183 Nulägesbeskrivning: Sträckan mellan Herrljunga tätort och Ljung/Annelund är en viktig länk för varutransporter vidare ut i landet. Flera olyckor har inträffat på länsväg 183 genom åren. Sträckan Vesene Södra Björkö är undermålig på grund av många kurvor och dålig sikt.

28 Alternativet Östra är ca 11,8 km och inne bär en vägförkortning på ca 0,2 km Alternativet Västra är ca 11,2-11,6 km och inne bär en vägförkortning på ca 0,4-0,8 km Väg 848 och 811 kan användas som anlutningar i befintliga alternativ. Analys: Genomfartstrafiken vid byarna Grude och Södra Björkö avlastas från tunga transporter. Att göra en korridor öster om Södra Björkö innebär även att trafiken går direkt in i samhället och avlastar länsväg 182 samt järnvägskorsningen väster om Ljung. Ökar trafiksäkerheten då vägen har flertalet kurvor med försämrad sikt samt boende intill vägen. Mindre vägåtgärder ger inte effekter på trafiksäkerheten. Behov: För att åtgärda problematiken kan inte stråkpotter eller mindre åtgärder lösa de befintliga problemen. Tidigare studier: Trafikverkets (Vägverkets) Trafikutredning från Underlag finns hos kommun vid behov. Underlaget visar på två alternativa dragningar. Kommunen förespråkar förslaget östra dragningen. Kommunen förespråkar en nybyggnation. Väg 182 Nulägesbeskrivning: Väg 182 har bättre standard än väg 183 förutom genom samhällena Ljung/Annelund där hastigheten är begränsad till 50 km/h. Flera bostäder ligger intill länsvägen som skapar buller intill bostäderna. I Ljung/Annelund finns TA Hydronics, en stor arbetsgivare (ca 500 anställda) tillika varuproducent som ger upphov till många tunga transporter och arbetsresor. Alternativet Norra är ca 8,5 km och inne bär en vägförkortning på ca 0,3 km Alternativet Södra är ca 9,3 km och inne bär en vägförkortning på ca 0,5 km Analys: Enbart 50 % av resenärerna på väg 182 anses ha Ljung/Annelund som måldestination, för att avlasta vägarna från passerande trafik bör alternativ vägsträckning genomföras. Bullerproblem och trafiksäkerhetsfrågor intill väg 182 kan åtgärdas genom att leda trafiken utanför samhället istället för genom. Hastigheten på vägen kan öka från 50 km/h till 80 km/h vid en omledning av trafiken. Detta gör att lokala och regionala näringslivet kan få ett bättre flöde av godstransporter längs med vägen. Behov: Ny vägdragning för att leda passerande trafik från samhället.

29 Tidigare studier: Trafikverkets (Vägverkets) Trafikutredning från Underlag finns hos kommun vid behov. Underlaget visar på två alternativa dragningar. Kommunen förespråkar förslaget norra dragningen. Västra Stambanan Banan är idag den enda och viktigaste länken mellan Sveriges två största städer Stockholm Göteborg. Banan är utpekad som ett intresse på nationell nivå, och det är angeläget att regionen säkerställer västra stambanans utveckling. Västra stambanan är en förutsättning för tillväxt och rörlighet i regionen. Underhållet av banan bör prioriteras eftersom det är den viktigaste höghastighetsbana som under kommande år skall klara en utökad person och godstrafik i regionen Västra Stambanan ger idag större lokala arbetsmarknader, vilket bidrar till ökad flexibilitet och dynamik på arbetsmarknaden som gynnar såväl företagare som enskild medborgare. En större lokal arbetsmarknad rymmer fler branscher och bidrar till att reducera sårbarheten vid t.ex. strukturomvandling. Större lokala arbetsmarknader ökar möjligheten för företagare att hitta rätt kompetens samt får den enskilda medborgaren större arbetsutbud. Stora sammanhållna regioner kännetecknas generellt av en hög nivå avseende ekonomisk tillväxt, sysselsättning, etableringsgrad, lönenivå och befolkningstillväxt. Herrljunga kommun hänvisar till tidigare stråkstudier gjorda av Västra Götalandsregionen och Västra Stambanegruppen Älvsborgs- och Viskadalsbanan Båda banorna har en viktig funktion att avlasta Göteborgs centralstation och transportera resanden till större knutpunkter i regionen. Sjuhäradskommunerna har själva i måldokumentet K2025 pekat ut Älvsborgs- och Viskadasbanorna som ett prioriterade stråk. Älvsborgsbanan kommer vara en viktig del för resanden mellan Västra Stambanan och en kommande Götalandsbana. För persontrafiken behöver banan snabbas upp genom möjlighet till högre hastighet. Bärighetsmässigt måste Älvsborgsbanan kunna ta emot den godstrafik som inte behöver passera Göteborg eller av olika skäl behöver ta en omväg till/från Göteborg. Pendelparkeringar måste upprustas och ge möjlighet för fler resenärer vid befintliga stationer. Herrljunga kommun hänvisar till tidigare utredningar som Västtrafiks stråkstudie gjord Kurt Hårsmar Kommunstyrelsens ordförande Mats palm Kommunstyrelsens vice Ordförande

30 Tranemo I samband med kommunchefsmöte på Sjuhärads kommunalförbund kom man överens om följande förslag på åtgärdsområden att ta upp i revideringen av den regionala transportinfrastrukturplanen: Kollektivtrafik Mobility managementåtgärder Drift och underhåll på sekundärt och tertiärt länsvägnät Cykel Anslutningar till Götalandsbanan Prioriterade stråk Transporter över regiongränser och länsgränser Kommunen har fått till uppgift att inom ramen för dessa åtgärdsområden redogöra för vilka objekt i kommunen som bör vara aktuella inför revideringen av transportinfrastrukturplanen. Eftersom detta ska redovisas redan den 23/1 finns det inte utrymme för den nödvändiga politiska diskussionen och förankringen. Tranemo kommuns synpunkter kommer här att diskuteras vid kommunstyrelsens allmänna utskotts möte den 24/1. Nedanstående redovisning är därför i nuläget endast en bedömning av undertecknad. Kollektivtrafik med tågtrafik som bas Kust till kustbanan är en mycket viktig och primär järnväg genom Sjuhärad. Banan har hittills knappast varit prioriterad i den regionala planen. Flera utredningar inom ramen för två EU projekt SEB Trans och SEB Trans-Link har visat på banans stora betydelse och potential för såväl person- som godstrafik. Inom ramen för föreningen Baltic Link Association arbetar kommunerna utmed Kust till kustbanan gemensamt med att få till stånd en utveckling av banan vad gäller såväl trafik på banan som dess standard. Idag genomförs och planeras flera åtgärder på banan öster om Alvesta med helt upprustad bana mellan Emmaboda och Karlskrona, järnvägsanslutning till hamnen i Karlskrona och anläggandet av mötesspår på flera platser. I denna del har det också skett en utveckling av trafiken. En utveckling av tågtrafiken måste nu också komma till stånd vad gäller delen Borås Värnamo/Alvesta. Detta har även angetts i såväl Kollektivtrafikprogrammet för Sjuhärad som i det Regionala trafikförsörjningsprogrammet. Kust till kustbanan har i huvudsak bra standard men spårbyte erfordras på sträckan Hillared Borås. Dessutom krävs vid en utveckling av trafiken ytterligare hållplatser och eventuellt mötesspår på någon plats. Åtgärder på banan är nödvändiga även ur aspekten att banan på ett bra och attraktivt sätt ska ansluta till Götalandsbanan. Åtgärder på Kust till kustbanan måste därför prioriteras i planen.

31 Prioriterade stråk Väg 156 är i gällande plan utpekat som ett prioriterat stråk i sin västligaste del mellan Skene och rv 27/40. I samband med revideringen måste väg 156 i hela sin sträckning redovisas som ett prioriterat stråk, d v s även från Skene fram till F läns gräns i Unnaryd. Vägen har idag speciellt låg standard mellan Tranemo och F läns gräns. Detta är särskilt anmärkningsvärt eftersom vägen i denna del går genom och försörjer ett av de mest företagstäta områdena i Sjuhärad vad gäller tillverkningsindustri. Vägen har därmed en mycket stor betydelse för såväl arbetspendling som företagens in- och uttransporter av gods. Delen Skene Tranemo förbinder huvudorterna i tre av Sjuhärads kommuner, Mark, Svenljunga och Tranemo. Även väg 157 mellan rv 27(Limmared) och Gällstad/Ulricehamn med koppling till rv 46 har en funktion som gör att den kan betecknas som ett prioriterat stråk. Vad gäller detta stråk har Tranemo, Ulricehamn och Falköpings kommuner sedan lång tid tillbaka för Trafikverket och Transportstyrelsen påpekat att väg 157 utgör en del av rv 46 och begärt att hela sträckan från Skövde till Tranemo ska betecknas som rv 46. Vad kommunerna förstår finns det goda argument för denna förändring. Detta anser även Trafikverket i region väst som tillstyrkt förändringen. Tyvärr har frågan centralt bara lagts på hög. I planen bör därför väg 46/157 tillsammans utgöra ett prioriterat stråk och den begärda nummerändringen bör även redovisas i planen. Drift och underhåll av sekundärt och tertiärt vägnät Som anges i motiveringen till punkten är det inte enbart fråga om underhållsåtgärder, även upprustning och bärighetsförstärkning kan erfordras. När det gäller åtgärder på detta vägnät uppstår behov av åtgärder kontinuerligt. Det är därför angeläget att det i planen avsätts en ordentlig pott som gör det möjligt att åtgärda upprustningsbehov som är av mindre omfattning men har stor betydelse. Ett exempel på ett sådant objekt/åtgärd är väg 1688 mellan Länghem och Hofsnäs. Vägen är intensivt trafikerad av främst turister och besökande till Torpa/Hofsnäsområdet. Området har ca besökande per år. Dessutom finns ett antal boende i området. På en sträcka av ca 1,5 km är vägen en grusväg som p g a den höga trafikbelastningen nästan alltid är i mycket dåligt skick. En insats här kan inte vänta flera år utan ska kunna genomföras omgående för att åstadkomma en rimlig framkomlighet och trafiksäkerhet. Det är en begränsad insats som skulle kunna lösas inom ramen för en sådan pott. Cykel I kommunen sker en stor utbyggnad av cykelvägnätet. Det är viktigt att de insatser som nu prioriteras i kommunerna avspeglas i den regionala planen med en större pott avsatta medel än i nuvarande plan. Transporter över region- och länsgränser Det är en självklarhet att infrastrukturplaner sker i samverkan över regions - och länsgränser. Varken vägar eller järnvägar slutar vid länsgränsen. För en kommun som

32 Tranemo som har lång gräns mot grannlän och viktiga stråk som passerar denna gräns är en sådan samverkan helt nödvändigt. Godstransporter Ett åtgärdsområde som inte nämns i skrivningen men som med säkerhet kommer att få en allt större betydelse är nödvändigheten av att transport av alltmer gods måste flyttas över från väg till järnväg. För att klara detta krävs investeringar i omlastningsterminaler. Det kan inte enbart vara kommunens ansvar att finansiera sådana satsningar utan här krävs insatser från såväl stat som Region. Tranemo kommun har genomfört en förstudie som visar på att en mycket lämplig placering av en omlastningsterminal i Sjuhärad är i anslutning till Kust till kustbanan i Limmared. Förstudien visar hur en sådan terminal skulle kunna placeras och anläggas.(studien bifogas) I den regionala planen bör anges att det i Sjuhärad kommer att finnas behov av en omlastningsterminal och ett en lämplig placering av en sådan är i Limmared. Nedan följer komplettering från Tranemo kommun Tranemo kommun har i yttrande redovisat de åtgärder som bör beaktas i kommande regionala plan för transportinfrastrukturen. Nedanstående redovisning är därför i nuläget endast en bedömning av undertecknad. Kollektivtrafik med tågtrafik som bas Tranemo kommun har inget eget underlag för de investeringsbehov som finns på banan mellan Borås och Alvesta. Kommunen har heller inte lyckats få fram underlag från Trafikverket. Enligt förslaget till Målbild Tåg kommer en utökning av trafiken att ske på bana vilket troligtvis kräver vissa infrastrukturåtgärder. I Kollektivtrafikprogrammet för Sjuhärad anges att Kust till kustbanan har i huvudsak bra standard men spårbyte erfordras på sträckan Hillared Borås. Dessutom krävs vid en utveckling av trafiken ytterligare hållplatser och eventuellt mötesspår på någon plats. Åtgärder på banan är nödvändiga även ur aspekten att banan på ett bra och attraktivt sätt ska ansluta till Götalandsbanan. Åtgärder på Kust till kustbanan måste därför prioriteras i planen. Prioriterade stråk Prioriterat stråk väg 156 Som angetts tidigare har vägen främst i delen Tranemo F läns gräns mycket låg standard. Bifogad graf visar att på långa delar är smal och saknar då mittmarkering, i vissa avsnitt är vägen endast 5 m bred. Med tanke på vägens funktion och betydelse är detta helt otillfredsställande. Tyvärr finns ingen aktuell trafikräkning utan en sådan planeras att genomföras i år.

33 Enligt Trafikverket ska delen Svenljunga-Tranemo garantibesiktigas i år, det är lite osäkert vad som blir utfallet. (det finns en hel del skador) Delen Tranemo-Nittorp ligger med i beläggningsplanen (senare delen). Det är angeläget att inte enbart en beläggning sker utan att vägen rustas upp, breddas m m för att på ett godtagbart sätt fylla den viktiga funktion vägen har. Drift och underhåll av sekundärt och tertiärt vägnät Motiv och exempel har redovisats i kommunens yttrande. Cykel I kommunen sker en stor utbyggnad av cykelvägnätet. Det är viktigt att de insatser som nu prioriteras i kommunerna avspeglas i den regionala planen med en större pott avsatta medel än i nuvarande plan. Kommunen har tagit fram en cykelplan vilken bifogas. Transporter över region- och länsgränser Motiv har redovisats i kommunens yttrande Godstransporter Förstudie angående omlastningsterminal i Limmared har bifogats yttrandet Regionens handlingsprogram för hållbara transporter betonar ytterligare behovet av överflyttning av godstransporter från väg till järnväg. TRANEMO KOMMUN Arne Willhammar Chef strategisektionen

34 Ulricehamn Sammanfattning Redogörelse om de åtgärdsområden Ulricehamn kommun anser vara föremål för arbetet med den regionala planen för perioden Områden att arbeta vidare med för ett hållbart resande och ett robust vägnät är följande: Sekundära stråket Falköping Limmared RV 40 Ulricehamn Jönköping Anslutningsvägar inför en kommande Götalandsbanan Utveckla cykelstråken inom Ulricehamns kommun Sekundära stråket Falköping - Limmared Nulägesbeskrivning/analys/behov: Inom Ulricehamn så är arbetspendlingen stor liksom företagandet. Ulricehamn är placerat som ett nav mellan Falköping Limmared; Göteborg Jönköping (rv 46, rv157 och rv 40). Vi ser både stor inpendling och utpendling från och till dessa orter och samverkan mellan grannkommunerna inom Sjuhärads ökar allt mer liksom över länsgränserna. Detta önskar vi möta med bland annat en ökning av kollektivtrafiken samt drift och underhåll av befintliga vägar liksom trafiksäkerhetshöjande åtgärder prioriteras liksom breddning av vägarna. RV 40 Ulricehamn Jönköping Nulägesbeskrivning/analys/behov: Rv 40 byggs nu ut till motorväg den resterande biten mellan Borås och Ulricehamn som har felats. Väl medvetna om att den tillhör den nationella planen vill vi ändå lyfta frågan i den regionala planeringen. Sträckningen vidare från Ulricehamn till Jönköping är en sk 2+1 väg. Detta stråk från hamnarna i Göteborg till Jönköping är en extrem viktig transportväg. Omlastning sker vid de stora lagercentralerna för vidaretransport inom landet gör att belastningen är stor av fordon på denna väg. Arbetsmarknaden är större idag för den enskilde, arbetspendlingen är stor och då det ej finns järnväg mellan Borås och Jönköping använd kollektivtrafik buss och bil i stor utsträckning som färdmedel. Ulricehamn ser stora vinster med att arbeta vidare med frågan kring en fortsatt motorvägsutbyggnad för hela rv 40 samt att öka kollektivtrafiken på denna sträcka. Detta ligger i linje med ett rundare västra Götaland och en långsiktig målbild, kortare restider, bättre tillgänglighet.

35 Anslutningsvägar inför en kommande Götalandsbanan: Nulägesbeskrivning/analys/behov: Ulricehamns kommun har ett stort vägnät som är i behov av upprustning. I den regionala systemanalysen som presenterades för regeringen 2008 innehöll den bla prioriteringen att järnvägsutbyggnaden mellan Göteborg och Borås fullföljdes samt att Götalandsbanan mot Jönköping påbörjades. För att möta upp den kommande Götalandsbanan, ökad arbetspendling och säkra möjligheterna att nyttja kollektivtrafik med tåg, behöver vägnätet i Ulricehamns kommun ses över och behovet av tjälsäkring, bärighetshöjande åtgärder, breddning av vägar är stort. Plan över vilka vägar och dess åtgärder behöver tas fram i samråd med trafikverket. Utveckla Cykelstråken inom Ulricehamns Kommun: Nulägesbeskrivning/analys/behov: Ulricehamns kommun har en ambition att medverka i ett hållbart resande ur flera aspekter bland annat genom cykling. Hela Sjuhärad har arbetat med cykelstråk, liksom Ulricehamn har utvecklat möjligheterna till cykelpendling. Ulricehamns ser stora vinster inom både mobility management liksom hållbart resande genom att arbeta vidare med cykelåtgärder inom kommunen och i förlängningen Sjuhärad. En plan över vilka cykelåtgärder som Ulricehamns kommun ser som viktigast bör tas fram. Karl-Erik Claesson Kommunchef Therese Evertsdotter Staaf Verksamhetschef miljö- och samhällsbyggnad

36 Mark Ärende Boråsregionen, Sjuhärads kommunalförbund har översänt skrivelse ( ) till kommunerna för svar senast onsdag 23 januari Kommunerna ska redovisa objekt som ska vara föremål för inledande inspel i arbetet med regional plan för perioden Bakgrund Investeringsplanerna för transportinfrastrukturen gäller för åren Planerna ska nu revideras vilket innebär att planerna förlängs till Västra Götalandsregionen ansvarar för revidering av regional plan och samverkar med kommunalförbunden i Västra Götaland i arbetet. Nuvarande regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland arbetades fram i två steg, först inriktningen och därefter åtgärder. Västra Götalandsregionen ansvarade för arbetet och många olika intressenter deltog i arbetet, däribland kommuner/kommunalförbund, Västtrafik, trafikverket, näringslivet och intresseorganisationer. I nuvarande plan redovisas namngivna objekt och olika potter, exempelvis stråkpott, pendelparkeringar och funktionshinder. När det gäller stråkpotter har nio olika stråk prioriterats. Det har högsta prioritet att säkerställa fortsatt arbete med de utpekade stråken. För stråk 6, Mark-Göteborg (väg 156) och stråk 7, Varberg-Mark-Borås (väg 41) är det nödvändigt att snarast påbörja arbetet med att upprätta en särskild åtgärdsplan. Det är viktigt att poängtera att dessa stråk inte motsvarar prioriterade stråk i Målbilden för kollektivtrafiken i Sjuhärad. Det är två helt olika begrepp. Nedan redovisas aktuella objekt på en övergripande nivå med hänvisningar till eventuella tidigare genomförda utredningar. Kommuncheferna beslutade om åtgärdsområden som ska vara vägledande för planeringen för åren Till varje objekt redovisas även aktuella åtgärdsområden. Objekt Kvalitetssäkra objekt i nuvarande plan: (drift och underhåll på sekundärt och tertiärt länsvägnät, prioriterat stråk, kollektivtrafik, anslutningar till Götalandsbanan, cykel, transport över region/länsgräns, MMåtgärder) I nuvarande plan finns några objekt, som berör Marks kommun och Sjuhärad, men som kommer med först mot slutet av planeringsperioden ( ). Genomförande av objekt i nuvarande plan har högsta prioritet. För Mark gäller det stråk 6 Göteborg-Mark (väg 156)

37 och stråk 7 Varberg-Kinna-Borås (väg 41). Dessa stråk beslutade kommunalförbundet i Sjuhärad under år 2006 till de mest angelägna stråken för Sjuhärad tillsammans med stråket Tidaholm-Falköping-Herrljunga-Vårgårda-Göteborg. Det är viktigt att presentera konkreta åtgärder för dessa stråk. Vissa mindre åtgärder har genomförts men mycket återstår. Det kräver en översyn av ingående objekt både när det gäller aktualitet och kostnadsberäkning. De nya hastighetsgränserna som är beslutade innebär att nuvarande vägar med 90 km/h kommer att sänkas till 80 km/h om inte åtgärder som exempelvis 2+1-väg görs. Detta gäller hela sträckan Borås-Varberg. Beläggningsarbeten på del av väg 41, sträckan Berghem- Gullberg, ingår i nuvarande plan. Trafikverket har påbörjat en förstudie som innehåller åtgärder som möjliggör utbyggnad av vägen till 2+1-väg. Dessa skulle kunna genomföras i samband med planerade beläggningsarbeten och därmed behöver hastigheten inte sänkas. Viskadalsbanan: (prioriterat stråk, kollektivtrafik, anslutningar till Götalandsbanan, transport över region/länsgräns, MMåtgärder) Tidigare utredningar: Bland annat Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad och Stråkstudie Viskadalsbanan Pågående utredning: Målbild för tåg 2035 På Viskadalsbanan har resandet ökat kraftigt de senaste tre åren. Det var en resandeökning även under 2012 trots att banan var helt avstängd under sommaren 2012 för akuta underhållsarbeten. Enligt tidigare utredningar krävs det underhållsåtgärder på banan för att säkerställa fortsatt trafikering. Godstrafiken på Viskadalsbanan utgör idag en liten del. Möjlighet att köra mer godståg finns men först efter att underhållsåtgärderna är gjorda. Viskadalsbanan används idag även som omledningsbana för Västkustbanan vid behov. I dagsläget innebär det att persontrafiken blir negativt påverkad. I fördjupad översiktsplan för Kinna, Skene och Örby redovisas behov av nya vägsträckningar med anknytning till järnvägen. Det gäller omläggning av Industrigatan i Skene för att i första hand öka trafiksäkerheten. Det finns behov av en planskild korsning i Skene eftersom järnvägen utgör en stor barriär. Det finns många plankorsningar och en utbyggnad av Nydalsleden i Kinna skulle betyda att två plankorsningar byggs bort. Förbifart Skene väg 156: (prioriterat stråk, kollektivtrafik, transport över region/länsgräns, cykel) Diskussionerna om trafiken på väg 156 genom Skene har förts alltsedan kommunen bildades Vägverket utarbetade en arbetsplan för förbifarten som fastställdes i maj Fastställelsebeslutet överklagades till regeringen. De klagande yrkade att arbetsplanen skulle

38 upphävas. Regeringen biföll i november 1998 överklagandena och upphävde arbetsplanen. Ett av motiven till regeringens beslut var att alternativa lösningar inte studerats i tillräcklig omfattning. Under processen hade miljöbalken trätt i kraft med följdändringar i en rad andra lagar och förordningar, däribland väglagen. Detta har bland annat inneburit att kraven på planeringsprocessen, samråd, miljökonsekvensbeskrivningar skärpts. Mot bakgrund av att nya lagar och förordningar tillkommit har vägverket funnit det nödvändigt att göra en omstart av planeringsprocessen och i en ny förstudie förutsättningslöst studera tänkbara lösningar i ett vidare område. Förstudien förelåg i form av en förslagshandling i april Marks kommun avlämnade ett yttrande över förstudien i oktober Kommunen förordade att tre av de i förstudien undersökta alternativen skulle utredas vidare i en vägutredning. Ett av dessa alternativ innebär att väg 156 leds utanför Skene längs Skrålabäcken. Trafikverkets förstudie från år 2004 redovisas åtta alternativa vägdragningar. Trafikverket valde att gå vidare med fyra (A,B,D och G) alternativ varav kommunen förordar alternativ B. Förbifart Skene finns inte med som objekt i nuvarande regionala plan vilket har medfört att Trafikverket inte har fortsatt planeringsarbetet. Marks kommun förordar i Fördjupad översiktsplan för Kinna, Skene och Örby en ny sträckning av väg 156 i enlighet med alternativ B. Utbyggnaden av vägen är ett mycket angeläget projekt. Infrastrukturen på väg 156 måste förbättras och få höjd status till riksväg. Marks kommun är en viktig del av Västra Sveriges tillväxtområde. För att nå målet för regionförstoring är fungerande kommunikationsleder nödvändiga. Detta gäller dels för näringslivets utvecklingsmöjligheter dels för privat- och persontransporter. Marks kommun ligger geografiskt nära Göteborg och med en höjd vägstandard ökar attraktiviteten. Näringslivets utveckling bygger på ökad tillgänglighet till arbetskraft vilket bara kan ske om standarden höjs. Även utveckling av turism kräver bättre och säkrare infrastruktur. Höjd status på väg 156 tillsammans med exempelvis utbyggnaden på Landvetter flygplats visar på utvecklingspotentialen i Mark och därmed för Västra Götalandsregionen. Nuvarande genomfartstrafik genom Skene innebär stora begränsningar för möjligheterna att utveckla Skene centrum. Den kraftigt trafikerade vägen ger upphov till störningar och olycksrisker. Örbyvägen-Varbergvägen är sekundärled för transporter av farligt gods. Den långsiktiga bästa lösningen är att leda genomfartstrafik samt transporter av farligt gods på en ny trafikled utanför Skene centrum. Anslutningar till Götalandsbanan: (anslutningar till Götalandsbanan, kollektivtrafik, drift och underhåll på sekundärt och tertiärt vägnät) Vägen mellan Hyssna och Bollebygd, väg 1627 används för arbetspendlingsresor i första hand mot Viared/Borås. Vägen är smal och har begränsad framkomlighet vid vissa broar. Fler och fler personer kommer att köra vägen eftersom pendlingen ökar samtidigt som även invånarantalet i Hyssna och Sätila ökar. Vägen används ofta av tunga transporter på väg söderut. Även vägen mellan Hällingsjö och Bollebygd, väg 527 kommer att få fler resenärer efter ny hållplats i Bollebygd.

39 Pendelparkeringar: (kollektivtrafik, cykel, MMåtgärder) Önskemål om tillgång till kollektivtrafik ökar. Kollektivtrafiken utvecklas mest i attraktiva stråk där tillgängligheten är störst. För boende på landsbygden innebär resan ofta en delresa med bil till pendelparkering och därefter fortsatt resa med buss/tåg. Behov av utbyggnad av pendelparkeringar är stort redan idag. Gång och cykelvägar: (kollektivtrafik, cykel) En utbyggnad av gång- cykel och mopedvägar är angeläget för att öka trafiksäkerhet och tillgänglighet. Idag samsas bilar, lastbilar, cykel, moped och gångtrafikanter på vägar som är smala och saknar belysning. Flera orter ligger på cykelavstånd till centralorten men cykla är inget alternativ eftersom det saknas cykelväg. Det gäller exempelvis Fritsla, Rydal och Björketorp. Inom de mindre orterna är det också viktigt att få ett sammanhängande cykelnät till viktiga målpunkter. Idag saknas exempelvis cykelvägar till affär och skola i Sätila. Åtgärder utmed vägen Hällingsjö-Lindome: (transporter över region/länsgräns, kollektivtrafik, cykel, drift och underhåll av sekundärt länsvägnät) Väg 503 utmed Ingsjöarna trafikeras av personbilar, tung trafik och bussar. Vägen är smal, krokig och saknar gång- och cykelväg. Det finns inga busshållplatser där bussarna kan köra av vägen utan passagerare och buss vistas på vägbanan. I detta område växer antalet boende både genom att fritidshus permanentas och att nybyggnation sker. Utbyggnad av väg mellan Svenljungavägen och Öresjövägen öster om Hanatorp: (drift och underhåll av sekundärt länsvägnät) Enligt fördjupad översiktsplan för Kinna, Skene och Örby behöver anslutningen av Öresjövägen (väg 1526) till Svenljungavägen (väg 156) byggas om. Nuvarande sträcka har låg standard med mycket genomfartstrafik. Vägen passerar ett attraktivt rekreationsområde och Örby vattentäkt. MARKS KOMMUN Margareta Lövgren Kommunstyrelsens ordf

40 Inspel från delar av Näringslivets transporter