Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden"

Transkript

1 Juridiska institutionen Höstterminen 2012 Examensarbete i miljörätt 30 högskolepoäng Hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i handläggningen av markavvattningsärenden Författare: Emilia Sjödahl Handledare: Professor Gabriel Michanek

2

3 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Ämnesbeskrivning Syfte och frågeställning Metod och källor Avgränsning Terminologi Disposition Bakgrund Utvecklingen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer som instrument Åtgärdsprogram som instrument Markavvattning och miljö Ramdirektivet för vatten Bakgrund Ramlagstiftning som koncept Arbetsmetoden enligt direktivet Ändringsdirektiv Ramdirektivet för vatten i svensk rätt Implementeringen av ramdirektivet för vatten i svensk rätt Lagstiftarens roll i implementeringen Möjligheten att stärka åtgärdsprogrammens rättsliga status Regeringens roll i implementeringen Övriga myndigheters roll i implementeringen Diskussion Det materiella rättsläget för vattendistriktet norra Östersjön Markavvattning Regleringen av markavvattning

4 6.1.1 Tillstånd och anmälan Tillsyn Presentation av de ärenden som ligger till grund för analysen Analys Hur länsstyrelserna har tagit hänsyn till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Diskussion Förslag till förbättringar i handläggningen av markavvattningsärenden Avslutning Källförteckning Offentligt tryck Svenska rättsfall Europeiska rättsfall Litteratur Granskade ärenden från Stockholms länsstyrelse Granskade ärenden från andra länsstyrelser Övrigt

5 Förkortningar Art. Dnr EU FEU FEUF Kap. MB Prop. RF SOU Artikel Diarienummer Europeiska unionen Fördraget om Europeiska unionen Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt Kapitel Miljöbalken (1998:808) Proposition Regeringsformen Statens offentliga utredningar 5

6 1 Inledning 1.1 Ämnesbeskrivning Vikten av miljöskydd inom EU- rätten slås fast framförallt genom art. 3 FEU och art. 11 i FEUF. I den svenska grundlagen finns målsättningen att det allmänna ska verka för hållbar utveckling och en god miljö för såväl nuvarande som kommande generationer. 1 Även MB inleds med en målsättningsparagraf där vikten av hållbar utveckling och en god miljö, såväl som naturens eget skyddsvärde, framhålls. 2 I början av MB finns också en paragraf som påminner om att EU- rätten finns och att vi är bundna av den. 3 Trots att vikten av att värna om miljön borde vara självklar är miljölagstiftning en relativt ny företeelse inom både EU och i Sverige. 4 Ramdirektivet för vatten syftar till att EU ska göra en gemensam insats för miljön, och bygger på insikten att miljön är något som kräver ett internationellt och globalt ansvar. Ramdirektivet för vatten föreskriver en vattenförvaltning som bygger på miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Det är utformat på ett sådant sätt att mycket av det arbete som faktiskt avgör om det blir effektivt är upp till medlemsstaternas implementering av direktivet. Den svenska implementeringen av det leder till att mycket är beroende av om svenska myndigheter använder sig av den reglering som finns eller inte. En aktivitet som påverkar miljökvaliteten, och därmed miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, är markavvattning. Markavvattning bidrar till miljöproblem som övergödning av sjöar och hav, samt ändrad flora och fauna i de områden som dikas ur. 5 Det är ett av de äldre miljöproblemen: många marker dikades ur för hundratals år sedan. 6 Många dikningsföretag har tillstånd sedan lång tid tillbaka. 1 1:2 RF. 2 1:1 MB. 3 1:6 MB. 4 Ramdirektivet för vatten kom år 2000, och även om det har föregångare från talet var det först genom ramdirektivet för vatten som ett helhetsgrepp togs på vattenmiljön inom EU. I Sverige samlades miljörelaterad lagstiftning till MB Se avsnitt 3 nedan. 6 Åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt, s

7 1.2 Syfte och frågeställning Uppsatsens syftar till att utreda och diskutera hur miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram används i anmälnings-, tillstånds- och tillsynsärenden gällande dikningar i praktiken. För att uppfylla detta kommer följande frågeställningar att behandlas: - Hur ser svensk gällande rätt avseende miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram ut? - Är svensk rätt gällande miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram funktionell och ändamålsenlig? - Hur ser svensk gällande rätt avseende tillstånd och tillsyn av dikningar ut? - Hur ser svenska myndigheters handläggning av ärenden ut på området? - Är svenska myndigheters handläggning av dikningsärenden funktionell och ändamålsenlig? - Vilka förbättringar är tänkbara för att göra systemet mer ändamålsenligt och uppnå ett mer effektivt miljöskydd? 1.3 Metod och källor I denna uppsats används den rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att analysen utgår från relevant lagstiftning, rättspraxis, förarbeten och doktrin. Det finns förhållandevis gott om författningstext och förarbeten på området. Lagstiftningen är detaljerad och för att få det materiella rättsläget klarlagt krävs inläsning av såväl EU- lagstiftning som föreskrifter utfärdade av lokala myndigheter. Att direktivet endast är tolv år är förmodligen också det som gör att det inte finns så mycket rättspraxis på området, ett fåtal frågor kring medlemsstaternas implementering av det har dock prövats av EU- domstolen. De förarbeten som finns till den svenska lagstiftningen är fylliga och ger bra underlag för diskussion kring hur systemet ser ut. Även doktrin finns det förhållandevis gott om, det mesta som har skrivits om ramdirektivet för vatten hittills handlar om hur det kommer att bli och vilka styrkor respektive svagheter regleringen förmodligen kommer att få. Detta beror på att genomförandet har skett stegvis och att förvaltningsplanerna kom under 2009, så arbetet enligt direktivet är fortfarande i inledningsfasen. Då förarbeten inte används på samma sätt inom EU som i 7

8 svensk nationell rätt, och praxisen gällande ramdirektivet för vatten är relativt liten, är det doktrin, tillsammans med författningstexten, som utgör den huvudsakliga grunden för tolkningen av EU- material i uppsatsen. Eftersom uppsatsen syftar till att analysera hur implementeringen av ramdirektivet för vatten fungerar i praktiken när det gäller tillsyn av dikningar har ärenden främst från länsstyrelsen i Stockholms län gällande detta legat till grund för analys och diskussion. För att få en bättre överblick av hur handläggningen ser ut i vattendistriktet har ärenden även inhämtats från andra länsstyrelser i vattendistriktet. Hos vattendistriktets övriga länsstyrelser har det funnits få ärenden som berör markavvattning. De flesta ärenden är sådana som omfattas av anmälningsplikt. Där har länsstyrelsen ändå möjlighet att till exempel gå in och meddela förelägganden om att vidta försiktighetsåtgärder. 1.4 Avgränsning I uppsatsen behandlas frågan om vilken betydelse miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram tillmäts i praktiken vid tillsyn av dikningar. Detta medför att det endast är miljökvalitetsnormer som syftar till att skydda miljön som behandlas i uppsatsen, eftersom de miljökvalitetsnormer som syftar till att skydda människors hälsa inte aktualiseras av frågor gällande dikningar. Uppsatsen begränsar sig till en typ av vattenverksamhet för att kunna få djup i analysen. Vidare ligger fokus på ett avrinningsområde på grund av utrymmesskäl. Avrinningsområdet norra Östersjön är ett naturligt val eftersom jag bor här. Besluten som ligger till grund för analysen av hur tillsynsärenden i praktiken fungerar med hänsyn till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är i första hand 16 beslut från Stockholm länsstyrelse eftersom det är en förhållandevis stor länsstyrelse, som har relativt många ärenden av den här typen och den är lättillgänglig för mig. För att få en bättre uppfattning om hur handläggningen ser ut i vattendistriktet har jag även valt att ta med några ärenden från andra länsstyrelser som handlägger ärenden inom norra Östersjöns vattendistrikt. 7 7 De övriga länsstyrelserna är Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro. 8

9 1.5 Terminologi Med miljökvalitetsnorm avses i denna framställning detsamma som i MB. 8 Miljökvalitetsnorm omfattar således det som begreppet innefattar i ramdirektivet för vatten, det vill säga koncentrationen av ett visst ämne eller en viss grupp av förorenade ämnen i vatten, sediment eller biota, som, för att skydda människors hälsa och miljön, inte bör överskridas, 9 men det omfattar också störningsnivåer som inte bör överskridas, vissa nivåer av organismer i vattenförekomster som gör att kvaliteten på miljön kan bedömas, samt övriga miljökrav som följer av Sveriges medlemskap i EU. 10 Ett åtgärdsprogram är ett program som preciserar vilka åtgärder som behöver vidtas för att en miljökvalitetsnorm ska uppfyllas. 11 Avrinningsområde är ett landområde från vilket all ytvattenavrinning strömmar genom en sekvens av åar, floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp, eller vid en enda flodmynning eller ett enda delta, 12 medan ett avrinningsdistrikt är ett land- och havsområde som utgörs av ett eller flera angränsande avrinningsområden tillsammans med deras förbundna grund- och kustvatten, som är huvudenheten för förvaltning av avrinningsområden. 13 En vattenmyndighet är den myndighet inom ett vattendistrikt som är ansvarig för förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön. 14 Begreppet tillsyn innefattar i den här uppsatsen alla åtgärder eller beslut som myndigheten vidtar respektive fattar gentemot aktörer som sysslar med markavvattning i form av dikning Disposition Inledningsvis ges en tillbakablick av hur instrumenten miljökvalitetsnorm och åtgärdsprogram har använts och utvecklats, i syfte att skapa en förståelse för, samt en 8 5:2 MB. 9 Art. 2 p.36 ramdirektivet för vatten. 10 5:2 MB. 11 Se 5:4 MB och 5:6 MB. 12 Art. 2 p. 13 ramdirektivet för vatten. 13 Art. 2 p. 15 ramdirektivet för vatten. 14 5:11 MB och 22 förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 15 Begreppet operativ tillsyn definieras i 1:3 miljötillsynsförordningen (2011:13) som tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtar eller har vidtagit en åtgärd. 9

10 diskussion kring, hur dessa instrument fungerar idag. Därefter följer en kortare beskrivning av vilka naturvetenskapliga konsekvenser markavvattning för med sig, för att ge en inblick i vilket syfte regleringarna kring markavvattning tjänar. Sedan diskuteras ramdirektivet för vatten som sådant och dess införlivande i svensk rätt, med inriktning på avrinningsdistriktet Norra Östersjön. Den svenska regleringen kring markavvattning behandlas, för att ge en helhetsbild av den juridiska reglering som gäller för dikningar inom avrinningsdistriktet. Sedan kommer ärenden från länsstyrelserna i vattendistriktet att studeras och analyseras för att se hur handläggningen genomförs i praktiken. Tyngdpunkten i uppsatsens diskussion ligger på hur detta fungerar i praktiken i förhållande till vad den rättsliga regleringen kräver. Den diskussion och analys kring regleringen i teorin som inkluderas i uppsatsen motiveras av att det för att diskussionen kring hur regleringen fungerar i praktiken ska bli meningsfull krävs förståelse för hur ändamålsenlig den teoretiska regleringen är. Sedan följer en diskussion kring hur systemet kan effektiviseras. Uppsatsen avslutas med några sammanfattande synpunkter. 10

11 2 Bakgrund 2.1 Utvecklingen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Miljökvalitetsnormer, som genomförs via åtgärdsprogram, har använts som regleringsmetod inom EU sedan talet. De direktiven utgick då från kvaliteten på miljön, även om de kanske snarare kom till i syfte att skydda människors hälsa än att skydda miljön. 16 I Sverige infördes dock inte miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram förrän MB trädde i kraft Detta bottnade i att Sverige var tvunget att införa det för att uppfylla sina skyldigheter gentemot EU. I förarbetena till MB hänvisas också till den växande komplexiteten hos miljöproblem och ett ökat behov av samordning för att hantera detta Miljökvalitetsnormer som instrument Miljökvalitetsnormer fyller en viktig funktion som instrument genom att de relaterar till tillstånd i miljön, och detta dessutom kan kopplas till vad som tillåts i form av mänskliga aktiviteter. 18 Vilken rättsställning som tillkommer miljökvalitetsnormer, och gentemot vem de har rättsverkan, är däremot oklar. Som Gipperth skriver i sin avhandling är kopplingen mellan miljökvalitetsnormer och enskildas rättsläge mycket vag. 19 Michanek lyfter fram ett grundläggande problem med miljöreglering, som även aktualiseras av miljökvalitetsnormer: vilka begränsningar kan göras i enskildas intressen när det är kollektivet som står för skadan. 20 Det finns verksamhet som påverkar gällande miljökvalitetsnormer som inte är tillstånds- eller anmälningspliktig. Om tillsynsmyndigheter inte använder sig av de möjligheter som finns att utöva tillsyn över de verksamheter som inte är tillstånds- eller anmälningspliktig finns det en risk för att miljökvalitetsnormer endast påverkar sådan verksamhet som är tillstånds- respektive anmälningspliktig. Denna risk kan upplevas som en orättvisa. Vidare är systemet idag i 16 Michanek och Zetterberg, 2012, s. 156f. 17 Prop. 1997/98: 45 s Gipperth, 1999, s Gipperth, 1999, s Michanek, 2001, s

12 stor utsträckning beroende av att myndigheter tar ansvar för att regleringen med miljökvalitetsnormer fungerar: myndigheten måste initiera omprövning där det behövs och ta ett övergripande ansvar för bördefördelningen. 21 Enligt min mening är ett instrument som utgår från, och relaterar till, tillståndet i miljön nödvändigt för att kunna bekämpa miljöproblem framöver. Miljökvalitetsnormer får därmed sägas vara en ändamålsenlig del i ett regleringssätt av miljöfrågor som blir effektivt under förutsättning att även övriga instrument och delar av regleringen är effektivt Åtgärdsprogram som instrument Medlemsstaterna är skyldiga att upprätta åtgärdsprogram 23, i syfte att uppnå de miljömål som fastslås i direktivet. 24 Ett åtgärdsprogram får omfatta alla verksamheter och alla åtgärder som påverkar en miljökvalitetsnorm. Av programmet ska det framgå vilken eller vilka miljökvalitetsnormer som ska följas, vilka åtgärder som ska vidtas av myndigheter, vilken myndighet som ska vidta dem och när dessa åtgärder ska vidtas, bördefördelning av åtgärderna, i vissa fall uppgifter om hur mycket varje åtgärd kommer att bidra till förbättringen, övrigt som behövs för att Sverige ska fullgöra sina åtaganden gentemot EU, en analys av hur enskilda och allmänna intressen påverkas av åtgärderna samt en finansieringsplan. 25 Åtgärdsprogram ska representera den helhetssyn som behövs för att tillämpa miljökvalitetsnormerna. 26 Kritik som har förts fram mot systemet är att åtgärdsprogram är bindande mot myndigheter, men inte mot enskilda. 27 När åtgärdsprogram inte har rättsverkan mot enskilda går det att fundera över vilken roll de verkligen spelar i säkerställandet av en viss miljökvalitet. För att stärka åtgärdsprogrammet som instrument hade det kunnat ges rättsverkan mot enskilda, och enskilda skulle då ha rätt att överklaga dem. 28 I min mening förefaller det 21 Michanek, 2001, s Söderberg, 2011, s Art. 11 ramdirektivet för vatten. 24 Art. 4 ramdirektivet för vatten. 25 Se ramdirektivet för vatten bilaga VI och 5:6 MB. 26 Prop. 2009/2010:184 s Gipperth, 1999, s. 186 och s. 194 och Michanek, 2001, s Michanek, 2001, s Michanek förespråkar att åtgärdsprogram ges samma rättsliga status som detaljplaner enligt Plan- och bygglagen (1987:10). 12

13 vara en god idé att stärka åtgärdsprogrammens rättsliga status. Liksom miljökvalitetsnormer, kan åtgärdsprogram ses som en ändamålsenlig del i ett system som kräver att alla olika steg genomförs för att systemet som helhet även i praktiken ska fungera ändamålsenligt. 29 Med tanke på att åtgärdsprogrammens verkan i dagsläget är beroende av myndigheter, och att det saknas sanktioner för den myndighet som inte följer ett åtgärdsprogram anser jag dock att det finns anledning att ifrågasätta hur ändamålsenliga åtgärdsprogrammen är som instrument Söderberg, 2011, s För djupare diskussion kring hur åtgärdsprogrammen skulle kunna bli mer effektiva se avsnitt

14 3 Markavvattning och miljö Markavvattning syftar till att varaktigt öka en fastighets lämplighet för något visst ändamål. 31 Dikning är en form av markavvattning. Förr i tiden användes dikning mest inom skogsbruk och jordbruk, men numera är det mest förekommande vid exploatering. 32 Dikning påverkar miljön på flera olika sätt. Den biologiska mångfalden kan påverkas av dikning, eftersom ändrade fuktförhållanden i ett visst område kan leda till att arter inte längre kan leva där. 33 Likaså kan nya arter komma att trivas i ett område efter att det har dikats ur. Markavvattning bidrar till övergödning av de vattendrag där diken mynnar ut. Dels beror detta på att dikning leder till att vattnet lämnar ett visst område snabbare och följaktligen hinner inte lika mycket kväve i form av nitrat omvandlas till ofarlig kvävgas, så kallad denitrifikation, inte heller hinner växter i området ta upp det, utan nitrat följer med dikesvattnet ut i sjöar och åar, 34 dels beror detta på att fosforpartiklar inte hinner sedimentera utan även dessa följer med dikesvattnet till större vattendrag. 35 I samband med att dikningen utförs kan partiklar och förorenande ämnen lösgöras ur vad som tidigare har varit sediment. Även vid dikesrensning kan faunan förändras: arter som lever i diket kan flyttas på ett sådant sätt att de inte kan ta sig tillbaka till platsen där de ursprungligen levde utan fler populationer samlas nedströms. 36 Utdikning leder dessutom till ökade utsläpp av lustgas som i stor utsträckning bidrar till växthuseffekten :2 p. 4 MB. 32 Markavvattning, information från länsstyrelsen i Skåne tillgänglig på: och- klimat/verksamheter- med- miljopaverkan/vattenverksamhet/markavvattning/pages/_index.aspx 33 Hammarberg, 2009, s Stoppa läckan, s Stoppa läckan, s Hammarberg, 2009, s Hammarberg, 2009, s

15 4 Ramdirektivet för vatten 4.1 Bakgrund När EU:s ramdirektiv för vatten kom till stånd hade det föregåtts av många års diskussioner om behovet av, och modellen för, en gemensam insats för att värna om vattentillgången inom EU. 38 I direktivet poängteras vikten av att vatten inte ses som en vara, utan som ett arv som måste förvaltas på gemenskapsnivå. 39 Den ram som fastställs genom direktivet skyddar inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten i syfte att skydda ekosystem och vattenmiljön, främja en hållbar vattenanvändning, säkerställa minimering av förorening samt mildra effekterna av översvämning och torka. 40 För att uppnå detta återfinns två olika angreppssätt i direktivet: dels regleras utsläppskällor, dels regleras den kvalitet som miljön bör ha. Detta kallas ett kombinerat angreppssätt och har beskrivits som ett modernt sätt att förhålla sig till miljöproblem. 41 Direktivet har också framhållits för sitt ambitiösa förhållningssätt till problematiken, med helhetsperspektiv och att administrationen utgår från avrinningsområden istället för medlemsstaternas administrativa indelningar av länderna. 42 Enligt min mening förefaller det högst rimligt att använda sig av den regleringsteknik som finns i direktivet, eftersom det för att säkerställa en viss kvalitet på en viss miljö bör vara mest effektivt att utgå från miljön som sådan. Att även potentiella utsläppskällor omfattas av direktivet bör göra detta mer användbart och effektivt. 4.2 Ramlagstiftning som koncept I ingressen till direktivet föreskrivs att gemenskapens vattenpolitik kräver en klar och tydlig, effektiv och enhetlig rättslig ram. 43 Vid införandet av ett ramdirektiv kan det förefalla överraskande att målet är klarhet, tydlighet, effektivitet och enhetlighet, eftersom det kan sägas ligga i ramlagstiftningens natur att mycket av den materiella 38 Ramdirektivet för vatten, ingressen, övervägande 2-8 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram på vattenpolitikens område, ingressen, övervägande 1 och 9 samt art Art. 1 ramdirektivet för vatten. 41 Langlet och Mahmoudi, 2011, s Gipperth, 2001, s. 488 och Ramdirektivet för vatten, ingressens 18 övervägande. 15

16 rätten inte regleras av ramlagstiftningen. Krämer är skeptisk till direktivets utformning och anser att det saknar tillräckliga verktyg för att säkerställa att det uppfylls, exempelvis finns det inte stadgat vad som sker om god vattenstatus inte har uppnåtts i tid och uppfyllandet av direktivets mål är i stor utsträckning beroende av den politiska viljan i medlemsstaterna. 44 Dock poängterar Krämer att det kan vara svårt att bedöma huruvida direktivet kommer att tjäna sitt syfte redan nu. 45 Gipperth framhåller att direktivet i viss mån är svåröverskådligt och att det finns ett stort behov av att utveckla det och fylla det med materiell rätt för att uppnå direktivets mål. 46 Detta leder till att ansvaret för genomförandet av direktivet i hög grad hamnar på medlemsstaterna. 47 Jag anser att såväl Krämers som Gipperths kritik är befogad, och att direktivet inte uppfyller den tydlighet och effektivitet som det enligt ingressen strävar efter. Det råder ingen tvekan om att det är ett svåröverskådligt regelverk, med mycket hänvisningar och flera bilagor. Den materiella rätten återfinns dessutom i flera fall, åtminstone i den svenska regleringen, först i myndighetsföreskrifter. Enligt min mening är risken med en ramlagstiftning att det gällande rättsläget blir relativt svåröverskådligt, men syftet med en ramlagstiftning är just att skapa en gemensam grund att stå på, inte att detaljreglera något. Vid införandet av ramdirektivet för vatten fanns ett stort behov av att skapa en gemensam grund för förvaltningen av gemenskapens vattenresurser, men för att få till en gemensam lagstiftning trots de mycket olika förhållandena i olika medlemsstater måste det bli relativt innehållslöst för att inte bli en ohanterligt stor lagstiftningsakt. 4.3 Arbetsmetoden enligt direktivet Ramdirektivet för vatten är konstruerat för att vattenförvaltningen i medlemsstaterna ska bedrivas i cykler innehållandes sex olika steg: klassificering av områdens vattenstatus, 48 uppställande av mål, 49 fastställande av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, 50 genomförande av åtgärdsprogram, 51 övervakning 52 och 44 Krämer, 2011, s. 256f. 45 Krämer, 2011, s Gipperth, 2001, s Gipperth, 1999, s Klassificering sker enligt ramdirektivet för vatten, art. 5, bilaga V. 49 Art. 4 ramdirektivet för vatten. 50 Bilaga IX respektive art. 11 och bilaga VI ramdirektivet för vatten. 16

17 utvärdering 53. En cykel är sex år. 54 Det är vattenmyndigheten i varje avrinningsdistrikt som ansvarar för planeringen och att cyklerna följs. Att arbetet med direktivet går i cykler innebär att arbetet ska anpassas efterhand och att det kan krävas ändring av gällande rättslägen genom lagstiftning eller genom ändring i givna tillståndsvillkor. 55 Att ändra i givna tillståndsvillkor innebär en rättsosäkerhet för de som har fått tillstånd att bedriva viss verksamhet. Om det fungerar att ändra villkoren i samband med att tillståndet går ut och det söks ett nytt tillstånd för verksamheten anser jag att det är att föredra, men samtidigt måste arbetet med att anpassa tillståndsvillkor gå tillräckligt fort så att Sverige uppnår fastställda miljökvalitetsnormer. Vid klassificeringen bedöms ytvatten för såväl ekologisk status som kemisk status. 56 Den ekologiska statusen bedöms utifrån tre olika faktorer: biologiska, hydromorfologiska och fysikaliskt- kemiska. 57 Det är den faktor, av den biologiska och den fysikaliskt- kemiska, som bedöms vara på sämst nivå som avgör vilken etikett den ekologiska statusen får. 58 Kemisk ytvattenstatus anger hur mycket av vissa ämnen som en vattenförekomst innehåller. 59 Grundvatten bedöms utifrån kemisk status och kvantitativ status. 60 Den kemiska grundvattenstatusen ger också uttryck för hur mycket av vissa ämnen som en vattenförekomst innehåller, samt vilken konduktivitet vattenförekomsten har. 61 Kvantitativ status anger om det finns en balans mellan vattenuttag och nybildning av vatten Art. 10, 16 och 17 ramdirektivet för vatten. 52 Art. 8 ramdirektivet för vatten. 53 Art. 18 ramdirektivet för vatten. 54 Art. 4.5d och 5 ramdirektivet för vatten. 55 Michanek och Zetterberg, 2012, s Art. 2 p. 17 ramdirektivet för vatten. 57 Bilaga V, 1.1 ramdirektivet för vatten. 58 Bilaga V, (i) ramdirektivet för vatten. 59 Art. 2 p. 24 ramdirektivet för vatten. 60 Art. 2 p. 19 ramdirektivet för vatten. 61 Bilaga V, ramdirektivet för vatten. 62 Art. 2 p. 26 samt bilaga V, 2.1 ramdirektivet för vatten. 17

18 Kommissionen ansvarar för att direktivet genomförs, och får vidta de åtgärder som krävs för detta i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförande- befogenheter. 63 Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen hur arbetet med vattenförvaltningen fortskrider. 64 Kommissionen i sin tur ska rapportera till Europaparlamentet och rådet hur genomförandet av direktivet går och vilka kommande lagstiftningsåtgärder som är aktuella med anledning av ramdirektivet för vatten. 65 Med hänsyn till att det i stor utsträckning beror på vilket engagemang som finns hos medlemsstaterna, eller till och med hos lokala myndigheter i medlemsstaterna, hur ramdirektivet fylls ut är det svårt för kommissionen att kontrollera att direktivets krav verkligen uppfylls. 66 Skulle kommissionen anse att en medlemsstat inte har uppfyllt kraven enligt ramdirektivet för vatten har kommissionen förvisso möjlighet att föra talan om fördragsbrott mot den medlemsstaten Ändringsdirektiv 2006 kom ett direktiv om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring som komplement till ramdirektivet för vatten kom ett ändringsdirektiv till ramdirektivet för vatten avseende miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område, som fastställer miljökvalitetsnormer i enlighet med bestämmelser och mål i ramdirektivet för vatten. 69 Detta direktiv föreskriver miljökvalitetsnormer i syfte att uppnå god kemisk ytvattenstatus, och enligt vad som föreskrivs i ramdirektivets för vatten art Det framhålls också att människor och miljö bör skyddas från såväl 63 Ramdirektivet för vatten, ingressen, 50 övervägandet. 64 Art. 15 och 24 ramdirektivet för vatten. 65 Art. 18 respektive 19 ramdirektivet för vatten. 66 Gipperth, 1999, s Art FEU. 68 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot förorening och försämring. 69 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG av den 16 december 2008 om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område och ändring och senare upphävning av rådets direktiv 82/176/EEG, 84/156/EEG, 84/491/EEG och 86/280/EEG, samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG. Direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område, ingressen, 5 övervägandet. 70 Art. 1 direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område. 18

19 långtidsexponering som korttidsexponering, och att det därför bör finnas miljökvalitetsnormer för det högsta tillåtna medelvärdet under ett år, såväl som miljökvalitetsnormer för den högsta tillåtna koncentrationen. 71 I direktivet framhålls vikten av att medlemsstaterna fokuserar på att se över och genomföra de instrument som redan finns tillgängliga för att uppnå ett effektivt miljöskydd snarare än att skapa nya regleringar. 72 Implementeringstiden på direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område gick ut 13 juli Direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område, ingressen, 13 övervägandet. 72 Direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område, ingressen, 7 övervägandet. 73 Art. 13 direktivet om miljökvalitetsnormer på vattenpolitikens område. 19

20 5 Ramdirektivet för vatten i svensk rätt 5.1 Implementeringen av ramdirektivet för vatten i svensk rätt Lagstiftarens roll i implementeringen Den svenska regleringen av miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram återfinns i 5 kap. MB. Miljökvalitetsnormer kan vara gränsvärdesnormer, målsättningsnormer, indikativa normer och övriga normer som krävs för att Sverige ska uppfylla sina förpliktelser gentemot EU. 74 Gränsvärdesnormer har en starkare rättsverkan än övriga typer av miljökvalitetsnormer. Detta motiveras i förarbeten exempelvis av att Sverige i egenskap av medlemsstat i EU i princip saknar möjlighet till undantag från att följa en gränsvärdesnorm. 75 I den svenska regleringen finns dock möjlighet till undantag från att följa miljökvalitetsnormer, till exempel om en åtgärd är förenlig med ett åtgärdsprogram. 76 Dessa undantag urholkar gränsvärdesnormernas rättsverkan. 77 Det är upp till regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela miljökvalitetsnormer som följer av Sveriges medlemskap i EU. 78 Det är myndigheter och kommuner som ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs, 79 och det föreligger också en skyldighet att ompröva dem vid behov 80. Åtgärdsprogram upprättas om det behövs för att en miljökvalitetsnorm ska följas. 81 Vad ett åtgärdsprogram ska innehålla regleras i MB 5:6. Det ska kopplas till de miljökvalitetsnormer åtgärdsprogrammet syftar till att uppnå, det ska reglera tänkta åtgärder och bördefördelningen av dessa, det ska inkludera en analys av konsekvenserna åtgärderna får för det allmänna och för enskilda, samt hur åtgärderna ska finansieras och övrigt som behövs för att Sverige ska fullgöra sina skyldigheter gentemot EU. När åtgärdsprogrammet har upprättats och 74 5:2 MB. 75 Prop. 2009/2010:184 s :7 MB. 77 För en mer utförlig diskussion kring detta se Michanek och Zetterberg, 2012, s :1 MB. 79 5:3 MB. 80 5:2 st. 2 MB. 81 5:4 MB. 20

21 samrådsförfarande har genomförts fastställs åtgärdsprogrammet. 82 Myndigheter och kommuner ska vidta de åtgärder som krävs för att följa ett åtgärdsprogram. 83 Exempel på åtgärder som myndigheterna kan behöva vidta är ökad tillsyn och att utfärda föreskrifter. Det är upp till regeringen att besluta vilken eller vilka myndigheter som ansvarar för att en miljökvalitetsnorm följs. 84 Tidigare reglering av miljökvalitetsnormer i miljöbalken skapade konflikter dels mellan förarbeten och lagtext, dels mellan miljöbalken och EU- rätten. 85 Detta har på senare år rättats till genom ändringar i lagstiftningen. En viktig komponent i handläggningen av ärenden enligt MB är de allmänna hänsynsreglerna i MB kap. 2. Där föreskrivs att den som driver en verksamhet har skyldighet att skaffa sig erforderlig kunskap för att kunna vidta åtgärder i syfte att skydda miljön, 86 att verksamhetsutövare ska vidta de försiktighetsmått som krävs för att skydda miljön, 87 att verksamhetsutövare är skyldiga att tillämpa produktvalsregeln 88, hushållningsprincipen 89 och lokaliseringsprincipen, 90 att verksamhetsutövare är skyldiga att ha en viss kvalitet på den tekniska utrustning de använder, 91 samt att verksamhetsutövaren är ansvarig för skador på miljön. 92 Dessa regler bör användas för att se till att miljökvalitetsnormer följs. 93 Michanek och Zetterberg framhåller att det är just inom bedömningen av de allmänna hänsynskraven som tillsynsmyndigheten ska ta hänsyn till gällande ekologiska miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. 94 Att 82 5:4 st 3 och 5:5 MB. 83 5:8 MB. 84 5:9. MB 85 Gipperth, 1999, s :2 MB. 87 2:3 MB. 88 2:4 MB. 89 2:5 MB. 90 2:6 MB. 91 2:7 MB. 92 2:8 MB. 93 SOU 2005:113, s Michanek och Zetterberg, 2012, s

22 integrera bedömningen av hur en viss verksamhet förhåller sig till miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med bedömningen enligt 2 kap. MB är enligt min mening det enda logiska sättet att gå tillväga vid handläggning av ärenden. Detta bör dessutom leda till den mest effektiva handläggningen inom ramen för nuvarande lagstiftning Möjligheten att stärka åtgärdsprogrammens rättsliga status Idag är endast myndigheter bundna av åtgärdsprogram. Dessutom saknas sanktioner för en myndighet som inte följer ett åtgärdsprogram. Detta gör att åtgärdsprogrammens effektivitet inte kan garanteras. För att effektivisera systemet bör åtgärdsprogrammens rättsliga status stärkas, förslagsvis genom att de utformas som generella föreskrifter som är bindande för såväl enskilda som myndigheter. Eftersom enskilda inte är bundna av åtgärdsprogrammen har de inte heller rätt att överklaga dem. Miljöbalkskommittén ansåg att det borde finnas en bestämmelse som gjorde det möjligt att överklaga åtgärdsprogram. Regeringen ansåg dock att den möjlighet för enskilda att överklaga beslut som riktar sig mot dem och har gått dem emot kan vara ett sätt att indirekt komma åt bestämmelser i åtgärdsprogram. 95 Att en enskild kan överklaga ett beslut och därigenom slippa ett krav som motiveras av ett åtgärdsprogram anser jag är en alltför vag möjlighet att påverka ett åtgärdsprogram. Vidare kommer inte innehållet i åtgärdsprogrammet att förändras bara för att det inte får betydelse i ett enskilt fall Regeringens roll i implementeringen Baserat på bestämmelserna i MB kap. 5 har regeringen i förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön meddelat ytterligare bestämmelser kring miljökvalitetsnormer. Det är genom den förordningen som vattenmyndigheterna bemyndigas att fastställa miljökvalitetsnormer för ytvatten. 96 Det är även i denna förordning som vattenmyndigheterna åläggs att ta fram åtgärdsprogram senast 22 december Åtgärderna ska enligt huvudregeln vidtas senast 22 december Det är havs- och vattenmyndigheten som fullgör Sveriges redovisningsskyldighet till EU- kommissionen gällande hur arbetet med vattenförvaltningen går. För fullgörandet av 95 16:12 p. 1 MB, prop. 2009/2010:184 s Ett överklagbart beslut är enligt 19:1 st. 3 MB ett beslut som har fattats av en länsstyrelse i ett särskilt fall. 96 4:8 och 4:8b förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 97 6:1 och 6:2 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 22

23 den uppgiften har vattenmyndigheterna i sin tur en redovisningsskyldighet gentemot havs- och vattenmyndigheten. 98 Efter att i detta avsnitt ha fokuserat på hur riksdag och regering har implementerat ramdirektivet för vatten, kommer andra myndigheters roll i implementeringen att studeras i nästa avsnitt Övriga myndigheters roll i implementeringen De fem vattenmyndigheterna har tagit fram åtgärdsprogram för respektive vattendistrikt, och i detta avsnitt diskuteras några synpunkter som är gemensamma för alla åtgärdsprogram. I de nu gällande åtgärdsprogrammen diskuteras markavvattning under flera olika rubriker för miljöproblem: som diskuteras ovan i avsnitt 3 bidrar det dels till övergödning, dels kan ett nytt dike ses som en fysisk förändring eftersom det orsakar morfologiska förändringar. 99 Enligt min mening leder detta till att det blir svårt att få en överblick av hur markavvattning påverkar de olika vattendistriktens möjlighet att uppnå föreskrivna miljökvalitetsnormer och det gör också att det är svårt att förstå vidden av problemet markavvattning. Detta kan i sin tur leda till att ärenden om markavvattning inte fångas upp, och inte tas på tillräckligt stort allvar. Dessutom förefaller omfattningen av problemet vara något oklart. 100 I syfte att minska den negativa miljöpåverkan av dikning har Naturvårdsverket publicerat en handbok om markavvattning och rensning. 101 Ett annat verktyg som används för att bidra till att minska försämringen, och bidra till förbättring, av landets vattendrag är informationskampanjer och rådgivningstjänster. Inom ramen för dessa ges verksamhetsutövare råd om hur och när de ska vidta åtgärder för att minimera skadorna på miljön. Ett exempel på en sådan kampanj och rådgivningstjänst är Greppa näringen, som syftar till att minska jordbrukets klimat- och miljöpåverkan. 102 Dessutom har det startats forskningsprojekt, exempelvis i syfte att minska näringsämnesläckage och sedimenttransporten i samband med dikesrensning för att i sin tur minska 98 9:1 och 9:2 förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. 99 Se exempelvis åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt, s. 26 och s. 38, och åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, s Se t.ex. åtgärdsprogrammet för Västerhavets vattendistrikt s. 128 angående markavvattning i skogsbruk, och åtgärdsprogrammet för Bottenvikens vattendistrikt s Naturvårdsverket Projektet är ett samarbete mellan jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna m.fl.. För vidare information, se projektets hemsida greppa.nu. 23

24 försämringen av vattenkvaliteten. 103 I åtgärdsprogram föreslås föreskrifter och/eller andra verkningsfulla styrmedel, 104 men vad dessa andra verkningsfulla styrmedel är framgår inte. Enligt min mening bidrar sådana innehållslösa formuleringar inte till att öka Sveriges chanser att uppnå de krav som ställs, syftet med åtgärdsprogrammen är också att de ska vara mer konkreta än så Diskussion Som nämns ovan har Sverige en vidare definition av miljökvalitetsnorm än den som gäller enligt ramdirektivet för vatten. 105 Det kan tyckas något märkligt att Sverige har valt att skapa miljökvalitetsnormer även för att uppnå god ekologisk status, när det inte finns sådana i ramdirektivet för vatten. Ett argument för att det är ett märkligt sätt att implementera direktivet är att direktivet skulle ha innehållit miljökvalitetsnormer även för ekologisk status om det var meningen att medlemsstaterna skulle använda sig av det som verktyg för att uppnå god ekologisk status. Vidare har det riktats kritik mot användningen av ekologiska miljökvalitetsnormer på grund av att de inte anses välgrundade ur ett miljöperspektiv, 106 utan att de kanske till och med underminerar möjligheten att uppnå god ekologisk status, 107 samt att de anses olämpliga ur ett ekonomiskt perspektiv. 108 Ett motargument mot detta är att det står varje medlemsstat fritt att välja hur ett direktiv ska implementeras och att miljökvalitetsnormer är ett vedertaget instrument, som dessutom utgår från skyddsintresset. Enligt förarbeten fanns också en tanke om att skapa tydlighet genom att alla kvalitetskrav på miljön kallas miljökvalitetsnormer. 109 Å ena sidan förefaller det enligt min mening praktiskt för de myndigheter vars arbete berörs av förvaltningen av kvaliteten på miljön att det är samma instrument som används för all uppföljning, något som skulle tala för att det är positivt att ha ekologiska miljökvalitetsnormer. Å andra sidan måste de instrument som används vara lämpliga för syftet, om de inte speglar miljön på ett rättvisande sätt och 103 Åtgärdsprogram för norra Östersjön, s T.ex. åtgärdsprogram för norra Östersjön, s. 28, 105 Se avsnitt 1.5 Terminologi. 106 Josefsson, H., s Josefsson, H. och Banér, L., s För en mer ingående diskussion, se artikeln i sin helhet. 108 Josefsson, H., s. 44. För en mer ingående diskussion, se artikeln i sin helhet. 109 Prop. 2003/04:2 s

25 inte är rimliga ur ett ekonomiskt perspektiv finns det goda skäl att ifrågasätta om de tjänar sitt syfte. För att en medlemsstat ska anses ha införlivat ett direktiv korrekt krävs enligt EU- domstolen att medlemsstaterna måste se till att det finns en effektiv garanti för att de nationella myndigheterna tillämpar direktivet fullt ut. 110 Det aktuella fallet gällde huruvida en medlemsstat kunde förlita sig på inhemska rättsprinciper för att införliva ramdirektivet för vatten, eller om medlemsstaterna är skyldiga att lagstifta. 111 Enligt den svenska lagstiftningen kring miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är, som ovan diskuteras, myndigheter skyldiga att se till att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram följs. 112 Däremot saknas sanktioner mot en myndighet som inte vidtar erforderliga åtgärder för att följa dessa. Ett system som saknar påtryckningsmedel för genomförandet förefaller i min mening inte på ett effektivt sätt garantera att det följs, därför anser jag att Sveriges implementering av ramdirektivet för vatten kan anses något bristfällig. 5.2 Det materiella rättsläget för vattendistriktet norra Östersjön För att kunna uppnå en effektiv förvaltning av vattnet och följa miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram är landet indelat i vattendistrikt. 113 I detta stycke ligger fokus på vad som är gällande rätt i vattendistriktet norra Östersjön. Det är länsstyrelsen i Västmanlands län som är vattenmyndighet i distriktet. 114 Åtgärdsprogrammet har meddelats med stöd av MB 5:5 och förordningen (2004:660) om förvaltning av kvalitet på vattenmiljön 6:1, och det syftar till att se till att de miljökvalitetsnormer som också har meddelats för vattendistriktet uppfylls inom en viss tidsram. 115 Dikning bidrar till 110 C- 32/05. Kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg, p C- 32/05. Kommissionen mot Storhertigdömet Luxemburg :3 respektive 5:8 MB. 113 Se 5:10 MB och 2:1 förordning (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion som regeringen meddelat med stöd av 5:11 MB. 115 Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s

26 övergödningen. 116 I det upprättade åtgärdsprogrammet konstateras också att fysiska förändringar, där dikning delvis ingår då det orsakar morfologiska förändringar, 117 är den andra värsta orsaken till att vattnet i vattendistriktet inte uppnår god ekologisk status, näst efter övergödning. 118 I Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt framhålls att dikning många gånger lett till positiva effekter för produktion och samhälle, men att de miljömässiga konsekvenserna har varit negativa. 119 Enligt de krav som ställs på åtgärdsprogram i MB, 120 måste det framgå vilka miljökvalitetsnormer ett åtgärdsprogram syftar till att uppfylla. De miljökvalitetsnormer som åtgärdsprogrammet för norra Östersjöns vattendistrikt syftar till att uppfylla diskuteras under ett specifikt stycke under respektive miljöproblem. 121 Enligt det åtgärdsprogram som gäller för vattendistriktet ska länsstyrelserna göra en översyn över de verksamheter som är tillståndspliktiga enligt MB kap. 11 och om det finns ett behov av det verka för att en omprövning görs av verksamheter, se till att verksamhetsutövare har de kontrollprogram som krävs och gör den erforderliga egenkontrollen. Vidare ska länsstyrelserna upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. 122 Som ett led i arbetet med att få en effektivare tillsyn föreslås en digitalisering av markavvattningsföretag. 123 Detta bör vara i syfte att få en bättre överblick av vilka markavvattningsföretag som har fått tillstånd genom åren. Vattenmyndigheten räknar med att bebyggelse med tillhörande vattenverksamhet, samt aktiviteter kring jord- och skogsbruksmark kommer att leda till viss försämring fram till 2015 samt att målen för vattenförvaltningen inte kommer att nås. 124 Vidare innehåller åtgärdsprogrammet en konsekvensanalys som syftar till att skapa en bild av vilka kostnader och nyttor som behövs för att genomföra 116 Se avsnitt 3 ovan. För än mer ingående diskussion av de aktuella miljöproblemen se förvaltningsplanen för norra Östersjöns vattendistrikt. 117 Förvaltningsplan för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Förvaltningsplanen för norra Östersjöns vattendistrikt, s Se 5:6 MB och avsnitt ovan. 121 Se exempelvis åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s

27 åtgärdsprogrammet och relatera dessa till den utveckling av miljötillståndet som kan förväntas om inget åtgärdsprogram genomförs, det så kallade nollalternativet. 125 Det som lyfts fram i konsekvensanalysen angående övergödning respektive fysiska förändringar gäller inte i första hand dikning. Detta är enligt min mening märkligt, eftersom åtgärder relaterade till dikning ändå vidtas och dessa påverkar kvaliteten på miljön i vattendrag i distriktet. 126 Många privatpersoner vidtar i egenskap av fastighetsägare markavvattningsåtgärder utan att förstå vidden av det. Som en bilaga till åtgärdsprogrammet finns också en detaljerad beräkning av hur många timmar som varje åtgärd beräknas ta och hur mycket det kommer att kosta. 127 Då detta sätt att arbeta med förvaltningen av kvaliteten på vattendragen i landet är nytt, och det åtgärdsprogram som nu är aktuellt är det första som upprättas för den här regionen, är det möjligt, och kanske till och med troligt att de oklarheter och den kunskapsbrist som vattenmyndigheten framhåller inom flera områden i åtgärds- programmet kommer att redas ut inför att nästa vattencykel påbörjas år Även om Sverige har haft många år på sig att implementera direktivet och ta fram nödvändigt arbetsunderlag i form av åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan, är det värt att ha i åtanke att den vattenförvaltningscykel som löper från 2009 till 2015 är den första och att det tar tid att komma in i det nya arbetssättet. I såväl åtgärdsprogrammet för Västerhavet som för norra Östersjön tas det upp exakt hur många markavvattningar som finns, hur många som skulle behöva omprövas och hur mycket detta skulle kosta. 128 Att omprövning av markavvattningstillstånd tas upp som en enskild post med beräknad tidsåtgång och kostnad visar att problemet tas på visst allvar, och att det är en faktor att räkna med för att kunna följa aktuella miljökvalitetsnormer. I åtgärdsprogrammet framhålls även handboken gällande markavvattning och dikesrensning. Det som sägs om markavvattning i åtgärdsprogrammet syftar således till att öka kunskapen om markavvattning och dess miljöpåverkan såväl hos verksamhetsutövare och länsstyrelser. 125 Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, s Åtgärdsprogram för norra Östersjöns vattendistrikt, bilaga 2, Administrativa kostnader. 128 Åtgärdsprogram för Västerhavet, s. 149 och Åtgärdsprogram för norra Östersjön, s

28 6 Markavvattning 6.1 Regleringen av markavvattning Tillstånd och anmälan För markavvattning krävs i normala fall tillstånd. 129 I stora delar av Sverige gäller markavvattningsförbud, så även i Stockholms län. 130 Detta innebär att det för markavvattning i Stockholms län finns en extra spärr innan en markavvattning kan komma till stånd, det är inte bara den vanliga prövningen enligt 2 kap. MB som görs utan ett undantag från markavvattningsförbudet måste också godkännas. Markavvattning regleras i MB 11 kap. Huvudregeln för vattenverksamheter är tillståndsplikt, 131 dock är vissa mindre ingripande vattenverksamheter undantagna från tillståndsplikt och istället gäller anmälningsplikt. 132 Skulle den ansvariga tillsynsmyndigheten ändå bedöma att det motiveras av verksamhetens miljöpåverkan får tillsynsmyndigheten utfärda föreläggande om att tillstånd måste sökas. 133 Huvudregeln är att det är länsstyrelsen som prövar tillstånd till markavvattning, 134 och det är också till länsstyrelsen som anmälan om markavvattning sker, för de fall då det endast är det som krävs. 135 I MB 11:9b st. 3 finns en öppning för tillsynsmyndigheten, alltså länsstyrelsen i de fall som denna uppsats fokuserar på, att förelägga verksamhetsutövaren att vidta vissa försiktighetsmått, eftersom en anmäld verksamhet inte får påbörjas förrän åtta veckor efter att anmälan har gjorts. 136 Tillstånd till :13 MB. 130 Regeringen kan enligt 11:14 MB utfärda markavvattningsförbud i områden där det är särskilt angeläget att våtmarker bevaras, det har regeringen gjort i 5 förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. och enligt bilagan omfattas Stockholms län :9 MB :9a MB, för lista över anmälningspliktiga vattenverksamheter se 19 förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m. m :9a MB, och 23 1 st. 2 b förordning (1998:1388) om vattenverksamhet m. m :9b MB. 135 Se även 11:9b st.2 MB. 136 Förarbeten till 11:9b st. 3 MB?? 28

29 markavvattning ska förenas med villkor om att vidta åtgärder för att begränsa eller motverka att allmänna eller enskilda intressen skadas, dessa åtgärder ska vidtas inom en viss tid. 137 Sådana åtgärder som inte syftar till att förändra förhållanden i ett visst område, exempelvis rensning av ett befintligt dike, omfattas inte av tillståndsplikten. 138 Om det är uppenbart att den effekt som en vattenverksamhet ger på vattenförhållandena inte skadar allmänna eller enskilda intressen krävs inte tillstånd, denna regel gäller dock inte för markavvattning. 139 Skyddsdikning avser dikning som utförs efter skogsavverkning i avsikt att hindra att grundvattnet stiger över den nivå som förelåg före avverkningen. 140 Skillnaden mot annan typ av markavvattning är att kravet på varaktighet inte finns vad gäller skyddsdikning. Enligt 14 skogsvårdslagen (1979:429) föreligger dock anmälningsplikt för skyddsdikning Tillsyn Tillsyn regleras huvudsakligen i MB kap. 26, och utövas för att säkerställa att MB:s syfte uppnås. 141 Tillsyn enligt den svenska miljörätten bygger på att det i första hand finns ett egenkontrollsystem för verksamhetsutövare. 142 Naturvårdsverkets allmänna råd om tillsyn inleds: Tillsynen bör bedrivas så att den stärker verksamhetsutövarens egen förmåga att uppfylla sitt ansvar och ställda krav samt att självständigt bidra till en hållbar utveckling genom förebyggande miljöarbete. 143 Även om det i första hand är verksamhetsutövarens ansvar att kontrollera sin egen verksamhet finns det flera vägar att gå för tillsynsmyndigheten för att utöva tillsyn över verksamheten när den väl är igång. Om åtgärdsprogrammen gavs en starkare rättslig status skulle verksamhetsutövare tvingas ta större miljöhänsyn och arbetsbördan på länsstyrelserna skulle förmodligen minska. Det föreligger till och med en skyldighet för :13 st. 3 MB :15 MB :12 MB. 140 Prop. 1997/98:45 s :1 st. 1 MB. 142 Christensen, 2001, s NFS 2001:3 s

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten

Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950)

2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet. Konsekvensutredning. Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) 2014-12-08 1 (21) Rapport från Riksantikvarieämbetet Konsekvensutredning Verkställighetsföreskrifter 2 kap. 1-20 kulturmiljölagen (1988:950) xx 2014-12-08 2 (21) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24

Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Kartläggning och analys: Skyddade områden

Kartläggning och analys: Skyddade områden Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Promemoria 2011-09-28

Promemoria 2011-09-28 Promemoria 2011-09-28 Tredje inremarknadspaketet för el och naturgas vissa genomförandeåtgärder Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian, som har upprättats inom Näringsdepartementet, föreslås

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning

Åtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning 2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00 EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten

Läs mer

Regeringens proposition 2003/04:57

Regeringens proposition 2003/04:57 Regeringens proposition 2003/04:57 Vattendistrikt och vattenmiljöförvaltning Prop. 2003/04:57 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 januari 2004 Marita Ulvskog Lena Sommestad

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

DOM 2014-10-02 Stockholm

DOM 2014-10-02 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2014-10-02 Stockholm Mål nr M 5983-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2014-05-28 i mål nr M 1960-14, se bilaga KLAGANDE Älvräddarnas

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan

Läs mer

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Användningen av kreditbetyg i riskhantering. Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Användningen av kreditbetyg i riskhantering Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari 2014 Peter Norman Katarina Back (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Myndighetens namn: Statens folkhälsoinstitut Diarienummer VERK 2011/472 Rubrik Ändring av Statens folkhälsoinstituts föreskrifter (FHIFS 2011:1) om teknisk sprit A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-02-24 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 6 februari

Läs mer

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011

Kommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Övergripande synpunkter och ställningstaganden

Övergripande synpunkter och ställningstaganden YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC

Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC KONSEKVENSUTREDNING 1 (11) Martin Gustafsson Avdelningen för produkter 010-168 05 27 2015-10-16 15EV733 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter som implementerar direktiv 2014/30/EMC Elsäkerhetsverket

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Mot samma mål? Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i Skandinavien

Mot samma mål? Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i Skandinavien Mot samma mål? Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten i Skandinavien Juridiska institutionens skriftserie Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Skrift 6 2010 Mot samma mål? Implementeringen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007

Kommittédirektiv. En ny fiskelagstiftning. Dir. 2007:125. Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Kommittédirektiv En ny fiskelagstiftning Beslut vid regeringssammanträde den 4 oktober 2007 Dir. 2007:125 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag till en förändrad fiskelagstiftning.

Läs mer

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå

2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå 1(7) 2014-11-29 Dnr: 6.6.16-5844/14 Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar,

Läs mer

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021

Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 1(8) Tekniska nämnden Svar på remiss samråd inom vattenförvaltning 2015-2021 Ärendet Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning

2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA. FI Dnr 14 13970. Sammanfattning 2016-02-05 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 14 13970 Ändringar i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd med anledning av en ny förordning om förbättrad värdepappersavveckling och om värdepapperscentraler

Läs mer

Samrådssvar från Vaxholms stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Vaxholms stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Vaxholms stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland PARALLELLTEXTER 2010-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens framställning Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar!"# $%%&'( )%*+) *),!--"."(" L A N D S K A P S L A G om ändring av

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Dagvattenjuridik Alvesta 2015 Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Dagvattenjuridik Vilken juridik reglerar dagvatten? Ansvaret för dagvatten Vilka juridiska verktyg finns till hands? Klimatförändringar och

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12. Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund KONSEKVENSUTREDNING 2015-05-12 Dnr. 1 31 280766-15/111, 1 31 280775-15/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare (SKVFS 2015:X) och förslag till föreskrifter om identifikationsnummer

Läs mer

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension

Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension 2013-05-21 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-1288 Ändrade föreskrifter och allmänna råd om information som gäller försäkring och tjänstepension Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3]

Läs mer

Regeringens proposition 2013/14:171

Regeringens proposition 2013/14:171 Regeringens proposition 2013/14:171 Märkning av textilprodukter Prop. 2013/14:171 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 mars 2014 Jan Björklund Birgitta Ohlsson (Justitiedepartementet)

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:17 Målnummer: UM3212-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-11-26 Rubrik: Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1772/2009, ingiven av Helena Maijala, finsk medborgare, för Pro Hanhikivi, om Fennovoimas

Läs mer

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)

Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 2011/0059(CNS) 6.2.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2015:24 Målnummer: UM2028-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2015-12-18 Rubrik: En asylansökan från en utlänning som har ett gällande lagakraftvunnet avlägsnandebeslut

Läs mer

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

Stockholm den 11 maj 2012

Stockholm den 11 maj 2012 R-2012/0268 Stockholm den 11 maj 2012 Till Miljödepartementet M2011/3865/R M2012/113/R M2012/1005/R Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 januari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över

Läs mer

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434

2015-01-19. Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (11) 2015-01-19 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2014-1038 ÖVGR Samråd om förslag för Norra Östersjöns vattendistrikt, Remiss från Kommunstyrelsen KS 2014/434 Förslag till beslut Bygg-

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15. Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15. Offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-03-15 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, f.d. justitierådet Inger Nyström och regeringsrådet Lars Wennerström. Offentliga uppköpserbjudanden

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltningsplaner för ytvatten; beslutade den 4 december 2008. NFS 2008:18 Utkom från trycket den 30 december 2008

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson

Utsläpp till vatten. Program för Airport city. Härryda kommun 2011-05-13. Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Utsläpp till vatten Program för Airport city Härryda kommun 2011-05-13 Upprättad av: Anne Thorén och Åsa Ottosson Granskad av Mikael Bengtsson Kund Swedavia Flygplatsfastigheter i Landvetter AB, Härryda

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-09-30 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 18 september

Läs mer

Lärkborre - juridiska aspekter

Lärkborre - juridiska aspekter Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43

Yttrande över remiss om betänkandet Vägar till ett effektivare miljöarbete SOU 2015:43 Yttrande 1 (6) Datum 2015-10-05 Beteckning 101-23920-2015 Miljö- och energidepartementet Yttrande över remiss om betänkandet "Vägar till ett effektivare miljöarbete" SOU 2015:43 M2015/1539/S Sammanfattning

Läs mer

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Åhlman Michael Datum 2015-11-02 Diarienummer KSN-2015-1467 Kommunstyrelsen Miljö- och energidepartementets betänkande: Vägar till ett effektivare miljöarbete (SOU 2015:43)

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens

Läs mer

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.

Länsstyrelsen Kalmar län Samrådssvar dnr: 537-5346-2014 Vattenmyndighetens kansli 391 86 Kalmar vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen. Sändlista: Länsstyrelsen i Norrbottens län Samrådssvar dnr: 537-9859-2014 Vattenmyndighetens kansli 971 86 Luleå vattenmyndigheten.norrbotten@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen i Västernorrlands län Samrådssvar

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM64. Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om handel och import av avelsdjur och avelsmaterial Landsbygdsdepartementet 2014-03-17 Dokumentbeteckning KOM (2014) 5 Förslag till Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna! Seminarium om dagvattenjuridik Välkomna! Syftet med dagen Gå igenom lagstiftningen kring dagvattnet Reda ut ansvar och ansvarsgränserna Gå igenom vilka juridiska verktyg som finns Identifiera eventuella

Läs mer

Kommissionen Uttryckligen har tillåtit det

Kommissionen Uttryckligen har tillåtit det Kommissionen Uttryckligen har tillåtit det Kommissionen gör först gällande att det framgår av artikel 9.4 i direktivet att verksamhetsutövaren inte kan påbörja driften innan den behöriga myndigheten uttryckligen

Läs mer

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna?

Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Måla båtbotten Du har väl koll på reglerna? Så här får båtbottenfärg användas allmänna regler Under 2014 såldes 56 ton bekämpningsmedel/aktiv substans för användning i båtbottenfärger för fritidsbåtar.

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Samspel och samverkan angående gemensamma risker

Samspel och samverkan angående gemensamma risker Bilaga 9 Samspel och samverkan angående gemensamma risker Lars Henriksson Professor i rättsvetenskap, jur. dr, civ. ek. DHS Handelshögskolan i Stockholm 91 SOU 2015:110 Bilaga 9 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet Till Finansdepartementet Enheten för försäkring och redovisning E-postadress: registrator@finance.se 2012-07-12 Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och

Läs mer

Konsekvensutredning H 15

Konsekvensutredning H 15 Konsekvensutredning H 15 av s föreskrifter och allmänna råd (2011:12) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar 2 Konsekvensutredning H 15 Titel: Konsekvensutredning H 15 Utgivare:, maj 2015 Dnr:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter

Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter Promemoria Utvecklad takprismodell för vissa äldre läkemedel och krav på laga kraft av beslut om sanktionsavgifter I juni 2011 fick en utredare i uppdrag att se över vissa frågor om prissättning, tillgänglighet

Läs mer