Riksdagens banhfuomäktiges berättelse. för 1980

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksdagens banhfuomäktiges berättelse. för 1980"

Transkript

1 Riksdagens banhfuomäktiges berättelse för 1980 Helsingfors 1981

2 1981 rd. nr 5 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1980 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1981

3 Finlands Banks verksamhet Finlands Banks verksamhet... Den ekonomiska utvecklingen Finlands Banks penningpolitik... De penningpolitiska åtgärderna... Särskilda finansieringsarrangemang... Finlands Banks valutapolitik... Utvecklingen på den internationella valutaoch finansieringsmarknaden... Valutakurspolitiken och den inhemska valutamarknaden... De långfristiga kapitalrörelserna och den utländska skulden... De kortfristiga kapitalrörelserna... Åtgärder i anslutning till valutakontrollen Bilaterala betalningsarrangemang... Finlands Banks balansräkning och resultaträkning Utlandet... Finansieringsinstituten... Den offentliga sektorn... Företagen... Utelöpande sedlar och mynt samt depositionsbevis... Finlands Banks nettobalans... Sedelutgivningen... Bokslutet... Ärenden handlagda av bankjullmäktige... Revisionen... Granskningen av lånerörelsen och valutahandeln Inventeringen och inspektionen av avdelningskontoren... IN N E H Å L L Sid ISSN H elsingfors Statens tryckericentral Sid. Längmanska fonderna Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 (SIT R A ) Höjning av Finlands Banks räntor och av gränserna för dagslåneräntan Sänkning av gränserna för valutaindextalets variationsområde Fortsättning av verksamheten på dagslånemarknaden Tilläggsränta på affärsbankernas dagslån Räntan på exportdepositioner Räntan på investeringsdepositioner Beviljande av räntefri kontantmedelskredit till bankerna Finlands Banks utländska kreditreserveringar.. 25 Tillstånd till köp av fastighet Mortgage Bank of Finland Oy:s upplåning och kreditanvändning Utländska agenturbanker Donation till stiftelsen för Urho Kekkonens motionsinstitut Justering av befattningshavarnas avlöning Arvode åt tf. medlem av direktionen Ändring av Finlands Banks semesterstadgar.. 27 Beviljade understöd Direktionen Kontrollanterna vid avdelningskontoren Bankfullmäktige Revisorer Den ekonom iska utvecklingen 1980 I motsats till utvecklingen i de flesta andra industriländer fortsatte konjunkturuppgången i Finland Exporttillväxten och den livliga investeringsverksamheten medförde att totalproduktionen alltjämt växte i snabb takt och att sysselsättningen avsevärt förbättrades. Utrikeshandelsprisernas stegring och den starka efterfrågeökningen drev emellertid upp den inhemska inflationen. Resultatet av den starka ekonomiska tillväxten i Finland jämfört med de viktigaste marknadsområdena och av försvagningen av bytesförhållandet blev ett tydligt underskott i bytesbalansen. Tyngdpunkten inom den ekonomiska politiken lades under året på att utjämna efterfrågeökningen och därmed lätta inflationstrycket och skuldsättningen. Den internationella efterfrågan mattades betydligt av under Försvagningen i bytesförhållandet på grund av oljeprisstegringarna bromsade liksom den intensifierade anti-inflatoriska politiken upp tillväxttakten i nästan alla industriländer. Den genomsnittliga totalproduktionen i OECD-länderna blev endast en procent större än Trots att totalefterfrågan i de länder som är viktiga för Finlands export ökade ännu långsammare än inom OECD-området som helhet fortsatte västhandeln att växa ända till slutet av Volymen av den totala västexporten steg med 6 %, vilket var mera än avnämarländernas totala importtillväxt. Härtill bidrog den allmänna internationella råvarulagringen i början av året och den finländska exportens jämförelsevis goda konkurrenskraft. Volymen av exporten till Sovjetunionen ökade med en fjärdedel. Den snabba tillväxten berodde framför allt på de avta! om tilläggsleveranser som ingåtts med anledning av oljeprisets uppgång. Genom att exporten av skofjsindustriprodukter ökade växte marknadsandelarna märkbart. Metallindustrin mottog rikligt med nya K order både från Sovjetunionen och från marknaderna i väst, men leveranserna ökade inte ännu i nämnvärd grad. Vad den övriga varuexporten beträffar tilltog den kemiska industrins och beklädnadsindustrins export snabbast. Inom tjänsteexporten var det inkomsterna från utländska byggnadsprojekt och turismen som steg mest. Den totala volymen av varu- och tjänsteexporten steg med 9 %. Den snabba uppgången i de finländska utrikeshandelspriserna fortsatte under Den drastiska höjningen av oljepriset ledde till att bytesförhållandet försvagades med 4.5 %, vilket i sin tur minskade realinkomsttillväxten i Finland med omkring 1.5 %. Avtalen om tillläggsleveranser till Sovjetunionen dämpade den effekt försämringen av bytesförhållandet hade på produktionen och sysselsättningen. Företagens lönsamhet och finansieringsstruktur förbättrades till följd av den gynnsamma inkomstutvecklingen och höjningen av kapacitetsutnyttjandegraden. Lönsamheten överskred därigenom klart genomsnittet för och 1970-talen. Då produktionskapaciteten dessutom utnyttjades helt inom de flesta centrala industribranscher, ökade investeringarna i rask takt. Fabriksindustrins investeringar växte med 40 %. Även inom servicenäringarna blev investeringsverksamheten mycket livligare. För att dämpa överhettningsfenomenen och uppskjuta husbyggnadsinvesteringarna inom servicenäringarna infördes en investeringsskatt i början av november. Tyngdpunkten för företagens fasta investeringar låg liksom under tidigare år på maskiner och utrustning, men också byggnadsinvesteringarna växte snabbt. Då maskiner och utrustning i större utsträckning än vanligt anskaffades i Finland sattes i synnerhet metallindustrins produktionskapacitet på hårt prov. Fastän förbättringen av sysselsättningen och den snabba stegringen i förtjänstnivån verkade höiande på den nominella tillväxten i hushållens disponibla inkomster, blev realtillväxten

4 5 på grund av försämringen i bytesförhållandet klart mindre än föregående år. Hushållens konsumtionsbenägenhet ökade och volymen av den privata konsumtionen steg med drygt 3 %. Eftersom inflationsförväntningarna blev starkare återspeglades stegringen i hushållens inkomster i en livligare bostadsmarknad. Beroende på prisskillnaden mellan nya och gamla bostäder riktade sig efterfrågan främst mot äldre bostäder. Antalet färdigställda nya bostäder var drygt eller 2 % mera än Inom den offentliga sektorn steg konsumtionsutgifterna med 3 % och de administrativa investeringarna med 2 %. ökningen i den offentliga efterfrågan hölls sålunda inom ramen för de regleringsöverenskommelser som träffats mellan statens och kommunernas centralorganisationer. Statshushållningens totala utgifter ökade rätt obetydligt i volym och bl.a. realinves teringarna och finansinvesteringarna reducerades. En viss minskning av skattebördan stimulerade emellertid den inhemska efterfrågans tillväxt. Kommunernas genomsnittliga uttaxering per skattöre förblev oförändrad. Genom den snabba nominella ökningen av de beskattningsbara inkomsterna och höjningen av de kommunala avgifterna och tarifferna bibehöll kommunerna en jämförelsevis lättad finansieringsställning. Arbetskonflikterna i början av året bromsade upp produktionstillväxten, men de resulterande produktionsbortfallen kompenserades till stor del senare under året. Bruttonationalprodukten växte med 5.3 % och industriproduktionen med 7.5 %. Totalproduktionens tillväxt fördelade sig relativt jämnt på samtliga branscher. Förstärkningen i den ekonomiska tillväxten höjde industrins kapacitetsutnyttjandegrad till samma nivå som under högkonjunkturen i mitten av 1970-talet. Kapacitetsbegränsningen inom vissa branscher dämpade efterfrågetillväxten och ökade inflationstrycket. Samtidigt rådde det brist på yrkeskunnig arbetskraft på en del områden. Flaskhalsarna i produktionen var dock inte lika snäva som vid tidigare konjunkturtoppar. Antalet sysselsatta ökade i genomsnitt med personer jämfört med Det relativa arbetskraftstalet (arbetskraftens andel av befolkningen i arbetsför ålder) nådde i det närmaste samma nivå som under föregående högkonjunktur. Det relativa arbetslöshetstalet föll från 1979 års 6 % till 4.9 %. Nedgången i den öppna arbetslösheten stannade emellertid av redan i början av året, då utbudet av arbetskraft ökade. Emigrationen till de andra nordiska länderna avtog ytterligare; utflyttningen utgjorde personer, vilket var endast personer flera än de återflyttade. Den snabba stegring i utrikeshandelspriserna som börjat redan 1979 gav sig först under 1980 i högre grad till känna i de inhemska priserna och produktionskostnaderna. Samtidigt började också det inhemska kostnadstrycket öka. Inom hela samhällsekonomin gick arbetskostnaderna per enhet upp med 11 %. Det var närmast avmattningen i produktivitetsökningen och höjningen av socialförsäkringsavgifterna som gav fart åt stegringen. Löneglidningarna blev större än året innan men var dock klart mindre än under 1970-talets högkonjunktur. Mätt med arbetskostnaderna per enhet försvagades industrins internationella priskonkurrenskraft en aning. Den livliga inhemska efterfrågan ledde till att kostnadsstegringarna överfördes till priserna snabbare än i allmänhet. Konsumentprisindex gick under året upp med.7 % och dess genomsnittsnivå låg 11.6 % högre än Löntagarnas förtjänstnivåindex steg i genomsnitt med 11.8 %. Importens andel av totalutbudet ökade klart. Den kraftiga efterfrågetillväxten och dess förskjutning mot investeringar i fast kapital och lagerinvesteringar resulterade i en betydande importökning. Importen av investeringsvaror var 31 % större än året innan och volvmen av den totala varuimporten växte med %. Priserna på råolja och bränsle gick i genomsnitt upp med 46 %. Trots att volymen av energiimporten var oförändrad steg energiimportens andel av varuimporten till 28 %. Oljeprisstegringen pressade framför allt upp underskottet i handeln med Sovjetunionen. Detta representerade drygt hälften av handelsbalansens underskott som steg till 5.8 mrd mk. Tjänstebalansen uppvisade ett överskott på 4.3 mrd mk, och kapitalersättningarnas och inkomstöverföringarnas nettounderskott belöpte sig till 3.5 mrd mk. Underskottet i bytesbalansen blev sålunda 5 mrd mk eller 2.7 % av bruttonationalprodukten. Företagen visade ingen större benägenhet att importera långfristigt kapital. Orsak härtill var dels osäkerheten på den internationella kapitalmarknaden dels även de lägre kostnaderna för inhemskt finansieringskapital. Staten lyfte 1.8 mrd mk i utländska krediter, men det oaktat uppgick nettoimporten av långfristigt kapital till endast 0.4 mrd mk. Uppgången i importvärdet och den markanta sänkningen av eurodollarräntorna under början av året föranledde en märkbart livligare import av kortfristigt kapital. Härtill bidrog också åtstramningen av den inhemska finansieringsmarknaden och förskottsbetalningarna för sovjetexporten. Nettoimporten av kortfristigt kapital steg till 5.6 mrd mk. Härav utgjorde affärsbankernas och Postbankens andel som närmast användes för finansiering av utrikeshandeln 4 mrd mk och företagens direkta nettoupplåning och den övriga kapitalimporten 1.6 mrd mk. Nettoimporten av utländskt kapital överskred underskottet i bytesbalansen; Finlands Banks valutareserv växte därför frånsett valutakursförändringarna med 1 mrd mk. Valutareservens fluktuationer påverkade i viss mån den inhemska finansieringsmarknaden men störningarna var mindre än under tidigare år. Statshushållningen hade en lättande effekt på penningmarknaden ända fram till hösten men mot slutet av året blev verkan den motsatta och statens kassareserver steg till samma nivå som i början av året. Bankernas utlåningsökning tilltog ända till mitten av För hela året ökade bankernas krediter till allmänheten med 20 %, vilket var fyra procentenheter mera än inlåningstillväxten. Finlands Banks penningpolitik Dc penningpolitiska åtgärderna Den efterfrågebegränsande penningpolitiska kurs som hade följts alltsedan hösten 1979 fortsatte under 1980 och stramades t.o.m. ytterligare åt. Trycket från den internationella valuta- och kapitalmarknaden via de kortfristiga kapitalrörelserna har under de senaste åren på grund av snabba omslag i kursförväntningarna och fluktuationer i ränteskillnaderna ökat i styrka. Detta liksom växlingarna i statens kassaställning har försvårat regleringen av penningmarknaden. Fastän störningarna på penningmarknaden under redogörelseåret inte var lika svåra som under de närmast föregående åren, var det nödvändigt att rätt ofta justera avvägningen mellan de penningpolitiska medlen för att behålla den penningpolitiska kursen. Penningpolitiken bestod främst i att reglera affärsbankernas centralbanksfinansiering och uppbära kassareservdepositioner av depositionsbankerna. Villkoren för affärsbankernas centralbanksfinansiering 1 reviderades så att tyngdpunkten kom att ligga på differentieringen av tilläggsräntan på dagslån. Under årets lopp ändrades summan av kvoterna för centralbankskredit till grundränta och tilläggsränteskalan för dagslånemarknaden flera gånger. Finlands Bank reglerade utvecklingen på dagslånemarknaden även genom att delta på marknaden som placerare. Kostnaderna för dagslånen påverkades dessutom genom systemet med ränteutjämning. Syftet med detta är att nedbringa de räntekostnader som svängningarna i statshushållningens likviditet via dagslånemarknaden åsamkar affärsbankerna. Nedan granskas verksamhetsårets penningpolitiska åtgärder närmast i kronologisk ordning. Den 1 februari höjdes räntenivån med procentenheter. I enlighet med räntebeslutet steg Finlands Banks grundränta från 8 Vi till 9 J4 % samt den övre gränsen för Finlands Banks räntor på övriga krediter från 9 34 till 10 Vi % och den undre gränsen från 6 34 till 7 V2 %. Samtidigt höjdes den övre gränsen för dagslåneräntan från 24 till % Penninginstituten förutsattes ändra sina utlåningsräntor i motsvarande mån, medan den övre gränsen för dessa räntor höjdes från till 12 V2 %. Även inlåningsräntorna justerades den 1 februari uppåt med 34 procentenheter för alla andra konton utom checkräkningar och postgirokonton. För dessa steg räntan till 2 % mot att de tidigare inte hade givit någon ränta alls. Systemet och villkoren för bankernas centralbanksfinansiering ändrades också vid början av februari. Summan av affärsbankernas kvoter för centralbankskredit till grundränta höjdes från 200 till Kvoterna avsåg alltjämt månadsmedeltal och en affärsbanks checkräkningskredit per dag fick vara högst 1.3 gånger kvoten. Tidigare hade denna koefficient varit 2.5. Vidare slopades de absoluta övre gränserna för affärsbankernas rätt till dagslån liksom deras möjlighet till temiinshandel med obligationer. I stället infördes ett arrangemang, enligt vilket Finlands Bank på 1 Till affärsbankernas centralbanksfinansiering räknas centralbankskrediten i anslutning till bankernas kvoter och affärsbankernas dagslån minskade med deras dagsdepositioner samt terminshandeln med obligationer mellan affärsbankerna och Finlands Bank (terminshandeln med obligationer slopades den 1 februari).

5 6 de dagslån som överstiger vissa gränser började lån utan tilläggsränta, dvs. kvoten multiplicedebitera en stegvis växande tilläggsränta. Grän- rad med fem, reducerades därigenom med 500 sen för dagslån utan tilläggsränta blev lika. Samtidigt skärptes tilläggsränteskalan för med kvoten för krediter till grundränta multi- dagslån sålunda, att den ränta som skulle debiplicerad med fem. På den överskridande de- teras på belopp högre än åtta gånger kvoten len debiterades 4 % i tilläggsränta. Om höjdes från 8 till 10 %. Dessutom meddelades dagslånen emellertid var mera än åtta gånger att Finlands Bank selektivt skulle begränsa sin kvoten utgjorde tilläggsräntan 8 % på över- kreditgivning inom ramen för finansieringsskridningen. Såväl kvoterna som gränserna för arrangemanget för inhemska leveranser, dagslånen hänförde sig till månadsmedeltal (se I stöd av ett statsrådsbeslut uppbars fr.o.m. även s ). Genom reformen förenklades den 1 juni exportdepositioner, vilka för sågsystemet även tekniskt så att bankernas central- varor utgjorde 4 % och för pappersmassa 3 % banksfinansiering härefter i sin helhet sker i av varans exportpris. Exportdepositionerna form av kontokrediter. skulle uppbäras under en period av 12 må- Finlands Bank höjde i februari den depo- nader. Bankfullmäktige beslöt i juni att på sitionsskyldighet bankerna enligt kassareserv- exportdepositionerna erlägga en årlig ränta 3 avtalet hade till 3.4 % av inlåningen vid slutet procentenheter under grundräntan vid motsvaav februari, mot tidigare 3.2 %. I mars höjdes rande tidpunkt minst dock 5 % såsom kassareservskyldigheten till 3.6 % och i april lagen om exportdeposition förutsätter, till 3.8 %. Finlands Bank sänkte den 1 augusti sum- I slutet av februari uppmanade Finlands man av affärsbankernas kvoter för central- Bank penninginstituten att i sin finansiering bankskredit till grundränta från 900 till förhålla sig ytterst återhållsamt till grundande 700. Tilläggsränteskalan för dagslån av nya sågar och gamla sågars kapacitetsut- skärptes samtidigt genom att banken började vidgningar. Läget på marknaden hotade näm- debitera tilläggsränta på den del av dagslånen ligen leda till regional överefterfrågan på virke som överskred kvoten multiplicerad med fyra. och sålunda äventyra efterföljandet av prisre- Om dagslånen var mera än sju, i stället för kommendationsavtalet. tidigare åtta, gånger kvoten debiterades 10 % De kreditpolitiska direktiv som tillställts i tilläggsränta på överskridningen. Dessutom penninginstituten i november 1979 justerades höjdes kassareservskyldigheten till 4.2 % av i slutet av mars. I de nya direktiven framhölls bankernas inlåning vid slutet av juli. att den pågående högkonjunkturen visat sig För att utjämna säsongvariationerna på fivara kraftigare och långvarigare än beräknat, nansieringsmarknaden justerade Finlands Bank Risken för kostnads- och prisglidningar till villkoren för centralbanksfinansieringen vid inföljd av efterfrågetrycket konstaterades klart gången av oktober. Tilläggsränteskalan för ha ökat. För att inflationen skulle kunna dagslån ändrades så att gränsen för fyra prohållas under kontroll och underskottet i bytes- cents tilläggsränta höjdes från fyra till fem balansen på en rimlig nivå måste den in- gånger respektive banks kvot och gränsen för hemska efterfrågeökningen kännbart bromsas, tio procents tilläggsränta från sju till åtta Det ansågs därför nödvändigt att penning- gånger kvoten. Av de följande sammanställinstituten dämpade sin kreditökning. ningarna framgår kvoterna för affärsbankernas Den 1 juni sänktes de sammanlagda kvoterna centralbankskredit liksom de olika bankernas för centralbankskredit till grundränta med 100 rätt att utnyttja dagslån under redogörelseåret. till 900. Maximibeloppet av dags- Affärsbankernas centralbankskreditkvoter 1980, ACA FBF HAB KOP SCAB ÅAB X) 6 3 4j9 4.2 Summa Affärsbankernas dagslånerätt 1980, ACA FBF HAB KOP SCAB ÅAB Dagslån utan tilläggsränta, summa Dagslån med 4 % tillläggsränta, summa Dagslån med 8 eller 10 % tilläggsränta, ' Maximibelopp av dagslån. överskridande krediter krävde terminshandel med obligationer. : Tilläggsräntan var 8 % och 1 0 % fr.o.m Statsrådet beslöt att börja uppbära investeringsskatt på vissa husbyggnadsarbeten den 3 november. I oktober meddelade Finlands Bank penninginstituten att dessa inte förutsattes delta i finansieringen av sådana byggnadsprojekt som berördes av investeringsskatten. Finlands Bank beslöt i oktober att ge penninginstituten möjlighet att uppta räntefria kontantmedelskrediter motsvarande bankernas innehav av kontanta medel. Härigenom skulle onödig behandling och transport av kontanter kunna undvikas (se s. 2 5 ). Penninginstituten fick i november nya kreditpolitiska direktiv. De främsta målen för centralbankspolitiken under den närmaste tiden ansågs vara att bekämpa inflationen och begränsa underskottet i bytesbalansen. Penninginstituten borde under 1981 inrikta sig på att inte öka användningen av centralbanksfinansiering. Detta skulle kräva att penninginstituten tillsvidare underkastade alla kreditansökningar en sträng gallring. Nya krediter skulle beviljas närmast för lönsamma produktiva investeringar. Därtill konstaterades att den penningpolitiska linjen ytterligare måste skärpas ifall inte tillräckligt stöd i bekämpandet av balansrubbningarna i ekonomin skulle fås från andra ekonomisk-politiska sektorer. Mot slutet av året justerade Finlands Bank ånyo villkoren för centralbanksfinansieringen för att förhindra en temporär lättnad på penningmarknaden. Affärsbankernas sammanlagda kvoter för centralbankskredit till grundränta sänktes den 1 december från 700 till 600, vilket reducerade maximibeloppet av dagslån utan tilläggsränta med 500. Samtidigt höjdes kassareservskyldigheten till 4.6 % av inlåningen vid slutet av november. Bankfullmäktige förlängde i november direktionens rätt att på dagsdepositionerna kreditera och på dagslånen debitera en årlig ränta sålunda, att räntan fr.o.m kunde vara högst 15 procentenheter högre än den för tillfället gällande grundräntan. Grundräntan fastslogs som lägsta möjliga ränta på dagslånen. I motsats till tidigare var beslutet inte tidsbegränsat utan är i kraft tillsvidare. Till följd av säsongvariationerna beslöt Finlands Bank i december att för januari 1981 sänka affärsbankernas centralbankskreditkvoter med 10 %. Gränserna för tilläggsräntan på dagslån sjönk i motsvarande grad. För hela sin centralbanksfinansiering betalade affärsbankerna under redogörelseåret en genomsnittlig nettoränta om 12.4 %.1 Året innan hade motsvarande ränta varit 9.0 %. Skillnaden mellan medelräntan på centralbanksfinansieringen och den genomsnittliga grundräntan växte från 1.4 procentenheter 1979 till 3.2 procentenheter Räntan på dagslån uppgick i januari till i genomsnitt närmare %. Genom reformen 1 Medelräntan på centralbanksfinansieringen innefattade förutom räntan på centralbankskrediten även affärsbankernas nettokostnader för användningen av dagslånemarknaden och kursdifferenserna vid terminshandel med obligationer. 7

6 8 9 av systemet för centralbanksfinansiering vid början av februari ändrades dagslåneräntans karaktär; efter det att tilläggsräntorna på dagslån införts avspeglade räntan inte längre priset för marginalfinansiering. I februari sjönk dagslåneräntan till i genomsnitt 11 %. Den steg igen under vårens lopp till 12.5 % och hölls på denna nivå resten av året. Finlands Bank hade hela året placeringar på dagslånemarknaden. I genomsnitt utgjorde efterfrågan på dagslån under året och utbudet av dagsdepositioner 868. Dagslåneräntan var i genomsnitt 12.4 % och låntagarnas ränta utan tilläggsränta efter det att ränteutjämning företagits 12.1 %. Kassareservskyldigheten höjdes under årets lopp stegvis från 3.2 till 4.6 % av inlåningen såsom ovan relaterats. Vid årets utgång uppgick kassareservdepositionerna, beräknade på basen av inlåningen vid slutet av november, till Under 1980 uppbars i kassareservdepositioner. Beloppet av utelöpande depositionsbevis som sålts till staten utgjorde vid början av verksamhetsåret På sommaren var beloppet av depositionsbevisen över 3 mrd mk då det var som störst. Därefter sjönk det emellertid för att vid årets utgång uppgå till Statsrådet vidtog under redovisningsåret en del åtgärder som nära anslöt sig till penningpolitiken. Sådana var förutom införandet av exportdepositioner och investeringsskatt besluten om investeringsreserveringar och konjunkturdepositioner. I april förlängde statsrådet det specialtillstånd enligt vilket investeringsreserveringarna fick uppgå till högst 70 % av vinsten för en räkenskapsperiod, till utgången av Statsrådet beslöt i oktober att förlänga tillståndet ända till slutet av mars Bankfullmäktige beslöt att i motsvarande mån förlänga den period för vilken investeringsdepositioner i Finlands Bank kunde göras mot en högre ränta än den i lagen fastställda minimiräntan. Denna ligger 1.5 procentenheter under Finlands Banks grundränta. Statsrådet beslöt i juni att den 1 oktober börja uppbära konjunkturdepositioner av företagen. På depositionerna som insätts i Finlands Bank erläggs enligt lagen en årlig ränta om 3 %. Vid årsskiftet hade 37 influtit i konjunkturdepositioner. Exportdepositionerna belöpte sig vid utgången av året till 110. Av det lån på 700 som Finlands Bank i april 1978 hade beviljat staten lyftes 354 i januari. Lånet amorterades under 1980 med 188 och det utestående beloppet var vid slutet av året 512. Särskilda finansieringsarrangemang Finlands Banks ordinarie specialkreditarrangemang gäller inhemska leveranskrediter (s.k. KTR-krediter), nyexportkrediter och kortfristiga exportkrediter. Villkoren för dem preciserades till vissa delar under året. Dessutom höjdes räntan på krediterna lika mycket som grundräntan. Det sammanlagda kreditbeståndet för finansieringsarrangemangen var vid årets slut eller 40 % större än ett år tidigare. Inom ramen för finansieringsarrangemanget för inhemska leveranser finansieras den inhemska industrins leveranser av kapitalvaror till inhemska beställare. Syftet med arrangemanget är att på den inhemska marknaden garantera de finländska företagen lika goda konkurrensvillkor som de utländska tillverkarna vad leveranskrediter beträffar. I arrangemanget deltar Finlands Bank, affärsbankerna och Postbanken. Vid ingången av februari steg räntan på krediterna i samma mån som grundräntan eller till 9 Va %. Finlands Banks andel av den kreditfinansierade delen av köpeskillingen bibehölls vid 50 %. På grund av den fortsatt livliga investeringsverksamheten reserverades under året inhemska leveranskrediter till ett belopp av 2 321, vilket var ungefär lika mycket som föregående år. Den största andelen av reserveringarna representerades alltjämt av maskiner till skogsindustrin, med 56 95, och fartyg, med 19 %. Vid årets slut uppgick kreditreserveringarna till Det sammanlagda beloppet av de krediter som lyftes under året var eller dubbelt större än ett år tidigare. Finlands Banks finansieringsandel utgjorde vid utgången av året Med nyexportkrediter finansieras det tilläggsbehov av driftskapital under tillverkningstiden som beror på småindustrins och den medelstora industrins exportökning. De finansierande bankernas ränta på nyexportkrediterna höjdes vid början av februari till 8 V2 %. Beloppet av nyexportkrediterna steg 1980 med 44 % för att vid slutet av året uppgå till 449. Textil-, beklädnads- och läderindustrins andel av kreditbeståndet var 32 %, metall- och verkstadsindustrins 27 % och pälsdjursfarmernas 11 %. Nyexportkrediter utnyttjades vid årets slut av företag, av vilka var pälsdjursfarmer. Finansieringsarrangemanget med kortfristiga exportkrediter är avsett för finansiering av sådana högst 24 månaders exportkrediter, som beviljats den utländska köparen i samband med export som skall betalas i konvertibel valuta. Den ränta som för finansieringen debiteras företagen höjdes vid den allmänna räntehöjningen den 1 februari till 8 V2 % för exportleveranser med en betalningstid av högst 12 månader och till 9 % då betalningstiden överskrider 12 månader. Kreditbeståndet för finansieringsarrangemanget med kortfristiga exportkrediter, inkl. krediter till factoringbolag, växte under året med 15 % till Uppgången i kreditbeståndet skedde under senare halvåret, då ränteskillnaden mellan inhemsk och utländsk finansiering ånyo ökade kännbart. Av hela kreditbeståndet representerade verkstadsvaruindustrin 44 %, textil-, beklädnads- och läderindustrin 14 % och metallindustrin 12 %. Finansieringen utnyttjades vid årets utgång av 697 företag. Finlands Banks valutapolitik Utvecklingen på den internationella valuta- och finansieringsmarknaden Den internationella valuta- och finansieringsmarknaden var under 1980 i likhet med tidigare år instabil. Osäkerheten var framför allt en följd av de plötsliga och stora förändringarna i dollarns räntenivå. Dessa berodde i sin tur i huvudsak på Förenta staternas nya penningpolitiska kurs. Vid ingången av året var de amerikanska bankernas primärränta, dvs. den kortfristiga utlåningsränta som de debiterade sina bästa kunder 15 %. I april hade räntan stigit till hela 20 %. Därefter sjönk räntorna snabbt och på sommaren var denna grundränta när den var som lägst %. Under andra halvåret började räntenivån ånyo stiga och i december nådde grundräntan en ny toppnotering, nämligen 21 V2 %. På euromarknaden följde dollarräntan för depositioner rätt exakt denna utveckling. Ränteskillnaderna mellan dollarn och andra valutor fluktuerade kraftigt under året. Variationerna i ränteskillnaderna hade hela året ett dominerande inflytande på valutakursförändringarna. Andra faktorer såsom inflationstakten och handelsbalansutvecklingen var av avsevärt mindre betydelse än under tidigare år. Detta framgick bl. a. av att det engelska pundet steg i värde. Trots den snabba inflationsutvecklingen i Storbritannien förstärktes pundet under årets lopp med 7 % i förhållande till dollarn. Stöd hade pundet dels i den genomsnittligt höga räntenivån, dels i de växande brittiska oljeintäkterna. Av de övriga viktigare valutorna försvagades D-marken med % gentemot dollarn även om inflationen var jämförelsevis svag i Västtyskland. Detta förklarades av den stora ränteskillnaden mellan marken och dollarn och den starka tillväxten i det tyska bytesbalansunderskottet. Inom det europeiska valutasystemet befann sig D-marken tidvis i nedre delen av bandet så att centralbanken blev tvungen till stödoperationer. Den schweiziska francen som i sin utveckling följde D-marken försvagades med 11 % i förhållande till dollarn. Den japanska yenen förstärktes mest eller med 15 % mot dollarn. Ett år tidigare hade den försvagats med hela 20 %. Höjande på yenens värde verkade den betydande retarderingen i den japanska inflationen och förbättringen av landets handelsbalans. Också de oljeproducerande ländernas ansenliga placeringar på den japanska marknaden stärkte yenens kurs. Den markanta spekulativa stegring i guldpriset som inletts 1979 avstannade i början av Guldets pris var ännu i januari 840 dollar per uns men hade vid slutet av året fallit till 588 dollar per uns. Trots de kraftiga svängningarna i dollarräntorna blev beloppet av offentliggjorda lån på den internationella finansieringsmarknaden nästan lika stort som ett år tidigare eller omkring 120 mrd dollar. Det faktiska lånebeloppet var ännu större beroende på att de bilaterala finansieringsarrangemangen tilltog under redovisningsåret. De höga räntorna samt ränterörelserna minskade upplåningen på eurokreditmarknaden. Summan av offentliggjorda eurolån stannade vid omkring 78 mrd dollar eller 6 % under siffran för föregående år. Det var de oljeimporterande utvecklingsländernas höga skuldsättningsgrad som började dra ned deras upp K

7 10 11 Iåning på euromarknaden. Industriländernas upplåning steg däremot. Oavsett marknadslägets fluktuationer blev de utländska obligationsemissionerna något större än året innan eller omkring 42 mrd dollar. Härav var de internationella obligationernas eller eurobondlånens andel alltjämt störst eller omkring 24 mrd dollar. Dollarobligationerna med rörlig ränta ökade snabbast på euromarknaden. Den schweiziska, den västtyska och den japanska obligationsmarknaden bibehöll alla sin ställning som betydelsefulla kapitalkällor och de utländska emissionerna nå dessa marknader steg till sammanlagt ungefär samma belopp som under Valutakurspolitiken och den inhemska valutamarknaden Den inhemska valutamarknaden var under 1980 mycket lugn och förändringarna i Finlands Banks konvertibla valutareserv små trots de yttre störningsmomenten. Minst eller var den konvertibla reserven i januari och störst eller i juli. Förväntningarnas störande inverkan på den inhemska valuta- och penningmarknadens utveckling mildrades genom att intervallet för valutaindex gjordes lika stort i vardera riktningen. Statsrådet beslöt den 30 januari på framställning av Finlands Bank att sänka gränserna för indextalets variationsområde med c. 2 %. De nya gränserna blev och Innan dess hade de varit och Själva valutaindextalet bibehölls dock oförändrat eller på poängtalet För att dämpa det inhemska inflationstrycket, som orsakades av att import- och exportpriserna hela tiden steg i snabb takt, beslöt Finlands Banks direktion att den 25 mars sänka valutaindextalet från poängtalet till 1.1. På denna nivå låg månadsmedeltalet för index ännu vid utgången av Valutaindextalets månadsgenomsnitt 1980 ( ) januari juli februari augusti m a r s september april oktober maj november juni december Under årets lopp fluktuerade markkurserna för de olika valutorna avsevärt i takt med förändringarna i den internationella kursstrukturen. Uttryckt med valutaindex förstärktes den finska markens värde med 2 %. Markkursen för dollarn steg med 3.5 % och för det engelska pundet med 11.1 %. Den svenska kronan försvagades däremot med 1.9 % gentemot marken, D-marken med 8.7 % och sovjetrubeln med 1.3 %. Terminsmarknaden för valutor var lugn i början av året. Finlands Banks terminskurser för dollarn baserade sig på den s.k. räntepariteten, dvs. skillnaden mellan de inhemska och de utländska räntorna. Den 1 april drog sig Finlands Bank bort från terminsmarknaden för konvertibla valutor och slutade att notera dollarns terminskurser för valutabankerna. Därefter sjönk saldona för bankens gällande terminskontrakt i US-dollar småningom. Samma datum trädde Finlands Banks nya direktiv för terminsmarknaden i kraft. Avsikten med dem var att reformera terminsmarknaden för konvertibla valutor så, att denna under normala förhållanden skulle skötas av valutabankerna. Härigenom började terminsmarknaden fungera enligt praxis i industriländerna. Samtidigt fick bankerna också direktiv om de största tillåtna öppna valutapositionerna och om rapporteringen till Finlands Bank om terminsmarknaden och de öppna positionerna. För att trygga verksamheten på terminsmarknaden beviljade Finlands Bank dessutom bankerna tillstånd att uppta utländsk kredit för att täcka riskerna i samband med sina terminsköp. Terminsmarknaden fungerade under året tillfredsställande trots de kraftiga svängningarna i dollarräntan. Bankerna noterar sina terminskurser i huvudsak på basen av räntepariteten och terminskurserna för dollarn har därför varierat betydligt. Finlands Bank täcker alltjämt terminskontrakt i rubel eller clearingdollar mellan bankerna och deras kunder, eftersom bankerna inte har några andra möjligheter att täcka de valutarisker som dessa kontrakt medför. Finlands Banks terminsfordringar i rubel uppgick vid slutet av året till 102 milj. rubel eller 96 milj. rubel mera än ett år tidigare. Terminsskulderna i rubel blev 15 milj. rubel eller 1.5 milj. rubel större än vid föregående årsskifte. Finlands Banks konvertibla valutareserv växte under verksamhetsåret med Valutornas säljkurser vid slutet av 1979 och 1980, mk V aluta U SD C A D G B P I E P SEK NOK DKK Frankfurt a. M DEM NLG B E C B E L CHF FRF IT L Wien ATS PTE ESP JPY ISK Moskva, clearin g S U R Per enhet, resten per 100 enheter. 2 Kommersiell kurs. 3 Finansiell kurs. till Uppgången kunde främst tillskrivas de konvertibla valutafordringarna, som ökade med 863 till De utländska masskuldebreven hade sedan den 1 januari 1980 räknats till reserven och belöpte sig vid årets slut till eller 376 mera än ett år tidigare. Finlands Banks bundna reserv krympte 1980 med 79. Under året gjordes inga amorteringar på Internationella valutafondens oljefacilitet från 1975 och Det utestående beloppet var vid slutet av året 325. Vid utgången av 1980 hade Finlands Bank avtal med utländska banker om kreditreserveringar på sammanlagt milj. US-dollar. Dessa kan vid behov utnyttjas för att stärka landets valutareserv. Vid slutet av året hade banken inga utnyttjade reservkrediter. De långfristiga kapitalrörelserna och den utländska skulden Inflödet av långfristigt kapital blev under 1980 mycket mindre än väntat. Företagens långfristiga kapitalimport var rätt obetydlig trots att deras investeringar ökade påfallande. Att investeringarna i lägre grad än tidigare finansierades med utländsk kredit berodde på de höga räntorna på den internationella finansieringsmarknaden under första halvåret och hösten och på de snabba variationerna i valutakursförväntningarna. Också förbättringen av företagens inkomstfinansiering under högkonjunkturen och spelrummet på den inhemska finansieringsmarknaden ända fram till hösten reducerade behovet av kapitalinförsel. Frånsett sommarmånaderna var kostnaderna för inhemskt finansieringskapital dessutom förmånligare än för utländskt kapital. Det var framför allt skogs- och metallindustrins reinvesteringar och nyinvesteringar som finansierades med importerat långfristigt kapital. Statens kapitalimport inföll nästan i sin helhet under första kvartalet. Statens totala nettokapitalimport blev något mindre än ett år tidigare eller 1.6 mrd mk. Finlands utländska nettoskuld steg under redovisningsåret enligt preliminära uppgifter med 5.2 mrd mk och uppgick vid årets utgång till 29.8 mrd mk. Den långfristiga nettoskulden

8 12 Finlands utländska skuld vid slutet av , Långfristig bruttoskuld 1... Långfristig bruttofordran Långfristig nettoskuld Kortfristig bruttoskuld... Kortfristig bruttofordran Kortfristig nettoskuld ( + ) /nettofordran ( ) Hela den utländska nettoskulden i % av BNP till marknadspris Saldona för den långfristiga skulden och fordran har beräknats enligt kurserna på saldodagen. 2 Preliminär uppgift. växte med 0.2 mrd mk och största delen av ökningen, 5.0 mrd mk, härrörde alltså från den kortfristiga skulden. Härtill bidrog den ökning i företagens handelskreditskuld som hade samband med försämringen av handelsbalansen. Den utländska nettoskuldens andel av bruttonationalprodukten till marknadspris steg med 0.6 procentenheter till 15.9 %. Finlands kreditvärdighet på den internationella finansieringsmarknaden var alltjämt god. Finlands långfristiga utländska bruttoskuld uppgick vid slutet av året till 36.5 mrd mk. Dragningarna överskred amorteringarna med 1.2 mrd mk. Vid slutet av året var 44 % av skulden denominerad i US-dollar, 12 % i schweizerfrancs och 11 % i D-mark. Återstoden fördelade sig på ungefär 20 olika valutor. Dragningarna av långfristigt utländskt kapital blev 1980 omkring en femtedel mindre än ett år tidigare eller 5.5 mrd mk. Härav representerade de finländska obligationsemissionerna utomlands 1.5 mrd mk. Under redogörelseåret upptogs följande 7 finländska obligationslån i utlandet: Staten milj. DEM 1 Staten m ilj.nlg Staten mrd JP Y Staten mrd JP Y Finlands Exportkredit Ab.. 50 milj. USD Staten milj. CHF Industribanken i Finland Ab 50 milj. DEM 1 Emitterat i december Långfristiga importkrediter lyftes till ett värde av 0.5 mrd mk, vilket var ungefär lika mycket som året innan. Amorteringarna på den långfristiga bruttoskulden uppgick under året till 4.3 mrd mk eller omkring en femtedel mindre än föregående år. Den höga internationella räntenivån resulterade i att ränteutgifterna för skulden ökade med 6 % till 3.2 mrd mk. Den vägda medelräntan för finansieringslånen steg från 9.2 % vid årets ingång till 9.6 % vid slutet av året. Utländska företags direkta nettoinvesteringar i Finland utgjorde 104 eller ungefär lika mycket som ett år tidigare. Det sammanlagda värdet av utländska direktinvesteringar i Finland var vid årets utgång 2.1 mrd mk. Antalet företag i Finland med en utländsk ägarandel på över 20 % var vid årsskiftet 926. Finlands långfristiga utländska bruttofordran växte med 15 % och belöpte sig vid årets slut till 7.7 mrd mk. Den största posten, 3.9 mrd mk, bestod av exportkrediter. Nettoökningen för dessa blev 0.4 mrd mk. De fordringar som hänförde sig till finansieringslånen förblev så gott som oförändrade och uppgick till 0.3 mrd mk. De utestående utvecklingskrediterna minskade ytterligare. Under verksamhetsåret ombildades 49 av utvecklingskrediterna till gåvohjälp så att kreditbeloppet vid slutet av året utgjorde 55. Finländska företags direkta nettoinvesteringar i utlandet var under räkenskapsåret 481 eller ungefär lika stora som Vid årets utgång uppgick det sammanlagda värdet av direkta nettoinvesteringar i utlandet till 2.8 mrd mk. Samtidigt fanns det utomlands företag där den finländska ägarandelen var över 20 %. De kortfristiga kapitalrörelserna Inflödet av kortfristigt kapital var under början av året obetydligt. För handelskrediterna ökade nettofordran ända fram till sommaren närmast till följd av den höga internationella räntenivån. I form av handelskrediter importerades 1.6 mrd mk kortfristigt kapital. Det kapitalinflöde som gick via bankerna och som i första hand var avsett för utrikeshandelns finansiering växte allt från maj månad, tills den nya stegringen i dollarräntorna mot slutet av året åter dämpade lusten att importera kapital. Under året som helhet gick valutabankernas kortfristiga utländska nettoskuld upp med omkring 4 mrd mk. Åtgärder i anslutning till valutakontrollen För att effektivera uppföljningen av betalningsrörelsen inom utrikeshandeln infördes den 1 april 1980 ett enhetligt informationssystem för utrikeshandeln. De ändringar i valutabestämmelserna som följde med det nya systemet trädde i kraft samma dag. Finlands Bank beslöt i oktober att utvidga valutabankernas rätt att sälja valuta främst för vissa löpande betalningar. I december fastställde Finlands Bank kvoter för de krediter de olika bankerna kunde uppta från utländska banker och förmedla till importörerna att användas för kontantbetalning av importen. Syftet med åtgärden var att stöda den inhemska penningpolitiken och att bättre än tidigare kunna övervaka den kortfristiga kapitalimporten via bankerna. Båda besluten trädde i kraft vid ingången av Valutalagens giltighetstid förlängdes genom en lag given den 30 december till utgången av Bilaterala betalningsarrangemang K Finland hade vid slutet av 1980 bilaterala betalningsavtal med åtta socialistiska länder. Enligt avtalen användes clearingrubeln som kontovaluta i transaktionerna med Sovjetunionen, clearingdollarn i transaktionerna med Bulgarien, Rumänien, Tyska demokratiska republiken och Ungern och clearingmarken i transaktionerna med Kina. Med Polen och Tjeckoslovakien fortsattes betalningsarrangemanget med konton i fritt konvertibla US-dollar. r Betalningarna mellan Finland och Mongoliet sköttes enligt handelsavtalet länderna emellan i konvertibla US-dollar via konton i Finlands Bank och den mongoliska centralbanken. Finlands Banks balansräkning och resultaträkning Utlandet Finlands Banks konvertibla valutareserv växte under 1980 med till Uppgången kunde främst tillskrivas de konvertibla valutafordringarna, som ökade med 863 till De utländska massskuldebreven hade sedan början av räkenskapsåret räknats till den konvertibla reserven och deras belopp steg med 376 till Oaktat tillväxten i bytesbalansens underskott och de stora fluktuationerna i den internationella räntenivån var den konvertibla valutareserven påfallande stabil under året. Vad de övriga posterna i den konvertibla reserven beträffar, förblev guldinnehavet oförändrat eller 1 073, medan reservtranchen i Internationella valutafonden ökade med 155 och de särskilda dragningsrätterna minskade med 33. Nettoskulden på de bundna valutakontona steg under året med 79 och uppgick vid årets slut till 757. De bundna valutafordringarna ökade med 54 till 208 och de bundna valutaskulderna med 3 till 965. Finlands Banks övriga fordringar på utlandet, som endast består av markandelen i Internationella valutafonden, växte med 486 till Ökningen berodde på att Finlands kvot i Internationella valutafonden höjdes. Finlands Banks övriga utländska skulder steg med 612 till Av dem gick Internationella valutafondens markkonton på grund av kvothöjningen upp med 479 till och de tilldelade särskilda dragningsrätterna till följd av nytilldelningar med 3 till 566. Finlands Banks utländska nettotillgodohavanden växte med 1 152, eftersom de ut-

9 14 Utländska konton Guld Särskilda dragningsrätter Reservtranchen i Internationella valutafonden 225 Utländska masskuldebrev Konvertibla v alu to r Bundna valutor Förändring Guld och valutafordringar Markandelen i Internationella valutafonden övriga fordringar på utlandet Summa utländska fordringar Konvertibla k o n to n Bundna konton Valutaskulder Internationella valutafondens markkonton Tilldelade särskilda dragningsrätter Tidsbundna skulder... Övriga utländska skulder Summa utländska skulder Utländska nettotillgodohavanden ländska fordringarna ökade med och de utländska skulderna med 749. Vid slutet av året uppgick de utländska nettotil] godohavandena till Finansieringsinstituten Finlands Banks nettotillgodohavanden i finansieringsinstitut växte med 116 och uppgick vid årets slut till Affärsbankernas centralbanksfinansiering steg med 29 till 4 2. Härav bestod 458 eller 225 mera än vid föregående årsskifte av checkräkningskredit till grundränta beviljad i anslutning till kvoterna och eller 196 mindre än året innan av dagslån. Dagsdepositionerna på Finlands Banks dagslånemarknad belöpte sig vid årets utgång till 290 och dagslånen till Dagsdepositionernas summa var 841 mindre än ett år tidigare och dagslånens 196 mindre. Skillnaden, som vid slutet av 1980 utgjorde 3 384, täcktes genom Finlands Banks egna placeringar på dagslånemarknaden. Placeringen var vid årsskiftet 645 större än vid slutet av På basen av kassareservavtalet med penninginstituten från 1979 uppbar Finlands Bank ytterligare i kassareservdepositioner. Dessa uppgick vid slutet av året till sammanlagt Härav utgjorde affärsbankernas (exkl. ACA och SCAB) depositioner 1 162, andelsbankernas (inkl. ACA) 767, sparbankernas (inkl. SCAB) 981 och Postbankens 407. Beloppet av finansieringsinstitutens kapitalimportdepositioner var vid början av året 140 och minskade under årets lopp med 32. Kontantmedelskrediterna som har beviljats bankerna sedan november 1980, utgjorde vid årsslutet 643. Finlands Banks innehav av finansieringsinstitutens masskuldebrev ökade med 119 till 527. Finansieringsinstitutens konton Förändring Bankernas checkräkningar Kontantmedelskrediter Fordringar på finansieringsinstitut Bankernas checkräkningar Dagsdepositioner Kassareservdepositioner Kapitalimportdepositioner Skulder till finansieringsinstitut Nettotillgodohavanden i finansieringsinstitut Utöver fordringarna och skulderna har finansieringsinstituten en del sådana ansvarsförbindelser gentemot Finlands Bank som uppkommit i samband med olika finansieringsarrangemang. Växlar som Finlands Bank köpt men som bankerna bär ansvaret för är exportväxlarna och nyexportväxlarna. I Finlands Banks balansräkning står dessa växlar tillsammans för posten Exportfinansiering bland fordringar på företag. Till ansvarssumman hör även de garantier bankerna lämnat för de inhemska leveranskrediterna. Den offentliga sektorns konton Den offentliga sektorn Finlands Banks fordringar på den offentliga sektorn växte med 341 till Staten lyfte i januari resten eller 354 av det skuldebrevslån på 700 som Finlands Bank 1978 beviljat den. Lånebeloppet uppgick vid slutet av året till 512, eftersom staten under senare halvåret amorterade sammanlagt 188 av lånet. Finlands Banks innehav av statens masskuldebrev steg med 143 och bankens övriga fordringar på den offentliga sektorn med Förändring Statens skuldebrev Statens metallmyntsansvar Fordringar på den offentliga sektorn Konjunkturfondsdepositioner Konjunkturdepositioner Kapitalimportdepositioner Skulder till den offentliga se k to rn Nettotillgodohavanden hos den offentliga sek

10 16 Finlands Banks skulder till den offentliga sektorn ökade med 204 till 591. Statens konjunkturfondsdepositioner, som vid årets början belöpte sig till 42, växte med 503 till följd av att 500 vid årets utgång överfördes till statens konjunkturfond och att räntan lades till kapitalet. Däremot lyftes den offentliga sektorns kapitalimportdepositioner, som vid slutet av 1979 hade utgjort 339, i sin helhet under början av räkenskapsåret. En ny post bland skulderna till den offentliga sektorn är konjunkturdepositionerna. Staten började den 1 oktober uppbära sådana depositioner av företagen, och vid årsskiftet hade 37 influtit. Finlands Banks nettotillgodohavanden hos den offentliga sektorn steg med 7 och uppgick vid slutet av året till 634. Företagen Finlands Banks fordringar på företag steg med 879 till För exportfinansieringen, som består av utländska växlar och nyexportväxlar, blev ökningen 272. Beloppet av nyexportväxlarna växte med 8 till 449 och av de kortfristiga exportkrediterna med 4 till Finansieringen av inhemska leveranser gick upp med 609 till Det sammanlagda kreditbeståndet för dessa tre särskilda finansieringsarrangemang var vid årets slut eller 881 större än ett år tidigare. Vad de övriga fordringarna beträffar, ökade Finlands Banks innehav av företagens masskuldebrev med 15, medan de icke specificerade fordringarna minskade med 17. Skulderna till företag växte med 575 till 978. Nettobeloppet av investeringsoch fartygsanskaffningsdepositionerna steg med 584 till 717, medan kapitalimportdepositionerna sjönk med 171. En ny post bland skulderna till företagen är exportdepositionerna. Dessa har med stöd av ett statsrådsbeslut uppburits av företagen sedan början av juni Vid slutet av året hade i dessa depositioner influtit allt som allt 110. Finlands Banks nettoutlåning till företag ökade med 304 och uppgick vid årets slut till Utelöpande sedlar och mynt samt depositionsbevis Beloppet av utelöpande sedlar och mynt växte med 579 och utgjorde vid årets utgång Härav svarade sedelstocken för och metallmynten för 382. Dessutom ingår i balansposten Övriga skulder sedlar i den gamla myntenheten till ett värde av 9. De utelöpande depositionsbevisens belopp var vid slutet av året eller 200 större än vid föregående årsskifte. Finland Banks nettobalans Som sammandrag av den tidigare genomgången av hur posterna i Finlands Banks Nettobalansposterna balansräkning utvecklats presenteras nedan nettobalansen enligt huvudsektorer, Utländska nettotillgodohavanden Förändring Nettotillgodohavanden i finansieringsinstitut Nettotillgodohavanden i företag Nettotillgodohavanden hos den offentliga = Summa nettotillgodohavanden Utelöpande depositionsbevis Utelöpande sedlar och mynt Eget kapital, värderegleringsräkningar och övriga balansposter, netto = Summa nettoskulder och eget kapital Sedelutgivningen Den ordinarie sedeltäckningen, till vilken hänförs guldreserven och bankens ostridiga fordringar på utlandet, steg 1980 med till Den supplementära sedeltäckningen, vilken består av inhemska växlar som kan godkännas som täckning, växte med 1 6 och låg vid årets slut vid den övre gränsen enligt reglementet, dvs Hela sedelutgivningsrätten ökade sålunda med Sedelutgivningen, dvs. den utelöpande sedelstocken, de av bankens förbindelser som bör betalas vid anfordran 17 Sedelutgivningsbalansen Exportfinansiering... Finansiering av inhemska leveranser... Masskuldebrev... ö v riga... Fordringar på fö re ta g... Investerings- och fartygsanskaffningsdepositioner... Kapitalimportdepositioner... Exportdepositioner... övriga... Skulder till fö re ta g... Nettotillgodohavanden i företag Företagens konton Förändring _ Sed elutgi vningsrätt Ordinarie täckning Supplementär täckning Sedelutgivning Utelöpande sedlar Förbindelser betalbara vid anfordran Outnyttjad checkkredit Förändring Summa Summa Sedelutgivningsreserv och det outnyttjade beloppet av checkkrediter- Bokslutet na, gick upp med sammanlagt 756. Sedel- På nästa sida återges Finlands Banks bautgivmngsreserven förstärktes sålunda med lansräkning för 1979 och Beloppen är till angivna i miljoner mark.

Riksdagens banhfudmifldlges berättelse för ar 1979

Riksdagens banhfudmifldlges berättelse för ar 1979 Riksdagens banhfudmifldlges berättelse för ar 1979 Helsingfors 1980 1980 rd. nr 7 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1979 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT 8 HELSINGFORS 1980 INNEHÅLL Finlands Banks

Läs mer

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973

RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR ÅR 1973 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1974 INNE HÅLL

Läs mer

Riksdagens bankfedmäkliges berättelse M 1981

Riksdagens bankfedmäkliges berättelse M 1981 Riksdagens bankfedmäkliges berättelse M 1981 8 Helsingfors 1982 1982 rd. nr 3 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1981 * TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1982 Finlands Banks verksamhet Finlands

Läs mer

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter:

PROGNOS 24.8.2004. Ekonomisk prognos 2004-2005 INDUSTRIPRODUKTIONEN HAR ÅTERHÄMTAT SIG SAMHÄLLSEKONOMIN VÄNDER UPPÅT. Tilläggsuppgifter: PROGNOS 24.8.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Ekonomisk prognos

Läs mer

FINLAND OCH PUNDKURSEN

FINLAND OCH PUNDKURSEN FINLAND OCH PUNDKURSEN Av bankdirektör R. VON FIEANDT, Helsingfors I ANSLUTNING till den i Sverige pågående diskussionen i valutafrågan har Svensk Tidskrift anhållit om en redogörelse för huru vi i Finland

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse for 1983 Helsingfors 1984 1984 rd. nr 4 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1983 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1984 Finlands Banks verksamhet Sid.

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN

2004-2005: KONSUMTIONEN BÄR UPP TILLVÄXTEN PROGNOS 18.3.2004 Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535 7349 e-mail: Heikki.Taimio@labour.fi Prognos 2004-2005:

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten.

RP 172/2007 rd. att skydda sig mot sådana ränte- och valutarisker som är förenade med ränteutjämningsverksamheten. RP 172/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 i lagen om utjämning av räntan för offentligt understödda export- och fartygskrediter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Det gällande statsrådsbeslutet om ställande av statsborgen för finansieringen av EFSF fattades den 20 juli 2012.

Det gällande statsrådsbeslutet om ställande av statsborgen för finansieringen av EFSF fattades den 20 juli 2012. Statsrådets meddelande till riksdagen om förlängning av giltighetstiden för statsborgen som ställts för finansieringen av det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet Bestämmelser om statsborgen

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008

Nyckeltal 2010 (prog.) 2009 2008 Sid. 1(5) Moskva Anders Eriksson Rysk ekonomi september 2010 Den ryska ekonomin visar åter tillväxt, prognosen för 2010 är 4%. Tillväxten avmattas dock, försiktighet råder och ovissheten om styrkan i återhämtningen

Läs mer

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1984

Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1984 Riksdagens bankfullmäktiges berättelse för 1984 Helsingfors 1985 1985 rd. nr 2 RIKSDAGENS BANKFULLMÄKTIGES BERÄTTELSE FÖR 1984 TILL RIKSDAGENS BANKUTSKOTT HELSINGFORS 1985 Finlands Banks verksamhet IN

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2012, 2:a kvartalet Bruttonationalprodukten minskade med 1,1 procent från föregående kvartal och med 0,1 procent från året innan Enligt Statistikcentralens

Läs mer

Makrokommentar. Januari 2014

Makrokommentar. Januari 2014 Makrokommentar Januari 2014 Negativ inledning på året Året fick en dålig start för aktiemarknaderna världen över. Framför allt var det börserna på tillväxtmarknaderna som föll men även USA och Europa backade.

Läs mer

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT.

1 Halvårsrapport januari juni 2003. Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT. 1 Marknadsvärdet på Fjärde AP-fondens placeringstillgångar var 123 mdr per 2003-06-30. HALVÅRSRAPPORT januari juni Totalavkastningen på fondens tillgångar uppgick till 6,7 % för första halvåret 2003. Periodens

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida

officiella tidning C 366 Europeiska gemenskapernas Meddelanden och upplysningar Svensk utgåva Informationsnummer Innehållsförteckning Sida Europeiska gemenskapernas officiella tidning Svensk utgåva Meddelanden och upplysningar ISSN 1024-3046 C 366 44. årgången 20 december 2001 Informationsnummer Innehållsförteckning Sida I Meddelanden revisionsrätten

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Penningpolitiken avspeglas i Riksbankens balansräkning. Detta har varit extra tydligt under den finansiella krisen, då balansomslutningen mer än tredubblades. Oberoende av den

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

Finansräkenskaper 2015

Finansräkenskaper 2015 Nationalräkenskaper 216 Finansräkenskaper 215 Hushållens nettoförmögenhet steg till 56 miljarder euro år 215 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 281 miljarder euro och övriga tillgångar till

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008

Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009

Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009 BNP minskade med 7,6 procent under första kvartalet, ekonomin krymper i samma takt som i början av 90-talet Enligt Statistikcentralens preliminära

Läs mer

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB

Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Sida 1 (7) Delårsrapport januari - juni 2011 för Sparbanken Skaraborg AB Verksamheten Under första halvåret har efterfrågan på krediter minskat. De främsta orsakerna är stigande ränteläge, regler kring

Läs mer

Statrådets förordning

Statrådets förordning Statrådets förordning om uppgifter som ska tas upp i små- och mikroföretags bokslut I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av 8 kap. 6 i bokföringslagen (1336/1997), sådan den lyder i lag

Läs mer

Finansräkenskaper 2012

Finansräkenskaper 2012 Nationalräkenskaper 213 Finansräkenskaper 212 Hushållens finansiella nettotillgångar minskade år 212 Hushållens finansiella tillgångar uppgick till 22,2 miljarder euro i slutet av år 212. De finansiella

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014

Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 1(9) Anvisningar för ifyllande av FINREP-tabellbilagorna 2014 ANVISNINGAR FÖR IFYLLANDE AV FINREP- TABELLBILAGORNA 2014... 1 Allmänt... 2 FA-tabellbilaga... 3 FA11A Ränteintäkter... 3 FA11B Räntekostnader...

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.

Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:

Läs mer

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR

RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR RÄNTEFOKUS DECEMBER 2014 FORTSATT LÅGA BORÄNTOR SAMMANFATTNING Återhämtningen i svensk ekonomi har tappat fart till följd av den mycket tröga utvecklingen på många av landets viktigaste exportmarknader.

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern

Läs mer

Finansräkenskaper 2009

Finansräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper 21 Finansräkenskaper 29 Hushållen placerade ifjol i aktier och fonder Den kraftiga ökningen av hushållens insättningar stannade av år 29. Istället gjorde hushållen placeringar i aktier

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011

Förvaltning av guld- och valutareserven 2011 Protokollsbilaga E Direktionens protokoll 101207, 9 PM DATUM: 2010-12-07 AVDELNING: Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS:

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN L 36/22 Europeiska unionens officiella tidning 5.2.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 11 december 2008 om ändring av beslut ECB/2006/17 om Europeiska centralbankens årsbokslut

Läs mer

Nationalräkenskaper, kvartalsvis

Nationalräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2009 Nationalräkenskaper, kvartalsvis 2009, 3:e kvartalet Bruttonationalprodukten ökade med 0,3 procent från föregående kvartal, men minskade med 9,1 procent från året innan Enligt

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2003 Mkr Nettoomsättning 3 865 4 010 11 876 11 961 16 081 Rörelseresultat 587 609 1 831 2 075 2 713 Resultat efter finansiella poster 532 551 1 664 1 953 2 564 Resultat

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2016

Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Tillämpningen av EBAs GSII-anvisning Dnr FIVA 8/01.00/2016 Utfärdade 28.4.2016 Gäller från 1.6.2016 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Finansräkenskaper 2010

Finansräkenskaper 2010 Nationalräkenskaper 211 Finansräkenskaper Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar i fjol I slutet av år uppgick hushållens finansiella tillgångar till 223 miljarder euro. Detta var en

Läs mer

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING

MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING MÅNADSBREV FEBRUARI, 2016: BLOX SAMMANFATTNING Det globala aktieindexet MSCI World gick ned 1,10%, dock steg svenska börsen med 1,20% (OMXS30). Börs- och kreditmarknaderna har inlett 2016 svagt som en

Läs mer

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden.

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Faktureringen i kvartalet minskade med 6 procent jämfört med föregående år och rörelsemarginalen uppgick till 14,0 procent (16,4). Förbättrat operativt

Läs mer

Sverige inför 1980-talet

Sverige inför 1980-talet BO E KARLSSON: Sverige inför 1980-talet De stigande kostnaderna för oljeimporten minskar utrymmet för en ökning av konsumtionen. Vi måste öka exporten och begränsa den offentliga sektorn skriver civilekonom

Läs mer

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT

PROGNOS 22.3.2005. Ekonomisk prognos 2005-2006 ÖKAD EXPORT HÅLLER UPPE TILLVÄXTEN DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT PROGNOS 22.3.2005 DEN GLOBALA EKONOMIN DE NYA EU- LÄNDERNAS KONKURRENSKRAFT Tilläggsuppgifter: Prognoschef Eero Lehto Tel. 358-9-2535 7350 e-mail: Eero.Lehto@labour.fi Informatör Heikki Taimio Tel. 358-9-2535

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2015 COM(2015) 343 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM GARANTIFONDENS STÄLLNING OCH FÖRVALTNING 2014 SV SV Innehållsförteckning

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om rapportering av likviditetsrisker för kreditinstitut och värdepappersbolag;

Läs mer

Statsskuldsräntor. 26 m.m.

Statsskuldsräntor. 26 m.m. Statsskuldsräntor 26 m.m. Förslag till statens budget för 2015 Statsskuldsräntor m.m. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.... 9 3 Räntor på

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2015

Delårsrapport januari - mars 2015 Första kvartalet - 2015 Delårsrapport januari - mars 2015 Orderingång 976,1 (983,3) Mkr, en minskning med 6 % justerat för valutaeffekter och förvärvade enheter Nettoomsättning 905,5 (885,5) Mkr, en minskning

Läs mer

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster

Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 705,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster D E L Å R S R A P P O R T 1.1 3.6.2 Stockmanns jämförbara försäljning ökade med 3,6 % eller 24,4 M (144,8 Mmk) och uppgick till 75,5 M (4 194,8 Mmk). Vinsten efter finansiella poster minskade med 5,2 M

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro.

Finansnettot ökade med 1,8 miljoner euro jämfört med samma period året innan och uppgick till 4,5 miljoner euro. STOCKMANN Oyj Abp BÖRSMEDDELANDE 7.11.2002, kl. 12.00 DELÅRSRAPPORT 1.1-30.9.2002 Stockmannkoncernens vinst före extraordinära poster ökade betydligt och uppgick till 33,7 Me (20,6 Me år 2001). Försäljningen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER :s experter har gjort framtidsbedömningar för den makroekonomiska utvecklingen i euroområdet baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga

Läs mer

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015

VALUTAPROGNOS FEBRUARI 2015 VALUTA FEBRUARI 2015 3.40 3.30 3.20 3.10 3.00 2.90 2.80 2.70 BRASILIANSKA REAL MOT SVENSKA KRONAN BRL/SE K 0.17 0.16 0.15 0.14 0.13 0.12 0.11 0.10 INDISKA RUPIE MOT SVENSKA KRONAN INR/SE + 9,2% K + 16,3%

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Månadskommentar mars 2016

Månadskommentar mars 2016 Månadskommentar mars 2016 Ekonomiska utsikter Måttligt men dock högre löneökningar Den svenska avtalsrörelsen ser ut att gå mot sitt slut och överenskomna löneökningar ligger kring 2,2 procent vilket är

Läs mer

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006

Island en jagad nordatlantisk tiger. Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 23 mars 2006 Island en jagad nordatlantisk tiger Portföljförvaltare Torgeir Høien, den 2 mars 2 Allmänt om ekonomisk politik och konjunktur 21 införde Island inflationsmål. Valutakursen flyter fritt. Centralbanken

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Plain Capital ArdenX 515602-5388

Plain Capital ArdenX 515602-5388 Halvårsredogörelse för Plain Capital ArdenX Perioden 2014-01-01-2014-06-30 Plain Capital ArdenX 1 Bäste andelsägare, Första halvåret av 2014 har bjudit på en generell uppvärdering av världens aktiemarknader.

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning april 2009

Penningpolitisk uppföljning april 2009 Penningpolitisk uppföljning april 9 Riksbankens direktion har beslutat att sänka reporäntan till,5 procent med viss sannolikhet för ytterligare sänkning framöver. Räntan väntas ligga kvar på en låg nivå

Läs mer

Bokslutskommuniké. Den 31 december 2004 var substansvärdet 403 kr per aktie Den 31 december 2003 var substansvärdet 422 kr per aktie

Bokslutskommuniké. Den 31 december 2004 var substansvärdet 403 kr per aktie Den 31 december 2003 var substansvärdet 422 kr per aktie Bokslutskommuniké Den 31 december var substansvärdet 403 kr per aktie Den 31 december 2003 var substansvärdet 422 kr per aktie Resultatet för år blev -20,2 MSEK, motsvarande -15,01 kr per aktie År 2003

Läs mer

RAPPORTERINGSANVISNINGAR

RAPPORTERINGSANVISNINGAR 1 (5) RAPPORTERINGSANVISNINGAR Blanketterna fylls i enligt dessa anvisningar. Posterna har i tillämpliga delar definierats i enlighet med VIRATI-dokumentet Klassificeringar och definitioner (18.10.2004)

Läs mer

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen

Effekter av den finanspolitiska åtstramningen Internationell konjunkturutveckling 35 Effekter av den finanspolitiska åtstramningen i 2007 De tyska offentliga finanserna har utvecklats svagt sedan konjunkturnedgången 2001/2002. 2005 överskred underskottet

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Pressinformation den 16 augusti 2006 Pooliakoncernen visar även för årets andra kvartal ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet jämfört med motsvarande period

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2002

Bokslutskommuniké för 2002 1 (8) PRESSMEDDELANDE Stockholm 2003-02-13 Bokslutskommuniké för 2002 VD och koncernchef Alf Johansson kommenterar Proffices bokslutskommuniké - Proffice fortsätter att ta marknadsandelar i samtliga nordiska

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 2016 SVERIGE- BAROMETERN FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER FEBRUARI 216 SVERIGE- BAROMETERN Sammanfattning 215 blev ännu ett starkt år för fastighetsbranschen. Stigande fastighetsvärden drev upp totalavkastningen till drygt 14

Läs mer

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn %

År 2015 ordinarie År 2016 Förändring 2015 2016. År 2014. Kod Avdelning mn mn mn mn % 4. Budgetspropositionens inkomstposter År 2016 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,1 miljarder euro. Av inkomsterna är 40,8 miljarder euro (83 %) skatter och inkomster

Läs mer

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland.

Golden Heights. 29 maj 2015. Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. 29 maj BOKSLUTSRAPPORT FÖRSTA KVARTALET Bolaget bedriver detaljhandelsförsäljning av smycken och guldsmedsvaror i Sverige och Finland. Förändring Omsättning, TSEK 305 477 285 539 19 938 Bruttomarginal

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 Innehållsförteckning för första halvåret 2014, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer,

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004

FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED

14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED 14 SEPTEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD ALLA VÄNTAR PÅ FED De senaste två veckorna har trots mycket statistik varit lugnare och volatiliteten har fortsatt ner. Både den svenska och amerikanska börsen handlas

Läs mer

Provisionsintäkterna har ökat med 8 % till 11,2 Mkr (10,4 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från värdepappersförmedling och försäkringar.

Provisionsintäkterna har ökat med 8 % till 11,2 Mkr (10,4 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från värdepappersförmedling och försäkringar. VIMMERBY SPARBANK AB Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Allmänt om verksamheten Vimmerby Sparbank redovisar ett, jämfört med tidigare år svagare resultat för första halvåret 2015. Resultat före kreditförluster

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina

Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina 2 På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 214-6-12 Eventuella störningar i svensk handel med Ryssland och Ukraina Sveriges exportvärde för jordbruksprodukter inklusive fisk till Ryssland och

Läs mer

Halvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385)

Halvårsredogörelse för 2015. Carlsson Norén Macro Fund. (Organisationsnummer 515602-2385) Halvårsredogörelse för 2015 Carlsson Norén Macro Fund (Organisationsnummer 515602-2385) Förvaltarna kommenterar marknaden det första halvåret: Fonden är en svensk specialfond (hedgefond) som skapar avkastning

Läs mer

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder 1 Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder av Laure Doctrinal och Lars- Olof Pettersson 2013-10- 10 2 Sammanfattande tabell I nedanstående tabell visas senast

Läs mer

GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG

GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG 2004-09-21 1 (19) Bilaga 1 till Finansregler för Linköpings kommun och kommunens bolag" Ver 4 GEMENSAM RISKINSTRUKTION FÖR LINKÖPINGS KOMMUN OCH KOMMUNENS BOLAG Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport juni 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport juni 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 5 Marknadskommentar 6 2 KVARTALSRAPPORT JUNI 2014 HUVUDPUNKTER

Läs mer

BERGMAN & BEVING-KONCERNEN

BERGMAN & BEVING-KONCERNEN BERGMAN & BEVING-KONCERNEN Delårsrapport 1 april 3 september (6 månader)! Rörelseresultatet, exklusive jämförelsestörande poster, ökade med 25% till 69 (55).! Nettoomsättningen ökade med 4% till 1 89 (1

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2011

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2011 Fjärde kvartalet - BOKSLUTSKOMMUNIKÉ Orderingång 3 064 (2 507) Mkr, justerat för förvärvade verksamheter samt valutaeffekter har orderingången ökat med 8,7 % Nettoomsättning 3 023 (2 506) Mkr, justerat

Läs mer

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005

ALLMÄN MOTIVERING. Statsbudgeten 2005 ALLMÄN MOTIVERING Ekonomiska utsikter Inkomstposterna Balans och statsskulden Till riksdagen avlåts regeringens proposition om en andra tilläggsbudget för 2005. Den uppfattning av den ekonomiska utvecklingen

Läs mer

Månadsanalys Augusti 2012

Månadsanalys Augusti 2012 Månadsanalys Augusti 2012 Positiv trend på aktiemarknaden efter uttalanden från ECB-chefen ÅRETS ANDRA RAPPORTSÄSONG är i stort sett avklarad och de svenska bolagens rapporter kan sammanfattas som stabila.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT januari mars 2016

DELÅRSRAPPORT januari mars 2016 DELÅRSRAPPORT januari mars 2016 Perioden januari mars 2016 Koncernens nettoomsättning i perioden uppgick till 1 027 MSEK (1 004) Koncernens rörelseresultat uppgick till -24 MSEK (-32). Koncernens resultat

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG

EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG STOCKHOLMS UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen EKONOMISK POLITIK, 5 POÄNG SEMINARIEUPPGIFTER NE2010/2400 Övningsuppgifter utarbetade av Lars Calmfors / John Hassler STOCKHOLMS UNIVERSITET sid

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Kapitel 3 Det cirkulära flödet I det här kapitlet koncentrerar vi oss på att lära oss begrepp, och att spåra pengarnas väg genom ekonomin. Vi tacklar inte våra huvudmål, alltså att förklara konjunktur,

Läs mer

Månadsrapport januari 2010

Månadsrapport januari 2010 Månadsrapport januari 2010 Månadsrapporten innehåller beskrivning och analys av rådande marknadsläge, prognos för kommande månad samt aktuell fördelning i modellportföljen. Utifrån modellportföljen visas

Läs mer

MVV International Aktiebolag Org.nr 556395-5615

MVV International Aktiebolag Org.nr 556395-5615 MVV International Aktiebolag ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2009-01-01-2009-12-31 Styrelsen och verkställande direktören för MVV International Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans

Föreläsning 2. Varumarknaden och penningmarknaden. Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? Försörjningsbalans Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden Hur bestäms produktionen på kort sikt? Hur bestäms räntan? Vad gör riksbanken? F2: sid. 1 3-1 Försörjningsbalans Tabell 3.1 BNPs komponenter BNP (Y) 1.

Läs mer

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31

Delårsrapport. För perioden 2012-01-01 2012-08-31 Delårsrapport För perioden 2012-01-01 2012-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2012-01-01-2012-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte

Läs mer

Varmas delårsrapport 1.1 30.9.2015

Varmas delårsrapport 1.1 30.9.2015 1 (9) Varmas delårsrapport 1.1 30.9.2015 Jämförelsetalen inom parentes avser läget 30.9.2014, om inget annat anges. Totalresultatet uppgick till -745 (1 259) miljoner euro. Placeringarna avkastade under

Läs mer