Innovationssystemet i Västra Götaland

Transkript

1 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2008:02 Innovationssystemet i Västra Götaland En analys av utbud och efterfrågan

2 Innehåll FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING INLEDNING... 7 UPPDRAGET... 7 GENOMFÖRANDE... 9 LÄSANVISNING FÖRVÄNTNINGAR OCH KRAV PÅ INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET HUR FUNGERAR INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET IDAG? HUR KAN INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET UTVECKLAS? INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I VÄSTRA GÖTALAND AKTÖRER SOM ARBETAR MED FRÄMJANDE OCH ATTITYDPÅVERKAN AKTÖRER SOM GER STÖD TILL IDÉUTVECKLING OCH START AV FÖRETAG AKTÖRER SOM GER STÖD TILL MARKNADSETABLERING OCH TILLVÄXT FINANSIÄRER NODER GENERELLA STÖDAKTÖRER I REGIONEN SAMVERKAN OCH ROLLFÖRDELNING INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET DELREGIONALT OCH SEKTORIELLT GÖTEBORG FYRBODAL SJUHÄRAD MÅLGRUPP SKARABORG DET SEKTORIELLA OCH KLUSTERBASERADE INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET INNOVATIONSSTÖDSYSTEMETS FUNKTIONALITET ÖVERBLICKBARHET STÖD I UTVECKLINGS- OCH TILLVÄXTFAS KONTINUITET OCH UPPFÖLJNING STÖD TILL FLER BRANSCHER ATTITYD TILL OCH KUNSKAP OM ENTREPRENÖRSKAP KOMPETENS HOS RÅDGIVARE SUMMERANDE DISKUSSION OCH REKOMMENDATIONER BILAGA 1 INTERVJUPERSONER BILAGA 2 INTERVJUGUIDE FÖR KARTLÄGGNING AV INNOVATIONSSTÖDSYSTEMET I VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN BILAGA 3 FOKUSGRUPPINTERVJUER

3 2

4 Förord Västra Götalands utveckling är i hög utsträckning beroende av utvecklingskraften hos näringslivet. Därför är det viktigt att stärka förutsättningarna för nyskapande, nyföretagande och befintligt näringsliv. Västra Götalandsregionen har en central roll i detta genom att stödja verksamheter och projekt som följer en logisk kedja från påverkan av attityder till företagande, stimulans av entreprenörskap och innovationer, stöd till nyföretagande, riskkapital, samarbete i företagsnätverk och kluster. Västra Götalandsregionen prioriterar även att, tillsammans med näringsliv, akademi och andra samhällsaktörer, bidra till internationellt konkurrenskraftig och attraktiv forskning och utveckling i Västra Götaland. En del i denna satsning är utvecklingen av samverkansplattformar, där företag samarbetar med akademin och samhället inom forskning, utveckling och demonstration. Västra Götaland har i jämförelse med andra regioner i Sverige ett väl utbyggt system för att främja entreprenörskap, företagande och innovationer. Detta är resultatet av en kraftfull och målmedveten satsning under det senaste decenniet för att bygga upp ett regionalt innovationssystem. Denna rapport bidrar till ökad kunskap om innovationssystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster. Syftet är att ge ett kunskapsunderlag för att för att ytterligare förbättra innovationssystemets kvalitet, effektivitet och tillgänglighet. De utvecklingsbehov som pekas ut i denna rapport kommer att hanteras i kommande strategier och handlingsprogram, bl.a. i ett handlingsprogram för entreprenörskap och nyföretagarservice som för närvarande utarbetas. Rapporten har sammanställts av FBA på uppdrag av Västra Götalandsregionen. De konsulter på FBA som deltagit i uppdraget är Anders Sundin (projektledare), Ulrika Ekström, Christina Johannesson, Sara Johansson och Peter Kempinsky. Mats Granér vid regionutvecklingssekretariatet har varit projektledare för Västra Götalandsregionen. Göteborg maj 2008 Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör 3

5 Sammanfattning Västra Götaland är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor. I regionen bedrivs ett omfattande offentligt finansierat arbete med att understödja utveckling av innovationer och entreprenörskap. Sammansättningen av de offentligt finansierade aktörerna i det regionala innovationsstödsystemet är omfattande och komplex. Kartläggningen av innovationsstödsystemet i Västra Götaland syftar primärt till att: - Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet. - Öka kunskapen inom Västra Götalandsregionen och bland andra aktörer om innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster. - Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets effektivitet. Kartläggningen gäller både innovationsstödsystem i Västra Götaland som helhet och i dess delregioner. Kartläggningen berör även de regionala klusterinitiativ som är prioriterade i RTP. Framställningen omfattar dels en analys av behov och efterfrågan baserat på fokusgrupper med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en utbuds- och aktörsanalys baserat på intervjuer med stödaktörer i regionen. Syftet har varit att skapa en bild av vilket stöd som erbjuds av aktörerna och vilka typer av stöd innovatörer och entreprenörer efterfrågar, och hur de ser på det stöd som erbjuds. Sammanfattning av resultat Generellt sett är innovationsstödsystemet i Västra Götaland väl utbyggt, varierat och i stora stycken väl fungerande. Kartläggningen visar på utvecklingen av en delregional struktur som är relativt väl integrerad. Men det finns tydliga utvecklingsbehov, vilket bland annat har att göra med en ökad regional samordning av stödinsatserna. Överblickbarhet och samordning Det finns ett brett och varierat utbud av stöd och tjänster i innovationsstödsystemet. Men bredden och variationen riskerar också att göra systemet svåröverblickbart för den enskilde innovatören/entreprenören. Detta bekräftas både i fokusgrupperna med företagare och i intervjuerna med aktörerna. Hos stödmottagarna saknas ofta en tydlig bild av systemet och det är i regel svårt att veta till vilken aktör man skall vända sig med vilka frågor. En förbättrad samordning av aktörernas verksamhet och gemensamma kommunikationsinsatser skulle skapa en tydligare bild och öka tillgängligheten för stödmottagarna. Flera initiativ har här tagits, vilket tyder på insikt hos aktörerna om behovet. Överlappningar på regional nivå En fråga relaterad till samordning är hur överlappningar mellan aktörernas verksamheter ska undvikas. Bara sett till stödsystemen i de olika delregionerna var för sig är det idag svårt att se något större problem med överlapp. Aktörerna har i regel funnit sina roller i samspel med varandra. Däremot förekommer betydande överlapp på regional nivå, när man betraktar delregionernas verksamheter tillsammans. Detta kan åstadkomma problem, då delregionerna var 4

6 för sig inte alltid når upp till den kritiska massa av både resurser och antal stödmottagare för att få maximal kvalitet och effektivitet i vissa verksamheter. Detta aktualiseras ytterligare av de ökande kraven på individualisering av stödverksamheten som entreprenörer och innovatörer ger uttryck för. Därför bör samordningen mellan delregionernas stödsystem utvecklas, så att specialiserad stödkompetens i en delregion kan tillgodogöras innovatörer och entreprenörer i hela regionen. Stöd i tillväxtfas Studien visar på att innovatörer och entreprenörer upplever ett utvecklingsbehov vad gäller stöd i den fas när deras företag skall växa. Det föreligger ett glapp i stödet mellan den tidiga utvecklingsfasen av företagen och den fas då man förmår att attrahera större finansiella resurser. Här riskerar regionen att tappa företag med tillväxtpotential, om de inte klarar steget vidare i utvecklingen. Här kan finnas en potentiell konflikt mellan det allmänna och det individuella intresset. Detta eftersom det inte är självklart hur långt offentligt finansierade aktörer bör sträcka sin hjälp innan stödet övergår från att ligga i det regionala intresset av ekonomisk tillväxt till ett partikulärt intresse för den enskilde företagaren. Här kan man emellertid föreställa sig arbetssätt som undviker motsättningen. Det kan röra sig om strävanden för att få fler riskfinansiärer att etablera sig i regionen, och att stödja coachning och mentorsverksamhet riktade mot tillväxande företag. Innovationer i existerande företag En relaterad fråga rör det offentliga stödet för innovationer inom existerande företag. Här restes från både aktörer och fokusgruppdeltagare invändningar mot att en så stor andel resurser satsas på nyföretagande, när innovationer inom existerande företagsstrukturer många gånger har lika stora eller större utsikter att lyckas. Här har Västra Götalandsregionen och andra aktörer tagit krafttag de senaste åren, bland annat genom satsningen på Industriell Dynamik. Men ytterligare utveckling krävs för att fullt ut dra nytta av den potential som finns inom företagen. Uppföljning och kontinuitet En grundförutsättning för att utveckla innovationsstödsystemet är att man i högre utsträckning och fortlöpande följer upp verksamheten. För att ha möjlighet att avgöra vilka stödinsatser som är verksamma, krävs en enhetlig rapportering och utvärdering av systemets olika delar. Här aktualiseras även frågan om kontinuitet. Skall man överhuvudtaget kunna ta ställning till om en insats fungerar, måste man ge den tid att ge effekt innan det avvecklas. Detta är även en fråga om kostnadseffektivitet. Eftersom ett projekt alltid har en etablerings och en avvecklingsfas, då resurser i relativt lägre grad producerar avsedda värden, är det effektivare att låta verksamheten leda över längre tid. Därför bör finansiärerna av offentlig stödverksamhet främst Västra Götalandsregionen, kommunalförbunden och kommunerna överväga att skapa mer långsiktiga finansieringsformer för aktörerna. Attityder till entreprenörskap En viktig faktor bakom utvecklingen av innovationer och entreprenörskap är att det finns en positiv attityd och en välutvecklad kunskap om entreprenörskap både hos allmänheten och hos stödaktörerna. Här bedriver flera aktörer verksamhet inom utbildningsväsendet. Det är ett arbete som tar tid, och det krävs en envetenhet och långsiktighet i satsningarna. Därför krävs en sammanhållen vision och strategi som ger en grund för långsiktighet i arbetet. Utvecklingsbehovet är i det perspektivet att få det entreprenöriella tänkandet att genomsyra hela utbildningsväsendet, och inte begränsas till särskilda utbildningsinsatser. 5

7 Frågan om attityder handlar även om att bereda en gynnsam miljö för redan existerande entreprenörer och innovatörer. En fördjupad professionalisering av stödsystemet Ett tydligt utvecklingsbehov rör stödaktörernas kompetens, och då främst affärsrelaterade kompetens. Detta är en synpunkt som finner stöd i uttalanden av både företagare och aktörer själva. Särskilt uttalat är behovet hos de akademinära aktörerna. Eftersom kunskap om marknad och affärer är i hög grad erfarenhetsbaserad, bör rådgivning i dessa avseenden ges av personer med egen erfarenhet från näringslivet och i relevanta branscher. Att tillgodose behovet av rätt kompetens innebär också att man bör överväga att bredda antalet spetskompetenser. Samtidigt bör dessa kompetensresurser göras tillgängliga i hela regionen för att uppnå en tillräcklig volym i verksamheten för att en kritisk massa skall uppstå. Detta sätter ytterligare fingret på behovet av att utveckla samordningen i Västra Götalandsregionens innovationsstödsystem. Okad kundnytta och effektivitet i innovationsstödssystemet i Västra Götaland Fortsätt att utveckla samverkansplattformarna utifrån de olika förutsättningar och behov som råder i regionens olika delar för att sammanföra och bättre nyttja de olika aktörerna i de delregionala innovationsstödssystemen Nyttja utvecklingen av de delregionala samverkansplattformerna och den större massa av stödresurser det ger för att stärka samverkan, specialisering och arbetsfördelning mellan aktörerna. I detta arbete kan Idé-Net tjäna som lärande exempel. Specialisering mellan olika aktörer och mellan olika delregionala samverkansplattformar kombineras med insatser för att tillgängliggöra de olika specialiserade kompetenserna för det regionala innovationsstödssystemet som helhet. Något som bland annat rör den specialiserade kompetens som det akademinära innovationssystemet i Göteborg kan erbjuda Utveckla samordningen av informationsinsatserna riktade mot innovatörer och entreprenörer om utbudet av stöd och tjänster i regionen och på delregional nivå för att stödja transparensen i stödsystemet och öka tillgängligheten till det stöd som erbjuds Trygga kontinuitet och stabilitet i stödverksamheten överväg att ersätta projektfinansiering med långsiktigare satsningar kopplat till mål och resultatkrav och säkra enhetlig och kontinuerlig uppföljning av stödaktörernas verksamhet Tydliggör de prioriteringar kring stödets inriktning som görs och skälen till prioriteringar för innovationsstödssystemets kunder, exempelvis vad gäller stöd till tjänste- och serviceverksamheter Nyttja i ökad utsträckning aktiva entreprenörer för stöd i form av coachning och mentorskap för att svara mot kundernas efterfrågan på aktuell och praktisk erfarenhet av idé- och affärsutveckling. Stöd utvecklingen av arbetssätt och system som underlättar kontinuitet i kundrelatioer och slussning av kunder till rätt kompetens och typ av stöd Trygga kompetensen främst affärskompetens hos rådgivare. Stöd professionell utveckling bland rådgivarna genom insatser för gemensam kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte Vidareutveckla stöd och tjänster för entreprenörer och innovatörer i tillväxtfasen 6

8 1 Inledning Uppdraget Bakgrund och syfte Västra Götaland är en stark tillväxtregion både ur ett nationellt och EU-perspektiv med ett starkt och internationellt konkurrenskraftigt näringsliv inom flera branscher och sektorer. Regionen har vidare en välutvecklad och på ett flertal områden internationellt spetskompetent akademisk struktur och forskning vid regionens fem universitet och högskolor. Västra Götalandsregionen driver ett omfattande arbete för att stödja arbetet med regionens utveckling och tillväxt, bland annat genom insatser för att stärka det regionala innovationssystemet. En viktig del av ett fungerande innovationssystem utgörs av de aktörer som med offentlig finansiering ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap i regionen. Antalet aktörer som i regionen ger stöd till utveckling av innovationer och entreprenörskap är stort och det är svårt att få en överblick över aktörerna i stödsystemet. Det finns ett behov av att få en helhetsbild av hur det offentligt finansierade stödet till innovationer och entreprenörskap ser ut och vilka möjligheter det finns att utveckla stödsystemet så att det på ett än bättre sätt kan bidra till regionens utveckling och tillväxt. Västra Götalandsregionen genomför därför en kartläggning av innovationsstödsystemet i regionen med syfte att: - Ge ett kunskapsunderlag för att utveckla innovationsstödsystemet. - Öka kunskapen inom Västra Götalandsregionen och bland andra aktörer om innovationsstödsystemets aktörer, målgrupper och samverkansmönster. - Öka samordningen av regionala initiativ med syfte att öka innovationsstödsystemets effektivitet. Kartläggningen ska även utgöra ett underlag vid revideringen av RTP och för att, på längre sikt, ligga till grund för formulerandet av en regional innovationsstrategi. Kartläggningen ska vidare utgöra underlag för att beskriva, analysera och utveckla Västra Götalandsregionens roll i innovationsstödsystemet Avgränsning och definitioner Uppdraget avser en kartläggning och analys av regionens innovationsstödsystem. Med innovationsstödsystem avses i denna kartläggning aktörer med offentlig finansiering som erbjuder stöd till innovatörer, entreprenörer och (ny-)företagare. När vi talar om innovationssystem omfattar detta såväl: som - individer och organisationer inom forskning, näringsliv och offentlig verksamhet som i samspel utvecklar idéer för att skapa mervärden genom nya produkter, tjänster, processer eller tillämpningar - de strukturer som syftar till att öka idéflödet samt till att stimulera processen att omvandla idéer till mervärden 7

9 Granskningen av innovationsstödsystemet avser här den senare delen av innovationssystemet enligt definitionen ovan. I kartläggningen skiljer vi ut det akademinära innovationsstödsystemet från det regionens generella innovationsstödsystem. Med det akademinära innovationsstödsystemet avses aktörer och tjänster som har koppling till universitet och högskola och som avser stöd till kommersialisering och kunskapsöverföring baserat på FoU. Modell för kartläggning och analys Som grund för redovisningen av kartläggningen och analysen används en enkel modell baserat på innovationsförloppets olika faser från insatser för att främja entreprenörskap och innovationer till insatser för att stödja innovationers marknadsetablering och företagens tillväxtfas. Utgångspunkter Främja Utveckla/Starta Marknadsetablering/Tillväxt Figur 1. Modell för innovationsförloppets faser FBA - presentation, 13 december 2007 Modellen ger stöd för inventering och analys av de olika typer av insatser och tjänster som erbjuds av aktörerna i innovationsstödsystemet. Den ger vidare en ram för en redovisning av vilka aktörer som erbjuder vad i de olika faserna. Modellen ska inte förstås som att entreprenören eller innovatören rör sig i en linjär process där innovatören/entreprenören vandrar från främjandefasen till marknadsetablerings-/tillväxtfasen. Istället ska modellen ses som ett sätt att beskriva hur stödaktörerna verkar inom olika områden relaterade till entreprenörskapsoch innovationsprocessen. I främjandefasen arbetar aktörer med att främja positiva attityder och kunskap om innovationer och entreprenörskap. Det kan röra sig om allt från opinionsbildning i massmedia, till utbildningsinsatser i skolor och informationskampanjer riktade till forskare och studenter. I utvecklings-/startfasen är aktörer verksamma med stöd och tjänster syftande till att föra innovationer från idéstadiet till kommersialiserbar produkt eller tjänst. Det kan vara innovationer som tillkommit inom befintliga företag, såväl som i miljöer utanför företag. Exempel på stödjande verksamheter kan här vara rådgivning, coachning och mentorskap riktade till nya företag grundade i innovationer samt till entreprenörer med nya idéer inom redan existerande företag. Stöd och tjänster inom fasen med marknadsetablering/tillväxt sätts in där innovationen utvecklats till en färdig produkt eller tjänst, men där det återstår att föra ut densamma på en marknad och där företaget planerar att växa till. Exempel på stöd och tjänster inom denna fas är rådgivning, coachning och förmedling av tillväxtkapital. 8

10 När kartläggningen av innovationsstödsystemet på delregional nivå i Västra Götaland presenteras har de olika stödaktörerna placerats in i modellens olika faser. I intervjuerna med aktörerna i innovationsstödsystemet fick dessa utifrån sin verksamhet uppge i vilken eller vilka faser de verkar. Positioneringen i modellen har sedan skett efter en värdering av intervjusvaren och annat underlag av var tyngdpunkten i aktörernas verksamhet ligger. Positioneringen har kvalitetssäkrats i dialog med Västra Götalandsregionen. Placeringen i modellen baseras således på en gemensam bedömning av de uppgifter intervjupersonerna har lämnat.. Genomförande Uppdraget är en kartläggning och analys av innovationsstödsystemet i Västra Götaland som helhet. Samtidigt finns det från Västra Götalandsregionen ett behov av att kartläggningen och analysen genomförs på ett sådant sätt att resultat och slutsatser kan presenteras även för delregional nivå samt olika sektorer/branscher. Något som ökar nyttan och användningen av studien i regionen. Kartläggningen och analysen redovisas därför för följande nivåer/dimensioner: - Innovationsstödsystemet för Västra Götaland som helhet - Innovationsstödsystemet på delregional nivå, i Göteborg, Fyrbodal, Skaraborg och Sjuhärad - Innovationsstödsystemet kring de olika regionala klusterinitiativ som är prioriterade i RTP Kartläggningen av innovationsstödsystemet omfattar två delar. Dels en analys av behov och efterfrågan baserat på fokusgrupper med innovatörer och entreprenörer i regionen, dels en utbuds- och aktörsanalys baserat på intervjuer med stödaktörer i regionen. Behovs- och efterfrågeanalys Syftet med efterfrågeanalysen är att få en uppfattning av behov och efterfrågan vad gäller stöd och tjänster för innovationer och entreprenörskap bland innovationsstödsystemets målgrupper. Efterfrågeanalysen har genomförts som fokusgrupper med innovatörer, entreprenörer och företagare i Borås, Skövde, Trollhättan, och Göteborg (3 fokusgrupper). Sammanlagt har sex fokusgrupper med fem till nio deltagare i varje grupp genomförts. Namn på innovatörer och entreprenörer som kunde tänkas vara intresserade av att delta i en fokusgrupp har inventerats med hjälp av stödaktörerna på delregional nivå. Inventeringen har därutöver kompletterats av Västra Götalandsregionen. Utgångspunkten för urvalet till fokusgrupperna var att i den mån det var möjligt få en representation av följande målgrupper: - innovatörer och entreprenörer med bakgrund i högskola eller universitet (studenter eller forskare) - entreprenörer som nyligen har startat sin verksamhet - entreprenörer i små företag - innovatörer och entreprenörer i stora företag - entreprenörer som driver snabbväxande företag - innovatörer och intraprenörer/entreprenörer i offentlig verksamhet - entreprenörer och innovatörer kopplat till IS- och klusterinitiativen i Västra Götaland - entreprenörer och innovatörer som är kvinnor eller har utländsk bakgrund 9

11 - entreprenörer och innovatörer inom den sociala ekonomin Deltagarna i fokusgrupperna kom främst från små företag, ofta med ett par anställda, varav ett antal befann sig i tillväxtfas och några var nystartade. Det fanns både tjänste- och produktionsföretag representerade. I Göteborg hade ett flertal av företagen bakgrund i universitet och högskola, antingen genom att verksamheten byggde på forskning eller genom att man hade suttit i någon av inkubatorerna. Ett flertal av företagen i Göteborg verkade vidare inom biomedicin och hälsa, vilket är ett av Västra Götalandsregionens områden för särskilda satsningar. Hälften av deltagarna i fokusgrupperna var kvinnor och några hade utländsk bakgrund. Fokusgrupperna genomfördes under två timmar där deltagarna i en strukturerad dialog fick möjlighet att utifrån sina erfarenheter diskutera det stöd som finns tillgängligt idag och vad de ser som utvecklingsmöjligheter. Vid varje fokusgrupp medverkade två konsulter från FBA, en för att leda fokusgruppen och en för att dokumentera diskussionen. Utbuds- och aktörsanalys För att få en bild av aktörerna och deras utbud av tjänster och stöd i innovationsstödsystemet genomfördes sammantaget 85 semistrukturerade telefonintervjuer med aktörer från hela regionen. Intervjuerna tog mellan en halvtimme och en timme. Fördelat på de olika delregionerna utfördes det 43 intervjuer i Göteborg, 13 i Sjuhärad, 15 i Skaraborg, elva i Fyrbodal samt tre med representanter från Västra Götalandsregionen. Intervjuerna behandlade i huvudsak i vilka faser man verkar, vilka målgrupper man riktar sig till, vilka tjänster man erbjuder samt vilka aktörer man samverkar med. För att få underlag till en framåtsyftande analys ställdes även frågor om styrkor och brister med innovationsstödsystemet och eventuella utvecklingsbehov. För att underlätta analys och granskning av intervjusvaren skapades en särskild databas för intervjuerna. Intervjuguiden som också visar strukturen för databasen bifogas rapporten Urvalet av intervjupersoner gjordes i dialog med Västra Götalandsregionen. Detta med ambitionen att intervjuerna skulle ge en så heltäckande bild som möjligt av aktörerna i innovationsstödsystemet. I kartläggningen ingår även några aktörer med vilka intervjuer inte har genomförts. Information om dessa aktörer har då insamlats genom sökning på internet och aktörernas webbsidor. Vidare riktades en enkät till regionens kommunala näringslivschefer eller näringslivsansvariga med syftet att fånga upp deras bild av hur innovationsstödsystemet i regionen fungerar och hur de kommunala aktörerna bidrar till detta. Enkäten skickades ut med e-post till 49 personer, men då svarsfrekvensen inte nådde upp till godtagbar nivå ringde vi upp de som inte hade svarat efter en första påminnelse. Efter denna insats blev till slut svarsfrekvensen 27, eller 55 procent, vilket i sammanhanget får anses vara tillfredsställande. Skriftligt material Kartläggningen och analysen baseras även på skriftligt underlagsmaterial. Dit hör olika analyser av innovationssystemet och klustersatsningarna i regionen. Vidare har de självvärderingar som samtliga universitet och högskolor i regionen tog fram 2006 i samband med genomförandet av peer reviews inom ramen för VINNOVAs nyckelaktörsprogram, använts som underlag för att få kompletterande uppgifter. Även de olika aktörernas webbsidor har fungerat som informationsunderlag för kartläggningen. 10

12 Konsultteam Kartläggningen har genomförts av konsultföretaget FBA med erfarenhet av liknande kartläggning och analyser och ett team bestående av Peter Kempinsky (uppdragsansvarig), Christina Johannesson, Anders Sundin (projektledare), Sara Johansson och Ulrika Ekström. Mats Granér på Västra Götalandsregionen har fungerat som kontaktperson och ansvarig för uppdraget på VGR. Läsanvisning I kapitel två redovisas behovs- och efterfrågeanalysen, vilken baseras på de synpunkter som framkommit i fokusgrupperna. I kapitel tre presenteras en generell beskrivning av innovationsstödsystemet för Västra Götaland som helhet med fokus på de typer av aktörer och funktioner som finns i systemet. I det fjärde kapitlet ges en presentation av innovationsstödsystemet på delregional nivå och sektorierellt, kopplat till de klustersatsningar som görs i regionen. Kapitel fem värderar och granskar funktionaliteten i innovationsstödsystem för Västra Götaland med utgångspunkt i en analys av kritiska faktorer. Det avslutande kapitel sex behandlar FBA:s slutsatser och rekommendationer för utveckling av innovationsstödsystemet. 11

13 2 Förväntningar och krav på innovationsstödsystemet Nedan redovisas de behov av stöd och de utvecklingsbehov vad gäller regionens innovationsstödsystem som framkom i behovs- och efterfrågeanalysen. Analysen bygger på de synpunkter som yttrades i de sammanlagt sex fokusgrupper som genomfördes med innovatörer, entreprenörer och (ny-)företagare i Borås, Göteborg, Skara och Trollhättan. Behoven och synpunkterna redovisas för regionen som helhet. Detta då erfarenheterna och synpunkterna inte skilde sig nämnvärt mellan fokusgrupperna i de olika delregionerna. Vidare är underlaget för litet för att det ska vara meningsfyllt att redovisa materialet på delregional nivå. Dock kan konstateras skillnader i de synpunkter och erfarenheter som sammanhänger med vilken typ av innovatör eller entreprenör det gäller (se lista över målgrupper för fokusgrupper i föregående kapitel). Innovatörer och entreprenörer i liknande situationer har haft likartade erfarenheter av stödsystemet. I vissa fall visade sig dock erfarenheterna vara gemensamma, oavsett typ av innovatör och entreprenör. Hur fungerar innovationsstödsystemet idag? I fokusgrupperna framkommer både positiva och negativa erfarenheter av innovationsstödsystemet. Samtidigt som man har blivit beviljad finansiering ser man svårigheterna att få finansiering efter de första lätta pengarna, och samtidigt som kommunikationen har fungerat bra med de stödaktörer man har varit i kontakt med, så har det i vissa fall varit svårt att veta vem man skulle vända sig till i ett första skede. Några menar att de inte skulle ha funnits eller kommit så långt utan det stöd som erbjuds. Det klart att man är bortskämd. Vad hade man gjort utan innovationssystemet?, som någon uttrycker det. Att ett flertal stödfunktioner är samlade på samma plats ger flera fördelar, menar de som har erfarenhet av sådana satsningar. En deltagare som har haft kontakt med Innovatum betonar att det är viktigt med en personlig kontakt med företag som har likartade verksamheter. Det skapar en väldigt bra miljö att ha en sådan miljö runt omkring sig. Det känner vi att vi har en väldig fördel av. Från Borås och Espira finns liknande erfarenheter: Bara genom att de finns i samma hus så är det lättare att få hjälp. Hur kan innovationsstödsystemet utvecklas? Portal/paraply med samlad information om stödaktörerna En av de vanligaste synpunkterna som kommer upp i fokusgrupperna rör behovet av ett slags kunskapscentrum, portal, hemsida eller mötesplats där man kan få veta till vem man ska vända sig i vilka ärenden. Genom en sådan gemensam ingång i innovationsstödsystemet kan man även få tillgång till tips och idéer, och få möjlighet att komma i kontakt med företag som befinner sig i liknande situation som en själv. Företagarna upplever det som tidskrävande att leta efter stöd och man ser behovet av att göra det enkelt att hitta tillgängliga stöd. Det tar en våldsamt massa tid att hitta rätt för just mina behov. Det behöver förenklas och förtydligas ännu mer. Särskilt ensamföretagare och företag i tillväxt påtalar bristen på tid och kraft att söka finansiering. Gemensamt för de flesta typer av företag är att de efterfrågar en bättre tydlighet och överskådlighet av systemet. 12

14 Mentorer/affärscoacher I flera fokusgrupper uttrycks ett behov av mentorer som kan följa ett företags verksamhet under en längre tid och som har gjort resan själva. Man vill ha kontakt med skarpingar som har gjort bra grejer förut och som kan gå in och lägga någon timme då och då och ge vassa tips. Vad en mentor förväntas bidra med beror lite på vad det är för företag. Ett tillväxtföretag som har påbörjat en anställningsprocess behöver stöd vad gäller ledarskap och anställningsfrågor. Det är inte alltid man hänger med i företagets utveckling. Man jobbar mycket själv och plötsligt är man tio personer anställda. Ett företag som har fått inledande stöd och som kanske söker sin plats på marknaden är i behov av en mentor med en dörröppnande funktion och ett kontaktnät. Man skulle behöva någon som finns med längre fram, som öppnar dörrar, introducerar, visar upp vårt arbete så att man inte hela tiden måste marknadsföra sig själv. Bortsett från de stora företagen är en mentor något som efterfrågas i hög utsträckning och de företagare som haft en aktiv företagare som mentor säger sig ha haft stor nytta av dennas kunskaper. En företagare menar att den hjälpen man kan få av någon som har gjort affärer förut, det sparar oerhört mycket tid. Ett diversifierat och flexibelt finansieringssystem Ett mer diversifierat och flexibelt lånesystem efterfrågas i stort sett av samtliga typer av entreprenörer och innovatörer. Det är värt att notera att företag som inte traditionellt har ansetts vara en del av innovationssystemet påtalar denna brist i högre utsträckning. I synnerhet tjänsteföretag och tillväxtföretag framhåller bristen på stöd för just dem. Ett tjänsteföretag beskriver sin erfarenhet av kontakten med en aktör med följande ord: Man har blivit bollad fram och tillbaka mellan instanserna och de har väldigt olika uppfattning om i vilken fas man befinner sig. Vi satsar på försäljning från dag ett. Då sa Almi att vi redan var ute på marknaden och att vi hade gått förbi innovation och nu var uppe på företagsutvecklingsnivån. Ett annat tjänsteföretag menar att har man forskare, en produkt och ett patent så är man safe och det är lätt att få pengar. Således efterfrågas dels en bättre bedömning av varje enskilt företag utifrån dess specifika behov och förutsättningar. Dels ett bredare stödsystem som även fångar upp exempelvis tjänsteföretag och företag utan teknisk höjd. Ett företag med bakgrund i högskolan efterlyser en bättre matchning mellan stödsystemet och företagen. Man testar en strategi, det är så man utvecklar bolaget. Svårt att hålla stödaktören uppdaterad. När stödet utbetalas ser helt enkelt företagets verksamhet och behov annorlunda ut än när man ansökte om stöd. Branschkunskap och -erfarenhet hos finansiärer och rådgivare Önskemålet om branschkunskap hos finansiärer och rådgivare överlappar i många fall behovet om mentorer och ett diversifierat lånesystem. Det är dock viktigt att lyfta fram branschkunskap som en kritisk faktor för en framgångsrik regional utveckling. Flera företagare har erfarenheter av finansiärer eller rådgivare som de upplever inte har någon insikt i just deras bransch eller har någon förståelse för deras idé. Så här uttrycker sig ett producerande tillväxtföretag: Det har varit det återkommande, man börjar förklara företaget och så sitter man där och så har de sista kvarten att säga något, och så är det de generella sakerna de säger. Jag kan det. Jag har hört frågorna tusen gånger. Jag vill ha någon som kan vara med mig under ett år. Jag vill ha en entreprenör, inte en tjänsteman. Följande svar på frågan om utvecklingsbehov av stödsystemet sammanfattar väl en återkommande synpunkt: Försök att skapa kunskapsgrupper inom olika branscher och att det kan finnas olika pengar och lånetyper för olika branscher och att de som beslutar har kunskap om branschen och har egna företagserfarenheter. 13

15 Specialiserade noder I fokusgruppen i Trollhättan var representanter för Volvo Aero och Saab Automobile närvarande och i egenskap av stora företag ser de positivt på specialiserade noder i regionen. Skulle vi välja bort produktion i Trollhättan skulle vårt företag starkt försvagas, som en av dem uttrycker sig. Det handlar om att utveckla det man är bra på och att säkra kompetensen inom respektive nod. För att denna specialisering ska vara möjlig krävs att det finns en tillräckligt stor kritisk massa, en fungerande infrastruktur och en återväxt av kunskap, och detta i form av underleverantörer, mindre företag, forskning, science centers, samt profilering av grund- och gymnasieskolan för att matcha det regionala företagandet. Dessa företag ser det också som en nödvändighet att deras verksamheter uppfattas som en regional satsning som kan få regionalt stöd. Något som man menar är av betydelse när man vänder sig till nationella aktörer och även internationellt. Akademinära innovatörer och entreprenörer Innovatörer och entreprenörer med bakgrund i universitet eller högskola tar upp en del synpunkter som rör strukturen för koppling mellan akademi och näringsliv. Viktigt att påpeka är dock att förutsättningarna och behoven skiljer sig åt mellan ett ensamföretag som kanske sitter i en inkubator och utvecklar sin produkt eller tjänst, och företag som ingår i ett större forskningssammanhang, exempelvis företag inom bioteknik eller medicinteknik. En företagare inom medicinteknik i Göteborg berättar att han har lyckats få patent och finansiering, men saknar en samarbetsstruktur. Vi ska testa och har bussvårt att få tillträde till kirurgen på Sahlgrenska. [ ] Hade det funnits en plattform för samarbete mellan universitet, företag och sjukhus så hade det kunnat funka bättre. En annan företagare inom samma bransch anser att de har bra samarbeten med några sjukhus, men samtidigt är dessa samarbeten inofficiella. Vi får utnyttja till viss nivå sjukhusets lokaler och olika delar. Det är för att vi känner folk, men jag vet inte om det är riktigt accepterat. Nya samarbetsstrukturer skulle således möjliggöra och underlätta för innovationer inom såväl nya som etablerade företag. Personer i fokusgrupperna som har tagit del av till exempel entreprenörskolan, Chalmers innovation och inkubatorer beskriver hur man där får tillgång till nätverk, systemkunskap och coacher. Något som ger en fördel gentemot andra som står utanför sådana miljöer. Man vet att man blir slussad rätt direkt. Men jag har ingen aning om hur det funkar om man inte har den bakgrunden, säger en företagare som sitter på en inkubator i Göteborg. En företagare med bakgrund i en annan inkubator förklarar att man genom att finnas i en sådan miljö lär sig att kommunicera, men också att man godkänns successivt. Detta innebär att det är lättare att ta sig vidare i finansieringskedjan. Har man blivit godkänd i en instans så går det lättare. Då har någon tagit risken och nästa i kedjan behöver inte känna att de riskerar att göra bort sig. De synpunkter från fokusgrupperna som presenterats ovan kommer att ställas i relation till de uppfattningar som framkommer i intervjuerna med aktörerna. Detta utvecklas vidare i kapitel fem som diskuterar innovationsstödsystemets funktionalitet både från ett utbuds- och efterfrågeperspektiv. 14

16 3 Innovationsstödsystemet i Västra Götaland Det offentliga stödet för innovation och entreprenörskap behandlas i Västra Götalandsregionens tillväxtprogram för perioden I programområdet Stimulera nyskapande beskrivs verksamheten som ett svar på de krav på nyskapande, omvandlingskraft och specialisering som en ökad globalisering av världsekonomin medför. Den väg som förespråkas går genom ökat entreprenörskap, kunniga och kompetenta innevånare och företag i nätverk i samverkan med utbildning och forskning och starkt stöd av det politiska systemet. Som förutsättningar för en gynnsam utveckling lyfts för det första fram en gemensam utvecklingspolitik som tar sin utgångspunkt i regionens starka kluster. För det andra betonas goda villkor för internationalisering, och för det tredje att attityder till entreprenörskap måste förändras. För det fjärde lyfts behovet av en miljödriven utveckling, och dess vinster för näringslivets internationella konkurrenskraft fram. Arbetet bedrivs inom fyra teman med rubrikerna aktiva innevånare, ekonomiskt nyskapande, miljödriven utveckling och internationalisering. Västra Götalandsregionens tillväxtprogram har både en regionövergripande del och fyra delregionala, för Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. En betydande del av regionens innovationsstödsarbete är kopplat till aktörer som är verksamma i de fyra delregionerna. Finansieringen av verksamheten sker dels genom de olika organisationernas ordinarie resurser, dels genom särskilda projektmedel. En viktig del av de särskilda projektmedlen står Regionutvecklingsnämndens resurser för, vilka särskilt riktas till bland annat klusterutveckling, innovationer och nyföretagande. I det följande presenteras de olika typer av aktörer som finns i regionen med fokus på dem som har hela regionen som verksamhetsområde. Detta med syfte att tydliggöra vilka typer av aktörer som finns och vilka funktioner de fyller. Samtliga aktörer behandlas här översiktligt. För mer utförlig presentation av aktörerna hänvisas till redovisningen av de delregionala innovationsstödsystemen i kapitel 4. Aktörer som arbetar med främjande och attitydpåverkan I regionen bedrivs ett flertal verksamheter som riktar sig mot att påverka och förändra attityderna till entreprenörskap och innovationer. Det finns ett antal verksamheter som riktar sig mot utbildningsväsendet med attitydpåverkande och kunskapsbyggande arbete. Ett är Ung Företagsamhet, en ideell förening, som är verksam i samtliga Västra Götalands delregioner. Ung Företagsamhet ger ungdomar möjlighet att prova på att starta och driva ett företag under gymnasietiden. Västra Götalandsregionen driver flera projekt som rör attityder till entreprenörskap. Ett är projektet Ungt Entreprenörskap i Västra Götaland, vars syfte är att påverka attityderna till entreprenörskap i skolan. I projektet sammanförs olika aktörer som arbetar med entreprenörskap i skolorna för att underlätta erfarenhetsutbyte och konkreta insatser för ökat entreprenörskap hos unga. Den företagsamma förvaltningen riktar sig mot kommunala tjänstemän i syfte att skapa en mer företagsvänlig förvaltning. Tjänstemännen tränas i att arbeta smidigare i mötet med entreprenörer och företagare. Kommuner som hittills deltagit i programmet är Gö- 1 Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtprogram för Västra Götaland

17 tene, Herrljunga, Kungälv, Lidköping, Munkedal, Orust, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tranemo, Ulricehamn, Vårgårda och Åmål. En avknoppning av Den företagsamma förvaltningen är Den företagsamma skolan, som arbetar enligt samma koncept mot personal i skolan. Företagsamt lärande i Skaraborg är ett projekt som pågår under perioden och samordnas av Götene kommun. Projektets mål är att underlätta entreprenöriellt lärande inom skolan, utveckla studie- och yrkesvägledning, samt utveckla samverkan mellan skola och näringsliv. Projektet stöds av Föreningen Tillväxt Skaraborg, Västra Götalandsregionen, Nutek och kommunerna i Skaraborg. Fyrbodals kommunalförbund driver projektet Entreprenörskap som förhållningssätt i Fyrbodal. Projektet syftar till att skapa ett varaktigt positivt förhållningssätt till entreprenörskap i skolan. Målsättningen är att enreprenöriella aktiviteter ska bli ett integrerat inslag i undervisningen, för att på sikt generera tillväxt i samhället genom att skapa innovatörer och entreprenörer. Science centers är utställnings- och aktivitetscentra som syftar till att popularisera vetenskap och som strävar till inlärning genom interaktiva objekt och demonstrationer. 2 Den främsta målgruppen är skolungdom, men man riktar sig även till övrig allmänhet. En viktig aspekt av arbetet är att skapa intresse och positiva attityder kring innovationer och entreprenörskap. I regionen finns sex av Sveriges 20 science centers, vilket gör Västra Götaland till det område i Sverige med särklass störst täthet av science centers. Dessa är Balthazar i Skövde, Dalénium i Stenstorp, Innovatum Science Center i Trollhättan, Molekylärverkstaden i Stenungsund, Navet i Borås och Universeum i Göteborg. Aktörer som ger stöd till idéutveckling och start av företag Regionen har ett flertal aktörer som ger stöd till att forma och utveckla innovativa och entreprenöriella idéer samt ger stöd vid etablering av nya företag baserat på entreprenöriella och innovativa idéer. Aktörer vars stöd huvudsakligen består av finansiering i form av bidrag, lån och ägarkapital behandlas i ett separat avsnitt nedan. Innovation Västra Götaland är ett projekt som drivs av Almi Företagspartner med stöd från Västra Götalandsregionen. Dess uppgift är att bidra till att nya idéer tas tillvara och utvecklas till kommersiella produkter genom att bistå med kompetens och kapital. Vid regionens samtliga högskole- och universitetsorter, undantaget Skövde, finns Drivhus. 3 Syftet med Drivhusens verksamhet är att få så många studenter som möjligt att förverkliga sina idéer. Man försöker öka det entreprenöriella tänkandet och arbetar med individanpassad coachning. Drivhuset är en stiftelse, som finansieras dels med offentliga medel, dels genom partnerskap med näringslivet. Syftet med akademiska entreprenörsutbildningar är att utveckla framtidens entreprenörer och medverka till kommersialisering av ny kunskap. I samverkan mellan universitet och näringsliv försöker man utveckla lovande idéer eller forskningsresultat till nya tillväxtföretag. Entre- 2 Definitionen i enlighet med Nordisk Science Center Förbund. 3 Till och med hösten 2007 bedrevs projektet Startblocket med Högskolan i Skövde som huvudman, med en verksamhet som liknade den Drivhusen bedriver. 16

18 prenörsutbildningar finns vid Högskolan i Borås, Chalmers Tekniska Högskola, Handelshögskolan i Göteborg, Göteborgs Universitet, Sahlgrenska Akademin och Högskolan i Skövde. Inkubatorer är verksamheter som medverkar till utvecklandet av nystartade, blivande tillväxtföretag. Utvalda entreprenörer och affärsprojekt ges genom inkubatorerna möjlighet att vistas i en miljö där de med stöd av erfarna affärsutvecklare skapar en stabil plattform och förutsättningar att utvecklas till tillväxtföretag. Inkubatorerna erbjuder i regel stöd och nätverk i alla frågor som är viktiga för företaget och syftar därigenom till att vara ett medel för att skapa tillväxt. De flesta inkubatorerna i regionen har anknytning till en högskola eller ett universitet. Regionens inkubatorer är Brewhouse Innovation, Chalmers Innovation, Framtidens Företag, Katapult of Sweden och Sahlgrenska Science Park i Göteborg. Även Göteborgs universitets holdingbolag (GU Holding) bedriver en inkubatorliknande verksamhet. Hösten 2008 etablerade den Stockholmsbaserade inkubatorn IQube en filial i anslutning till Chalmers. Inkubatorn är vinstdrivande och har ambitionen att klara sig utan offentlig finansiering. Inkubatorer finns vidare vid CIEL i Lidköping, Gothia Science Park i Skövde, Innovatum i Trollhättan och Espira i Borås. 4 Åtta av inkubatorerna i Västra Götaland är medlemmar i det västsvenska nätverket Inkubatorkompetens. Nätverket är ett samarbetsprojekt mellan Västra Götalandsregionen, Region Värmland, Region Halland och Innovationsbron Väst. Nätverket syftar till att stärka samarbetet och möjliggöra samarbete mellan inkubatorerna i Västsverige. Nyföretagarcentrer, vilka (undantaget Göteborgs Nyföretagarcentrum) ingår i den nationella organisationen Jobs and Society, är inriktade på att ge generellt stöd vid etablering av nya företag utan särskild branschinriktning eller krav på koppling till akademin. Nyföretagarcentrer finns i Borås, Göteborg, Götene, Skövde, Hjo, Härryda, Kungsbacka, Kungälv 5, Lidköping, Tibro/Hjo, Trollhättan, Vara och Vänersborg. Nyföretagarcentrerna arbetar med ett antal olika aktiviteter som rådgivning, vägledning, idébedömning, seminarier och föreläsningar riktade till företagare i startskede. Inom regionen finns ett antal uppfinnarföreningar som fungerar som forum för idéutbyte och samverkan mellan uppfinnande, forskning och näringsliv. Uppfinnarföreningar finns i Göteborg, Bohus-Dal, Karlsborg, Hjo-Tibro och i form av Prototypverkstan/Aktiva Innovatörer i Mölndal. IFS Väst arbetar med att underlätta företagande bland invandrare genom rådgivningsverksamhet för företagare med utländsk bakgrund. Resurscentra för jämställd tillväxt och utveckling i Västra Götalands Län, bedriver bland annat verksamhet för att understödja kvinnligt entreprenörskap. Aktörer inom social ekonomi och kultursektorn Den sociala ekonomin kan definieras som organiserade verksamheter som primärt har ett samhälleligt ändamål och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 6 Den sociala ekonomin har antingen allmännytta eller medlemsnytta som främsta drivkraft. Vad gäller 4 Av inkubatorerna saknar Brewhouse Innovation, Katapult of Sweden, CIEL-inkubator, IQube och Innovatum inkubator formell koppling till högskola eller universitet. 5 Är för närvarande under omkonstruktion. 6 Social ekonomi i EU-landet Sverige tradition och förnyelse i samma begrepp, Ds 1998:48, s

19 innovationer och entreprenörskap inom den sociala ekonomin ger Coompanion stöd och råd till grupper som vill starta ekonomiska föreningar och kooperativ. Coompanion har kontor i samtliga Västra Götalands fyra delregioner. Inom kultursektorn verkar Nätverkstan med ett regionalt uppdrag från Västra Götalandsregionen. Nätverkstan tillhandahåller tjänster inom teknik, ekonomi och utbildning för kultursektorn, och ligger i Göteborg. Stöd för innovationer inom befintliga företag Industriell Dynamik, ID, är ett sammanhållet system för innovationssupport till små och medelstora industriföretag i Västra Götaland (utanför Göteborgsområdet). Syftet är att stärka förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i existerande företag. Nätverkets aktörer kontaktar aktivt företag, genomför utvecklingsdiskussioner och behovsanalyser, ger rådgivning och problemlösning samt medverkar till att större utvecklingsinsatser startas. De besökande specialisterna representerar hela nätverket och använder ett aktivt lyssnande snarare än försök att intressera ett företag för någon särskild metod eller lösning. Behov/efterfrågan ska styra, inte utbud. Det är företagen själva som finansierar projekten, om de inte har tillgång till andra stödinsatser. I ID-nätverket ingår de olika industriforskningsinstituten och industriella utvecklingscentra i Västra Götalandsregionen samt högskolorna i Skaraborg, Fyrbodal och Sjuhärad. ID är dessutom en viktig del av samverkansplattformarna. Inom regionen finns det ett antal forskningsinstitut, som bland annat har till uppgift att stödja innovation och kompetensutveckling inom olika branscher. Instituten är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB, Imego AB The institute och Micro and Nanotechnology, IVF Industriforskning och utveckling AB, samt IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Aktörer som ger stöd till marknadsetablering och tillväxt Industriutveckling I regionen finns ett antal centra med syfte at stödja industriell utveckling. De två som ingår i studien har delregional täckning, IUC Sjuhärad och IDC West Sweden AB som täcker Skaraborg. De ägs av medlemsföretagen och har till uppgift att underlätta kontakt och kunskapsutveckling mellan små och stora företag i regionen och universitet och högskolor. De syftar även till att bidra till utvecklingen av branschkluster inom delregionerna. Klusterinitiativ Ett kluster kan definieras som en geografisk koncentration av relaterade företag och institutioner (ofta universitet) som både konkurrerar och samarbetar inom ett avgränsat område. De olika aktörerna länkas samman av bland annat av gemensam teknik och kunskap. Flera regionala aktörer satsar aktivt på att förbättra förutsättningarna och stimulera till utveckling i regionens kluster, bland annat genom att stärka kopplingarna mellan företag och forskning samt genom att stimulera till synergier mellan regionens kluster. Utmärkande för satsningarna på klusterutveckling i regionen är att företag, forskning och offentliga aktörer gemensamt urskiljer och prioriterar insatserna. Exempel på klusterinitiativ/aktörer i regionen 18

20 är inom biomedicin och hälsa Biomedicinsk utveckling i Västsverige och Biomatcell, inom textilbranschen Smart Textiles, inom plast och petrokemibranschen kompetenscentret Plast för ett uthålligt samhälle (PLUS), inom sjöfart Chalmers Lighthouse, inom mikrovågsbranschen Microwave Road, inom köksbranschen Köksriket, samt det klusteröverskridande Centrum för Miljödriven Företagsutveckling. Övriga aktörer som ger stöd vid marknadsetablering och -tillväxt Connect Väst är en aktör som hjälper företagare i tillväxtfas genom så kallade språngbrädor, där man bidrar med strategiutveckling, kompetensanskaffning, förmedling av riskvilligt kapital samt nätverk och kontakter. I regionen finns även andra aktörer som på regional basis ger stöd, bland annat kring exportrelaterade frågor. Exportrådets kontor i Göteborg, som finansieras av staten och näringslivet gemensamt, har ett regionalt uppdrag och hjälper företagen med rådgivning inom exportfrågor. Man vänder sig till företag i alla branscher. Man ger kostnadsfri information om allt som rör marknader och export. Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en näringslivsorganisation som arbetar med att stärka tillväxten i regionen. Man hjälper medlemsföretagen i frågor där den egna organisationen inte räcker till, och vänder sig till företag oavsett om de arbetar med export, import eller med nationell marknad. Finansiärer Finansiärer av innovationer och entreprenörskap I kartläggningen görs en distinktion mellan två typer av finansiärer: dels de som finansierar innovationsdrivna företag, dels de som finansierar andra aktörer som arbetar med innovationsstöd. Med försådd, det vill säga finansiering av nya projekt i tidiga stadier, arbetar redan nämnda Innovation Västra Götaland, som är ett samarbete mellan Almi Företagspartner Väst AB och Västra Götalandsregionen. 7 Därtill finns som försåddsmedel förinkubatorslån från Innovationsbron, vilka går via regionens inkubatorer och högskolornas holdingbolag. Bidrag för verifiering och immaterialskydd av forskningsresultat med kommersiell potential och hög kunskapshöjd ges även av Innovationsbron. Såddfinansiering är en finansieringsform som är till för att finansiera tydliggörande av affärsmöjligheter för att därmed finna kunder/samarbetspartner och/eller fortsatt finansiering. Finansieringen kan ske som lån eller som ägarkapital. Föremål för såddfinansiering är nya företag (för Västra Götalandsregionen inom teknik- och kunskapsbaserade företag och ej äldre än tre år), med internationell konkurrenskraft. Syftet med stödet är att bidra till att fler kvalificerade teknik- och kunskapsbaserade företag lyckas nå kommersiell framgång. Offentliga aktörer som erbjuder såddfinansiering i form av ägarkapital är Chalmers invest, GU Holding och Innovationsbron Väst Startup i samarbete med inkubatorer och högskolors holdingbolag. Västra Götalandsregionen erbjuder såddfinansiering genom lån. Som ett komplement till villkorslånen erbjuds inkubatorerna att ansöka om så kallade kapitalandelslån från Västra Götalandsregionen. Inkubatorerna använder lånet för att gå in med ägarkapital i ett inkubatorbolag. Lånet återbetalas vid exit och eventuell avkastning delas lika mellan inkubatorn och Västra Götalandsregionen. 7 Andra externa finansiärer är EU Mål 2 Västra och Business Region Göteborg AB 19