STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ. Sammanfattning
|
|
- Marie Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Sammanfattning storslagen fjällmiljö det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Fjällen är en känslig miljö som många olika intressen gör anspråk på. Skador på mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på påverkan från barmarkskörning, turism och övrig exploatering inom olika verksamheter. Klimatförändringarna och en utveckling mot kortare och mildare vintrar ökar risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen. Det finns natur- och kulturmiljövärden i fjällen som ännu inte har säkerställts för framtiden. Arbete pågår för att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Det behövs mer kunskaper om fjällens kulturmiljövärden som är mycket bristfälligt kända, samt satsningar på skydd, stöd och skötsel av kulturmiljöer. Kunskapsbristen är också stor om vilken påverkan fjällen och dess ekosystem tål. För att få Figur 24. Areal skyddade natur- och kulturmiljöer i fjällen Tusen hektar KÄLLA: NATURVÅRDSVERKET En förhållandevis hög andel av fjällområdena med höga naturvärden är i dag skyddade som naturreservat eller nationalparker. Den tidigare markanta ökningen sedan år 2000 har dock stannat av. Brister finns framför allt i skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden och områden med skyddsvärda vattenmiljöer. Verksamheter som kan påverka eller påverkar fjällen är exploateringar för infrastruktur kring mineralutvinning, vindkraft, friluftsliv, turism och rennäring samt terrängkörning. Dessa verksamheter behöver därför planeras omsorgsfullt. 454 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
2 en hållbar utveckling i känsliga fjällmiljöer är forskning, dokumentation, information och samverkan mellan olika aktörer av stor vikt. Miljökvalitetsmålet utveckling och bedömning Aktuell situation och utveckling för miljötillståndet Fjällen är en känslig miljö där många vitt skilda intressen gör anspråk på användning. Skador på mark och vegetation i framför allt de södra fjällen beror främst på ett ökande besökstryck, betestryck, terrängkörning på barmark och exploateringstryck. Skillnaderna mellan olika fjällområden i norr och söder är påtagliga. Klimatförändringarna ökar risken för slitage och vegetationsskador främst i de exploaterade delarna av fjällen. Störande buller ett av problemen Buller från snöskotrar varierar mellan olika områden. Dessutom varierar bullret över säsongen samt under veckan och dygnet. Generellt finns en positiv trend där majoriteten av nya snöskotrar håller sig inom uppsatta gränsvärden för buller. Antalet snöskotrar ökar samtidigt och medverkar till att buller inom vissa områden istället tenderar att öka. Frekventa överflygningar av höghöjdsflyg kan också påverka upplevelsen av fjällmiljöer genom att orsaka oönskat buller inom vissa områden, framför allt i södra fjällområdet. Inom turisttäta områden tenderar dessutom helikopterflyget att öka vilket medför ett ökat lokalt buller och då framförallt vid start och landning. Hot mot Naturvärden och biologisk mångfald Användningen av terrängfordon avsedda för barmarkskörning har ökat markant under de senaste 25 åren vilket bidrar till ökade skador på mark och växtlighet 650. Det finns naturvärden som ännu inte skyddats, bland annat i fjällskogar och värdefulla vattenmiljöer. Arbetet för att bevara och stärka den biologiska mångfalden fortgår. Fjällens kulturmiljövärden är bristfälligt kända varför kunskapsuppbyggnad är angelägen. Kunskapsbristen är även stor om vad fjällen och dess ekosystem tål av påverkan från olika verksamheter. Pågående klimatförändringar kommer också att påverka 650 SIFO Terrängtrafikens omfattning i fjällen 2011 Länsstyrelsen i Norrbottens län. P. Nellevad/A. Bergsveen FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 455
3 fjällmiljön på flera sätt. 651, 652, 653 Forskning, dokumentation och information är av stor vikt liksom samverkan mellan forskare, förvaltare och användare av naturresurserna för att hållbar utveckling ska kunna komma till stånd i känsliga fjällmiljöer 654. storslagen fjällmiljö Hänsyn och ökade resurser viktiga Den samlade bedömningen är att utvecklingen i miljötillståndet bör vara positiv de närmaste åren. Detta kräver dock att berörda sektorer och samhällen som helhet visar den hänsyn som krävs för att Storslagen fjällmiljö och andra miljökvalitetsmål ska kunna uppnås samt att tillräckliga ekonomiska resurser tillsätts. En positiv utveckling är alltså långt ifrån självklar. Förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet Förutsättningarna i form av styrmedel och den nationella rådigheten att kunna fatta beslut om att genomföra åtgärder för att nå miljökvalitetsmålet finns till vissa delar redan, men många olika faktorer kan komma att påverka miljötillståndet. Den ökande mekaniseringen av renskötseln fortsätter och då främst i form av en ökad användning av terrängmotorcyklar vilket medför skador på mark och vegetation. 655 Allt fler planerade och genomförda vindkraftsparker i kalfjällsmiljö påverkar fjällens upplevelsevärden ur ett landskapsperspektiv, eftersom höga vindkraftverk syns väl på långa avstånd i den öppna terrängen. En annan sannolik effekt av vindkraftsparker är att tillhörande utbyggnad av infrastruktur i form av vägar och kraftledningar påverkar renskötseln i form av barriärer vid betesströvning. 656 Ett ökande intresse bland mineralprospekteringsföretag att exploatera mineralresurser kommer också att påverka fjällmiljön, beroende av var och på vilket sätt brytning kommer att ske. En lokalt ökande turism påverkar också 651 Öberg, L., 2010: Treeline dynamics in short and long term perspectives observational and historical evidence from the southern Swedish Scandes. Mid Sweden University Licentiate Thesis Öberg, L., 2008: Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen. En metodstudie för långsiktig miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, Miljöövervakningsfunktionen, Avdelningen Miljö och Fiske. Rapport 2008:1. ISSN Öberg L. & Kullman L Recent Glacier Recession a New Source of Postglacial Treeline and Climate History in the Swedish Scandes. Landscapeonline Edition 26/ Naturvårdsverket, Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till en begränsad resurs. Rapport Christensen P, Sundquist S, Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning. Arbetsrapport 185. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet Institutionen för skoglig resurshushållning. 656 Skarin, A Reindeer use of alpine summer habitat. Doctoral Thesis No. 2006:73. Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. 456 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
4 miljökvaliteten då fler turister skadar marken sommartid inom känsliga områden och ökar vikten av kanalisera besökare inom störningskänsliga områden. Kombinationen av en ökande turism, fler terrängfordon och utvinning av värdefulla mineraler kommer att kunna få en stor negativ påverkan på renskötselutövningen. 657 Det kan i sin tur vara förödande för möjligheterna att behålla ett betespräglat fjällandskap och därmed även för den biologiska mångfalden i fjällen. En ökad vindkraftsetablering i fjällandskapet kan också påverka miljökvalitetsmålet negativt. En anläggnings totala miljöpåverkan och tillstånd för förnybar energiproduktion regleras inom ramen för miljöbalken och tillståndsgivningen. Avvägningar och hänsynstagande vid valet av plats i samband med tillståndsgivningen ska se till att eventuellt negativ miljöpåverkan minimeras, och kan behöva utvecklas. Bedömning och analys av gapet till att nå miljökvalitetsmålet Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Förutsättningarna för att nå det finns dock till viss del, men utvecklingen är svårbedömd och bedömningen påverkas av fortsatt kunskapsbrist kopplade till otillräckliga indikatorsystem. Fortsatta åtgärder måste till för att begränsa barmarkskörningens påverkan på mark och vegetation. Fjällsamebyarna är på väg att införa terrängkörningsplaner, men för en majoritet av samebyarna har inga åtgärder för markförstärkning påbörjats. Flera vindkraftsparker är under uppförande eller planerade/projekterade. Beroende av var dessa vindkraftsparker placeras kan den visuella påverkan bli stor eller begränsad. I en rapport 658 från Riksantikvarieämbetet har naturreservat och nationalparker i fjällområdet studerats. Studien visar att skötsel av kulturvärden endast förekom i 2 av 38 analyserade fall. För att nå miljökvalitetsmålet är en ökad ambition avseende riktad skötsel av kulturvärden viktig. Bedömningen för målet som helhet är osäker beroende av främst kunskapsbrist samt otillräckliga indikatorsystem som på ett tydligt sätt kan påvisa vart utvecklingen är på väg och hur olika åtgärder påverkar möjligheterna att nå målet. Storslagen fjällmiljö är också beroende av att främst miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Myllrande våtmarker, Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv nås. 657 Ingunn Ims Vistnes Impacts of human development and activity on reindeer and caribou habitat use. Doctor philosophiae thesis 2008:1, Dept. of Ecology and Natural Resource Management, Norwegian University of Life Sciences. ISBN Riksantikvarieämbetet, Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 457
5 I fjällänens regionala uppföljningar av miljökvalitetsmålet bedömer Norrbotten och Västerbotten, med en mindre andel av fjällturismen, att miljökvalitetsmålet kan nås, Jämtland att det är nära att nås och Dalarna att det inte är möjligt att nå. Klimatförändringen anges generellt som det största hotet mot fjällens känsliga miljöer och arter av länen. Andra hot de lyfter fram är större exploateringar, påverkan av terrängkörning, ökad turism och byggande för fritidsboende. Miljökvalitetsmålets delar situation och utveckling storslagen fjällmiljö Fjällens biologiska mångfald Fortsatt renbete bidrar till den biologiska mångfalden i fjällandskapet, men renskötseln måste samtidigt ske på ett sätt som inte skadar fjällmiljön. Åtgärdsprogram har tagits fram för många hotade arter i fjällen. I jämförelse med andra landskapstyper är antalet arter som förekommer i fjällen lågt, och en förhållandevis liten andel av dem är rödlistade Det är viktigt att situationen även för andra fjällanknutna hotade arter förbättras, så att andelen hotade arter minskar och andelen försvunna arter inte ökar och att fjällens naturtyper och arter kan uppnå en gynnsam bevarandestatus. Bland de arter som förekommer i fjällen är det emellertid en stor andel som inte finns i någon annan landskapstyp. Ur biodiversitetssynpunkt är därför fjällmiljön mycket viktig. Att lyckas behålla lokala och ursprungliga bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och vattendrag är också viktigt. Brett landskapsperspektiv behövs För att kunna nå miljökvalitetsmålet krävs att förlusten av biologisk mångfald hejdas. Förstärkta insatser för att både skydda värdefulla områden och bevara arter behövs. Nya metoder för att bevara och nyttja biologisk mångfald och ekosystem på ett hållbart sätt behöver också utvecklas. För bästa resultat måste arbetet ske med ett brett landskapsperspektiv som inte bara ser till enskilda arter eller ekosystem, vilket kräver att olika aktörer samverkar i större utsträckning än i dag. Brist på kunskap ett hinder Ett problem är att det är svårt att med säkerhet veta vilka åtgärder som måste genomföras för att säkerställa att arter och naturtyper bevaras på lång sikt, och att naturen kan leverera ekosystemtjänster även i framtiden. Det finns relativt mycket kunskap om renens roll inom ekosystemet, om fjällräv och smågnagare samt om de stora rovdjuren, men för andra arter är bristen på kunskap påtaglig. Vilka åtgärder som måste till för att vårt sätt att bruka naturresurser ska kunna ske på ett hållbart sätt, utan negativa effekter på miljön, är också dåligt känt. 458 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
6 ETT ÄNDRAT KLIMAT FÖRSVÅRAR ARBETET Klimatförändringen påverkar både direkt och indirekt många arter, naturtyper och ekosystemtjänster i fjällen, något som arbetet för att nå miljökvalitetsmålet måste ta hänsyn till. Förändringar av såväl klimat som renskötsel leder till förändrad vegetation i fjällen. Klimatförändringar gör att snölegornas utbredning och varaktighet minskar, vilket i sin tur leder till mindre avrinning under sommaren och därmed torrare hedar. En högre temperatur missgynnar arter som är fysiologiskt anpassade till ett kallt klimat, eller som har svårt att konkurrera med andra arter. Trädgränsen kryper uppåt, och buskar (för det mesta viden och fjällbjörk) breder ut sig på fjällhedarna. 659 Detta leder till att livsutrymmet krymper för många arter som är beroende av öppna fjällhedar. Vi har länge tagit renbetet för givet, men den förändring av de ekonomiska och praktiska förutsättningarna för rennäringen som skett under de senaste decennierna har lett till att allt mindre arealer påverkas av renbete. Sämre vinterbete i ett brukat skogslandskap kan förstärka denna trend. KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS MILJÖEFFEKTER Klimatförändringar kommer att påverka den biologiska mångfalden och ekosystemen, till exempel genom att förändra arters utbredningsområden. Klimatförändringarna med förändrade temperaturer och cirkulationsmönster i stratosfären kommer även att påverka ozonskiktet i allt större omfattning. Effekterna kommer att bli olika, mindre i Antarktis och större i Arktis där de svenska fjällen ingår och på de mellersta breddgraderna. Det finns också en risk att åtgärder för att minska klimatförändringar påverkar andra miljökvalitetsmål negativt. Fjällens kulturmiljöer I dag är en förhållandevis hög andel av fjällområdena med höga naturvärden redan skyddade som naturreservat eller nationalparker. Brister finns framför allt i skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden. Stöd till verksamheter som förvaltar kulturvärdena bedöms som särskilt vikigt. Dessutom behöver kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse kompletteras. 659 Öberg, L., 2008: Trädgränsen som indikator för ekologiska klimateffekter i fjällen. En metodstudie för långsiktig miljöövervakning. Länsstyrelsen Jämtlands län, Miljöövervakningsfunktionen, Avdelningen Miljö och Fiske. Rapport 2008:1. 76 sid. ISSN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 459
7 Stort behov av nya insatser Det biologiska kulturarvet som är spår efter hur människan brukat fjällandskapet är av särskild vikt. Kulturmiljövärden måste bevaras genom långsiktigt skydd, skötsel och restaurering. En stor andel av fjällens kulturmiljölämningar är dock ännu inte identifierade och registrerade, vilket försvårar arbetet. Ökad kunskap, hänsyn och främjande av dessa miljöer kräver stora satsningar. Av särskild betydelse är de regionala målen som avser det samiska kulturarvet och förbättringar i kunskapen om fjällens natur- och kulturmiljöer. storslagen fjällmiljö Främmande arter i fjällen Främmande arter fortsätter att öka i oförändrat takt i många miljöer rent allmänt i Sverige. Många är invasiva, vilket innebär att de har negativ effekt på biologisk mångfald eller människors hälsa. Det finns dock relativt få rapporter om främmande arter i fjällen och kunskapen om hur de påverkar biologisk mångfald i fjällen behöver bli bättre genom förbättrade uppföljningssystem och forskningsinsatser. Av särskild vikt är att bevara lokala stammar av fisk och vattenlevande djur. Fjällandskapet En fortsatt väl utvecklad renskötsel är en viktig förutsättning för ett storslaget betespräglat fjällandskap. Rennäringens behov av stora ytor kommer dock i konflikt med behovet av anläggningar för bland annat friluftsliv och mineralbrytning. En annan konflikt gäller renskötseln och rovdjursstammarnas storlek. Renvallar, renhägn och andra landskapselement sköts endast i begränsad utsträckning. Det beror på att ersättningen inte är tillräcklig. Kunskapen om fjällvärldens kulturmiljöer, fornlämningar och bebyggelse behöver kompletteras. FJÄLLENS NATURTYPER I de svenska fjällen förekommer art- och habitatdirektivets naturtyper över stora och vidsträckta områden. Här finns flera arter som är knutna till den vindpinade och karga miljö som fjällen erbjuder. Statusen för de flesta av fjällens arter och naturtyper bedöms som bra eller mycket bra. Frånvaro av negativ påverkan i kombination med stora sammanhängande arealer, som dessutom ofta ligger inom skyddade områden, är viktiga orsaker till den gynnsamma situationen. Exploateringshotet är lågt tack vare områdesskyddet, och storleken på områdena gör att den yttre påverkan blir liten. Den enda naturtyp som bedöms ha en ogynnsam status är glaciärer. Det finns dock hot även mot de andra naturtyperna, även om de bedöms ligga längre fram i tiden. Igenväxning på grund av förändrad skötsel eller minskat betestryck och klimatförändringar kan ha en negativ effekt på fjällgräsmarkerna och förändringar i hydrologin kan leda till att förekomsten av alpina översilningskärr minskar. 460 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
8 Exploateringar hotar landskapsbilden Att vindkraftsparker har och kommer att anläggas påverkar landskapsbilden i varierande grad, beroende av hur vindkraftverken placeras i landskapet. Tillhörande kraftledningsnät och annan infrastruktur kommer också att påverka landskapsbilden vid en fortsatt utbyggnad. Tillstånd för exploatering inom området obrutet fjäll för vindkraft, vattenkraft, gruvindustri samt nya turism- och skidanläggningar bör hanteras restriktivt. De landformer som formats av glaciärer och andra geologiska bildningar behöver skyddas från exploatering. Möjligheten att behålla ett vidsträckt och betespräglat fjällandskap är också beroende av att den pågående klimatförändringen begränsas. Friluftsliv och rekreation i fjällen Friluftsliv och naturturism i fjällen är viktigt för såväl näringsidkare som enskilda besökare. Naturvårdsverket är huvudman för mer än 550 mil fjälled som utgör ett viktigt stomnät för att både underlätta för rekreation och kanalisera besökare inom känsliga områden. Det är viktigt att fjälledssystemet och andra besöksanordningar underhålls i tillräcklig grad, något som även kanaliserar besökare och minimerar markskador. Olika typer av naturvägledning kan locka till besök och ge information om fjällmiljön. Naturvårdsverket har ett nationellt ansvar för samordningen av fjällsäkerhetsarbetet som är en viktig grundläggande del för utvecklingen av friluftslivet och naturturismen i fjällen. Friluftsliv finns ofta med i övergripande policydokument men har i praktiken en svag ställning. Befintliga styrmedel inom området behöver utvecklas. Hänsyn till friluftslivets intressen behöver stärkas i exploateringsärenden och i lagstiftningen. Forskning och statistik som stödjer arbetet och är kommunicerade behövs också. Något som kan bidra till arbetet är att riksdagen år 2010 beslutade om en helt ny friluftslivspolitik med övergripande mål för friluftslivet. 660 Åtgärder mot buller viktiga Friluftslivet måste även framöver kunna få tillgång till olika typer av miljöer i fjällandskapet som är fria från oönskat buller. En orsak till att bullerpåverkan ökar är att användningen av terrängskotrar i fjällänen har ökat starkt under de senaste 25 åren. Snöskotrarnas påverkan på friluftslivet består till största delen av buller, synintryck och avgaser, och det påverkar bilden av ett orört fjällandskap på ett för många människor negativt sätt. Samtidigt bidrar snöskotrarna till att turismen kan utvecklas och är inom många områden den helt dominerande formen av 660 Prop. 2009/10:238. Framtidens friluftsliv FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 461
9 vinterturism. Hänsyn till friluftsintressen med avseende på buller behöver därför tas vid planering och projektering, till exempel när snöskoterleder och skid- och vandringsleder anläggs. Möjligheten till friluftslivets rika upplevelsevärden i fjällandskapet riskerar även att försämras av en eventuell fortsatt utbyggnad av vindkraften utanför skyddade områden. Den påverkar också natur- och kulturvärden. storslagen fjällmiljö ALLEMANSRÄTTEN Allemansrättens ställning hos den svenska befolkningen är stark. Åtta av tio svenskar anser att allemansrätten är viktig för deras utevistelser och människors kunskap om allemansrätten är relativt god. Trots detta uppkommer problem när det gäller allemansrätten och kommersiell verksamhet liksom villkoren för naturturism med stöd av allemansrätten. Hållbart nyttjande och hänsyn En långsiktigt hållbar renskötsel i god balans med betesresurser och tillgång på betesmarker är viktig för att miljökvalitetsmålet ska kunna nås. Fjällens biologiska/ekologiska naturresurser i form av vilt och fiskstammar bör också förvaltas med stor hänsyn till en hållbar utveckling. Genom en god adaptiv förvaltning baserad på kunskap och tillämpbar forskning kan resurserna brukas på ett hållbart sätt. För ripjakten finns sedan många år tillbaka ett förvaltningssystem vilket nyttjas av länsstyrelserna i fjällänen och är ett bra exempel på adaptiv förvaltning av en viltresurs i känslig fjällmiljö. Ett liknande system för fjällfisket är under utveckling, vilket är viktigt som stöd för förvaltningen av den resursen. Hänsyn inom Barmarkskörning och exploatering Terrängfordon avsedda för barmarkskörning blir allt fler, vilket gör att störningar och skador väntas växa än mer framöver om inte ytterligare förebyggande åtgärder sätts in. Förekommande terrängkörning på barmark måste ske med hänsyn till andra intressen och på ett sätt så att skador på mark och vegetation minimeras. Det är även av stor vikt att industriella verksamheter och exploateringar såsom vindkraft, vattenkraft, gruvindustri och nya turism- och skidanläggningar inte sker i området obrutet fjäll och att tillstånd ges restriktivt för ärenden i närområdet. 462 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
10 Kopplingar till generationsmålet I bedömningen av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö avseende kopplingen till generationsmålets strecksatser är följande mest relevanta: Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. En stor del av fjällens areal är i dag skyddad i form av naturreservat och nationalparker. Där exploatering trots allt sker påverkas dock naturmiljön i hög grad. Inom de flesta naturreservat är dessutom både jakt och fiske tillåtet, vilket ställer stora krav på både effektiva styrmedel, tillräcklig kunskap och direkta åtgärder för ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas. För fjällens besökare är upplevelsen av en storslagen fjällmiljö viktig och den kan påverkas negativt av oönskat buller och avgasutsläpp från både snöskotrar och annan motoriserad verksamhet. Även industriella exploateringar i landskapet såsom vindkraftsparker och kraftledningar påverkar synintrycken och upplevelsen av fjällmiljön. I stort finns det dock stora möjligheter att vandra, åka skidor och snöskoter samt jaga och fiska i fjällen, vilket främjar folkhälsan. Samtidigt ställer det krav på en ömsesidig samverkan och respekt hos utövare av friluftsliv när olika intressemotsättningar uppstår. En god hushållning sker med naturresurserna. Det finns flera exempel på att en god hushållning med naturresurserna eftersträvas. Förvaltningen av småviltsjakten är ett exempel på detta, liksom fjällfisket. En tydlig målkonflikt är att efterfrågan på förnybar energi medför att intresset ökar för att anlägga vindkraftsparker i stor skala i fjällandskapet. Det råder därmed en potentiell målkonflikt mellan Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan, beroende på hur mycket av denna exploatering som sker i fjällen. Samtidigt begränsas påverkan på biologisk mångfald och ekosystem i fjällen orsakade av klimatförändringar genom utbyggnad av förnybar energi som till exempel vindkraft. Var vindkraftverk placeras är viktigt för att undvika och minimera miljöpåverkan och eventuella intresse- och målkonflikter. Vid de tillfällen som vindkraft planeras i fjällen är det viktigt att tydliggöra den miljöpåverkan som placeringen medför. Att kontinuerligt utveckla planerings- och tillståndsprocessen för vindkraftsetablering är centralt för att stärka de positiva kopplingarna mellan generationsmålets innebörd om minimal miljöpåverkan från förnybar energi och Storslagen fjällmiljö. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 463
11 Analys av delmålen varför gick det som det gick? DELMÅL: Skador på mark och vegetation (2010) Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år 2010 storslagen fjällmiljö Delmålet har inte nåtts. Framför allt trafiken med barmarksfordon behöver ledas bort från fjällens mest känsliga områden för att minska det ökande slitaget och låta naturen återhämta sig. Renskötselns ökade mekaniseringsgrad medför att användningen av främst barmarksfordon påverkar mark och vegetation negativt i allt större utsträckning. Som en del i åtgärdsarbetet har Naturvårdsverket fördelat ekonomiska resurser till samebyarna i syfte att stödja arbetet med att upprätta terrängkörningsplaner, där även markförstärkning av körleder som passerar över känsliga våtmarker har ingått. Mer kunskap behövs Riskerna för skador på mark och vegetation har bedömts indirekt genom antalet renar och antalet terrängfordon. Mer kunskap behövs dock om vilken betydelse renbete och annat bete har för fjällekosystemet, hur klimatförändringen påverkar vegetationen och hur omfattande olika former av slitage är. 661 Med hjälp av fjärranalys av landskapet kartläggs bland annat körspår för att kunna följa hur de utvecklas över tid. Även terrängkörning på barmark inom turism- och fritidsaktivteter samt andra verksamheter än renskötseln ökar och medför att delmålet ej har nåtts. DELMÅL: Buller (2010/2015) Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att: 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba), från luftfartyg senast år 2010 ska vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen. Majoriteten av de terrängskotrar som säljs i Sverige för användning i fjällmiljö uppfyller de bullerkrav som ställs i Nordamerika (78 db), vilket ligger något över delmålets nivå. För att andelen terrängskotrar med lägre ljudnivå skulle ha ökat 661 Christensen P, Sundquist S, Uppföljning av utredningen: Skador på mark och vegetation i de svenska fjällen till följd av barmarkskörning. Arbetsrapport 185. Umeå: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning. 464 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
12 tillräckligt hade det bland annat krävts att EU i tid hade infört gränsvärden för buller för nya terrängskotrar. Det hade också gjort det möjligt för trafikregistret att innehålla uppgifter om bullernivåer, vilket hade behövts för att kunna följa delmålets utveckling. Sverige har sedan 1995 arbetat aktivt för att EU ska införa ett sådant. Under 2010 lämnades ett förslag till EU-kommissionen om att införa gränsvärden i två steg, med nivåerna 75 db(a) till 2017 och 73 db(a) till EU-kommissionen har ännu inte lämnat besked i frågan. Ökad turism ger mer buller Ett problem är att snöskoterturismen i fjällen hela tiden ökar, och därmed leder till mer störningar även om de enskilda skotrarna har lägre bullernivå. En ökad användning av helikopterflyg leder också till ökat buller, framförallt inom områden med en frekvent turism men också som en del av den ökande mekaniseringen av renskötseln. DELMÅL: Natur- och kulturvärden (2010) Senast år 2010 ska merparten av områden med representativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Den nationalparksplan som Naturvårdsverket tog fram 2008 skulle ha behövt genomföras för att nå delmålet. I den föreslås att den totala arealen nationalparker i fjällområdet ska öka med hektar, vilket till större delen är oskyddad mark. Insatser behövs för kulturmiljöer Det hade också behövts bättre och kontinuerlig skötsel för att bevara identifierade kulturvärden. Merparten av fjällområdet har dessutom inte inventerats, vilket medför en stor kunskapsbrist om var skyddsvärda kulturmiljöer finns och deras behov av skötselåtgärder. I en rapport 662 från Riksantikvarieämbetet där indikatorn Skyddade fjällmiljöer granskades framkom att en riktad skötsel av kulturmiljöer endast förekom i 2 av 38 naturskyddade områden. Det hade även behövts mer kunskap om hur växt- och djurlivet i vattenmiljöerna inom fjällen påverkas av klimatförändringar och övrig miljöpåverkan. Bedömning av regionala delmål Av de nationella delmålen som fjällänen har antagit som regionala mål har inget län nått målen för skador på mark och vegetation respektive natur- och kulturvärden. Dalarna och Norrbotten bedömer att bullermålet kan nås med ytterligare 662 Riksantikvarieämbetet, Utvärdering av indikatorn Skyddade fjällmiljöer. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 465
13 åtgärder. Det tidigare målet om hotade arter bedöms som uppnått i tre av de fyra fjällänen. Flera av de övriga regionala mål som länen själva har antagit kan nås. Områden för ytterligare insatser Allt fler snöskotrar används inom fjällområdet och ger problem med buller. Omfattningen av terrängkörning på barmark inom renskötseln såväl som inom andra näringar och fritidskörning ökar, vilket leder till markskador. Ökad tillsyn behövs för att utföra kontroller avseende brott mot terrängkörningslagstiftningen, tillsammans med riktade informationsinsatser mot de målgrupper som kör snöskoter och barmarksfordon. Den ökade efterfrågan på mineraler och nya kraftresurser både inom Sverige och internationellt ökar intresset för att utvinna mineraler och bygga vindkraftsparker, allt oftare inom tidigare orörda områden. Turismen ökar dessutom starkt i de södra fjällen. För att möta den påverkan dessa verksamheter orsakar och skapa förutsättningar för att nå miljökvalitetsmålet krävs en rad insatser. Sett utifrån miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns fördelar med att bygga ut vindkraftverk i stor skala. Det råder därmed en potentiell målkonflikt mellan Storslagen fjällmiljö och Begränsad klimatpåverkan, beroende på hur mycket av denna exploatering som sker i fjällen. Det är viktigt att denna målkonflikt kan minimeras genom att utveckla planerings- och tillståndsprocesserna i samband med att nya vindkraftsparker ska projekteras och anläggas. Behov av mer kunskaper Fortsatt bete i fjällandskapet behövs både av natur- och kulturmiljöskäl. Samtidigt måste renskötselarbetet ske på ett sätt som är långsiktigt hållbart för miljön. Genomförande av markförstärkningar inom ramen för samebyarnas terrängkörningsplaner behöver utvärderas efter hand för att kunna påvisa om åtgärden har gett önskad effekt. Sammantaget är utvecklingen för fjällmiljön oklar och det finns en brist på bra underlag för att bedöma miljökvalitetsmålet. Ökad kunskap behövs för att kunna prioritera skydd och genomföra skötselåtgärder. Till exempel är bara en femtedel av fjällområdets kulturmiljövärden kända och inventerade. En påvisbar brist finns vad gäller skydd och skötsel av områden med höga kulturvärden samt de verksamheter som förvaltar kulturmiljövärden. Förbättrade indikatorsystem behöver tas fram i syfte att öka både underlagen för bedömningar och det allmänna kunskapsläget. Ytterligare forskning behövs för att kunna skapa förutsättningar för en hållbar utveckling ur ett ekologiskt, ett ekonomiskt och ett socialt perspektiv. 466 STEG PÅ VÄGEN FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖMÅLEN 2012
14 Arbete krävs nationellt och internationellt Nationella insatser behövs för att förebygga att störningar och skador från snöskotrar och andra terrängfordon inte blir ännu större, till exempel genom att styra snöskoteråkning bort från känsliga områden och att kanalisera eller reglera barmarkskörning ytterligare. För att begränsa buller av snöskotrar är Sverige även beroende av att maskintillverkare enas kring framtida bullerkrav inom EU. Fjällens arter och naturtyper kan dessutom påverkas av den pågående klimatförändringen, i form av bland annat förbuskning och höjd trädgräns samt förluster av den biologiska mångfalden. Här krävs stora insatser i det internationella klimatarbetet. FÖRDJUPAD UTVÄRDERING AV MILJÖKVALITETSMÅLEN 467
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merLokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs mer3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden
3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merNaturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merSveriges Ornitologiska Förening
s Ornitologiska Förening Energimyndigheten YTTRANDE Att. Matilda Schön Datum Dnr Tillväxtavdelningen 2013-03-01 2010-5138 Vindenheten Yttrande Remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk s Ornitologiska
Läs merLektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?
Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merMINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson
MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs mer3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering
3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs merLänsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merÖverklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)
2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Läs merÖversyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merSå bildas en nationalpark
Så bildas en nationalpark 1. ABISKO 2. STORA SJÖFALLET STUOR MUORKKE 3. SAREK 4. PIELJEKAISE 5. SONFJÄLLET 6. HAMRA 7. ÄNGSÖ 8. GARPHYTTAN 9. GOTSKA SANDÖN 10. DALBY SÖDERSKOG 11. VADVETJÅKKA 12. BLÅ JUNGFRUN
Läs merDetaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54
Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan
Läs merBehovsbedömning för planer och program
BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)
Läs merNationell strategi för Myllrande våtmarker
Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merDetaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun
BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96
Läs merFöreskrifter för Naturreservatet Vänga mosse
349:29 Antagna av Kommunfullmäktige 2010-06-17 Gälller fr o m 2010-06-17 Beslut om naturreservat enligt 7 kap 4 miljöbalken Uppgifter om naturreservatet Namn: Naturreservatet Vänga mosse Län: Västra Götaland
Läs merBiologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet
Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merAreella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merUtställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun
Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger
Läs merRiksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs
Riksintressen & skyddade naturområden kring Höganäs 2013-08-20 Ebba Löfblad & Gun Lövblad, Profu i Göteborg AB Lennart Lindeström, Svensk MKB AB BILAGA C:3 till MKB 1 Inledning En genomgång har gjorts
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merGötene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010
Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen
Läs merRovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1
Rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län 1 Bakgrund till rovdjurspolicy för Naturskyddsföreningen i Uppsala län Denna policy ska ses som ett stöd för föreningens medlemmar vid arbete med
Läs merDETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län
DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...
Läs merFinlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014
Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014 Utgångspunkter och bakgrund Livsmiljöernas fragmentering och försämrade kvalitet hotar: för samhället viktiga ekosystemprocesser naturens
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merNorra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse
Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär
Läs merKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN
1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna
Läs mer7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER
7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER Svinöra sommaren 2003 Foto: Eva Nyström Vision Piteå skall erbjuda ett bra företagsklimat för små och stora turistentreprenörer. Verksamheter knutna till
Läs merHav i balans samt levande kust och skärgård
MILJÖKVALITETSMÅL 5 Hav i balans samt levande kust och skärgård Redovisning av ett regeringsuppdrag om miljömål. Rapporten ingår i en skriftserie som bildar underlag för beslut om vilka delmål som skall
Läs merDetaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra
Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl 1 (17) Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra Checklistan innehåller frågeställningar som rör Planområdets förutsättningar Omfattas
Läs merVerksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merRemissvar Förslag till förvaltningsplan för Laponia världsarv, remissutgåva 2003-06-30
Norrbottens Ornitologiska Förening 2003-09-21 c/o Andreas Livbom Stengatan 29 972 52 Luleå Länsstyrelsen, Norrbottens län attn Jan-Olof Westerberg 971 86 Luleå Remissvar Förslag till förvaltningsplan för
Läs merSTRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan
STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal
Läs merUnderlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson
Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson Översiktlig beskrivning av planområdet och dess influensområde
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merÖversyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merBehovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun
2012-12-04 Behovsbedömning av detaljplan för bostäder Kåbäcken, Partille kommun BEDÖMNING Partille kommun har genomfört en behovsbedömning enligt 4 kap 34 PBL och 6 kap 11 i MB för att avgöra om aktuell
Läs merCHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merMILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER
52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merBevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område
Läs merÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön
ÅRE vision 2020 - Ansvar för miljön ÅRE vision 2020 ÅRE vision 2020 är en modell för utvecklingen av destination ÅRE. Visionen har tagits fram i samverkan mellan många intressenter i näringslivet och kommunen.
Läs merÖversyn av föreskrifter för Tresticklans nationalpark - konsekvensanalys
Myndighet 2014-02-11 Naturvårdsverket Diarienummer NV-04892-13 Översyn av föreskrifter för Tresticklans nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom
Läs merskapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.
2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merMiljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald
Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar
Läs merKonsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Läs merågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun
F ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden 2006-03-21 Motala kommun Denna naturvårdssatsning har medfinansierats genom statsbidrag förmedlade av Länsstyrelsen Östergötland. SKÖTSELPLAN FÖR
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DNR KS 2011/416 2014-06-02 PLAN NR 158 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Del av Kv. Svärdet, Tomelilla kommun, Skåne län INLEDNING Varje detaljplan
Läs merEnergimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA
Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt
Läs merVINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN
SAMMANFATTNING AV RAPPORTEN: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH BEDÖMNINGSMETODER Tore Wizelius Gunilla Britse Angelica Widing Vindkraftens Miljöpåverkan UTVÄRDERING AV REGELVERK OCH
Läs merNacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12
Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk
Läs merFörstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren
Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling
Läs merDialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs
Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merSOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129
SOLNA STAD Normalt förfarande 1 (11) Miljö- och byggnadsförvaltningen Jonas Ellenfors 2015-10-05 BND 2015:129 Granskningshandling Planbeskrivning Detaljplan för Palsternackan 2 m.fl. inom stadsdelen Huvudsta,
Läs merRemissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö
Remissvar på förslag till skärgårdspolitiskt program för Värmdö kommun från föreningen Skärgårdsliv på Svartsö Värmdö kommun har presenterat ett förslag till skärgårdspolitiskt program. Det övergripande
Läs merHÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE
KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs mer