Livsmedelsstrategi Kalmar län Rådslag 20 maj 2015 Dokumentation

Transkript

1 1 Livsmedelsstrategi Kalmar län Rådslag 20 maj 2015 Dokumentation Här redovisas det som kom fram vid diskussioner i grupper och plenum. Samtliga power-pointpresentationer finns på Välkomna Stefan Carlsson, Helena Nilsson, Kicki Svensson. Se presentation Reglivs, rådslag Arbetssätt under dagen Lotta Folkesson och Per Petersson. Workshop I Analys Inledning av Kicki Svensson. Se presentation Reglivs, rådslag Diskussion, synpunkter på SWOT-analysen Styrkor Den starka primärproduktionen. Svagheter Svårt att få låna, finansiera nystart och nytänk. Brist på åkerareal hur mycket ligger i träda i Kalmar län, ffa i inlandet. Ökande myndighetskrångel och ständigt ökande detaljnivå. Att vi har en självbild av att vi är lite off. Svårighet att attrahera forskningen. Dålig, låg och svårighet att attrahera unga. Samarbetena är bristfälliga och kunde vara en mer utvecklande. Hur fortbildar man sig i regionen? De stora organisationerna LRF har inte utvecklats utan lever kvar i det gamla. Saknar det industriella i småskaligheten: börjar man i det småskaliga är det svårt att gå över till storskalighet. Lokala marknaden kan vara både en svaghet och en möjlighet. Möjligheter Att lyckas sälja in stolthet för livsmedelsproduktion och nya produkter kan ge finanser, innovation och satsningar. Lyft upp hållbarhetsfrågorna som en möjlighet. Att ha stort fokus på hållbarhet är en styrka. Linnéuniversitetets satsning på FoU är en möjlighet. Länets naturbruksgymnasium och möjligheten med dem att kunna stimulera. Det stora intresset som finns för mat och intresse för att veta mer om ursprung och kvalité.

2 2 Vi har mark som inte används för odling, men skulle kunna användas. Tänk utanför boxen. Utvecklingsmöjligheter av skärgårdsmark, samt hav och kust. Vår långa kustlinje är i sig en utvecklingsmöjlighet och tillgång. Vi kan ha mer gårdsnära ekologisk odling. Flera starka varumärken finns för att vårda och utveckla. Det starka djurskyddet i Sverige är idag ett hot men det bör bli en styrka och möjlighet. Vända tillväxthinder till fördelar, djurskydd, antibiotika. Hur kapitalisera på det? Lokala marknaden kan vara både en svaghet och en möjlighet. Skogstätt vilt och bär. Är även ett hot. Premiera hållbar produktion i stället för möt ekotrenden. Hot Det starka djurskyddet i Sverige är idag ett hot men det bör bli en styrka och möjlighet. Det oifrågasatta ekologiska tänket är ett hot, det höga lönerna i Sverige gör det svårt att odla ekologiskt lönsamt, detta är ett större problem än djurhållningskraven. EU regler motverkar regional upphandling. Maten förändrar klimatet och omvänt. Spekulation i jordbruksmark? Vattentillgången. Skogstätt vilt och bär. Är även en möjlighet. Övrigt Man behöver se helheten på ekologiskt och konventionellt. Miljötänk behöver inta vara enbart ekologiskt. Vill se kompetensförsörjning/utbildning samt besöksnäring inom alla fyra rutorna. Handeln dåligt representerad i arbetet med livsmedelsstrategin. Primärproducenterna behöver engageras mer. Saknar analys av skogens skafferi. Hur får vi mer svenskt kött på restauranger? Sveriges bästa sjukhusmat mer lokala leverantörer. Behövs dialog mellan offentliga kök och lokala producenter. En del aha-upplevelser och ögonöppnare. Stora möjligheter för länet till utveckling. Varumärke och image. Attraktionskraft. Hur öka status och stolthet för att hålla kvar befintliga och locka nya människor till branschen? Vad är regional identitet? På vilken marknad kan vi använda vilken identitet, Kalmar län, Småland, Sverige. Hur säkra varumärket? Förslag till sammanfattning av SWOT analysen Fotosyntesen en hävstång för regional utveckling. Ett avstämningsunderlag för det fortsatta arbetet med en livsmedelsstrategi.

3 3 Workshop II - Vision, mål och strategier Inledning av Stefan Carlsson. Se presentation Reglivs, rådslag Diskussion Vision Välkänd borde ändras till världskänd (behöver börja regionalt men visionen är världskänd). Förslag: Kalmar län ska utvecklas till en internationellt välkänd livsmedelsregion av högsta klass. Visionen behöver vässas, nu är den mer som ett mål än som en vision. Behövs mer wow-känsla! T ex Sveriges mest välkända livsmedelsregion eller ännu mer (Europas, världen). En vision ska vara kort och fastna lätt, typ En smak av Småland. Förslag till vision: Kalmar län är erkänt/välkänt för sin mat i världsklass Från jord till bord. Världskänd i stället för välkänd. Visionen bör kompletteras med en slogan typ glada grisar. Förkorta visionen. Byt ut ska till är. Visionen bör formuleras som ett tillstånd som vi redan är i. Skriv "vårt län/vår region..." istället för "Kalmar län..." Tråkig och konventionell. Mer konkret. Kvalitetsbegreppet borde vara med! Ett förslag att bygga vidare på: Nu tror de mycket om sig själva i Kalmar län. Är visionen tillräckligt drivande, stark, självsäker? Mål Konkurrenskraft kan behöva utvecklas. Kan vara både volymer för lågt pris och unika produkter för att kunna ta högre pris. Produktivitet kan bytas ut till kvalitet (konkurrenskraft kan vara både produktivitet och kvalitet) Livsmedelsnäringen skall vara samhällsbyggande. Vi saknar ett syfte med målen. Syfte vad ska målen leda till? Målen bör kopplas till andra mål som vi har, exempelvis målet hållbart kan kopplas till fossilfritt. Ordet branschen bör bytas ut. Blir lite abstrakt, industriellt. Målen ska vara lite mera flashiga, glamorösa. Ett mål kan vara fler ungdomar i verksamhet och fler utbildningar inom området. Att i alla sammanhang ta till vara och utveckla mat/livsmedelsområdet. Ta tillvara affärsmöjligheter. Konkret mål hur produceras maten, ökning av den ekologiska produktionen. Mätbara mål, förslag till mått/indikatorer Omsättningsmål eller värdeutvecklingsmål. Kopplat till miljöparametrar och hållbarhet. Generationsmål.Mål om att hela branschen samarbetar för att minska svinn. Kretslopp. Rester till grisar osv. Mäta koldioxidhalten (nettot mellan ut och in)?

4 4 Arbetstillfällen Offentlig upphandling, X procent ska vara regionalt producerat. Andel lokala producenter i offentlig upphandling Produktivitet kg/ha etc Konkurrensförmåga Nyföretagande antal Självförsörjningsgrad Andel ekologiska lantbruk idag och om fem år Arbetstillfällen, säsong och helår Lönsamhet Antal företag i olika sektorer Miljö- och klimatmål, t ex kemikalieanvändning Konkurrenskraft kan mätas i marknadsandelar och vinst. Innovation kan vara svårt att mäta man bör kanske inte mäta exempelvis antal patent utan det är effekterna innovationerna åstadkommer. Framgångsfaktorer Kompetens: Punkten kompetens bör utvecklas. Kompetens är en faktor för samhällsutveckling, inte bara branschens kompetens utan även medborgarnas kompetens måste utvecklas. Marknadsföring och kundbeteende kunskap behövs. Kompetens = även medborgarnas kompetens. Effektivitet: Tveksamhet runt ordet effektivitet eller att det ska kompletteras med samarbetsmöjligheter. Och implementera ordet möjligheter. Möjligheter att ta tillvara samverkan. Hitta fler företagsmöjligheter. Stolthet: Också identitet och varumärke vad är vi? Att vi tar ett helhetsgrepp inom regionen är en stor framgångsfaktor. Och att vi gemensamt hittar möjligheter för sökning av medel. Kollabratörsverksamhet. Gnosjöanda. Tydliga politiska mål kan bli en framgångsfaktor. Strategier Bygg vidare på det som är bra - komplettera med att vi har en stark primärproduktion. Viktigt att bygga på det vi redan har, inga kortsiktiga projekt. Viktigt är Att avsätta resurser Det måste finnas resurser för att det ska bli verkstad mellan de olika mötena. Resurser måste finnas under många år. Samarbeta samarbeta och synliggöra branschen för handel och konsumenter. Vad vill grossisten/kunden/konsumenten ha? Hur kopplas ner till kommuner, landsting och företag? Hur och en plan för deras sätt att agera. Möjlighetsbaserat synsätt, allt går. Processer som leder fram till resultat när man får möten i kommunerna. Hur jobbar man med mer process fokus, över organisationsgränserna.

5 5 Strategier bör kompletteras med en för kompetensförsörjning och utbildning. Övrigt Märke för restauranger som använder lokala produkter. Regional identitet, vidga kretsen, arbeta med begriplighet. Stora varumärken som ingen äger kontra små varumärken som styrs tydligt eller har en identitet (Öland är t ex mycket tydligare än Småland). Samarbete kring binäringar som t ex bioenergi, besöksnäring etc. Kooperativ arbetsform? Kunskap om köpbeteende från enskilda konsumenter till offentlig upphandling. Marknadsföringskunskap som framgångsfaktor. Samhällets/kommunens vilja och förståelse. Åtgärd: Branschråd för kompetensförsörjning Inledning av Lennart Werner, Regionförbundet. Se presentation Reglivs, rådslag Diskussion Vilka skall ingå i branschrådet? Från hela ledet, de som redan har branschråd kan de ingå (restaurangbranschen saknar övergripande branschråd). Restaurangskolorna. Linnéuniversitetet. Olika förutsättningar i olika delar av länet, representanter från alla. Flera utbildningar bör samarbeta - Linnéuniversitetet, restaurangskolorna, jordbruksgymnasier. Någon måste hålla i taktpinnen och ställa krav på de olika aktörerna som finns i branschrådet. "Branschen" är diffus och fragmenterad, sammansättningen av ett branschråd är delikat. Kedjan från ungdomsskolan till redan yrkesaktiva. Från olika kompetenser. Kräver fingertoppskänsla vid val av medlemmar. Handel, restaurang, slakteri, lantbrukare, kockar, kostchefer, universitetet, gymnasium, komvux, industrin. Föreningsledarträff. Finns idag, där branschen är samlad, bygg vidare på detta. Grundskolorna bör vara delaktiga och få inledande kunskap och förmedla vidare. Handeln måste vara med! Få med primärproducenterna. Bygga på det vi har LRF. Vad krävs för att ett branschråd kompetensförsörjning mat ska göra skillnad? Tydlig branschbeskrivning. Legitimitet. Vara attraktivt att vara med. Stolthet. Pengar måste avsättas. Vi måste vara överens om att avsätta resurser för rådet att arbeta med. Mandat och legitimitet. Behövs ett tydligt syfte! Gå in med tålamod och långsiktighet i arbetet. Framgång är att vi är här och börjar. Branschråd höjer statusen. Tydligt mandat. Flera kompetenser.

6 6 Lätt åtkomligt på webben. Gemensam site. Formulera uppdragsbeskrivning. Övrigt Främja samarbete mellan småskaliga producenter. Universitetet bör kunna stöda försöksodlingar och utveckling. Hushållssällskapen har en del men de bör även finnas stöd från universitetet. Mat college behövs. Bygg på den YH-utbildning som Ölands gymnasium arbetar med. Fler alternativa vägar behövs intill arbetslivet. Prova på utbildningar med mycket praktik. Nationellt matcollege intressant. Nätverk mellan naturbruks- och restaurangskolor för att få förståelse för hela kedjan från jord till bord. Samordna de olika utbildningarna inom livsmedelssektorn Alldeles för många stuprör i systemet, även i ungdomsskolan. Attraktionskraft börjar i lågstadiet. Branschrådet ska ha medborgarkompetensen i åtanke. Folkbildning. Kunskap om lantbrukets djur hos medborgare/konsumenter, börja redan i förskolan. Studiecirklar? Branschråd kan vara kravställare och se till att verklig samverkan blir av. Få utbildarna att kliva utanför komfortzonen. Hur nå yrkesaktiva? Distansverktyg, IT, CBT. Attraktionskraft - visa goda exempel på hur kompetens kan lyfta företag. Synliggörande av kompetens på bred front i branschen. Helhetsbärare. En resurs för att öka stoltheten. Ett branschråd måste arbete mycket bredare än bara kompetensfrågorna. Branschrådet bör arbeta med att regionalt/ekologiskt producerat ska vara enkelt och tillgängligt. Rådet ska ha konsumentföreträdare och arbete med konsumentundersökningar/omvärldsbevakning. Kretsloppstänk är viktigt. Någons svinn är någon annans vinst. Dra nytta av trender om mat och ekologi för att öka intresset för hela kedjan. Intressent för mat är stort bygg vidare på det. Kompetensutveckling som är anpassad för branschens behov, t ex utbildning en dag per vecka. Fortbildning. Ölands gymnasium yrkesutbildning mer dylikt. Motverka byråkrati. Stimulera samtalen. Ett branschråd kan nyttjas också på nationell nivå. Komplettera varandra och inte se att man konkurrerar.

7 7 Höja statusen. Kvalitativa yrken. Mer glamour. Bygga upp en gård för utbildning. Åtgärd: Innovationsplattform Inledning av Mattias Nylander, Regionförbundet. Se presentation Reglivs, rådslag , innovationscentrum. Diskussion Är proteinlivsmedel en vettig utgångspunkt? Bör vara bredare, bara för att vi producerar protein idag behöver vi inte alltid göra det utan vi behöver främja även andra branscher. Ska vi vara smalare än "all" produktion, tillverkning, förädling? Delad mening om detta då enbart proteininriktning kan vara lättare i detta område då kompetens redan finns. Kan annars bli för brett och uddlöst. Kan proteinet vara en bra igångsättare kanske? Protein bra utgångspunkt hållbarhet. Specialisering bra satsa på det vi är bra på! Ger tydlighet! Ja, eftersom det är det vi är bäst på i länet. Bra att satsa på proteiner, men då utesluter man annat. Ett strategiskt val. Insekter nyaste proteinkällan. Ja om den kompletteras med protein från mjölk och fisk. Proteinmedel viktigt. Potential för nya grödor? Bönor utvecklingspotential? Proteindryck baserad på bönor? Mjölkproteinet måste med! Protein även från havet och insekter. Hur skall ett innovationscentrum arbeta? Åt vem? Framgångsfaktorer? Måste kopplas ihop med forskningen, LNU, SLU. En fördel vore att få ett starkt samarbete med SLU. Borde kopplas till Linnéuniversitetet och den forskning som kommer att bedrivas där. Nationellt Grönovation, LiU, SLU - koppla på jobba/ihop. Synliggöra forskningsresultat. Hänga upp innovationsmiljön. Fånga upp och driva utvecklingsfrågor.

8 8 Stöd i processen till mindre företag. Forskning och forskningsresultat både till stora och små. Finansiering ordnas. Jämför Vreta Kluster, regionen satsar 2 Mkr per år, väldigt lite självfinansiering. Nyttja befintliga innovationsplattformar, addera kunskap om branschen. T ex Kalmar Science Park. Dra nytta av varandras nationella och internationella nätverk. Samarbeta med andra sidan Östersjön. Hela kedjan måste vara med. Verkstad. Kommersialisering. Kan Science Park koppla på? Samordna innovationsprocessen. Nyttja befintliga plattformar. Jfr Eldrimner - viktigt att det finns sådant för småskalighet Orka hela vägen från forskning till säljbar produkt. Affärsmässighet. Utvecklingscentrum med affärsutveckling. Måste vara lönsamt. Börja exportera mera. Identifiera målgruppen. En bra plattform på nätet. Användarvänlig. Koppla på testbädd. Innovationsrådet bör kopplas till branschrådet. Naturbruksgymnasier. Innovationsgårdar Koppla näring till hälso- och sjukvård. Lamm, hållbart, hög efterfrågan. Lägre lönsamhet betesdrift än intensivt på stall. Varför och vad uppnår vi? Är det för bonden? Möjlighet för försäljningsutveckling? Vem skall ta ledartröjan? Hushållningssällskapet. Gruppen tyckte att branschen skulle ta ledartröjan. I en uppstartsfas för att finna organisation och arbetsformer bör myndigheterna vara med och stödja verksamheten. Kombination av samhälle, näringsliv och stat. Politiken måste finnas med för att driva.

9 9 LRF, länsstyrelsen, regionförbundet, Linnéuniversitetet. Länsstyrelsen och regionförbundet forma uppdraget Övrigt Kan branschrådet för kompetensförsörjning också vara styrelse och finna finansiering? Övergödningen i havet är en kväve-guldgruva, exportera det för att slippa konkurrens internt i regionen. Tillbaka med resten, övergödningen, in i kretslopp. Åtgärd: Nationell mötesplats Inledning av Rose-Marie Winqvist, LRF Sydost. Se presentation Reglivs, rådslag Diskussion Möjlighet att attrahera nationella besökare till oss? Visa upp det nyaste vi gjort under året, t ex om vi börjat avla insekter, nya bönor, exportera proteiner. Torslunda kan vara studiebesök. Hållbarhetsaspekter goda exempel från hela landet. Utbyta erfarenheter om utveckling inom livsmedelssektorn. Öppen innovation problemlösning. Om konferensen skall vara nationell kan det vara svårt att marknadsföra med en regional livsmedelsstrategi. Livsmedelsstrategin behöver i sådana fall presenteras som ett exempel. Hur konkurrensnackdelar kan vändas till konkurrensfördelar kan vara ett ämne som lockar. Redovisa goda exempel med föreläsare både regionala och nationella goda exempel. Matvandring bra idé! Regionala råvaror på hotellet. Koppla en mässa med även nationella producenter. Ges tid och möjlighet för deltagare att ha egna möten producenter emellan. De potentiella deltagarna kanske är upptagna med att förbereda sig för skördefesten. Nyttja Ölands Skördefest som dragplåster och försök samarbeta med nationella aktörer. Skördefesten och regionala råvaror. Intressanta föreläsare på en nationell konferens: Anders Wijkman, Mat-Tina, Karin Fransson, Inköpare ICA eller KF, offentlig sektor som kund. Få hit nyckelpersoner som drar folk, även nationella. Gärna ett internationellt perspektiv. T ex stora livsmedelsproducenter som Nestle, Orkla. Nationell aktör som samarbetspart. Stark nationell aktör behövs! Attrahera nationella besökare. Få dit nyckelpersoner Hur ska din kommun gestaltas?

10 10 Nybro - Isterband, surdegsbröd, lamm. Kiviks drycker. Guldfågeln kyckling. TP ärtor. Övrigt Hur bygga nytta inte bara regionalt utan nationellt? Hur locka en nationell aktör - och hålla dom kvar? Åtgärd: Fortsatt länssamarbete Inledning av Stefan Carlsson, länsstyrelsen. Diskussion Hur ska strategin bli hela länets strategi? En målbild som alla köper är grunden. Måste vara noga med: Vad är målet? Hur ser problembilden ut? Osv. Uppdrag o uppföljning. Konkret! Mål och delmål. Delmål, handlingsplan, rollfördelning, samordnare. Engagemang, behövs eldsjälar med understöd. Alla aktörer i kedjan ska vara med. Omkringliggande områden - vilka glas dricker vi ur, serveras maten på en planka? Addera andra företeelser i länet, ex glas. Kultur! Uppmärksamma att detta till stor del är en landsbygdsfråga. Belysa landsbygden i stadsmiljön. Kan bli en integrationsfråga. Integration nya matvanor. Hur blir den levande över tid? Kommundagar kring livsmedelsfrågor, hos varandra. Privata aktörerna viktiga. Ungdomar budbärare. UF företagarna hur kan de aktiveras? Samordning kommuner/landsting. Kommunerna måste ta ett eget ansvar Livsmedelsdagar återkommande. Länsstyrelse och region bör ta täten - kommunerna behöver något att förhålla sig till. Kortversion av strategin! Film? Samordna med andra regionala strategier, ex klimat, miljömål. Samordna kring olika strategier.

11 11 Inventera behoven Mätbarheten. Långsiktig resurs. En samordnare behövs. Övergripande för att ta ledartröjan. Inte enbart jordbruksprodukter utan även skogens skafferi inlandskommunerna. KLS Ugglarps - utveckling och trender framåt Presentation av Ray Johansson, KLS Ugglarps. Se Reglivs, rådslag , KLS Ugglarps. KÖT - öländska bönor Presentation av Thomas Isaksson, Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter. Se Reglivs, rådslag , Öländska bönor. Avslutning, viktigaste medskicken Diskussion Entreprenörskapet viktigt många mindre företag. Få företagare att se möjligheterna. Små företag bygger framtiden. Stötta! Skapa positiva kraftfält. Självförtroende, framtidstro! Krångligt regelverk stjäl energi. Kvalitet hämta inspiration från vinvärlden hitta ett språk! Kretsloppstänket finns inget avfall i livsmedelsindustrin. Kretsloppstänk. Någons restprodukt är någon annans värde. I Australien säljer man restprodukter som blir kvar vid primärproduktionen på en slags online-auktion. Det goda exemplets makt bygg på det vi har. Mångfald av produkter. Jordbruk miljöpåverkande i stället för miljöfarligt. Kopiera landstingets kompetensinventering av nyanlända personer och använd metoden inom de gröna näringarna. Ta tillvara nyanlända och deras kunskaper. Planera infrastrukturen så att den inte inkräktar på åker- och betesmark. Premiera hållbar produktion! Marknadsföra regionen. Ett småländskt Grythyttan. Arbeta fram ett koncept med Regional mat.

12 12 Öka statusen i alla yrken i livsmedelskedjan Informations- och erfarenhetsutbyte mellan restauranger och lantbruk. Kommunpolitiker och näringslivsansvariga borde se de gröna näringarna som en stor möjlighet. Nationella miljömålen - hur förhåller vi oss till dem? Tänka nytt. Våga lyfta eko. Kompetens i alla varianter, både för ung o gammal.