STAMNÄTSSTATIONER. Denna Tekniska Riktlinje har godkänts av Svenska kraftnät som lämpligt underlag för upphandling.

Transkript

1 SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING STAMNÄTSSTATIONER INLEDNING Denna riktlinje baserar sig huvudsakligen på svensk standard SS-EN Den anger lämpligt val i de fall där alternativa möjligheter föreligger och innehåller dessutom ändringar (Ä), tillägg och förtydliganden (T), ny rubrik (N) till standarden. Riktlinjen anger de krav som förutom tillämplig standard ska gälla för utförande av kraftanläggningar, här främst för transformatorstationer. Denna Tekniska Riktlinje har godkänts av Svenska kraftnät som lämpligt underlag för upphandling. 1/59

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering Anpassning till SS-EN samt mindre ändringar Ny text om bygg och mark, nya och mer detaljerade krav om belysning i bilagor 3, den nya bilaga 4 om dimensionering av vägar, samt text formatering enligt nya mallen. 6 Nytt TR namn. Införda referenser till ny TR01-13 och TR Uppdatering av normer och standarder. Förtydliganden i text gällande bygg och mark. Förtydligande i text bilaga /59

3 Innehåll 1 OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR T - Tekniska riktlinjer T - Tillämpliga normer och riktlinjer GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T - Allmänt T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning Ä - Systemspänning T- Ström vid normal drift T - Kortslutningsström T - Märkfrekvens T - Korona Ä - Elektriska och magnetiska fält Ä - Överspänningar T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Ä - Dragpåkänning T - Montagelast T - Islast T - Vindlast T - Reaktionskrafter T - Vibrationer Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer T - Ljudnivå ISOLATION /59

4 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar UTRUSTNING T - Allmänna fordringar T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater T - Krafttransformatorer och reaktorer T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning T - Mättransformatorer T - Avledare T - Kondensatorer T - Bärfrekvensspärrar Ä - Isolatorer T - Kablar T - Ledare och tillbehör T - Statiska omriktare ANLÄGGNINGAR Ä - Allmänna fordringar T - Dokumentation T - Transportvägar T - Belysning T - Driftsäkerhet T - Skyltning T - Anläggningar av öppet utförande utomhus T - Minsta höjd över tillgängliga områden T - Avstånd till byggnader T - Yttre inhägnader och grindar T - Inomhusanläggningar av öppet utförande T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk T - Fordringar för byggnader T - Byggnadstekniska förutsättningar T - Dörrar T - Luftkonditionering och ventilation T - Byggnader som fordrar speciella övervägande /59

5 8 SÄKERHETSÅTGÄRDER T - Allmänt T - Anordningar för jordning och kortslutning T - Skydd mot direkta blixtnedslag T - Skydd mot brand T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF T - Identifiering och märkning KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM T - Övervaknings- och styrsystem T - Matningskretsar för likström och växelström T - Anläggningar för hantering av SF6-gas JORDNINGSSYSTEM T - Allmänt T - Mätningar BESIKTNING OCH PROVNING T - Allmänt Drift- och underhållsanvisning T - Utbildning N - BILAGOR N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningsfrånskiljare med motormanöverdon N - Förutsättningar N - Genomförande N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning N - Test 2: vindriktning 180 i armens rörelseriktning N - Dokumentation /59

6 13.2 N - Bilaga 2 Värme och ventilation N - Allmänt N - Ventilation av batterirum N - Bilaga 3 Belysning N - Belysning utomhus N - Belysning inomhus N - Nödbelysning N - Bilaga 4 Indata till dimensionering av vägar DK2, TRVK Väg 2011 dimensioneringsklass /59

7 1 OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Anläggningsdata anges i handlingarna. Med handlingar avses förstudie eller förfrågningsunderlag. För texter gällande bygg och mark ansluter denna riktlinje till AMA Anläggning 13. Vid hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med tillhörande rubrik tillsammans med överordnade koder med tillhörande rubriker ska gälla. Företrädesregeln ska även gälla, vilket innebär att text i denna riktlinje som avviker från text under motsvarande eller överordnad kod med tillhörande rubrik i AMA gäller text i denna riktlinje. Toleranser för färdiga konstruktioner ska vara enligt AMA Anläggning 13 samt tillverkningstoleranser enligt Svensk Standard om inget annat anges i handlingarna. 2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. 2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-02 Kabelströmtransformatorer 7,2-420 kv TR01-04 Fristående strömtransformatorer 7,2-420 kv TR01-05 Fristående magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kv TR01-06 Fristående kondensatorspänningstransformatorer kv TR01-08 Effektbrytare kv TR01-09 Frånskiljare i utomhus-utförande kv TR01-10E Power transformers 2 MVA and above TR01-11E Shunt Reactors TR01-12 Fristående avledare kv 7/59

8 TR01-13 TR01-16 TR01-17 TR01-18 TR02 TR03-01 TR04 TR05 TR08 TR09 TR10 TR12-22 TR13 Stamnätsstationer - jordning Skyltar i ställverk 7,2-420 kv Shuntkondensatorer Reservkraftdieselanläggningar Kontrollanläggningar Mätning Tele- och datakommunikation Ledningar Anläggningsdokumentation Fysiskt skydd Elsäkerhet Bärbar utrustning för jordning Miljö 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer SFS 2009:22 ELSÄK-FS 2008:1-3 SS-EN ISO AFS 1994:53 AFS 2005:2 AFS 2005:3 AFS 2011:18 AFS 2000:42 SS-NN IEC/TS IEC/TS IEC/TS Starkströmsförordning Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive ändringsföreskrifter Miljöledningssystem-Krav och vägledning Enkla tryckkärl Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Besiktning av trycksatta anordningar. Hygeniska gränsvärden Arbetsplatsens utformning Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 1: Definitions, information and general principles Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 2: Ceramic and glass insulators for a.c. systems Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 3: Polymer systems for a.c. systems 8/59

9 SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO SS-EN 1090 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN 206-1:2013 SS-EN SS-EN SS :2004 SS :2002 SS-EN 1505 SS-EN 1506 SS-EN 1507 SS-EN SS-EN 1751 Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO :1998) Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Betong - Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse Träskydd - Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel Rostfria stål Betong - Användning av EN i Sverige Betongkonstruktioner - Täckande betongskikt Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Dimensioner Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med cirkulärt tvärsnitt - Dimensioner Luftbehandling - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Krav på provning av hållfasthet och läckage Luftbehandling-Ventilationskanaler - Hållfasthet och läckage hos cirkulära kanaler av plåt Luftbehandling-Ventilationskanaler - Hållfasthet och Ventilationsanläggningar - Luftteknisk provning av spjäll och ventiler 9/59

10 SS-EN SS-EN 779 SS-EN SS SS SS SS Luftbehandling - Kanalanslutna brandspjäll Luftbehandling - Luftfilter för ventilationsanläggningar- Bestämning av filtreringsegenskaper Brand och räddning - System och komponenter för rök- och brandgaser - Krav för brandgasventilatorer - Mekanisk brandventilation Mekanisk dimensionering av utomhusställverk Dimensionering av utomhusställverk - Vindlaster Ledningsnät för max 1000 V - Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret - Nät skyddade av säkringar Kraftkablar - Egenskaper vid kortslutning SS Kraftkablar - PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv - Konstruktion och provning SS SS SS SS SS SS SS SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN Kraftkablar - Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Kabelförläggning i mark Kabelförläggning i byggnader Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning Nödöppnare för dörrar till ställverksrum Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänning Vibration och stöt - Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet Laddningsbara batterier och batterianläggningar - Säkerhet - Del 2: Stationära batterier Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Jordning Elektriska friledningar över 45 kv (AC) Åskskydd 10/59

11 SS-EN :2007 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus SS-EN :2007 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Arbetsplatser utomhus SS-EN 1838 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS Nödbelysning Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk med systemspänning över 1000 V - Provning Isolatorer - Trycksatta och icke trycksatta ihåliga isolatorer av kompositmaterial för elektrisk utrustning med märkspänning över 1000 V - Definitioner, provningsmetoder och villkor för godkännande Kortslutningsströmmar - Beräkning av verkningar - Definitioner och beräkningsmetoder Dokumentation - Framställning av dokument för användning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN ) Skötsel av elektriska anläggningar Fasta installationer för jordning i ställverk med systemspänning högre än 1 kv SV-BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - del 1 grundläggande regler SS-EN SS-IEC 273 AMA Hus 11 AMA Anläggning 13 AMA VVS & Kyl 12 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - Klassificering av objekt och koder för klasser. Characteristic of indoor and outdoor post insulators for systems with nominal voltages greater than 1000 V Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten Allmän material- och arbetsbeskrivning för ventilationsoch kyltekniska arbeten 11/59

12 AMA El 12 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN BFS 2011:6 - BBR BFS 2011:10 - EKS EBR U 303R EBR U304L SS SS-EN 179 SBF 110:7 SSF 130:8 SNV RR 1978:5 SS-EN 13670:2009 SS :2012 SS :2014 TRVK Väg 2011 Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten Eurokod Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurokod 1: Laster på bärverk Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). BFS 2011:10 med ändringar. Besiktning av betongfundament Åtgärder betongfundament Takskydd - Snöräcken - Funktionskrav Byggnadsbeslag - Nödutrymningsbeslag manövrerade med tryck eller tryckplatta - Krav och provning Svenska Brandförsvarsföreningens regler för brandlarm Svensk Brand & Säkerhetscertifierings regler för inbrottslarm Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller - allmänna råd Betongkonstruktioner - Utförande Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning av SS-EN 13670:2009 i Sverige Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och konstruktiv utformning av vägöverbyggnad och avvattningssystem TRVKB 10 Obundna lager Trafikverkets krav på levererat material till obundna överbyggnadslager och kontroll av material, nivå och bärighet för obundna lager och terrassytan i vägkonstruktioner TK Geo 11 Trafikverkets krav och råd vid nybyggnad och förbättring av geokonstruktioner Betonghandbok Arbetsutförande, utgåva 2, /59

13 4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR 4.1 T - Allmänt Station med tvåbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor, vid manöverbyggnadens brandcellsindelning och vid val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från manöverbyggnaden till respektive ställverksutrustning. 4.2 T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning 220 kv och 400 kv näten är direktjordade. (I standarden benämnd nollpunktsjordning med låg impedans ). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK- FS) Ä - Systemspänning Konstruktionsspänningen är antingen 245 kv eller 420 kv (Um). Aktuell spänning anges i handlingarna T- Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i handlingarna. Samlingsskenor dimensioneras för att klara 6300 A T - Kortslutningsström Om inte annat anges i handlingarna dimensioneras anläggningen för en felström på 40 ka T - Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz T - Korona Om inte annat anges i handlingarna får radiostörningsnivån vid 1,1 Um/3 inte överstiga 2500 V (SS-EN ) Ä - Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar ska konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som genereras av spänningssatt utrustning ej överstiger 10 kv/m respektive 1000 µt för personer som utför normalt inspektionsarbete. 13/59

14 4.2.8 Ä - Överspänningar Kablar, reaktorer och transformatorer ska skyddas med avledare, se även T - Avledare. 4.3 T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Stålet ska dimensioneras enligt SS Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II, refererande vindhastighet vref = 25 m/s. Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning, montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar. Jordbävning behöver inte beaktas. Efter montage ska alla muttrar i fackverkskonstruktioner för stolpar, master och stativ låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Muttrar till grundbultar samt bultar med dubbla muttrar ska ej körnslås. Används annan låsningsmetod ska den godkännas av beställaren. Stativ ska vara utförda med fotplatta för grundskruv för att fixeras till fundament med ställskruvar N - Varmförzinkning och rostskydd Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN Efter förzinkning ska konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO Svetsar, kanter och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlingsgrad P3 enligt ISO Zinktjocklek för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara följande: Medelvärde minst: Minimivärde för enskilt prov: 85 μm 70 μm N - Reparation av galvanisering Vid reparation av stål gäller korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO :1998. Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före tillverkningens påbörjande. Det är ett krav att leverantör av produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbehandling. Samtliga använda 14/59

15 produkter för reparation ska dokumenteras med säkerhetsdatablad och tekniska varublad. Dessa ska finnas på svenska. Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 μm. Utförda reparationer ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt BSK 07 (kapitel 9:65). Eventuella reparationsställen ska vara UV-beständiga och åldersbeständiga Ä - Dragpåkänning Dimensionering enligt SS T - Montagelast Montagelast (100kg x 9, N) är ett begrepp som tillkommit för att en montör inklusive verktyg ska kunna belasta konstruktionen T - Islast 20 mm islast ska beaktas på ställverksapparater. Ställverk i övrigt dimensioneras enligt svensk standard T - Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS Apparatstativ och stolpar dimensioneras enligt SS För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje T - Reaktionskrafter Reaktionskrafter är exempelvis krafter som uppkommer vid brytarmanöver T - Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN Ledare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner ska dimensioneras enligt SS T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden Ä - Inomhus För klimat och omgivningsförhållanden gäller inomhus kombinationen IE33 enligt SS- EN /59

16 Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning inomhus är +5C. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är den lägsta dimensionerande relativa fuktigheten 5% och högsta 85%. Kondensation inomhus ska inte förekomma. Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är inomhus dimensionerande solbestrålning 700 W/m 2. Inomhustemperaturen ska dock inte överskrida +40C även med hänsyn tagen till värmeavgivande utrustning. För dimensionering av värme och ventilation i byggnad se T.13.2 Bilaga 2 Värme och ventilation Ä - Utomhus Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i syd- och Mellansverige 40C och i norra Sverige (norr om Dalälven) 50C. Aktuella temperaturkrav anges i handlingarna. Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning - dimensioneras för 50º C. Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsformen IP54 enligt SS-EN Då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fuktkänslig elektronik vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar kondens. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt IEC/TS Detta ska då speciellt anges i handlingarna. Förlängd krypsträcka ska i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också krävas vid kraftig industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snömängder. För krav på isolatorer se avsnitt Ä - Isolatorer. 16/59

17 4.5 T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder T - Ljudnivå 5 ISOLATION 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Tabellerna 5.1 och 5.2 visar urval av konstruktionsspänningar och isolationsnivåer. Tabell Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kv. Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] till jord och mellan poler Märkhållspänning vid 1 min Växelspänningsprov [kv] till jord och mellan poler Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] Märkhållspänning för lång stöt [kv] Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov [kv] Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av respektive Teknisk Riktlinje. 5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje ska användas vid dielektrisk provning. 17/59

18 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell isolationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3 tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har använts i Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd ska styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man måste dock se till att nödvändiga avstånd skapas för högspänningsanslutningen. Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. Konstruktionsspänning Minsta fria luftavstånd fas-jord Minimiavståndet N Minsta fria luftavstånd fasfas (enligt tabell 1 & 2 i SS-EN 61936) [kv] [mm] [mm] [mm] För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används normalt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fasfas avstånd enligt Tabell 5.3 ska dock alltid gälla Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd. Konstruktionsspänning [kv] Polavstånd inom fack (C/C) [mm] Polavstånd samlingsskena [mm] Fackbredd [mm] Alla fack på samma spänningsnivå i ställverket ska ha samma fackbredd och utformning. För måttsättning se även avsnitt 7.1 Ä - Allmänna fordringar. 6 UTRUSTNING 6.1 T - Allmänna fordringar Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installeras marknära på egna stativ. Kopplingsapparater med högt placerade manöverdon ska förses med plattform för förbättrad åtkomst. Hänsyn ska tas till snödjup i området. 18/59

19 Krav på dokumentation framgår av TR08 samt TR01 för respektive apparat. 6.2 T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater Krav på effektbrytare framgår av TR Jordningsfrånskiljare ska finnas monterad på samlingsskena och vara centralt placerad eller jämt fördelade vid installation av flera jordningsfrånskiljare. Maximala tilllåtna avstånd mellan två jordningsfrånskiljare är tre fackbredder. Krav på frånskiljare och jordningsfrånskiljare framgår av TR Om ingenting annat anges i handlingarna ska det finnas motormanövrerade jordningsfrånskiljare på båda sidor om en frånskiljande brytare. Frånslackning av frånskiljande brytare ska alltid kunna ske i bortre änden av slacken, sett från brytaren, på respektive sida om brytaren. För att brytarna ska vara åtkomliga vid arbete erfordras möjlighet att slacka ur anslutningarna på apparatsida mot samlingsskenor och linje enligt driftschema/enlinjeschema. För att snabbt kunna demontera anslutningen (slack) till frånskiljandebrytare ska anslutningarna vara återmonterbara (platta mot platta). Slack utformas så att arbete ska utföras på frånslackade objekt som arbete utan spänning, dvs att objekt ligger i sin helhet på större avstånd än Dv. Apparaterna ska placeras så att utrymme finns för att komma fram med flyttbar plattform (lift). Säkerhetsavstånd Dv enligt SS-EN och räknad med N enligt Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd i detta dokument T - Krafttransformatorer och reaktorer Eventuell anpassning för bullerdämpning anges i transformator- eller reaktorspecifikationen. Om det inte går att komma åt gasvakt och övriga instrument från marken så ska det finnas plattform så att dessa kan avläsas och underhållas utan behov av skylift. Transformatorer: Krav på transformatorer framgår av TR Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitel 7.2 öppet utförande utomhus. T - Anläggningar av Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR09-15, fysiskt skydd kring transformatorer. Avledare specificeras i handlingarna. 19/59

20 Reaktorer: Krav på reaktorer framgår av TR Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitel 7.2 öppet utförande utomhus. T - Anläggningar av Avledare specificeras i handlingarna T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning Gasisolerade ställverk: Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall T - Mättransformatorer Krav på fristående strömtransformatorer framgår av TR01-04, på magnetiska spänningstransformatorer TR01-05, kondensatorspänningstransformatorer TR01-06, kabelströmtransformatorer TR01-02 samt strömtransformatorer inbyggda i transformatorer TR01-10E och reaktorer TR01-11E. Typ av spänningstransformator anges i handlingarna T - Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmätning under drift. Vid högplacering av avledare ska jordlina vara isolerad från foten till jordklämman för att underläta läckströmsmätningen. Räkneverk krävs inte. Se även TR T - Kondensatorer Krav på shuntkondensatorbatterier framgår av TR Krav på seriekondensatorbatterier specificeras i handlingarna T - Bärfrekvensspärrar Krav på bärfrekvensspärrar specificeras i handlingarna Ä - Isolatorer Massiva stödisolatorer ska vara av porslin. Utböjning av stödisolator får maximalt vara 1/150 del av isolatorns höjd/längd vid största statiska belastning. Ihåliga isolatorer ska vara av kompositutförande. Isolatorers normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Tabell 6.1. I en station ska alla isolatorer ha samma färg. I nya stationer ska alla isolatorer vara grå. 20/59

21 Kedjeisolatorer ska vara av glas. Porslinsisolatorer: Krav på stödisolatorer framgår i SS-IEC och SS-IEC Krav på kedjeisolatorer framgår i TR05-11, isolatorkedjor TR05-10 och isolatortillbehör TR Tillämpliga standarder och IEC/TS ska tillämpas. I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka. Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer om inte annat anges i respektive TR. Kompositisolatorer: Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. Konstruktionsspänning [kv] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Normal miljö (klass b 1 ) Smutsig miljö (klass d 1 ) Enligt IEC/TS T - Kablar Allmänt För kabelförläggning i byggnader se SS För kabelförläggning i mark se SS För utförande av elinstallationer för lågspänning SS För dimensionering av lågspänningskablar se SS och SS Vidare finns information om dimensionering av mellanspänningskabel i SS , bilaga C. Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS Elanläggningens olika delar ska vara skyltade och entydigt identifierbara för drift och underhåll. Dokumentationen ska följa elanläggningens skyltar och namn. Installationsreglernas (SS ) angivande om dokumentation ska följas. Installatörens beskrivning av elanläggnings utförande ska följa de tillämpade delar av standarder som åberopas för utförandet. 21/59

22 Redovisning av kortslutningsimpedanser och beräkning av maximala ledningslängder ska redovisas. Kontroll före idrifttagning ska följa branschstandard (EIO och andra). Använda elmateriel, ritningar, kretsscheman m.m. som ingår i elanläggningen ska vara sammanställd i dokumentationen. Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter T - Kabelförläggning Alla kablar ska förläggas i mark. Kabelkanaler, kabelrör, kabelstegar etc ska utformas så att kablar inte skadas vid kabelförläggning. Kabelkanaler Kabelkanalers samtliga delar i mark ska vara av betong. För tvåbrytarställverk ska kabelkanaler förläggas separerade i hela sin sträckning. Från manöverbyggnad ska en kabelkanal förläggas till A- och en till B-skenan. Varje kabelkanal ska utföras tredelade enligt Figur 6.1 Kabelkanaler ska grundläggas på dränerande lager och utföras med T-stöd enligt Figur 6.1. JORDLINA Kraft Sub1 Sub2 DRÄNERANDE LAGER Figur 6.1 Kabelkanal. Kabelkanalernas delar ska skyltas SUB1, SUB2 respektive KRAFT vid utgång från manöverhus och vid kanalernas slut samt vid alla eventuella förgreningar. Skyltar ska vara av typ 2 enligt TR Vid korsningar är det viktigt att separation mellan Sub:arna och Kraft bibehålls. 22/59

23 Ett alternativ till T-stöd är L-stöd på sidorna och raka mellanväggar som ställts (fästs med stift) på tvärgående betongbalk. Tvärgående betongbalk ska ha c/c-avstånd på ca 3 m. Kabelrör ska dras in i kabelkanalen från botten av kanalen till respektive sub. I kabelkanalen ska en ledningsbädd med lagertjocklek 50 mm läggas över hela kanalens innerbredd. Materialet ska vara enligt AMA Anläggning 13 CEC.22 Ledningsbädd för el- och telekabel. Kabelkanaler utförs med ett reservutrymme av minst 30 %, dock minst 1200 mm breda. Ej körbara kabelkanaler ska förses med tryckimpregnerade trälock med brädor minst 38 x 100 mm och försedda med förzinkad plåt på insidan. Trälock ska vara av impregneringsklass A enligt SIS Locken ska vara avtagbara där vikten inte får överstiga 25 kg/st. Körbara kabelkanaler krävs vid samtliga vägkorsningar. De dimensioneras för ett hjultryck på 70 kn som fördelas på 240 mm. För körbar kabelkanal där transformatortransport ska passera dimensioneras kanalen för de axel- respektive hjultryck som gäller för denna transport. Körbar kanal utförs till en längd av vägbredd plus 0,75 m på vardera sida av vägen. Locken ska vara avtagbara och kunna lyftas med hjälp av lastbilskran. Jordlinorna dras på utsidan av kabelkanalen, enligt Figur 6.1, och utförs enligt TR Se även avsnitt 10 JORDNINGSSYSTEM. Kabelrör Kabelrör ska vara PEH, gula eller för opto gröna enligt SS och vara alternativt utförda: med slät insida och korrugerad utsida slätt styvt korrugerat böjligt (inte under vägar) Kabelrör ovan mark ska vara uv-beständiga och behöver inte vara i samma färg som i marken (gula respektive gröna). Rörens dimension ska vara minst 110 mm förutom för belysningsinstallation där även 50 mm accepteras. Kabelrör utförs med ett reservutrymme av minst 30 %. 23/59

24 Kabelrör förläggs med lutning minst 1:400 och förses med dräneringshål i rörets undersida vid lågpunkter. Rören ansluts till fundamentets slitsar, kabelkanaler, ingjuts i grundplattor eller uppdras till överkant fundament. Rören förses med dragtråd och i fri ände med skumplastkudde. Dragtråden ska testas efter rörförläggningen. Detta gäller även för rör i reserv. Kabelrör som inte ska användas ska provdras med tolk och förses med draglina. Tolkdiameter ska vara 20 % mindre än rörets innerdiameter. Kabelrör förläggs på minst 600 mm djup enligt Figur KRINGFYLLNING / / LEDNINGSBÄDD Figur 6.2. Förläggning av kabelrör Bädd ska utföras med tjockleken 100 mm över rörgravens hela bredd och med ett månggraderat material typ 3 och 4, tabell CE/1 enligt AMA Anläggning 13 och med största kornstorlek 20 mm. Materialet packas enligt tabell CE/4. Kringfyllning 100 mm närmast kabelrör utförs med grus 2-8 mm. Ovanför rören gäller packning enligt tabell CE/6. Resterande fyllning för rör ska utföras enligt AMA Anläggning 13 CEC.42 Resterande fyllning för el- och telekabel o d. Kablar upp från mark ska förses med mekaniskt kabelskydd. Kabelskyddet ska täcka kabelrören och kablarna 1000 mm över mark. Skyddet ska utföras av kraftig aluminiumplåt. Samtliga metalldelar av kabelskyddet ska jordas. Rörändar ska tätas T - Ledare och tillbehör Ledare Krav på linor framgår av TR Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas: Förluster Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd 24/59

25 Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd Korona samt radio- och TV-störningar Eventuell överbelastningsförmåga Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jordfel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C. Distansstänger För slack ned till apparater används distansstång 80 mm. Den första distansstången under ledningsspannet placeras 700 mm ned med delning 450 mm. Ytterligare 700 mm ned placeras den första distansstången med delning 80 mm. Därefter gäller delningar vid minst 2500 och max 4000 mm. Övriga krav på distansstänger i spann med c/c faslina 450 mm framgår av TR Aluminiumrör Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ. Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Det ska inte finnas fler än en skarv mellan två stödpunkter. Svetsad skarv, som ska ha en draghållfasthet av minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör. Skarvar ska placeras i momentets nollgenomgång. Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda med aluminiumrör ska dimensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra. På varje rör ska minst ett dräneringshål vid lägsta punkten finnas. Nedhäng på rörledare utan is får maximalt vara 1/150 del av rörets längd mellan stödpunkterna. Dämplina i aluminium, enligt tabell nedan, ska läggas i rör och fästas vid ett ändlock. Längd på dämplina ska vara 2/3 av rörets längd. Rördiameter (mm) Rörlängd, längre än (m) Dämplina area (mm 2 ) Upp till Rör- och Ledningshållare Rör- och ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra påkänning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska på- 25/59

26 känningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges. Rör- och ledningshållaren ska vara utförd av material som är motståndskraftigt mot korrosion och får inte förorsaka korrosion på ledaren. Material känsligt för korngränsfrätning eller spänningskorrosion får inte användas. Icke metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Strömförande förbindning i flexibel rör- och ledningshållare ska vara utförd för Alrörens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att utmattningsbrott inträffar. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Rör- och ledningshållare för 420kV ska vara koronafri vid 245 kv spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste. Anslutningsklämmor Anslutningsklämmor ska kunna belastas med minst följande dragkrafter för anslutning av: mm 2 20 kn - > 593 mm mm 2 25 kn - duplex 30 kn Anslutningsklämmor ska vara motståndskraftiga mot korrosion och materialet ska ha goda seghetsvärden ned till -50 C. De ska var tillverkade av en aluminiumlegering, som inte får vara benägen för spänningskorrosionssprickning eller skiktkorrosion. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Ej metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Anslutningsklämmor ska kunna överföra med hänsyn till ledararean maximalt tillåten kontinuerlig belastningsström utan att fortvarighetstemperaturen hos klämmorna överstiger den från strömbelastningssynpunkt tillåtna för den svagaste ledaren eller apparatuttaget. Strömförande detaljer ska vara gjutna eller smidda i ett stycke. 26/59

27 Klämmorna ska vara dimensionerade för korttidsströmmen 50 ka i 1 s och dynamiskt för 125 ka. De ska vara koronafria vid aktuell konstruktionsspänning. Anslutningsklämmor ska vara lätta att montera utan specialverktyg. Klämmor ska vara återmonterbara. Klämmornas yta får inte vara behandlad i avsikt att öka emissionskoefficienten. De ska vara utförda så att vattenansamlingar undviks. Klämmor för apparatanslutning ska vara så utförda att de monterade inte minskar isolationsavstånden. Flexibla klämmor ska ha minsta möjliga antal strömövergångar. Strömövergångar ska vara svetsade. Den elektriska strömmen får inte överföras i den mekaniska lagringen varken vid normal drift eller kortslutning. Ljusbågar får inte bildas på klämman vid kortslutning i anläggningen. Klämmor dimensioneras för elektriska parametrar enligt TR05-15 och SV- BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. Spännlinehållare Spännlinehållare på spannet in mot ställverk samt inom ställverk ska vara av bultat utförande. Övriga ska vara av kilat utförande. Krav på spännlinehållare framgår av TR Stolpar Samtliga stolpar och fundament i mittstolpraden ska vara av samma utförande och dimension. Stolparna ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i mittstolpraden. Stolpar för blixtfångande linor ska stå inom ställverksområdet. Samtliga stolpar ska vara ostagade T - Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR ANLÄGGNINGAR 7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i handlingarna. 27/59

28 Vid ombyggnad eller utvidgning av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter tilllämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utvidgningen (ELSÄK-FS). Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller oberoende av när anläggningen färdigställdes. Svenska kraftnäts miljökrav anges i TR ch EU-direktiv avseende magnetiska fält vid påverkan på personal (2004/40/EC från den 29 april 2004) ska beaktas. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av enlinjescheman och situationsplaner som är bifogade handlingarna. Dimensionerande data framgår också av handlingarna. Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspänningsställverket. Regler för anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09. Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift kan kräva specialmaskiner. Alla eventuella kablar som påträffas kan vara i drift och ska hanteras på sådant sätt att ingen störning kan ske T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentationen framgår av TR08. Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje TR01-X samt för kontrollanläggning TR T - Transportvägar Se T.7.2,Vägar och planer T - Belysning Se T.13.3, Bilaga 2 Belysning T - Driftsäkerhet Närområde Dv definierat enligt SS-EN och N i tabell 5.3 ovan avser i denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen ska vara utförd. Samma närområde Dv gäller även för SS-EN /59

29 7.1.7 T - Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fasmärkning och nödvändiga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar, driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag placerade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt TR Fastsättning av skyltar på brandklassade dörrar får inte utföras med skruvar eller nitar. 7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion i mark (vägar, planer etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder. Schakt och fyllning Träd och buskar (inkl. rötter) inom område som omfattas av entreprenaden ska tas bort. Materialet ska bortforslas från arbetsområdet om inte annat anges i handlingarna. Röjning för vägar och planer utförs till 2,0 m utanför släntfot respektive släntkrön. Vid fyllning för planer eller vägar får den största styckestorleken på sten vara max 250 mm, ned till 400 mm under färdig terrass dvs. underkant överbyggnad. I fyllning, som ligger mellan 0,4 och 1,2 m under färdig terrass får inte sten större än 500 mm ingå, se Figur För krav på överbyggnad se avsnitt Vägar och planer. Figur /59

30 Fyllning och packning ska ske enligt AMA Anläggning13, tabell CE/3 och CE/4 i därför avsedd åtgärd. Schaktmassor som inte åtgår för återfyllning ska borttransporteras från arbetsområdet om inte annat anges i handlingarna. Sprängning Krav för bergschakt ska följa AMA Anläggning 13 CBC.1 Bergschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta. Entreprenören ska ta fram en riskanalys som ska godkännas av beställaren innan sprängningsarbete får påbörjas. Sprängningsarbeten ska planeras och genomföras enligt TR Vid sprängning i närhet av kraftledning ska krav enligt dokument N-415 Riktvärden vid sprängning invid kraftledning uppfyllas. Vid om- eller tillbyggnad av station ska sprängning utföras som försiktig sprängning. Med tanke på idriftvarande apparater gäller laddningsnivå 0,008, vilket med en våghastighet på 3000 m/s motsvarar en svängningshastighet på ca: 20 mm/s. Vibrationsmätning ska utföras med skrivande vibrograf. Mätstället ska vara närmast belägna transformator/reaktorfundament samt brytar- och frånskiljarfundament. Vid borrningsarbeten ska åtgärder för att minimera dammspridning vidtas. Täckning ska vara tyngdtäckande och splitterskyddande t.ex. bestående av gummimattor och industrifilt. Icke elektriskt tändmedel ska användas. Befintlig anläggning, inom 100 m från sprängningsplatsen, ska besiktigas före och efter sprängning. Besiktning ska utföras enligt SS Dränering och dagvatten Ställverksområdet (planer, vägar, husgrunder, oljegropar, kabelkanaler etc.) ska vara väl dränerat. Avvattning ska vara utfört i sådan omfattning att vattensamlingar ej kan bildas, avvattning ska utföras för hela ställverksområdet. Ovanför och till ca 300 mm på var sin sida om dräneringsrör fylls med dränerande grusfyllning upp till markytan. Kring fundament för hus, oljegropar och under kabelkanaler etc. förläggs dräneringsrör med en högsta nivå lika med underkant fundament. Dräneringsvatten ska ledas bort i dräneringsrör med dimension minst 110 mm och lutning minst 1:200. Rensbrunnar ska finnas på minst var 30:e m. Dräneringsrör ansluts till dräneringsbrunn med sandfång för vidare borttransport. 30/59

31 Regnvatten från byggnaders tak ska ledas ned i dagvattenledningar. Dagvattenledning ska ha dimension minst 160 mm markavloppsrör. Tillsynsbrunnar ska finnas på minst var 30:e m. Dagvatten ska tas omhand lokalt (LOD) med infiltrering i befintlig mark eller, vid behov, med fördröjningsbassäng. Utanför ställverksplan kan vatten avledas i diken, och då med lutning minst 1:200. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att ingen grumling sker i eventuella anslutande vattendrag nedströms ställverket. Betong och armering Allmänt Betongkonstruktioner ska konstrueras enligt BFS 2011:10, EKS samt uppfylla krav i SS-EN 206-1, SS :2008 och SS :2002. För dimensionering av bärverk inom stamnätsstationer gäller säkerhetsklass 2, dvs någon risk för allvarliga personskador. Krav enligt AMA Anläggning 13 ska följas för EBB.1 Form, EBC.11 Ospänd armering och dubbning, EBE.1 Betonggjutning kategori A, GBC.1 Betongelement kategori A samt EBE.1171 Undergjutning och igjutning kategori A. Gjutning och bearbetning ska ske i enlighet med Betonghandbok, Arbetsutförande kapitel 11. Lämplig vibrering med 56 mm stavar är s/m 3. Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner. Täckande betongskikt mot mark minst 50 mm för platsgjutna konstruktioner. Teknisk livslängd minst 100 år vilket innebär livslängdskategori 5 enligt SS-EN 1990 samt livslängdsklass L100 enligt SS :2002. Armeringsstål ska vara av lägst stålklass K500C-T samt för armeringsnät NK500AB-W enligt lagerstandard och SS :2014. Fundament, oljegrop, sabotageskydd, kabelkanaler och bottenplatta manöverbyggnad Exponeringsklass XC4 + XF3 samt konsistensklass S2/S3 enligt SS-EN Hållfasthetsklass lägst C28/35. Vct högst 0,55, cement CEM I 42,5 MH/SR/LA och frostresistent ballast enligt SS :2008 samt lufthalt enligt SS :2008 tabell 5.3.2b. Manöverbyggnad, ytterväggar Exponeringsklass XC4 + XF1 samt konsistensklass S2/S3 enligt SS-EN Hållfasthetsklass lägst C28/35. 31/59

32 Vct högst 0,55, cement CEM I 42,5 MH/SR/LA samt frostresistent ballast enligt SS :2008. Manöverbyggnad, innerväggar Exponeringsklass XC1, hållfasthetsklass lägst C20/25 samt konsistensklass S3 enligt SS-EN Vct högst 0,90 och CEM II 32,5 enligt SS :2008. Vägar och planer Allmänt För begreppen hänvisas till TRVK Väg I övrigt gäller att tillfartsväg är väg som sammanbinder allmän väg till transformatorväg eller ställverksväg. Transformatorväg är väg som används för transport av transformator eller reaktor. Ställverksväg är väg inom ställverksplanen. För jordartsbeteckningar hänvisas till TK Geo 11. Risken för skred ska bedömas av entreprenörens geotekniker och eventuella erforderliga åtgärder ska vidtas. Fältmätningar kan göras om det finns behov av tillståndsbeskrivning både före och under byggandet. Behovet initieras och bekostas av entreprenören. Beställaren har rätt att göra fältmätningar som kontroll under och efter byggets färdigställande. Om materialtypen i terrassen är sämre än 4A så ska en materialskiljande geotextil användas. Geotextil ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 DBB.31 Materialskiljande lager av geotextil. Geotextil ska uppfylla krav enligt bruksklass N3 under ställverksplan och vägar samt N2 under dränering. Vägar Minsta fria höjd och bredd för vägar inom utomhusställverk är, om annat inte anges i handlingarna, 3,5 m. Samtliga andra vägar ska ha en fri höjd på minst 5 m. Minimiavstånd mot spänningsförande delar se kapitel 5.4. Transportbegränsning sker genom montage av höjdmarkeringsbockar vid infartsvägar till ställverket. Överbyggnad görs med slitlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Eventuellt kan skyddslager ingå vid svåra tjälförhållanden. Trafiklasten, terrassmaterialet, tjälförhållanden och påförda lagers egenskaper bestämmer överbyggnadens tjocklek. Dimensioneringen ska ske enligt TRVK Väg 2011, dimensioneringsklass 2 (DK2), Bilaga 4. 32/59