Utgåva Ändringsnot Datum. B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering

Transkript

1

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering Anpassning till SS-EN samt mindre ändringar Ny text om bygg och mark, nya och mer detaljerade krav om belysning i bilagor 3, den nya bilaga 4 om dimensionering av vägar, samt text formatering enligt nya mallen /57

3 Innehåll 1. OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR T - Tekniska riktlinjer T - Tillämpliga normer och riktlinjer GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T - Allmänt T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning Ä - Systemspänning T- Ström vid normal drift T - Kortslutningsström T - Märkfrekvens T - Korona Ä - Elektriska och magnetiska fält Ä - Överspänningar T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Ä - Dragpåkänning T - Montagelast T - Islast T - Vindlast T - Reaktionskrafter T - Vibrationer Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer T - Ljudnivå ISOLATION /57

4 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar UTRUSTNING T - Allmänna fordringar T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater T - Krafttransformatorer och reaktorer T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning T - Mättransformatorer T - Avledare T - Kondensatorer T - Bärfrekvensspärrar Ä - Isolatorer T - Kablar T - Statiska omriktare ANLÄGGNINGAR Ä - Allmänna fordringar T - Dokumentation T - Transportvägar T - Belysning T - Driftsäkerhet T - Skyltning T - Anläggningar av öppet utförande utomhus T - Minsta höjd över tillgängliga områden T - Avstånd till byggnader T - Yttre inhägnader och grindar T - Inomhusanläggningar av öppet utförande T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk T - Fordringar för byggnader T - Byggnadstekniska förutsättningar T - Dörrar T - Luftkonditionering och ventilation T - Byggnader som fordrar speciella övervägande /57

5 8. SÄKERHETSÅTGÄRDER T - Allmänt T - Anordningar för jordning och kortslutning T - Skydd mot direkta blixtnedslag T - Skydd mot brand T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF T - Identifiering och märkning KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM T - Övervaknings- och styrsystem T - Matningskretsar för likström och växelström T - Anläggningar för hantering av SF6-gas T - Grundregler för elektromagnetisk kompatibilitet i kontrollanläggning JORDNINGSSYSTEM T - Allmänt T - Mätningar BESIKTNING OCH PROVNING T - Allmänt Drift- och underhållsanvisning T - Utbildning N - BILAGOR N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningsfrånskiljare N - Förutsättningar N - Genomförande N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning N - Test 2: vindriktning 180 mot armens rörelseriktning /57

6 N - Dokumentation N - Bilaga 2 Ventilation och värme N - Allmänt N - Ventilation av batterirum N - Bilaga 3 Belysning N - Belysning utomhus N - Belysning inomhus N - Nödbelysning N - Bilaga 4 Indata till dimensionering av vägar DK2 (TRVK Väg dimensioneringsklass 2) /57

7 1. OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Anläggningsdata anges i förfrågan. 2. NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. 2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-02 Kabelströmtransformatorer kv TR01-04 Fristående strömtransformatorer 82,5-420 kv TR01-05 Magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kv TR01-06 Fristående kondensatorspänningstransformatorer kv TR01-08 Effektbrytare kv TR01-09 Frånskiljare kv TR01-10E Krafttransformatorer TR01-11E Shuntreaktorer TR01-12 Avledare TR01-15 Isolerolja för transformatorer och reaktorer TR01-16 Skyltar i ställverk TR01-17 Shuntkondensatorer TR01-18 Reservkraftdieselanläggningar TR02 Kontrollanläggningar TR03-01 Mätning TR04 Tele och datakommunikation TR05 Ledningar 7/57

8 TR08 TR09 TR10 TR13 Anläggningsdokumentation Säkerhetsskydd Elsäkerhet Miljö 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer SFS 2009:22 ELSÄK-FS 2008:1-3 SS-EN ISO AFS 1994:53 AFS 2005:2 AFS 2005:3 AFS 2011:18 AFS 2000:42 SS-NN IEC/TS IEC/TS IEC/TS SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO SS-EN ISO Starkströmsförordning Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive ändringsföreskrifter Miljöledningssystem-Krav och vägledning Enkla tryckkärl Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Besiktning av trycksatta anordningar. Hygeniska gränsvärden Arbetsplatsens utformning Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 1: Definitions, information and general principles Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 2: Ceramic and glass insulators for a.c. systems Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions Part 3: Polymer systems for a.c. systems Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål Specifikationer och provningsmetoder Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO :1998) Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 1: Skruvar och pinnskruvar 8/57

9 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 2: Muttrar Fästelement Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse SS-EN Träskydd Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel SS-EN SS :2004 SS SS-EN 1505 SS-EN 1506 SS-EN 1507 SS-EN SS-EN 1751 SS-EN SS-EN 779 SS-EN SS SS Rostfria stål Betong - Användning av EN i Sverige Betongkonstruktioner - Täckande betongskikt Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Dimensioner Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med cirkulärt tvärsnitt - Dimensioner Luftbehandling - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Krav på provning av hållfasthet och läckage Luftbehandling-Ventilationskanaler - Hållfasthet och läckage hos cirkulära kanaler av plåt Luftbehan-Ventilationskanaler - Hållfasthet och Ventilationsanläggningar - Luftteknisk provning av spjäll och ventiler Luftbehandling - Kanalanslutna brandspjäll Luftbehandling - Luftfilter för ventilationsanläggningar- Bestämning av filtreringsegenskaper Brand och räddning - System och komponenter för rök- och brandgaser - Krav för brandgasventilatorer - Mekanisk brandventilation Mekanisk dimensionering av utomhusställverk Dimensionering av utomhusställverk Vindlaster 9/57

10 SS SS Ledningsnät för max 1000 V Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret Nät skyddade av säkringar Kraftkablar Egenskaper vid kortslutning SS Kraftkablar PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv Konstruktion och provning SS SS SS SS SS SS SS SS-EN SS-EN SS-EN Kraftkablar Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Kabelförläggning i mark Kabelförläggning i byggnader Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning Nödöppnare för dörrar till ställverksrum Elinstallationer i byggnader Utförande av elinstallationer för lågspänning Vibration och stöt Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet Laddningsbara batterier och batterianläggningar - Säkerhet - Del 2: Stationära batterier Elektriska friledningar över 45kV (AC) Åskskydd SS-EN :2007. Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser Del 1: Arbetsplatser inomhus SS-EN :2007. Ljus och belysning Belysning av arbetsplatser Del 2: Arbetsplatser utomhus SS-EN 1838 SS-EN SS-EN Nödbelysning Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk med systemspänning över 1000 V Provning Isolatorer Trycksatta och icke trycksatta ihåliga isolatorer av kompositmaterial för elektrisk utrustning med märkspänning över 1000 V Definitioner, provningsmetoder och villkor för godkännande 10/57

11 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS Kortslutningsströmmar Beräkning av verkningar Definitioner och beräkningsmetoder Dokumentation Framställning av dokument för användning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN ) Skötsel av elektriska anläggningar Fasta installationer för jordning i ställverk med systemspänning högre än 1 kv SV-BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar del 1 grundläggande regler SS-EN SS-IEC 273 AMA BFS 2011:6; BBR BBK 04 EKS8, BFS 2011:20 SS-EN 1993 VAST-Vattenfall EBR U 303R EBR U304L SS Struktureringsprinciper och referensbeteckningar Klassificering av objekt och koder för klasser. Characteristic of indoor and outdoor post insulators for systems with nominal voltages greater than 1000 V AMA Hus 11 AMA Anläggning 10 AMA VVS & Kyl 12 AMA El 12 Boverkets byggregler Boverkets handbok om betongkonstruktioner Europeisk konstruktionsstandard (Eurocode) Eurokod 3, dimensionering av stålkonstruktioner Jordning av stationer och ställverk Konstruktionsanvisningar och Mätmetoder, juni 1987 Besiktning av betongfundament Åtgärder betongfundament Takskydd - Snöräcken Funktionskrav 11/57

12 SS-EN 179 K905 SBF 110:7 SSF 130:6 SNV RR 1978:5 Väg 94 Byggnadsbeslag - Nödutrymningsbeslag manövrerade med tryck eller tryckplatta - Krav och provning Trygg Hansa, Säkerhetsföreskrifter vid brandfarliga heta arbeten daterad Svenska Brandförsvarsföreningens regler för brandlarm Svensk Brand & Säkerhetscertifierings regler för inbrottslarm Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller allmänna råd Vägverkets publikation 4. GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR 4.1 T - Allmänt Station med tvåbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor, vid manöverbyggnadens brandcellsindelning och vid val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från manöverbyggnaden till respektive ställverksutrustning. Det är entreprenörens ansvar att ta del av alla TR som berör den aktuella entreprenaden. 4.2 T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning 220 kv och 400 kv näten är direktjordade. (I standarden benämnd nollpunktsjordning med låg impedans ). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK- FS) Ä - Systemspänning Konstruktionsspänningen är antingen 245 kv eller 420 kv (Um). Aktuell spänning anges i förfrågan T- Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i förfrågan. Samlingsskenor 400 kv dimensioneras för att klara 6300 A. 12/57

13 4.2.4 T - Kortslutningsström Om inte annat anges dimensioneras anläggningen för en felström på 40 ka T - Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz T - Korona Om inte annat anges får radiostörningsnivån vid 1,1 Um/ 3 inte överstiga 2500 µv. (SS-EN ) Ä - Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar ska konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som genereras av spänningssatt utrustning ej överstiger 10 kv/m respektive 500 µt för personer som utför normalt inspektionsarbete Ä - Överspänningar Normalt skyddas endast kablar, reaktorer och transformatorer med avledare, se även T - Avledare. 4.3 T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Stålet ska dimensioneras enligt SS Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II, refererande vindhastighet vref = 25 m/s. Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning, montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar. Jordbävning behöver inte beaktas. Efter montage ska alla muttrar i fackverkskonstruktioner för stolpar, master och stativ låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Muttrar till grundbultar samt bultar med dubbla muttrar ska ej körnslås. Används annan låsningsmetod ska den godkännas av beställaren. Stativ ska vara utförda med fotplatta för grundskruv för att fixeras till fundament med ställskruvar N - Varmförzinkning och rostskydd Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN Efter förzinkning ska konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. 13/57

14 Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO Svetsar, kanter och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlingsgrad P3 enligt ISO Zinktjocklek för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara följande: Medelvärde för avtalat antal prov minst: Minimivärde för enskilt prov: 85 μm 70 μm N - Reparation av galvanisering Vid reparation av stål gäller korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO :1998 Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före tillverkningens påbörjande. Det är ett krav att leverantör av produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbehandling. Samtliga använda produkter för reparation ska dokumenteras med säkerhetsdatablad och tekniska varublad. Dessa ska finnas på svenska. Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 μm. Utförda reparationer ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt BSK 07 (kapitel 9:65). Eventuella reparationsställen ska vara UV-beständiga och åldersbeständiga Ä - Dragpåkänning Dimensionering enligt SS T - Montagelast Montagelast (100kg x 9, N) är ett begrepp som tillkommit för att en montör inklusive verktyg ska kunna belasta konstruktionen T - Islast 20 mm islast ska beaktas på ställverksapparater. Ställverk i övrigt dimensioneras enligt svensk standard T - Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS Apparatstativ och stolpar dimensioneras enligt SS För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje T - Reaktionskrafter Reaktionskrafter är exempelvis krafter som uppkommer vid brytarmanöver. 14/57

15 4.3.9 T - Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN Ledare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner ska dimensioneras enligt SS T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden Ä - Inomhus För klimat och omgivningsförhållanden gäller inomhus kombinationen IE33 enligt SS- EN Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning inomhus är +5 C. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är den lägsta dimensionerande relativa fuktigheten 5% och högsta 85%. Kondensation inomhus ska inte förekomma. Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är inomhus dimensionerande solbestrålning 700 W/m 2. Inomhustemperaturen ska dock inte överskrida +40 C även med hänsyn tagen till värmeavgivande utrustning. För dimensionering av värme och ventilation i byggnad se T.13.2 Bilaga 2 Ventilation och värme Ä - Utomhus Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i syd- och Mellansverige 40 C och i norra Sverige (norr om Dalälven) 50 C. Aktuella temperaturkrav anges i förfrågan. Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning alltid dimensioneras för 50º C. Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsformen IP54 enligt SS-EN I speciella fall då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. 15/57

16 Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fuktkänslig elektronik vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar kondens. Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt IEC/TS Detta ska då speciellt anges. Förlängd krypsträcka ska i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också krävas vid kraftig industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snömängder. För krav på isolatorer se avsnitt Ä - Isolatorer. I vissa speciellt utsatta lägen kan spolbarhet krävas. 4.5 T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder T - Ljudnivå Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. 16/57

17 5. ISOLATION 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Tabellerna 5.1 och 5.2 visar urval av konstruktionsspänningar och isolationsnivåer. Tabell Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] till jord och mellan poler Märkhållspänning vid 1 min Växelspänningsprov [kv] till jord och mellan poler Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] Märkhållspänning för lång stöt [kv] Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov [kv] Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av respektive Teknisk Riktlinje. 5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje ska användas vid dielektrisk provning. 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell isolationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3 tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har använts i Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd ska styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man måste dock se till att nödvändiga avstånd skapas för högspänningsanslutningen. 17/57

18 Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. Konstruktionsspänning Minsta fria luftavstånd fas-jord Minimiavståndet N Minsta fria luftavstånd fasfas (enligt tabell 1 & 2 i SS EN-61936) [kv] [mm] [mm] [mm] För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används normalt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fasfas avstånd enligt Tabell 5.3 ska dock alltid gälla Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd. Konstruktionsspänning [kv] Polavstånd inom fack (C/C) [mm] Polavstånd samlingsskena [mm] Fackberdd [mm] Alla fack på samma spänningsnivå i ställverket ska ha samma fackbredd och utformning. För måttsättning se även avsnitt 7.1 Ä - Allmänna fordringar. 6. UTRUSTNING 6.1 T - Allmänna fordringar Anläggningsbundna krav anges i förfrågan. Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installeras marknära på egna stativ. Kopplingsapparater med högt placerade manöverdon ska förses med plattform för förbättrad åtkomst. Hänsyn ska tas till snödjup i området. Krav på dokumentation framgår av TR08 samt TR01 för respektive apparat. 6.2 T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater Krav på effektbrytare framgår av TR /57

19 Jordningsfrånskiljare monterad på samlingsskena ska vara centralt placerad och jämt fördelad vid installation av flera jordningsfrånskiljare. Maximala tillåtna avstånd mellan två jordningsfrånskiljare är tre fackbredder. Krav på frånskiljare och jordningsfrånskiljare framgår av TR Om ingenting annat anges ska det finnas motormanövrerade jordningsfrånskiljare på båda sidor om en frånskiljande brytare. Frånslackning av frånskiljande brytare ska alltid kunna ske i bortre änden av slacken på respektive sida om brytaren T - Krafttransformatorer och reaktorer Eventuell anpassning för bullerdämpning anges i transformator- eller reaktorspecifikationen. Transformatorer: Krav på transformatorer framgår av TR Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitel 7.2 öppet utförande utomhus. T - Anläggningar av Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR 9-15, fysiskt skydd kring transformatorer. Avledare specificeras i förfrågan. Reaktorer: Krav på reaktorer framgår av TR Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i kapitel 7.2 öppet utförande utomhus. T - Anläggningar av Avledare specificeras i förfrågan. Om det ej går att komma åt gasvakt och övriga instrument från marken så ska det finnas plattform så att dessa kan avläsas och underhållas utan behov av skylift T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning Gasisolerade ställverk: Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall T - Mättransformatorer Krav på fristående strömtransformatorer framgår av TR01-04, på magnetiska spänningstransformatorer TR01-05, kondensatorspänningstransformatorer TR01-06, kabelströmtransformatorer TR01-02 samt strömtransformatorer inbyggda i transformatorer TR01-10E och reaktorer TR01-11E. Typ av spänningstransformator anges i förfrågan T - Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR /57

20 Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmätning under drift. Vid högplacering av avledare ska jordlina vara isolerad från foten till jordklämman för att underläta läckströmsmätningen. Räkneverk krävs inte T - Kondensatorer Krav på shuntkondensatorbatterier framgår av TR Seriekondensatorbatterier specificeras från fall till fall T - Bärfrekvensspärrar Specificeras från fall till fall Ä - Isolatorer Massiva stödisolatorer ska vara av porslin. Ihåliga isolatorer ska vara av kompositutförande. Isolatorers normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Tabell 6.1. I en station ska alla isolatorer ha samma färg. I nya stationer ska alla isolatorer vara grå. Kedjeisolatorer ska vara av glas. Porslinsisolatorer: Krav på stödisolatorer framgår i SS-IEC och SS-IEC Krav på kedjeisolatorer framgår i TR05-11, isolatorkedjor TR05-10 och isolatortillbehör TR Tillämpliga standarder och IEC/TR ska tillämpas. I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka. Kompositisolatorer: Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och IEC Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer om inte annat anges i respektive TR. Konstruktionsspänning [kv] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Normal miljö (klass b 1 ) Smutsig miljö (klass d 1 ) Enligt IEC/TS /57

21 Allmänt T - Kablar Typ av kablar specificeras från fall till fall. För närmare beskrivning av kabelförläggning i byggnader se SS För kabelförläggning i mark se SS För utförande av elinstallationer för lågspänning SS För dimensionering av lågspänningskablar se SS och SS Vidare finns information om dimensionering av mellanspänningskabel i SS , bilaga C. Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS Vid dimensionering av kabelförband kontaktas kabeltillverkaren. Elanläggningens olika delar ska vara skyltade och entydigt identifierbara för drift och underhåll. Dokumentationen ska följa elanläggningens skyltar och namn. Installationsreglernas (SS ) angivande om dokumentation ska följas. Installatörens beskrivning av elanläggnings utförande ska följa de tillämpade delar av standarder som åberopas för utförandet. Redovisning av kortslutningsimpedanser och beräkning av maximala ledningslängder ska redovisas. Kontroll före idrifttagning ska följa branschstandard (EIO och andra). Använda elmateriel, ritningar, kretsscheman m.m. som ingår i elanläggningen ska vara sammanställd i dokumentationen. Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter T - Kabelförläggning Alla kablar ska förläggas i mark. Kabelkanaler Kabelkanaler ska vara av betong. Samtliga delar förutom lock ska vara av betong, gäller även mellanväggar och stöd. Kabelkanaler ska förses med tryckimpregnerade trälock med brädor min.38x100 mm och förzinkad plåt på insidan eller med lock av motsvarande brandtålighet. Trälock ska vara av impregneringsklass A enligt SIS Lock ska vara avtagbar och vikt får inte överstiga 25 kg/st Kabelkanaler utförs med ett reservutrymme av minst 30 % dock minst 1200 mm breda. 21/57

22 I kabelkanalen ska utläggas en bädd, lagertjocklek 50 mm över hela kanalens innerbredd. Materialet ska vara enligt AMA Anläggning 10CEC. Under kabelkanal ska det finnas dränering se Figur 6.1. Körbara kabelkanaler krävs vid samtliga vägkorsningar. De dimensioneras för ett hjultryck på 70 kn som fördelas på 240 mm. För körbar kabelkanal där transformatortransport ska passera dimensioneras kanalen för de axel respektive hjultryck som gäller för denna transport. Körbar kanal utförs i betong till en längd av vägbredd och 1,5 m utanför vägen. Locken ska vara avtagbara och kunna lyftas med hjälp av lastbilskran. För tvåbrytarställverk ska två separata kabelkanaler förläggas från manöverbyggnad till A- respektive B-skenan. Kanaler ska utföras enligt Figur 6.1. JORDLINA Kraft Sub1 Sub2 DRÄNERANDE LAGER Figur 6.1 kabelkanal. Ett alternativ till T-stöd som använts är L-stöd på sidorna och raka mellanväggar som ställts (fästs med stift) på tvärgående betongbalk. Tvärgående betongbalk har c/cavstånd cirka tre meter och observera att balk ska vara av betong och inget annat. Kabelrör ska gå in i kabelkanalen från botten av kanalen in direkt i rätt fack. Jordlinorna i Figur 6.1 dras på utsidan av kabelkanalen och skiljs från resten av jordlinenätet utom vid manöverhuset där de ansluts i minst två punkter. Jordlinorna på var sida om kabelkanalen sammankopplas minst en gång per fack. Se även avsnitt 10. JORDNINGSSYSTEM. Kabelrör Kabelrör ska vara PEH, gula eller för opto gröna enligt SS och vara alternativt utförda: med slät insida och korrugerad utsida 22/57

23 - slätt styvt - korrugerat böjligt (inte under vägar) Rörens dimension ska vara 110 mm förutom för belastningsinstallation där även 50 mm accepteras. Kabelrör utförs med ett reservutrymme av minst 30 %. Kabelrör förläggs med lutning 1:400 och förses med dräneringshål i rörets undersida vid lågpunkter. Rören ansluts till fundamentets slitsar, kabelkanaler, ingjuts i grundplattor eller uppdras till överkant fundament. Rören förses med dragtråd och i fri ände med skumplastkudde. Dragtråden ska testas efter rörförläggningen. Detta gäller även för rör i reserv. Kabelrör som inte ska användas ska provdras med tolk och förses med draglina. Tolkdiameter ska vara 20% mindre än rörets innerdiameter. Kabelrör förläggs på min 600 mm djup enligt Figur /100 / / KRINGFYLLNING LEDNINGSBÄDD Figur 6.2. Förläggning av kabelrör Bädd ska utföras med tjockleken 100 mm över rörgravens hela bredd och med ett månggraderat material typ 3 och 4, tabell CE/1 enligt AMA Anläggning 10 och med största kornstorlek 20 mm. Materialet packas enligt CE/4. Ovanför rören gäller packning enligt tabell CE/7. Kringfyllning 100 mm närmast kabelrör utförs med grus 2-8 mm. Resterande fyllning ska utföras enligt AMA Anläggning 10 CEC 4. Kablar upp från mark ska förses med mekaniskt kabelskydd. Kabelskyddet ska täcka kabelrören och kablarna 1000 mm över mark. Skyddet ska utföras av kraftig aluminiumplåt. Samtliga metalldelar av kabelskyddet ska jordas. Rörändar ska tätas. 23/57

24 T - Ledare och tillbehör Ledare Krav på linor framgår av TR Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas: - Förluster. - Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd. - Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd. - Korona samt radio- och TV-störningar. - Eventuell överbelastningsförmåga. Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jordfel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C. Distansstänger För slack ned till apparater används distansstång 80 mm. Den första distansstången under ledningsspannet placeras 700 mm ned med delning 450 mm. Ytterligare 700 mm ned placeras den första distansstången med delning 80 mm. Därefter gäller delningar vid minst 2500 och max 4000 mm. Övriga krav på distansstänger i spann med c/c faslina 450 mm framgår av TR Aluminiumrör Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ. Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Svetsad skarv, som ska ha en draghållfasthet av minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör, ska vara placerad så att minst 8 m av röret i spannets mittersta del är oskarvad. Annan skarv, som inte nedsätter rörets mekaniska egenskaper, statiskt eller dynamiskt, kan placeras var som helst utefter rörets längd. Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda med aluminiumrör ska dimensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra. På varje rör ska minst ett dräneringshål vid lägsta punkten finnas. Rör- och Ledningshållare Rör- och ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra påkänning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska på- 24/57

25 känningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges. Rör- och ledningshållaren ska vara utförd av material som är motståndskraftigt mot korrosion och får inte förorsaka korrosion på ledaren. Material känsligt för korngränsfrätning eller spänningskorrosion får inte användas. Icke metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Strömförande förbindning i flexibel rör- och ledningshållare ska vara utförd för Alrörens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att utmattningsbrott inträffar. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Rör- och ledningshållare för 420kV ska vara koronafri vid 245 kv spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste. Anslutningsklämmor Anslutningsklämmor ska kunna belastas med minst följande dragkrafter för anslutning av: mm 2 20 kn - > 593 mm mm 2 25 kn - duplex 30 kn Anslutningsklämmor ska vara motståndskraftiga mot korrosion och materialet ska ha goda seghetsvärden ned till -50 C. De ska var tillverkade av en aluminiumlegering, som inte får vara benägen för spänningskorrosionssprickning eller skiktkorrosion. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Ej metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Anslutningsklämmor ska kunna överföra med hänsyn till ledararean maximalt tillåten kontinuerlig belastningsström utan att fortvarighetstemperaturen hos klämmorna överstiger den från strömbelastningssynpunkt tillåtna för den svagaste ledaren eller apparatuttaget. Strömförande detaljer ska vara gjutna eller smidda i ett stycke. 25/57

26 Klämmorna ska vara dimensionerade för korttidsströmmen 50 ka i 1 s och dynamiskt för 125 ka. De ska vara koronafria vid aktuell konstruktionsspänning. Anslutningsklämmor ska vara lätta att montera utan specialverktyg. Klämmor ska vara återmonterbara. Klämmornas yta får inte vara behandlad i avsikt att öka emissionskoefficienten. De ska vara utförda så att vattenansamlingar undviks. Klämmor för apparatanslutning ska vara så utförda att de monterade inte minskar isolationsavstånden. Flexibla klämmor ska ha minsta möjliga antal strömövergångar. Strömövergångarna ska vara svetsade. Den elektriska strömmen får inte överföras i den mekaniska lagringen varken vid normal drift eller kortslutning. Ljusbågar får inte bildas på klämman vid kortslutning i anläggningen. Klämmor dimensioneras för elektriska parametrar enligt TR05-15 och SV- BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. Spännlinehållare Spännlinehållare på spannet in mot ställverk ska vara av bultat utförande. Övriga ska vara av kilat utförande. Krav på spännlinehållare framgår av TR Stolpar Samtliga stolpar och fundament i mittstolpraden ska vara av samma utförande och dimension. Stolparna ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i mittstolpraden. Stolpar för blixtfångande linor ska stå inom ställverksområdet T - Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR ANLÄGGNINGAR 7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i förfrågan. Vid ombyggnad eller utvidgning av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter tilllämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utvidgningen (ELSÄK-FS) 26/57

27 Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller oberoende av när anläggningen färdigställdes. SvK:s miljökrav anges i TR ch EU-direktiv avseende magnetiska fält vid påverkan på personal (2004/40/EC från den 29 april 2004) ska beaktas. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av enlinjescheman och situationsplaner som är bifogade förfrågan. Dimensionerande data framgår också av förfrågan. Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspänningsställverket. Regler för anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09. Varje station ska ha ett uppvärmt förrådsutrymme på minst 10m 2 och om stationen har kondensatorbatteri eller SVC på minst 15m 2 för förvaring av nödvändig stationsmateriel såsom jordningsutrustning, oljesaneringsutrustning etc. Åtkomst till förråd ska enbart kunna ske från utsidan av huset. Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift, kan kräva specialmaskiner T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentationen framgår av TR08. Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje TR01-X samt TR T - Transportvägar Se T.7.2, Vägar, Geometri T - Belysning Se T.13.3, Bilaga 2 Belysning T - Driftsäkerhet Säkerhetsavståndet Dv definierat enligt SS EN avser i denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen ska vara utförd. Av standarden SS-EN framgår också ett säkerhetsavstånd Dv, vilket avser säkerhetsavstånd vid arbete. 27/57

28 7.1.7 T - Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fasmärkning och nödvändiga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar, driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag placerade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt TR Fastsättning av skyltar på brandklassade dörrar får inte utföras med skruvar eller nitar. 7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion i mark (vägar, planer etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder. Schakt och fyllning Träd och buskar (inkl. rötter) inom område som omfattas av utbyggnad ska borttagas. Materialet ska bortforslas från arbetsområdet. Röjning för vägar och planer utförs till 2,0 m utanför släntfot respektive släntkrön. Vid fyllning för planer eller vägar får den största styckestorleken på sten vara max 250 mm, ned till 400 mm under färdig terrass dvs. underkant överbyggnad. I fyllning, som ligger mellan 0,4 och 1,2 m under färdig terrass får inte sten större än 500 mm ingå, se Figur 7.1. under. För krav på överbyggnad se avsnitt Vägar och Planer/Överbyggnad. Figur /57

29 Fyllning och packning ska ske enligt AMA Anläggning 10, CE/3 och CE/4 i därför avsedd åtgärd. Schaktmassor som inte åtgår för återfyllning ska borttransporteras från arbetsområdet. Sprängning Vid om- eller tillbyggnad av station ska sprängning utföras som försiktig sprängning. Med tanke på idriftvarande apparater gäller laddningsnivå 0,008, vilket med en våghastighet på 3000 m/s motsvarar en svängningshastighet på ca: 20 mm/s. Vibrationsmätning ska utföras med skrivande vibrograf. Mätstället ska vara närmast belägna brytar- och frånskiljarfundament. Vid borrningsarbeten ska dammsugare användas. Täckning ska vara tyngdtäckande och splitterskyddande t.ex. bestående av gummimattor och industrifilt. Icke elektriskt tändmedel ska användas. Befintlig anläggning, inom 100 meter från sprängningsplatsen, ska besiktigas före sprängning. Besiktning före sprängning ska utföras enligt Svensk Standard SS Dränering och dagvatten Regnvatten från byggnaders tak ska ledas ned i dagvattenledningar. Dagvatten från dränering och stuprör avleds i en dagvattenledning. Dimension för dagvattenledning är min 160 PVC- markavloppsrör. Ställverksområdet (planer, vägar, husgrunder, oljegropar, kabelkanaler etc.) ska vara väl dränerat. Dränage ska ledas bort i självfallsledningar med minimum diameter 110 mm med min lutning 1:200, det är önskvärt att lutningen blir större där så är möjligt. Rensbrunnar ska finnas på var 30:e meter. Utanför ställverksplaner kan vatten avledas i diken med lutning min.1:200. Kring fundament för hus, oljegropar och under kabelkanaler etc. förläggs dräneringsrör med en högsta nivå lika med underkant fundament. Dräneringsrören läggs med minsta lutning 1:200 och med spolbrunnar för vidare transport i system med självfallsledningar enligt ovan. Ovanför och till ca 300 mm på var sin sida om dräneringsrör fylls med dränerande grusfyllning upp till markytan. Dagvatten ska tas om hand lokalt med infiltrering i befintlig mark eller, vid behov, med fördröjningsbassäng. 29/57

30 Förslag på utformning av avvattning, dränering och diken ska redovisas i anbud. Material, Betong och armering Betongkonstruktioner ska konstrueras enligt BBK 04 samt uppfylla kraven i SS-EN 206-1, SS :2004 och SS (Täckande betongskikt). Täckande betongskikt ska dock vara minst 40 mm och i underkant betong mot mark minst 50 mm. Livslängdsklass L2 (100 år). Exponeringsklass XC4 + XF3 enligt SS-EN Betongkvalitet ska vara minst C28/35 vattentät, utförandeklass I, konsistens S2 och lufthalt minst 5%. Armeringskvalitet ska vara min K500BT. För stolpfundament ska anläggningscement användas. Vägar och planer Allmänt För begreppen hänvisas till TRVK Väg. (Trafikverkets kravdokument ang. vägar). I övrigt gäller att tillfartsväg är väg som sammanbinder allmän väg till transformatorväg eller ställverksväg. Transformatorväg är väg som används för transport av transformator eller reaktor. Ställverksväg är väg inom ställverksplanen. För jordartsbeteckningar hänvisas till TRVK Geo. (Trafikverkets kravdokument ang. geoteknik). Om undergrunden innehåller finkorniga jordarter (leriga och/eller siltiga material) ska risken för skred bedömas av entreprenörens geotekniker. Fältmätningar kan göras om det finns behov av tillståndsbeskrivning både före och under byggandet. Behovet initieras och bekostas av entreprenören. Beställaren har rätt att göra fältmätningar som kontroll under och efter byggets färdigställande. Vägar Geometri För samtliga vägar på ställverksplan ska vägkanterna ligga 35 mm över planens nivå. Nivåskillnaden utjämnas på planen. 30/57

31 Minsta fria höjd och bredd för vägar inom utomhusställverk är om annat inte anges 3,5 m. Samtliga andra vägar ska ha en fri höjd på minst 5 m. Transportbegränsning sker genom montage av höjdmarkeringsbockar vid infartsvägar till ställverket. Transformatorväg/Tillfartsvägar Minsta krönbredd är 6,0 m inklusive 2 stödremsor 0,25 m var. Behov av breddökning i kurvor bestäms i samråd med transportentreprenören. Tillfarts-, transformator- och ställverksvägar förses med fasta kantmarkeringsstolpar för att erhålla markerande funktion vid snöröjning. Ställverksvägar Minsta krönbredd 3,5 m Tvärfall Tvärfallet ska vara minst 2%. Slänter Jordslänt Innerslänt görs i lutning 1:3 eller flackare då räcke/stängsel saknas. Innerslänt görs i lutning 1:2 eller flackare vid räcke/stängsel. Ytterslänt görs i lutning 1:2 eller flackare. Om naturlig jord består av materialtyp 4A eller sämre ska båda slänternas lutning vara 1:3 eller flackare. Bergslänt Ytterslänt i berg görs i lutning 5:1 där höjden är mer än 3,0 m från dikesbotten. Vid lägre höjd görs slänten med samma lutning som jordslänt. Överbyggnad Överbyggnad görs med slitlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Eventuellt kan skyddslager ingå vid svåra tjälförhållanden. Trafiklasten, terrassmaterialet, tjälförhållanden och påförda lagers egenskaper bestämmer överbyggnadens tjocklek. Dimensioneringen ska ske enligt TRVK Väg, dimensioneringsklass 2 i detta dokument (DK2), Bilaga 4. Tillfartsvägar Överbyggnaden ska dimensioneras för 2,5 *106 standardaxlar. Transformatorvägar Överbyggnaden ska dimensioneras för 1 *106 standardaxlar. Om exceptionella hjultryck förväntas ska överbyggnaden dimensioneras för dessa. Ställverksvägar Överbyggnaden ska dimensioneras enligt TRVK Väg, enstaka last för GC-väg. Väg på ställverksplan behöver inte göras med stödremsa. Slitlager: 31/57

32 Samtliga vägar ska göras med slitlager av asfaltbetong om inget annat anges. Obundet Bärlager: Bärlagret ska bestå av helkrossat material med kornstorleksfördelning enligt TRVKB, obundna lager, senast gällande utgåva. Förstärkningslager: Förstärkningslagret ska bestå av material enligt TRVKB, obundna lager, senast gällande utgåva. Planer Överbyggnad Överbyggnaden görs med slitlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Eventuellt kan skyddslager ingå vid svåra tjälförhållanden. Ställverksplan ska ha lutning minst 2%. Ställverksplanen sträcker sig 1,5 m utanför stängslet för att kunna säkerhetsronda stängsel från utsidan. Slitlager: Ställverksplan ska ha ett slitlager av 50 mm av fraktionen 4-16 mm. Obundet Bärlager och förstärkningslager: Bärlagret ska vara 100 mm tjockt. Ställverksplan ska dimensioneras enligt TRVK Väg, enstaka last för GC-väg. Överbyggnadstjockleken ska dock vara minst 300 mm. Om materialtypen i terrassen är sämre än 4A så ska en materialskiljande fiberduk användas. Befintliga och tillfälliga vägar Befintliga vägar och planer ska återställas i befintligt skick enligt AMA Anläggning 10. Tillfälliga vägar som behövs för byggandet ska ingå i entreprenaden Fundament Alla fundamentkonstruktioner ska utföras i betong och dimensioneras enligt SS- EN för beräknade maxlaster. Grundläggning ska ske i jord alternativt grundläggas med förankring i berg. Fundaments övre 500 mm ska utföras med skivform. Samtliga hörn och kanter på fundamentens pelare ska avfasa med en trekantslist med kantutformning F20 (fasbredd 27 mm). Överkant fundament ska sticka upp 200 mm över mark. Den övre ytan på fundamenten ska vara konvex så att god vattenavrinning erhålls. Apparatfundament undergjuts inte. Stolpfundament undergjuts. 32/57

33 Stativen ska fästas på grundskruvar försedda med dubbla brickor och muttrar för varje skruv för att möjliggöra justeringar. Underkant stativ ca mm över fundamentet. Skruvarna ska dimensioneras för att klara beräknade maxlaster. Muttrar och skruvar ska vara metriska i klass 8.8 enligt SS-ISO 898 och vara varmförzinkade enligt SS- EN ISO eller av rostfritt stål. Grundskruvens del som är över fundamentets övrekant samt minst 100 mm i fundament ska vara varmförzinkad. Grundskruvens oförzinkade del stålborstas innan gjutning av fundament. Grundskruvar får inte ha någon kontakt med armering. Varmförzinkade delar får inte ha någon kontakt med ej varmförzinkade delar. Grundskruv ska minst ha en temperatur på +5 c vid ingjutning. Jordfundament Grundläggning ska ske på minst frostfritt djup. Om det vid ombyggnationsprojekt är uppenbart olämpligt att grundlägga på frostfritt djup (t.ex. p.g.a. befintliga konstruktioner) så kan eventuellt ett mindre grundläggningsdjup än frostfritt djup tillåtas i kombination med att fundamentet isoleras. Isoleringen skall läggas under hela fundamentet och med en utkragning om minst lika mycket som djupet minskas. Grundläggningsdjupet får dock inte minskas med mer än 500 mm. Ett sådant alternativt utförande ska godkännas av beställare innan det tillåts. Schaktning ska utföras till 100 mm under grundläggningsnivå. Därefter påläggs en bädd av grus eller samkross. Bädden komprimeras enligt AMA Anläggning 10, tabell CE/4. Vid lös eller flytbenägen jord utläggs en geotextil på schaktbotten. Klasser på geotextil väljs enligt Vägverkets bruksklassificering. Utläggning av geotextil görs enligt AMA Anläggning 10 DBB.12. Vid grundläggning av fundament på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden ska utföras. Generellt gäller för fyllning att den ska utföras enligt AMA Anläggning 10 CEB.2. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska ytan tätas enligt AMA Anläggning 10 CEE.122. För dragna fundament och momentfundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått. Bergfundament I bergfundament som har draglaster ska ingjutningslängden för bult i berg motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45 i fast berg och 30 i trasberg (med trasberg menas inte schaktbart berg som är sprucket eller som kan antas vara behäftat med sprickor eller slag.) Draglasten x säkerhet mot uppdragning ska vara minst lika med vikten av berg enligt ovan. 33/57