SVENSKA KRAFTNÄT. TRoi-21. Stamnätsstationer Bygg och mark

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NB VÅR BETECKNING TRoi-21 DATUM SAMRÅD NK,NS,AFS,4T NS, AFS,AT TEKNISK RIKTLINJE SS ih " UTGÅVA 1 FASTSTÄLLD Stamnätsstationer Bygg och mark Td (LAJ-) INLEDNING Denna riktlinje baserar sig huvudsakligen på svensk standard SS-EN Den anger lämpligt val i de fall där alternativa möjligheter föreligger och innehåller dessutom ändringar (Ä), tillägg och förtydliganden (T), ny rubrik (N) till standarden. Riktlinjen anger de krav som förutom tillämplig standard ska gälla för utförande av kraftanläggningar, här främst för transformatorstationer. Denna Tekniska Riktlinje har godkänts av Svenska kraftnät som lämpligt underlag för upphandling. 1/35

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåvan /35

3 Innehåll 1 OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR T - Tekniska riktlinjer T - Tillämpliga normer och riktlinjer GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T - Allmänt T - Mekaniska fordringar T - Klimatiska förhållanden och omgivningsför hållanden T - Normala förhållanden T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer T - Ljudnivå UTRUSTNING T - Särskilda fordringar T - Krafttransformatorer och reaktorer T - Kablar ANLÄGGNINGAR Ä - Allmänna fordringar T - Dokumentation T - Transportvägar T - Belysning T - Skyltning T - Anläggningar av öppet utförande utomhus T - Yttre inhägnader och grindar T - Fordringar för byggnader T - Byggnadstekniska förutsättningar T - Dörrar /35

4 7.5.7 T - Luftkonditionering och ventilation T - Byggnader som fordrar speciella övervägande SÄKERHETSÅTGÄRDER T - Allmänt T - Skydd mot direkta blixtnedslag T - Skydd mot brand KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM T - Matningskretsar för likström och växelström JORDNINGSSYSTEM T - Allmänt BESIKTNING OCH PROVNING T - Allmänt DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVISNING T - Utbildning N - BILAGOR N - Bilaga 1 Värme och ventilation N - Allmänt N- Ventilation av batterirum N - Bilaga 2 Belysning N Belysning inomhus N Nödbelysning N - Bilaga 3 Indata till dimensionering av vägar DK2, TRVK Väg 2011 dimensioneringsklass /35

5 1 OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Anläggningsdata anges i handlingarna. Med handlingar avses förstudie eller förfrågningsunderlag. Denna riktlinje ansluter till AMA Anläggning 13 och AMA Hus 14. Vid hänvisning till AMA gäller pyramidregeln, vilket innebär att angiven kod med tillhörande rubrik tillsammans med överordnade koder med tillhörande rubriker ska gälla. Företrädesregeln ska även gälla, vilket innebär att text i denna riktlinje som avviker från text under motsvarande eller överordnad kod med tillhörande rubrik i AMA gäller text i denna riktlinje. Toleranser för färdiga konstruktioner ska vara enligt AMA Anläggning 13 samt tillverkningstoleranser enligt Svensk Standard om inget annat anges i handlingarna. 2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. 2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-01 Stamnätsstationer TR01-13 TR01-16 TR01-18 TR01-22 TR02 TR04 TR05 TR08 TR09 TR10 TR13 Stamnätsstationer - jordning Skyltar i ställverk 7,2-420 kv Reservkraftdieselanläggningar Teknikbod Kontrollanläggningar Tele- och datakommunikation Ledningar Anläggningsdokumentation Fysiskt skydd Elsäkerhet Miljö 5/35

6 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer ELSÄK-FS 2008:1-3 SS-EN ISO AFS 1994:53 AFS 2005:2 AFS 2005:3 AFS 2011:18 AFS 2009:2 SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO SS-EN 1090 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN 206-1:2013 SS-EN SS-EN SS :2004 SS :2002 Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive ändringsföreskrifter Miljöledningssystem-Krav och vägledning Enkla tryckkärl Tillverkning av vissa behållare, rörledningar och anläggningar. Besiktning av trycksatta anordningar. Hygeniska gränsvärden Arbetsplatsens utformning Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO :1998) Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Betong - Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse Träskydd - Klassificering av inträngning och upptagning av träskyddsmedel Rostfria stål Betong - Användning av EN i Sverige Betongkonstruktioner - Täckande betongskikt 6/35

7 SS-EN 1505 SS-EN 1506 SS-EN 1507 SS-EN SS-EN 1751 SS-EN SS-EN 779 SS-EN SS SS Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Dimensioner Ventilationsanläggningar - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med cirkulärt tvärsnitt - Dimensioner Luftbehandling - Ventilationskanaler och kanaldetaljer av plåt, med rektangulärt tvärsnitt - Krav på provning av hållfasthet och läckage Luftbehandling-Ventilationskanaler - Hållfasthet och läckage hos cirkulära kanaler av plåt Luftbehandling-Ventilationskanaler - Hållfasthet och Ventilationsanläggningar - Luftteknisk provning av spjäll och ventiler Luftbehandling - Kanalanslutna brandspjäll Luftbehandling - Luftfilter för ventilationsanläggningar- Bestämning av filtreringsegenskaper Brand och räddning - System och komponenter för rök- och brandgaser - Krav för brandgasventilatorer - Mekanisk brandventilation Ledningsnät för max 1000 V - Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret - Nät skyddade av säkringar Kraftkablar - Egenskaper vid kortslutning SS Kraftkablar - PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv - Konstruktion och provning SS SS SS SS SS SS Kraftkablar - Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Kabelförläggning i mark Kabelförläggning i byggnader Utrymmen för elektriska kopplingsutrustningar för lågspänning Nödöppnare för dörrar till ställverksrum Elinstallationer i byggnader - Utförande av elinstallationer för lågspänning 7/35

8 SS SS-EN SS-EN Vibration och stöt - Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet Laddningsbara batterier och batterianläggningar - Säkerhet - Del 2: Stationära batterier Åskskydd SS-EN :2007 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 1: Arbetsplatser inomhus SS-EN 1838 SS-EN AMA Hus 14 AMA Anläggning 13 AMA VVS & Kyl 12 AMA El 12 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN BFS 2011:6 - BBR BFS 2011:10 - EKS EBR U 303R EBR U304L SS SS-EN 179 SBF 110:7 Nödbelysning Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN ) Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten Allmän material- och arbetsbeskrivning för ventilationsoch kyltekniska arbeten Allmän material- och arbetsbeskrivning för eltekniska arbeten Eurokod Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurokod 1: Laster på bärverk Eurokod 2: Dimensionering av betongkonstruktioner Eurokod 3: Dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 7: Dimensionering av geokonstruktioner Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder). BFS 2011:10 med ändringar. Besiktning av betongfundament Åtgärder betongfundament Takskydd - Snöräcken - Funktionskrav Byggnadsbeslag - Nödutrymningsbeslag manövrerade med tryck eller tryckplatta - Krav och provning Svenska Brandförsvarsföreningens regler för brandlarm 8/35

9 SSF 130:8 SS-EN 13670:2009 SS :2012 SS :2014 TRVK Väg 2011 Svensk Brand & Säkerhetscertifierings regler för inbrottslarm Betongkonstruktioner - Utförande Betongkonstruktioner - Utförande - Tillämpning av SS-EN 13670:2009 i Sverige Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål Trafikverkets tekniska krav vid dimensionering och konstruktiv utformning av vägöverbyggnad och avvattningssystem TRVKB 10 Obundna lager Trafikverkets krav på levererat material till obundna överbyggnadslager och kontroll av material, nivå och bärighet för obundna lager och terrassytan i vägkonstruktioner TK Geo 13 Trafikverkets krav och råd vid nybyggnad och förbättring av geokonstruktioner Betonghandbok Arbetsutförande, utgåva 2, GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR 4.1 T - Allmänt Anläggningen utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid manöverbyggnadens brandcellsindelning och vid val av skilda kabelvägar för Sub 1 och Sub 2 från manöverbyggnaden till respektive ställverksutrustning. 4.3 T - Mekaniska fordringar N - Varmförzinkning och rostskydd Se TR N - Reparation av galvanisering Se TR /35

10 4.4 T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden Ä - Inomhus För klimat och omgivningsförhållanden gäller inomhus kombinationen IE33 enligt SS- EN Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning inomhus är +5 C. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är den lägsta dimensionerande relativa fuktigheten 5 % och högsta 85 %. Kondensation inomhus ska inte förekomma. Höjden över havet är mindre än 1000 m. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Enligt klimatklass 3K3 i SS-EN är inomhus dimensionerande solbestrålning 700 W/m 2. Inomhustemperaturen ska dock inte överskrida +40 C även med hänsyn tagen till värmeavgivande utrustning. För dimensionering av värme och ventilation i byggnad se T.13.1 Bilaga 1 Värme och ventilation. 4.5 T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder T - Ljudnivå Krav på högsta bullernivå utomhus framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. 10/35

11 6 UTRUSTNING 6.2 T - Särskilda fordringar T - Krafttransformatorer och reaktorer Se TR T - Kablar Allmänt För kabelförläggning i byggnader se SS För kabelförläggning i mark se SS För utförande av elinstallationer för lågspänning se SS För dimensionering av lågspänningskablar se SS och SS Vidare finns information om dimensionering av mellanspänningskabel i SS , bilaga C. Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS Elanläggningens olika delar ska vara skyltade och entydigt identifierbara för drift och underhåll. Dokumentationen ska följa elanläggningens skyltar och namn. Installationsreglernas (SS ) angivande om dokumentation ska följas. Installatörens beskrivning av elanläggnings utförande ska följa de tillämpade delar av standarder som åberopas för utförandet. Redovisning av kortslutningsimpedanser och beräkning av maximala ledningslängder ska redovisas. Kontroll före idrifttagning ska följa branschstandard (EIO och andra). Använda elmateriel, ritningar, kretsscheman m.m. som ingår i elanläggningen ska vara sammanställd i dokumentationen. Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter T - Kabelförläggning Alla kablar ska förläggas i mark. Kabelkanaler, kabelrör, kabelstegar etc ska utformas så att kablar inte skadas vid kabelförläggning. Kabelkanaler Kabelkanalers samtliga delar i mark ska vara av betong. 11/35

12 För tvåbrytarställverk ska kabelkanaler förläggas separerade i hela sin sträckning. Från manöverbyggnad ska en kabelkanal förläggas till A- och en till B-skenan. Varje kabelkanal ska utföras tredelade enligt Figur 6.1 Kabelkanaler ska grundläggas på dränerande lager och utföras med T-stöd enligt Figur 6.1. JORDLINA Kraft Sub1 Sub2 DRÄNERANDE LAGER Figur 6.1 Kabelkanal. Kabelkanalernas delar ska skyltas SUB1, SUB2 respektive KRAFT vid utgång från manöverhus och vid kanalernas slut samt vid alla eventuella förgreningar. Skyltar ska vara av typ 2 enligt TR Vid korsningar är det viktigt att separation mellan Sub:arna och Kraft bibehålls. Ett alternativ till T-stöd är L-stöd på sidorna och raka mellanväggar som ställts (fästs med stift) på tvärgående betongbalk. Tvärgående betongbalk ska ha c/c-avstånd på ca 3 m. Kabelrör ska dras in i kabelkanalen från botten av kanalen till Sub1, Sub2 och Kraft. I kabelkanalen ska en ledningsbädd med lagertjocklek 50 mm läggas över hela kanalens innerbredd. Materialet ska vara enligt AMA Anläggning 13 CEC.22 Ledningsbädd för el- och telekabel. Kabelkanaler utförs med ett reservutrymme av minst 30 %, dock minst 1200 mm breda. Ej körbara kabelkanaler ska förses med tryckimpregnerade trälock med brädor minst 38 x 100 mm och försedda med förzinkad plåt på insidan. Trälock ska vara av impregneringsklass A enligt SIS Locken ska vara avtagbara där vikten inte får överstiga 25 kg/st. Körbara kabelkanaler krävs vid samtliga vägkorsningar. De dimensioneras för ett hjultryck på 70 kn som fördelas på 240 mm. För körbar kabelkanal där transformatortransport ska passera dimensioneras kanalen för de axel- respektive hjultryck som 12/35

13 gäller för denna transport. Körbar kanal utförs till en längd av vägbredd plus 0,75 m på vardera sida av vägen. Locken ska vara avtagbara och kunna lyftas med hjälp av lastbilskran. Jordlinorna dras på utsidan av kabelkanalen, enligt Figur 6.1, och utförs enligt TR Se även avsnitt 10 Jordningssystem. Kabelrör Kabelrör ska vara PEH, gula eller för opto gröna enligt SS och vara alternativt utförda: > med slät insida och korrugerad utsida > slätt styvt > korrugerat böjligt (inte under vägar) Kabelrör ovan mark ska vara uv-beständiga och behöver inte vara i samma färg som i marken (gula respektive gröna). Rörens dimension ska vara minst 110 mm förutom för belysningsinstallation där även 50 mm accepteras. Kabelrör utförs med ett reservutrymme av minst 30 %. Kabelrör förläggs med lutning minst 1:400 och förses med dräneringshål i rörets undersida vid lågpunkter. Rören ansluts till fundamentets slitsar, kabelkanaler, ingjuts i grundplattor eller uppdras till överkant fundament. Rören förses med dragtråd och i fri ände med skumplastkudde. Dragtråden ska testas efter rörförläggningen. Detta gäller även för rör i reserv. Kabelrör som inte ska användas ska provdras med tolk och förses med draglina. Tolkdiameter ska vara 20 % mindre än rörets innerdiameter. Kabelrör förläggs på minst 600 mm djup enligt Figur /35

14 600 KRINGFYLLNING / / LEDNINGSBÄDD Figur 6.2. Förläggning av kabelrör Bädd ska utföras med tjockleken 100 mm över rörgravens hela bredd och med ett månggraderat material typ 3 och 4, tabell CE/1 enligt AMA Anläggning 13 och med största kornstorlek 20 mm. Materialet packas enligt tabell CE/4. Kringfyllning 100 mm närmast kabelrör utförs med grus 2-8 mm. Ovanför rören gäller packning enligt tabell CE/6. Resterande fyllning för rör ska utföras enligt AMA Anläggning 13 CEC.42 Resterande fyllning för el- och telekabel o d. Kablar upp från mark ska förses med mekaniskt kabelskydd. Kabelskyddet ska täcka kabelrören och kablarna 1000 mm över mark. Skyddet ska utföras av kraftig aluminiumplåt. Samtliga metalldelar av kabelskyddet ska jordas. Rörändar ska tätas. 7 ANLÄGGNINGAR 7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i handlingarna. Svenska kraftnäts miljökrav anges i TR ch EU-direktiv avseende magnetiska fält vid påverkan på personal (2004/40/EC från den 29 april 2004) ska beaktas. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av situationsplaner som är bifogade handlingarna. Dimensionerande data framgår också av handlingarna. Regler för anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09. Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift kan kräva specialmaskiner. 14/35

15 Alla eventuella kablar som påträffas kan vara i drift och ska hanteras på sådant sätt att ingen störning kan ske T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentationen framgår av TR08. Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje TR01-X samt för kontrollanläggning TR T - Transportvägar Se avsnitt T 7.2 Vägar och planer T - Belysning Se bilaga 13.2 N - Bilaga 2 Belysning T - Skyltning Skyltar ska vara utförda enligt TR Fastsättning av skyltar på brandklassade dörrar får inte utföras med skruvar eller nitar. För skyltning av batterirum och kabelkanaler se avsnitt T-Allmänt respektive avsnitt T-Kabelförläggning. 7.2 T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion i mark (vägar, planer etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder. Schakt och fyllning Träd och buskar (inkl. rötter) inom område som omfattas av entreprenaden ska tas bort. Materialet ska bortforslas från arbetsområdet om inte annat anges i handlingarna. Röjning för vägar och planer utförs till 2,0 m utanför släntfot respektive släntkrön. Vid fyllning för planer eller vägar får den största styckestorleken på sten vara max 250 mm, ned till 400 mm under färdig terrass dvs. underkant överbyggnad. I fyllning, som ligger mellan 0,4 och 1,2 m under färdig terrass får inte sten större än 500 mm ingå, se Figur 7.1. För krav på överbyggnad se avsnitt Vägar och planer. 15/35

16 Figur 7.1. Fyllning och packning ska ske enligt AMA Anläggning13, tabell CE/3 och CE/4 i därför avsedd åtgärd. Schaktmassor som inte åtgår för återfyllning ska borttransporteras från arbetsområdet om inte annat anges i handlingarna. Sprängning Krav för bergschakt ska följa AMA Anläggning 13 CBC.1 Bergschakt för väg, plan o d samt vegetationsyta. Entreprenören ska ta fram en riskanalys som ska godkännas av beställaren innan sprängningsarbete får påbörjas. Sprängningsarbeten ska planeras och genomföras enligt TR Vid sprängning i närhet av kraftledning ska krav enligt dokument N-415 Riktvärden vid sprängning invid kraftledning uppfyllas. Vid om- eller tillbyggnad av station ska sprängning utföras som försiktig sprängning. Med tanke på idriftvarande apparater gäller laddningsnivå 0,008, vilket med en våghastighet på 3000 m/s motsvarar en svängningshastighet på ca 20 mm/s. Vibrationsmätning ska utföras med skrivande vibrograf. Mätstället ska vara närmast belägna transformator/reaktorfundament samt brytar- och frånskiljarfundament. Vid borrningsarbeten ska åtgärder för att minimera dammspridning vidtas. 16/35

17 Täckning ska vara tyngdtäckande och splitterskyddande t.ex. bestående av gummimattor och industrifilt. Icke elektriskt tändmedel ska användas. Befintlig anläggning, inom 100 m från sprängningsplatsen, ska besiktigas före och efter sprängning. Besiktning ska utföras enligt SS Dränering och dagvatten Ställverksområdet (planer, vägar, husgrunder, oljegropar, kabelkanaler etc.) ska vara väl dränerat. Avvattning ska vara utfört i sådan omfattning att vattensamlingar ej kan bildas, avvattning ska utföras för hela ställverksområdet. Ovanför och till ca 300 mm på var sin sida om dräneringsrör fylls med dränerande grusfyllning upp till markytan. Kring fundament för hus, oljegropar och under kabelkanaler etc. förläggs dräneringsrör med en högsta nivå lika med underkant fundament. Dräneringsvatten ska ledas bort i dräneringsrör med dimension minst 110 mm och lutning minst 1:200. Rensbrunnar ska finnas på minst var 30:e m. Dräneringsrör ansluts till dräneringsbrunn med sandfång. Från dräneringsbrunn avleds vatten i dagvattenledning. Regnvatten från byggnaders tak ska ledas ned i dagvattenledningar. Dagvattenledning ska ha dimension minst 160 mm markavloppsrör. Tillsynsbrunnar ska finnas på minst var 30:e m. Dagvatten ska tas omhand lokalt (LOD) med infiltrering i befintlig mark eller, vid behov, med fördröjningsbassäng. Utanför ställverksplan kan vatten avledas i diken, och då med lutning minst 1:200. Åtgärder ska vidtas för att säkerställa att ingen grumling sker i eventuella anslutande vattendrag nedströms ställverket. Betong och armering Allmänt Betongkonstruktioner ska konstrueras enligt BFS 2011:10, EKS samt uppfylla krav i SS-EN 206-1, SS :2008 och SS :2002. För dimensionering av bärverk inom stamnätsstationer gäller säkerhetsklass 2, dvs någon risk för allvarliga personskador. 17/35

18 Krav enligt AMA Anläggning 13 ska följas för EBB.1 Form, EBC.11 Ospänd armering och dubbning, EBE.1 Betonggjutning kategori A, GBC.1 Betongelement kategori A samt EBE.1171 Undergjutning och igjutning kategori A. Gjutning och bearbetning ska ske i enlighet med Betonghandboken, Arbetsutförande kapitel 11. Lämplig vibrering med 56 mm stavar är s/m 3 för anläggningsbetong. Självkompakterande betong får inte användas i platsgjutna konstruktioner. Täckande betongskikt mot mark minst 50 mm för platsgjutna konstruktioner. Teknisk livslängd minst 100 år vilket innebär livslängdskategori 5 enligt SS-EN 1990 samt livslängdsklass L100 enligt SS :2002. Armeringsstål ska vara av lägst stålklass K500C-T samt för armeringsnät NK500AB-W enligt lagerstandard och SS :2014. Åskmastfundament, portalfundament och oljegrop Exponeringsklass XC4 + XF3 samt konsistensklass S2/S3 enligt SS-EN Hållfasthetsklass lägst C28/35. Vct högst 0,55, cement ska uppfylla kraven för CEM I 42,5 N MH/SR/LA enligt SS-EN 197-1, SS , SS och SS , frostresistent ballast enligt SS :2008 samt lufthalt enligt SS :2008 tabell 5.3.2b. Apparatfundament, fundament för isolatorstativ, övriga fundament, kabelkanaler och bottenplatta manöverbyggnad Exponeringsklass XC4 + XF3 samt konsistensklass S2/S3 enligt SS-EN Hållfasthetsklass lägst C28/35. Vct högst 0,55, cement och frostresistent ballast enligt SS :2008 samt lufthalt enligt SS :2008 tabell 5.3.2b. Vid platsgjutna apparatfundament samt fundament för isolatorstativ ska cement uppfylla kraven för CEM I 42,5 N MH/SR/LA enligt SS-EN 197-1, SS , SS och SS Sabotageskydd och ytterväggar manöverbyggnad Exponeringsklass XC4 + XF1 samt konsistensklass S2/S3 enligt SS-EN Hållfasthetsklass lägst C28/35. Vct högst 0,55, cement samt frostresistent ballast enligt SS :2008. Innerväggar manöverbyggnad Exponeringsklass XC1, hållfasthetsklass lägst C20/25 samt konsistensklass S3 enligt SS-EN Vct högst 0,90 och cement enligt SS : /35

19 Vägar och planer Allmänt För begreppen hänvisas till TRVK Väg I övrigt gäller att tillfartsväg är väg som sammanbinder allmän väg till transformatorväg eller ställverksväg. Transformatorväg är väg som används för transport av transformator eller reaktor. Ställverksväg är väg inom ställverksplanen. Stabilitet och sättningsrisk ska bedömas av entreprenörens geotekniker och eventuella erforderliga åtgärder ska utredas och presenteras för Svenska kraftnät innan åtgärder vidtas. Markundersökningar (geotekniska- och/eller geofysiska) ska utföras i den omfattning som är nödvändig för att säkerställa att den planerade anläggningen kan projekteras och byggas. Behov och omfattning av markundersökningar bestäms i samråd med beställaren och enligt vald entreprenadsform. Beställaren har rätt att genomföra markundersökningar och erforderliga kontroller i alla skeden i projektet. Indelning av materialtyper för schakt ska följa AMA Anläggning 13 CB inklusive Tabell AMA CB/1 samt för fyllning AMA Anläggning 13 CE inklusive Tabell AMA CE/1. Om materialtypen i terrassen är sämre än 4A så ska en materialskiljande geotextil användas. Geotextil ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 DBB.31 Materialskiljande lager av geotextil. Geotextil ska uppfylla krav enligt bruksklass N3 under ställverksplan och vägar samt N2 under dränering. Vägar Minsta fria höjd och bredd för vägar inom utomhusställverk är, om annat inte anges i handlingarna, 3,5 m. Samtliga andra vägar ska ha en fri höjd på minst 5 m. Minimiavstånd mot spänningsförande delar se avsnitt 5.4 i TR Transportbegränsning sker genom montage av höjdmarkeringsbockar vid infartsvägar till ställverket. Överbyggnad görs med slitlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Eventuellt kan skyddslager ingå vid svåra tjälförhållanden. Trafiklasten, terrassmaterialet, tjälförhållanden och påförda lagers egenskaper bestämmer överbyggnadens tjocklek. Dimensioneringen ska ske enligt TRVK Väg 2011, dimensioneringsklass 2 (DK2), Bilaga 3. Samtliga vägar ska göras med slitlager av asfaltbetong om inget annat anges i handlingarna. 19/35

20 Bärlagret ska bestå av helkrossat material med kornstorleksfördelning enligt TRVKB 10 Obundna lager. Förstärkningslagret ska bestå av material enligt TRVKB 10 Obundna lager. Tvärfallet ska vara minst 2 %. Vägar ska förses med fasta kantmarkeringsstolpar för att erhålla markerande funktion vid snöröjning. Transformatorväg/Tillfartsväg Minsta krönbredd är 6,0 m inklusive 2 stödremsor på 0,25 m vardera. Behov av breddökning i kurvor bestäms i samråd med transportentreprenören. Överbyggnaden ska dimensioneras för 2,5 *10 6 standardaxlar. Om exceptionella hjultryck förväntas ska överbyggnaden dimensioneras för dessa. Ställverksväg Minsta krönbredd 3,5 m. Överbyggnaden ska dimensioneras enligt TRVK Väg 2011, enstaka last för GC-väg. Väg på ställverksplan behöver inte göras med stödremsa. För samtliga vägar på ställverksplan ska vägkanterna ligga 35 mm över planens nivå. Nivåskillnaden utjämnas på planen. Planer Överbyggnaden görs med slitlager, obundet bärlager och förstärkningslager. Eventuellt kan skyddslager ingå vid svåra tjälförhållanden. Ställverksplan ska ha en lutning på minst 1 %. Ställverksplanen sträcker sig 1,5 m utanför stängslet för att kunna säkerhetsronda stängsel från utsidan. Ställverksplan ska ha ett slitlager av 50 mm av fraktionen 4-16 mm. Bärlagret ska vara 100 mm tjockt. Ställverksplan ska dimensioneras enligt TRVK Väg 2011, enstaka last för GC-väg. Överbyggnadstjockleken ska dock vara minst 300 mm. Slänter > Jordslänt Innerslänt görs i lutning 1:3 eller flackare då räcke/stängsel saknas. Innerslänt görs i lutning 1:2 eller flackare vid räcke/stängsel. Ytterslänt görs i lutning 1:2 eller flackare. Om naturlig jord består av materialtyp 4A eller sämre ska slänternas lutning vara 1:3 eller flackare. > Bergslänt Ytterslänt i berg görs i lutning 5:1 där höjden är mer än 3,0 m från dikesbotten. Vid lägre höjd görs slänten med samma lutning som jordslänt. 20/35

21 Återställande av vägar, planer och naturmarksyta Befintliga vägar och planer ska återställas enligt AMA Anläggning 13 DGB.1 Återställande av väg, plan o d. Tillfälliga vägar som behövs för byggandet ska ingå i entreprenaden, återställning enligt AMA Anläggning 13 DGB.33 Återställande av naturmarksyta. Fundament Alla fundamentkonstruktioner ska utföras i betong. Stålkonstruktion infäst i fundamentet dimensioneras enligt SS Ingående laster för dimensionering av betongfundament tas från ovanstående lastkombinationer för stålkonstruktionen. Fundamentkonstruktioner dimensioneras enligt SS-EN Grundläggning ska ske i jord alternativt grundläggas med förankring i berg. Fundaments övre 500 mm ska utföras med skivform. Samtliga hörn och kanter på fundamentens pelare ska avfasas med en trekantslist med kantutformning F20 (fasbredd 27 mm). Överkant fundament ska sticka upp 200 mm över mark. Den övre ytan på fundamenten ska vara konvex så att god vattenavrinning erhålls. Apparatfundament undergjuts inte. Stolpfundament undergjuts. Stativen ska fästas på grundskruvar försedda med dubbla brickor och muttrar för varje skruv för att möjliggöra justeringar. Muttrar till grundskruvar ska inte körnslås. Underkant stativ ca mm över fundamentet. Skruvarna ska dimensioneras för att klara dimensionerande laster. Muttrar och skruvar ska vara metriska i hållfasthetsklass 8.8 enligt SS-EN ISO 898-1:2013 samt seghetsklass D, dvs 27 J vid -20 C. Brickor ska ha motsvarande hållfasthet. Skruvar, muttrar och brickor ska vara varmförzinkade enligt SS-EN ISO eller av rostfritt stål. Varmförzinkad grundskruv ska vara varmförzinkad i hela sin längd. Varmförzinkat material får ej blandas med rostfritt material i samma förband. Grundskruvar får inte ha någon kontakt med armeringen. Grundskruv ska ha en temperatur på minst +5 C vid ingjutning. Varmförzinkade delar får inte ha någon kontakt med ej varmförzinkade delar. Jordfundament Grundläggning ska ske på minst frostfritt djup. Om det vid ombyggnationsprojekt är uppenbart olämpligt att grundlägga på frostfritt djup (t.ex. p.g.a. befintliga konstruktioner) så kan eventuellt ett mindre grundläggningsdjup än frostfritt djup tillåtas i kombination med att fundamentet isoleras. Isoleringen ska läggas under hela fundamentet och med en utkragning om minst lika mycket som djupet minskas. Grundlägg- 21/35

22 ningsdjupet får dock inte minskas med mer än 500 mm. Ett sådant alternativt utförande ska godkännas av beställare innan det utförs. Schaktning ska utföras till minst 100 mm under grundläggningsnivå. Därefter påläggs en bädd av grus eller samkross. Bädden komprimeras enligt AMA Anläggning 13, tabell CE/4. Om materialtypen i terrassen är sämre än 4A så ska en materialskiljande geotextil användas. Geotextil ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 DBB.31 Materialavskiljande lager av geotextil. Geotextil ska uppfylla krav enligt minst bruksklass N3. Vid grundläggning av fundament på utfyllnad ska det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden ska utföras. Generellt gäller för fyllning att den ska utföras enligt AMA Anläggning 13 CEB.2 Fyllning för byggnad, golv o d. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten ska ytan tätas enligt AMA Anläggning 13 CEE.122 Fyllning med jordmaterial för vegetationsyta. För dragna fundament och momentfundament ska alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått. Bergfundament I bergfundament som har draglaster ska ingjutningslängden för bult i berg motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45 i fast berg respektive 30 i vittrat och sprucket berg, vilket avses berg som inte kan schaktas med grävmaskin, se Figur 7.2. Draglasten multiplicerad med säkerhetsfaktor mot uppdragning ska vara minst lika med vikten av berg enligt ovan. Eg rock with cracks λ λ λ λ λ Pyramid (upside down) Figur 7.2. Mothållande berg med antagen form av stympad pyramid vid vittrat och sprucket berg. Bergförankring med ingjutna bultar utan förspänning ska följa krav enligt AMA Anläggning 13 CDC.14 Bergförankring med ingjutna bultar utan förspänning. Bergförankringar ska i största mån ske med armeringsstång dimension Ø 25 mm alternativt om det erfordras Ø 32 mm. Innan fastgjutning av bergbult sker gäller att allt löst material avlägsnas och bergets överyta rensas, bergrensningsklass 1 enligt AMA Anläggning 13 tabell CBC/4. Berg som lutar mer än 1:2 ska plansprängas. 22/35

23 Reparation av befintliga fundament vid utbyggnad Besiktning av fundament utförs enligt EBR U 303R Besiktning av betongfundament, vilket innehåller ett flödesschema med åtgärdsförslag samt bilder för att kunna ställa aktuella skador i relation till olika bedömningsnivåer i flödesschemat. Reparation av fundament sker enligt EBR U304L Åtgärder betongfundament T - Yttre inhägnader och grindar Krav på stängsel och grindar framgår av TR09-05 som behandlar områdesskydd kring stationer. 7.5 T - Fordringar för byggnader Byggnader ska uppfylla krav enligt Boverkets byggregler BBR samt TR Tillämpningsområde för energihushållning enligt BBR kapitel 9.11 gäller tillägget att uppförande av byggnader inte faller under något av de tre första angivna undantagen. Byggnadens ytterkant placeras minst 2,5 m från stängsel. För minsta avstånd från takfot till spänningsförande del se avsnitt i TR Byggnader ska utföras i betong (bottenplatta, ytterväggar, innerväggar, vindsbjälklag). Värmeisolering ska utföras under hela bottenplattan inklusive grundsulor och grundbalkar. Om vägg eller del av vägg hamnar under marknivå så ska denna förses med utvändig isolering. Hela grundkonstruktionen ska utföras för att säkerställa att vatteninträngning inte kan ske. Marklutning ska utföras så att fall från byggnad blir minst 1:20 inom 3 m avstånd från husgrunden. Byggnaden ska placeras för att undvika vatteninträngning vid skyfall. Skarven mellan bottenplatta och väggar ska vattentätas. Armeringsjärn, ingjutningsgods och liknande i betongplatta och betongväggar ska sammanfogas och anslutas till jordlina för att eliminera risken för krypströmmar och där så är relevant anslutas till fasad och tak av metall. Se även TR för jordsystem i kontroll/telerum. Rökgas får ej ventileras från en brandcell till en annan brandcell. Rökgasventilering sker direkt till det fria eller via en korridor till det fria. Byggnadsstomme av stål Bärande stålkonstruktioner ska rostskyddas med rostskyddssystem i minst korrosivitetsklass C3 enligt SS-EN ISO :1998, hållbarhet ska vara hög (mer än 15 år). 23/35

24 Rostskyddssystemet anges i SS-EN inklusive bilagor. Konstruktionselementen ska levereras med fullt färdigt rostskyddssystem från fabrik och hanteras på ett sådant sätt att skador i ytbehandlingen inte uppkommer vid transport, lagring och montage. I de fall skador ändå uppkommer så ska bättring lägst uppfylla övrigt rostskyddssystem, bättring bör utföras snarast möjligt efter uppkommen skada T - Byggnadstekniska förutsättningar T - Allmänt Konstruktion för väggar och vindsbjälklag ska utföras i lägst brandteknisk klass EI60. Bärverk som stabiliserar brandcellsavskiljande byggnadsdelar ska uppfylla motsvarande klass som byggnadsdelen. Väggar ska anslutas mot bjälklag på ett sådant sätt att byggnadsdelarnas avskiljande förmåga (lägst EI60) upprätthålls. Ytskiktsklass för väggar, tak och golv ska uppfylla krav för utrymningsväg eller liknande krav i BBR. Innerväggar och innertak slätputsas, grundmålas och täckmålas i vit kulör om inget annat anges i handlingarna. Golvbeläggningar utförs i ljusgrå nyans om inget annat anges i handlingarna. Kulör för fasad och yttertak anges av Beställaren. Byggnaden grundläggs på sådant sätt att tjälskjutning och sättningar undviks. Runt byggnad ska dränage anordnas. Samtliga genomföringar/håltagningar etc genom brandklassade väggar ska brandskyddstätas i lägst klass EI60. För ledningsförläggningen gäller även SS I batteri-, hjälpkraft- och likriktarrummen får inte finnas trycksatta vattenledningar, tryckluftledningar eller oljerör etc. Dessutom får det endast efter tillstånd från beställaren finnas elledningar tillhörande andra elsystem än de som behandlas i detta avsnitt. Batteri-, likriktar- och hjälpkraftrummen ska utföras som egna brandceller. Likriktare och battericentraler placeras i samma rum som LHC. Endast i undantagsfall och efter tillstånd från beställaren får dessa utrustningar placeras i ett med batteriet gemensamt rum. Detta medges endast för mycket små stationer där utrymmena är så begränsade att separat rum inte kan ordnas av praktiska och ekonomiska skäl. I batterirum med större avstånd än 5 m till entrédörr ska alternativ nödutrymningsdörr monteras till angränsande rum. 24/35

25 Batterirum för stationsbatterier ska vara separerade i egna brandceller för de två delarna. Dessa rum ska vara så placerade att ledningar från det ena systemet inte passerar genom det andra systemets batterirum. Batterirum ska inte helt avdela ett hus så att kablage inte kan förläggas på lämpligt sätt. På dörrarna ska sättas upp en skylt som anger Batterirum A respektive Batterirum B, vidare ska finnas en förbudsskylt avseende eld, öppen låga och rökning samt en varningsskylt Batteri - batterirum enligt krav i SS-EN I respektive batterirum ska på vägg finnas en stor och tydlig skylt som anger B1A alternativt B1B. Observera att skyltar på dörrar ej får fästas med skruvar eller nitar. Tillträdesskydd Krav på tillträdesskydd framgår av TR09-05, Områdesstängsel. Anläggningar där Svenska kraftnät är huvudman ska ha ett inpasseringssystem enligt TR09-07, Passersystem. Vatten och avlopp Om vatten och avloppsinstallationer avses anordnas i byggnaden gäller följande anvisningar: Vattenförsörjning: För att erhålla vatten till byggnaden ska den anslutas till kommunalt vatten. Om det inte är möjligt ska en brunn borras. I brunnen installeras en djupbrunnspump. Från pumpen dras en vattenledning av PE-rör PE80 av minst klass PN10, minimum dimension 32 mm, samt elkabel till en hydrofor som installeras i byggnaden. Entreprenören ska leverera vattenanalys för dricksvatten enligt Livsmedelsverkets föreskrifter SLVFS 2001:30. Vattenförsörjningen ska vara utformad så att vatten är tillgängligt även på vintern genom förläggning på frostfritt djup. Avstängningsventil för vattnet ska finnas och monteras invändigt. Utrymme med varmvattenberedare ska förses med golvbrunn med luktstopp. Avlopp: För att erhålla avlopp från byggnaden ska den anslutas till kommunalt avlopp. Om det inte är möjligt ska en enskild avloppsanläggning anordnas. Enskild avloppsanläggning anordnas som avloppstank eller trekammarbrunn med infiltration. Avloppstanken placeras vid en grind på så sätt att den kan tömmas utifrån, lämpligen i anslutning till en parkering. Tank ska ha en verksam volym enligt beställarens anvisning. Om inget annat anges i handlingarna ska avloppstank ha en verksam volym av minst 3 m 3. Dimension för spillvattenledning minst 160 mm markavloppsrör. 25/35

26 Köksutrymme I byggnaden ska, om inte annat anges i handlingarna, finnas ett pentry med följande utrustning: diskbänk med inbyggd spis med två plattor typ minikök, kylskåp, mikrovågsugn, kaffebryggare med elmatning via fast monterad timer, porslin och bestick för 6 personer samt två stycken köksskåp. Bakom diskbänken ska finnas ett stänkskydd. Möbler ska ingå med matbord och stolar för 6 personer. Hygienutrymme I byggnaden ska, om inte annat anges i handlingarna, finnas ett toalettutrymme med wc-stol, tvättställ, spegel, hållare för toalettpapper och pappershanddukar. Bakom tvättstället ska finnas ett stänkskydd. Förrådsutrymme Varje station ska ha ett uppvärmt förrådsutrymme på minst 10 m 2 (minst 15 m 2 om stationen har kondensatorbatteri) för förvaring av nödvändig stationsmateriel såsom jordningsutrustning, oljesaneringsutrustning etc. Åtkomst till förråd ska enbart kunna ske från utsidan av huset. Till förråd ska det levereras oljesaneringsutrustning förpackad i vattentålig plomberad låda. Leveransen ska ske i samband med husresningen. I lådan ska finnas: > 50 liter oljeabsorberande granulat, förpackat i säckar om max 30 liter. > Oljeabsorberande textilark, med total uppsugningsförmåga om 50 liter. > 2 stycken oljebeständiga avfallssäckar. > 2 par skyddshandskar. > 1 stycken presenning 3,6 x 5,4 m. Innehållet ska vara anpassat att absorbera minst 200 liter olja. Övrigt I anslutning till entrén ska finnas en hatthylla. I kontrollrummet ska finnas skrivbord, anslagstavla eller whiteboard samt arkivskåp för ritningar och annan dokumentation. I kontrollrummet ska även finnas två stycken rullbord minst 1200 x 800 mm med två våningsplan och med en kapacitet för minst 150 kg. Manöverbyggnad ska förses med städutrymme för förvaring av städattiraljer. Städutrymmet utrustas med utslagsvask och blandare, krokar, fasta vägghyllor och hängare för städutrustning samt varmvattenberedare (30 liter). 26/35

27 T - Specifikation för väggar Brandteknisk klass lägst EI60. Skalskyddet ska utföras enligt TR09-04, Anläggningsskydd. Byggnadens fasader ska vara i betong med frilagd ballast om inte annat anges. Håltagningar i brandcellsgränser ska tätas så att brandklassen upprätthålls. Brandtätningar för elledningar ska vara av "mjuk" typ för enklare framtida ledningsändringar och de ska vara av typ som tillåter en maximal temperaturhöjning till 180 C på kalla sidan. Tätning ska utföras så att energiläckage och köldbryggor undviks. Kabelgenomföringar i yttervägg ska vara täta mot vatten, skadedjur, EMC störningar och brand. Genomföringarna ska acceptera varierande kabelmått i varje enskild modul. Ett antal reservmoduler som accepterar varierande kabelmått ska ingå för framtida om- och tillbyggnader (funktion som hos Roxtec EMC moduler och Brattbergare med EMC avstörande egenskaper eller motsvarande). Övriga brandcellstätningar behöver inte skyddas mot EMC. Se även TR Vid kabelgenomföringar i yttervägg ska det vara möjligt att komma åt kablarna från båda sidor om genomföringen T - Fönster Om fönster installeras ska dessa ha karm i aluminium och inte vara öppningsbara, vara av treglas isolerglas samt försedda med invändigt galler. Fönster ska larmas. I övrigt se TR09-04, Anläggningsskydd T - Tak Byggnadens tak ska vara luftat sadeltak och ha inbrottsskydd likvärdigt med vägg. Ytterbeklädnad på tak ska vara betongtakpannor eller profilerad förzinkad, målad plåt. Vattbräda, stuprör och hängrännor ska utföras i samma kulör som yttertaket och vara utförda av förzinkad, målad plåt. På samtliga tak ska det finnas snörasskydd, utförande enligt SS Taksäkerheten ska säkerställas så att det finns fästanordningar för linor till säkerhetsselar. Glidskydd för stege ska monteras T - Golv Golv i relä-/kontrollrum, telerum, korridorer, hjälpkraftsrum och lokalkraftsrum ska vara installationsgolv med kabelkällare, kabelkällarens djup ska vara minst 800 mm. Observera att husets utformning kan göra att även andra utrymmen måste förses med installationsgolv. Beläggning på installationsgolv ska vara av antistatiskt laminat. Golvytan under installationsgolvet ska dammbindas. 27/35

28 Golvbeläggning i batterirum ska vara halvledande jordansluten plastmatta med sockel av uppdragen plastmatta. Golvbeläggning ska uppfylla krav enligt SS-EN Golvbeläggning i WC och städ ska vara vattentät plastmatta med sockel av uppdragen (100 mm) plastmatta. Golvbeläggning i köksutrymme ska vara vattentät plastmatta med sockel av uppdragen (100 mm) plastmatta. Färgkulör bestäms i samråd med Svenska kraftnät T - Dörrar Ytterdörrar ska vara i aluminium utan glaspartier. Dörrkarm för ytterdörrar förses upptill med droppkant. Innerdörrar i brandcellsgränser ska vara av brandteknisk klass EI60 och försedda med dörrstängare. Ytterdörrar och innerdörrar förses med låskista för cylinder och trycke av rostfritt stål. Beställaren anger säkerhetsklass på lås. Entrédörrar ska ha uppställningsbeslag. Dörrar i utrymningsväg ska vara utåtgående i utrymningsriktningen. Utrymningsdörrar ska vara lättgående och får inte förses med dörrstängare om inte särskilt skäl föreligger. Samtliga dörrar från batterirum, högspänningsrum och kontrollrum ska vara försedda med nödutrymningsbeslag enligt SS och får inte förses med dörrstängare. Övriga dörrar i utrymningsväg ska vara utrustade med nödutrymningsbeslag enligt SS- EN 179 och vara utåtgående, om inte annat anges i handlingarna. Dörrar, nödutrymningsdörrar, dörrar i ställverk, kontrollrum ska öppnas utåt. Dörrar till batterirum ska vara av storleken BD Dörrblad ska vara försett med tomrör för kabeldragning från båda uttagen för låshus till dörrs bakkant. Tomrör ska vara minst 12 mm i diameter och vara försedda med dragtråd. Tomrör ska sluta i dörrens bakkant vid färdigt uttag för kabelöverföring EA281. Från uttag för överföring EA281 förläggs ett tomrör i vägg som avslutas ca 200 mm ovan dörrkarm. Se även TR09-04, Anläggningsskydd. 28/35

29 7.5.7 T - Luftkonditionering och ventilation Se T.13.1 Bilaga 1 Värme och ventilation T - Byggnader som fordrar speciella övervägande Detta kapitel gäller rum för reservelverk eller teknikbod (<50 m2). Utförande på rum för reservkraftdieselaggregat anges i handlingarna och beskrivs i TR För reservkraftaggregat placerat i containerbyggnad gäller följande tilläggskrav: > Kabelintag underifrån ska vara oåtkomliga för vandalisering eller sabotage. > Fri ståhöjd och lätt och säker åtkomlighet för betjäning av eventuella dieselaggregat och övrig utrustning ska tillgodoses. > Byggnad ska förses med handbrandsläckare med kolsyra. > Ringjordlina skapas runt container ca 0,5 m från utsida container och sammanbinds med jord via jordbock i containern. > För värmeisolering ska följande tillämpas för respektive klimatskal: Utak 0,13, Uvägg 0,18, Ugolv 0,15, Ufönster 1,30, Uytterdörr 1,30 (W/m 2 K). Utförande för teknikbod anges i handlingarna och beskrivs i TR /35

30 8 SÄKERHETSÅTGÄRDER 8.1 T - Allmänt Ett minimikrav för alla entreprenadföretag som anlitas av Svenska kraftnät är att de ska följa Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader angivna i TR T - Skydd mot direkta blixtnedslag Om inte manöverbyggnad och andra byggnader skyddas av ställverkets åskskydd ska dessa byggnader skyddas från åska enligt SS-EN T - Skydd mot brand Byggnad ska förses med handbrandsläckare med kolsyra som släckmedium. Handbrandsläckare 5 kg ska placeras vid respektive ingång till manöverbyggnad samt i rum för lokalkraft och hjälpkraft. Utrymningsplaner samt en första förbandstavla ska finnas vid entrén, se även TR Manöverbyggnaden ska förses med ett heltäckande brandlarm utfört enligt Svenska Brandförsvarsföreningens regler SBF 110:7. Kompletta orienterings- och installationsritningar ska tas fram för brandlarmssystemet. Transformatorer ska vara så uppställda och anordnade att nödvändig kylning inte hindras och risk för antändning eller annan skada i omgivningen förebyggs i skälig grad. Särskilda försiktighetsåtgärder för att minska brandrisken framgår av SS-EN KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM 9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström Likströms och växelströmssystem med ingående komponenter ska vara utförda enligt TR Inpasseringssystem och eventuellt kamerasystem ska matas från stationens avbrottsfria nät. 30/35

31 I manöverbyggnaden ska ett 2-vägs vägguttag monteras vid varje dörr samt ett på ledig väggyta var 5:e m. Uttagen ska vara skyddade av jordfelsbrytare. Intill elcentral ska det finnas ett 2-vägs vägguttag och ett uttag typ CEE JORDNINGSSYSTEM 10.1 T - Allmänt Jordning ska utföras enligt TR01-13 Marklinor förläggs på ett djup av minst 500 mm. Typsektion för förläggning av marklina enligt Figur Figur Förläggning av marklina. > Under marklinor utläggs en bädd, lagertjocklek 50 mm över ledningsbäddens hela bredd. Material ska vara enligt AMA Anläggning 13 CEC.22 Ledningsbädd för el- och telekabel o d. > Kringfyllning ska utföras enligt AMA Anläggning 13 CEC.32 Kringfyllning för el- och telekabel o d. > Stativ, apparater och staket jordas till befintligt marklinenät med Cu-lina. Anslutning av jordlina till stativ ska ske med kabelsko med två hål. > Vid kabelkanal som är 1 m eller bredare läggs en marklina utmed vardera långsidan, se avsnitt T-Kabelförläggning. När styrkablarna förläggs i rör ska dessa följas av en närbelägen marklina. Apparatlådor, kopplingslådor och liknande ansluts till marklinenätet via separata 35 mm 2 ledare. För jordsystem i kontroll-/telerum se TR /35

32 11 BESIKTNING OCH PROVNING 11.1 T - Allmänt Entreprenören svarar för och bekostar kontroll och provning av utfört arbete. Entreprenören ska tillsammans med beställaren eller representant för denna medverka vid planläggning av idrifttagning. Entreprenören ska utföra drifttagning samt protokollföra nödvändig och överenskommen drifttagningsprovning. 12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSAN- VISNING 12.1 T - Utbildning I entreprenaden ska ingå ett utbildningspaket för beställarens: > Drift- och underhållspersonal Utbildningspaketet ska innehålla: > Allmän introduktion > Drift och skötsel > Underhåll och felsökning 32/35

33 13 N - BILAGOR 13.1 N - Bilaga 1 Värme och ventilation N - Allmänt Uppvärmningen ska regleras av separat monterade termostater i varje rum. En automatik kopplad till belysningen ska ingå. Automatiken ska tillse att en minsta temperatur om +10 C ska hållas vid släckt belysning. Då belysningen tänds ska temperaturen styras upp till +18 C. Värmen ska kunna slås på via fjärrstyrning. Ventilationen och temperaturen i byggnaden ska dels vara dimensionerad för att klara den apparatur som ska installeras. Innertemperaturen får dessutom ej överstiga +30 C i mer än en månad per år. Brandlarmet ska anslutas till ventilationssystemet för att stänga av tilluftsförsörjningen till utrymme där brand indikeras. Eventuell luftkonditioneringsutrustning ska utföras med max 3 kg köldmedium per aggregat N- Ventilation av batterirum Ventilationssystemet ska i respektive batterirum ge ett begränsat undertryck och utföras enligt diagonalprincipen. Ventilationsbehovet beräknas enligt SS-EN men kan även uppges av batterileverantören. För batterirum gäller att temperaturen året runt ska vara +20ºC, med en maximal avvikelse på ±2 C. SvK4005, v3.4, Nedanstående krav för likströmsutrymmen gäller då fritt ventilerade blybatterier används. För andra batterityper kan vissa krav komma att släppas. Detta ska då ske i samråd med beställaren. Se även TR A- och B-systemen ska separeras i skilda brandceller i brandteknisk klass EI60. Detta gäller även ventilationen vilket innebär att ventilationssystemet ska vara uppbyggt som två oberoende system med separat tilluft till respektive rum via brandspjäll, varifrån luften förs bort på motsvarande sätt via brandspjäll och frånluftsfläktar till det fria. Ventilationstrummorna ska vara brandisolerade. Brandlarmet anpassas till ventilationssystemet enligt ovan för styrning av brandspjäll och fläktmotorer via adresserbara detektorer. 33/35