SVENSKA KRAFTNÄT NK, NS, NB, AT TEKNISK RIKTLINJE. Stamnätsstationer

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE AFS VÅR BETECKNING TRoi-oi DATUM SAMRÅD NK, NS, NB, AT TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 7 Td FASTSTÄLLD 7 Stamnätsstationer INLEDNING Denna riktlinje baserar sig huvudsakligen på svensk standard SS-EN Den anger lämpligt val i de fall där alternativa möjligheter föreligger och innehåller dessutom ändringar (Ä), tillägg och förtydliganden (T), ny rubrik (N) till standarden. Riktlinjen anger de krav som förutom tillämplig standard ska gälla för utförande av kraftanläggningar, här främst för transformatorstationer. Denna Tekniska Riktlinje har godkänts av Svenska kraftnät som lämpligt underlag för upphandling. 1/36

2 Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan B Allmän uppdatering C Allmän uppdatering Anpassning till SS-EN samt mindre ändringar Ny text om bygg och mark, nya och mer detaljerade krav om belysning i bilagor 3, den nya bilaga 4 om dimensionering av vägar, samt text formatering enligt nya mallen. 6 Nytt TR namn. Införda referenser till ny TR01-13 och TR Uppdatering av normer och standarder. Förtydliganden i text gällande bygg och mark. Förtydligande i text bilaga 1. 7 Bygg och mark beskrivningar bortagna och flyttade till den nya TR01-21 Stamnätsstationer - Bygg och mark /36

3 Innehåll 1 OMFATTNING NORMATIVA HÄNVISNINGAR T - Tekniska riktlinjer T - Tillämpliga normer och riktlinjer GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR T - Allmänt T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning Ä - Systemspänning T- Ström vid normal drift T - Kortslutningsström T - Märkfrekvens T - Korona Ä - Elektriska och magnetiska fält Ä - Överspänningar T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Ä - Dragpåkänning T - Montagelast T - Islast T - Vindlast T - Reaktionskrafter T - Vibrationer Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer T - Ljudnivå ISOLATION /36

4 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar UTRUSTNING T - Allmänna fordringar T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater T - Krafttransformatorer och reaktorer T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning T - Mättransformatorer T - Avledare T - Kondensatorer T - Bärfrekvensspärrar Ä - Isolatorer T - Kablar T - Ledare och tillbehör T - Statiska omriktare ANLÄGGNINGAR Ä - Allmänna fordringar T - Dokumentation T - Belysning T - Driftsäkerhet T - Skyltning T - Anläggningar av öppet utförande utomhus T - Minsta höjd över tillgängliga områden T - Avstånd till byggnader T - Yttre inhägnader och grindar T - Inomhusanläggningar av öppet utförande T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk SÄKERHETSÅTGÄRDER T - Allmänt T - Anordningar för jordning och kortslutning T - Skydd mot direkta blixtnedslag /36

5 8.7 T - Utomhusanläggningar T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF T - Identifiering och märkning KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM T - Övervaknings- och styrsystem T - Matningskretsar för likström och växelström T - Anläggningar för hantering av SF6-gas T - Grundregler för elektromagnetisk kompati- bilitet i kontrollanläggning JORDNINGSSYSTEM T - Allmänt T - Mätningar BESIKTNING OCH PROVNING T - Allmänt DRIFT- OCH UNDERHÅLLSANVISNING T - Utbildning N - BILAGOR N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningsfrånskiljare med motormanöverdon N - Förutsättningar N - Genomförande N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning N - Test 2: vindriktning 180 i armens rörelseriktning N - Dokumentation N - Bilaga 2 Belysning N - Belysning utomhus /36

6 1 OMFATTNING All utrustning, apparater, konstruktioner, byggnader, dokumentation och montage ingående i levererade funktioner ska vara utförda så att de uppfyller beställarens specificerade krav. Levererad utrustning ska uppfylla kraven i gällande EU-direktiv och för lågspänningsutrustning kraven på CE-märkning. Förväntad livslängd på ställverksutrustningen inklusive apparater är minst 30 år. Anläggningsdata anges i handlingarna. Med handlingar avses förstudie eller förfrågningsunderlag. 2 NORMATIVA HÄNVISNINGAR Vid utformning av anläggningen gäller följande publikationer i senaste utgåva. 2.1 T - Tekniska riktlinjer TR01-02 TR01-04 Kabelströmtransformatorer 7,2-420 kv Fristående strömtransformatorer 7,2-420 kv TR01-05 Fristående magnetiska spänningstransformatorer 7,2-420 kv TR01-06 Fristående kondensatorspänningstransformatorer kv TR01-08 TR01-09 TR01-10E TR01-11E TR01-12 TR01-13 TR01-16 TR01-17 TR01-18 TR01-21 TR02 TR03-01 Effektbrytare kv Frånskiljare i utomhus-utförande kv Power transformers 2 MVA and above Shunt Reactors Fristående avledare kv Stamnätsstationer - jordning Skyltar i ställverk 7,2-420 kv Shuntkondensatorer Reservkraftdieselanläggningar Stamnätsstationer - Bygg och mark Kontrollanläggningar Mätning 6/36

7 TR04 TR05 TR08 TR09 TR10 TR12-22 TR13 Tele- och datakommunikation Ledningar Anläggningsdokumentation Fysiskt skydd Elsäkerhet Bärbar utrustning för jordning Miljö 2.2 T - Tillämpliga normer och riktlinjer SFS 2009:22 ELSÄK-FS 2008:1-3 SS-EN ISO SS-NN IEC/TS IEC/TS IEC/TS SS-EN ISO 898 SS-EN ISO 1461 SS-EN ISO SS-EN 1090 SS-EN ISO SS-EN ISO Starkströmsförordning Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd inklusive ändringsföreskrifter Miljöledningssystem-Krav och vägledning Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning) Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 1: Definitions, information and general principles Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 2: Ceramic and glass insulators for a.c. systems Selection and dimensioning of high-voltage insulators intended for use in polluted conditions - Part 3: Polymer systems for a.c. systems Skruvar och muttrar Varmförzinkade beläggningar på tillverkade järn- och stålföremål - Specifikationer och provningsmetoder Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning - Del 2: Miljöklassificering (ISO :1998) Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 1: Skruvar och pinnskruvar Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 2: Muttrar 7/36

8 SS-EN ISO SS-EN ISO SS-EN SS SS SS SS Fästelement - Hållfasthetsfordringar för fästelement av korrosionsbeständigt rostfritt stål - Del 4: Gängpressade skruvar Varmförzinkade fästelement Rostfria stål Mekanisk dimensionering av utomhusställverk Dimensionering av utomhusställverk - Vindlaster Ledningsnät för max 1000 V - Dimensionering m.h.t. utlösningsvillkoret - Nät skyddade av säkringar Kraftkablar - Egenskaper vid kortslutning SS Kraftkablar - PEX-isolerad kabel med märkspänning 7/12 till 21/36 kv - Konstruktion och provning SS SS SS-EN SS-EN Kraftkablar - Dimensionering av kablar med märkspänning högst 0,6/1 kv m.h.t. belastningsförmåga, skydd mot överlast och skydd vid kortslutning Vibration och stöt - Syneförrättning - Arbetsmetod för besiktning av byggnader och anläggningar i samband med vibrationsalstrande verksamhet Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Jordning Elektriska friledningar över 45 kv (AC) SS-EN :2007 Ljus och belysning - Belysning av arbetsplatser - Del 2: Arbetsplatser utomhus SS-EN 1838 SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN Nödbelysning Stödisolatorer av keramiskt material eller glas för ställverk med systemspänning över 1000 V - Provning Isolatorer - Trycksatta och icke trycksatta ihåliga isolatorer av kompositmaterial för elektrisk utrustning med märkspänning över 1000 V - Definitioner, provningsmetoder och villkor för godkännande Kortslutningsströmmar - Beräkning av verkningar - Definitioner och beräkningsmetoder Dokumentation - Framställning av dokument för användning inom elektroniken Del 1: Allmänna fordringar 8/36

9 SS-EN SS-EN SS Starkströmsanläggningar med nominell spänning överstigande 1 kv AC - Del 1: Allmänna fodringar (I denna riktlinje angivna förtydliganden, tillägg och ändringar till SS-EN ) Skötsel av elektriska anläggningar Fasta installationer för jordning i ställverk med systemspänning högre än 1 kv SV-BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. SS-EN Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - del 1 grundläggande regler SS-EN SS-IEC 273 SNV RR 1978:5 Struktureringsprinciper och referensbeteckningar - Klassificering av objekt och koder för klasser. Characteristic of indoor and outdoor post insulators for systems with nominal voltages greater than 1000 V Statens Naturvårdsverk, Externt industribuller - allmänna råd 4 GRUNDLÄGGANDE FORDRINGAR 4.1 T - Allmänt Station med tvåbrytarställverk ska utformas så att inget förutsägbart enstaka fel i stationen eller dess närhet medför att mer än en samlingsskena och ett objektsfack bortkopplas. Detta krav ska speciellt beaktas vid anslutning av fas- och topplinor och vid val av skilda kabelvägar för sub 1 och sub 2 från manöverbyggnaden till respektive ställverksutrustning. 4.2 T - Elektriska fordringar T - Metoder för neutralpunktsjordning 220 kv och 400 kv näten är direktjordade. (I standarden benämnd nollpunktsjordning med låg impedans ). Felbortkoppling ska ske automatiskt inom 0,5 s. (ELSÄK- FS) Ä - Systemspänning Konstruktionsspänningen är antingen 245 kv eller 420 kv (Um). Aktuell spänning anges i handlingarna. 9/36

10 4.2.3 T- Ström vid normal drift Aktuella driftströmmar för fack och samlingsskenor anges i handlingarna. Samlingsskenor dimensioneras för att klara 6300 A om inte annat anges i handlingarna T - Kortslutningsström Om inte annat anges i handlingarna dimensioneras anläggningen för en felström på 40 ka T - Märkfrekvens Frekvensen är 50 Hz T - Korona Om inte annat anges i handlingarna får radiostörningsnivån vid 1,1 Um/ 3 inte överstiga 2500 µv (SS-EN ) Ä - Elektriska och magnetiska fält Nya anläggningar ska konstrueras så att de elektriska och magnetiska fälten som genereras av spänningssatt utrustning ej överstiger 10 kv/m respektive 1000 µt för personer som utför normalt inspektionsarbete Ä - Överspänningar Kablar, reaktorer och transformatorer ska skyddas med avledare, se även avsnitt T Avledare. 4.3 T - Mekaniska fordringar T - Utrustning och bärande konstruktioner Stålet ska dimensioneras enligt SS Vid vindlastberäkning gäller terrängtyp II, refererande vindhastighet vref = 25 m/s. Dimensionering med hänsyn till mekanisk påkänning från massa, dragpåkänning, montagebelastning, islast, vindlast, reaktionskrafter, kortslutningskrafter och bortfall av dragkraft från ledare ska verifieras genom beräkningar. Jordbävning behöver inte beaktas. Efter montage ska alla muttrar i fackverkskonstruktioner för stolpar, master och stativ låsas genom att gängorna körnas med två körnslag eller mejselhugg. Används annan låsningsmetod ska den godkännas av beställaren. Bultar med dubbla muttrar ska ej körnslås. För grundskruvar se TR Stativ ska vara utförda med fotplatta för grundskruv för som placeras på fundament med ställskruvar. 10/36

11 N - Varmförzinkning och rostskydd Allt stål ska varmförzinkas enligt SS-EN ISO 1461 eller SS-EN Efter förzinkning ska konstruktionen rensas, så att den kan hanteras utan risk för handskador. Varmförzinkning ska likställas med färg enligt standard ISO Svetsar, kanter och andra områden med defekter ska före varmförzinkning uppfylla förbehandlingsgrad P3 enligt ISO Zinktjocklek för valsat stål med godstjocklek större eller lika med 6 mm ska vara följande: Medelvärde minst: 85 µm Minimivärde för enskilt prov: 70 µm N - Reparation av galvanisering Vid reparation av stål gäller korrosivitetsklass C4 enligt SS-EN ISO :1998. Beställaren ska informeras om tänkt reparationsmetod av varmförzinkningen före tillverkningens påbörjande. Det är ett krav att leverantör av produkt för reparation ska godkänna föreslagen reparationsmetod inklusive förbehandling. Samtliga använda produkter för reparation ska dokumenteras med säkerhetsdatablad och tekniska varublad. Dessa ska finnas på svenska. Minsta tillåtna skikttjocklek på reparerade områden ska vara minimum nominellt värde på motsvarande zinktjocklek enligt standarden + 30 µm. Utförda reparationer ska dokumenteras enligt riktlinjer för grundkontroll enligt BSK 07 (kapitel 9:65). Eventuella reparationsställen ska vara UV-beständiga och åldersbeständiga Ä - Dragpåkänning Dimensionering enligt SS T - Montagelast Montagelast (100kg x 9, N) är ett begrepp som tillkommit för att en montör inklusive verktyg ska kunna belasta konstruktionen T - Islast 20 mm islast ska beaktas på ställverksapparater. Ställverk i övrigt dimensioneras enligt svensk standard T - Vindlast Dimensionering av ställverk ska ske med ett vindtryck motsvarande det som fås ur SS Apparatstativ och stolpar dimensioneras enligt SS För dimensionering av apparater gäller respektive Teknisk Riktlinje. 11/36

12 4.3.6 T - Reaktionskrafter Reaktionskrafter är exempelvis krafter som uppkommer vid brytarmanöver T - Vibrationer För dimensionering med hänsyn till vibration gäller klass 3M2 enligt SS-EN Ledare ska förhindras vibrera genom lämplig åtgärd Ä - Dimensionering av bärande konstruktioner Bärande ställverkskonstruktioner ska dimensioneras enligt SS T - Klimatiska förhållanden och omgivningsförhållanden T - Normala förhållanden Ä - Inomhus Se TR Ä - Utomhus Lägsta dimensionerande omgivningstemperatur för elektrisk utrustning utomhus är i syd- och Mellansverige 40 C och i norra Sverige (norr om Dalälven) 50 C. Aktuella temperaturkrav anges i handlingarna. Apparater med fast isolation eller vätskeisolation ska vid utomhusanvändning alltid dimensioneras för 50 C. Utomhusmonterade kapslingar ska minst ha skyddsformen IP54 enligt SS-EN Då spolbart utförande krävs ska skyddsformen vara minst IP55. Kapslingar ska vara väl ventilerade och om de har mekaniskt rörliga delar eller fuktkänslig elektronik ska de vara försedda med värme som ger luftväxling och motverkar kondens. Vid normala omgivningsförhållanden ska lätt nedsmutsningsnivå (klass b enligt IEC/TS ) tillämpas. Utomhus i smutsig eller salthaltig omgivning krävs förlängd krypsträcka på isolatorer med tillämpning av nedsmutsningsnivå av klass d kraftig nedsmutsning enligt IEC/TS Detta ska då speciellt anges i handlingarna. Förlängd krypsträcka ska i första hand tillämpas inom västkustområdet (till ett avstånd ca 30 km från kusten samt Göta älvdal upp till Vänern). Förlängd krypsträcka kan också krävas vid kraftig industriell nedsmutsning eller för icke vertikala isolatorer i områden med stora snömängder. För krav på isolatorer se avsnitt Ä - Isolatorer. 12/36

13 4.5 T - Speciella fordringar T - Inverkan av små djur och mikroorganismer Ventilationsöppningar ska vara försedda med finmaskigt metallnät eller liknande som insektshinder T - Ljudnivå 5 ISOLATION 5.2 Ä - Val av isolationsnivå Tabellerna 5.1 och 5.2 visar urval av konstruktionsspänningar och isolationsnivåer. Tabell Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 245 kv. Krav på högsta bullernivå framgår, om inget annat specificerats, av Naturvårdsverkets riktvärde för industribuller och eventuella riktlinjer från den lokala hälsoskyddsmyndigheten. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] till jord och mellan poler Märkhållspänning vid 1 min Växelspänningsprov [kv] till jord och mellan poler Tabell 5.2. Konstruktionsspänning och isolationsnivåer 420 kv. Konstruktionsspänning [kv] Märkhållspänning för kort stöt [kv] Märkhållspänning för lång stöt [kv] Märkhållspänning vid 1 min växelspänningsprov [kv] Isolationsnivåer och konstruktionsspänningar för elektrisk utrustning framgår av respektive Teknisk Riktlinje. 13/36

14 5.3 Ä - Kontroll av hållspänningsvärden Hållspänningsvärden för aktuell märkspänning angivna i respektive Teknisk Riktlinje ska användas vid dielektrisk provning. 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar Som minsta luftavstånd fas-jord tillämpas i standarden angivna värden för aktuell isolationsnivå förutom för de allra högsta spänningarna där värden angivna i Tabell 5.3 tillämpas. Dessa värden överensstämmer inte med standardens utan har använts i Sverige med god drifterfarenhet. Eventuella avvikelser från angivna minimiavstånd ska styrkas via godkända typprovningsprotokoll. Man måste dock se till att nödvändiga avstånd skapas för högspänningsanslutningen. Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. Konstruktionsspänning Minsta fria luftavstånd fas-jord Minimiavståndet N Minsta fria luftavstånd fasfas (enligt tabell 1 och 2 i SS-EN 61936) [kv] [mm] [mm] [mm] För att möjliggöra transporter och ett säkert underhållsarbete i ställverk används normalt större fasavstånd. Härvid utgår man från polavstånd enligt Tabell 5.4, varvid fasavstånden blir kortare beroende på komponentbredd, slackar mm. Minsta fria fasfas avstånd enligt Tabell 5.3 ska dock alltid gälla Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd. Konstruktionsspänning [kv] Polavstånd inom fack (c/c) [mm] Polavstånd samlingsskena [mm] Fackbredd [mm] Alla fack på samma spänningsnivå i ställverket ska ha samma fackbredd och utformning. För måttsättning se även avsnitt 7.1 Ä - Allmänna fordringar. 14/36

15 6 UTRUSTNING 6.1 T - Allmänna fordringar Primärapparater ska vara lätt åtkomliga för drift- och underhållsåtgärder och installeras marknära på egna stativ. Kopplingsapparater med högt placerade manöverdon ska förses med plattform om arbete på manöverdonet inte kan utföras från mark. Hänsyn ska tas till snödjup i området. Krav på dokumentation framgår av TR08 samt TR01 för respektive apparat. 6.2 T - Särskilda fordringar T - Kopplingsapparater Krav på effektbrytare framgår av TR Jordningsfrånskiljare ska finnas monterad på samlingsskena och vara centralt placerad eller jämt fördelade vid installation av flera jordningsfrånskiljare. Maximala tilllåtna avstånd mellan två jordningsfrånskiljare är tre fackbredder. Krav på frånskiljare och jordningsfrånskiljare framgår av TR Om ingenting annat anges i handlingarna ska det finnas motormanövrerade jordningsfrånskiljare på båda sidor om en frånskiljande brytare. Frånslackning av frånskiljande brytare ska alltid kunna ske i bortre änden av slacken, sett från brytaren, på respektive sida om brytaren. För att brytarna ska vara åtkomliga vid arbete erfordras möjlighet att slacka ur anslutningarna på apparatsida mot samlingsskenor och linje enligt driftschema/enlinjeschema. För att snabbt kunna demontera anslutningen (slack) till frånskiljandebrytare ska anslutningarna vara återmonterbara (platta mot platta). Slack utformas så att arbete utförs på frånslackade objekt som arbete utan spänning, dvs att objekt i sin helhet är på ett större avstånd från spänningsförande del än Dv. Apparaterna ska placeras så att utrymme finns för att komma fram med flyttbar plattform (lift). Säkerhetsavstånd Dv enligt SS-EN och räknad med N enligt Tabell 5.4. Minsta polavstånd och fackbredd i detta dokument T - Krafttransformatorer och reaktorer Eventuell anpassning för bullerdämpning anges i transformator- eller reaktorspecifikationen. Transformatorer och reaktorer placeras på egna fundament i oljegrop enligt TR /36

16 Om det inte går att komma åt gasvakt och övriga instrument från marken så ska det finnas plattform så att dessa kan avläsas och underhållas utan behov av skylift. Transformatorer: Krav på transformatorer framgår av TR01-10E. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6. Krav på eventuellt sabotageskydd anges i TR09-15, fysiskt skydd kring transformatorer. Avledare specificeras i handlingarna. Reaktorer: Krav på reaktorer framgår av TR01-11E. Krav på oljeuppsamlingsanordning anges i avsnitt 8.8 T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF T - Prefabricerad typprovad kopplingsutrustning Gasisolerade ställverk: Gasisolerade ställverk specificeras från fall till fall T - Mättransformatorer Krav på fristående strömtransformatorer framgår av TR01-04, på magnetiska spänningstransformatorer TR01-05, kondensatorspänningstransformatorer TR01-06, kabelströmtransformatorer TR01-02 samt strömtransformatorer inbyggda i transformatorer TR01-10E och reaktorer TR01-11E. Typ av spänningstransformator anges i handlingarna T - Avledare Metalloxidavledare utan gap ska användas. Krav på avledare framgår av TR Avledare ska förses med isolerad fot. Det ska vara möjligt att utföra läckströmsmätning under drift. Då avledare placeras högt ska jordlina vara isolerad från foten till loop för läckströmsmätning. Räkneverk krävs inte. Se även TR T - Kondensatorer Krav på shuntkondensatorbatterier framgår av TR Krav på seriekondensatorbatterier specificeras i handlingarna T - Bärfrekvensspärrar Krav på bärfrekvensspärrar specificeras i handlingarna. 16/36

17 6.2.8 Ä - Isolatorer Massiva stödisolatorer ska vara av porslin. Utböjning av stödisolator får maximalt vara 1/150 del av isolatorns höjd/längd vid största statiska belastning. Ihåliga isolatorer ska vara av kompositutförande. Isolatorers normala och förlängda krypsträcka ska vara enligt Tabell 6.1. I en station ska alla isolatorer ha samma färg. I nya stationer ska alla isolatorer vara grå. Krav på kedjeisolatorer framgår i TR05-11, isolatorkedjor TR05-10 och isolatortillbehör TR Kedjeisolatorer ska vara av glas. Porslinsisolatorer: Krav på stödisolatorer framgår i SS-IEC och SS-IEC Tillämpliga standarder och IEC/TS ska tillämpas. I smutsig miljö ska isolatorer ha förlängd krypsträcka. Kompositisolatorer: Kompositisolatorer ska vara utförda och provade enligt tillämpliga standarder och Tabell 6.1. Krypsträckor för stödisolatorer och även apparatisolatorer om inte annat anges i respektive TR. IEC Det yttre isolationsmaterialet på kompositisolatorer ska bestå av silikongummi. Konstruktionsspänning [kv] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Krypsträcka Porslin/Komposit [mm] Normal miljö (klass b 1 ) Smutsig miljö (klass d 1 ) Enligt IEC/TS T - Kablar Allmänt För kabelförläggning i mark se SS För utförande av elinstallationer för lågspänning SS /36

18 Kablars egenskaper vid kortslutning behandlas i SS För kabelförläggning se TR01-21 samt TR Montage och förläggning av kontrollanläggningskablar beskrivs i TR Vid utomhusförläggning ska kablar och kabelmärkning fästas med buntband av rostfritt stål, även kabelmärket ska vara utfört i rostfritt stål. Vid installation av optofiber ska anläggningens isolation inte nedsättas. Befintlig utrustning anpassas vid avgrenings- och skarvpunkter T - Ledare och tillbehör Ledare Krav på linor framgår av TR Vid dimensionering av ledare måste följande synpunkter beaktas: > Förluster > Uppvärmning av driftström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd > Uppvärmning av felström och därav påverkan på hållfasthet och livslängd > Korona samt radio- och TV-störningar > Eventuell överbelastningsförmåga Ledare i ställverk liksom inledningsspann och förbindelseledningar dimensioneras för en högsta temperatur +85 C. Högsta tillåtna temperatur efter kortslutning eller jordfel är för aluminiumlinor +200 C och för aluminiumrör +150 C. Distansstänger För slack ned till apparater används distansstång 80 mm. Den första distansstången under ledningsspannet placeras 700 mm ned med delning 450 mm. Ytterligare 700 mm ned placeras den första distansstången med delning 80 mm. Därefter gäller delningar vid minst 2500 och max 4000 mm. Övriga krav på distansstänger i spann med c/c mellan faslinor på 450 mm framgår av TR Aluminiumrör Aluminiumrör ska vara tillverkade av härdad aluminiumlegering av AlMgSi-typ. Rören ska om möjligt vara sömlösa. Måste rören skarvas av tillverkningstekniska skäl ska rör med skarv ha samma elektriska egenskaper som oskarvade. Det ska inte finnas fler än en skarv mellan två stödpunkter. Svetsad skarv, som ska ha en draghållfasthet av minst 72 % av brottgränsvärdet hos ett oskarvat rör. Skarvar ska placeras i momentets nollgenomgång. 18/36

19 Strömövergångar och tillbehör på samlingsskenor utförda med aluminiumrör ska dimensioneras efter den maximala ström som skenan klarar att föra. På varje rör ska minst ett dräneringshål vid lägsta punkten finnas. Nedhäng på rörledare utan is får maximalt vara 1/150 del av rörets längd mellan stödpunkterna. Dämplina i aluminium, enligt tabell nedan, ska läggas i rör och fästas vid ett ändlock. Längd på dämplina ska vara 2/3 av rörets längd. Rördiameter (mm) Rörlängd, längre än (m) Dämplina area (mm 2 ) Upp till Rör- och Ledningshållare Rör- och ledningshållare ska vara utförd så att den inte utsätter isolatorn för extra påkänning genom stum momentverkan från Al-röret vid vibrationer, vind, islast, termisk utvidgning eller kortslutning. Den ska tåla aktuella statiska och dynamiska påkänningar utan bestående deformation. Den ska vara utförd så att vinkelrörelser medges. Rör- och ledningshållaren ska vara utförd av material som är motståndskraftigt mot korrosion och får inte förorsaka korrosion på ledaren. Material känsligt för korngränsfrätning eller spänningskorrosion får inte användas. Icke metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Strömförande förbindning i flexibel rör- och ledningshållare ska vara utförd för Alrörens rörelser till följd av temperaturväxlingar och förekommande vibrationer utan att utmattningsbrott inträffar. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Rör- och ledningshållare för 420 kv ska vara koronafri vid 245 kv spänning fas-jord. Den ska för att förhindra glimning vara utförd med pålitlig elektrisk kontakt mellan Al-rör, samtliga delar i ledningshållaren och isolatorns fäste. 19/36

20 Anslutningsklämmor Anslutningsklämmor ska kunna belastas med minst följande dragkrafter för anslutning av: mm 2 20 kn - > 593 mm mm 2 25 kn - duplex 30 kn Anslutningsklämmor ska vara motståndskraftiga mot korrosion och materialet ska ha goda seghetsvärden ned till -50 C. De ska var tillverkade av en aluminiumlegering, som inte får vara benägen för spänningskorrosionssprickning eller skiktkorrosion. Skruvar och muttrar ska vara av höghållfast rostfritt stål klass A2-80 eller A4-80 enligt SS-EN ISO Brickor och insatsgängor ska vara av rostfritt stål med minst samma korrosionsbeständighet som stål A2 enligt SS-EN ISO Brickorna ska ha en hårdhet HB min 290. Övriga ståldetaljer ska vara varmförzinkade. Ej metalliska material ska tåla temperaturer mellan -50 C och +100 C. Materialet ska ha motståndskraft mot påverkan av ozon, ultraviolett strålning och luftföroreningar vid aktuella temperaturer. Anslutningsklämmor ska kunna överföra med hänsyn till ledararean maximalt tillåten kontinuerlig belastningsström utan att fortvarighetstemperaturen hos klämmorna överstiger den från strömbelastningssynpunkt tillåtna för den svagaste ledaren eller apparatuttaget. Strömförande detaljer ska vara gjutna eller smidda i ett stycke. Klämmorna ska vara dimensionerade för korttidsströmmen 50 ka i 1 s och dynamiskt för 125 ka. De ska vara koronafria vid aktuell konstruktionsspänning. Anslutningsklämmor ska vara lätta att montera utan specialverktyg. Klämmor ska vara återmonterbara. Klämmornas yta får inte vara behandlad i avsikt att öka emissionskoefficienten. De ska vara utförda så att vattenansamlingar undviks. Klämmor för apparatanslutning ska vara så utförda att de monterade inte minskar isolationsavstånden. Flexibla klämmor ska ha minsta möjliga antal strömövergångar. Strömövergångar ska vara svetsade. Den elektriska strömmen får inte överföras i den mekaniska lagringen varken vid normal drift eller kortslutning. Ljusbågar får inte bildas på klämman vid kortslutning i anläggningen. Klämmor dimensioneras för elektriska parametrar enligt TR05-15 och SV- BESTÄMMELSE BT-339 utgåva 1 Skruvklämmor för strömförande ledare i utomhusställverk, Klämmor. 20/36

21 Spännlinehållare Spännlinehållare på spannet in mot ställverk samt inom ställverk ska vara av bultat utförande. Övriga ska vara av kilat utförande. Krav på spännlinehållare framgår av TR Stolpar Samtliga stolpar och fundament i ställverkets mittstolprad ska vara av samma utförande och dimension. Stolparna och fundament ska mekaniskt dimensioneras efter den högsta förekommande belastningen i mittstolpraden. Stolpar för blixtfångande linor ska stå inom ställverksområdet. Samtliga stolpar ska vara ostagade T - Statiska omriktare Krav på laddningslikriktare, växelriktare och LS-omriktare framgår av TR ANLÄGGNINGAR 7.1 Ä - Allmänna fordringar Anläggningsbundna förhållanden anges i handlingarna. Vid ombyggnad eller utvidgning av en starkströmsanläggning ska de föreskrifter tilllämpas som gäller vid tidpunkten för ombyggnaden eller utvidgningen (ELSÄK-FS). Standardens text ger en möjlighet att vid ombyggnad eller utvidgning tillämpa de regler som gällde vid den ursprungliga uppbyggnaden under förutsättning att god elsäkerhetsteknisk praxis är säkerställd. Detta bör dock i det längsta undvikas och de bedömningar som ligger till grund för det valda utförandet ska vara väl motiverade och dokumenterade. Elsäkerhetsverkets gällande föreskrifter om skötsel av elektriska starkströmsanläggningar gäller oberoende av när anläggningen färdigställdes. Svenska kraftnäts miljökrav anges i TR ch EU-direktiv avseende magnetiska fält vid påverkan på personal (2004/40/EC från den 29 april 2004) ska beaktas. Anläggningens nuvarande och framtida utförande framgår av enlinjescheman och situationsplaner som är bifogade handlingarna. Dimensionerande data framgår också av handlingarna. 21/36

22 Mast för telekommunikation ska placeras så att den inte kan falla ned på högspänningsställverket. Regler för anläggningsskydd och tillträdesskydd framgår av TR09. Fundament- och grävningsarbeten som utförs med anläggningen i drift kan kräva specialmaskiner. Se även TR Alla eventuella kablar som påträffas kan vara i drift och ska hanteras på sådant sätt att ingen störning kan ske T - Dokumentation Svenska Kraftnäts krav på anläggningsdokumentationen framgår av TR08. Specifika dokumentationskrav för apparater återfinns i respektive teknisk riktlinje TR01-X samt för kontrollanläggning TR T - Belysning Se T.13.2, Bilaga 2 Belysning T - Driftsäkerhet Närområde Dv definierat enligt SS-EN och N i tabell 5.3 ovan avser i denna Tekniska Riktlinje hur anläggningen ska vara utförd. Samma närområde Dv gäller även för SS-EN T - Skyltning Litteraskyltar ska ingå för apparater, manöverdon och jordningskontakter liksom fasmärkning och nödvändiga identifieringsskyltar för apparater, skåpnummerskyltar, driftskyltar samt varnings- och skötselanslag. Fasmärken och varningsanslag placerade utomhus ska vara utförda av aluminium. Samtliga litteraskyltar utomhus fästs med skruv eller nit av korrosionsbeständigt material. Skyltar ska vara utförda enligt TR T - Anläggningar av öppet utförande utomhus All konstruktion och installation i mark (vägar, planer, fundament etc.) och grundläggning av byggnader, fundament etc. anpassas till de markförhållanden som råder samt krav och beskrivningar i TR T - Minsta höjd över tillgängliga områden Lägsta avstånd från mark till den lägsta delen av varje isolant, t ex den översta kanten av metallisk isolatorfot, ska vara minst 2500 mm. Eventuellt tillägg för snödjup anges i handlingarna. Oisolerade spänningssatta delar av anläggningen ska ligga minst 1 m ovan mark, oavsett spänningsnivå (men minst >1000 V) eller övriga konstruktionskrav. 22/36

23 7.2.5 T - Avstånd till byggnader Avstånd från takfot till spänningsförande del ska vara minst N 1 + 0,3 m dock lägst 3 m. Tak betraktas normalt som tillgängliga T - Yttre inhägnader och grindar Se TR T - Inomhusanläggningar av öppet utförande Minimiavstånd framgår av avsnitt 5.4 Ä - Minimiavstånd för spänningsförande delar. 7.4 T - Montage av fabrikstillverkade, typprovade kapslade ställverk Ställverk ska, om det inte är enfaskapslat eller försett med snabbkortslutare, vara försett med anordning för tryckavlastning ut till det fria. Anordningen ska vara typprovad (ljusbågsprovning) samtidigt med ställverket. Tillkommande krav på gasisolerade ställverk specificeras i handlingarna. 8 SÄKERHETSÅTGÄRDER 8.1 T - Allmänt Säkerhetskraven ska följa Starkströmsföreskrifterna. Skötsel av anläggningen ska ske i enlighet med gällande utgåva av Starkströmsföreskrifternas, Avdelning C, ELSÄK-FS och ESA- med kompletterande anvisningar i TR Ett minimikrav för alla entreprenadföretag som anlitas av Svenska kraftnät är att de ska följa Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader angivna i TR T - Anordningar för jordning och kortslutning Anläggningen ska vara försedd med kopplingsapparater och arbetsjordningspunkter i enlighet med till handlingarna bifogat driftschema. Se även TR Portabla jordningsdon med kontakter ska vara utförda enligt svensk standard. Om reservbortkopplingstiden inte överstiger 0,5 s, ska 0,5 s användas för termisk dimensionering av portabla jordningsdon. Se även TR N enligt Tabell 5.3. Minimiavstånd i luft. 23/36

24 Tre trefassatser jordningsdon, en manöverstång och en (1) sats spänningsindikatorer för varje spänningsnivå ska ingå i leveransen. Om olika längder på jordningsdonen behövs ska minst en och max tre trefassatser för varje avvikande längd ingå. 8.6 T - Skydd mot direkta blixtnedslag Åskskydd ska utformas så att all utrustning samt byggnader inom stängslat område skyddas i enlighet med SS-EN bilaga E. Åskskydd ska utföras med linor om inget annat anges i handlingarna. Åskskyddssystemet ska vara så utformat att nedfallande lina högst löser ut en samlingsskena. Ingen lina får passera över området mellan nedslackningspunkterna på ömse sidor om sektioneringsbrytare. 8.7 T Skydd mot brand Utomhusanläggningar Avstånd runt transformatorer med en oljevolym <1000 l ska vara enligt krav för transformator 1000 till 2000 l i Tabell 3 i SS-EN T - Skydd mot läckage av isolervätska och SF6 Isolerolja för transformatorer och reaktorer ska vara enligt TR01-10E och TR01-11E. Om ingenting annat anges i handlingarna behöver inte mättransformatorer vara försedda med oljeuppsamlande anordning, se även TR Miljöskadliga kemikalier ska ersättas med mindre skadliga där så är möjligt (substitutionsprincip). Vetenskaplig osäkerhet ska inte hindra åtgärder när risk finns för allvarlig miljöpåverkan (försiktighetsprincip). Se även TR Utsläpp av SF6 till atmosfären i samband med gashantering är förbjudna. Oundvikligt läckage ska för varje enskilt gasrum vara maximalt 0,5 % per år T - Uppsamling för utomhusutrustning Varje enskild krafttransformator/shuntreaktor ska ha egen oljegrop. Oljegropar ska följa TR T - Identifiering och märkning Skyltar ska vara utförda enligt TR /36

25 Alla skyltar ska vara uppsatta och godkända före idriftsättning av anläggningen. Märkning av utrustning innehållande SF6 ska ske i enlighet med gällande EUförordningar om vissa fluorerade växthusgaser. 9 KONTROLLANLÄGGNINGAR OCH HJÄLPSYSTEM 9.1 T - Övervaknings- och styrsystem Installation ska vara utförd enligt TR02. Omfattningen framgår av tekniska beskrivningen. För förbindningar mellan i kontrollutrustningen ingående funktionsenheter och apparater ska kablar tillhörande olika subsystem dras separerade i hela sin sträckning, d.v.s skilda rör eller sektioner i kabelkanaler för varje subsystem och för opto. Optokablar ska skiljas från konventionella kablar och förläggas i rör. Kopplingslådor för manöver och indikering av kopplingsapparater samt för mättransformatorer installeras för varje utomhus uppställd 3-fasig apparat enligt TR Lådorna utförs i rostfritt plåt och förses med ett extra tak. 9.2 T - Matningskretsar för likström och växelström Likströms och växelströmssystem med ingående komponenter ska vara utförda enligt TR Eventuellt behov av reservkraftsdiesel anges i handlingarna. Utomhus uppställd central för lik- och växelström placeras på plåt med separat stabilt stativ med eget fundament. Central ska vara försedd med tak eller motsvarande. Intill varje central ska det finnas ett 2-vägs vägguttag samt ett uttag typ CEE Dessutom ska det finnas ett 2-vägs vägguttag, ett uttag typ CEE och ett uttag typ CEE vid huvudcentralen. 9.4 T - Anläggningar för hantering av SF6-gas Behov av och krav på gasbehandlingsutrustning bedöms för respektive anläggning. 9.6 T - Grundregler för elektromagnetisk kompatibilitet i kontrollanläggning Kontrollanläggning ska utföras i enlighet med TR /36

26 10 JORDNINGSSYSTEM 10.1 T - Allmänt Se TR01-21 och TR T - Mätningar Anvisningar för mätning av jordtagsresistans i högspänningsanläggningar finns i TR01-13 samt EBR U602.5 Jordningskontroll. 11 BESIKTNING OCH PROVNING 11.1 T - Allmänt Entreprenören svarar för och bekostar kontroll och provning av utfört arbete. Entreprenören ska tillsammans med beställaren eller representant för denna medverka vid planläggning av idrifttagning. Entreprenören ska utföra drifttagning samt protokollföra nödvändig och överenskommen drifttagningsprovning. Fullständiga provningsprotokoll ska upprättas för samtliga apparater. Mallar för dessa provningsprotokoll ska finnas Beställaren tillhanda minst fyra veckor innan provningstillfället för granskning. I de fall någon provning ger icke godtagbart resultat, ska provningen och alla föregående provningar som kan ha inverkat på det konstaterade felet eller påverkats av felet upprepas efter det att felet åtgärdats. Provningar ska, i tillämpliga fall, utföras enligt anvisningar i SS För provning av kontrollanläggning gäller TR , för VS-system gäller TR Mättransformatorer För mättransformatorerna ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: > Kontroll av omsättning för ström- och spänningstransformatorer > Riktningsprovning > Kontroll av ström och spänningskretsar > Belastningsprovning av samtliga ström- och spänningskretsar > Riktningsprovning på riktade reläskydd vid idrifttagning > Kontroll av oljenivå och densitet > Kontroll av åtdragningsmoment > Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion 26/36

27 > Resistansmätningar av anslutningar Effektbrytare För effektbrytare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: > Densitetsmätning > Funktionstider, uppladdningstid och hastighet (m/s) vid manöver > Resistansmätning och mätning av lägsta funktionsspänning på manöverspolar > Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar > Uppmätning av motorström > Kontroll av antipump- och förreglingsfunktioner > Kontroll av manöver- och utlösningskretsar > Kontroll av signaler > Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Frånskiljare För frånskiljare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: > Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar > Delresistansmätning mellan varje kontaktövergång > Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning > Kontroll av indikeringskretsar > Kontroll av förreglingsfunktioner > Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion Jordningsfrånskiljare För jordningsfrånskiljare ska följande provning utföras och dokumenteras i protokoll: > Resistansmätning av huvudströmbanor och anslutningar > Delresistansmätning mellan varje övergång > Uppmätning av motorström och gångtid vid öppning och slutning > Kontroll av indikeringskretsar > Kontroll av förreglingsfunktioner > Montagekontroll och uppmätning enligt montageinstruktion > Ett fullskaleprov ska utföras som visar att de i anläggningen monterade jordningsfrånskiljarna uppnår sina ändlägen även då åldrad apparat är utsatt för maximal påverkan av is och vind i ogynnsammaste riktning. Prov(en) utförs på en jordningsfrånskiljare per typ och montagesätt.. Fullskaleprovet ska utföras enligt N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vind- och islast på åldrad jordningsfrånskiljare. 12 DRIFT- OCH UNDERHÅLLSAN- VISNING Krav på drift- och underhållsanvisningar för primärapparater anges i respektive Teknisk Riktlinje. 27/36

28 12.1 T - Utbildning I entreprenaden ska även ingå ett utbildningspaket för beställarens: > Driftpersonal och operatörer > Underhållspersonal > Ingenjörer och specialister Utbildningspaketet ska innehålla: > Allmän introduktion > Drift och skötsel > Underhåll och felsökning 28/36

29 13 N - BILAGOR 13.1 N - Bilaga 1 Specifikation av fullskaleprov för simulering av vindoch islast på åldrad jordningsfrånskiljare med motormanöverdon N - Förutsättningar Ett fullskaligt belastningsprov för att simulera samtidig vind- och islast anses som lyckat om jordningsfrånskiljaren når fullt slutet läge i alla tre faser vid åtta slutande manövrar enligt tabell 1. För att provet ska anses vara godkänt krävs även att slutet läge indikeras. Efter provet ska inga tecken på bestående skador finnas. Vid misslyckat prov på en jordningsfrånskiljare ska, efter reparation/omkonstruktion och lyckat omprov på aktuell jordningsfrånskiljare, ytterligare en jordningsfrånskiljare i stationen provas för att provet ska anses godkänt. Alla prov enligt tabell 1 ska utföras på samma apparat. Det är tillåtet att utföra extra manövrer under testet, dessa manövrer räknas inte in i testförfarandet och behöver inte heller protokollföras. Tabell 1. Antal slutande manövrar vid fullskaleprov Test 1, vindriktning 90 Test 2, vindriktning % motorspänning 85 % motorspänning 2 manövrer 2 manövrer 2 manövrer 2 manövrer SvK4005, v3.4, Vind- och islast simuleras med vikter som samtidigt anbringas på alla tre jordningsfrånskiljararmar enligt nedan. Vikten mv representerar vindlast (vid 20 mm is) och mi representerar isens massa (vid 20 mm is). Vikterna är specificerade för typapparater för 245 kv respektive 420 kv, enligt tabell 2. Tabell 2. Typvikter för prov Märkspänning 245 kv Märkspänning 420 kv mv (vindlast) mi (islast) 4 kg 3,5 kg 5,5 kg 5,0 kg 29/36

30 N - Genomförande Vikten mi ska monteras mitt på jordningsfrånskiljararmens alla tre faser, se figur 1, och ska vara monterad vid samtliga manövrer vid både Test 1 och Test 2. mi Figur 1. Montage av vikten mi mitt på jordningsfrånskiljarens arm Vikten mv anbringas via block och rep fäst på jordningsfrånskiljararmens ytterände enligt beskrivningar nedan N - Test 1: vindriktning 90 mot armens rörelseriktning I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen vinkelrätt mot rörelseriktningen på ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontakten på armen träffar motkontakten. I figur 2ab visas principskisser i en fas över hur testet ska genomföras. Notera att testet ska utföras på alla tre faser samtidigt. De markerade lägena i figur 2ab förklaras som: 1. Det läge då jordaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat halva vägen mellan öppet och slutet läge 3. Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningsfrånskiljaren är i slutet läge Det är inte tillåtet att belasta två faser genom att mekaniskt spänna ihop dessa med hjälp av t.ex. en dynamometer. 30/36

31 3 3 mv 2 mi mi mv mi 1 2a) 2b) Figur 2a: Jordningsfrånskiljare betraktad i armens rörelseriktning (belastningsfall 90 ) Figur 2b: Jordningsfrånskiljare betraktad ovanifrån (belastningsfall 90 ) 31/36

32 N - Test 2: vindriktning 180 i armens rörelseriktning I detta test anbringas vikten mv så att den belastar armen 180 i dess rörelseriktning på ett sådant sätt att den maximala belastningen uppstår precis innan kontakten på armen träffar motkontakten. I figur 3 visas principskisser i en fas av hur testet ska genomföras. Notera att testet ska utföras på alla tre faser samtidigt. De markerade lägena i figur 3 förklaras som: 1. Det läge då jordningsfrånskiljaren är fullt öppen och armen är helt nedfälld 2. Armen har avverkat mer än halva vägen mellan öppet och slutet läge och vinkeln till fullt öppet läge är c:a Kontakten på armen har gått in i motkontakten och jordningsfrånskiljaren är i helt slutet läge Vid detta test ska repet som håller vikten mv vara slakt vid läge 1. För att förhindra skadliga ryck då belastningen tar vid får dämpare användas. Efter 60 får ingen dämpning förekomma och repet måste vara fullt spänt hela vägen mellan läge 2 och 3. 32/36

33 3 2 mi mv 3 60 mv 2 1 mv 1 Figur 3. Jordningsfrånskiljare betraktad från sidan (belastningsfall 180 ) N - Dokumentation Godkänt belastningsprov ska dokumenteras i det på nästa sida bifogade testprotokollet. 33/36

34 PROTOKOLL BELASTNINGSPROV FÖR JORDNINGSFRÅNSKILJARE Stationsnamn Apparatlittera Utförande datum (ÅÅÅÅ-MM-DD) Tillverkare Typbeteckning jordningsfrånskiljare Märkspänning Serienr jordningsfrånskiljare Typbeteckning motormanöverdon Motorspänning DC (märkvärde) Påhängd belastning m v (Kg) Påhängd belastning m i (Kg) (permanent monterad under proven) Test 1, vindriktning 90 Motorspänning 100 % Motorspänning 85 % Antal utförda manövrar (min 2) Antal utförda manövrar (min 2) Test 2, vindriktning 180 Antal utförda manövrar (min 2) Antal utförda manövrar (min 2) Anteckningar Jordningsfrånskiljaren har klarat ställda krav i belastningsprovet. Entreprenör Utförare 34/36

35 13.2 N - Bilaga 2 Belysning Artificiell belysning dimensioneras utan hänsyn till dagsljus och/eller snö. Spridningen av ljus utanför anläggningen ska minimeras. För inomhusbelysning se TR N - Belysning utomhus Belysning installeras för ställverket, längs infartsväg och vid eventuell parkering, Belysningen ska kunna aktiveras från Svenska kraftnät:s driftcentral, från tryckknappar på stolpe placerad en meter innanför huvudgrind, vid samtliga grindar samt från manöverbyggnaden. Möjlighet ska finnas att tända och släcka väg- och ställverksbelysning separat. Belysning ska inte påverkas vid inbrott. Belysningsanläggningen ska dimensioneras efter SS-EN :2007. Värdena avser driftvärden. Vid beräkning används bibehållningsfaktor (MF) 0,8. I tabell 13.1 nedan anges krav för några specifika utrymmen (0,8 m ovan färdig marknivå om inte annat anges i handlingarna). För övriga utrymmen gäller värden angivna i tabell 5.11 i SS-EN :2007. Tabell 13.1 Belysningskrav utomhus Plats Skyddsklass av strålkastarkapslingen Minsta medelbelysningsstyrka Kommentar (IP) (LUX) Transformator/ reaktorbås GRL<45 U0>0,4 SvK4005, v3.4, Ställverksvägar GRL<55 U0>0,25 På marknivå Parkeringar, vägar till och från ställverket På marknivå Det måste finnas tillräcklig belysning för normala driftåtgärder. Färgåtergivningsindex (Ra) ska inte understiga /36

36 Färgen på det artificiella ljuset får inte påverka möjligheterna att se signaler, skyltar eller varselkläder. Om Ra-index är lågt, så använd lokalt ljus med bättre Ra-index. Ljuskällors effektivitet ska bli >40 lm/w. Armaturer ska utrustas med ljuskällor som har max 5 % bortfall vid timmar. En ljuskällas haveri ska inte skada eller på annat sätt påverka ballast eller övriga utrustning i en armatur. Alla armaturer ska kunna repareras och underhållas med hela stationen i drift och som ej elektrisk arbete, dvs. utan att komma nära spänningen i enlighet med IEC Vid installation på hög höjd ska stegar eller klätterpinnar med fallskydd samt, vid flera armturer en lämplig plattfrom installeras. Strålkastare ska installeras till högts 12,5 m. LS matade lampor ska installeras vid nödknappar så att det blir lätt att hitta nödknappar vid totalt elavbrott. För information om nödlarm se TR avsnitt 2.3 Nödlarm. 36/36