Samrådsredogörelse. Ditt Järfälla. ÖP Järfälla nu till Godkänd av kommunfällmäktige

Transkript

1 Samrådsredogörelse ÖP Järfälla nu till 2030 Godkänd av kommunfällmäktige Ditt Järfälla

2 (36) Innehåll Inledning 5 Hur samrådet har bedrivits 5 Presentation av samrådsförslaget i kommunen kundtjänst 5 Miniutställningar om översiktsplanen 5 Kommunala tidningen och annonsering 6 Webbplats och enkät 6 Demokrativeckor i skolan 6 Den kommungemensamma demokrativeckan 6 Resultatet av samrådet 7 Synpunkter och ställningstagande 8 1. Övergripande synpunkter kring förslaget till översiktsplan Hur samrådet har bedrivits Översiktsplanens struktur och upplägg Befolkningstillväxt Mål Riksintressen Miljökvalitetsnormer Övergripande mellankommunala intressen Järfälla i Stockholmsregionen Konsekvensbeskrivning inkl. miljökonsekvensbeskrivning Framtidsbilder Övergripande synpunkter på framtidsbilder Framtidsbild Stråk Framtidsbild Enkärnig Framtidsbild Flerkärnig Hållbara Järfälla Övergripande synpunkter på hållbara Järfälla Urbana Järfälla Övergripande synpunkter på urbana Järfälla Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg Service- och urbana verksamheter Stadsbild och gestaltning Mötesplatser Värdefull tillväxt Ekosystemtjänster Hushållning med obebyggd mark Mälaren samt sjöar och vattendrag Strandskydd Kultur och fritid Kulturmiljöer Tillgänglighet till parker och natur Gröna kilar Naturreservat Smart infrastruktur Övergripande synpunkter på smart infrastruktur Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Vägar och trafikplatser Bytespunkter 28

3 (36) 6.6 Buller och vibrationer Luft Risker Avfall Försörjningssystem Kunskapsintensivt näringsliv Övergripande synpunkter om kunskapsintensivt näringsliv Företagande Integrerade verksamheter och bostäder Utbildning Verksamhetsområdet vid Rotebroleden Järfälla för alla 34 Bilagor 8.1 Kommunens identitet och attraktivitet Folkhälsa Bostadsförsörjning Trygghet Tillgänglighet 36 Bilaga 1 Förteckning över samrådsyttranden Bilaga 2 Sammanställning av samrådsyttranden Bilaga 3 Redovisning av webbenkäten Bilaga 4 Redovisning av prickkartan Läsanvisning Samrådsredogörelsen är disponerad i denna huvudtext samt fyra bilagor. I huvudtexten sammanfattas de inkomna synpunkter som bedömts vara mest relevanta för det fortsatta arbetet med översiktsplanen. Sammanfattningen av synpunkterna är strukturerad utifrån översiktsplanens tre framtidsbilder och fem utmaningar. Efter varje avsnitt följer kommunstyrelseförvaltningens kommentar och förslag till förändring av översiktsplanen inför utställning. I texten hänvisas till att många, flera och ett stort antal har framfört en synpunkt. Det faktum att många har framfört samma eller liknande synpunkter innebär i sig inte att de ges större tyngd jämfört med om en person eller aktör framfört en synpunkt. Det är själva sakfrågorna som är viktiga att lyfta och behandla i samrådsredogörelsen, snarare än vem eller hur många som har framfört synpunkten. En översiktsplan ska fokusera på övergripande frågor om användning av mark- och vatten. Planen ger i sin tur vägledning för fortsatt planering på mer detaljerad nivå (se vidare i 3 kap. plan- och bygglagen 2010:900). Detaljerade frågor eller andra frågor som inte hanteras i en översiktsplan har inte tagits med i huvudtexten men finns med i sammanfattningen i bilaga 3. Samtliga synpunkter som kom in under samrådet finns sammanfattade i bilagorna till samrådsredogörelsen. En lista över vilka som har lämnat skriftliga synpunkter finns i bilaga 1. Skriftliga samrådsyttranden från remissinstanser och enskilda finns sammanfattade i bilaga 2. Synpunkter framförda i webbenkäten redovisas i bilaga 3. Hänvisning till webbenkäten omfattar såväl flervalsfrågorna som synpunkterna i fritextsvaren. Synpunkter om favoritplatser i Järfälla och förbättringsförslag som har lämnats genom prickkartan i kundtjänst redovisas i bilaga 4. Synpunkterna i bilaga 4 beaktas i fortsatt arbete med översiktsplanen men sammanfattas och kommenteras inte i huvudtexten.

4 (36) Förkortningar MB Miljöbalken PBL Plan- och bygglagen RUFS 2010 Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 SL Storstockholms lokaltrafik TMR Stockholms läns landsting, Tillväxt, miljö och regionplanering

5 (36) Inledning Ett förslag till översiktsplan för Järfälla - nu till 2030 var utsänt på samråd under tiden 4 september till 29 oktober 2012 i enlighet med 3 kap. 9 plan- och bygglagen (PBL). Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan. Denna samrådsredogörelse är en redovisning av resultatet av samrådet i enlighet med 3 kap. 11 PBL. I redogörelsen beskrivs hur samrådet har bedrivits, de viktigaste synpunkterna som har kommit fram, hur kommunen ställer sig till synpunkterna och förslag till hur arbetet med översiktsplanen ska drivas vidare fram till utställning. Översiktsplanen är ett viktigt instrument i arbetet mot en långsiktig och robust bebyggelsestruktur som kan möta framtida utmaningar och förändringar i livsstil och livsvillkor. I samrådshandlingen redovisades sex utmaningar som kommunen bedömer är centrala för Järfällas framtida utveckling. Tre framtidsbilder redovisades som visade på olika sätt att möta dessa utmaningar. Framtidsbilderna utgick från utmaningarna men med olika avtryck i bebyggelsen och naturen. De innebar också olika förutsättningar för alla som lever och verkar i Järfälla. Avsikten var att på så sätt bjuda in till dialoger och synpunkter för att involvera så många som möjligt i samtalet om Järfällas framtid. Hur samrådet har bedrivits Samrådshandlingen skickades till myndigheter, kommuner, organisationer, föreningar, berörda fastighetsägare med flera. Totalt har 87 skriftliga yttranden inkommit under samrådet (se bilaga 1 och 2). Presentation av samrådsförslaget i kommunen kundtjänst Förslaget till översiktsplan ställdes under samrådstiden ut i kommunens kundtjänst i anslutning till Posthusets entré i Jakobsberg. Där fanns möjlighet att ta del av samrådsförslaget, ställa frågor och lämna synpunkter. Utställningen i Kundtjänstlokalen besöktes av cirka personer. I samband med utställningen fanns även möjlighet att lämna synpunkter om egna favoritplatser i Järfälla och platser som man vill förbättra genom att markera platserna med färgade prickar på en kommuntäckande karta. Denna så kallade prickkarta redovisas i bilaga 4 till samrådsredogörelsen. Miniutställningar om översiktsplanen Förslaget till översiktsplan fanns också tillgängligt i kommunhuset och i biblioteken i Jakobsberg, Barkarby och Kallhäll samt i Hemköp Stäket, ICA Viksjö och Willys Veddesta. Fyra lördagar bemannade kommunens tjänstemän tillfälliga utställningar i Jakobsberg (22/9), Kallhäll (29/9), Viksjö (6/10) respektive Barkarby (13/10) för att samtala om förslaget till översiktsplan.

6 (36) Kommunala tidningen och annonsering Ett temanummer av kommunens tidning Järfälla visar vägen skickades till alla hushåll i Järfälla första helgen i september En kortversion av översiktsplanen, en så kallad populärversion, var en del av tidningen. Samrådet annonserades även i tidningen Mitt i Järfälla den 4 september Artiklar om samrådet fanns sedan med i flera av de följande numren av Järfälla visar vägen. Webbplats och enkät Under samrådstiden redovisades samrådsförslaget på kommunens webbplats med adressen Sidan med översiktsplanen besöktes ca gånger under samrådsperioden. Där fanns möjlighet att ladda ner hela samrådshandlingen samt de underlagsrapporter som tagits fram. Det var också möjligt att lämna synpunkter på förslaget genom en enkät (se bilaga 3) med åtta frågor inklusive två som besvarades med egna ord. För de som önskade fanns också möjlighet att svara på enkäten i pappersform. Under samrådstiden kom det in totalt 632 svar på enkäten varav 534 från boende i Järfälla. Demokrativeckor i skolan Skolornas demokrativeckor arrangeras årligen och syftar till att eleverna ska ges insyn i och möjlighet att medverka i den kommunala beslutsprocessen års demokrativeckor (8-19 oktober) hade översiktsplanen som tema. Eleverna i grundskolans årskurser 6-9, gymnasieskolorna, samt vuxenutbildningen gavs möjlighet att arbeta med förslaget till ny översiktsplan. Ett diskussionsunderlag för arbete med översiktsplanen skickades ut till samtliga elever. En del elever besökte utställningslokalen för översiktsplanen och träffade de kommunala tjänstemän som arbetar med planen, och dessutom besökte lokala politiker eleverna i skolorna och diskuterade lokaldemokratiska frågor. Eleverna gavs också möjlighet att svara på enkäten. 11 av 15 tillfrågade skolor deltog i skolornas demokrativeckor. Den kommungemensamma demokrativeckan Sedan 2004 anordnas vart fjärde år en demokrativecka i Järfälla. Demokrativeckans syfte är att fungera som ett forum för möte mellan väljare och valda och att bli ett tillfälle för reflektion kring de lokala förutsättningarna för demokratin samt att belysa demokratin i förhållande till aktuella samhällsfrågor. Sista veckan i oktober hölls 2012 års demokrativecka i Järfälla, och frågan i fokus var förslaget till en ny översiktsplan för Järfälla. Aktiviteten innefattade en öppen paneldebatt i Centrumgallerian i Jakobsberg, där kommunalråden Cecilia Löfgreen (m), Claes Thunblad (s), och Emma Feldman (m) under tre dagar (22-24 oktober) mötte medborgarna. Åhörarna hade även möjlighet att ställa frågor och komma med förslag direkt till kommunalråden. Utöver paneldebatten i Jakobsbergs centrum, bemannades även kommunens utställningslokal för översiktsplanen under veckan av lokala politiker.

7 (36) Resultatet av samrådet Utifrån antalet besök i kundtjänsten, på webben och av antalet utdelade populärversioner uppskattar vi att ca 5 % av Järfällaborna har deltagit aktivt i samrådet. Antalet skriftliga yttranden och enkätsvar visar att ca 2 % av antalet hushåll har lämnat idéer och synpunkter som underlag för det fortsatt arbetet med Järfällas framtid. En jämförelse med andra kommuner i regionen visar att antalet inkomna synpunkter på översiktsplanen är bland de bästa i länet. Sammanfattningsvis finner kommunstyrelseförvaltningen att samrådet om översiktsplanen har fungerat väl. Det stora antal idéer och synpunkter som kommit in är ett viktigt och värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med översiktsplanen.

8 (36) Synpunkter och ställningstagande 1. Övergripande synpunkter kring förslaget till översiktsplan 1.1 Hur samrådet har bedrivits Kommunen har fått positiv respons på hur samrådet har genomförts. Detta har bland annat framförts av flera av de som har svarat på webbenkäten och av enskilda i inskickade samrådsyttranden. Det har framförts att det är bra att kommunen har skapat möjligheter att delta i samrådet genom flera olika kanaler. Ett fåtal har framfört att kommunen inte lyckades nå ut till boende i Stäket. Centerpartiet ifrågasätter värdet av samrådsenkäten på kommunens webbplats eftersom vem som helst kan lämna obegränsat antal svar. Frågorna anses vara otydliga och översiktsplanen anses vara svåröverskådlig. Naturskyddsföreningen är positiv till att kommunen är öppen för synpunkter från alla sorters intressenter men ifrågasätter värdet av kommentarer från allmänheten då de inte har möjlighet att sätta sig in i bland annat politiska, juridiska och ekonomiska förutsättningar och därmed ger orealiserbara synpunkter. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Järfälla kommun har genomfört ett brett samråd med både myndigheter och kommuninvånare vilket enligt kommunens uppfattning har gett ett bra resultat. Ett brett samråd är enligt lagstiftaren viktigt för att säkra en ökad delaktighet, transparens och demokrati i planprocessen (sid. 182, prop. 2009/10:170). Det är olyckligt att postdistributionen inte fungerade i Stäket och kommunen har därför sett över distributionskanalerna för kommunens tidning Järfälla visar vägen. Analyser av enkätsvaren visar inte några tecken på att enkäten har missbrukats och fritextsvaren i enkäten är fokuserade på sakfrågor. De synpunkter som har inkommit under samrådet och som sammanfattas i denna samrådsredogörelse kommer att utgöra ett av flera viktiga underlag för det fortsatta arbetet med översiktsplanen. 1.2 Översiktsplanens struktur och upplägg Miljö- och bygglovsnämnden och Landstingsstyrelsens utskott för tillväxt- och regionplanering (fortsättningsvis benämnt TMR) är positiva till samrådshandlingens struktur och upplägg. Centerpartiet och Naturskyddsföreningen anser att samrådshandlingen är svåröverskådlig. Länsstyrelsen menar att framtidsbilderna ger ett bra underlag för att föra dialog om framtiden i kommunen men att många avvägningsfrågor återstår till utställningsskedet. Det begränsar Länsstyrelsens möjlighet att bidra med råd. Därför föreslår Länsstyrelsen att kommunen, på eget initiativ, låter Länsstyrelsen återkomma med synpunkter i samband med att utställningsförslaget tas fram. Vidare anser Länsstyrelsen att de allmänna intressena är väl redovisade men saknar kommunens förhållningssätt och inriktningar för hur hänsyn ska tas till dessa intressen. Även TMR och Pensionärernas riksorganisation (PRO) saknar en tydligare redovisning av målkonflikter och konsekvenser för de allmänna intressena. Naturskyddsföreningen önskar en bättre nulägesbeskrivning eftersom förslaget påverkar hela kommunen, såväl nya invånare som de som redan bor och verkar i Järfälla.

9 (36) Översiktsplanen visar att kommunen ställer sig bakom mål och åtaganden i den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS 2010, och att kommunen är beredd att ta ansvar för bland annat sin del i regionens tillväxt, anser Länsstyrelsen, TMR, Storstockholms Lokaltrafik (SL), Stockholms Handelskammare och Upplands-Bro kommun. Ett resonemang om när och hur Järfällas regionala åtaganden kan uppfyllas saknas dock enligt SL och Solna Stad. SL anser vidare att det tydligare bör framgå hur kommunen vill utvecklas och varför. Några anser att RUFS 2010 inte längre är aktuell då bland annat befolkningsprognosen för regionen har uppdaterats. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Redovisningen av de allmänna intressena motsvarar det som ofta benämns som en nulägesbeskrivning. Redovisningen av de allmänna intressena ska bearbetas och kompletteras med rekommendationer. Den regionala planeringen sker löpande och underlag som befolkningsprognoser uppdateras därför regelbundet. Kommunen följer den regionala utvecklingen bland annat genom det underlag som löpande publiceras av TMR. Översiktsplanens struktur och upplägg var under samrådet anpassat till det aktuella skedet och kommer att vara så även till utställningen. Utifrån bland annat inkomna synpunkter på framtidsbilderna kommer en målbild att redovisas i utställningshandlingen (se 2.1). Kopplat till målbilden ska redovisningen av strategier, mål, målkonflikter och konsekvenser utvecklas. 1.3 Befolkningstillväxt Frågan om befolkningstillväxt har varit viktig för många under samrådet. En majoritet (58 %) av de som svarat på webbenkäten stödjer tanken på att skapa förutsättningar för en befolkningsökning på invånare till år Länsstyrelsen är positiv till inriktningen att kommunen ska utvecklas enligt det höga alternativet i RUFS TMR bedömer att det är möjligt med en kraftigare befolkningstillväxt i kommunen, förutsatt att den tillkommer i stationsnära lägen. Vänsterpartiet i Järfälla anser att en större befolkningsökning bör tas med i beräkning. PRO och flera enskilda anser att befolkningsökningen behöver dämpas och ifrågasätter rimligheten i prognosen. Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen, enskilda och några som svarat på webbenkäten ifrågasätter också utgångspunkten att befolkningen kommer att växa med upp invånare. De ifrågasätter vad befolkningsprognosen baserar sig på och varför befolkningsökningen förutsätts vara densamma i alla tre framtidsbilder. Naturskyddsföreningen efterlyser en mer realistisk analys av den förväntade befolkningsökningen. Analysen anses vara väsentlig för kommunens attraktivitet i konkurrens med Stockholmsregionens övriga kommuner. Några, bland annat Järfälla hembygdsförening och PRO, ställer sig frågande till hur kommunen ska klara välfärden, skola, vård och omsorg i samband med en kraftigt ökande befolkning. Järfälla hembygdsförening önskar se ett fördjupat resonemang kring omvärldsfaktorer som påverkar kommunens utveckling.

10 (36) Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Kommunfullmäktige i Järfälla beslutade i november 2008 att ställa sig bakom målen och åtagandena i RUFS 2010 ( ). Detta visar på kommunens vilja att ta sitt ansvar för sin del av regionens tillväxt och bidra till en god regional utveckling. Nyligen gjorde TMR en framskrivning av befolkningsprognosen, baserad på att befolkningsökningen de senaste åren har varit starkare än tidigare beräknat. För att kunna göra det möjligt för kommunen att växa även efter år 2030 behöver översiktsplanen utgå från och anpassas för en långsiktig och stor befolkningsökning. En viktig utmaning kommer att vara att leva upp till de behov som befolkningsökningen medför. Översiktsplanen ska därför inte bara beskriva målbild utan också hur vi kan nå dit och hur översiktsplanen hålls aktuell och kan anpassas till kommande omvärldsförändringar. 1.4 Mål Miljö- och bygglovsnämnden och TMR är positiva till att kommunen utöver utmaningarna redovisar planeringsmål och delmål samt att dessa mål har utformats så att de är uppföljningsbara. Företagarna i Järfälla, Stockholms Handelskammare och några av de som svarat på webbenkäten anser att målformuleringarna och ambitionerna är bra men att det saknas strategier för hur målen ska nås. Trafikverket, SL, och Tekniska nämnden menar att det saknas tydlig koppling mellan målen och framtidsbilderna/utmaningarna samt åtgärder och strategier för hur målen ska nås. Målen behöver bli mer konkreta och mätbara, tycker Vänsterpartiet i Järfälla och Järfällas hembygdsförening. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: I samrådsförslaget fanns tre olika framtidsbilder utifrån kombinationer av olika strategier. Avsikten var att öppna upp för dialog och synpunkter om Järfällas framtid. I utställningshandlingen ska en målbild för Järfällas rumsliga utveckling redovisas (se 2.1). Målbildens koppling till målen och strategier för hur översiktsplanens mål nås ska också förtydligas. Redovisningen ska utvecklas av hur kommunen tar hänsyn till och samordnar översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål samt med planer och program av strategisk betydelse för en hållbar utveckling. 1.5 Riksintressen Länsstyrelsen, Trafikverket, Försvarsmakten och Bromma Stockholm Airport framhåller att Bromma flygplats är utpekad som riksintresse. Järfälla berörs av influensområdet för flyghinder runt Bromma flygplats, vilket bör redovisas. Järfälla berörs även av flygbuller, se vidare under 6.6. Länsstyrelsen. Försvarsmakten påpekar att Järfälla kommun berörs av flera riksintressen för totalförsvaret och har lämnat förslag på komplettering. Riksintressena rör bland annat Kungsängens övnings- och skjutfält med influensområde samt väderradarstationen vid Stockholm- Arlanda flygplats och dess influensområde. Vidare framför Länsstyrelsen att de, enligt uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten, avser att peka ut Görvälns vattenverk med influensområde som riksintresse för vattenförsörjning enligt 3 kap. 8 miljöbalken (MB). Förslaget kommer att remitteras till kommunen under våren

11 (36) Länsstyrelsen noterar även att Mälaren med öar och strandområden är av riksintresse enligt 4 kap. 1-2 MB, vilket bör framgå tydligare. Med utgångspunkt från samrådshandlingen har Länsstyrelsen inte kunnat bedöma huruvida kommunen avser att tillgodose berörda riksintressen. Länsstyrelsen framhåller även att Stäksfläcken omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Beskrivningen av riksintressena för kulturmiljövården bör förtydligas då den skiljer sig från Riksantikvarieämbetets värdetext från Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Riksintressen för totalförsvaret samt influensområde för flyghinder ska tydliggöras i text och karta i utställningshandlingen. Påverkan från Arlanda flygplats ska redovisas. Även redovisning av riksintresset för kulturmiljö ska förtydligas. Kommunens syn på hur riksintressena ska tillgodoses kommer också att framgå. 1.6 Miljökvalitetsnormer Länsstyrelsen föreslår ett eget avsnitt i översiktsplanen för hur miljökvalitetsnormerna ska följas och att kartredovisningen kompletteras så att det framgår att vattensystemet inte är avgränsat till Järfälla. Länsstyrelsen hänvisar till rapporten Miljökvalitetsnormer för vatten. En vägledning för fysisk planering i Stockholms län som en vägledning för hur man kan hantera en kraftig bebyggelseutveckling och samtidigt minska belastningen i vattensystemet. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Redovisningen av miljökvalitetsnormerna ska förtydligas liksom kommunens syn på hur de ska följas. 1.7 Övergripande mellankommunala intressen TMR anser att de mellankommunala intressena behöver analyseras och redovisas tydligare. Länsstyrelsen påpekar att planeringen för Järvakilen behöver samordnas för att gemensamt belysa förutsättningarna för bevarande eller ändrad markanvändning. Samordningen behöver även omfatta den pågående planeringen för utbyggnad vid Rotebroleden. TMR är berett att ta initiativ till ett fördjupat mellankommunalt samarbete kring Järvakilen och verksamhetsområdet vid Rotebroleden. Upplands-Bro kommun och Solna stad framhåller vikten av alla gemensamma planerade och pågående åtgärder i transportsystemet eftersom de är av regionalt eller mellankommunalt intresse. Även säsongsbaserad båttrafik är intressant och skulle kunna öka kontakten med andra Mälarsamhällen. Bland annat Stockholms stad poängterar vikten av gröna kilar och spridningssamband som mellankommunala intressen. Utifrån Sundbybergs perspektiv är miljöfaktorer som kan påverka Järvakilen och konsekvenser för vattenmiljön inklusive påverkan på Bällstaån och Mälaren särskilt viktiga att undersöka. Se även sammanfattningar i avsnitt 5.3, 5.8, och 7.5 nedan. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Kommunstyrelseförvaltningen välkomnar ett kommunövergripande samarbete kring hur Järfälla tillsammans med kringliggande kommuner kan planera för utbyggnad utan att äventyra Järvakilens funktion som spridningskorridor med bevarande av ekologiska värdekärnor. Åtgärder i transportsystemet är ett mellankommunalt intresse där Järfälla sedan länge samverkar med grannkommunerna.

12 (36) Åtgärder i transportsystemet inklusive möjliga färjelägen och redovisning av hur de gröna kilarnas värden kan säkras ska förtydligas. Se även kommentarer i avsnitt 5.3, 5.8, och 7.5 nedan. 1.8 Järfälla i Stockholmsregionen Bland annat Solna stad tycker att det hade varit intressant med ett avsnitt Järfälla i regionen om hur och när Järfälla ser på det regionala åtagandet och när åtagandet kan uppfyllas. Främst avseende bostadsbyggande, men också infrastrukturfrågor, kollektivtrafikfrågor, vattenförsörjning och andra regionala frågeställningar. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Med utbyggd infrastruktur som Mälarbanan och Förbifart Stockholm tar Järfälla en alltmer central position i regionen. Det påverkar den övriga utvecklingen genom att kommunen därmed får bättre förutsättningar att skapa en mer tät och sammanhållen bebyggelsestruktur. Redovisningen av Järfällas roll i regionen idag och i framtiden ska utvecklas. 1.9 Konsekvensbeskrivning inkl. miljökonsekvensbeskrivning De synpunkter som har inkommit på konsekvensbeskrivningen är överlag positiva men en del anser att den behöver kompletteras och fördjupas. Länsstyrelsen har vid tidigare samråd starkt tillstyrkt den mycket väl genomarbetade modell för miljökonsekvensbeskrivning som ligger till grund för samrådshandlingen. Länsstyrelsen anser att det inte finns behov av nytt samråd om avgränsningen. Sundbybergs stad är positiv till att hänsyn tas till miljökonsekvenser utanför kommungränsen. Konsekvenser för Järvakilen och vattenmiljön är särskilt intressanta. Det noteras dock att konsekvenser för folkhälsan ur ett socialt perspektiv inte har tagits med. Upplands Väsby kommun vill se en utredning om konsekvenserna för grönkilen av en utbyggnad av verksamhetsområdet vid Rotebroleden. I webbsamrådet framkom kritik mot miljökonsekvensbeskrivningen där några ansåg att den var otillräcklig även som ett första steg. De ansåg även att konsekvensbeskrivningen behöver utvecklas med avseende på de nationella miljömålen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Syftet med konsekvensbeskrivningen i samrådshandlingen var att ge underlag för ett brett samtal om vilken kombination av strategier som på bästa sätt möter de utmaningar som Järfälla står inför. I samrådsförslagets bilaga 2 redovisades de formella delarna av miljökonsekvensbeskrivningen. Konsekvensbeskrivningen inklusive miljökonsekvensbeskrivningen av översiktsplanen ska fördjupas med fokus på konsekvenserna av den samlade rumsliga målbilden för Järfälla. Folkhälsoperspektivet kommer att ingå i konsekvensbeskrivningen. Planens konsekvenser ska redovisas samlat i en hållbarhetsbedömning. Hållbarhetsbedömningen ska uppfylla både plan- och bygglagens krav på tydlighet i redovisningen av planens innebörd och konsekvenser och miljöbalkens krav på innehåll i miljökonsekvensbeskrivningen enligt 6 kap. 12 miljöbalken.

13 (36) 2. Framtidsbilder 2.1 Övergripande synpunkter på framtidsbilder Sammantaget förespråkar många remissinstanser, politiska partier och enskilda en kombination av framtidsbilderna Enkärnig och Flerkärnig, och många avvisar framtidsbild Stråk i sin helhet. Remissinstanserna som är positiva till en kombination av Enkärnig och Flerkärnig är bland annat Länsstyrelsen, TMR, SL, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsförvaltningen, Järfälla Kultur samt Föreningen Rädda Järvafältet. Även webbenkäten pekar på att en kombination av framtidsbilderna Enkärnig och Flerkärnig har goda möjligheter att möta de utmaningar som Järfälla står inför. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Med utgångspunkt från bland annat de synpunkter som kommit in under samrådet ska kommunen bearbeta och sammanfoga de framtidsbilder som redovisas i samrådshandlingen till en målbild för Järfälla år Målbilden ska bygga på ett urval av de strategier som låg till grund för framtidsbilderna. Starka delar ur samtliga framtidsbilder tas till vara. Att ta fram en rumslig målbild för Järfälla år 2030 är ett viktigt steg i arbetet med utställningshandlingen. Hur kommunen ser på riksintressen, allmänna intressen och förhåller sig till inkomna synpunkter är frågor som berörs i arbetet med målbilden. Målbildens konsekvenser analyseras integrerat med att målbilden arbetas fram och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. Med målbilden som grund tar kommunen sedan fram ett förslag till översiktsplan. Det inkluderar bland annat förslag till mål, strategier och rekommendationer för framtida beslut om hur mark- och vattenområden ska användas, utvecklas och bevaras. 2.2 Framtidsbild Stråk Många remissinstanser och enskilda anser att framtidsbild Stråk i huvudsak inte är en lämplig utvecklingsstrategi. Även resultatet av webbenkäten pekar på detta. Argumenten mot framtidsbild Stråk är bland annat att utvecklingen enligt RUFS 2010 omöjliggörs, att bebyggelse föreslås inom Görvälns naturreservat, att viktiga gröna samband bryts, att risken för vattenförorening ökar, att bebyggelsen sprids ut, att bilberoendet riskerar att öka på grund av svårigheten med kollektivtrafikförsörjning samt att denna typ av bebyggelseutveckling i huvudsak lockar inkomststarka grupper. Den anses även vara den minst kostnadseffektiva framtidsbilden. Särskilt negativ inverkan anses föreslagen bebyggelse vid Sandudden medföra. Detta gäller även föreslagen bebyggelse i områden med risk för översvämningar från Mälaren. De som förespråkar framtidsbild Stråk (RPG, Sveriges Pensionärsförbund Kvarnen, och enskilda i webbenkäten) menar att det är bra om Mälarstranden i begränsad omfattning bebyggs med bostäder. Detta kan göra Mälaren mer tillgängligt för invånarna och locka inkomststarka grupper till kommunen. Tekniska nämnden menar att en styrka med framtidsbilden är att stråkutbyggnaden kan bidra till att kommundelarna binds ihop samt att utbyggnad i Uddnäs och Lund ger möjlighet att

14 (36) ordna kommunalt vatten och avlopp. En annan styrka som lyfts fram av Sollentuna kommun och Vänsterpartiet i Järfälla är att det gröna sambandet över Rotebroleden i Järvafältet finns markerat i denna framtidsbild. Länsstyrelsen framhåller att frågan om bebyggelsestråket i norra Stäket upp mot Ängsjö är förenlig med strandskyddets syften får prövas i fortsatt planering. Detsamma gäller den föreslagna bebyggelsen inom Stäksfläcken. Länsstyrelsens synpunkter framförda i granskningsyttrandet över gällande översiktsplan kvarstår i denna del. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Majoriteten av de som yttrat sig under samrådsskedet önskar både mer och tätare bebyggelse samt bevarande av grönområden. Framtidsbild Stråk bedöms med stöd av samrådet sammantaget vara den framtidsbild som sämst möter de utmaningar Järfälla står inför. Delar av framtidsbild Stråk som till exempel att göra Mälaren tillgänglig, skapa ett färjeläge vid Sandudden samt knyta samman kommundelarna tas med i det fortsatta arbetet. Se även Framtidsbild Enkärnig Många ställer sig positiva till framtidsbild Enkärnig och anser att den bäst uppfyller målen i RUFS 2010 och ger bäst förutsättningar för en tät blandstad med god kollektivtrafikförsörjning. Andra argument är att framtidsbilden bevarar de gröna kilarna samt gynnar en bättre ljudmiljö och ett mer differentierat näringsliv. Denna uppfattning framförs bland annat i webbenkäten samt av SL, Trafikverket, Miljö- och bygglovsnämnden, Tekniska nämnden, Kultur- och fritidsförvaltningen, nätverket YIMBY (Yes In My Back Yard), Sollentuna kommun, Stockholm stad, Sundbybergs stad, Upplands-Bro kommun, enskilda och flera politiska partier. Flera av förespråkarna framför att även Kallhäll bör bebyggas tätt med hänsyn till det stationsnära läget. Tekniska nämnden och Miljö- och bygglovsnämnden framhåller att framtidsbilden behöver kompletteras med en mer kvalitativ grönstruktur, särskilt i öst-västlig riktning. Ett större område anses behöva avsättas för närnatur i Jakobsberg. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Framtidsbild Enkärnig visar på en utökning av den regionala stadskärnan Barkarby- Jakobsberg och att den ska utvecklas mot en mera stadsmässig struktur. Ett handlingsprogram för de regionala stadskärnorna är under framtagande på regional nivå. Under samrådet har många förespråkat framtidsbild Enkärnig, bland annat för att denna framtidsbild i högst grad möter utmaningarna. Framtidsbilden är också fördelaktig med avseende på urbana kvaliteter, underlag för kollektivtrafik, resurssnålt byggande, hushållning med energi och mark samt effektiv kommunal infrastruktur. Inriktningen mot en sammanhållen, tätare och mer stadsmässig regional stadskärna i området Barkarby-Veddesta-Jakobsberg i kombination med utveckling / komplettering av främst Kallhäll föreslås vara huvudprincip i det fortsatta arbetet. Se även 2.1.

15 (36) 2.4 Framtidsbild Flerkärnig Fördelarna med framtidsbild Flerkärnig är att den utgår från befintlig struktur och infrastruktur, att den vidareutvecklar kommundelarnas identitet samt att den ger störst möjlighet till service, verksamheter, kulturutbud och kollektivtrafik i kommundelarna. Detta framhåller Tekniska nämnden, Järfälla hembygdsförening, Föreningen Rädda Järvafältet, Järfälla Ornitologiska Klubb, PRO, Sveriges Pensionärsförbund Kvarnen, Hyresgästföreningen samt enskilda och i webbenkäten. Den flerkärniga strukturen anses bäst möta äldre och barnfamiljers behov. SL och Trafikverket menar att framtidsbilden innebär ett ökat resbehov men att det totala bilberoendet jämfört med idag minskar. SL ifrågasätter om kärnorna kommer att kunna växa sig tillräckligt starka för att inte generera onödigt resande mellan kärnorna. Tekniska nämnden lyfter fram att ett stort intrång görs i det biologiska landskapssambandet vid Kallhäll, som består av nyckelbiotoper och flera sällsynta arter. Några enskilda emotsätter sig en fortsatt utbyggnad av Bolinder Strand precis väster om Kallhälls station. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Framtidsbild Flerkärnig innebär förtätning i anslutning till centrumområdena i flera stadsdelar. Detta ger ett ökat underlag för befintliga centrumbildningar vilket är positivt för att möta utmaningarna för ett Hållbart Järfälla och ett Järfälla för alla. Kallhäll kommer efter Mälarbanans utbyggnad att få en betydligt tätare pendeltågstrafik. Tankarna om en tät och mer stadsmässig struktur vid Kallhäll samt komplettering för att stärka Viksjö centrum tas med i det fortsatta arbetet. Se även 2.1 samt Hållbara Järfälla 3.1 Övergripande synpunkter på hållbara Järfälla Många föreningar, organisationer och kommunala remissinstanser samt många av de som svarat på webbenkäten välkomnar att hållbarhet genomsyrar översiktsplanen som ett nyckelbegrepp men påpekar samtidigt att åtaganden om hållbarhet är förpliktande och omfattande. Flera föreslår bland annat energisnåla hus, utvecklad kollektivtrafik, bättre avfallshantering, fler arbetsplatser, större kulturutbud och varierade upplåtelseformer för att uppnå ett mer hållbart Järfälla. Centerpartiet anser att hållbarhetsbegreppet bör utgå från det som beskrivs i den regionala planeringen, att totala utsläpp bör redovisas i årsredovisningen samt att energifrågan behöver lyftas. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Hur kommunen tar sitt ansvar för att uppnå en hållbar utveckling kommer att konkretiseras mer i samband med att kommunen går vidare med en målbild. Hållbarhetsbegreppet utgår från den så kallade Bruntlandrapporten Vår gemensamma framtid (1998) kompletterat med ett rumsligt perspektiv, vilket är viktigt i översiktlig planering. Totala utsläpp följs upp årligen i miljöredovisningen som presenteras i kommunens årsredovisning. Strategier för arbetet mot ett hållbart samhälle ska tas fram i fortsatt arbete. Miljöplanen är ett viktigt komplement till översiktsplanen.

16 (36) 4. Urbana Järfälla 4.1 Övergripande synpunkter på urbana Järfälla Det råder delade meningar om huruvida Järfälla ska utvecklas mot en tydligare stadskaraktär eller om förortskaraktären ska förädlas och utvecklas. Inte heller webbenkäten visar på en tydlig majoritet för endera ståndpunkten. Många anser att både stadskaraktären och förortskaraktären bör utvecklas i Järfälla. Webbenkäten visar dock på att många anser att det är viktigare att fokusera på en tätare bebyggelse än på mera utglesad bebyggelse. Många anser även att det bör byggas tätare och högre kring pendeltågstationerna så att fler kan bo med god tillgång till kollektivtrafik vilket också anses medföra fördelar för handel samt nöjes- och kulturliv. Att bevara villa- och radhuskaraktären i övriga delar av kommunen framhålls som viktigt inte minst för barnfamiljer. Förtätning som förbinder Jakobsberg, Barkarby och Veddesta lyfts fram som särskilt värdefull. Några menar att man behöver komplettera befintlig bebyggelse för att uppnå en mer blandad struktur med exempelvis villor på Söderhöjden. Flera vill att det ska vara renare/bättre underhållna miljöer och några menar att Järfälla behöver bli mer exklusivt/fint. Några politiska partier och många som svarat på webbenkäten anser att vägar/järnväg/parkeringsytor helt eller delvis kan grävas ned eller däckas över, och att de frigjorda ytorna kan bebyggas. Trafikverket bedömer att överdäckning eller brokonstruktioner över både vägar och järnvägar är möjliga, men att byggnader inte kan uppföras ovanpå dessa. Länsstyrelsen delar uppfattningen om svårigheterna med bebyggelse på överdäckningar. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Områden inom gångavstånd från pendeltågsstationerna och längs starka kollektivtrafikstråk har potential att förtätas och utvecklas med en högre bebyggelsetäthet och en tydligare stadskaraktär. På andra ställen kan det vara lämpligare med en glesare bebyggelse av lugn förorts- eller villastadskaraktär. Järfälla kan erbjuda både och. Olika typer av boende- och upplåtelseformer är viktiga för att Järfällaborna ska kunna välja det boende som passar i olika skeden av livet. Vid utveckling mot en mer stadsmässig struktur kommer nya ytor och vägkopplingar att behöva skapas. Översiktsplanen kommer att ge förutsättningar och vägledning för denna utveckling men inte i detalj studera och reglera lösningar. Målbilden ska beskriva principer för vilka delar av kommunen som ska utvecklas mot en tydligare stadskaraktär och vilka delar där utveckling ska ske men med bibehållen karaktär. Se även Den regionala stadskärnan Barkarby-Jakobsberg Länsstyrelsen framhåller att en kraftig utveckling av den regionala stadskärnan ställer stora krav på planeringsinsatser på kommunal, regional och statlig nivå. Det finns ett stort behov av samordning med omgivande områden men också inom själva kärnan. Länsstyrelsen framför att man i yttrandet över Landstingets förslag Handlingsprogram Regionala stadskärnor har framhållit att kommunerna behöver ta fram översiktliga planer för respektive regionala kärnor. Nätverket YIMBY delar synpunkten. Vidare noterar Länsstyrelsen att en utveckling av regionala stadskärnan i Veddesta förutsätter att störande, ytkrävande eller transportintensiva verksamheter

17 (36) kan omlokaliseras. Genomförandefrågor bör utvecklas i översiktsplanen menar Länsstyrelsen. Det anser även Barkarby/Skälby Socialdemokratiska förening. Av webbenkäten framgår att många ställer sig positiva till Barkarbystaden även om ett fåtal hellre hade sett att flygfältet låg kvar. Många har en stark tillit till att en stor del av befolkningsutvecklingen kommer att kunna hanteras i Barkarbystaden. Flera föreslår en satsning på att bygga högt och tätt i Barkarbystaden. Det framförs också att spårväg och en anslutning till tunnelbanans blå linje bör möjliggöras. Socialdemokraterna anser att Barkarbystaden bör knytas ihop med Akalla, utan att äventyra Igelbäcken. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Ett handlingsprogram för de regionala stadskärnorna utarbetas av TMR tillsammans med berörda kommuner. En fördjupad översiktsplan och en genomförandestrategi finns för Barkarbystaden. I Barkarbystaden byggs 5000 nya bostäder och förutsättningar skapas för 6000 nya arbetsplatser. Samtidigt som kommunen satsar på tät och hög bebyggelse i Barkarbystaden måste den balanseras både i höjd och arkitektoniskt uttryck, särskilt i närheten av Kyrkbyn. Varierad bebyggelse är en viktig kvalitet i utbyggnaden av Barkarbystaden. Området kring Igelbäcken som enligt översiktsplanen ska bevaras överensstämmer med Länsstyrelsens synpunkter. På sikt kan den genomsnittliga tätheten i Barkarbystaden öka samtidigt som en variation i bebyggelsen är en fortsatt viktig kvalitet att värna. I översiktsplanen föreslås spårbunden kollektivtrafik som förbinder de regionala kärnorna Barkarby- Jakobsberg och Kista-Sollentuna-Häggvik. Barkarbystaden kan knytas ihop med lokal- och cykelvägvägnätet i Akalla via Norrviksvägen. 4.3 Service- och urbana verksamheter Service- och urbana verksamheter anses av många vara en viktig kvalitet som bör utvecklas. Frågor som har lyfts är lokalisering av service och verksamheter samt tillgång till serviceutbudet. SL, Riksförbundet pensionärsgemenskap (RPG) och Tekniska nämnden anser att service- och urbana verksamheter bör planeras i goda kollektivtrafiklägen. Många i webbenkäten och några enskilda är av samma åsikt och anser även att kommunens stadsdelscentra behöver utvecklas. Jakobsbergs centrum behöver bli en levande stadskärna med ett stort utbud av olika verksamheter och funktioner. En del tycker att Barkarby centrum kan ersätta Jakobsbergs centrum i samband med att Barkarbystaden och regionaltågstationen byggs. Många anser att Kallhälls centrum behöver en omfattande utveckling, samtidigt som en del tycker att utveckling bör ske mer begränsat. Det behövs flera mindre affärer i bebyggelsen så att invånarna, även äldre, kan gå eller cykla till närmaste affär framhåller flera. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: I stationsnära lägen med spårbunden kollektivtrafik föreslås en utveckling mot en mer stadsmässig karaktär. Inom dessa delar ska en övergripande målsättning vara att lokaler för verksamheter och service integreras med bostäder. Även i de delar av kommunen där förorts- och villastadskaraktären föreslås bevaras kan kompletterande, icke störande verksamheter efter planläggning eller bygglovsprövning komma att integreras med bostäder. Detaljplane- och centrumutvecklingsarbete pågår parallellt med arbetet med översiktsplanen för Jakobsberg, Viksjö och Kallhäll centrum.

18 (36) Förslag till grader av täthet och stadsmässighet i olika områden kan översiktligt redovisas och därigenom även förutsättningar för utbyggnad av service och urbana verksamheter. 4.4 Stadsbild och gestaltning Bygg- och miljönämnden saknar ett bredare resonemang om kommunens framtida ambitioner avseende stadsbild och bebyggelsestruktur. Kultur- och fritidsförvaltningen framhåller behovet av tydliga värderingar kring kultur, design, estetik och upplevelser för att göra en plats attraktiv och bidra till ekonomisk tillväxt. Järfälla Kultur önskar att kommunen lyfter fram gestaltningsfrågorna samt blir en tydlig vägvisare för kommande aktörer i det fortsatta arbetet med att utveckla Järfälla. I webbenkäten framför många att Järfälla ska bli en vacker, modern, fräsch, trevlig, attraktiv kommun år Tekniska nämnden framhåller att även vatten ska vara en naturlig del av gestaltningen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Gestaltningen av bebyggelse i Järfälla och utemiljöer på kommunens mark är viktiga frågor som kommer att tas upp på ett tydligare sätt i utställningshandlingen. Beskrivningen av kommunens stadsbild och bebyggelsestruktur ska förstärkas med ett bredare resonemang om kommunens viljeriktning och ambitioner samt förhållningssätt. Översiktsplanen kan också ge förutsättningar för att nya miljöer kommer att skapas i Järfälla, miljöer som i framtiden kan bli intressanta för sin arkitektur och sin estetik. 4.5 Mötesplatser Attraktiva och kreativa mötesplatser där människor möts naturligt i vardagen över gränser och kulturer efterfrågas av många, bland annat av Kultur- och fritidsförvaltningen samt Järfällas hembygdsförening. Många i webbenkäten framhåller att torg, gator och parker behöver hålla högre kvalitet än de gör idag. Lokaler efterfrågas för olika aktiviteter för föreningar liksom fler mötesplatser för barn, ungdomar och äldre. Några poängterar att Järfällas grönområden också är mötesplatser och andra menar att det kan behövas nya mötesplatser i form av exempelvis caféer och föreningslokaler i anslutning till de större grönområdena.. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Kommunstyrelseförvaltningen delar synpunkterna att det är viktigt att översiktsplanen utformas för att stödja och uppmuntra tillskapandet av fler mötesplatser. Förstärkning och utveckling av mötesplatser avses ingå i de strategier som ska tas fram.

19 (36) 5. Värdefull tillväxt 5.1 Ekosystemtjänster Samrådet visade tydligt att Järfällas grönområden är viktiga för Järfällaborna. Detta framkom både genom skriftliga yttranden och av svaren på webbenkäten. Flera kommunala remissinstanser, myndigheter samt föreningar och organisationer är positiva till de nya analyser som gjorts om grön- och blåstrukturens betydelse. Naturskyddsföreningen anser dock att framtidsbilderna inte riktigt förhåller sig till resultatet av analyserna. Både kommunala och regionala instanser välkomnar att ekosystemtjänster tas upp och kopplas till utmaningen värdefull tillväxt. I övrigt framhåller till exempel Stockholms stad att det är positivt att analyser av spridningssamband har gjorts och att dessa tillåtits göra avtryck i framtidsbilderna. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: De analyser av ekosystemtjänster och betydelsefulla spridningssamband som togs fram inför samrådet är av central karaktär för att kunna bevara och stärka det gröna som en av Järfällas viktigaste resurser i framtiden. Ett fokus på ekosystemtjänster är viktigt för att klara av framtidens utmaningar med allt vad det innebär med en växande kommun som inte får tillåtas att äventyra grönskan och vattnet och de tjänster i form av till exempel pollinering som vi är beroende av och som erbjuds gratis av ekosystemen. Översiktsplanen behöver säkra kommunens biologiska värden och därmed skapa förutsättningar för multifunktionella markområden som kan utjämna påverkan av stora regnmängder och värmeböljor samt ge upplevelsevärden och biologisk mångfald. 5.2 Hushållning med obebyggd mark Många kommunala remissinstanser, myndigheter, föreningar och enskilda anser att ny bebyggelse inte ska ske på tidigare obebyggd mark eller i naturreservaten. Detta framgår även av webbenkäten. Tekniska nämnden framhåller till exempel de biologiska värdena och sambanden som går förlorade vid nybyggnation i grönområdena. Vidare anser nämnden att ny bebyggelse inte ska ske för nära Mälaren och vattenstråk, till exempel Bällstaån, Veddestadiket och Igelbäcken. Några kan tänka sig en varsam bebyggelse på utvalda platser vid Mälarstranden som gör att fler kan ta del av Mälaren och som kan locka inkomststarka grupper. Flera kommunala remissinstanser vill bebygga områden där kraftledningar tas bort eller grävs ned, med undantag för de delar som ingår i Görvälns naturreservat. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Förtätning och nya bebyggelseområden föreslås i huvudsak intill befintliga bebyggelseområden eller på redan ianspråktagen mark, vilket innebär goda förutsättningar för att Järfällas stora sammanhängande grönområden kan bevaras. Dock innebär förtätning en viss risk att försvaga inre spridningssamband och lokalt värdefulla biotoper som är insprängda i bebyggelsen. Samtidigt innebär nya bebyggelseområden att nya gröna samband och strukturer kan skapas och förstärka idag svaga spridningssamband. Översiktsplanens konsekvenser beror på hur man väljer att bevara befintliga naturmiljöer och spridningssamband samt hur man prioriterar mellan kvalitet och kvantitet. Det kan exempelvis ibland vara mer hållbart att bygga i ett större naturområde, jämfört med att bebygga ett mindre grönområde som lokalt utgör ett viktigt spridningssamband eller har ett högt biologiskt eller socialt värde.

20 (36) Kommunens syn på spridningssamband ska tydliggöras i översiktsplanen. Kommunstyrelseförvaltningen har identifierat ett antal områden där kraftledningar ska tas bort eller grävas ned. Dessa områden har sedan tidigare bedömts som värdefulla för bostadsutveckling. 5.3 Mälaren samt sjöar och vattendrag Några kommunala remissinstanser och föreningar framhåller att Mälaren som vattentäkt ska prioriteras i planeringen och att vattenfrågorna är viktiga i planering för hållbarhet. Tekniska nämnden framhåller att det är särskilt viktigt att uppfylla vattenmyndighetens krav på miljökvalitetsnormerna för vatten. Detta bland annat genom att avveckla eller förbättra befintliga enskilda avlopp norr om Stäket samt att inte tillåta ny exploatering i nära anslutning till intagsområdet vid Görvälns vattenverk. Denna synpunkt framförs även av flera i webbenkäten och av enskilda. Tekniska nämnden påtalar att höga krav måste ställas på rening och fördröjning av dagvatten, särskilt vid Bällstaån, samt att mark måste avsättas för dagvattenhantering. Tekniska nämnden anser vidare att det är viktigt att ta fram en grönblå plan där vattenfrågorna ges samma tyngd som i en grönplan. Svenskt vattens rekommendationer bör följas i det arbetet menar nämnden. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: En bättre dagvattenhantering är viktigt för en långsiktigt god vattenkvalitet i kommunens sjöar och vattendrag. Kommunen arbetar med att förbättra vattenkvaliteten genom att anlägga dagvattenanläggningar och stoppa föroreningar vid källan. Tillräckliga ytor för att hantera dagvatten är viktiga frågor i fortsatt planarbete både ur renings- och översvämningssynpunkt. Kommunen arbetar också med att förbättra avloppssituationen vid Stäket. EU:s vattendirektiv följs upp genom åtgärder som rapporteras till Vattenmyndigheten. Redovisningen i översiktsplanen ska utvecklas när det gäller de övergripande förutsättningarna för hantering av dagvatten. Bebyggelse vid Uddnäs i Stäket förbättrar möjligheterna för ekonomisk hållbarhet vid utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket kommer att beaktas i fortsatt arbete. 5.4 Strandskydd Flera kommunala remissinstanser, bland annat Miljö- och bygglovsnämnden och flera föreningar anser att strandskyddet ska respekteras. Flera instanser påpekar att redovisning av strandskyddet är felaktig/saknas inom vattenområdet och vid Skäftingeholmen. Länsstyrelsen påpekar vidare att gällande regler för upphävande av strandskydd bör framgå av översiktsplanen. En översyn av det utvidgade strandskyddet i länet pågår på Länsstyrelsen i dialog med kommunen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Länsstyrelsen arbetar med en översyn av strandskyddets omfattning vilken ska vara klar vid årets slut. Eventuella förändringar av strandskydd kräver särskilda skäl och prövas efter ansökan om dispens och vid detaljplaneläggning. Redovisningen av gällande strandskydd ska ses över.

21 (36) 5.5 Kultur och fritid Ett djupare resonemang om kulturens, fritidens och idrottens roll i samhällsutvecklingen saknas i översiktsplanen, enligt flera kommunala remissinstanser och föreningar. Kultur- och fritidsförvaltningen och Järfälla Kultur anser till exempel att tillgången och tillgängligheten till samlings- och evenemangslokaler, parker, friluftsanläggningar och motionsspår behöver förbättras. Särskilt nämns barn och ungdomars möjligheter till fritidsaktiviteter, både inomhus och utomhus. Vidare framhåller de att Järfälla måste främja och stötta det lokala kulturlivet och dess aktörer. Många enskilda håller med och efterlyser ett mer vitaliserat kultur- och fritidsliv, till exempel ett kulturhus med konsertsalar, ett utflyktsmål vid Stäksfläcken, musik- och teaterscener, bibliotek, biograf med mera. Även webbenkäten visar att många vill se ett större utbud av fritidsaktiviteter. För fritids- och rekreationsändamål föreslås bland annat bättre tillgänglighet till Mälaren, att rekreationsområdena förses med fler parkbänkar, att badplatserna och Ängsjö utvecklas med mera. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Kommunstyrelseförvaltningen avser att i utställningsförslaget utveckla och fördjupa resonemangen om kulturens, fritidens och idrottens betydelse ur olika perspektiv och hur de kan relateras till samhällsplaneringen. Viktiga områden för kultur, rekreation och fritid studeras i fortsatt arbete, exempelvis utveckling av ett sammanhängande rekreationsstråk längs Mälaren. 5.6 Kulturmiljöer Kultur- och fritidsförvaltningen framhåller kulturarvets värde för den fysiska miljön, de konstnärliga uttrycksformerna, vårt språk eller andra lämningar av mänsklig verksamhet. Samhällsbyggandet bör ta avstamp i det historiska kulturarvet och utvecklas med samtida värderingar. Järfälla bör bidra till att människor engageras i att utnyttja sitt kulturarv. Även Järfälla hembygdsförening lyfter fram både det historiska kulturarvet och de kulturmiljöer som under översiktsplanens tidsperiod kan komma att bli en del av kulturarvets infrastruktur. Länsstyrelsen anser att avsnittet ger en värdefull bakgrund till Järfällas historia men att det bör kompletteras med en hänvisning till kommunens kulturmiljöplan. Vidare bör reglerna för borttagande av fornlämning förtydligas. Se vidare under rubriken Riksintressen. Länsstyrelsen påpekar att texten behöver kompletteras med förhållningssätt/mål och inriktningar som anger hur hänsyn kommer att tas till kulturmiljöerna i kommande planering samt hur riksintresset ska tillgodoses. När det gäller riksintresset vill länsstyrelsen också att en referens till Riksantikvarieämbetets värdetext från 1997 ska göras. Vidare understryker Länsstyrelsen att kulturminneslagens syfte är att i första hand bevara fornlämningarna, vilket inte framgår av samrådshandlingen, samt att kartan behöver kompletteras med en text om att fornlämningsbilden inte är fullständigt redovisad. Eventuella behov av uppdaterade underlag bör också redovisas. Kommunstyrelseförvaltningens kommentar: Kulturmiljöerna utgör sammantaget en historiebok över Järfällas utveckling och till den boken behöver nya kapitel läggas. Urvalet av moderna kulturmiljöer kräver dock oftast en tidsmässig distans till själva objekten. Exempelvis har miljonprogrammets kulturarv från och 1970-talen börjat uppmärksammas först under senare år.