Implementering & Leva Lärmiljön

Transkript

1 Levla lärmiljön Fördjupningsträff 3, HT-19 Vännäs Från er utvärdering i maj Flera av er efterfrågade: Genomgång av Leva lärmiljö, ett stödmaterial för kartläggning och systematiskt arbete. (Flera kommuner använder detta i kombination med lågaffektivt bemötande). Mer diskussion i grupp utifrån fallbeskrivningar Mer om implementering och tid att arbeta med i grupper med våra handlingsplaner Leg. psykolog David Franzén 1

2 Plan för idag, kl Var är vi nu? Översikt över vår- och höstterminen. 2. Vanliga utmaningar vid implementering 3. Genomgång av stödmaterialet Levla lärmiljön. Fikapaus kl 14:15-14:45 4. Grupparbete med Levla-materialet fram till kl 15:45 5. Återsamling och beskrivning av hemuppgift till nästa gång 1 Var är vi nu? Översikt över vår- och höstterminen Leg. psykolog David Franzén 2

3 FÖRELÄSNING 1 Syfte: Grundkurs i lågaffektivt bemötande 3 grundläggande principer Ansvar, kontroll, affektsmitta 3 grundläggande metoder avledning, affektreglering, kravanpassning FÖRDJUPNING 1 Verktyg för kartläggning och utvärdering VT-2019 FÖRDJUPNING 2 Implementering och formulering av mål & handlingsplan FÖRELÄSNING 2 Syfte: Repetition av grunderna i lågaffektivt bemötande Fyra vanliga missförstånd, kritik och klargöranden Tid för diskussion av fall och/eller mål för hösten FÖRDJUPNING 3 Uppföljning och tips Levla lärmiljön Praktiskt träning i att använda Levla HT-2019 FÖRDJUPNING 4 Redovisning i grupp. Hur har det gått? Lärdomar? Nästa steg? Beteendeanalys Åhörarkopior För den som vill friska upp minnet, eller kanske missade någon av vårens träffar, finns åhörarkopiorna tillgängliga på vår hemsida, samlade på denna sida: pedagogiskpsykologi.se/lab2019 Leg. psykolog David Franzén 3

4 2 Vanliga utmaningar vid implementering Frågor som kan dyka upp Hur får jag som rektor lärarna att jobba mer i linje med lågaffektivt bemötande? Hur får jag som personal kollegorna med mig? Vilka kartläggningsmaterial ska vi fatta beslut om att använda, i skolan respektive förskolan? Hur har andra kommuner gjort i sin implementering? Leg. psykolog David Franzén 4

5 Vi ska kika på det utifrån Förväntningar kring hur snabbt förändring ska ske Förändringsberedskap och motivation 3 framgångsfaktorer vid implementering Förväntningar kring hur snabbt det ska gå Förväntan Verklighet Leg. psykolog David Franzén 5

6 Förväntningar kring hur snabbt det ska gå Myt: Förändring sker snabbt. Ø Forskning visar att det ofta kan ta cirka 2-4 år för en ny metod etablera i sig i verksamheten. Hur snabbt förändrar vi själva ett beteende? Se det som en lärandeprocess. Viktigt att steg för steg bli bättre på att uppmärksamma och justera kurs när ni börjar glida tillbaka i gamla mönster. Förändringsberedskap och motivation En av de viktigaste faktorerna för att lyckas med implementeringen av en ny metod eller ett nytt arbetssätt. Vem vill se en förändring? Vem vill förändra sig? Leg. psykolog David Franzén 6

7 Förändringsberedskap och motivation Låg beredskap för förändring Ej beredd Väcka intresse Diskutera för- och nackdelar med den nuvarande situationen Medelhög beredskap Ambivalent Utforska ambivalensen Bekräfta deras autonomi Hög beredskap för förändring Beredd Sätt mål och delmål Planera hur gör man på bästa sätt? Beröm och förstärk Förändringsberedskap och motivation Det argumenterande tillvägagångssättet kontra Det undersökande tillvägagångssättet Viviane Robinson, professor i pedagogik och socialt arbete. Leg. psykolog David Franzén 7

8 Förändringsberedskap och motivation Det undersökande tillvägagångssättet utforskar och utvärderar i dialog nuvarande metod kontra ny metod tillsammans med skolpersonalen. Ledarens förändringsagenda Ledarens föreslagna nya metod Dialogisk process Skolpersonalens nuvarande metod Överenskommen preliminär utvärdering av respektive metod Gemensamt beslut att genomföra en förändring Gemensamt beslut att inte genomföra en förändring Källa: Förbättring i en förändringstrött skola av Viviane Robinson Förändringsberedskap och motivation Det argumenterande tillvägagångssättet ignorerar eller argumenterar mot skolpersonalens nuvarande metod och arbetssätt, utan dialog. Ledarens förändringsagenda Ingen utvärdering av den nuvarande respektive nya metoden Övertalningsprocess Skolpersonalens nuvarande metod Lärarna fogar sig efter eller motsätter sig ledarens nya metod Skolpersonalens nuvarande metod(er) kvarstår Skolpersonalen anpassar sig efter ledarens nya metod Källa: Förbättring i en förändringstrött skola av Viviane Robinson Leg. psykolog David Franzén 8

9 Förändringsberedskap och motivation Hur har ni arbetat med att utforska och skapa förutsättningar för en god förändringsberedskap bland er personal vid implementeringen av en ny metod? Har de fått vara med att påverka riktningen och målen? Delaktighet ökar ofta motivationen. Finns det forum där ni kan ha dialog om med personalen om införandet av nya metoder och hur ni ska ta er an det arbetet? Vilka kartläggningsmaterial ska vi använda? Fatta ett beslut och pröva något av materialen under en tid och utvärdera sedan om ni funnit det användbart. Olika material kan vara bra i olika situationer. Mina generella rekommendationer: Ø Levla lärmiljön för grundskolan: Ø Växa-materialet för förskolan: Ø Specifikt för lågaffektivt bemötande, av psykolog Stefan Boström: Leg. psykolog David Franzén 9

10 3 framgångsfaktorer vid implementering Utbildning System för återkoppling och stöd Handledning Bok-/studiecirklar Urval av rätt personer för genomförandet KOMPETENS ORGANISATION Strategisk resursfördelning Nätverksgrupper Positiv inställning till kompetensutveckling Tydlig målbild Samverkan med andra LEDARSKAP Rektor/ projektledare Roller, ansvar, beslutsfattande Arbetsleda och engagera Konflikthantering och problemlösning Hur har andra kommuner gjort? Exempel KOMPETENS Föreläsning för all skol- och elevhälsopersonal Bok/studiecirklar med diskussion kring viktiga frågor t ex utifrån Beteendeproblem i skolan, SPSMs gratis NPFstudiepaket eller Lågaffektiva filmcirkeln ) ofta ett nödvändigt steg för fördjupad förståelse Handledning ibland har handledningen varit med kommunens rektorsgrupp, ibland med elevhälsan, skolpersonal eller projektgrupper) Kompetenshöjande insatser från andra aktörer t ex SPSM Leg. psykolog David Franzén 10

11 Hur har andra kommuner gjort? Exempel ORGANISATION Ofta utses en projekt-/expertgrupp (centralt eller lokalt) med ansvar att leda, hålla i och agera stödfunktion åt en eller flera skolor i arbetet att gå från teori till praktik. Sätter upp strategiska och realistiska mål för implementeringen Handleder internt vid behov kommunens skolpersonal i lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik Viktigt att denna grupp får förutsättningar att lyckas i form av tid, personal och en realistisk arbetsbörda. Närverksgrupper som träffas regelbundet för stötta och lära av varandra i utvecklingsfrågor Hur har andra kommuner gjort? Exempel LEDARSKAP Rektorer och centrala personer i organisationen deltar på både kompetens- och organisationsnivån för att göra sig införstådda med metoden, dessa olika delar och på så vis kunna stötta övrig personal i implementeringen Tydliga beslut t ex gällande övergripande riktning, specifika målsättningar för terminen, roller och ansvar Aktiv i dialog med sin personal för att skapa en god nivå av förändringsberedskap, motivation och delaktighet Uppmärksam på och berömmer även små framsteg Leg. psykolog David Franzén 11

12 Diskutera Vilken av dessa 3 faktorer kompetens, organisation och ledarskap är er största utmaning just nu i arbetet med implementering av lågaffektivt bemötande? Vad skulle ni/du kunna göra för att göra framsteg på det området? Diskutera Vad ska vi prioritera under höstterminen i vårt arbete med lågaffektivt bemötande, hantering och förebyggande av beteendeproblem? Gör en prio-ordning över max 3-5 mål. Vad är rimligt att hinna slutföra? Hur kan vi utvärdera dessa insatser? När? Leg. psykolog David Franzén 12

13 3 Levla lärmiljön Ett stödmaterial för tidiga, förebyggande insatser Syfte Levla lärmiljön Att förstärka skolans tidiga och förebyggande insatser när elev och/eller skola hamnar i svårlösta situationer Ökad måluppfyllelse och hälsa för barn och elever med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Att höja kvalitén på förskolans/skolans tidiga insatser Ökat fokus på lärmiljön Ökad likvärdighet mellan olika förskolor/skolor Leg. psykolog David Franzén 13

14 Levla vill bidra till Levla lärmiljön bidra till följande fyra områden som forskning har visat är viktiga för en god lärmiljö och elevhälsa: 1. Aktiv personal som tidigt anpassar för en god lärmiljö 2. Goda relationer och att göra barn/elever delaktiga 3. Systematiskt kvalitetsarbete på flera nivåer mindre ensidigt fokus bara på eleven 4. God kommunikation, dokumentation och utvärdering av insatser. Modellen Leg. psykolog David Franzén 14

15 4 steg Formulär Leg. psykolog David Franzén 15

16 Anpassnings- och åtgärdsbank Ett stort utbud av tips på anpassningar och stödinsatser Indelat i fem områden Förhållningssätt Strukturstöd Strategistöd Kommunikationsstöd Organisation Exempel ur anpassnings- och åtgärdsbanken Leg. psykolog David Franzén 16

17 Exempel ur anpassnings- och åtgärdsbanken Fördelar med Levla Utgångspunkt i en specifik, avgränsad situation Barnet/eleven görs delaktig Lättillgängliga konkreta åtgärder Fokus ligger på samspelet mellan elev, personal och lärmiljön Bra anpassningar tydliggörs Hjälp att hitta ett konstruktivt lösningsfokus Hjälp att hålla en gemensam struktur Leg. psykolog David Franzén 17

18 Exempel på en ifylld Levla Två pojkar som har svårt att stå i kö 1. Problembeskrivning Leg. psykolog David Franzén 18

19 Leg. psykolog David Franzén 19

20 Leg. psykolog David Franzén 20

21 2. Önskat läge Leg. psykolog David Franzén 21

22 Leg. psykolog David Franzén 22

23 3. Åtgärder 4. Avstämning Leg. psykolog David Franzén 23

24 Leg. psykolog David Franzén 24

25 Leg. psykolog David Franzén 25

26 Var finns stödmaterialet? Allt material för Levla Lärmiljön finns gratis på: Formulären (ifyllningsbara PDFer) Instruktionsfilmer (YouTube-klipp) Anpassnings- och åtgärdsbanken Handledning Fallexempel Vad ska vi göra efter pausen? Praktisk övning i att använda Levla. Gör så långt ni hinner på en timme. Problemformulering för en specifik, avgränsad situation Definiera mål (önskat läge) Brainstorma anpassningar och åtgärder att pröva Ni kan antingen utgå från något av de case ni skickat in, eller ett eget där ni har mer information. Återsamling här kl 15:45. Leg. psykolog David Franzén 26

27 Fikapaus! Kom och fråga om ni har några frågor eller funderingar. 4 Praktisk övning Levla Använd formulären på en specifik situation Leg. psykolog David Franzén 27

28 5 Reflektioner & hemuppgift Hur gick det? Hemuppgift till nästa gång Reflektioner, frågor? Hur gick det? Vad var lättast/svårast? Några frågor som dök upp? Är det här ett material ni tror ni skulle kunna ha användning av i ert arbete? Olika formulär passar bra vid olika tillfällen. Leg. psykolog David Franzén 28

29 Observationer av grupparbetet Hur avgränsar vi en bred problembild till bara en specifik situation? Svårt! Möjligt försteg: Skapa en lång problemlista. Få ner dem på papper. Prioritera och välj ut 1 specifik situation att börja med. Vi kan inte jobba med allt på en gång. Kan vara svårt att vara många när man skriver Fundera över lagom gruppstorlek när Levla används Lätt att fastna i diskussioner om bakomliggande faktorer/orsaker, istället för att diskutera just den specifika situationen Problem? Problem? LÖSNING? Problem! Problem? Leg. psykolog David Franzén 29

30 Hemuppgift till 9 december Er hemuppgift till nästa gång är att, i det team ni tillhör, förbereda en kort presentation, cirka min, om hur ni arbetat med implementeringen av lågaffektivt bemötande i skola/förskola under 2019 Vad har ni haft för mål? Hur har ni arbetat för att nå dem? Vad har varit hinder och utmaningar? Vad har varit framgångsfaktorer? Vad är det viktigaste ni lärt er? Vad är nästa steg? Åhörarkopiorna från idag Åhörarkopiorna från idag läggs ut inom kort på vår hemsida som vanligt: pedagogiskpsykologi.se/material Leg. psykolog David Franzén 30

31 Svårlösta, komplexa samhällsfrågor Thomas Jordan Ødocent, universitetslektor i arbetsvetenskap vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, samt fortbildare och handledare i eget företag. En tankeskrift om att hantera de svårlösta samhällsfrågorna som inte har enkla lösningar. Här kan du läsa skriften i sin helhet: Svårlösta samhällsfrågor Thomas Jordan Trygghet, säkerhet och och att förebygga hot och våld är teman som engagerar de flesta, både privat och i yrkeslivet I engagemanget finns en styrka och en stor potential för en positiv förändring. Samtidigt är det så att få frågor är så komplexa och svåra att hantera. Här finns fallgropar. Ett gott uppsåt kan, om det sätts i verket på ett ensidigt sätt, bli kontraproduktivt och slå tillbaka på just de värden man ville värna. Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Leg. psykolog David Franzén 31

32 Svårlösta samhällsfrågor Thomas Jordan Svårlösta frågor är i allmänhet svårlösta för att det inte finns några enkla lösningar. Ändå föreslås och genomförs enkla "lösningar" många gånger, vilket vanligtvis inte leder till påtagliga och hållbara förbättringar. De svårlösta frågorna bjuder motstånd. De ligger kvar och skaver. Människor far illa och ibland ser det ut att rosta ordentligt i samhällsbyggets sammanhållande stålbalkar. Det är nödvändigt att ta ett steg tillbaka och se över hur vi tar oss an de komplexa samhällsfrågorna. Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Vad utmärker svårlösta samhällsfrågor? Svårlösta samhällsfrågor 1. Är komplexa 2. Är behandlingsresistenta 3. Kan inte lösas en gång för alla 4. Väcker djupa motsättningar 5. Är alltid skarpt läge 6. Kan inte delas upp i småbitar Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Leg. psykolog David Franzén 32

33 Exempel på svårlösta samhällsfrågor Kriminalitet, våld, övergrepp Mobbning Hot och våld i arbetslivet Misshandel i nära relationer Våldtäkter, sexuella övergrepp Vandalisering, anlagda bränder Trygghet Oprofessionellt bemötande vid myndighetskontakter Unga kvinnors rädsla att bli våldtagna Hälsa Drogmissbruk bland ungdomar Självskadebeteende hos unga kvinnor Utbrändhet/Utmattningsdepressioner Barn med bokstavsdiagnoser Ensamhet Barnfetma Sexuellt överförda sjukdomar Sociala missförhållanden Långtidsarbetslöshet Segregation och nedgångna bostäder Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Vad utmärker svårlösta samhällsfrågor? Trygghet, studiero och hanteringen av problemskapande beteende i skolan är också en sådan svårlöst samhällsfråga som inte har några snabba, enkla lösningar Leg. psykolog David Franzén 33

34 Ny rapport från Lärarförbundet Ny rapport från Lärarförbundet Trygghet att skapa studiero (2019). Kan ses som ett exempel på hur många olika faktorer och lösningar som drar i olika riktningar i frågan om hur man åstadkommer trygghet och studiero i skolan. Om problemen är behövs OM PROBLEMEN Är komplexa. Är behandlingsresistenta Inte kan lösas en gång för alla Väcker djupa motsättningar Alltid innebär skarpt läge Inte kan delas upp i småbitar BEHÖVS God förmåga att överblicka, förstå och hantera komplexitet. Lärande förhållningssätt och uthållighet En väl förankrad syn på vad som är en rimlig ambitionsnivå Medvetenhet om perspektivskillnader, vilja att lära av motsättningar och goda kommunikationsfärdigheter Omsorg i utformningen av åtgärder Väl fungerande former för samverkan mellan olikartade aktörer Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Leg. psykolog David Franzén 34

35 Bilder av orsakssammanhang Typ av tänkande om orsakssammanhang Typiska frågor Ojdå! Vad gör vi nu? Ingen strategi 1. Kategorinivån. Uppmärksammar problem, men inte bakomliggande orsakssammanhang. 2. Sambandsnivå. Uppmärksammar orsakssamband som förklarar hur problemen uppstår men inte systemegenskaper. 3. Systemnivå. Uppmärksammar egenskaper i det system problemet uppstår i men inte egenskaper i de perspektiv som används för att beskriva problem och orsakssammanhang 4. Perspektivnivå. Uppmärksammar egenskaper i de olika (egna och andras) perspektiv som används för att beskriva problem och orsakssammanhang. Hur förhindrar vi oönskade händelser? Vad kan hända och vilken beredskap behöver vi? Hur kan vi förebygga att problem uppkommer, respektive lindra negativa effekter om de ändå förekommer? Hur kan vi förändra systemets egenskaper så att förutsättningarna för uppkomst av problem förändras? Hur kan vi utveckla våra sätt att tolka omvärlden och göra prioriteringar genom att dra nytta av varandras perspektiv? Exempel på strategier Kontroll Hinder Beredskap Förebyggande Strategier för att utveckla normer, sociala band, välfungerande institutioner, tidig upptäckt, kompetenser. Transformation Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Samband mellan uppmärksamhetsnivå och åtgärdstyper Om uppmärksamheten bara riktas mot själva problemet då kommer också åtgärderna bara riktas mot själva problemet Om uppmärksamheten riktas mot de bakomliggande orsakerna till problemet då kommer också (en del) åtgärder att riktas mot problemets bakomliggande orsaker. Om uppmärksamheten riktas mot egenskaperna i det system där problemet förekommer då kommer också (en del) åtgärder riktas mot att påverka egenskaperna i detta system. Om uppmärksamheten riktas mot olika sätt att tänka om problemets orsaker och om vad som är lämpliga åtgärder, då kommer man att använda olika sätt att tänka om problemet för att utveckla genomtänkta strategier. Dessutom kan åtgärder riktas mot att påverka de inblandades sätt att tänka om problemet. Källa: Att hantera de svårlösta samhällsfrågorna, Jordan & Andersson, Leg. psykolog David Franzén 35

36 Bonustips: Video att diskutera (20 min) Fungerar lågaffektivt bemötande i praktiken? En intervju med Bo Hejlskov på Bokmässan Tack för idag! Frågor eller funderingar? david@rovasjogren.se För att ladda ner åhörarkopior: klicka på sidan Material. Facebook: Pedagogisk Psykologi Apple Podcasts/Spotify: Pedagogisk Psykologi nyhetsbrev Leg. psykolog David Franzén 36