Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Skåne-Blekinge

Transkript

1 Bilaga 6 till protokoll vid regeringssammanträde nr I 1, Dnr N2014/1554/RT m.fl. Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Skåne-Blekinge

2 Innehållsförteckning 1 Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Motivering för fördelning av medel Insatsområden Beskrivning av insatsområden andra än tekniskt stöd Tekniskt stöd (TA) Finansieringsplan Medel per fond och belopp för resultatreserven Finansiering för det operativa programmets hela programperiod uppdelat per insatsområde Verktyg för territoriell utveckling Lokalt ledd utveckling Hållbar stadsutveckling Integrerade territoriella investeringar Bestämmelser för interregionala och transnationella åtgärder inom de operativa programmen, där stödmottagare finns i mer än en medlemsstat (i lämpliga fall) De enligt programmet planerade insatsernas bidrag till makroregionala strategier och havsområdesstrategier, enligt de behov för programområdet som fastställts av medlemsstaten Särskilda behov i geografiska områden med störst fattigdom eller hos målgrupper som är särskilt utsatta för diskriminering eller utestängning105 6 Särskilda behov i områden med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar Myndigheter och organ med ansvar för förvaltning, kontroll och revision samt relevanta parters roll Relevanta myndigheter och organ De relevanta parternas engagemang Samordning mellan fonderna EJFLU, EHFF och andra finansieringsinstrument på unionsnivå och nationell nivå samt EIB Förhandsvillkor Förhandsvillkor Minskning av den administrativa bördan för stödmottagarna Horisontella kriterier Bättre miljö

3 11.2 Likabehandling och icke-diskriminering Jämställdhet mellan kvinnor män Separata delar Relevanta partners involverade i förberedelserna av det operativa programmet Resultatram

4 1 Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning 1.1 Strategi för det operativa programmets bidrag till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Beskrivning av det operativa programmets strategi för att bidra till unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla och för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Inledning I mars 2010 lanserades EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 som ett svar på hur EUs medlemsländer gemensamt ska utveckla sin konkurrenskraft på världsmarknaden samt möta den ekonomiska kris som unionen befunnit sig i sedan Europa 2020 syftar till att skapa en smart och hållbar tillväxt för alla genom att arbeta med: Smart tillväxt utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Inkluderande tillväxt stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. De tre tillväxtprioriteringarna beskrivs som sammanlänkade, där en insats inom ett område får en positiv inverkan på utvecklingen inom ett annat. Strategin ska följas upp utifrån fem mål. Målen har nationaliserats och ska årligen följas upp via det Nationella reformprogrammet. De svenska målen som bidrar till Europa 2020 är: - Sysselsättningsmålet - en sysselsättningsgrad väl över 80 procent ska eftersträvas för män och kvinnor i åldrarna år med fokus på personer med svag förankring på arbetsmarknaden. - Utbildningsmålet - andelen åringar som inte avslutat gymnasiestudier och som inte studerar ska vara lägre än 10 procent och att andelen åringar med minst tvåårig eftergymnasial utbildning ska uppgå till procent. - Målet för ökad social delaktighet - andelen kvinnor och män år som är utanför arbetskraften (utom heltidsstuderande), långtidsarbetslösa eller långtidssjukskrivna ska minska till väl under 14 procent. - Forsknings- och utvecklingsmålet - offentliga och privata investeringar i forskning och utveckling ska uppgå till ungefär 4 procent av BNP. 3

5 - Klimat- och energimålet - utsläppen av växthusgaser ska minska med 17 % jämfört med 2005, andelen förnybar energi ska öka till minst 50 procent av den totala energianvändningen och energieffektiviteten ska öka genom att energiintensiteten minskar med 20 procent jämfört med Strukturfonderna ska under åren bidra till att genomföra målen i Europa Strukturfonderna ska under programperioden även bidra till uppfyllandet av makroregionala strategier. För Skåne-Blekinge innebär det att programmet tar hänsyn till prioriteringarna i EU:s strategi för Östersjöregionen samt bidrar till strategins genomförande. Syftet med EU:s Östersjöstrategi, som antogs under Sveriges EUordförandeskap 2009, är att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför i dag. Strategin har tre mål: 1. Rädda havsmiljön Målet innefattar insatser för att uppnå en god miljöstatus och biologisk mångfald i havet för att minska Östersjöns sårbarhet för övergödning, föroreningar och överfiske. 2. Länka samman regionen Målet innefattar insatser för att förbättra regionens transportsystem och energiförsörjningstrygghet samt att föra människor närmre varandra och bekämpa gränsöverskridande brottslighet. 3. Öka välståndet Målet innefattar insatser för att stärka regionens konkurrenskraft och välstånd bland annat genom ökad samverkan inom forskning och utveckling, kultur, klimatanpassning, turism, hälsa, utbildning och små och medelstora företag (SMF). Strategins mål ska bli verklighet genom ett antal åtgärder och projekt. Dessa är uppdelade i ett tjugotal prioriterade områden och ett antal övergripande åtgärder (så kallade "horisontella åtgärder") som beskrivs i strategins handlingsplan. De projekt som kommer att drivas inom Regionalt strukturfondsprogram för Skåne-Blekinge ska ta grund i resultat från tidigare projekt och samarbeten kopplade till Östersjöstrategins prioriterade områden. Strukturfonderna ska under programperioden bidra till uppfyllandet av målen om smart och hållbar tillväxt för alla i Europa. I Europeiska kommissionens ståndpunkt om utvecklingen av partnerskapsavtal och program i Sverige för perioden anger kommissionen vilka utmaningar Sverige står inför och hur strukturfonderna bör användas i Sverige för att möta dessa. De tre områden som särskilt lyfts fram är att stärka en konkurrenskraftig och innovationsdriven ekonomi, att öka anställningsbarheten och göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden samt att främja en hållbar och effektiv användning av resurser för hållbar tillväxt. Sverige förhåller sig till dessa områden genom att i förslaget till partnerskapsöverenskommelsen framhålla tre övergripande prioriteringar: 1. Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation. 2. Förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt. 3. Öka sysselsättningen, främja anställbarheten och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden. 4

6 De tre övergripande prioriteringarna i den svenska partnerskapsöverenskommelsen stämmer väl överens med resultatet av Skåne-Blekinges egen analys. Analysen betonar vikten av hållbar tillväxt dvs. en tillväxt där ekonomisk tillväxt inte får ske på bekostnad av ekologiska och sociala faktorer utan istället kan verka förstärkande på varandra. En avgörande faktor för att Skåne-Blekinges prioriteringar skall få stor genomslagskraft är att samtliga insatsområden genomsyras av ett mångfalds- och genusperspektiv, samt att jämställdhetsintegrering sker. Som en del av programmeringsarbetet har workshops kring jämställdhetsintegrering kopplade till handlingsplanen för jämställd regional tillväxt genomförts. Innehållet i det Regionala Strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge är baserat på regionala strategier för Skåne och Blekinge. Dialog kring innehåll har förts på befintliga arenor i Skåne och Blekinge kopplat till de olika sakfrågeområdena. På så vis har också förhållandet mellan strukturfondsprogrammen och processen kring Regionala Utvecklingsstrategin för Skåne (RUS), Blekingestrategin, Internationella innovationsstrategin för Skåne och andra större tillväxtfrämjande initiativ säkrats. Som underlag till respektive regionala utvecklingsstrategier har OECD genomfört Territorial Reviews för områdena Skåne respektive Småland-Blekinge. Dessa utgör även underlag för Regionala Strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge Med syfte att öka den strategiska användningen av strukturfonder för att öka Europas innovationskraft har medlemsstater och regioner uppmanats att utveckla egna innovationsstrategier för smart specialisering inför programperioden Dessa strategier skall ta sin utgångspunkt i de styrkeområden som regionen har eller kan utveckla i ett interregionalt och internationellt perspektiv. I Skåne har en internationell innovationsstrategi tagits fram som stämmer väl överens med de krav kommissionen ställer på strategier för smart specialisering. De områden som har identifierats i den internationella innovationsstrategin är personlig hälsa, smarta och hållbara städer samt smarta material. Dessa områden kan givetvis över tid förändras i takt med omvärldsoch samhällsutvecklingen. Analys av regionens förutsättningar Följande är en kort sammanfattning av den regionala analys som gjorts. Regionen Skåne-Blekinge har goda förutsättningar för en hållbar tillväxt men det finns två övergripande utmaningar, det är låg produktivitet och låg sysselsättningsgrad. Dessa två faktorer påverkar utanförskapet, den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av skatteunderlaget, vilket ger negativa effekter på förutsättningarna för att öka välfärden och minska utanförskapet. En överslagsberäkning visar att det finns en betydande potential i en mer inkluderande tillväxt. Om produktiviteten i Skåne-Blekinge skulle nå riksgenomsnittet skulle bruttoregionprodukten öka med 38 miljarder kronor. Om sysselsättningsgraden skulle höjas till riksnivån skulle ytterligare personer vara sysselsatta, vilket skulle öka BRP med 16 miljarder kronor. Om både sysselsättningsgraden och produktiviteten höjdes skulle BRP öka med 55 miljarder (+13 procent). Det finns en betydande 5

7 potential att öka sysselsättningen: Om utomnordiskt födda skulle ha samma sysselsättningsgrad som de som är födda i Sverige hade ytterligare personer varit sysselsatta i regionen. Om funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga skulle ha samma sysselsättningsgrad som icke funktionshindrade hade ytterligare personer varit sysselsatta. Hade kvinnor i regionen haft samma sysselsättningsgrad som män skulle ytterligare personer vara sysselsatta (hade kvinnor dessutom arbetat lika många timmar som män hade effekten blivit ännu större). För att få en mer inkluderande tillväxt krävs en regional mobilisering av aktörer inom näringsliv, utbildning, offentlig och idéburen sektor. Satsningar på smart tillväxt och inkluderande tillväxt kompletterar varandra. Om näringslivet ska växa krävs tillgång på kompetent arbetskraft. Finns det inget växande näringsliv med en efterfrågan på arbetskraft tenderar utanförskapet att växa oavsett åtgärder för att stärka individernas position på arbetsmarknaden. I Skåne-Blekinge är både tillväxttakten och produktivitetsnivån låg. Produktiviteten och därmed den globala konkurrensförmågan behöver höjas. För att uppnå det krävs insatser för att öka innovationsförmågan och att höja arbetskraftens utbildningsnivå. Att regionens sysselsättningsgrad är lägst i landet är ett problem både ur ett tillväxt- och ett välfärdsperspektiv. En låg sysselsättningsgrad innebär att en stor andel människor inte bidrar till regionens tillväxt. För att möta denna utmaning krävs insatser för att öka genomströmningen och förbättra måluppfyllnaden inom grund- och gymnasieskolan. Det behövs en bättre matchning mellan utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan. En annan stor utmaning är att hoten mot miljön och effekterna av ett förändrat klimat måste stävjas för att säkra den långsiktiga överlevnadsmöjligheten. Detta innebär också att det finns en stark efterfrågan på lösningar inom miljö-, energiteknik och hållbar stadsutveckling, områden som är starka i regionen och där det finns en betydande innovationsförmåga kopplad till starka aktörer inom näringsliv och forskning. En viktig utgångspunkt i analysen är de stora inomregionala skillnaderna i regionen. Det finns framför allt stora skillnader mellan den expansiva västra delen av regionen, som präglas av en ökad sysselsättning och befolkning, och den östra delen, som har haft en utveckling med en sysselsättnings- och befolkningstillväxt som ligger under riksgenomsnittet. På kommunal nivå framgår att regionens kommuner följer skilda utvecklingsspår. Den kraftigaste sysselsättningstillväxten det senaste decenniet har Malmö och förortskommunerna till Malmö och Lund haft, medan många kommuner med en stor tillverkningsindustri har haft en kraftig minskning av sysselsättningsnivån. Samtliga kommuner i Blekinge, undantaget Karlskrona, har minskat antalet sysselsatta mellan 2000 och Dessutom finns stora geografiska skillnader inom en och samma kommun vad gäller sysselsättningsgrad och inkomstnivåer. Det krävs insatser för att stärka förnyelsen av det regionala näringslivet, både genom att stärka kunskapsinnehåll och innovationsförmåga i befintliga branscher och genom att stärka entreprenörskap och främja strukturomvandling. Åtgärder behöver vidtas för en hållbar tillväxt i hela regionen. 6

8 Regionens styrkor och svagheter i sammanfattning Följande styrkor och svagheter har identifierats i regionen. Det finns dock betydande inomregionala skillnader inom Skåne-Blekinge regionen, vilket noterats ovan. Styrkor Regionen har totalt sett en stark befolkningstillväxt och en ung befolkning. Variationen inom regionen är dock stor och det är främst den västra delen av regionen som bidrar till den relativt låga medelåldern. Det finns ett rikt utbud av utbildningar på alla nivåer. Tillgången till högskolor och universitet är god. Inom regionen finns samverkan mellan lärosätena inom den högre utbildning som även omfattar lärosäten i angränsande regioner. I ett Öresundsregionalt perspektiv finns även ett rikt utbud av utbildningar på den danska sidan. Regionen har en lägesfördel och utvidgningen av EU och tillkommande ekonomier har förändrat bilden av södra Sveriges utvecklingspotential vad gäller export och internationalisering med nära kopplingar till Södra Östersjöregionen, Östeuropa och Öresundsregionen. Den polycentriska strukturen innebär att flertalet invånare har tillgång till en diversifierad arbetsmarknad inom relativt kort pendlingsavstånd. Fehmarn Bält-förbindelsen ger ökade möjligheter att knyta samman regionen med Hamburg/Nordtyskland. Regionens position som den naturliga porten mot stora befolkningscentra i Central- och Östeuropa gör den till ett viktigt transit-område för ökade godstransporter mot dessa växande marknader. Ska det vara möjligt att öka godstransporter och resande i ett hållbart transportsystem ställer detta dock krav på ökad energieffektivitet, logistikutveckling liksom ökad intermodalitet i hamnarna och ett bättre utnyttjande av Södra stambanans järnvägssystem. Det finns en påtaglig koncentration och specialisering inom områden som IKT, transport/logistik, life science, livsmedel, plåtbearbetning m.m. Det finns även en markant koncentration inom miljöteknikområdet, med fokus på värmeteknik, vattenrening, ventilation, avfallsåtervinning och systemlösningar. Regionen har styrkor inom kulturella och kreativa branscher, ett starkt utbildnings- och forskningsutbud, stora regionala kulturinstitutioner och klustersatsningar inom t.ex. media. Turism och besöksnäring har goda utvecklingsförutsättningar i regionen, som har ett skiftande landskap med såväl stora städer som landsbygd och skärgård. Inom flertalet styrkeområden finns det klusterinitiativ som arbetar med utveckling och marknadsföring. Det finns ett pågående arbete med att stärka innovationssystemet och det regionala ledarskapet samt att stärka innovation i de vita fälten 1 mellan innovationsområden. 1 Vita fält innebär nya innovationsområden som kan utvecklas i skärningspunkterna mellan olika branscher och kunskapsområden (se Skånes internationella innovationsstrategi) 7

9 Nyföretagandet är förhållandevis högt jämfört med övriga regioner (men även denna nivå varierar kraftigt inom regionen). Investeringarna är höga i både offentlig och privat FoU, mätt som andel av bruttoregionprodukten. De kommande åren kommer det att ske mångmiljardinvesteringar i forskningsinfrastruktur i regionen genom etableringen av forskningsanläggningarna ESS och Max IV 2, vilket ökar innovationsförmågan och attraherar arbetskraft och forskare till regionen. I regionen finns en omfattande samverkan mellan lokala, regionala, nationella och internationella aktörer för att stärka utvecklings- och spridningseffekterna av forskningsanläggningarna. Det görs omfattande investeringar för att stärka Skåne-Blekinges roll som logistikregion. Det finns starka FoU-resurser och företag inom miljöteknik i regionen. Det finns även en organiserad samverkan inom bland annat satsningar för att främja biogasproduktion och en vilja bland framför allt offentliga aktörer att gå före i upphandlingar av till exempel biogas och vätgasdrivna transporter. Det finns en upparbetad omställningsförmåga och en förmåga att mobilisera resurser och gemensamt handlande i regionen för att hantera kriser i samband med att företag flyttar eller läggs ned, både inom basnäringar och inom FoU-intensiva verksamheter. Social ekonomi och sociala innovationer är väl företrädda av organisationer och centrumbildningar och spelar en viktig roll för välfärdsutvecklingen. Det finns en hög variation av boendemiljöer i regionen. Den flerkärniga strukturen gör att de flesta har nära till urbana diversifierade arbetsmarknader och till naturområden och landsbygd för boende och rekreation. Detta har betonats av OECD som en betydande utvecklingsfaktor för regionen. Landsbygden betyder fortfarande mycket för de areella näringarna, men är även attraktiv för andra näringar inom till exempel besöksnäring/turism samt konsulttjänster (vilka till viss del frigjorts från behov av geografisk närhet till kunder tack vare ny teknik). Regionens kust och skärgård samt den relativt stadsnära landsbygden är en attraktiv boendemiljö. De inomregionala skillnaderna bidrar på det sättet till stora möjligheter för diversifiering av näringslivet. Svagheter Produktiviteten och den ekonomiska tillväxten i regionen är svag. Trots att Skåne- Blekinge ökat sin andel av rikets befolkning de senaste decennierna är regionens andel av BNP oförändrad eller till och med svagt sjunkande. Inom tillverkningsindustrin är den genomsnittliga produktivitetstillväxten avsevärt lägre än i Stockholm och Västra 2 ESS, European Spallation Source, och Max-lab IV är två kompletterande internationella forskningsanläggningar för multidisciplinär forskning inom materialforskning. 8

10 Götaland. Vid samma produktivitetstillväxt för tillverkningsindustrin som i de båda andra storstadslänen skulle Skånes bruttoregion ha vuxit i samma takt som i dessa. Det finns tecken på att internationaliseringsgraden är låg i regionen (låga exportvärden per sysselsatt) trots regionens geografiska läge. Det råder en brist på riskkapital i regionen. De flesta projekt och företag finansierar de första utvecklingsstegen med eget kapital och egen arbetsinsats, men detta är ibland inte tillräckligt. Det är främst brist på sådd- och för såddskapital för traditionella företag och tjänsteföretag. För mera forskningsnära företag finns innovationssystem med stödjande aktörer som har resurser att medverka i såddfasen, dock inte tillräckligt. Det finns behov av kapital i hela kedjan från idé till tillväxt/expansion. Det behövs olika finansiering i olika faser (till exempel lån, ägarkapital, mjuka lån) och ett flexibelt kapital med olika typer av investerare för att matcha mångfalden av branscher. Därutöver behövs tillförsel av kapital kopplat till kompetens. Trots de höga FoU-andelarna konstaterar OECD att värdekedjorna i regionen är korta. Många av de insatser i FoU som görs i regionen realiseras i produkter och tjänster i andra regioner, både inom och utanför Sverige. Utbildningsnivåerna inom näringslivet är relativt låga om man jämför varje bransch med motsvarande bransch på riksnivå. Detta riskerar att påverka förmågan till omställning och innovation och kan också vara en förklaring till att produktiviteten är förhållandevis låg jämfört med genomsnittet för riket. Flera av regionens utpekade kluster och styrkeområden har haft en svag utveckling de senaste åren. Det största företaget inom life science har lämnat regionen, flera av de stora aktörerna inom IKT går med stora förluster och bulkproduktionen inom livsmedel minskar. Finanskrisen 2008 slog hårt mot de tillverkande delarna av industrin. Transportnäten är väl utbyggda i den västra delen av regionen, medan det finns påtagliga svagheter i infrastrukturen i öst västlig riktning. Detta är en anledning till det relativt låga pendlingsutbytet mellan de östra och de västliga delarna av regionen och inom Blekinge. En bättre infrastruktur hade underlättat en regionvidgning. De senaste åren finns det tydliga tecken på att integrationen inom Öresundsregionen har minskat. Många danskfödda inflyttare till Skåne har valt att återvända till den danska sidan av Öresundsregionen, vilket kan förklaras med kraftigt sjunkande bostadspriser i Danmark. Pendlingen över Öresund har minskat varje år sedan finanskrisen Även den organisatoriska samverkan tycks minska. Ett tecken på detta är avvecklingen av samverkan mellan universitet och högskolor inom ramen för Öresundsuniversitetet. Även flera gränsregionala klusterinitiativ har avvecklats under de senaste åren. Arbetslösheten är förhållandevis hög. Blekinge har till exempel landets högsta arbetslöshet i åldersgruppen år. Samtidigt pekar prognoser på en omfattande brist inom flera utbildningskategorier. Det finns även andra stora grupper med svag anknytning till arbetsmarknaden. Av dessa kan nämnas funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga och utomnordiskt födda. Kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män och arbetar färre betalda timmar och fler 9

11 obetalda. Det finns omfattande segregationsproblem med områden som präglas av låga inkomster och låga utbildnings- och sysselsättningsnivåer. Bristen på bland annat tekniker och ingenjörer riskerar att hämma tillväxtmöjligheterna för till exempel regionens tillverkningsföretag och IKT-sektor. Den långsiktiga kompetensförsörjningen hotas av bristen på lärare. Få lärare inriktar sig på matematik och naturvetenskap och runt hälften av alla yrkeslärare är 55 år eller äldre. Långsiktigt hotas omsorgssektorn av personalbrist och tillverkningsindustrin hotas av att intresset för gymnasiala industriutbildningar sjunker från en redan låg position. Skåne-Blekinge har en högre andel åringar som endast har en grundskoleutbildning eller en kort gymnasieutbildning (huvudsakligen IV-programmet) än genomsnittslänet. Även andelen som inte genomfört sin gymnasieutbildning vid 20- års ålder och andelen niondeklassare utan gymnasiekompetens är högre än riksgenomsnittet. Risken att drabbas av arbetslöshet hänger kraftigt samman med utbildningsnivå. Att minska andelen lågutbildade är därför viktigt för att höja tillväxten i regionen. Utbildningssystemen och arbetsmarknaden är fortfarande starkt präglade av att män och kvinnor gör begränsande könsstereotypa val av utbildningar och av yrken. Kvinnor tenderar att utbilda sig i väsentligt högre grad än män. Liksom i riket som helhet ligger andelen företag som startas av kvinnor relativt stabilt på en knapp tredjedel av samtliga företag. De nationella jämställdhetspolitiska målen, Skånes strategi för jämställdhet samt arbetet med jämställd regional tillväxt understryker och stödjer behovet av att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Det finns en betydande ohälsa i regionen, framför allt bland kvinnor och äldre. Framtidens ökande försörjningsbörda ställer krav på att befolkningen är yrkesaktiv högre upp i åldrarna, men ohälsan bland äldre är påtaglig. Av de 15 nationella miljömålen som ska uppnås till år 2020 är det 12 som mäts regionalt för Skåne och Blekinge. Av dessa miljömål är det inget som förväntas nås innan En ökad andel kollektivtrafik inom persontransporterna och en ökad andel av fartygs- och järnvägstransporter inom godstransporterna hade bidragit till en sänkning av växthusgasutsläpp och ett minskat beroende av fossila drivmedel. Regionens funktion som port mot kontinenten ger en stor mängd miljöbelastande transittrafik. Strategiska överväganden Social inkludering I analysen identifieras tydligt social inkludering som den viktigaste tillväxtfrågan för Skåne-Blekinge framöver. För att Skåne-Blekinge ska nå en sysselsättningsgrad i paritet med rikets så behöver personer ytterligare komma in på arbetsmarknaden. Riksgenomsnittet hade dock uppnåtts och överträffats om utomnordiskt födda hade haft samma sysselsättningsgrad som de som är födda i Sverige, personer med funktionshinder samma sysselsättningsgrad som personer utan funktionshinder och kvinnor samma sysselsättningsgrad som män. Social inkludering är därför ett perspektiv 10

12 som ska genomsyra programmet såväl vad gäller innehåll som principer för urval. Funktioner för processtöd/projektcoachning kommer att ha i uppdrag att stödja projekt i frågor kring social inkludering och jämställd regional tillväxt. Smart specialisering fokus på metoder och processer Smart specialisering handlar om att som region på ett systematiskt sätt utveckla sin innovationskapacitet, sitt lärande och sina styrkeområden. Det handlar om att identifiera och prioritera områden där Skåne-Blekinge har en möjlighet till internationell konkurrenskraft. Det handlar också om att skapa förutsättningar för många att samlas kring innovationsområden för att systematiskt arbeta med metoder och processer som leder till att sådana styrkeområden utvecklas till internationella innovationsområden. Skåne-Blekinge har ett diversifierat näringsliv med stor inomregional bredd vilket är en styrka som gör regionen mindre sårbar i lågkonjunktur och som öppnar upp för goda möjligheter att skapa en hållbar tillväxt i hela regionen, utifrån regionens olika styrkor och förutsättningar. Samtidigt uppstår ofta det nya och innovativa i gränslandet mellan olika branscher, verksamheter, sakfrågor och områden. Med utgångspunkt i den internationella innovationsstrategin för Skåne har initialt tre innovationsområden identifierats utifrån samhällsutmaningar och valts för fokuserad smart specialisering. Det är personlig hälsa, smarta och hållbara städer samt smarta material. Det nya och innovativa uppstår ofta i gränslandet mellan olika branscher, verksamheter, sakfrågor och områden. Programperioden på sju år måste även ge förutsättningar att arbeta med innovationsområden som ännu inte är kända. Det är viktigt att inte göra avgränsningar som kan verka begränsande på utvecklingen av innovationsområden. I det Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge för är det därför ett aktivt val att inte peka ut särskilda branscher, geografiska områden (inkl. stad- landsbygd), samhällsektorer, bolagsformer etc. Resonemang kring olika branschers och sektorers betydelse för Skåne-Blekinges utveckling och framtida potential koncentreras till analysbilagan medan innehållet i programmet med avsikt är skrivet för att öppna upp, skapa bredd, variation och möjligheter för alla i hela regionen att delta. Olika branschers och sektorers betydelse för Skåne-Blekinges utveckling och framtida potential koncentreras till analysbilaga. Synergier mellan EU-program Det finns en ambition att skapa synergier mellan olika europeiska program och fonder och koppla dem till nationella och regionala/lokala medel för att få strategiskt genomtänkt finansiering på regional nivå. I Skåne-Blekinge uppmuntras sökande till att se möjligheter till samfinansiering, till att skapa projektportföljer med olika finansieringslösningar och att använda projekt inom det regionala strukturfondsprogrammet som plattform för kommande insatser inom ramarna för exempelvis Interregprogrammen eller de europeiska sektorsprogrammen. Projekt inom Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram kan användas för att utveckla kapacitet att delta i större europeiska projekt. Här ser vi särskilt kopplingar till det europeiska programmet för forskning och innovation, Horisont 2020, där det regionala strukturfondsprogrammet kan användas till att skapa förutsättningar för den excellens som krävs. Det gäller framförallt excellens i innovationsprocessens senare led. Projekt inom Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram kan också omvänt användas för att bättre sprida och utnyttja resultaten från större europeiska projekt på regional nivå. 11

13 Förutom Horisont 2020 finns mindre kopplingar till övriga sektorsprogram i EU, t ex Erasmus plus, Hälsa för tillväxt, LIFE, COSME och Connecting Europe Facility (CEF). Bedömningen är att de insatser som lyfts i dessa sektorsprogram korrelerar med insatserna i Skåne-Blekinges regionala strukturfondsprogram och därför bedöms möjligheterna till synergier vara goda. Synergier kan även nås genom kopplingar till andra EU-initiativ. Exempelvis kan stöd från det regionala strukturfondsprogrammet möjliggöra regional samling inför och ökat deltagande i europeiska initiativ som t ex de Europeiska innovationspartnerskapen (EIP). Deltagande i dessa kan bidra till att internationalisera regionens styrkeområden och sammanföra en bred skara aktörer inom hela innovationskedjan. EIP:er liksom andra strategiska europeiska plattformar kommer sannolikt ha stor betydelse för utlysningar i Horisont 2020 och andra sektorsprogram. Det ger även stora europeiska nätverk som är viktigt för utlysningarna i Horisont För att säkra samma möjligheter till synergi med Interregprogrammen har avstämningar gjorts med Öresund-Kattegatt-Skagerrakprogrammet vad gäller val av tematiska mål och skrivarprocesserna för Södra Östersjöprogrammet, Nordsjöprogrammet och Östersjöprogrammet har bevakats och tagits hänsyn till. Möjligheter till synergier, uppväxling och samfinansieringslösningar mellan dessa program är avgörande för programmens bidrag till genomförandet av Östersjöstrategin. Det kan också innebära att det kan bli aktuellt att inom ramarna för regionala strukturfondsprogrammet för Skåne- Blekinge ge stöd till insatser genomförda utanför stödområdet. Avgörande i sådana fall är att resultatet kommer Skåne-Blekinge till del. Exempel på detta skulle kunna vara ERB-geografin (Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Bornholm, Klaipeda, Kaliningrad, Pommern och Warmia-Mazurien) och STRING-geografin (Skåne, Själland, Schleswig- Holstein och Hamburg) där inte hela geografin faller inom ramarna för ett och samma Interreg-program. Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge har skrivits fram parallellt med det nationella regionalfondsprogrammet. Programmen innehåller båda de tematiska målen 1, 3 och 4. Vad gäller tematiskt mål 1 har programmen en viktig relation vad gäller insatser kopplade till forskningsanläggningarna ESS och Max IV och bedöms fungera kompletterande. Vad gäller tematiskt mål 4 kan delvis samma typ av insatser göras inom båda programmen vilket kommer att verka förstärkande programmen sinsemellan. Skåne-Blekinge arbetar integrerat med regionalfonden och socialfonden. Utgångspunkten är att insatserna inom ERUF och ESF ska komplettera och förstärka varandra. En och samma analys har gjorts som grund för det regionala strukturfondsprogrammet och socialfondsprogrammets regionala handlingsplan. Innehållet i den regionala handlingsplanen kommer att kopplas till insatsområdena i det regionala strukturfondsprogrammet. Avsikten är att fortsätta att utveckla kluster och innovationssystem, verka för internationalisering och affärsutveckling och stimlera till hållbar tillväxt i regionala strukturfondsprogrammet. Kompetensutveckling och utbildning är av avgörande betydelse för näringslivet. Utgångspunkten är att kunna utveckla strukturer, metoder och instrument för lärande och kompetensutveckling inom regionala strukturfondsprogrammet medan individinsatser finansieras inom ramen för socialfonden. Skåne-Blekinges aktörer uppmanas att utnyttja möjligheten till 10% överlappning mellan programmen för att skapa integrerade tillväxtskapande insatser. 12

14 Regionala strukturfondsprogrammet, Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet är viktiga inomregionala instrument för Skåne-Blekinges utveckling. Programmen ska under programperioden användas såväl sinsemellan kompletterande som förstärkande. På samma sätt som med Interregprogrammen ska Regionala strukturfondsprogrammet, Landsbygdsprogrammet och Havs- och fiskeriprogrammet kunna användas som plattformar för kommande insatser mellan programmen. Utifrån arbetet med kommande prioriteringar inom de regionala handlingsplanerna för landsbygdsprogrammet konstateras att programmen skulle kunna verka förstärkande på varandra inom områden som exempelvis bredbandsutbyggnad, besöksnäring, innovation/entreprenörskap och användning/produktion av förnybar energi. Innehållet i Landsbygdsprogrammet är vid tidpunkten för framtagandet av Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge inte klart. Regionalt planeras för samordnade insatser mellan regionala tillväxtansvariga organisationer och de olika programmens förvaltande myndigheter. Stöd vad gäller programsynergier och samfinansieringslösningar ska kunna ges via exempelvis programgemensamma processtöd och coachningsfunktioner. Näringslivets medverkan Regionala strukturfondsprogrammet för Skåne-Blekinge syftar till att göra investeringar för tillväxt och sysselsättning. Det privata näringslivet är därmed en av programmets viktigaste målgrupper. Genom att i samverkan delta i projekt med regionalfondsfinansiering kan Skåne-Blekinges företag gemensamt utvecklas, skapa innovation och stärka sina marknadspositioner. Erfarenheten från regionala strukturfondsprogrammet för är att enskilda företagares största mervärde från projekten är just de nätverk med andra företag som bildats inom projekten. Som deltagare i projekt får företagen del av projektens insatser utan att bära ansvaret för projektägarskapet med de administrativa och likvida krav som ett projektägarskap medför. Under programperioden kommer det att vara möjligt att växla upp privat medfinansiering mot strukturfondsmedel på samma sätt som det innevarande programperiod har varit möjligt att växla upp offentliga medel. För företagare innebär detta en ökad möjlighet att som medfinansiär verka för fler behovsbaserade projekt med god relevans för näringslivet. Denna roll bör näringslivet ta i förhållande till klusterorganisationer, branschorganisationer, företagarföreningar, offentliga aktörer, universitet och högskolor och andra projektägare inom innovationsinfrastrukturen. Deltagande av företag innebär alltid att insatser/aktiviteter måste bedömas i förhållande till gällande regelverk på statsstödsområdet. Det innebär i princip att eventuellt förekommande statsstöd i projekt i programmet kan genomföras under en gällande stödordning i enlighet med EUs gruppundantagsförordning, alternativt som de minimisstöd. Privat medfinansiering är önskvärt inom alla insatsområden men framförallt inom insatsområdena Smart tillväxt innovation, Smart tillväxt SME och Hållbar tillväxt koldioxidsnål ekonomi (IP 1) där privat medfinansiering förväntas uppgå till 5% av den totala medfinansieringen om även medfinansiering kan ske i form av tid. Inom Hållbar stads- och samhällsutveckling förväntas med motsvarande resonemang privat medfinansiering uppgå till 2% av den totala medfinansieringen. Eftersom erfarenhet av uppväxling av privat medfinansiering saknas, har Skåne-Blekinge avsiktligt valt en lägre procentuell andel. Den är baserad på andelen privat medfinansiering i projekten i 13

15 innevarande programperiod samt de intentioner som under programskrivandet har framkommit från organisationer med koppling till det privata näringslivet. Privat medfinansiering förväntas huvudsakligen ske via företagsklusterna men projektägare kommer generellt att uppmanas att utnyttja möjligheten. Val av insatsområden Utifrån EUROPA 2020-strategin, Östersjöstrategin, den svenska partnerskapsöverenskommelsen, regionala utvecklingsstrategier, OECDs Territorial Reviews för Skåne och Småland-Blekinge, erfarenheter och utvärderingar av innevarade programperiod samt den regionala analysen omfattar programmet följande fem insatsområden: Insatsområde 1. Smart tillväxt - innovation. Insatsområdet omfattar tematiska målet Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Regionens internationella konkurrenskraft drivs av förmågan att skapa hållbar tillväxt genom att lösa samhällsutmaningar som åldrande befolkning, låg sysselsättning, hög ungdomsarbetslöshet och klimatförändringar. I en innovationsdriven ekonomi ökar krav på samarbete, tempo och förnyelseförmåga i takt med omvärldens förändring. I en innovationsdriven ekonomi är SMF centrala och deras behov av ökad kunskap, utveckling och innovation avgörande för att nå konkurrenskraft och tillväxt. Nya former för samverkan genom öppen innovation är allt viktigare. Öppen innovation innebär att involvera externa aktörer i det egna innovationsarbetet. En stor del av forskningsdriven innovation bör därför ske i samarbeten mellan näringsliv, universitet, högskolor, forskningsinstitut och aktörer inom offentlig sektor. En förutsättning för entreprenörskap och innovation är hög utbildnings- och kunskapsnivå. Därför är utbildning en viktig del i en innovationsdriven ekonomi. Forskningsresultat behöver i högre utsträckning nå marknaden i form av innovationer i nya och befintliga företag. Innovation - att ge en ny idé ett värde - ses ur ett brett perspektiv som inkluderar produkt-, tjänste- och processinnovation och nya affärsmodeller. Innovationer behöver inte bara ha ett kommersiellt värde utan har ofta ett socialt eller miljömässigt värde för samhället. Det finns en gemensam vision i Skåne-Blekinge om att öka innovationsförmågan och det finns en Internationell innovationsstrategi för Skåne med tre prioriterade innovationsområden. Inomregionala skillnader och varierande förutsättningar för tillväxt behöver användas för att nå hållbar tillväxt och innovation. Samhällets samlade resurser måste tillvaratas och utanförskap, jämställdhet, integration och en hållbar miljö ses som hävstänger för en stark innovationsekonomi. Det behövs ett starkt etablerat regionalt ledarskap som driver innovationsfrågor. Ett regionalt exempel är FIRS [1] - ett gemensamt forum för ledare med utvecklings- och [1] Forsknings- och innovationsrådet i Skåne 14

16 utbildningsansvar. Den regionala innovationsstödjande strukturen behöver fortsatt utvecklas och effektiviseras. T.ex. öka förmågan att ta tillvara på de möjligheter som bl.a. ESS och MAX IV innebär. Nya internationella relationer bör etableras bl.a. för att tillvarata den potential och internationella kompetens som finns i regionen. Samverkan med universitet och forskningsinstitut i andra länder måste förbättras och generera värde regionalt. En utvecklad och fördjupad samverkan i Östersjöregionen kan generera ny kunskap, nätverk och utökade affärsmöjligheter i Skåne-Blekinge. Här kan de nätverk som byggs upp inom Östersjöstrategins prioritetsområde för innovation och SMF vara en utgångspunkt för fördjupat samarbete. Insatsområdet omfattar tematiskt mål 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Det är ett starkt samband mellan innovations- och konkurrenskraft som gör att tematiska mål 1 och 3 bidrar till hållbar tillväxt. Det är en nära koppling mellan forskningsdriven innovation och SMFs utveckling. Regionalt separeras därför inte forskning, innovation och entreprenörskap. Aktörer, forskningsmiljöer, intermediärer och satsningar som arbetar för en stärkt innovationsekonomi samlas i begreppet innovationsinfrastruktur. Insatsområdet Smart tillväxt innovation ligger i linje med EU:s strategi för Östersjöregionen, särskilt målet att öka välståndet samt prioritetsområde innovation. Insatsområde 2. Smart tillväxt små och medelstora företag. Insatsområdet omfattar tematiska målet Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Regionens internationella konkurrenskraft drivs alltmer av samhällsutmaningar och förmågan att skapa hållbar tillväxt genom att lösa dessa utmaningar. I en innovationsdriven ekonomi ökar kraven på samarbete, tempo och förnyelseförmåga i takt med omvärldens förändring. I en innovationsdriven ekonomi är entreprenörer och små och medelstora företag centrala och deras behov av ökad kunskap, utveckling och innovationskraft är avgörande för att nå konkurrenskraft och hållbar tillväxt. Forskningsresultat som produceras inom universitet och högskolor behöver i högre utsträckning nå marknaden i form av innovationer i nya och befintliga företag. Forskning behöver även i ökad omfattning utgå från näringslivets behov. Med detta menas också att resultat från produkt- och processutvecklingsinsatser och produktanpassningar som sker i företag bör få ökad möjlighet att utvecklas och kommersialiseras. I takt med att företagen i Skåne-Blekinge blir alltmer internationaliserade och beroende av den globala marknadsutvecklingen ökar behovet av strategiskt regionalt arbete för att skapa förutsättningar för konkurrenskraftiga företag med internationell attraktionskraft. En ökad kommersiell avkastning från forskning samt stärkt utveckling av snabbväxande innovativa företag krävs för en stärkt internationell konkurrenskraft. En väl fungerande kapitalförsörjning i regionen är avgörande för start av företag med tillväxtpotential och hållbar tillväxt. Strukturer måste byggas upp som tar tillvara på de möjligheter för affärsutveckling som bland annat etableringar som ESS och MAX IV innebär för små och medelstora företag i regionen. Nya värdeskapande internationella relationer måste etableras, bland annat för 15

17 att ta tillvara den potential och internationella kompetens som finns hos personer med utländsk bakgrund. För att bättre ta tillvara på den potential som finns i Skåne-Blekinge för ett utvecklat och dynamiskt entreprenörskap behövs ytterligare satsningar för att stimulera entreprenörskapet - inte bara inom privat sektor utan även inom offentlig, akademisk och idéburen sektor. Insatser i form av kunskaps- och kompetenshöjande satsningar i syfte att utveckla entreprenörskapet och förstärka nyföretagandet behövs. Samhällsutmaningar som till exempel en åldrande befolkning, ökade krav på hälso- och sjukvårdssystemen låg sysselsättning, ökande ungdomsarbetslöshet och klimatförändringar skapar behov av innovativa tjänster och produkter. Därför måste entreprenörskap och etablerade företag inom samhällets samtliga sektorer stimuleras för att kunna bidra med lösningar särskilt till regionens strategiskt prioriterade områden. Insatsområdet omfattar tematiskt mål 3. Att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Det är ett starkt samband mellan innovations- och konkurrenskraft som gör att de tematiska målen 1 och 3 bidrar till hållbar tillväxt. Det är en nära koppling mellan forskningsdriven innovation och SMFs utveckling. Regionalt separeras därför inte forskning, innovation och entreprenörskap. Aktörer, forskningsmiljöer, intermediärer och satsningar som arbetar för en stärkt innovationsekonomi samlas i begreppet innovationsinfrastruktur. Insatsområdet Smart tillväxt små och medelstora företag ligger i linje med EU:s strategi för Östersjöregionen, särskilt målet att öka välståndet samt prioritetsområdet små och medelstora företag. Insatsområde 3. Hållbar tillväxt - koldioxidsnål ekonomi. Insatsområdet omfattar tematiska målet Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Koncentrationen av klimatpåverkande gaser i atmosfären ligger 40 % över förindustriell nivå och kommer utan åtgärder uppgå till 50 % 2050 (OECD). Gaserna måste stabiliseras och kraftigt minskas för att minimera farliga klimatförändringar. Koldioxidutsläppens försurande effekt befaras på sikt bli katastrofala för havets kalkberoende organismer, djur och växter. Den globala koldioxidhalten har uppmätts till 400 ppm vilket innebär att det s.k. tvågradersmålet[1] är nära att överstigas. EU:s målsättning är en 80 procentig utsläppsminskning till 2050 vilket innebär en ambitionshöjning för de regionala klimat- och energimålen. [1] Klimatkonventionen har enats om tvågradersmålet - att den globala medeltemperaturen inte ska överstiga två graders ökning jämfört med förindustriell nivå. Om ökningen blir större finns en överhängande risk för tröskeleffekter som att havsströmmar och monsunregn oåterkalleligt ändrar sina banor. Sådana tröskeleffekter kan driva på växthuseffekten ytterligare med svåröverskådliga följder. Källa: 16

18 Skåne-Blekinge står inför flera utmaningar kopplat till miljöförändringar t.ex. översvämningar, erosion, permanenta havsnivåhöjningar och fler extrema väderhändelser. Naturkapitalet förbrukas i en takt som inte tar hänsyn till kommande generationers behov. Mark, vatten, luft och ekosystemens organismer står p.g.a. mänsklig påverkan inför stora förändringar vars effekter är svåra att förutspå p.g.a. systemens komplexitet. Utsläpp av växthusgaser i regionen kommer främst från användning av fossila bränslen från transporter, uppvärmning samt produktion av varor och tjänster. En allt större del av den regionala varutillverkningen sker i andra länder, vilket innebär att utsläppsstatistiken inte är komplett. För att uppnå tvågradersmålet krävs en samhällsomvandling som innebär en övergång till en koldioxidneutral, cirkulär ekonomi. Denna omställning kräver omfattande förändringar av livsstil och tankesätt samt innovativa energieffektiva lösningar. Centrala utmaningar är: regionens resursförbrukning, effektivare materialflöden, långsiktigt hållbar energitillförsel och användning, låg påverkan på ekosystemtjänster. Omställning till en cirkulär/biobaserad ekonomi innebär en övergång från en ekonomi baserad på fossila råvaror och linjär exploatering av naturresurser till en resurseffektivare ekonomi grundad på förnyelsebara råvaror och en hållbar användning av ekosystemtjänster. I detta ingår att reducera avfallsmängden och utveckla återbrukssamhället där avfall ses som resurs snarare än problem, i samklang med EUROPA För att möta utmaningen med en hållbar energianvändning krävs ny kunskap samt att befintlig kunskap utnyttjas bättre. Insatser behövs för forskning, utveckling och innovationsfrämjande åtgärder, men även konkreta insatser vad gäller områden med god potential som havsbaserad vindkraft och biogas. Det behövs kunskap om hur ny energiteknik och energieffektiva metoder/ produkter ska förverkligas. Det finns en stor ekonomisk potential att utveckla innovativa lösningar på samhällsutmaningar. En övergång till hållbara transportsystem skulle bidra till en bättre samhällsekonomi, miljö och folkhälsa. Insatsområdet omfattar tematiskt mål 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Insatsområdet Hållbar tillväxt koldioxidsnål ekonomi ligger i linje med EU:s strategi för Östersjöregionen, särskilt målet att länka samman regionen samt prioritetsområde energi. 17

19 Insatsområde 4. Inkluderande tillväxt - bredband. Insatsområdet omfattar tematiska målet Öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur är avgörande för en regions hållbara tillväxt och utveckling. Den bidrar till att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor för företag oberoende av lokaliseringsort. En väl utbyggd bredbandsinfrastruktur kan bidra till en minskad miljöpåverkan genom minskad pendling och möjlighet till effektiv energistyrning. Bredbandsinfrastruktur har stor betydelse för en regions möjligheter till hållbar tillväxt och utveckling och kan möjliggöra ett tillgängligt, effektiviserat och anpassat undervisningssystem och säkra medborgardialog mellan den enskilde individen och offentliga myndigheter. Bredbandsinfrastrukturen är också en förutsättning för att kunna förverkliga digitala agendor på respektive regional, nationell och europeisk nivå, exempelvis Digital agenda för Sverige. En hög bredbandskapacitet gynnar tillväxten i hela det regionala näringslivet. En ökning av produktiviteten skapas av en ökad användning av digitala tekniker och tjänster. Företag är beroende av IT-infrastruktur och därmed följer ökade krav på kapacitet som följd. Kapacitetsbegränsningar är idag tillväxthämmande för företagen och utgör ett hinder för såväl anställningar som nyetableringar. I Skåne-Blekinge är en stor andel företag lokalt placerade i små tätorter och på landsbygden. Deras möjlighet att på ett hållbart sätt stärka sin konkurrenskraft i en regional, nationell och internationell kontext är i ännu större utsträckning beroende av att de kan utnyttja ny teknik. De geografiska områden som erbjuder bredband av hög kapacitet är attraktivare för boende och för näringslivet än de som inte har det, tillgången till fiber bör utvecklas och vara lika stor i såväl tätorter som på landsbygden. Utgångspunkten är att marknadsaktörerna är huvudansvariga för tillhandahållandet av bredband, genom att kostnaden ligger på slutkunden, medan det offentliga i första hand ska stimulera med bidrag till områden där det inte är lönsamt för marknaden att investera. Regeringens Bredbandsstrategi har satt som mål att 90% av alla hushåll och arbetsplatser i Sverige bör ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit/s senast år I Bredbandsstrategin för Skåne har målsättningen för 2020 varit ännu högre - att minst 95% av alla hushåll och arbetsplatser samt 100% av alla skolor och offentliga arbetsplatser ska ha möjlighet till tillgång till 100 Mbit/s. Utifrån uppföljning 2012 hade 39% av samtliga hushåll i Skåne tillgång till bredband via fiber, medan andelen i Blekinge var 21%. Motsvarande siffror för tillgången till fiber på landsbygd (utanför orter med 200 invånare) var för Skåne 6% och för Blekinge 2%. Det återstår således 94 respektive 98% kvar att bygga ut på landsbygden i Skåne och Blekinge. För att nå de uppsatta målen krävs olika åtgärder. Kommuner, byalag, villaföreningar och olika landsbygdsprojekt är viktiga aktörer vad gäller bredbandsutbyggnaden på mindre orter och på landsbygden. Det har kunnat konstateras att antalet pågående och genomförda byalagsprojekt, åtminstone i Skåne, är lågt jämfört med nationell statistik. Eftersom ett byalagsprojekt är komplicerat både tekniskt, ekonomiskt och bidragsmässigt krävs mycket stöd till byalag och privatpersoner som är intresserade av att driva bredbandsutbyggnadsprojekt på landsbygden. 18

20 Insatsområdet Inkluderande tillväxt bredband omfattar det tematiska målet 2. Att öka tillgången till användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. Insatsområde 5. Hållbar stads- och samhällsutveckling. Insatsområdet omfattar tematiska målen Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation och Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag. Skåne-Blekinge har valt att göra insatser för hållbar stads- och samhällsutveckling utifrån att regionen är en av Sveriges tre storstadsregioner och som sådan präglas av storstadens dualitet. Det är i linje med den prioritering som gjorts i den Internationella innovationsstrategin för Skåne där smarta och hållbara städer är ett av tre prioriterade innovationsområden. Städerna är de viktigaste motorerna i ekonomin samtidigt som staden ofta också är den plats där utanförskapet är som störst och där miljöproblemen är koncentrerade. Likväl är det i städerna som potentialen till att kunna lösa många av problemen finns. Skåne-Blekinge är därutöver, till skillnad från många andra storstadsregioner, en flerkärnig region med korta avstånd mellan de olika städerna. Konsekvensen är att storstadens kombinerade potential och problematik också återfinns i regionens mindre kärnor. I Skåne-Blekinge finns därför ett behov av att stärka de regionala kärnorna och den regionala konkurrenskraften genom att förstärka kopplingen mellan det lokala och regionala. På så sätt kan hela regionen bättre bidra till tillväxt och sysselsättning. 19