Utrymme. Det ordet återkommer STRESSAD TILL SJUKSKRIVNING. 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete

Transkript

1 REPORTAGE Här slipper placerade ungdomar känna sig annorlunda sid IV MAGNUS WALLER vill inspirera till socialpolitisk debatt sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg sidor för dig som arbetar med socialt arbete Många tunga ärenden, besvärligt dataprogram och täta omorganisationer stressade biståndshandläggaren Kicki Jernberg till sjukskrivning. FOTO: JOHAN WAHLGREN STRESSAD TILL SJUKSKRIVNING Biståndshandläggare är en av de yrkesgrupper som har störst risk för att bli sjukskrivna av stress. Kicki Jernberg har varit sjukskriven på grund av utmattningsdepression. Utrymme. Det ordet återkommer skyddsombudet Angie Garcia till flera gånger när hon beskriver den känsla av stress som finns bland biståndshandläggarna på avdelningen för hemvård i Uppsala. Yrket har blivit större. Vi ska utbildas i våld i nära relationer, missbruk, demens, Parkinson. Personalen har fått vidgade uppgifter, men inte mer tid. Det ges för lite utrymme till fördjupning och till att använda nya kunskaper, säger hon. Att det är i en rad kvinnodominerade yrken i välfärdssektorn som

2 Det handlar helt enkelt om att ha för lite tid till sina huvudarbetsuppgifter. risken att bli sjukskriven på grund av stress är störst berättar siffror som Vision sammanställt i rapporten Sjukt stressigt. Dessutom har de stressrelaterade sjukdomsfallen blivit fler under perioden I den grupp där biståndshandläggarna ingår var ökningen 64,4 procent. Carola Löfstrand, Visions arbetsmiljöombudsman 83 procent av socionomerna säger att för hög arbetsbelastning är främsta orsaken till att de inte vill jobba med myndighetsutövning. 68 procent anger stress som orsak och 62 procent för låg lön. Det framgår när 600 socionomer svarat på frågor från Framtidens Karriär. FOTO: COLOURBOX SQ SPANAR Utbildning & Behandling NY BOK! "Bot och bättring" del I & II Handbok i behandlingsvetenskap av missbruk, beroende och ångest. Beställ Bot & bättring och andra titlar av Lennart Bergström på adlibris, bokus eller gmlforlag.se En som drabbats är biståndshandläggaren Kicki Jernberg gick hon in i väggen och blev heltidssjukskriven i tre månader och på deltid i sju månader på grund av utmattningsdepression. Jag kom helt enkelt inte upp ur sängen, säger hon. Hon ser flera samverkande orsaker till att det gick som det gick. Att hela tiden jobba med brukare med stort omvårdnadsbehov är en. Därtill ett dataprogram som hon inte tycker är anpassat för uppgifterna och täta omorganisationer med nya direktiv. Man vet till slut inte om man gör rätt eller inte, säger Kicki Jernberg. Skyddsombudet Angie Garcia delar uppfattningen att det inte är stora braskande omständigheter som skapar stress, snarare långsam nednötning. Folk jobbar sjuka, för om de är hemma så bygger det på arbetsbelastningen när de är tillbaka. Folk sjukskriver sig inte och går inte på utbildningar. Inte av ointresse utan för att det inte finns Carola Löfstrand utrymme, säger hon. Visions arbetsmiljöombudsman Carola Löfstrand säger att erfarenheterna från Uppsala inte är ovanliga. Det handlar helt enkelt om att ha för lite tid till sina huvudarbetsuppgifter. Får man dessutom nya ansvarsområden utan att hinna kompetensutveckla sig uppstår också etisk stress när man oroar sig för att inte kunna göra ett tillräckligt bra jobb, säger hon. Efter sjukskrivningen har Kicki Jernberg succesivt gått tillbaka till jobbet. Nu jobbar hon heltid igen, men säger att hon inte riktigt orkar med. Så Det är inte plötsliga arbetstoppar utan långsam nednötning som skapar stress, säger skyddsombudet Angie Garcia. hon är fortfarande hemma från jobbet då och då, på grund av den utmattning som hon menar på något sätt bitit sig fast. Carola Löfstrand tycker inte att arbetsgivarna ska förvänta sig att den som varit borta för utmattningsdepression ska kunna komma tillbaka och göra samma sak som innan. Eftersom det visat sig att den nivå som arbetsbelastningen låg på innan inte var hälsosam. Hon betonar vikten av en företagshälsovård som medarbetarna kan vända sig till i förebyggande syfte. Det är då den gör bäst nytta, anser hon. Men det är i stället vanligt att problemen individualiseras och att företagshälsovården kommer in först när det redan skitit sig, säger hon. Kicki Jernberg vet vad hon vill förändra för att känna sig mindre stressad: arbetet måste bli mer varierat. Det skulle vara kul att ha lite andra arbetsuppgifter, som att arbeta med uppsökande verksamhet. Sedan tycker jag att våra tre enhetschefer, som vet hur vi har det, borde sitta med i ledningsgruppen, så att den kan bli lite mer verklighetsnära. text Per Jernberg Förslag för ökad trivsel i Lerum Kollektivtrafikkort som löneförmån, träning på arbetstid och kortare arbetsvecka. Det vill Vision i Lerum att kommunen ska erbjuda socialsekreterarna. Det handlar om att minska arbetsbelastningen och om att öka trivseln. Något måste göras för att locka nya medarbetare och för att kunna behålla den personal som redan finns, tycker Visions avdelningsordförande Emma Löwendahl. Hon säger att arbetsgivaren är intresserad av att diskutera frågan, men någon överenskommelse har ännu inte träffats. Kritik mot HVB-regler Föreståndare för HVB-hem som inte bedriver behandling ska inte behöva högskoleutbildning. Den förändringen föreslår Socialstyrelsen i den nya föreskriften för HVB-hem. Vision är kritiskt. Arbetet är så pass kvalificerat att det krävs högskoleutbildning, säger Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på Vision. Förbundet anser även att det behövs tydligare skrivningar kring ensamarbete. För att det ska bli en trygg och säker vård är tillräcklig bemanning en förutsättning. Socialstyrelsen borde ha tagit upp ensam bemanning och pekat på riskerna som finns. Nya socionomer kan för lite NYUTBILDADE SOCIONOMER KAN för lite om äldreomsorg och om verksamhet för personer med funktionsnedsättning. I takt med att det sociala omsorgsprogrammet slagits ihop med socionomutbildningen har kunskaperna om de två verksamhetsgrenarna blivit sämre inom socialtjänsten. Det påpekar Föreningen social omsorg, FSO, i en skrivelse till regeringen och Socialstyrelsen. Vid nära hälften av lärosätena finns inga obligatoriska kurser om äldre eller funktionsnedsättning, hävdar FSO och ifrågasätter därför om socionomutbildningen är en generalistutbildning. Föreningen kräver nu en översyn av utbildningens innehåll. Individens behov styr inte Kommunala insatser inom äldreomsorg och beroendevård styrs för ofta av vad som är bäst för politiska mål i stället för av den enskildes behov. Det skriver Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i sin tillsynsrapport för IVO pekar också på att orosanmälningar inte tas om hand tillräckligt snabbt och att utredningar om barns bästa går för långsamt. Fel larma överallt Att generellt larma dörrar och fönster på ett HVB är inte tillåtet. Det har kammarrätten i Jönköping slagit fast i ett ärende mot Oasen ungdomscenter i Aneby. Larmen behövs för att föreståndaren ska kunna garantera säkerheten, argumenterade Oasen. Tillåtet bara om det gjorts en individuell bedömning som visar att det behövs i ett enskilt fall, enligt kammarrätten. START AV UTBILDNINGAR 20 maj ATU & TBU, STOCKHOLM 03 sep FKTU, STOCKHOLM 09 sep ATU & TBU, MALMÖ 09 sep AHTU, STOCKHOLM 23 apr KBT, STOCKHOLM info@bergstroms.org Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar firar Nanolfsvillan 30 år! Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser tel Asperger & ADHD Utbildningar för personal på många olika orter: aspi.se Asperger-drivet företag! II SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr Tidningen Vision nr SOCIAL QRAGE III

3 SQ UNGDOMSVÅRD VINJETT V Hapz Gani kramar om en av besökarna på De 4 Årstider i Köpenhamn. En mötesplats för barn och unga i familjehem och barnhem. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 3 x HJÄLP ATT TRO PÅ SIG SJÄLVA Många unga på familjehem brottas med känslor av ensamhet och av att vara annorlunda. De 4 Årstider i Köpenhamn har utvecklat metoder för att stärka placerade ungas självförtroende och sociala nätverk. text Sven Rosell foto Kent Klich Det är torsdag, sen eftermiddag. På Köpenhamns gator skyndar folk hemåt efter jobb och shopping. I mötesplatsen De 4 Årstiders lokaler stiger ljudnivån i takt med att allt fler tjejer och killar kliver in genom dörren. I köket råder febril aktivitet. Runt ett bord hugger ungdomar in på bröd, köttbullar och pålägg. Andreas Stibolt Truelsen, 20, är en av stamgästerna som jag får en pratstund med senare på kvällen. Andreas har deltagit i de utvecklingsgrupper som är De 4 Årstiders grundbult. En grupp består av 8 10 ungdomar i samma ålder som träffas för att lära känna varandra och samtala om teman som placerade barn och unga ofta har funderingar kring. De är i åldern år och bor eller har bott i familjehem eller på barnhem. Man lär känna sig själv i gruppen och så förstår man att man inte är den enda i världen, säger Andreas. Banden växer sig starka under de bortåt två år som en grupp hålls ihop, förklarar han. Grupperna träffas var femte helg kring aktiviteter som klättring, cykling eller en resa. Ibland går resorna utomlands vilket är nytt för många. Gruppsamtalen leds av De 4 Årstiders socialsekreterare och tar upp teman som sociala spelregler och självkännedom. Övningar med syfte att stärka självförtroendet är ett stående inslag på programmet. De flesta träffas även här på torsdagarna för att umgås och äta middag. Andreas är enda barnet och skiljdes tidigt från sin alkoholiserade mamma. Som sexåring fick han ringa efter henne på krogen eller fixa något att äta på egen hand. Tills helt nyligen bodde han hos en moster. Vem pappa är vet han inte. Jag har kanske sett honom på bussen någon gång, som han uttrycker saken. I skolan slog uppgivna lärare fast att Andreas inte förmår att lära sig något. Först i sjuan, när han bytt skola, lärde han sig läsa och skriva. Nu bor han i en lägenhet som tillhör De 4 Årstider och har en avlönad praktikplats. Han utbildar sig till plåtslagare. Drömmen är att starta egen plåtverkstad. Det här stället har betytt absurt mycket för mig. Terese som startat det här kallar jag för Moder Teresa. Jag var ett riktigt problembarn tidigare. Andreas har besökt De 4 Årstider varje torsdag i elva år. Det finns inget som kan konkurrera med samvaron här, tycker han. Nu är han mentor för några av de yngre som deltar i mötesplatsens grupper. Dom kan fråga mig till råd. Jag har ju varit i samma situation som dom. Vänskapen med andra unga som har varit eller är placerade är viktig. Svårast för Andreas är jular och födelsedagar. Då har han alltid varit orolig för om mamma ska komma ihåg honom, kommer hon att ringa?, får jag någon present? Signe Christensen, 20, tycker att det känns bra att möta andra unga som växt upp i familjehem. De behöver ingen förklaring. Hon har bott på barnhem i två omgångar och i ett familjehem. I tolvårsåldern flyttade hon SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V Om du har en dålig dag finns det alltid någon att prata med. tillbaka till sin pappa och har nu egen bostad. Andra jämnåriga har ofta svårt att förstå att det finns de som inte kan bo hos sina biologiska föräldrar, säger hon. Jag har fått väldigt mycket hjälp här, inte minst med allt praktiskt. Signe har fått ekonomiskt stöd för att kunna gå på gymnasiet och på en utbildning i näringslära. Hon studerar nu till grundskollärare. De 4 Årstider har hjälpt henne att söka pengar från fonder. När jag kommer hit fyra fem timmar på torsdagarna kan jag koppla bort allt annat. Jag njuter av att bara umgås med de andra, säger Signe. Eva, 18, tillhör också de som helst tillbringar torsdagskvällarna på De 4 Årstider. Det har hon gjort sedan hon var 8 9 år. Sedan tio år bor hon på barnhem tillsammans med sin två år yngre syster, men inom kort ska hon flytta till egen bostad. Stämningen här är härlig. Om du har en dålig dag finns det alltid någon att prata med. Eva berättar om en tuff uppväxt som satt ärr i själen. Samtidigt har åren på barnhem och stödet från De 4 Årstider gjort henne stark. Hon avskyr när folk tycker synd om henne. Det går bra i skolan, hon ska studera sociologi efter gymnasiet och vill bli politiker eller skådespelare. Stine Filholm På torsdagskvällarna är det öppet hus. Då finns det alltid någon att prata med. Jag vill också gärna hjälpa folk och göra världen till ett bättre ställe. Omgivningen tror ofta att placerade barn är problembarn, påpekar Stine Filholm, som är socialsekreterare på De 4 Årstider. Hon leder grupper med unga och är kontaktperson till två av de unga som kommer hit. I hennes senaste grupp var deltagarna år. Det är en enorm sorg att inte ha mamma och pappa, men här inser man att man inte är ensam om att ha det så, säger hon. Mötesplatsens gruppaktiviteter ger kunskaper och social samvaro. De fungerar som en dörröppnare och ger gemensamma upplevelser att samtala om. Även om placeringarna fungerat bra så känner många sig annorlunda och ensamma innerst inne. I grupperna hittar de unga starka sidor hos sig själva och varandra. Där kan alla tala fritt om hur det är att bo i familjehem eller på barnhem och om det svek som de upplevt från sina föräldrars sida. De 4 Årstider ger ett stöd in i vuxenlivet. Stödet kan behövas lång tid efter det att den unge flyttat från familjehemmet för den som inte har någon förälder att vända sig till. Ovan. Andreas Stibolt Truelsen skojar med Stine Filholm. Han har besökt De 4 Årstider i elva år. Nu är han mentor i verksamheten. Till vänster. Sophie Nimb Bennekov och Aksel Johansen är besökare och Stine Filholm socialsekreterare och en av de som leder De 4 Årstiders gruppverksamhet. DE 4 ÅRSTIDER De 4 Årstider startades 1995 av Terese Mersebak, då familjehemsinspektör i Köpenhamn. Hon samlade placerade barn i en grupp för att de där skulle kunna dela sina tankar med jämnåriga med liknande bakgrund. Deltagandet är frivilligt. Externa utvärderingar har visat att de som deltar har förbättrat sina skolresultat. Projektet permanentades FOTNOT: EVA VILL BARA FRAMTRÄDA MED SITT FÖRNAMN. BARNHEM (ELLER DYGNINSTITUTIONER ) ÄR VANLIGARE I DANMARK ÄN I SVERIGE, MEN ANDELEN PLACERINGAR DÄR MINSKAR. Beroendevård för vuxna För män och kvinnor i underbar miljö på Frälsningsarmens ö mitt i Mätaren KURÖN Hoppets ö Individuell behandling Unik trygghet och kontinuitet i en fantastisk behandlings-miljö sedan 1912 Kvinnor i behandling Kontakta oss för ytterligare information På Kuröskolan - Datorkunskap - Marin och sjöfart - Trädgård o skog - lnlärning-minnesträning Familjeklubbar - Skolning i självhjälp under behandling - Familj och anhörignätverk aktiveras - Starta familjeklubb i din kommun! - Utbildning och studieresor. Ta kontakt för info Lediga tjänster Är du intresserad att jobba på Kurön, gå in på: eller och rubriken Lediga tjänster Kontakta oss Gunilla Blom (växel) info@kuron.se VI SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr

5 SQ MÖTER Inspirerar till debatt om jobbet Magnus Waller är med och organiserar Maivors sociala salong. En mötesplats som vill inspirera till alternativa synsätt i socialt arbete. Vad är en social salong? Det är en mötesplats för att föra samtal om socialt arbete. Någon inleder under ett ämne som sedan diskuteras. Det ska inte vara någon föreläsning och inte akademiskt. Det viktiga är att det sker i Maivors anda. Vem är Maivor? Maivor Gustafsson var socialarbetare i Stockholm och blev också stadsdelsdirektör. Hon var starkt engagerad i att förändra det sociala arbetet. Bland annat skapade hon öppna mötesplatser, av den typ som ofta kallas familjecentraler. Att arbeta i hennes anda är att ge klienterna hopp och att vara snäll, eller professionsnäll som Maivor kalllade det. I en tid när det sociala arbetet präglades allt mer av olika metoder och manualer var hon noga med att också betona grunden för det sociala arbetet som är möten och bemötande. Hon gick bort Vad gör ni? Vi vill, i en fri och öppen diskussion, belysa aktuella socialpolitiska frågor. Salongerna har haft teman som Lojal, tyst och lydig och Tiggeri på gator och torg. Vem är välkommen? Det är en öppen verksamhet, alla är välkomna. Vi har kontakt med cirka 300 aktivt intresserade. Till salongerna brukar det komma ett 30-tal personer. En viktig ingrediens är att det bland deltagarna finns en otrolig kompetens och erfarenhet. Flera är tidigare chefer. Som yrkesverksamma har de varit bundna till olika riktlinjer, men nu är de fria att prata. Vad vill ni åstadkomma? Vi vill inspirera till alternativa synsätt i socialt arbete som kan innebära att socialtjänsten blir något som medborgarna vill ha, inte bara är tvungna att söka sig till. text Per Jernberg foto Rickard Kilström Magnus Waller arbetar på Stockholms socialförvaltning med stadsdelsövergripande utvecklingsfrågor och är vid sidan av jobbet engagerad i Maivors sociala salong. Kommande program finns på maivorssalong.se. VIII SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr