Standard för Styr-och regler

Transkript

1 Årjängs kommun Samhällsbyggnadskontoret Standard för Styr-och regler Reviderad Fastställd utgåva nr 1, Årjäng Samhällsbyggnadskontoret Box 906 Storgatan Årjäng 1

2 REVIDERINGSHISTORIK Signatur Anmärkning Datum Utgåva nr Arbetsex Arbetsex Arbetsex Arbetsex Granskningshandling Förhandskopia Fastställd utgåva 1.0 2

3 Innehållsförteckning Revideringshistorik Inledning... 4 Syfte... 4 Kravspecifikation... 4 Allmänt Systemuppbyggnad mot överordnade system, DHC 3.0 Bilduppbyggnad i DHC och WEB-DUC 4.0 Apparatskåp, (konstruktion och uppbyggnad) 5.0 DUC:ar eller PLC:n 6.0 Yttre komponenter, (placering och prestanda) 7.0 Nätverk, bussystem och tillhörande kablage 8.0 Utförande av funktioner för styr och övervakning. 9.0 Elinstallationer 10.0 Driftlarm, larmlista 11.0 Märkning, dokumentation och funktionsavprovning 3

4 1.0 INLEDNING Syfte Samhällsbyggnadskontoret ställer följande krav och direktiv för arbete inom aktuellt teknikområde eller projektledningsarbete för rätt förvaltningsfunktion i bruksskedet. Syftet är att få en ökad förståelse för optimal och ändamålsenligt funktion under brukar- och förvaltningsskedet. Kravspecifikation Standarden skall följas genom alla skeden i byggprocessen samt under förvaltningsskedet. Standarden utgör ett minimikrav tillsammans med svensk bygglagstiftning, avsteg får endast utföras med beställarens skriftliga godkännande. Allmänt Standarden gäller vid ny-, till- och ombyggnationer och ligger till grund för ett rationellt driftskötsel- och förvaltning. Standarden utgör en del av byggprocessen så väl i förfrågnings- som produktionsskedet och samspelar där vid med projektets Administrativa Föreskrifter (AF) och övriga tekniska kravbeskrivningar. 4

5 2.0 Systemuppbyggnad mot överordnat system, DHC. Systemlayout. 2:1 Allmän orientering På brandstationen finns huvuddator för kommunikation med fastigheternas datorundercentraler genom kommunens TCP/IP nätverk. Nätverket administreras av Kommunens IT-enhet. Övervakningsprogrammet är Citect ver SP3. Inom driftsorganisationen finns styr och reglertekniker som ansvarar för driftsövervakningens funktioner och utgör kontakten med våra styrentreprenörer. Vid behov skall styrentreprenören samråda med våra kontaktpersoner: Per Wahlström, mob :2 Framtidsvision Parallellt med våra DHC-datorer kommer vi att på prov förse några lämpliga fastigheter med WEB-DUC:ar eller PLC:n med webbgränssnitt. Till dessa anläggningar kommer eventuellt en webbserver att installeras, för hantering av driftlarm och statistik mm. Tekniken kommer att utvärderas och förhoppningen är att få en enklare och billigare lösning på vår driftsövervakning. Med denna teknik i våra fastigheter räknar vi med att kunna använda en standardwebbläsare för presentation av nödvändig driftsinformation. Alla system kan då nås från samtliga PC-datorer som i dag finns anslutna till nätverket utan fördyrande programlicenser eller DHC. Vi önskar därför att leverantörer som har kunskapen och tekniken, tillför oss förslag på systemlösningar som kan gynna denna utveckling. 5

6 2:3 Syfte med det överordnade systemet Syftet är att uppnå en optimerad övervaknings- och systemintegration till lägsta möjliga investeringskostnad utan att göra avkall på funktionskraven. Driftsövervakningen skall vara lättanvänd och väl anpassad till vår driftsorganisation. Hela systemet skall konstrueras och byggas med största möjliga skalbarhet, flexibilitet och öppenhet samt i möjligaste mån vara bakåtkompatibelt. 3.0 Bilduppbyggnad i DHC och WEB-DUC. 3.1 Översiktsbild Översiktsbild skall finnas för representation av hela fastigheten och åskådliggöra översikt och placering av samtliga aggregat och övervakad utrustning. Översiktsbild skall innehålla: Länkytor eller knappar som vid påverkan öppnar önskad processbild. Översikt av tidkanaler med direktlänk till berört tidsschema. Populärnamn och fotografi på berörd byggnad (fastighet). Översiktsbild med aggregatplacering och installationer. 3.2 Processbilder Flödesbilder skall utformas konsekvent och med ren struktur, samt i mesta möjliga mån följa tillhörande standard. I samtliga bilder skall klart framgå vad varje enskild bild åskådliggör enligt följande: fastighet, anläggning, aggregat, apparatskåp och DUC:nr. Grundläggande färger i flödesbilder och driftkort skall vara enligt CIFAS standard. Driftkort och funktionstexter skall finnas tillgängliga via Citect för respektive flödesbild. 6

7 Exempel på processbild. 3.3 Övriga bildvisningsfunktioner För fullgod driftsövervakning skall även följande grafiska funktioner finnas: Larmlista med tillhörande historikfunktioner. Presentation av loggade processvärden, såväl grafiskt som tabellformat. Presentation av händelser i systemen med spårning i realtid. (Inmatade operatörskommandon, kommunikationsproblem, larm mm.) 4.0 Apparatskåp. 4.1 Uppbyggnad och konstruktion Gällande el-föreskrifter och maskindirektiv skall följas vid skåpkonstruktion och byggnation. (Kapslingsklass, arbetsutrymme, personskydd, brandrisk, EMC, CE). Apparatskåp utförs för 5-ledarsystem och säkringslös kraft, samt automatsäkringar för manöverkretsar. Kraftmatningens fasledare direktansluts till apparatskåpets huvudbrytare, dock skall slinga göras så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. Styrentreprenören skall samråda med med el-installatören för val av kabel och anslutningstyp. Samtliga komponenter i apparatskåpet skall vara beröringsskyddade och i sig själv ha tillräcklig skyddsform utan extraskydd. Skåpet skall vara av lackerad plåt med helsvetsade fogar och försluten bakdel, samt försett med invändig montageplåt för komponenter. Skåpet väljs som golv- eller väggmodell och utrustas med enkel- eller dubbeldörr efter behov och monteringsutrymme. Skåpet dimensioneras med 20% ledigt reservutrymme för respektive apparattyp. Anslutningsflänsarna skall även dom dimensioneras för 20% ledigt reservutrymme. Apparatskåp utförs som golv eller väggmodell beroende av behov och montageutrymme, samt monteringssätt. Transportväg till uppställningsplatsen skall klargöras och fastställas innan tillverkning påbörjas. 4.2 Monteringssätt Golvskåp skall monteras på sockel och väggskåp monteras på väggskenor alternativt direkt på vägg med tillhörande montagevinklar. Fabrikantens montageanvisning samt väggmaterial skall alltid vara vägledande. Skåpdörr/dörrar skall alltid väljas så att den/dessa kan öppnas helt, utan hinder från övrig utrustning som finns, eller kommer att monteras i apparatrummet. På apparatskåpets överdel skall en eller flera utbytbara anslutningsflänsar monteras efter behov. Flänsarna skall ha standardmått. Om multiflänsar används skall dessa kompletteras med leverans av lösa extrapluggar. Outnyttjade genomföringar eller flänsurspårningar skall blindas/pluggas. 4.3 Skåpventilation Apparatskåp som innehåller känslig elektronikutrustning, exempelvis DUC eller reglercentral, nätaggregat mm. förses vid behov med mekanisk ventilation. Ventilationen skall bestå av en eller flera termostatstyrda (sugande) apparatskåpsfläktar som monteras i skåpets övre sida/sidor, samt intagsgaller med filter i skåpets 7

8 nedre del. Temperaturen i apparatskåpet får inte överstiga 35 ºC 4.4 Skåpuppvärmning Apparatskåp som monteras i kallt utrymme skall förses med termostatstyrt värmeelement och dimensioneras efter komponenternas behov. Elementet monteras i skåpets nedre del för att uppnå bästa konvektion. 4.5 Övrig miljöpåverkan Om montageplatsen medför risk för andra fysikaliska påfrestningar skall dessa tas med vid val och konstruktion av apparatskåp. Exempelvis korrosiv miljö mm. 4.6 Skåpbelysning och vägguttag Skåpet förses med invändig belysning som styrs av dörr, samt ett jordat tvåvägsuttag 230V~ med jordfelsbrytare som allt matas från annan yttre elcentral. Komponenterna skall märkas tydligt med varningstext på gul skylt Främmande spänning + elc.+ säkr.nr. 4.7 Komponentval manöverapparater. För att uppnå största möjliga enhetlighet i våra anläggningar ser vi gärna att styrinstallatören i första hand väljer några av följande fabrikat vid skåpbyggnationen: K&N, K&M, Schneider, Siemens, ABB, Crouzet 4.8 I apparatskåpsfront monteras: Operatörspanel för DUC/PLC Serviceomkopplare (1st för respektive ventilationsaggregat). Lägen: Service/Drift 4.9 I apparatskåp monteras: Huvudbrytare (lastbrytare), låsbar i frånläge Jordskena med överfall som placeras i skåptak (skall ha min. 20% lediga anslutningar i reserv) Automatsäkringar (dimensioneras enligt belastningsbehov) Kontaktorer Mjukstartsapparater (för motordrifter >2 kw) Montageskenor (monteras på bottenplåten) Motorskyddsbrytare Kontaktormotorskydd Hjälprelän för manöver mm. (sockelmonterade, industristandardutförande) 2st Hjälprelän för summalarm-a och -B (med vardera 3st växlande kontakter) som skall styras av digitala utgångar i DUC/PLC. Kontaktfunktioner: 1sl. kontakt 1vxl. kontakt ansluten till plint i AS. (till larmsändare mm). 1vxl. kontakt i reserv för internt behov i AS. Tidrelän (vid behov), (sockelmonterade, industristandardutförande) Strömrelän (till enfasdrifter) Rökdetektorcentral Transformator 230/24V~ för ställdon (överdimensioneras med min 20%) Transformator/nätaggregat för DUC/PLC (överdimensioneras med min 20%) Nätavstörningsfilter (om behov bedöms föreligga) Kabelkanaler av PW-typ eller likvärdig (fylls till max 80% ) Radplint (grupperas spänningsvis). Får inte vara av våningstyp. Plint för fältbussanslutning monteras längst till höger i skåpet. 8

9 Bussanslutningen skall också vara försedd med en extra uppsättning plint som kopplats parallellt med de ordinarie bussplintarna. (För tillfällig inkoppling av servicedator mm). Plintmärkningar (monteras på plintens över- och undersida) Kabelmärkning av typ Partex eller likvärdig (placeras enhetligt för avläsning från ett och samma håll, vänd lika som plintmärkning). Ledare för skyddsjord (jordskena-apparatskåp-skåpdörr/dörrar) Förbindningen mellan apparatskåp och dörr/dörrar skall utföras med kopparfläta! Gruppförtäckning, I/O förteckning till DUC/PLC, Förteckning över kabelfärger. Ritningsficka med tillhörande apparatskåpscheman. Komponentmärkningar (utförs med på separat förhöjd montageskena/list). Erforderligt förbindningskablage som utförs med RK-typ (dimensioneras till ändamålet och efter gällande föreskrifter). Förbindningskablage utförs med kabel- och plintfärg enligt nedan: Kabelfunktion: Kabelfärg: Plintfärg: Plintmärkning: Skyddsledare Grön/gul Grön/gul Fasledare 400/230V~ Svart Grå Nolledare Blå Blå Styrkabel <75V Brun Gul Larm Röd Gul Fältbusskabel Grå Gul Allt internt kablage i apparatskåp skall kabelmärkas. Direktanslutna kablar mot plint märks med berört plintnummer och övriga med nollnummer. Alla kabelmärkningar skall finnas med i apparatskåpsritningarna. Färgmärkning för internt kablage i apparatskåp skall klargöras med skylt på insida av skåpdörr. 5. DUC eller PLC-utrustning 5.1 Placering och uppbyggnad Samtliga I/O-moduler, CPU och kommunikationsenheter som tillhör DUC eller PLC utrustning monteras på bottenplåt eller insida av dörr i apparatskåp enligt respektive fabrikants anvisning. (För dörrmontage förutsätts att dörren avsetts för detta). Till DUC eller PLC skall också en operatörspanel anslutas. Varje apparatskåp som innehåller en eller fler DUC/PLC skall alltid förses med operatörspanel. Om fler DUC/PLC:n finns monterade i samma apparatskåp skall dessa kopplas ihop till en gemensam operatörspanel. Undantag kan endast göras när samma apparatrum/lokal har mer än ett apparatskåp som tillhör samma styr/reglersystem, eller när enheter för distribuerat I/O används. Om sådant behov finns skall utförandet alltid göras i samråd med oss. Operatörspanelen fälls in i apparatskåpets dörrfront och skall vid det färdiga montaget vara placerad cm från golv. -Operatörspanel med teckendisplay/knappsats skall innehålla en bakgrundsbelyst display med minst 4 rader x 20 tecken. Den skall också vara utrustad med en lättmanövrerad knappsats där antalet tangenter/tryckknappar anpassats till föreskrivna funktioner. Erforderliga åtgärder skall vidtas för att förhindra reflexer från t.ex. rumsbelysning mm. som märkbart kan försämra teckendisplayens läsbarhet. 9

10 Operatörspanelen skall klara klimatet på montageplatsen, skärmens/displayens läsbarhet får inte försämras av exempelvis för låg omgivningstemperatur eller luftfuktighet. Panelens täthetsklass skall anpassas till rådande krav för montageplatsen. 5.2 Prestanda DUC eller PLC samt I/O- och kommunikationsmoduler skall dimensioneras för de föreskrivna styr och reglerfunktionerna samt ett extra kapacitetsutrymme som skall omfatta följande: Extra I/O bestående av: 2 DI, 2 DU, 2 AI, 1 AU för varje ventilationsaggregat. Bestyckningen skall vara hårdvarumässigt levererad och installerad. 2 DU / DUC som reserv för belysningsstyrning eller dyl. Bestyckningen skall vara hårdvarumässigt levererad och installerad. Utgångar skall vara färdigprogrammerade med varsin tidkanal i DUC. Tidsfunktionen skall innehålla dygns-/vecko- /och årsfunktion. Erforderlig extra processorkraft i CPU:n samt minneskapacitet för att hantera ovan nämnda I/O och utökad programvara. Tillräcklig kommunikationskapacitet för gränssnitten mot fältbussnät och TCP/IP-nät så att ovan nämnda utbyggnad kan göras utan avkall på kommunikationen. Om in- och utmatningar sker genom annan DUC/PLC än den som exekverat programmdelen skall överföringen verifieras så att full funktionalitet kan säkerställas. 5.3 Kommunikationsgränssnitt DUC/PLC skall i första hand vara utrustad med inbyggd nätverksanslutning (TCP/IP) för sammankoppling med övervakningsnätet. I andra hand kan lös kommunikationsmodul accepteras. DUC/PLC ska vara utrustad med anpassningsbar modulteknik som medger uppkoppling till vald fältbusstyp och protokoll. Möjlighet för framtida utbyggnad och samtidig anpassning till flera fältbusstyper bör finnas. 5.4 Signalstandard för I/O In och utgångssignaler skall utgöras av standardiserade format. Exempelvis för: -analog utgång: 0-10V -analog givaringång: Pt100, Pt1000, Ni1000, Termistor, Termoelement, m.fl. Samtliga in och utgångssignaler skall vara väl anpassade till sitt ändamål så att auktoriteten inte begränsas av för låga eller höga tröskelvärden. Alla signaler som indikeras i operatörspanel och DHC skall ha rätt fysikalisk måttangivelse. Analoga visningsvärden skall avrundas enligt följande: -temperatur (ºC): en decimal (tiondels grad) -fukt (RF%): heltal -CO2 (P): heltal -utsignal (%): heltal 5.5 Manuell styrning av utgångar Manuell överstyrning av samtliga utgångar skall kunna göras genom operatörspanel och DHC. Utgångsmoduler skall vara försedda med omkopplare och potentiometer för möjlighet till manuell påverkan av samtliga DU och AU. Vid aktiverad överstyrning skall detta indikeras i operatörspanel och DHC. 10

11 5.6 Logg- och trendfunktioner med lokal lagring DUC/PLC skall förses med lokal logg- och trendfunktion med plats för lagring av samtliga I/O:n och variabelvärden. Alla värden skall kunna överföras till DHC och Webbserver vid senare valda tider. Logg- och trendintervallet skall kunna registrera såväl snabba förlopp (sekundintervall) som tröga förlopp (årsintervall). Värden skall lagras cykliskt så att överskrivning av de äldsta värdena sker med nya efter hand när lagringsutrymmet blivit fullt. Följande kapaciteter vid lokal lagring skall minst uppfyllas: - antal mätvärdeskanaler: samtliga I/O + 20% reservutrymme - antal lagrade heltalsvärden: st - antal lagrade larm: hela anläggningen + 20% reservutrymme Presentation av mätresultat skall kunna framställs som grafiska kurvdiagram samt numeriska tabeller. Visning skall kunna göras i operatörspanel likväl som i DHC och webbläsare. 5.7 Intern och extern övervakning Intern hård och mjukvara skall vara försedd med övervakningsfunktioner som indikerar felaktigheter och larmar vid problem. Övervakningsfunktionen skall också indikera otillåtna värden på ingångarna samt utebliven kommunikation (handskakning) mellan anslutna bussenheter. 5.8 Automatisk återstart I händelse av strömavbrott skall DUC/PLC alltid återstarta automatiskt efter spänningsåterkomst. Programexekveringen skall återgå till ett utgångsläge som garanterar rätt uppstartsförlopp. 5.9 Strömförsörjning Strömförsörjning av DUC/PLC anpassas till vald utrustning enligt fabrikantens anvisningar. Dock skall transformator eller nätaggregatets kapacitet överdimensioneras med minst 20% och alltid vara fast ansluten. Strömförsörjningen skall avsäkras enligt fabrikantens anvisningar. Automatsäkringar kan med fördel användas. Jordförbindning av sekundärsida skall utföras enligt fabrikantens anvisning. Styrentreprenören skall försäkra sig om att inkommande nätanslutning uppfyller kraven som ställs i avseende av störningar för såväl intern som extern uppkomst. Om störningsrisk bedöms föreligga, skall väl anpassat nätavstörningsfilter monteras Övrigt I/O lista skall finnas monterad direkt på DUC/PLC eller monterad i anslagsram på insida av apparatskåpsdörr. Strömavbrott får inte orsaka minnesbortfall i DUC/PLC. I första hand skall därför arbetsminnet vara av resistent typ, (flasch-typ). I andra hand kan batteribackup godtas om tydliga instruktioner upprättas för batteribyte. Synkronisering av realtid i DUC/PLC skall ske automatiskt genom nätverksuppkopplingen. Vid omladdning av programvara i DUC och DHC eller andra enheter i systemen skall trend- och loggvärden säkerställas genom backup, innan andra åtgärder utförs. Programmeraren skall alltid tillse att befintliga data inte går förlorade vid ingrepp i anläggningen. 11

12 6.0 Yttre komponenter 6:1 Generella krav för val och monteringssätt av givare Givarmontering skall alltid följa leverantörens instruktioner och att följande krav uppfylls: Givarplacering skall alltid väljas omsorgsfullt så att en optimal funktion nås och ändamålet med givaren uppfylls. Val av givarens mätområde skall alltid anpassas för tilltänkt ändamål. Givare med tillhörande kablage skall skyddas mot mekanisk åverkan om risk finns. Skydd utförs med lämplig skyddsanordning. Givare som monteras i isolerade rör skall förses med förhöjningsdel så att hela anslutningsdelen hamnar ovanför isoleringen. Givarens kappslingsklass skall uppfyllas och anpassas till berörd montageplats. Temperaturgivare monterad i tilluftskanal efter, eller i ventilationsaggregat som innehåller vätskeburet kylbatteri kan påverkas negativt av batteriets egenuppvärmning. Erforderliga åtgärder skall därför göras så att exempelvis självsvängning i reglering, eller uppstartsproblem förhindras. Val av givartyp skall alltid göras med hänsyn till vilket medium som givaren förväntas arbeta i, samt anpassning till berörd DUC/PLC- utrustning. I första hand skall alltid standardiserade givare användas. 6:2 Grundläggande krav för de vanligast förekommande analoga givare - Kanaltemperaturgivare: Tidskonstant < 60s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. - Utetemperaturgivare: Skall alltid placeras på byggnads norrsida. Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. - Rumstemperaturgivare: Givaren skall alltid monteras på innervägg i rum och på en höjd av ca. 1,7 m över golv. Inverkan från vägganliggning skall vid behov elimineras med hjälp av distansmontering. Tidskonstant < 15 min, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. - Frysvaktsgivare: I första hand direktmonteras givaren i värmebatteriet på avsedd plats och enligt aggregattillverkarens anvisning. I andra hand monteras givaren med hjälp av en gängad rörmuff som svetsas fast i direkt anslutning till batteriets returledning. Rörmuffen fastsätts på sådant vis att givaren pekar motströms i rörledingen. Givaren levereras av styrentreprenören som också ansvarar för rätt placering. Givaren skall monteras av rörentreprenören efter anvisning. Tidskonstant < 30s, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. - Dyktemperaturgivare: Givare ämnade att installeras i hydrauliska system för värme- och luftbehandlingsanläggning skall alltid monteras med avsett dykrör. Montering skall alltid följa tillverkarens anvisning. Givare och dykrör levereras av styrentreprenören som också ansvarar för rätt placering. Givaren skall monteras av rörentreprenören efter anvisning. Tidskonstant < 30s inkl. dykrör, mätnoggrannhet < +/-1ºC inom mätområdet. - Differenstryckgivare (luft): 12

13 Givaren skall vara utrustad med display för visning av ärvärde i Pa. Visningsvärde (ärvärde) skall vara dämpat för att undvika avläsningsproblem. (Krav och prestanda är ej fastställda). - Fuktgivare: (Krav och prestanda är ej fastställda). - CO2 givare: I första hand skall CO2 givare av fabrikat ABC Logic användas. Likvärdig givartyp av annat fabrikat kan accepteras, men likvärdighet skall då styrkas genom teknisk dokumentation från tillverkaren. Kalibreringsbehov och mätnoggrannhet skall alltid anges i dokumentationsdel. - CO givare: (Krav och prestanda är ej fastställda). - Rökdetektor: Detektor skall i första hand vara av fabrikat Calectro eller likvärdig. För kanalmontering skall typ Uniguard användas, och för takmontage kan lös detektor med sockel användas. Oavsett fabrikat skall alltid detektorn vara av optiskt utförande. I enstaka anläggningar måste Unigard-detektor kompletteras med fläktenhet för att erhålla funktionskraven. - Närvarogivare: (Krav och prestanda är ej fastställda). - Ljusgivare (Lux-givare): (Krav och prestanda är ej fastställda). 6:3 Ställdon Ventil- och spjällställdon skall alltid dimensioneras och anpassas till användningsområde och vald funktion. Spjällställdon skall alltid vara utförda för direktmontage på spjällaxel och ha fjäderretur vid spänningsbortfall. Ventilställdon skall vara så konstruerade att handmanövrering av ventil kan göras. Styrentreprenören levererar och monterar alltid ställdonen, utom i undantagsfallet enligt följande: Undantag skall endast göras när brand- och rökgasspjäll skall installeras. I detta fall levereras spjäll och ställdon hopmonterade som en enhet. Spjällenheten levereras och monteras i ventilationssystemet av ventilationsentreprenören. Styrentreprenören och ventilationsentreprenören skall alltid samråda för val av enhetens funktion, anpassning och prestanda. Styrentreprenören skall alltid ansvara för, och utföra elektrisk inkoppling av spjällenheten till DUC/PLC. 6:4 Frekvensomriktare Frekvensomriktare levereras alltid av samma entreprenör som levererar enhet med den tilltänkta motordriften. All varvtalsreglering skall ske genom användande av frekvensomriktare och i första hand monteras som lös enhet på fläktrumsvägg eller stativkonstruktion intill berörd fläkt (aggregat). Frekvensomriktaren skall vara utrustad med operatörspanel som har display och erforderlig knappsats. Displayenheten skall kunna visa utfrekvens, motorström samt eventuella drift fel. Som ett andra alternativ kan frekvensomriktaren vara direkt påbyggd på fläktmotorn 13

14 eller monterad innanför aggregathölje. Detta alternativ väljs alltid i andra hand och om det första alternativet är helt uteslutet. Oavsett vilken typ av frekvensomriktare som avses skall styrentreprenören alltid klargöra att vald utrustning kan integreras till DUC/PLC och vald funktion. Om frekvensomriktaren utgörs av lös enhet skall styrentreprenören montera, och elektriskt ansluta denna till berört apparatskåp och DUC/PLC. I de fall frekvensomriktaren levereras som påbyggd enhet till respektive motordrift skall styrentreprenören elektriskt ansluta och inkoppla utrustningen till berört apparatskåp och DUC/PLC. Frekvensomriktaren skall alltid uppfylla gällande el- och avstörningskrav och inkopplas efter fabrikantens anvisningar. Utrustningen skall alltid föregås av säkerhetsbrytare och kopplas manövermässigt med förreglingsfunktion. (Utförs med lastbrytare). 6:5 Shuntgrupp, reglerventil och cirkulationspump Ställdon till prefabricerad shuntgrupp, eller lös reglerventil skall alltid levereras och installeras av styrentreprenören. Lös cirkulationspump skall levereras och monteras av rörentreprenören. Styrentreprenören skall elektriskt installera cirkulationspump och respektive startutrustning. Startutrustningen skall normalt vara monterad tillsammans med DUC/PLC- utrustning i gemensamt apparatskåp. Styrentreprenören skall leverera och installera anpassat ventilställdon med tillhörande montagetillbehör, så att avsedd funktion uppnås. Ställdonet bör vara av samma fabrikat som ventilen. Avsteg kan endast göras i de fall montagesats med väl anpassad adapter monteras. Vid behov skall styrentreprenören alltid samråda med rörentreprenören så att missanpassning elimineras. 14

15 6:6 Timertryckknapp med indikering Timertryckknapp skall utgöras av tryckknapp och driftindikering med grön lysdiod. Indikeringen kan vara inbyggd i tryckknapp eller monterad som lös enhet. Komponenterna skall vara monterade i anpassad kapsling, eller fällas in i väggdosa. 6:7 Säkerhetsbrytare Alla 3~ motordrifter skall föregås av säkerhetsbrytare och vara av typ lastbrytare. Brytaren skall vara försedd med låsbart frånläge och slutande hjälpkontaktfunktion för manöveråterföring. Brytaren skall alltid kopplas manövermässigt till DUC/PLC eller annan hårdvara för att uppnå förreglingsfunktion. 7.0 Nätverk, bussystem och tillhörande kablage 7.1 Kommunikation mot övervakningsnätet och DHC-datorer Kommunikation mellan DUC/PLC-nivå och DHC-datorer skall ske över Årjängs kommuns övervakningsnät med TCP/IP protokoll och fasta IP-adresser. IP-adresser samt övriga nätverksparametrar tillhandahålls av IT-enheten. Kommun. Referens: Jörgen Paulsson. I de enskilda fall då övervakningsnätet saknas i fastigheten skall annan eventuell lösning diskuteras med våra styr och reglertekniker. Installation av kablage för nätverksanslutning i fastigheterna skall utföras av behörig nätverksinstallatör och beställes av oss. Nätverksinstallatören monterar ett nätverksuttag i det apparatskåp i anläggningen som har den nätverkskommunicerande DUC/PLC:n. Förbindningen mellan nätverksuttag i apparatskåp och DUC/PLC utförs av styrentreprenören. 7.2 Kommunikation på fältnivå Kommunikationen mellan DUC/PLC:n samt I/O-moduler på fältnivå sker med varje fabrikants egna protokoll. Dock godtas inte annat än öppna och standardiserade protokoll. Vedertagna standardprotokoll för busskommunikation är: LonWorks Profibuss Modbuss Bacnet Lon/Backnet TCP/IP (gäller Webb-DUC) 15

16 Val av kablage samt förläggningssätt skall anpassas till fabrikantens anvisning och gällande standard för berört protokoll. Anpassningen skall gälla alla byggnadsdelar och typer av utrymmen i fastigheten. Placering samt val av terminering skall anpassas enligt fabrikantens anvisning, för berört protokoll. Fältbussnätverket skall dimensioneras så att maximal prestanda uppnås och att eventuell framtida utbyggnad kan utföras utan avkall på funktioner. Nätverkstopologi för fältnivå skall framgå av dokumentationsdel tillhörande styrentreprenad för apparatskåp. Prefabricerade ventilationsaggregat och utrustningar som monteras skall innehålla integrerad styrutrustning och kommunikationsmodul som hanterar ett eller flera av ovan nämnda protokoll. Samtliga parametrar skall vara åtkomliga via fältbussanslutningen. Beroende på vald utrustning, fältbusstyp och topologi skall den prefabricerade utrustningen anslutas till något av följande alternativ: 1. Ansluts till lämpligt placerad DUC/PLC- utrustning för signalbehandling enligt funktionsbeskrivning, samt vidarekopplad till överordnat system. Anslutning och kommunikation mellan prefab. utr. och PLC/DUC görs via fältbussen. (Kompilering mellan olika protokoll bör undvikas). 2. Ansluts direkt till övervakningsnätet inom fastigheten via webbgränssnitt (TCP/IP) och egen fast IP-adress. Finns flera prefabricerade enheter av samma typ inom fastigheten skall dessa sammankopplas så att gemensam IP adress kan användas. I denna lösning skall den prefabricerade styrutrustningen helt i sig själv innehålla samtliga hård- och mjukvarubestyckning som krävs till föreskriven funktion. Detta inkluderar även dynamiska flödesbilder. I detta alternativ skall val av övervakningsmetod väljas i samråd med oss. Alternativen är: - att använda någon av de befintliga DHC-maskinerna. - att anpassa funktionen till en eventuell framtida webbserver. - att enbart använda sig av den webbläsare som erhålls i samtliga kontors- PC:n som är anslutna mot det övervakningsnätet. Styrentreprenören skall i samtliga installationsfall enligt ovan, alltid ansvara för att alla funktioner enligt beskrivning erhålls. Styrentreprenören skall informera sig om, och utföra alla nödvändiga anpassningar som krävs för en fullgod samfunktion mellan egen levererad utrustning och prefabricerade enhetsaggregat med tillhörande styrutrusning. Resultatet skall syfta till att erhålla en så god systemintegration som möjligt. 16

17 8.0 Utförande av funktioner för styr och övervakning. Krav på funktioner inarbetas i driftkort. Anläggningar som installeras med prefabricerade produkter har ofta inbyggd eller påbyggd styr & reglerutrustning och skall alltid integreras med den datoriserade övervakningen. 9.0 Elinstallationer. 9.1 Kabelstegar inom apparatrum Kabelstegar inom apparatrum monteras av elentreprenören. Skyddsjordning av hela stegpaketet skall alltid utföras omsorgsfullt. Styrentreprenören skall bistå med information till elentreprenören, så att placering och dimensionering överensstämmer med tilltänkt kabelinstallation. 9.2 Kanalisation inom apparatrum Intern kanalisation i apparatrum skall utföras av styrentreprenören. Kanalisation skall utföras med hjälp av trådstegar, vinkelprofil, kabeljärn och plaströr samt vid behov, klammad kabel direkt på vägg eller i tak. Kabeljärn får endast användas då kabelförläggning omfattar maximalt 3st parallella kablar. Vinkelprofil får maximalt innehålla förläggning med 5st parallella kablar. Kabelförbindning till enskild komponent kan utföras med plaströr. Allt metalliskt förläggningsmaterial skall alltid skyddsjordas. Kanalisationsdelar som kan vålla personskada på grund av sin montering, skall alltid förses med erforderligt skydd. 9.3 Kabelförläggning inom apparatrum Samtliga installationskablar avsedda för starkströmsanläggning (>120V) skall vara av mantlad light-typ, samt dimensionerade, förlagda och anpassade enligt gällande elföreskrifter. Matningskabel mellan motor och frekvensomriktare samt kabeltätningar skall alltid vara godkänd enligt gällande EMC-direktiv och tillverkarens anvisningar. Fältbusskablage och signalkabel för frekvensomriktare skall alltid anpassas till apparattillverkarens rekommendationer. Störningskänslig svagströmskabel skall alltid förläggas avskiljt från starkströmskablar. Förläggningssätt skall överensstämma med varje enskild kabeltyp och utföras med god yrkesmässig installationskunskap. (Plastöverdragen najtråd favoriseras). 9.4 Huvudledning till apparatskåp Matningskabel till apparatskåp förläggs av el-entreprenören som också ansluter denna elektriskt till huvudbrytare i apparatskåpet. Vid anslutning skall slinga ( slack ) göras på fasledarna så att mätning med tångamperemeter är möjlig. Möjlighet för framtida montering av strömtransformatorer skall finnas. Om utrymmet i apparatskåpet inte medger detta krav, skall separat kapsling monteras för ändamålet. Kapslingen skall direkt påmonteras apparatskåpets ovansida. 9.5 Kabelgenomföring i apparat eller komponent Kabelgenomföring i apparat och enskild komponent skall alltid förses med väl anpassad kabeltätning, så att täthetsklass upprätthålls. 17

18 9.6 Kopplingsdosa Kopplinsdosa som installeras på kanalisation eller stegmontage skall monteras på avsedd dosplåt. Skarv mellan fast förlagd kabel och rörlig komponent skall utföras med kopplingsdosa försedd med dragavlastning. Exempel på sådan utrusning är: Spjällmotor Larmmanometer Frysvaktsgivare 9.7 Signalkablar Dimensionering och maximallängd för svagströmskablar till givare och ställdon skall alltid anpassas till fabrikantens anvisning Driftlarm Funktionen ej klargjord Märkning, dokumentation, och funktionsavprovning Utförande av yttre apparat- och komponentmärkning Se separat märkstandard 11.2 Märkningsstandard för luftbehandling Se separat märkstandard 11.3 Märkningsstandard för värme/kyla mm Se separat märkstandard 11.4 Kabelmärkning Ytter kablage mellan apparatskåp och komponenter märks varaktigt med avsedda kabelmärkningar, och i kablagets båda ändar. Märkningen skall utgöras av löpnummerserie som börjar med kabelnummer-1 och så vidare. Kabelmärkning internt i apparatskåp skall utföras enligt avsnitt nr.3 i denna handling Apparatskåpsdokumentation Apparatskåpdokumentation skall upprättas som relationsritningar och finnas avlämnad i apparatskåpets ritningsficka, samt i drift- och skötselanvisning. Dokumentationen skall omfatta följande: Register över apparatskåpsscheman Apparatlista Montageritning för apparater (i skåpet) Förbindningsschema kraft Förbindningsschema styr och regler med samtliga kabelnummer, inkl 0-nr. Yttre förbindning med kabelnummer och plintschema Parameterlista över börvärden och inställningar 11.6 Driftkort och funktionsbeskrivning Driftkort med funktionsbeskrivning skall finnas upprättade för samtliga anläggningar och aggregat (inklusive prefabricerad utrustning). Styr & Regler 18

19 Apparatskåpsscheman Driftkort & funkt. beskr. AS1 AS2.o.s.v. Ventilation Värme & VVC Övrigt Komponentplacering Våningsplan 1 Våningsplan 2..o.s.v. Källkod / Programkod 11.7 Drift- och skötseldokumentation Underlag för drift och skötselinstruktioner skall lämnas delvis i form av 3st omgångar pärmar enligt Årjängs Kommuns standard, samt 1st digital omgång på CD-rom. All dokumentation skall avlämnas för granskning i god tid innan besiktning. Den digitala versionen skall vara av filtypen PDF för dokument, och befintligt format för programfiler samt källkoder tillhörande DUC/PLC. Filerna upprättas i Windows standardmapphantering och struktureras enligt följande: 11.8 Egen avprovning, injustering och tillhörande dokumentation Följande funktioner skall avprovas och dokumenteras vid igångkörning: Isolationsprovning för apparatskåp och kablage. (Vid förekomst av känslig elektronisk utrustning kopplad till anläggningen, skall denna bortkopplas under provningen!) Injustering av samtliga reglerloopar, dödzoner, givaravvikelser, fördröjningstider. Egenkontroll av hela installationen. Samtliga protokoll skall medtagas för påseende vid den samordnade funktionsavprovningen, och senare ingå i drift- och skötseldokumentationen Källkoder, DUC/PLC programvaror Källkoder och andra programvaror som laddats till DUC/PLC lämnas i sin slutversion, och skall ingå i den digitala CD- versionen enligt ovan Övrig dokumentation Relationsritningar för fysisk komponentplacering skall upprättas av styrentreprenören Placeringsritningen skall baseras på A-ritningsunderlag, men behöver inte vara skalenlig. Komponentplacering skall visas våningsvis och omfatta hela fastigheten. Ritningsstorlek anpassas så att god läsbarhet uppnås Praktisk driftsinformation Styrentreprenören skall samordna och anföra driftsinformation om installerade utrustningar, till Årjängs Kommuns driftspersonal. Driftsinformationen bör göras innan slutbesiktning utförs. 19