Lat mig ta ett illustratlvt exempel p3 detta Innan jag g3r vidare med mitt egentliga amne:

Transkript

1 13 Informationschef Jerker Persson Nordiska ministerradet, Kopenhamn DET NORDISKA SAMARBETET I SATELLITERAN Redan under Nordiska rsdets session i Kopenhamn 1955 foreslog den danske folketlngsmannen Kaj Bundvad och senare ministern att de nordiska landerna tillsammans skulle etablera sandarnat for television. TV var i mitten pa 1950-talet annu ej utbyggt i Norden, med undantag for nagra f3 sandare I huvudstadsomradena. Till sklllnad fr3n forhsllandena i t ex centrala-europa har utbyggnaden av ett marksandarnat for TV varit en isngsam och mycket dyrbar process. Folk bor helt enkelt Inte tillrackligt tatt I Norden. Lat mig ta ett illustratlvt exempel p3 detta Innan jag g3r vidare med mitt egentliga amne: I Norge med dess speciella och underskona topografi ar TV-natet idag utbyggt s3 att 98 % av landets befolkning kan ta emot TV-sandningarna fr3n Norsk RIkskringkasting. Att n3 fram till alia I befolkningen ar ompjligt. Och for att televisionen bara skall n3 fram till ytterligare 1% av de resterande 2 % som idag inte kan se TV kravs att man bygger Ilka minga markstationer som Idag finns for att n3 de ovriga 98 % av befolkningen. B3de nar det galler utbyggnadstakten och de resurser som varit tllgangllga for television har forhsllandena varit helt annorlunda an i de mera centrala och tattbefolkade delarna av Europa. I de nordiska landerna har befolkningen lange fitt noja sig med ett utbud som varit begransat till en enda, nationell kanal. S3 ar det fortfarande I viss utstracknlng i Danmark, Island och Norge. Aven om man val m3ste saga att utvecklingen av kabel-tv, lokal-tv och video brutit det tidlgare monopolet.

2 14 Reklamen har hittills varit helt utestangd fran televisionen I Danmark, Norge och Sverige - av klart politisk-ideologiska skal. Hela uppbyggnaden och kostnaderna for programproduktionen har darfor mast finansieras via direkta avgifter. Idag ar de p3 ca dkr i de olika landerna. Kort sagt: Manga faktorer talar for en samverkan for utvecklandet av detta kostbara medium. Diskussionerna pa 50-talet ledde till ett konkret resultat - den s k Nordvisionen. Under televisionens tekniska expansionsar fanns ett behov av relativt sett billigt programmaterial. Det kunde delvis losas genom ett nordiskt programutbyte pa icke-kommersiell has. Landernas natlonella radio- och TV-bolag kunde for varje program de producerade och erbjod till Nordvisionen i utbyte gratis fa ett program fran vart och ett av de ovriga landerna. Desutom startade i Nordvisionens regi en rad samnordiska produktioner, inte minst underhlllnings- och familjeprogram. Det har programutbytet fungerar fortfarande. Under 198t bytte de nordiska landerna ca 1500 natlonella TV-program med varandra. Till detta kan laggas ca 500 samproduktioner. Tanken pa en mera langtgsende integrering av all nordisk TV-produktion och utsandning levde sitt eget liv i kulturpolitiska kretsar. Men nagot nytt hande egentligen inte pa 1960-talet antog Nordiska rsdet en rekommendation med forslag till ett ganska I3ngtgaende nordiskt TV-samarbete. Jag tror att det skedde delvis mot bakgrund av krav i befolkningen pa ett okat TV-utbud. Det gallde sarskilt de lander dar de natlonella TV-bolagen bara kunde erbjuda program i en enda TV-kanal. En ny utveckling blev det emellertid forst under senare delen av 1970-talet da nya tekniska mojilgheter for TV-spridning via direktsandande satelliter blev kanda. De nya forutsattningarna skulle undersokas och ett stort utredningsarbete startade nu i Nordiska ministerradets regi. Ett forslag om ett utbyggt samarbete via en gemensam nordisk radio- och TV-satellit (NORDSAT) presenterades 1979 och diskuterades under flera 3r livligt i samtliga nordiska lander. Attityderna till forslaget varierade avsevart mellan lander-

3 15 na. Liksom mellan olika grupperingar i varje land - kulturpolitiker, TVforetagens representanter, kulturarbetarna och deras organisationer, ollka politiska partier m m. M3nga borjade vid den har tiden inse att inom det framtida utbyggda informationssamhallet kommer de kulturpolitiska frsgorna att bll allt viktigare. Ett av perspektiven ar naturligtvis att Norden liksom andra delar av varlden kommer att f3 tillgang till en rad kontlnentala, ja, to m globala TV-kanaler. Forslaget fran 1979 forutsatte att alia landernas samlade programproduktlon skulle sandas upp till en satelllt p km:s hojd over ekvatorn for direkt vidaredistributlon till hela Norden. Pa vagen skulle programmen forses med text eller oversattning for att spr3ksv3righeterna i mojiigaste man skulle kunna overbryggas. B3de det programmassiga konceptet och de ekonomiska konsekvenserna gjorde s3 sm3ningom att NORDSAT-projektet av allt fler i Norden bedomdes som ogenomforbart. Men under diskussionernas g3ng forklarade s3 Sverige att man beslutat sig for att skjuta upp en satelllt som skulle kunna overfora TV-sandningar i Norden direkt till enskilda mottagare enligt samma princip som NORD SAT. Och det ar detta satellitprojekt - Tele-X-projektet - som idag ar den tekniska forutsattnlngen for att det nu antligen ser ut som om en nordisk programspridning skall kunna genomforas fr3n slutet av nasta 3r. Nordiska ministerrldet fattade I november I fjor beslut om att ga in for projektet. Dvs Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar st3r an s3 lange bakom inltiativet. Fr3gan om Danmarks deltagande ar annu inte avgjord. Men jag tror personligen att det bara ar en tids- och mojiigen ocksa en prlsfr3ga innan danskt deltagande kan bekraftas. I ministerrsdets beslut frin i fjor stir det som motiv for beslutet bl a:

4 16 - att spridning av radio- och TV-program via satelllt p3 ett vardefullt satt kan framja den nordiska kulturgemenskapen liksom intresset for och kunskaperna om grannlanderna. Det kan ocksa leda till en okad f6rst3else for varje lands sarart, dvs kulturgemenskapsmotivet; - att en programspridning via satelllt okar inomnordiska sprakliga och etniska minoriteters mojiigheter att fa del av kulturutbud och information p3 eget spr3k, dvs minoritetsservicemotivet: - att ett nordiskt samarbete och en programspridning via satelllt har ett speciellt varde i ett lage dar ett alltmer omfattande programutbud via satelllt kan tas emot i de nordiska landerna (Sky Channel, Chorizont etc), dvs kulturforsvarsmotivet; - att ett nordiskt samarbete skapar forutsattningarna for en programverksamhet som det enskilda landet inte har mojlighet till, dvs resursmotivet. Satelliten sands sannolikt upp I juni minad nasta ar. Den tekniska delen vill jag inte namna nigot sarskilt om mer an att satelliten skjuts upp av en Ariane-raket frsn Franska Guyana och beraknas vara fullt funktlonsduglig till vintern Innehlllsmassigt ingar det i planerna att en av de bida kanalerna skall sanda nyhets- och aktualitetsprogram, direkt hamtade frln de natlonella kanalerna medan den andra kanalen skall sanda underhallningsprogram. Sammanlagt 35-'*5 timmar per vecka i vardera kanalen.

5 17 SAMENVATTING SKANDINAVISCHE KULTURELE SAMENWERKING IN HET SATTELIETENTIJD- PERK Al in de jaren vijftig zijn de Skandinavische landen wat betreft TV gaan samenwerken in het zgn Noordvisie-projekt (Nordvisionen). In 1984 werden ongeveer 1500 nationale TV-programma's uitgewisseld tussen de Skandinavische landen. Hier kan men dan nog de ongeveer 500 coprodukties voegen. In 1979 werd het voorstel gelanceerd om tot verdere samenwerking te komen in de vorm van een gemeenschappelijke Skandinavische radio- en TV-satteliet (NORDSAT). Het ziet er nu naar uit dat vanaf eind 1987 dmv het zgn Tele-x-Projekt Skandinavische programma's over geheel SkandinaviS te zien zullen zijn. De Noordse Ministerraad heeft in november 1985 besloten fondsen voor dit projekt te reserveren met de motivering dat dit de Skandinavische kultuurgemeenschap zou kunnen versterken.