Tjänsteskrivelse Kommunplan

Transkript

1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS ANNIKA HELLBERG SID 1/2 EKONOMICHEF KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Kommunplan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige - Antar kommunplan innehållande: Kommungemensamma mål Nämndernas driftramar Resultatplan, balansräkning, kassaflödesanalys Investeringsplan Exploateringsplan Lokalresursplan Befolkningsprognos BFP14B Bostadsbyggnadsprognos BBP14B - Fastställer kommunal skattesats för år 2015 till 18,98 procent (oförändrad). - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2015 nyupplåna, d.v.s. att öka kommunens skulder under år 2015, med totalt kronor. - Ger kommunstyrelsen rätt att under år 2015 omsätta lån, d.v.s. låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under år Ärendet i korthet Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till kommunplan Innehållet i kommunplanen följer de regler som kommunfullmäktige har fastställt "Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun". KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KOMMUN@VALLENTUNA.SE

2 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS SID 2/2 Bakgrund Kommunstyrelsen har fastställt tidplan för planeringsprocessen styrning och uppföljning. Tidplanen innehåller budgetberedning (KSAU) i samband med ordinarie KSAU 28 maj. Förslag till kommunplan behandlas slutligen av KSAU 9 oktober. Förslag till kommunplan behandlas slutligen av kommunstyrelsen 20 oktober. Kommunplanen fastställs av nyvalda kommunfullmäktige i november. Handlingar 1. Kommunplan KP förslag till kommunfullmäktige 3. Bostadsbyggnadsprognos BBP 14B till kommunfullmäktige 4. Befolkningsprognos BFP14B till kommunfullmäktige 5. Lokalresursplan till kommunfullmäktige 6. Kommunplan finansiell utveckling S-gruppen 7. Protokoll från förhandling enligt 11 MBL 8. Protokoll från förhandling enligt 11 MBL Roland Beijer Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till: Akten Nämnderna

3 FÖRSLAG Kommunplan Förslag

4 Innehåll Inledning... 4 Styrmodell... 4 Vallentuna en expansiv kommun med historia... 6 Organisation och nämnder... 7 Kommunens mål under treårsperioden... 9 Vision... 9 Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö Budget Samhällsekonomisk utveckling Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Befolkningsförändringar Bostadsbyggande Exploateringsverksamheten Planprioritering Bostadsexploatering Omvandlingsområden Arbetsplatsområden Vägar, kollektivtrafik Vatten- och avloppsförsörjning Vallentuna kommuns ekonomiska läge Verksamheternas nettokostnader Pris- och lönekostnadsindex Effektiviseringar

5 Demografi Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar Finansiella kostnader Pensioner Investeringar Likviditet och upplåningsbehov Balansräkning Kommunens medarbetare Finansiell utveckling Plan för investeringsutgifter , mnkr Plan för exploateringsverksamheten , mnkr Bilagor Bilaga 1 Bostadsbyggnadsprognos (BBP14B) Bilaga 2 Befolkningsprognos (BFP14B) Bilaga 3 Lokalresursplan

6 Inledning Kommunplanen är antagen av kommunfullmäktige och beskriver vad kommunen särskilt vill åstadkomma och fokusera på under den kommande treårsperioden. I bilagor finns utveckling över befolkning och bostadsbyggande på kort och lång sikt samt lokalresursplan. Styrmodell All utveckling i Vallentuna kommun ska bygga på den gemensamma visionen: Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. All verksamhet vilar på kommunens värdegrund: I Vallentuna kommun har vi en professionell verksamhet som präglas av kvalitet och kundfokus utifrån engagemang, allas lika värde och utveckling. Vid varje ny mandatperiod tar de styrande politikerna fram en politisk plattform som styr verksamheten de kommande åren. Utifrån denna plattform formuleras strategiska inriktningar och kommungemensamma mål. Kommunplanen innehåller fyra strategiska inriktningar: Kund/invånare God ekonomisk hushållning Tillväxt och utveckling Energi och miljö För varje strategisk inriktning finns ett kommungemensamt mål. Dessa mål, tillsammans med de mål nämnderna själva antar, utgör sedan grunden för respektive nämnds verksamhetsplan. Nämnderna bryter ner kommunplanen i egna verksamhetsplaner och därefter formulerar förvaltningarna genomförandeplaner för att åstadkomma det som nämnderna beslutat om. Ett viktigt led i kommunens styrning är uppföljningen både av kommunens ekonomi och verksamhet. Uppföljningen genomförs i årsredovisningen och löpande under verksamhetsåret både vad gäller de politiska målen och de ekonomiska kraven. Månadsuppföljning genomförs varannan månad och innehåller endast uppföljning av ekonomi. Tertialrapporterna innehåller uppföljning av mål och ekonomi. Vidare redovisar nämnden utfallet för ett antal valda nyckeltal. 4

7 Vallentuna kommuns styrmodell 5

8 Vallentuna en expansiv kommun med historia Vallentuna kommun är belägen nordost om Stockholm och är till ytan 360 kvadratkilometer stor med ett planerat invånarantal på i slutet av år Antalet kommuninvånare var sista december Kommunen är i en långvarig tillväxtfas och har fram till 2012 växt med mellan 500 och 1000 invånare per år vilket gjort Vallentuna till en av landets snabbast växande kommuner. I procent räknat var kommunens tillväxt den snabbaste i landet under Befolkningsökningen under 2013 uppgick till 400 personer och prognosen för de närmsta åren visar en fortsatt ökning med personer per år. Befolkningen beräknas öka med personer (23 procent) under kommande 10 år och uppgå till år Vallentuna har gamla anor och ligger i ett välbevarat kulturlandskap präglat av flera tusen års jordbruks- och boskapsskötsel. Bygden är mycket rik på fornlämningar. Dagens Vallentuna är en charmerande blandning av jordbruksbygd och småindustrisamhälle. Tätorterna utgörs av lummiga villaområden, småskaliga områden med flerbostadshus, affärscentrum och arbetsområden. Ungefär 70 procent av kommunens invånare bor i småhus. Många har flyttat till Vallentuna för att bo i en barnvänlig miljö och ha nära till en berikande fritid och kultur. Befolkningen är ung sett till genomsnittskommunen, vilket medför krav på skolor och fritidsaktiviteter. I dagsläget är invånare 0-24 år (34 procent av befolkningen) medan endast personer (15 procent av befolkningen) är 65 år eller äldre. Befolkningsprognosen visar att andelen över 65 år ökar något från att vara knappt 15 procent till att bli 16 procent av den totala befolkningen. Störst förändring sker i åldersgruppen 80 år och äldre som beräknas öka från 3 procent till knappt 5 procent av den totala befolkningen. Antalet över 80 år beräknas öka från strax under personer till personer år 2017 och fortsätter att öka till nästan år Detta innebär att kommunen måste anpassa bostäder till äldres behov och planera för utökad äldreomsorg. Av den yrkesverksamma delen av befolkningen (16-64 år) pendlar två tredjedelar ut till arbetsplatser i andra kommuner. Kommunens ambition är att allt fler av kommunens invånare ska kunna arbeta och verka i Vallentuna. Bra kommunal service, förbättrade kommunikationer och en positiv utveckling av näringslivet ger kommuninvånarna goda framtidsmöjligheter i Vallentuna. 6

9 Organisation och nämnder Kommunen är organiserad i nio nämnder kommunstyrelsen (KS), överförmyndarnämnden (ÖN), miljö- och samhällsbyggnadsnämnden (MSN), fritidsnämnden (FN), kulturnämnden (KN), barn- och ungdomsnämnden (BUN), utbildningsnämnden (UN), socialnämnden (SN) samt valnämnden För att stödja nämndernas arbete finns fyra förvaltningar och ett kommunledningskontor. Nämndernas uppgifter Kommunfullmäktige har för respektive nämnd fastställt ett reglemente som anger nämndens uppgifter, ansvar och arbetsformer. Detta är en sammanfattning av nämndernas uppgifter. Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna samhällsutvecklingen i Vallentuna genom planering och uppföljning av kommunens verksamheter och ekonomi. Kommunstyrelsen är kommunens centrala personalorgan med ansvar för att en gemensam personalpolitik utvecklas och efterlevs. Kommunstyrelsen ansvarar också för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor, turist- och besöksnäringsfrågor, en effektiv ITstruktur, översiktsplanering och samverkan med övriga delar av samhället. I ansvaret ingår också den översiktliga planeringen av mark och vatten, en god livsmiljö i kommunen samt energiplanering och energihushållning. Kommunstyrelsen skall vidare fullgöra kommunens uppgifter avseende den översiktliga planeringen och ansvaret för exploatering och infrastruktur. Liksom den strategiska planeringen för trafik- och miljöfrågor. Kommunala funktionshinderrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Kommunala pensionärsrådet är ett rådgivande organ under kommunstyrelsen. Överförmyndarnämndens uppgift är att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män som biträder de barn och andra personer som inte kan förvalta sin egendom själva. 7

10 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har som uppgift att fullgöra kommunens myndighetsutövning enligt gällande lagstiftning inom miljö- och hälsoskyddsområdet och att besluta om bygglov. Fritidsnämndens uppgift är att vara huvudman för kommunens fritidsfrågor, främja en meningsfull fritid för kommunens invånare, ansvara för kommunens sport- och fritidsanläggningar, bedriva och samordna kommunens förebyggande ungdomsarbete samt stödja föreningslivet. Kulturnämndens uppgift är att stödja och främja kulturlivet i kommunen, bedriva kulturskolan, leda biblioteksverksamheten och annan kommunal kulturverksamhet, erbjuda ett allsidigt kulturutbud som komplement till föreningars och enskildas insatser, ta tillvara, vårda och levandegöra Vallentunas kulturarv och svara för kommunens konstinköp samt fullgöra utsmyckningsuppdrag. Barn- och ungdomsnämndens uppgift är att med barnet och eleven i centrum ansvara för förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn- och ungdomsnämnden ansvarar också för öppen förskola och ungdomsmottagning. Utbildningsnämndens uppgift är att ansvara för gymnasieskola inom kommunen och låta elever fritt få välja gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utbildningsnämnden ansvarar också för vuxenutbildning, svenska för invandrare och uppföljning av alla åringar. Socialnämndens uppgift är att ansvara för att kommunens äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning, missbruksvård samt individ- och familjeomsorg fungerar väl. Det görs genom en rättssäker handläggning av individärenden enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt annan lagstiftning inom det sociala området. Socialnämnden har även ansvar för familjerådgivning, handläggning av färdtjänstresor samt tillstånd och tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 8

11 Kommunens mål under treårsperioden Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. Utgångspunkter Politiken ska skapa förutsättningar och undanröja hinder inte detaljstyra våra liv. Varje människa ska bemötas med värme, respekt och omtanke. Det gäller livets alla skeden. Stöd som ges ska syfta till att stärka individens och familjens egen förmåga att ta ansvar för sin utveckling. 9

12 Kund/invånare Den borgerliga alliansens politik utgår från att alla människor är olika och har olika behov och önskemål. En annan utgångspunkt är människans eget ansvar och hennes rätt att fatta beslut om den egna vardagen. Valfriheten blir därmed en grundläggande förutsättning för det goda samhället. Vi ser gärna att fristående skolor som bidrar till att uppnå våra högt ställda mål etablerar sig i Vallentuna. Trygghet och studiero är förutsättningar för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaper. Arbetet med skolans värdegrund ska därför stärkas så att alla elever kan känna sig trygga och ingen utsätts för mobbning. Fler nya förskolor ska öppnas för att fortsatt erbjuda barnomsorg i närområdet inom tre månader. För att garantera att alla barn erbjuds en god och trygg miljö ska kvalitetsgranskningen av både kommunala och fristående förskolor utökas och förstärkas. Skolan är en av kommunens viktigaste uppgifter och nyckeln till individens möjligheter att lyckas i livet. Målet är att alla elever ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Vallentunas gymnasium ska vara ett attraktivt val och mötesplats för ungdomar. Vallentuna ska vara ett tryggt samhälle för alla åldrar, vilket innefattar vård och omsorg, skola och den fysiska miljön. Den växande småstaden ska erbjuda trygga, tillgängliga bebyggelsemiljöer, grönområden, mötesplatser och stråk. Kommunens lokaler ska vara säkra och sunda. Den som behöver vård och omsorg skall känna sig trygg i vetskapen att den finns där när man behöver den. Vallentunas äldre ska ha god vård och kunna åldras i trygghet. Den egna förmågan att kunna bo kvar hemma ska stödjas så länge en trygg och god vård och omsorg kan säkerställas. När detta inte längre bedöms vara möjligt erbjuds den enskilde särskilt boende. Trygghet och tillgänglighet ska prioriteras i omsorgen och den enskildes rätt till fria val ska stärkas. Mål 1. Vallentuna kommun ska bedriva verksamhet av hög kvalitet. 10

13 God ekonomisk hushållning En god och sund ekonomi är en förutsättning för att kunna förverkliga den politiska visionen. Det innebär att vi har en god ekonomisk hushållning för att kunna möta oförutsedda konjunktursvängningar eller demografiska förändringar. Dagens kommunmedborgare ska finansiera sin egen kommunala välfärd och inte skjuta upp betalningen till framtida generationer. För att uppnå en bättre kvalitetssäkring av verksamheterna ska ökade resurser till uppföljning prioriteras. Att finansiella mål uppfylls betyder att kommunens verksamheter ges stabila ekonomiska förutsättningar att arbeta efter. Vidare är en hög måluppfyllelse för verksamheten ett bevis på ett bra utfall för satsade skattemedel. Kommunplanen kompletteras av fler styrdokument, så som planer, policies och riktlinjer som kommunfullmäktige har antagit. Uppfylls dessutom utpekade förbättringsområden i verksamheterna borgar det för en ökad kvalitet och en effektivare verksamhet framöver. Mål 2. Verksamheterna ska bedrivas kostnadseffektivt. 11

14 Tillväxt och utveckling Vallentuna bidrar aktivt till en växande storstadsregion genom en god planering av bebyggelse, infrastruktur, kommunikationer och näringslivsutveckling. Vallentunas goda strategiska läge lockar till fortsatt kraftig inflyttning. Vår ambition är att ca 400 bostäder per år skall färdigställas under mandatperioden och utbyggnaden fördelas till samtliga tätorter i kommunen. Gestaltningsfrågorna, d.v.s. bebyggelsens utformning, kommer att prioriteras under mandatperioden. Strävan är att åstadkomma en bebyggelse i harmoni med omgivningen. All samhällsplanering tar sin utgångspunkt ur översiktsplanen. Ett gott företagsklimat är en nyckelfaktor för att ge fler möjlighet till goda arbetsplatser inom kommunen. Vallentuna ska aktivt marknadsföras som en kommun med goda boendemiljöer, bra skolor, rikt föreningsliv, goda kommunikationer och ett positivt näringslivsklimat. Mål 3. Vallentuna kommun bidrar aktivt till en växande storstadsregion. 12

15 Energi och miljö Vallentunas energiplanering skall ske inom ramen för ett hållbart samhälle, vilket innebär effektiv energianvändning, förnybar energi, uthållig utvinning och produktion. Vi skall planera för en kombination av god ekonomisk tillväxt, fortsatt befolkningsökning och en ökad rörlighet såväl inom som till och från regionen. Alternativa uppvärmningsmetoder för kommunens lokaler och verksamheter ska övervägas vid ny- och ombyggnad. Vi anser att alla måste dra sitt strå till stacken för att samhället skall bli långsiktigt hållbart. Vi har alla ett personligt ansvar för miljön och vi måste därför alla också ta ansvar för vår egen livsstil. Vi sätter miljöfrågorna högt på dagordningen och fortsätter att arbeta för att göra Vallentuna till en miljömedveten kommun. Arbetet med att miljöcertifiera kommunens verksamheter enligt ISO ska inledas under mandatperioden. Mål 4. Utvecklingen av Vallentuna ska vara långsiktigt hållbar. 13

16 Budget Samhällsekonomisk utveckling Ekonomirapporten April 2014, Sveriges Kommuner och Landsting År 2013 avslutades mycket starkt för den svenska ekonomin. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden är ljusa. Ett skäl är att tillväxten i omvärlden får allt bättre fart. Svensk BNP beräknas växa med omkring 3 procent både i år och nästa år. Utvecklingen på arbetsmarknaden förblir dock trög. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt hög. Både i år och nästa år beräknas skatteunderlaget öka med omkring 2 procent realt, vilket är betydligt bättre än normalt. Trots en i flera avseenden mycket gynnsam utveckling beräknas den offentliga sektorns finanser gå med fortsatta underskott. Även 2017, då den svenska ekonomin förväntas ha nått konjunkturell balans, uppvisar den offentliga sektorns finansiella sparande minustal. Det sammanlagda resultatet för kommunerna uppgick till 15,7 miljarder 2013 och översteg därmed med råge vad som brukar definieras som god ekonomisk hushållning. Även 2013 förstärktes kommunernas resultat kraftigt av återbetalade premier från AFA Försäkring. Utan tillfälliga intäkter faller resultaten kraftigt 2014 och flera kommuner kommer att få problem att klara överskott. En bättre utveckling av skatteunderlaget 2015 och 2016 innebär att kommunerna har råd att klara kostnadsökningar i takt med kraftigt ökade demografiska behov. Budgetförutsättningar för åren , Sveriges Kommuner och Landsting Nästa år (2015) beräknas skatteunderlagets reala tillväxt uppgå till 2,1 procent. Den kraftiga tillväxten beror till stor del på en ökad sysselsättning. Åren 2016 och 2017 fortsätter skatteunderlaget växa omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euro-området bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år beräknas löneökningstakten ligga strax under 3 procent och 2015 beräknas lönerna i genomsnitt öka med 3,2 procent. År 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans har löneökningstakten beräknats till 3,7 procent. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,2 till 1,8 procent. 14

17 Nyckeltal för den svenska ekonomin, SKL Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 1,3 1,5 2,1 3,3 3,4 2,7 2,2 Sysselsättning, timmar* 0,6 0,4 1,2 1,3 1,4 0,8 0,5 Arbetslöshet, nivå 8,0 8,0 8,0 7,4 6,8 6,6 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,8 2,2 2,6 3,1 3,4 3,7 3,8 Timlön, konjunkturlönestatistiken 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPIF 1,0 0,9 0,6 1,6 1,8 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Realt skatteunderlag** 1,9 1,6 1,8 2,1 2,0 1,7 1,3 *Kalenderkorrigerad utveckling. ** Korrigerat för regeländringar. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Sveriges kommuner och landstings prognos, oktober 2014, över skatteunderlaget samt kommunens befolkningsprognos ligger till grund för kommunens beräkning av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning för Kommunens intäkter från skatter och utjämning beräknas öka med i genomsnitt 70 miljoner kronor eller drygt 4 procent per år under planperioden. Förändring av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, mnkr, ,4 65,6 76, , Prognos Budget Plan 15

18 Befolkningsförändringar Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som förskolor, skolor, vård- och omsorgsboenden och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Befolkningen i Vallentuna ökade under 2013 med 400 personer och uppgick till personer sista december Detta innebar en ökning med 1,3 procent. Ökningstakten var därmed lägre än under de föregående åren. Under 2010 ökade befolkningen med 2,6 procent och kommunens tillväxt var då den snabbaste i landet i procent räknat. I genomsnitt under perioden ökade befolkningen med 1,95 procent per år och därmed var Vallentuna den sjunde snabbast växande kommunen under perioden. Befolkningen beräknas öka med personer (23 procent) till år Prognosen presenteras utförligare i befolkningsprognos (BFP14B). Takten i befolkningstillväxten följer det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen som redovisas i bostadsbyggnadsprognos (BBP14B). Det finns ett klart samband mellan bostadsbyggande och befolkningsutveckling i kommunen. 16

19 Bostadsbyggande Vallentuna kommun fortsätter att planera för en hög utbyggnadstakt av nya bostäder de närmaste tio åren. Enligt Översiktsplan har Vallentuna kommun en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivt bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna innebär att nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan Detta innebär en successiv ökning från 200 till nya bostäder per år. Översiktsplan redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden ska koncentreras till Vallentuna (inklusive Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/Brottby och Gillinge. Bostadsbyggnadsprognos (BPP14B) redovisar en planerad byggstart av knappt 200 bostäder i genomsnitt per år under , varav drygt 60 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden redovisar prognosen ca 500 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. Bostadsbyggandet i kommunen är beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp och per kommundel framgår av diagrammen nedan. 17

20 Exploateringsverksamheten Exploateringsverksamhetens uppgift är att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för bostads- och industriändamål. Kommunens exploateringsverksamhet ska över tid vara självfinansierad. Exploateringsverksamhetens inbetalningar och utbetalningar är beaktade i kommunens balansräkning och kassaflödesanalys. Inkomster och utgifter för varje projekt i exploateringsplanen ger en grov uppfattning om exploateringsverksamhetens ekonomiska utfall för respektive år ( ). Dessutom summeras intäkter och utgifter för exploateringen totalt. Utgifter och inkomster för exploateringsverksamheten beräknas vara i balans under planeringsperioden. Detta kan dock variera över åren. Infrastrukturanläggningar finansieras antingen av exploatörer genom tecknande av exploateringsavtal, via enskilda fastighetsägare som gatukostnadsavgift eller av kommunen. Planprioritering Bostadsbyggnadsprognosen ligger till grund för exploateringsplanen. Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Förutsättning är att planläggning för dessa påbörjas Fastställd detaljplan: Haga 3, Tingvalla. Antalet outnyttjade byggrätter inom dessa bedöms till ca 140 (december 2013). 18

21 Pågående detaljplanering: Åby ängar 1, Nyborg, Bällstaberg 4, Kristineberg, Bällsta- Björnboda, Manhemsvägen, Kårsta-Rickeby 1, Snickerifabriken, Ekskogen-Vivedal, Åbyholm. Planstart 2014: Stensta-Ormsta, Frösunda (del av stora Luttergärde), Gärdesvägen, Karby 3:2, Björnboda-Bällsta etapp 1, Mörby 1:115, Vallentuna-Rickeby 1:48, Slumsta och Västra Rosendal. Planstart 2015: Norra centrumtomten, Hjälmsta, Karby/Lindvägen, Södra Lussinge, Sundby, Ubby/Molnby, Grönlundsvägen, Hacksta och Sylta. Bostadsexploatering Bostadsbyggandet kommer bland annat att ske i de centrala delarna av Vallentuna såsom Tegelbruket och Åby ängar samt i Nyby, Gustavslund, Bällstaberg, Uthamra strand, Skoga, Påtåker, Tingvalla och i Kulla i Lindholmen. De flesta av de områden som bebyggs under planeringsperioden är redan påbörjade och/eller överenskomna med olika intressenter. För att kunna genomföra utvecklingen i centrala Vallentuna enligt de riktlinjer som är fastställda av kommunfullmäktige behöver infrastrukturen utvecklas. Under planeringsperioden kommer anläggande av nya gator samt gång- och cykelvägar att fullföljas. Detta finansieras av kommande bostadsbebyggelse i centrala Vallentuna. Två exploateringsprojekt håller samman övergripande utgifter och inkomster i centrala Vallentuna, 1167 och Omvandlingsområden I kommunen finns ett antal fritidshusområden som stegvis omvandlas till områden för permanentboende. I och med detta ställs andra krav på vägar, vatten- och avloppslösning och byggrätter. Tätortsnära områden såsom Tingvalla, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg och Kårsta-Rickeby detaljplaneras och byggs ut avseende vägar och VA. Under planeringsperioden planeras kommunala vägar och/eller VA-nät att anläggas i Tingvalla, Upprätta-Lingsberg, Haga 3, Nyborg och Kårsta-Rickeby. Arbetsplatsområden För etablering av industri-, kontors- och handelsarbetsplatser efterfrågas lägen med goda kommunikationer. För handel krävs dessutom bra skyltlägen. Enligt översiktsplanen finns möjligheter till framtida arbetsplatsområden bland annat i anslutning till E18. Mark som är detaljplanelagd för nya verksamheter finns endast i mycket begränsad omfattning kvar i Fågelsången. Kommunens kostnader för att bygga ut infrastruktur i områdena har finansierats via markförsäljning. Vid Roslagsstoppet, i Okvista och i Bällstaberg finns viss privatägd planlagd mark för ytterligare etableringar. 19

22 Kommunen har förvärvat mark av Stockholms stad i anslutning till arbetsplatsområdena Karby och Okvista. Planläggning av nya arbetsplatsområden i Karby och i Okvista beräknas bli påbörjade under planeringsperioden. Vägar, kollektivtrafik Utbyggnad av det statliga vägnätet krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. En kommande uträtning av Väsbyvägen är exempel på projekt som staten genom Trafikverket är ansvarig för. Utbyggnad av kollektivtrafik krävs för en fortsatt tillväxt i kommunen. Den fortsatta utbyggnaden av Roslagsbanan innebär att SL från 2018 kan erbjuda tätare trafik, bättre tillgänglighet och punktlighet samt förhöjd säkerhet. För Vallentuna innebär det att dubbelspår kommer att byggas på sträckan mellan Kragstalund och Vallentuna samt att SL köper in nya tåg. För att kunna hantera nya och gamla tåg behövs en ny depå på Kårstagrenen med lokalisering i Molnby. Kommunens investeringar i vägar för att klara den planerade utbyggnaden av bostäder och arbetsplatser på både lång och kort sikt beräknas kunna finansieras inom exploateringsverksamheten. Vatten- och avloppsförsörjning Från den 1 april 2004 sköts den kommunala VA-verksamheten i Vallentuna kommun av Roslagsvatten AB. Anläggningarna ägs av Vallentunavatten AB som är ett dotterbolag till Roslagsvatten AB. Beslut om investeringar och avgifter hanteras av Vallentunavattens styrelse och av kommunfullmäktige i Vallentuna. Vallentuna förses med dricksvatten från kommunalförbundet Norrvattens vattenverk Görvälnverket i Järfälla kommun. Norrvatten har påbörjat utbyggnad av en ny vattenledning till Norrtälje som kommer att gå från Vallentuna centrum via Karby-Brottby. Ledningen beräknas vara i drift Roslagsvatten bygger parallellt med vattenledningen en spillvattenledning mot Karby/Brottby för att i framtiden kunna ansluta dessa orter till Käppalaförbundets ledningar. Denna nya ledning innebär nya möjligheter för Karby-Brottbyområdet eftersom kapaciteten i nuvarande spillvattenledning till Margaretelund är begränsad. För att kunna ta ledningarna i drift måste ledningar mellan Högdalavägen och Stockholmsvägen byggas samt alla pumpstationer längs vägen. Tidpunkten är avhängig utbyggnad av VA-huvudledningar genom Kristineberg. Kommunen är medlem i kommunalförbundet Käppalaförbundet. Hösten 2012 fattade förbundet ett beslut som innebär att hela Vallentuna kommun får lämna spillvatten till Käppala. Lokala reningsverk finns idag i Frösunda, Ekskogen och Kårsta. Reningsverken i Kårsta och Ekskogen är i gott skick men kommer att behöva fasas ut på sikt. För att lösa vattenförsörjningen i Kårsta lades i början av 90-talet en dricksvattenledning utmed Roslagsbanan. Samtidigt lades en tryckspilledning på samma sträcka som möjliggör att lägga ned de lokala reningsverken när detta är ekonomiskt och miljömässigt motiverat. 20

23 Mnkr Vallentuna kommuns ekonomiska läge Vallentuna kommuns ekonomiska utveckling har varit god de senaste åren. Den övergripande målsättningen är att ha en ekonomi i god balans som klarar av förändringar i omvärlden. Under perioden 2004 till 2013 har kommunen redovisat ett resultat som uppfyller balanskravet och överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Resultatet de senaste fem åren framgår av diagrammet. Resultatet 2010 beror på engångsintäkter till följd av nya rekommendationer för redovisning av exploatering. Utan dessa skulle resultatet 2010 uppgått till 32,1 miljoner kronor respektive 28,2 miljoner kronor enligt balanskravsutredning. Resultaten för 2012 och 2013 omfattar engångsintäkter på 16,8 miljoner kronor respektive 15,8 miljoner kronor i form av återbetalning för premier från AFA försäkring för åren respektive Resultat , mnkr Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet ,0 29,5 32,3 30,6 17, Vallentuna är inne i en långvarig tillväxtfas. Fler invånare i kommunen ger högre intäkter. Fler invånare kräver också en utbyggd kommunal verksamhet. För att även i fortsättningen behålla en stabil ekonomisk utveckling och en hög kvalitet i verksamheten krävs även en fortsatt effektiv verksamhet med en god kostnadskontroll. Den av staten fastställda nedre gränsen för den ekonomiska utvecklingen, det så kallade balanskravet, innebär att kommunens intäkter varje år måste överstiga kostnaderna. Detta är dock inte tillräckligt för att på lång sikt uppnå Kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Det ekonomiska läget för Vallentuna kommun är, kopplat till ovanstående och i likhet med flertalet andra kommuner, de närmaste åren ansträngt. Det finansiella resultatmålet under planperioden är ett årligt positivt resultat enligt balanskravsutredningen. 21

24 Kommunen tillämpar följande modell för uppräkning och fördelning av budgetramar: Utgångspunkt är gällande ramar som räknas upp med ett prisindex och ett lönekostnadsindex Demografimodell med differentierad påverkan beroende på verksamhet Förändringar som beror på nyinvesteringar Förändringar som beror på ändrad verksamhet och effekter av statliga satsningar Effektiviseringar (generellt 50 procent av pris- och lönekostnadsindex) Politiska prioriteringar Verksamheternas nettokostnader Med utgångspunkt från beräknade skatteintäkter och kommunens modell för uppräkning och fördelning av budgetramar kommer nämndernas budgetramar totalt öka enligt följande tabell: Nämndernas uppräkning, mnkr Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris Effektiviseringar Demografi Verksamhetsförändringar/politiska prioriteringar TOTALT Pris- och lönekostnadsindex Kostnader för löneökningar beräknas enligt uppgifter från Sveriges kommuner och landsting (SKL) i oktober 2014 och uppgår till 3,1 procent för år Kostnader för övriga delar beräknas enligt KPI och prognosen för 2015 är en ökning med 1,3 procent enligt SKL Timlön, konjunkturlönestatistik 3,0 2,5 2,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Konsumentpris, KPI 0,9 0,0-0,1 1,3 2,7 3,4 3,0 Effektiviseringar Kommunens arbete med effektivisering av den befintliga verksamheten fortsätter. Vallentuna kommuns budgetmodell innehåller ett generellt effektiviseringskrav för att klara bibehållen skattenivå samtidigt som kostnaderna årligen ökar. Budgetförslaget innebär att nämndernas budgetramar räknas upp för pris- och löneökningar, men endast till 50 procent. 22

25 Demografi I kommunens modell för resursfördelning till verksamheterna används demografiska förändringar som en viktig faktor. Främst är det inom förskola, grundskola, gymnasium och socialnämndens verksamheter där genomslaget för målgruppen är hundraprocentigt. Befolkningsökningen innebär således att kostnaderna för verksamheterna ökar och som grund för beräkningarna är befolkningsprognos BFP14B. Verksamhetsförändringar och politiska prioriteringar De ekonomiska förutsättningarna ger visst utrymme för satsningar under I budgeten för 2015 ingår höjda anslag till samhällsbyggnadsförvaltningen inom kommunstyrelsen till följd av ökade kapitalkostnader för vägverksamheten. Budgeten innehåller en fortsatt satsning på sommarjobb för ungdomar. I budgeten ingår också en satsning på skolverksamheten, bland annat i form av en höjd skolpeng från och med 1 juli Finansiella kostnader Kommunen började hösten 2010 att låna medel för att täcka investeringsutgifterna. Den totala låneskulden i årsbokslutet 2013 uppgick till 398 miljoner kronor. De kommande årens investeringsutgifter innebär ökat lånebehov. De finansiella kostnaderna består av räntekostnader för lån och räntekostnader på pensionsskuld. Räntekostnaden på pensionsskulden beräknas uppgå till 2,3 miljoner kronor år De höga finansiella kostnaderna under 2013 beror på att räntekostnaden på pensionsskulden var hög till följd av sänkt diskonteringsränta. Finansiella kostnader , mnkr ,0 24,1 29, ,5 17, Utfall Prognos Budget Plan 23

26 Pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar (avseende intjänande före 1998) för dagens pensionärer, dels för de nuvarande anställdas intjänande. Enligt kommunens placerings- och finansieringspolicy ska pensionsmedel förvaltas internt inom kommunens redovisning, det vill säga återlånas. Enligt en långtidsprognos från 2008 kommer utbetalningarna från den gamla skulden att minska från och med år 2028 och skulden vara helt avbetalad i slutet av 2050-talet. Pensionskostnad , mnkr Utfall Prognos Budget Plan Finansiell kostnad Nyintjänade pensioner Nya utbetalningar Gamla utbetalningar Investeringar Investeringsverksamheten följer befolkningsprognosen och uppgår till ca 500 miljoner kronor under perioden De stora investeringar som planeras de närmaste åren är främst nya förskolor och skolor. Detta beskrivs utförligare i lokalresursplanen. Investeringsplanen sträcker sig över tio år och planen ska ses som en inriktning. För investeringar som ej avser maskiner och inventarier (årliga anslag) ska särskilda beslut fattas vid genomförandet. Investeringsplanen redovisas i slutet av kommunplanen. Likviditet och upplåningsbehov Den stora investeringsvolymen ska i möjligaste mån finansieras med egna medel men med början under hösten 2010 uppstod ett lånebehov som sedan har ökat. Prognosen för nyupplåning uppgår till högst 200 miljoner kronor per år. De närmaste åren kommer exploateringsverksamheten att behöva använda kommunens likviditet och det innebär att övriga investeringar till stor del måste lånefinansieras. Lånebehovet redovisas i diagrammet. 24

27 Finansiering av investeringsutgifter , mnkr Utfall Prognos Budget Plan Lånefinansier ing Finansiering egna medel Investeringar Balansräkning Kommunen har i jämförelse med kommunsektorn i övrigt en stark balansräkning. Soliditeten är högre än genomsnittet för kommunerna och om åtagandet för intjänade pensioner fram till 1998 tas med har Vallentuna en betydligt högre soliditet är genomsnittet. Soliditeten visar hur stor del av tillgångarna som är finansierade med eget kapital, vilken är ett mått på kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Soliditeten har varit hög under ett flertal år, men de närmaste åren kommer kommunens soliditet att minska till följd av att kommunens investeringar måste lånefinansieras. Soliditet exklusive och inklusive ansvarsförbindelse för pensionsåtaganden , procent Vallentuna Riket Vallentuna inkl ansvarsförbindelse Riket inkl ansvarsförbindelse 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Utfall Prognos Budget Plan 25

28 Kommunens medarbetare Vallentuna kommuns verksamheter ställer höga krav på medarbetarna. Personalens prestationer är grunden för en god service till invånarna i kommunen. Att ge personalen rätt förutsättningar för att kunna prestera är kärnan i kommunens personalarbete. När omvärlden förändras måste verksamheterna också kunna anpassa sig det gäller att balansera långsiktighet och kontinuitet med kreativitet och nytänkande. För att kunna locka till sig rätt personer som kan utveckla och upprätthålla en god service, måste Vallentuna kommun vara en attraktiv arbetsgivare. Därför finns det ett personalpolitiskt program som lyfter fram vad som gör Vallentuna kommun till en attraktiv arbetsgivare, bland annat det goda ledarskapet och medarbetarskapet. Medarbetare i siffror Den 31 december 2013 var antalet tillsvidareanställda i kommunen 1 516, vilket motsvarar årsarbetare. Det är en minskning med 21 tillsvidareanställda eller 12 årsarbetare jämfört med Fördelningen mellan kvinnor och män är 81 procent respektive 19 procent. Av kvinnorna arbetar 66 procent heltid och av männen 86 procent. Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda är 46,3 år (46,4 år 2012). Enligt pensionsavtalet (KAP-KL) har man möjlighet att gå i pension mellan 61 och 67 år. Vanligast är fortfarande att bli pensionär vid 65 år. Avgångsskyldighet finns enligt lag vid 67 års ålder. Under 2013 gick 26 anställda i pension jämfört med 28 under 2012 och 42 under De flesta har gått i pension vid 65 års ålder eller tidigare. Personalkostnader Utvecklingen av personalkostnaderna styrs dels av löneutrymmet i de centralt träffade löneavtalen, dels av kommunens egna ekonomiska och lönepolitiska bedömningar. Under perioden kommer ett ökat fokus att läggas på lokal lönebildning, vilket ger större möjlighet att påverka kostnaderna samtidigt som den prognossäkerhet som centrala avtal ger, minskas. 26

29 Finansiell utveckling Driftredovisning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen rambudget Samhällsbyggnadsförvaltningen KS OF Räddningstjänst ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN FRITIDSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN SKOLPENG GYMNASIESKOLPENG UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN FÖRÄNDRADE KAPITALKOST (OFÖRDELAT) TOTALT Kapitalkostnader ( ) Pensionskostnader Övriga centrala kostnader och intäkter TOTALT DRIFTREDOVISNING

30 Resultatplan , tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Nämndernas nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Realisationsvinster Balanskravsresultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 18,98% 18,98% 18,98% 19,00% 19,00% Skatteintäkter (inkl avräkning) Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa intäkter

31 Balansräkning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Pågående icke aktiverade investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Bidrag till infrastruktur SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förplikte Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

32 Kassaflödesanalys , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för nedskrivningar 0 Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m Realisationsförlust / realisationsvinst Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster Investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering Ökning (-) / minskning (+) långfristig fordran Ökning (-) / minskning (+) långfristig skuld 0 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel Finansieringsverksamhet Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

33 Plan för investeringsutgifter , mnkr Upparbeta t t.o.m Budget fg år Budget Plan Kalkyl TOTALT Projekt It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 Säker ledning 0,2 2,0 2,2 Långsiktig investeringsnivå 100,0 50,0 50,0 80,0 280,0 Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,4 Cykelplan, gångplan 0,4 0,1 0,5 Cykelväg Angarnsvägen 0,5 0,2 0,7 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,2 12,8 13,0 Effektbelysning Lindholmen 0,4 0,4 Gång- och cykelväg Lindholmen 2,9 2,9 Gång- och cykelväg vid våtmarksparken 1,5 1,5 3,0 Hydrologisk utredning Storsjön och Lillsjön 0,0 0,0 PCB inventering/sanering 3,1 1,4 4,5 Roslagsbanan Kragstalund-Vallentuna 3,6 3,6 Tingvalla busshållplats 3,1 3,1 Trafiksäkerhetsplan 0,3 0,3 Upprustning torgytor, offentliga rum 6,1 10,7 20,0 9,9 3,4 50,0 Utbyte kvicksilverbelysning 2,4 3,2 9,4 15,0 Utveckling trafikplanen 1,7 1,7 Vallentuna trafikplats 0,7 0,7 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 6,7 0,9 1,0 1,0 1,0 10,6 Årligt anslag, trafiksäkerhetsåtgärder 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 43,3 Årligt anslag, ventilations-/energiåtgärder 3,6 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,6 KOMMUNSTYRELSEN Summa 21,2 44,3 54,2 24,4 16,4 12,0 12,0 12,0 112,0 62,0 62,0 92,0 524,4 Digitala lås RCO 0,3 0,3 Digitalt ljudsystem Nova 0,4 0,4 Fotbollstält IP 1,0 1,0 Friidrottsytor IP 0,3 0,3 Konstgräs Bällstaberg 3,4 3,4 Konstgräs IP västra 3,0 3,0 Konstgräs IP östra 3,0 3,0 Konstgräs Össeby 9,1 9,1 Omklädningspaviljong IP 0,0 5,2 5,2 Pooltäcke Kvarnbadet 0,5 0,5 Veda Ridcenter 1,3 10,7 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 FRITIDSNÄMNDEN Summa 6,2 13,7 15,3 7,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 49,2 Bibliotek, inventarier 5,3 5,3 Kulturhus/ bibliotek 0,3 0,3 RFID - chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 0,3 0,3 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,6 KULTURNÄMNDEN Summa 6,5 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 10,9 Duschar omklädningsrum, skolor 2,2 2,1 4,3 Förskola Eken 4:e avdelning 11,0 1,0 12,0 Förskola Karby/Brottby 0,5 3,0 25,0 21,5 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Kristineberg norra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Kristineberg södra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 1 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Åby ängar 1,4 1,5 25,0 22,1 50,0 Förskola Åbygläntan 0,1 3,0 1,0 2,0 25,0 24,0 55,1 Grundskola Kristineberg södra 2,0 1,0 3,0 4,0 30,0 80,0 80,0 200,0 Hagaskolan 0,0 2,0 3,0 26,0 165,4 154,0 96,8 2,0 2,0 451,2 Hjälmstaskolan ombyggnad 7,9 1,9 9,8 Karbyskolan förskolekapacitet 4,2 4,2 Karbyskolan lokaleffektivisering 0,2 1,8 2,0 Karlavägen förskola 17,7 26,3 44,0 Kragstadungen förskola 29,4 9,6 39,0 Kårsta kapacitet 5,0 4,7 9,7 Lovisedalsskolan 0,6 0,6 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,0 0,6 1,1 1,8 1,0 9,0 24,5 39,0 Ormstaskolan Förskola 1,4 10,0 25,0 16,6 53,0 Ormstaskolan Strix till Hammarbacken 1,7 0,5 17,5 21,4 4,0 45,1 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Sum 51,6 56,3 57,1 87,2 214,3 245,0 303,9 183,5 33,0 36,0 54,0 56,0 1377,9 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Boende, södra Valletuna 10,0 40,0 40,0 90,0 Verksamhetssystem 1,3 1,3 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 16,5 SOCIALNÄMNDEN Summa 2,8 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 107,8 Digitalisering av arkiv 1,0 1,0 0,5 2,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Summa 1,0 1,0 0,5 2,5 TOTALT 72,8 116,5 128,2 130,1 240,7 260,5 319,4 199,0 158,5 141,5 159,5 151,5 2078,1 31

34 Plan för exploateringsverksamheten , mnkr BOSTADSOMRÅDEN SUMMA projekt Förbrukat tom 2013 Prognos 2014 Budget 2015 Planerat 2016 Planerat 2017 Västra Vallentuna 2.1 Förtätning västra Centrum-Tärningen Norra centrumtomten Vallentuna-Mörby 1:103 mfl Inkomster Utgifter Netto Nordöstra Vallentuna 3.2 Åby ängar 1 och Åbyholm Upprätta-Lingsberg Haga Ö Ormsta NV Ubby/Molnby Centrala Vallentuna infrastruktur Inkomster Utgifter Netto Sydöstra Vallentuna 4.1 Hjälmsta Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen Bällsta 2:928 Björnbodavägen Uthamra strand Skoga Nyborg Bällstaberg Kristineberg Tingvalla Inkomster Utgifter Netto Lindholmen, övriga Markim, Orkesta, Frösunda 5.2 Lindholmen 5:45 mfl Frösunda (del av stora Luttergärde 1: Inkomster Utgifter Netto Kårsta och Vallentuna östra 6.1 Kårsta-Rickeby Grönlundsvägen Ekskogen-Vivedal Karby/ Lindvägen Hacksta Södra Lussinge Inkomster Utgifter Netto SUMMA BOSTADSOMRÅDEN Inkomster Utgifter Netto Specifikation: Nettotillgångar Exploateringsresultat ARBETSPLATSOMRÅDEN SUMMA Förbrukat Prognos Budget Planerat Planerat projekt tom Depå Molnby Okvista, ändring av stadsplanen Karby SUMMA ARBETSPLATSOMRÅDEN Inkomster Utgifter Netto SUMMA ARBETSPLATS OCH SUMMA Förbrukat Prognos Budget Planerat Planerat BOSTADSOMRÅDEN projekt tom Inkomster Utgifter Netto Specifikation: Gatukostn, expl.bidrag osv till anläggn Anläggningstillgång (-) Nettotillgångar Exploateringsresultat

35 BBP14B SEPTEMBER 2014 Bostadsbyggnadsprognos (BBP14B)

36 Innehåll Inledning Om bostadsbyggnadsprognosen Utfall tidigare år Planprioritering Huvudsaklig inriktning Nya respektive borttagna projekt Nya projekt Borttagna projekt... 9 Beskrivning av områden Västra Vallentuna Förtätning västra Centrum-Tärningen Norra centrumtomten Gärdesvägen Vallentuna-Rickeby 1: Snickerfabriken (f.d.vallentuna-mörby 1:103 m.fl.) Vallentuna-Mörby 1: Vallentuna Prästgård 1:49 f.d. Polishuset Nordöstra Vallentuna Telluskvarteren SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

37 3.2 Åby ängar 1 och Åbyholm Östra Åby Södra Haga Gustavslund Upprätta-Lingsberg Haga Stensta-Ormsta (f.d. Ö Ormsta NV) Ubby/Molnby Sydöstra Vallentuna Hjälmsta Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen Bällsta 2:928 Björnbodavägen Uthamra strand Skoga Nyborg Bällstaberg Kristineberg Tingvalla Påtåker (Olhamra 1:53) Bällsta 2: SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

38 5. Lindholmen, övrig MOF Kulla/Lindholmen Centrala Lindholmen Mörbytorp Sylta Frösunda (del av stora Luttergärde 1:1) Lindholmen-Strömgården Kårsta och VAÖ Kårsta-Rickebyområdet Grönlundsvägen Ekskogen-Vivedal Karby/Lindvägen Hacksta Sundby Södra Lussinge Kumla 1: Sammanställning av projekt och karta SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

39 KAPITEL Inledning 1 Vallentunas gällande Översiktsplan visar planerad bebyggelseutveckling för åren När den utvecklingen ska komma till tar kommunen ställning till årligen i en bostadsbyggnadsprognos. Vision Med det goda småstadslivet i en nära och högt värderad natur- och kulturbygd bidrar Vallentuna kommun aktivt till en växande och hållbar storstadsregion. 1. Om bostadsbyggnadsprognosen Bostadsbyggnadsprognos (BBP14B) redovisar pågående och kommande planerings- och utbyggnadsprojekt för nämnda period. För perioden utgör prognosen en planprioritering. Prioriteringen är ett ställningstagande till vilken planberedskap kommunen ska ha för bostadsprojekt och till turordningen mellan projekten. Den andra perioden av prognosen visar kommunens huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet. Kommunens planberedskap och huvudsakliga inriktning för bostadsbyggandet omprövas varje år i samband med att en ny bostadsbyggnadsprognos utarbetas. Bostadsbyggnadsprognosen är ett viktigt underlag till kommunens befolkningsprognos som även den görs årligen. Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt år för byggstart. Inflyttning sker normalt ca 1 år efter. I bostadsbyggnadsprognosen redovisas bostäder enligt tre huvudgrupper. I flerbostadshus (FB) ingår även s.k. flerfamiljsvillor, i småhus i grupp (SG) ingår allt ifrån stadsradhus till gruppbyggda småhus på tomter upp till ca 1000 m 2. I småhus med större tomter (SE) ingår styckebyggda villor och gruppbebyggelse med tomter om minst ca 1000 m 2. Bostäderna kan upplåtas med bostadsrätt, hyresrätt eller äganderätt. 5

40 KAPITEL BBP14B bygger på Översiktsplan Enligt Översiktsplanen har kommunen en ny roll i den regionala utvecklingen. Vallentuna kommun ska aktivit bidra till en växande och hållbar storstadsregion. Den regionala och kommunala inriktningen för Vallentuna (som bl.a. uttrycks i översiktsplanen) innebär att nya bostäder ska byggas inom kommunen mellan Detta innebär en succesiv ökning från 2oo till nya bostäder per år. 1 BBP14B bygger också på föregående års prognos för (BBP13A) samt inkomna önskemål om detaljplanering. BPP14B redovisar en planerad byggstart av knappt 200 bostäder i genomsnitt per år under , varav drygt 60 per år utgörs av lägenheter i flerbostadshus. För perioden redovisar prognosen ca 500 nya bostäder per år varav ungefär hälften redovisas som lägenheter i flerbostadshus. Bostadsbyggandet under prognosperioden och fördelningen per bostadstyp framgår av diagram nedan. BBP14B redovisar en succesiv ökning av bostadsbyggandet i enlighet med inriktningen enligt ovan. Prognosen redovisar ett genomsnitt på 358 bostäder per år. Bostadsbyggandet är i hög grad beroende av byggföretagens vilja och ekonomiska förutsättningar samt den efterfrågan som finns att flytta till Vallentuna kommun. Även grannkommunernas bostadsbyggande påverkar viljan att bygga och flytta till Vallentuna kommun. 600 Småhus, större tomter Småhus i grupp Flerbostadshus PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Översiktsplan redovisar att bostadsutbyggnaden under perioden ska koncentreras till Vallentuna (inkl. Molnby/Ubby), Lindholmen, Karby/ Brottby och Gillinge. Därtill anger Översiktsplanen att en levande landsbygd förut- 6

41 KAPITEL sätter serviceorter och en del glesare bebyggelse på landsbygden. Bebyggelse på landsbygden ska ske framför allt som smärre komplettering i anslutning till befintlig bebyggelse. Fördelning av bostadsbyggande per kommundelsområde och år redovisas i diagram nedan. Kommundelsområdena är Kårsta VAÖ (Vada, Angarn och Össeby- Garn), Lindholmen övrig MOF (Markim, Orkesta och Frösunda), Sydöstra Vallentuna, Nordöstra Vallentuna och Västra Vallentuna. Geografisk avgränsning och beskrivning av respektive kommundelsområde finns i avsnittet Beskrivning av områden. 1 Kårsta och VAÖ Lindholmen, övrig MOF Sydöstra Vallentuna Nordöstra Vallentuna 600 Västra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning 1.1 Utfall tidigare år Bostadsbyggandet inom kommunen har under de senaste 10 åren varierat mellan 138 och 284 bostäder per år. Under 2013 påbörjades 160 bostäder. Utfall för åren framgår av diagrammet nedan. 7

42 KAPITEL Utfall Utfall Planprioritering Många av projekten med trolig byggstart under perioden har fastställd detaljplan eller är ett pågående planarbete. Planläggning för några projekt har ännu inte påbörjas. Planläggning för dessa förutsätts påbörjas Fastställd detaljplan: Förtätning västra centrum Åby Ängar etapp 1 Gustavslund Upprätta- Lingsberg Haga 3 Uthamra strand Skoga Tingvalla Påtåker Kulla/Lindholmen Antalet outnyttjade byggrätter inom dessa bedöms (september 2014) till ca 650. (De flesta byggrätter inom Åby ängar etapp 1, Haga 3 och Tingvalla kan dock inte nyttjas innan utbyggnad av kommunaltekniska anläggningar). Pågående detaljplanering (exklusive program): Åbyholm Snickerifabriken Bällsta 2:282 Mannhemsvägen Nyborg Bällstaberg 4 Kårsta- Rickeby Grönlundsvägen Ekskogen Vivedal 8

43 KAPITEL Planstart 2014: 1 Vallentuna- Stensta- Centrala Rickeby 1:48 Ormsta Lindholmen Vallentuna- Kristineberg 1- Frösunda (del Mörby 1:115 2 av stora Lut- Telluskvarte- Bällsta 2:928 tergärde) ren Björnbodavägen Planstart 2015: 1.3 Huvudsaklig inriktning Norra centrumtomten Hacksta Sundby Ubby/Molnby Gärdesvägen Sylta Kumla 1:9 Lindholmen- Strömgården Planstart för större projekt som har utbyggnad under perioden koncentreras framför allt till kommunens tätorter. 1.4 Nya respektive borttagna projekt Nya projekt Lindholmen- Vallentuna- Bällsta 2:11 Strömgården Mörby 1:115 Kumla 1:9 Sundby Vallentuna- F.d. Polishuset Hacksta Rickeby 1: Borttagna projekt Nyby, Fornminnesvägen och Tegelbruket är utbyggt eller färdigställs Västra Rosendal och Karby 3:2. Bostadsutveckling är för tillfället inte aktuellt. Karby och Brottby övrigt har avsett olika tänkbara utvecklingsområden i avvaktan på fler specifika projekt i Karby och Brottby. Syftet har varit att redovisa kommunens inriktning och det förväntade intresset under prognosperioden. I och med att BBP14B har kompletterats med ytterligare 2 specifika projekt i området finns inget behov av att redovisa Karby och Brottby övrigt längre. 9

44 KAPITEL Beskrivning av områden 2 Kommande och pågående planerings- och utbyggnadsprojekt är sammanställda i prognosen utifrån geografisk avgränsning som framgår av nedanstående karta. 10 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

45 KAPITEL 2. Västra Vallentuna 2 Området består av den västra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan norr om Vallentunasjön och genom Vallentunasjön. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. I området ingår Vallentuna centrum och områden med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Den västra delen av glesbygden ligger inom Arlandas influensområde och inom riksintresse för kulturmiljön. Pågående och kommande planläggning under planeringsperioden utgörs av flerbostadshus i centrala lägen. Flertalet av kommande projekt ingår i pågående programarbete för centrala Vallentuna. I Molnby kan ett större bostadsområde planeras. Detta redovisas tillsammans med Ubby under rubriken Nordöstra Vallentuna. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Västra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Västra Vallentuna 11 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

46 KAPITEL Projektkarta västra Vallentuna 2 Ormstastation Vallentuna station 2.1 Förtätning västra Centrum-Tärningen Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området avser förtätning av befintlig centrumbebyggelse med lokaler för handel och bostäder. Fastighetsägaren avser att bygga bostäder i Tärningen, som beräknas rymma 26 lägenheter. Vallentuna kommun (Vallentuna centrum AB enligt avtal) Planen har vunnit laga kraft (2014*) 12 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

47 KAPITEL 2.2 Norra centrumtomten 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig Byggstart Området bedöms kunna inrymma från 110 till 220 lägenheter enligt pågående programarbete för centrala Vallentuna. I BBP14B redovisas 150 lägenheter. Områdets berörs av kommunens och SLLs planering för utveckling av Vallentuna station. Vallentuna kommun Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas (2016*) 2.3 Gärdesvägen Beskrivning Området kan vara lämpligt för såväl utveckling av stadsradhus som flerfamiljshus enligt pågående programarbete för centrala Vallentuna. I BBP14B redovisas 50 lägenheter i flerbostadshus. Bostäderna bidrar till de kommunala följdinvesteringarna för ombyggnaden av trafikplatsen. Markanvisning är planerad till hösten Markägare Detaljplan Trolig byggstart Vallentuna kommun Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas (2018*) 2.4 Vallentuna-Rickeby 1:48 Beskrivning Markägare En mindre fastighet som kan utvecklas för flerbostadshus och eventuellt lokaler. I BBP14B redovisas 20 bostäder i flerbostadshus. Privat 13 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

48 KAPITEL Detaljplan Ingår i program för centralavallentuna. Planläggning beräknas påbörjas Ska samordnas med 2.6 Mörby 1: Trolig byggstart Snickerfabriken (f.d.vallentuna-mörby 1:103 m.fl.) Beskrivning Fastighetsägaren önskar att utveckla området med bostadsbebyggelse, ca 160 lägenheter. Området berörs av en eventuell framtida planskild korsning med Roslagsbanan i anslutning till Teknikvägen och Banvägen. Denna kan komma att påverka utformning av bebyggelsekvarter. Markägare Fastighetshandelsbolaget Mörby 1:103 Detaljplan Trolig byggstart Planläggning pågår (2016*) 2.6 Vallentuna-Mörby 1:115 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Fastighetsägaren önskar utveckla området med flerbostadshus och eventuellt lokaler. I BBP14B redovisas 50 bostäder i flerbostadshus. Privat Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas Ska samordnas med 2.4 Vallentuna-Rickeby 1: Vallentuna Prästgård 1:49 f.d. Polishuset Beskrivning Fastigheten har ett centralt läge och kan vara lämplig för utveckling av flerbostadshus. Markanvisning för fastigheten planeras att genomföras I BBP14B redovisas 25 bostäder i flerbostadshus. 14 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

49 KAPITEL Markägare Vallentuna kommun 2 Detaljplan Detalplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart Nordöstra Vallentuna Området består av den nordöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Roslagsbanan i väster och Angarnsvägen i söder. Bebyggelsen inom området har huvudsakligen vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och ett par områden med flerbostadshus. I området ingår Vallentuna IP med spårområde, Veda ridcenter, Vallentuna golfklubb och delar av naturreservatet Angarnssjöängen. En mindre del av området utgörs av glesbygd. Den östra delen av glesbygden ligger inom område av riksintresse för kulturmiljö och naturvård. Utbyggnad av småhus i Tegelbruket och Gustavslund pågår. De största kommande bostadsområdena utgörs av centrala Vallentuna (Åby ängar m.fl. med huvudsakligen flerbostadshus) och Molnby/Ubby med blandad bebyggelse. Därutöver ingår planering av några villaområden. (Molnby är beläget i Västra Vallentuna.) Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Nordöstra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Nordöstra Vallentuna 15 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

50 KAPITEL 2 Projektkarta nordöstra Vallentuna 3.10 Ormsta station Telluskvarteren Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området studeras närmare i program för centrala Vallentuna, som underlag för fortsatt planering. I BBP14B redovisas 300 bostäder. Det är troligt att området kommer att utvecklas succesivt och etappvis. Fastighetsägare till Vallentuna-Åby 1:153 är angelägen att uppföra ett bostadshus på fastigheten i en tidig etapp. Marken i området är delvis i Vallentuna kommuns ägo och delvis i privat ägo. Ingår i program för centrala Vallentuna. Detaljplanering för en första etapp beräknas påbörjas (2016*) 16 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

51 KAPITEL 3.2 Åby ängar 1 och 2 2 Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 480 bostäder, hvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. Området planläggs i 2 etapper. Den första detaljplanen omfattar ca 380 bostäder. Del av den genomgående lokalgatan mellan nya Lindholmsvägen och Smidesvägen och en förskoletomt ingår i denna detaljplan. Vallentuna kommun. Exploateringsavtal för byggande av bostäder i området har tecknats med Riksbyggen, Veidekke och Vallentuna utvecklings AB (Hemgården och Sundvall) och avses att tecknas med Magnolia Bostad AB. Detaljplan Detaljplan för etapp 1 har vunnit laga kraft. Detaljplan för etapp 2 beräknas påbörjas Trolig byggstart Riksbyggen (2014*) Etapp 2 beräknas påbörjas Åbyholm Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Bostäderna ingår i pågående programarbete för centrala Vallentuna. Området bedöms rymma ca 170 bostäder i flerbostadshus och småhus huvudsakligen i grupp. Marken ägs av privatpersoner och Vallentuna kommun. Planläggning pågår. (Ingår även i nytt program för centrala Vallentuna). Samråd och antagande beräknas till (2015*). 3.4 Östra Åby Beskrivning Området bedöms rymma ca nya bostäder enligt tidigare arbete med strukturplan för centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). 100 bostäder redovisas i BBP14B under perioden, huvudsakligen lägenheter i flerbostadshus men även i stadsradhus. 17 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

52 KAPITEL Markägare Marken ägs till större delen av Vallentuna kommun. 2 Detaljplan Ingår i program för centrala Vallentuna. Planläggning beräknas påbörjas Trolig byggstart 2020 (2018*) 3.5 Södra Haga Beskrivning Markägare Området bedöms rymma ca 250 bostäder i gruppbebyggda småhus och mindre flerbostadshus enligt tidigare arbete med strukturplan för centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). Några av bostäderna kan ha karaktär av friliggande småhus. I BBP14B redovisas 50 bostäder under perioden. Marken ägs av Vallentuna kommun och Norrortstomter AB (Riksbyggen). Detaljplan Detaljplan beräknas påbörjas Trolig byggstart 2022 (2020*) 3.6 Gustavslund Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området rymmer ca 100 bostäder i gruppbyggda småhus och småhus på större tomter. Området innehåller väg till Gröndal. VAförsörjningen är samordnad med omvandlingsområdena Gröndal och Upprätta-Lingsberg. Utbyggnad genomförs bland annat av NCC, LB-hus och C4Hus AB. Detaljplan har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 18 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

53 KAPITEL 3.7 Upprätta-Lingsberg 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området inrymmer 20 nya småhus på stora tomter. Marken är i privat ägo. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 3.8 Haga 3 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området innehåller totalt ca 55 småhus med större tomter. Marken ägs av privatpersoner, NCC och Vallentuna kommun. Detaljplanen har vunnit laga kraft Stensta-Ormsta (f.d. Ö Ormsta NV) Beskrivning Området tillhör de tätortsnära omvandlingsområdena och bedöms innehålla ca 80 småhus i grupp och småhus på större tomter. Området berörs av reservat för en eventuell förlängning av Arningevägen med tillkommande på- och avfarter. Befintligt vägreservat ska aktualiseras i samband med framtagande av fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. Detaljplaneringen kan ske parallellt med den fördjupade översiktsplanen och ska samordnas med densamma. Markägare Marken ägs bl.a av privatpersoner, Besqab, Järntorget och Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2018 (2017*) 19 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

54 KAPITEL 3.10 Ubby/Molnby 2 Beskrivning Markägare Området är beläget på båda sidor om Roslagsbanan och utvecklingen av området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. SL har i en förstudie studerat olika alternativa korridorer för hur Roslagsbanan kan avgrenas mot Arlanda. Resultatet av denna studie visar att en avgrening är lämplig i anslutning till Ubby/Molnby. Trafiknämnden inom landstinget har i december 2013 besutat att genomföra en fördjupad förstudie av en avgrening av Roslagsbanan från Molnby till Arlanda. Exploateringsgraden är förutom Roslagsbanans utveckling bl.a. beroende av områdets geotekniska förhållanden och kulturvärden, fornlämningar och landskapsbild. Ubby ställverk och befintliga kraftledningar påverkar möjligheten att bygga i området. Vid Roslagsbanan finns huvudledningar för vatten och avlopp. Utbyggnaden kommer att ske under en längre period. I BBP14B redovisas 200 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Marken ägs huvudsakligen av Norrortstomter (Riksbyggen) och privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2019 (2018*) 4. Sydöstra Vallentuna Området består av den sydöstra delen av Vallentuna socken. Gränsen går längs Angarnsvägen i norr och Vallentunasjön i väster. Bebyggelsen inom området har vuxit fram sedan 1950-talet. Bebyggelsen består av gruppbyggda småhus, villor på stora tomter och områden blandat med flerbostadshus och gruppbyggda småhus. En ganska stor del av området utgörs av glesbygd. Utbyggnad av småhus i Uthamra strand, Skoga och Påtåker pågår. Därutöver ingår planering av ytterligare några villaområden. Det största kommande bostadsområdet är Kristineberg öster om Arningevägen. Diagrammet visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

55 KAPITEL Sydöstra Vallentuna PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Sydöstra Vallentuna 2 Projektkarta sydöstra Vallentuna Bällsta station Kragstalund station *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

56 KAPITEL 4.1 Hjälmsta 2 Beskrivning Markägare Området är redovisat i tidigare arbete med strukturplan i centrala Vallentuna (samrådshandling april 2012). Hjälmstaområdet har bedömts lämpligt med komplettering av ca 50 lägenheter i mindre flerfamiljshus. Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2020 (2017*). 4.2 Bällsta 2:282 mfl Manhemsvägen Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området utgörs idag av en större villatomt söder om Manhemsvägen och norr om bostadsområdet Örtagården. Området bedöms innehålla 12 småhus i grupp. Myresjöhus. Granskning genomfördes sommar Antagande beräknas till höst/vinter (2014*) 4.3 Bällsta 2:928 Björnbodavägen Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse ca 5-10 småhus i grupp. I BBP14B redovisas 5 småhus i grupp Ibro projekt och IWS Tomt & bygg. Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas Trolig byggstart 2018 (2016*) 22 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

57 KAPITEL 4.4 Uthamra strand 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området beräknas inrymma 200 bostäder, varav 134 småhus med större tomter och 76 gruppbyggda småhus. Marken ägs av exploatörer och privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad av bostäder pågår. 4.5 Skoga Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området inrymmer 25 nya småhus med större tomter. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår. 4.6 Nyborg Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Nyborg bedöms rymma upp mot 230 bostäder i blandad bebyggelse och trafikmatas via Bällstaberg 3 och 4. Området ska anslutas till det allmänna VA-nätet. Åtta fastigheter bebos permanent idag. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Programsamråd genomfördes hösten Samråd beräknas genomföras Antagande (2016*) 23 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

58 KAPITEL 4.7 Bällstaberg 4 2 Beskrivning Markägare Området rymmer ca 50 småhus i grupp. VA-försörjning och väg samordnas med Nyborg. Marken ägs av JM AB. Detaljplan Detaljplanen är överklagad (september 2014). Trolig byggstart 2015 (2014*) 4.8 Kristineberg Beskrivning Markägare Området har studerats i ett planprogram (som en del av strukturplan för södra Vallentuna). Planprogrammet ger utgångspunkter för ca 5-6 st detaljplaner och redovisar en tänkbar total utbyggnad av ca 2000 bostäder i Kristineberg. I BBP14B redovisas 400 bostäder i blandad bebyggelse under perioden. Marken ägs av JM AB, Stockholms stift och Vallentuna kommun. Detaljplan Programsamråd genomfördes våren Plansamråd för de första 2 detaljplanerna (norra och södra området) beräknas genomföras Antagande beräknas till Trolig byggstart 2018 (2014*) 4.9 Tingvalla Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart I BBP14B redovisas 75 småhus med större tomter. Tingvallaområdet är ett tätortsnära omvandlingsområde i västra Bällsta vid Vallentunasjön. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplanen har vunnit laga kraft (2014*) 24 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

59 KAPITEL 4.10 Påtåker (Olhamra 1:53) 2 Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området innehåller ca 70 bostäder i småhus med större tomter. Påtåker Fastigheter AB. Detaljplanen har vunnit laga kraft. Utbyggnad pågår Bällsta 2:11 Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med blandad bebyggelse. Lämplig avgränsning och omfattning av bebyggelseutveckling behöver studeras i detaljplan. I BBP14B redovisas 20 småhus i grupp. Privat ägo Detaljplan Planläggning beräknas påbörjas Trolig byggstart Lindholmen, övrig MOF Området består av socknarna Markim, Orkesta och Frösunda. I området ingår tätorten Lindholmen. Bebyggelsen i Lindholmen har huvudsakligen vuxit fram sedan 1970-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av Arlandas influensområde och riksintresse för kulturmiljö. Utbyggnad av villaområdet Kulla pågår. Planering av centrala Lindholmen och Mörbytorp förutsätts ske inom perioden. Diagrammet visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

60 KAPITEL Lindholmen, övrig MOF PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Lindholmen, övrig MOF 2 Projektkarta Lindholmen, övrig MOF 5.5 Frösunda Lindholmen 5.4 Lindholmen Km 5.1 Kulla/Lindholmen Beskrivning Markägare Detaljplan Området innehåller ca 100 småhus varav 6 småhus i grupp och övriga med större tomter. Utbyggnad genomförs av SMÅA AB m.fl. Detaljplanen har vunnit laga kraft. 26 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

61 KAPITEL Trolig byggstart Utbyggnad pågår Centrala Lindholmen Beskrivning Utveckling av fastigheterna Lindholmen 5:45, 5:69 och del av Lindholmen 5:1 samt Lindholmen 5:78. Detaljplaneringen kan ske parallellt med den fördjupade översiktsplanen för Norra Vallentuna och Lindholmen som är under framtagande. I BBP14B redovisas 100 bostäder i form av flerbostadshus och stadsradhus. Markägare Vallentuna kommun. Lindholmen 5:78 är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2018 (2017*) 5.3 Mörbytorp Beskrivning Mörbytorp är ett omvandlingsområde beläget nordost om Lindholmens tätort. Flertalet bor permanent. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Enligt Roslagsvatten krävs ytterligare ca 100 nya bostäder i och i anslutning till Mörbytorp för kostnadstäckning. Utvecklingsmöjligheterna för området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. I BBP14B redovisas 20 nya bostäder på större tomter. Förordnande enligt 113 BL begränsar idag utbyggnadsmöjligheterna inom gällande byggnadsplan. Markägare Marken ägs av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2021 (2020*) 27 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

62 KAPITEL 5.4 Sylta 2 Beskrivning Utvecklingsmöjligheterna för området studeras i en fördjupad översiktsplan för norra Vallentuna och Lindholmen. I BBP14B redovisas 30 bostäder i form av småhus på större tomter. Markägare Fastigheterna Sylta 1:4 och 1:8 är i privat ägo. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2019 (2017*) 5.5 Frösunda (del av stora Luttergärde 1:1) Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla fastigheten med bostadsbebyggelse. I BBP13B redovisas 10 bostäder i form av småhus på större tomter. Uppsala akademiförvaltning. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2018 (2016*) 5.6 Lindholmen-Strömgården Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla 2 fastigheter med ca 6 7 småhus Privat Detaljplan Planläggning planeras påbörjas 2015 Trolig byggstart *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

63 KAPITEL 6. Kårsta och VAÖ 2 Området består av socknarna Kårsta, Vada, Angarn och Össeby-Garn. Den största tätorten i området är Karby/Brottby. Bebyggelsen i Karby/Brottby har huvudsakligen vuxit fram sedan 1960-talet. Bebyggelsen består av villor på stora tomter, gruppbyggda småhus och flerbostadshus. Större delen av området utgörs av glesbygd, som till stor del berörs av riksintresse för kulturmiljö, naturvård och/eller friluftslivet. Merparten av den kommande bebyggelseutvecklingen planeras i och i anslutning till Karby och Brottby samt Kårsta. Diagrammet nedan visar bostadsbyggandet (antalet nya bostäder) inom kommundelen för perioden Kårsta och VAÖ PrognosUtfall Planberedskap Huvudsaklig inriktning Kårsta och VAÖ Projektkarta Ekskogen och Kårsta Kårsta Ekskogen Km *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A 29

64 KAPITEL Projektkarta Karby och Brottby Brottby Karby m Kårsta-Rickebyområdet Beskrivning Markägare Detaljplan Trolig byggstart Området beräknas inrymma 25 småhus med större tomter enligt en förstudie för pågående detaljplanering. FABRO AB äger 9 obebyggda fastigheter och Vallentuna kommun äger 1. Övriga fastigheter ägs av privatpersoner. Förstudie om inriktning genomfördes under hösten Under våren 2012 gavs planuppdrag för projektet. Antagande beräknas till (2016*) 30 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

65 KAPITEL 6.2 Grönlundsvägen 2 Beskrivning Markägare Området bedöms preliminärt rymma ca 35 småhus beläget i Kårsta, i anslutning till Grönlundsområdet. Området ska anslutas till kommunens VA-nät. Marken ägs av Vallentuna kommun samt privat markägare. Detaljplan Detaljplanering planeras påbörjas Trolig byggstart 2019 (2015*) 6.3 Ekskogen-Vivedal Beskrivning Markägare I BBP14B redovisas 20 småhus på större tomter på fastigheten Mälsta 1:12. Vallentuna kommun Detaljplan Detaljplanering pågår. Antagande beräknas till Trolig byggstart 2018 (2015*) 6.4 Karby/Lindvägen Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig området för såväl stadsradhus som flerfamiljshus. I BBP14B redovisas ca 20 småhus i grupp. Fastigheten Karby 3:90 ägs av AB Karby Backa fastigheter. Angränsande fastighet Karby 3:2 ägs av Vallentuna kommun. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2019 (2015*) 31 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

66 KAPITEL 6.5 Hacksta 2 Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig Hackstaområdet för en mer sammanhållen komplettering med småhus. Området bedöms kunna innehålla upp mot 70 bostäder.i BBP14B redovisas 35 småhus på större tomter under perioden. Marken ägs huvudsakligen av privatpersoner. Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart Sundby Beskrivning Innefattar fastigheterna Sundby 17:1, Sundby 1:2 och Libby 1:1. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig Sundbyområdet för en mer sammanhållen komplettering med småhus. Området bedöms kunna innehålla upp mot 80 bostäder. I BBP14B redovisas 35 småhus på större tomter under perioden. Markägare Privata Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart Södra Lussinge Beskrivning Markägare Enligt den fördjupade översiktsplanen för Karby och Brottby (samrådshandling) lämpar sig området för småhusbebyggelse. Området bedöms kunna innehålla upp mot 30 bostäder.i BBP14B redovisas 20 småhus i grupp och med större tomter. Vallentuna kommun 32 *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

67 KAPITEL Detaljplan Detaljplanering beräknas påbörjas Trolig byggstart 2020 (2016*). 6.8 Kumla 1:9 Beskrivning Markägare Fastighetsägare önskar utveckla området med ca 10 småhus. Privat Detaljplan Planläggning planeras påbörjas 2015 Trolig byggstart *siffra inom parantes anger byggstart enligt BBP13A

68 VALLENTUNA KOMMUN Sep 2014 BBP14 B Sammanställning av projekt Bostadsbyggnadsprognos (BBP14B) Summa Beskrivning av projekt Projekt FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE FB SG SE Totalt Prognos Utfall Se sid Förtätn Västra Centrum N centrumtomten Gärdesvägen F.d. Polishuset Fornminnesvägen Snickerifabriken Vallentuna-Rickeby 1: Mörby 1: Nyby Övr västra Vallentuna diverse förtätning Sa västra V-tuna Tegelbruket Telluskvarteren Åbyängar 1 o Åbyholm Östra Åby Södra Haga Gustavslund Upprätta-Lingsb Haga Stensta-Ormsta Ubby/Molnby Övr nordöstra V-a diverse förtätning Sa nordöstra V-tuna Hjälmsta Bällsta 2:282 Manh.v Bällsta 2:928 Björnb.v Bällsta 2: Uthamra strand Skoga Nyborg Bällstaberg Kristineberg Tingvalla Påtåker Övr sydöstra V-a diverse förtätning Sa sydöstra V-tuna Kulla /Lindholmen Centrala Lindholmen Mörbytorp Sylta Frösunda Lindholmen-Strömgård Övr MOF-området diverse förtätning Sa Lindholmen, MOF Kårsta-Rickebyområdet Grönlundsvägen Ekskogen - Vivedal Karby/Lindvägen Hacksta Sundby Kumla 1: Södra Lussinge Övr VAÖ-området diverse förtätning Sa Kårst och VAÖ Per år Vallentuna tätort: Sa Vallentuna tätort Totalt* Proc fördelning 50% 20% 30% 100% Per år Totalt: Summa* Om BBP14B Bostäder enligt 3 huvudgrupper Planberedskap Huvudsaklig inriktning FB = Flerbostadshus ( ) ( ) SG = Småhus i grupp < 1000 kvm SE = Större tomter > 1000 kvm Bostadsbyggnadsprognosen redovisar troligt år för byggstart Inflyttning sker normalt ca 1 år efter

69 Kumla Sundby Södra Lussinge Karby/Lindvägen Stora Luttergärdet (Frösunda) Mörbytorp Hacksta Lindholmen Strömgården Centrala Lindholmen Kulla/Lindholmen Grönlundsvägen Sylta Kårsta-Rickeby Ekskogen-Vivedal Ubby/Molnby Stensta-Ormsta Upprätta-Lingsberg Gustavslund Haga 3 Snickerifabriken Vallentuna-Rickeby 1:48 Vallentuna-Mörby 1:115 Södra Haga Norra centrumtomten F.d. Polishuset Västra centrum - Tärningen Gärdesvägen Åby ängar Östra Åby Telluskvarten Hjälmsta Åbyholm Manhemsvägen Påtåker Tingvalla Bällsta 2:11 Björnbodavägen Kristineberg Uthamra strand Bällstaberg 4 Skoga Nyborg

70 DNR KS R A PPORT Befolkningsprognos BFP14B

71 Innehåll Inledning... 1 Befolkningsförändringar Utfall 2013 jämfört med prognos... 3 Prognos Vallentuna kommun Totalbefolkning Befolkningsförändringar Åldersstruktur Födda och förskolebarn Skolbarn Vuxna Äldre och pensionärer Kommundelsområden Vallentuna Västra Vallentuna Nordöstra Vallentuna Sydöstra Markim-Orkesta-Frösunda Vada-Angarn-Össeby Garn Kårsta Metod och antaganden SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN TUNA TORG 2, 2 TR VALLENTUNA TFN FAX SBF@VALLENTUNA.SE

72 KAPITEL Inledning 1 I Vallentuna kommun görs årligen en prognos över befolkningsutvecklingen tio år framåt i tiden. Årets prognos avser perioden (BFP14B). Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av barnomsorg, äldreomsorg, skolor och fritidsanläggningar. Befolkningsutvecklingen är även ett viktigt instrument för beräkning av skatteunderlag. Prognoser är till sin natur osäkra och det finns alltid felmarginaler. De görs från den kunskap som finns vid tillfället när prognosen tas fram. I regel ökar osäkerheten ju längre fram i tiden som prognosen sträcker sig. Prognosen ska alltid användas med viss försiktighet i planeringen. Stora samhällsförändringar t.ex. när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik och ekonomiska konjunkturer får direkta konsekvenser på bostadsbyggande, flyttningsmönster, fruktsamhet och dödlighet. Förändringar sker dessutom allt snabbare när informationsteknik mm utvecklas. 1

73 KAPITEL Befolkningsförändringar Befolkningen i Vallentuna ökade från till personer under Detta innebar en ökning med 1,3%. Förra året var ökningen 1,6% och den genomsnittliga befolkningsökningen per år från milleniumskiftet är ca 2%. Period Folkmängd Folk- Levande Döda Födelse- Inflyttade Utflyttade Flyttnings- netto ökning födda överskott Totalt Största ökning procentuellt skedde i åldersgruppen 6 år som ökade med 5,5 %. Den största minskningen skedde i åldersgruppen 19 år som minskade med 5,8 %. Ålder Förändring (antal) Förändring (%) ,6% ,1% ,2% ,5% ,1% ,5% ,2% ,8% ,3% ,6% ,4% ,7% ,1% ,2% ,2% Summa ,3% 2

74 KAPITEL Utfall 2013 jämfört med prognos 1 I befolkningsprognos (BFP13A) beräknades folkmängden uppgå till medan det verkliga antalet uppgick till Vid årsskiftet 2013/2014 hade Vallentuna således 67 färre invånare än prognostiserat, vilket ger ett prognosfel på 0,2%. Period Folkmängd Folkökning Födda Döda Födelseöverskott Inflyttade Utflyttade Flyttningsnetto 2013 Utfall Prognos Diff Procentuellt sett har det största prognosfelet skett för åldersgruppen år som underskattades med ca 2.7 %. Åldersgruppen 90- år överskattades med ca 2,4 %. I prognosen för 2013 överskattades antalet födda och döda medan inflyttade och utflyttade underskattades. Ålder Prognos 2013 Utfall 2013 Diff (antal) Diff (%) ,8% ,6% ,3% ,4% ,2% % ,5% ,7% ,4% ,3% ,2% ,1% % % 90-w ,4% Summa ,2% 3

75 KAPITEL Prognos Under rubrikerna Vallentuna kommun och kommundelsområden framgår resultatet av totalprognosen respektive delområdesprognosen för Vallentuna kommun 1.1 Totalbefolkning Befolkningsprognos för Vallentuna kommun i olika åldersgrupper (inklusive faktisk befolkning 2013) Ålder w Summa

76 KAPITEL 1.2 Befolkningsförändringar 2 Befolkningen beräknas öka med ca personer (ca 23 %) till Befolkningstillväxtens takt beräknas i huvudsak efter det prognostiserade bostadsbyggandet i kommunen. I snitt har ca 200 nya bostäder tillkommit per år i kommunen de senaste 10 åren prognostiserades 212 nya bostäder men utfallet blev så lågt som 160. Prognosen för 2014 är ännu lägre men därefter förväntas bostadsbyggandet öka igen, till att börja med måttligt under de tre följande åren men därefter med fler än 400 nya bostäder per år från och med Detta resulterar i att befolkningstillväxten förväntas vara vara något lägre de kommande 5 åren för att därefter mer än fördubblas, till en ökning på runt per år från 2019 och framåt. Se vidare bostadsbyggnadsprognos (BBP14B). Diagram 1.2 I genomsnitt beräknas ca 430 barn födas årligen medan ca 210 personer avlider. Antalet personer som flyttar till kommunen beräknas i snitt bli ca 2400 årligen medan ca 200 flyttar från kommunen. Den genomsnittliga befolkningsökningen per år prognostiseras till ca 670 under perioden, men med stora variationer. Antal invånare (vänster axel) Procentuell förändring (höger axel) ,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Utfall Prognos 5

77 KAPITEL Prognos befolkningsförändringar År Folkmängd Födda Döda Födelsenetto Inflyttande Utflyttande Flyttningsnetto Folkökning Åldersstruktur Befolkningspyramid 6

78 KAPITEL Födda och förskolebarn 2 Prognos Ålder Summa Under 2013 föddes 378 barn i kommunen vilket är 15 färre än I prognosen antas antalet 0-åringar bli ca 400 per år under Från år 2019 väntas en ökning med ungefär 20 barn årligen främst på grund av inflyttning under dessa år. Vallentuna kommun har relaltivt höga födelsetal jämfört med många andra kommuner. Kommunen har en relativt ung befolkning med många kvinnor i barnafödande ålder och många av de som flyttar till kommunen är par i familjebildande ålder. Diagram Antal barn i förskoleåldern (1 5 år) förväntas i stort vara oförändrat fram till 2018 för att därefter öka med fler än 100 barn årligen under

79 KAPITEL 2 Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder Summa Skolbarn Prognos Ålder Summa Diagram

80 KAPITEL 2 6-årskullarna förväntas få en årlig medelökning på ca 15 barn mellan 2014 och Men den årliga förändringen varierar, mellan -17 (2015) och +33 (2016). Årskullarna 7-11 och förväntas ha en medelökning på nästan 45 per år, men även här kan stora variationer förekomma. Årskullarna förväntas minska i antal per år fram till 2016, därefter förväntas en årlig medelökning på ca 40. Antalet 19 åringar ökar vissa år och minskar andra, i snitt nästan +10 per år. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder Summa

81 KAPITEL Vuxna 2 Prognos Ålder Summa Diagram Gruppen år beräknas i genomsnitt öka med drygt 340 personer årligen. För perioden är ökningen i genomsnitt runt 145 personer per år medan perioden förväntas få en kraftig tillväxt med i snitt fler än 500 personer per år. Störst förändring beräknas ske i åldersgrupperna 25-44år och år som också har i stort sett identiska utvecklingskurvor medan gruppen år har en jämnare utveckling med relativt sett liten förändring under prognosperioden. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder Summa

82 KAPITEL Äldre och pensionärer 2 Prognos Ålder w Summa Diagram w Antalet äldre och pensionärer beräknas i genomsnitt öka med ca 140 personer per år under prognosperioden. Störst relativ förändring beräknas ske i åldersgruppen som mer än fördubblas. Gruppen förväntas öka med ca 625 personer. Årsvis förändring enligt prognos (för 2013 redovisas totala antalet) Ålder w Summa

83 KAPITEL Kommundelsområden 2 Under rubrikerna Vallentuna Västra, Vallentuna Nordöstra, Vallentuna Sydöstra, Markim-Orkesta-Frösunda, Vada-Angarn-Össebygarn och Kårsta framgår prognosen för respektive kommundelsområde. 12

84 KAPITEL 1.4 Vallentuna Västra 2 Ålder w Summa

85 KAPITEL 1.5 Vallentuna Nordöstra 2 Ålder w Summa

86 KAPITEL 1.6 Vallentuna Sydöstra 2 Ålder w Summa

87 KAPITEL 1.7 Markim-Orkesta-Frösunda 2 Ålder w Summa

88 KAPITEL 1.8 Vada-Angarn-Össeby Garn 2 Ålder w Summa

89 KAPITEL 1.9 Kårsta 2 Ålder w Summa

90 KAPITEL Metod och antaganden 2 Prognosen visar befolkningsutvecklingen mellan och utgår från befolkningen i kommunen den 31 december Med kommunens befolkning den 31 december 2013 som bas görs en framskrivning ett år i taget fram till Folkmängd den 31/ födda under döda under utflyttade under inflyttade under 2014 = folkmängden 31/ Osv. För att kunna göra framskrivningen behöver antaganden om födslar, dödlighet, inoch utflyttning göras. Till delområdesprognosen har områdesantaganden gjorts baserat på respektive områdes förutsättningar. Totalprognosen har efter beräkning av delområdesprognosen tjänat som ram för delområdesprognosen genom att en avstämning har gjorts så att det totala antalet personer och antalet personer i skilda åldersklasser i delområdesprognosen stämmer överens med totalprognosen. Korrektionskvoterna har bedömts som acceptabla. In- och utflyttning Antalet inflyttare har i prognosen antagits utifrån ett medelvärde av de tre senaste årens inflyttning (i delområdesprognosen har ett medelvärde från åren använts). För varje prognosår har antalet inflyttare justerats beroende på prognostiserat antal inflyttningsklara lägenheter enligt bostadsbyggnadsprognosen för (BBP14A). BBP14A redovisar omfattningen av byggprojekt områdesvis för perioden samt utfallet för I befolkningsprognosen antas inflyttning generellt ske ett år efter byggstart. Det är inte ovanligt att byggprojekten försenas eller tidigareläggs och detta påverkar resultatet. 19

91 KAPITEL Hänsyn har även tagits till den antagna fördelningen av flerbostadshus, småhus i grupp och småhus med större tomter. En inflyttningsklar lägenhet i flerbostadshus antas ge 1,6 nya personer. Ett inflyttningsklart småhus antas ge 3 nya personer. 2 Antalet personer som antas flytta från kommunen har beräknats genom att utflyttarrisker appliceras på befolkningen, risker som ser olika ut beroende på ålder och kön. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Födsel och död Antalet födda har beräknas genom att åldersspecifika fruktsamhetstal har multipliceras med antalet kvinnor i motsvarande åldrar. I prognosen har medelvärden för riket under åren använts för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. Hänsyn har även tagits till områdens ålder och bebyggelsekaraktär. Fruktsamheten i kommunen har i stort följt utvecklingen i riket och antas göra så även under perioden Medellivslängden för boende i kommunen är något högre än rikssnittet och dödligheten i kommunen är sammantaget lägre än för riket. I prognosen har dödsriskerna för män beräknats till 94% och för kvinnor 92% av riksvärdena (100 % = riket). Antalet avlidna har i prognosen beräknas genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen har medelvärden använts för kommunen under åren för att minska tillfälligheter och slumpvariationer. I prognosen antas dödsrisker och fruktsamheten utvecklas över tid på samma sätt som antagits för riket enligt SCB:s riksprognos. 20

92 Lokalresursplan för åren BILAGA 3

93 Inledning Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Dessa dokument reglerar tillsammans arbetet med den strategiska lokalplaneringen. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun är senast reviderad av kommunfullmäktige 16 februari 2009 och anger att Samhällsbyggnadsförvaltningen är lokalförsörjare, fastighetsförvaltare och hyresvärd. TuFa svarar för lokalanskaffning i nära samverkan med förvaltningar och nämnder genom arbetsmodell för strategisk lokalresursplanering som fastställdes av kommunstyrelsen I denna modell är lokalresursplaneringsgruppen med representanter för varje förvaltning, beredande till den strategiska lokalplaneringsgruppen som utgörs av kommunens ledningsgrupp. Alla lokalfrågor av strategisk karaktär aktualiseras i ledningsgruppen innan de behandlas i respektive nämnd. Interna hyreskontrakt ska upprättas för alla typer av lokaler varvid självkostnad utgör grundprincip för TuFas hyressättning Regler för lokalförsörjning och internhyra fastställdes av kommunfullmäktige 13 juni 2011 och anger följande: Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemanna ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. 2

94 Lokalresursplan Innehåll 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter Regler för lokalförsörjning och internhyra Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader Verksamhetens framtida lokalbehov Förskole- och grundskolelokaler... 8 Förskolan... 8 Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år:... 9 Grundskola... 9 Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år: Gymnasieskolan Kultur- och fritidsanläggningar Idrottshallar Idrottsplatser, utomhusanläggningar samt spår och leder Närområdesgårdar Kulturlokaler Aktuella investeringsprojekt kultur och fritid, färdigställande år Vård- och omsorgsboenden Äldreomsorg Boende för funktionsnedsatta med stöd av LSS Aktuella investeringsprojekt vård och omsorg, färdigställande år Förvaltningslokaler

95 1. Förutsättningar för strategisk lokalförsörjning Vallentuna är en kommun under tillväxt och behovet av kommunal service kommer att öka och kan förändras innehållsmässigt den närmaste tioårsperioden. De kommunala verksamheternas behov av lokaler varierar över tiden. Ibland handlar det om att undvika kostnader för outnyttjade lokaler. I andra fall handlar det om att minimera risken att stå utan nödvändiga lokaler när de behövs. Därför är det angeläget att ständigt behovsanpassa kommunens utbud av lokaler. Det förutsätter kontinuerlig strategisk lokalresursplanering. Lokalresursplaneringen är underlag för att ta fram förslag till investeringsplan. Investeringsbehovet i verksamhetslokaler är en viktig del i kommunens budget- och planeringsarbete. Dels i form av investeringsutgifter och därmed finansierings- och likviditetsfrågor, dels i form av tillkommande drifts- och räntekostnader. Kommunfullmäktige har fastställt Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter i Vallentuna kommun och Regler för lokalförsörjning och internhyra. Innehåller i dessa presenteras översiktligt i avsnitt 2 och 3. Kommunfullmäktige har även fastställt en lokalpolicy som reglerar uthyrning av sammanträdeslokaler Lokalpolicy Vallentuna kommun fastställdes av kommunfullmäktige 11 april 2011 och innehåller Policy för uthyrning av sammanträdeslokaler m.m. i Vallentuna kommun. 1.1 Regler för styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter Kommunfullmäktige har den 16 februari 2009 fastställt Regler om styrning och uppföljning av ekonomi och verksamheter och dessa anger bl.a. följande angående investeringar och investeringsanslag: När nämnd äskar investeringsanslag skall även förslag till finansiering av ökade driftkostnader som följd av investeringen redovisas. Investeringar får endast utföras under förutsättning att den verksamhetsdrivande nämnden kan rymma driftkostnaderna, inklusive kapital- och lokalkostnader, inom sin driftbudget.

96 1.2 Regler för lokalförsörjning och internhyra Regler för lokalförsörjning och internhyra, fastställda av kommunfullmäktige 13 juni 2011, innehåller följande inledning om lokalförsörjningen i Vallentuna kommun. 1.1 Övergripande Ansvaret för den strategiska lokalplaneringen ligger på kommunens tjänstemanna ledningsgrupp. Till sitt förfogande har den en arbetsgrupp, lokalstyrgruppen, i vilken samtliga förvaltningar ska vara representerade. Lokalstyrgruppens huvudsakliga arbetsuppgift, är på uppdrag av kommunens ledningsgrupp, att utarbeta en lokalresursplan. Denna plan ska behandlas av kommunfullmäktige i samband med Kommunplanen. Tuna Fastigheter (TuFa) ansvarar för anskaffning och förvaltning av kommunens egna och förhyrda lokaler. All kommunal verksamhet ska i första hand utnyttja kommunens egna lokaler. TuFa beräknar fysiska och ekonomiska konsekvenser av verksamheternas lokalbehov. TuFa är definierad som en intäktsfinansierad resultatenhet (se KFS punkt 4.1). Fastighetsförvaltning är en långsiktig verksamhet i vilken vissa större utgifter belastar enskilda år. För att inte behöva göra omprioriteringar av underhållsbudgeten vid sådana utgifter är TuFa undantagen de regler som gäller ombudgeteringar av överrespektive underskott (se KFS punkt 4.8). 1.2 Nyinvestering i lokaler Investeringar i nya lokaler får endast göras om verksamheten har ett långsiktigt lokalbehov som, efter en behovsutredning, visat sig inte kunna lösas inom befintligt fastighetsbestånd. Lokalstyrgruppen har det huvudsakliga ansvaret för detta. Vid varje investering i ny-, om- eller tillbyggnad ska i beslutsunderlaget redovisas framtida förändring av lokalkostnaden samt effekterna på verksamheten. Investeringar för lokaler budgeteras i respektive styrelse/nämnds investeringsbudget inom ramen för inriktningsbeslut i kommunplanen. Budgetmedeln förs sedan, efter genomförandebeslut i kommunstyrelsen, över till TuFa som är utförare och ansvarig för projektets genomförande. Respektive styrelse/nämnd budgeterar för inköp av inventarier till nya och befintliga lokaler. 1.3 Effektivitet och flexibilitet Lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnader. För att underlätta vid förändrad verksamhet ska flexibilitet vad gäller stomme samt försörjningssystem eftersträvas.

97 Lokaler ska så långt det är möjligt samnyttjas av flera verksamheter. Vid en bedömning av lokalers samnyttjande ska även möjliga samordningslösningar med andra fastighetsaktörer vägas in. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa, i första hand, tillgodoses inom befintligt fastighetsbestånd, i andra hand genom extern förhyrning. 1.4 Tecknade av avtal och avveckling av lokaler TuFa tecknar avtal för kommunens räkning. Hyresavtal för inhyrning av lokaler hos extern fastighetsägare ska behandlas av lokalstyrgruppen för att få ett koncernperspektiv. Avtal får inte tecknas för längre tid än tio år utan att ha godkänts av kommunstyrelsen. Vid tecknande av hyresavtal med extern verksamhet ska respektive berörd nämnds synpunkter beaktas. Lokaler ska avvecklas om det, efter analys av verksamheternas långsiktiga behov, visar sig att de inte behövs. TuFa står för kostnaden för ej uthyrda lokaler. 1.3 Lokalutnyttjande, bestånd samt kostnader År 2014 nyttjar kommunens verksamheter lokaler på cirka kvadratmeter. Cirka fyra femtedelar av lokalerna äger kommunen själv resten hyrs externt. Se tabell 1. Tabell 1 Kommunens verksamhetslokaler tusental kvadratmeter Typ Area tusen kvm Ägd 119 Hyrd 26 Brf 1,0 TOTALT 146,0 Fördelning av lokalanvändandet per förvaltning redovisas i figur 1. Barn- och ungdomsförvaltningen förfogar över den största lokalytan (cirka 71 procent). Samtidigt är det inom denna förvaltning som lokalbehovet varierar mest över tid på grund av förändring i befolkningen. Övriga verksamheter har en mer statisk karaktär.

98 Figur 1 Lokalanvändandet per förvaltning 2013 Den totala hyran för verksamhetslokaler 2013 uppgick till 146 miljoner kronor vilket innebär att lokalkostnader utgör omkring 10 procent av Vallentuna kommuns nettokostnader. Se tabell 2. För de lokaler som kommunen själv äger består internhyran av: - Kapitalkostnad för investeringar inkl. förbättringar/renoveringar - Pålägg för drift/förvaltning - Kapitalkostnaden beräknas enligt nominell annuitetsmetod i vilken räntesatsen är beslutad till 3 procent (2013). För de lokaler som kommunen hyr eller äger via bostadsrättsförening består hyran av - Extern hyreskostnad - Pålägg för drift/förvaltning - Pålägg för administrativa kostnader hos fastighetsavdelningen - Kapitalkostnader för förbättringar/renoveringar Tabell 2 Kommunens lokalkostnader 2013, tkr Kapitalkostnad Extern hyreskostnad Pålägg drift/förvaltning/administration SUMMA

99 2. Verksamhetens framtida lokalbehov Befolkningsutvecklingen och befolkningssammansättningen har stor betydelse för planering av den kommunala verksamheten bl.a. lokalisering och dimensionering av investeringar som skolor, förskolor, äldreomsorg och fritidsanläggningar. Utmaningen för den strategiska lokalplaneringen är att matcha den framtida demografiska situationen, både åldersmässigt och geografiskt, med ändamålsenliga lokaler. Detta måste ske med kommunnyttan i fokus och så långt som möjligt inom ramen för befintliga resurser. Bedömning i lokalresursplanen baseras på befolkningsprognos BFP14A samt i viss mån en uppdatering utifrån befolkningsprognos BFP14B. Befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning av antalet invånare i Vallentuna kommun. Förändringen varierar mellan olika åldersgrupper och detta utgör underlag för bedömning av lokalbehov inom olika verksamheter. 3. Förskole- och grundskolelokaler Förskolan Behovet av förskoleplatser är beroende av både befolkningsprognosen och efterfrågan på förskoleplatser. Efterfrågan kan förändras till följd av familjepolitiska beslut som därmed kan förändra förutsättningarna för lokalplaneringen. Skollagen anger att Ett barn ska erbjudas plats vid en förskoleenhet så nära barnets eget hem som möjligt. Skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. I Vallentuna kommuns Översiktsplan anges det som målsättning att förskolor ska byggas nära bostäder och i pendlingsriktning. Det är mycket stor skillnad på barnantalet på förskolan på vårterminen och på höstterminen. På höstterminen när de barn som fyller 6 år under året går över till förskoleklass finns det gott om platser på förskolorna ett tag. Under hösten fylls det på och till vårterminen är det istället brist på platser. Variationen mellan höst- och vårtermin är ca 400 barn i hela kommunen, vilket gör det svårt att få en jämn beläggning över året. Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet 1-5 åringar och behovet av förskoleplatser är störst i nordöstra Vallentuna. För att möta detta behov tillskapas platser genom byggandet av nya förskolor på Karlavägen, Hagaskolan, Åbyängar, Åbygläntan, samt på längre sikt ytterligare två förskolor i området. Dessutom ersätts Borgen och dagbarnvårdarnas samlingslokal med en ny förskola. Med denna planering för östra Vallentuna kommer det dock fortfarande att vara stor brist på platser under vårterminerna i östra området. I västra Vallentuna sjunker efterfrågan jämfört med idag och det uppstår en överkapacitet på platser som kan avhjälpa platsbristen i nordöstra Vallentuna.

100 I södra Vallentuna minskar kapaciteten under 2014, men från 2020 behöver platser kompletteras i anslutning till en ny grundskola i Kristineberg. I Karby/Brottby, Lindholmen och Kårsta ökar efterfrågan och kapaciteten behöver byggas ut i samtliga dessa områden. Med tanke på avståndet in till centrala Vallentuna är det viktigt att platser erbjuds inom dessa mindre tätorter. Aktuella investeringsprojekt förskola, färdigställande år: 2014 Nybyggnation av förskola Kragstatrollet på tomten Kragstadungen i södra Vallentuna, 100 barn Nybyggnation av förskola Vintergatan på Karlavägen i nordöstra Vallentuna, 100 barn Byggnation av den 4:e avdelningen på förskolan Eken i Lindholmen, 20 barn (5-årsavdelningen flyttar ut från skolan, oförändrad kapacitet) Förskoleplatser i Kårsta Nybyggnation av förskola Åby ängar i nordöstra Vallentuna, 100 barn Ny förskolebyggnad på Ormstaskolan, 80 platser (ersätter Borgen och dagbarnvårdarlokalen, d.v.s. kapaciteten oförändrad) Nybyggnation förskola Karby/Brottby, 100 barn Nybyggnation av Hagaskolan med tillhörande förskola, 80 barn Nybyggnation av förskola Åbygläntan i nordöstra Vallentuna, 100 barn Nybyggnation av förskola Kristineberg norra, 80 barn Nybyggnation av förskola Kristineberg södra, 80 barn Nybyggnation av förskola Nordöstra Vallentuna, 100 barn Nybyggnation av förskola Karby, 100 barn Nybyggnation av förskola Nordöstra Vallentuna, 100 barn. Grundskola I Översiktsplan framhålls det att nya skolor ska ligga nära kollektivtrafik för att kunna ta emot elever från annat håll än närområdet. Befolkningsprognosen visar på en ökning av antalet 6-15 åringar mellan åren 2013 och 2024 och störst brist på skollokaler är det i nordöstra och i södra Vallentuna. I nordöstra Vallentuna är behovet av skolplatser stort. Ormstaskolans samtliga byggnader närmar sig sin fysiska livslängd och behöver rivas. För att undvika problem vid evakuering av Ormstaskolan, kommer Hagaskolan att byggas först. Då kan Ormstaskolans elever flytta över till Hagaskolan när Ormstaskolan ska rivas. I samband med byggnationerna på Ormstaskolan föreslås en flytt av träningssärskolan Strix till Hammarbacksskolan, för att uppnå synergieffekter med grundsärskolan som redan är lokaliserad där. I södra Vallentuna dominerar nybyggnation av bostadsområdet Kristineberg. Området kommer att på längre sikt behöva flera förskolor och två grundskolor. Under

101 prognosperioden föreslås en ny grundskola för 350 elever i åk F-6, utbyggnadsbar upp till 500 elever för åk F-9, samt tillhörande förskola. Platser behövs dock redan från 2018 och kapaciteten behöver kompletteras i paviljongform i södra Vallentuna tills den nya skolan kan stå klar. Utöver ovanstående kapacitetsutökningar planerar flera skolenheter för lokaleffektiviseringar. Hjälmstaskolan kommer att flytta sin hemkunskapssal till huvudbyggnaden, och möjligheten att även flytta trä- och metallslöjden utreds. Lokaleffektiviseringen på Karbyskolan omfattar flytt av elevhälsan. Gemensamt för skolorna de närmaste två åren är dessutom en satsning på att alla skolor ska ha duschrum med minst ett duschbås med dörr. Aktuella investeringsprojekt grundskola, färdigställande år: Duschar, bås med dörr Lokaleffektivisering Hjälmsta, flytta hemkunskapen (2014) och träoch metallslöjden (2016) Lokaleffektivisering Karbyskolan, flytt av elevhälsan Träningssärskolan Strix flyttas till Hammarbacksskolan, nybyggnation Nybyggnation av Hagaskolan för upp till 770 elever i nordöstra Vallentuna Nybyggnation av Kristineberg (etapp 1), för 350 elever och ev. resursgrupp 50 barn i södra Vallentuna. Kapaciteten ska kunna byggas ut med ytterligare 150 platser i framtiden (etapp 2). 4. Gymnasieskolan Gymnasieskolans behov av elevplatser styrs i hög grad av elevernas val av program och skola och är svårt att prognostisera. Andelen elever som väljer att gå i skola i den egna kommunen har minskat i takt med att utbudet av gymnasieskolor i länet ökat samtidigt som det totala antalet elever i gymnasieåldern minskat. Befolkningsprognosen visar att antalet åringar kommer att öka med ca 400 från 2013 till Befolkningen i åldern år sjunker fram till 2015, därefter börjar befolkningen öka igen. Delar av lokalerna vid Vallentuna gymnasium hyrs ut till Vallentuna Friskola under de åren som svackan i elevunderlaget kvarstår. Under 2014 genomförs projektet uppförande av duschbås, vilket finansieras via årligt investeringsanslag.

102 5. Kultur- och fritidsanläggningar 5.1 Idrottshallar Vallentuna kommun har i nuläget en bra etablering av idrottshallar och inför kommande år ser kultur- och fritidsförvaltningen att investeringar i andra typer av anläggningar för utomhusidrotten kommer att kunna effektivisera användandet av de idrottshallar som finns. I samband med framtida planering och nybyggnation av skollokaler och/eller etablering av friskolor måste även fritidsverksamhetens behov beaktas för att skapa en effektiv lokalplanering. Inte bara fritidsverksamheten utan också Vallentuna kommun i stort har ambition att vara en levande arrangemangskommun. Därför är det också viktigt att frågan kring en arrangemangshall och boende på sikt finns i kommunen. 5.2 Idrottsplatser, utomhusanläggningar samt spår och leder Vallentuna kommuns anläggningar är delvis gamla och slitna. Investeringar krävs för att lyfta anläggningarna till den nivå som Riksidrottsförbundet, specialförbunden och föreningarna ställer på anläggningarna för att de ska vara godkända. Antalet olika sporter som utövas ökar inom kommunen samtidigt som säsongerna för de olika sporterna förlängs och suddar ut sommar och vintersporter; ute och inne. Detta leder till ökat behov av investering av anläggningar för utomhusidrotten, för att skapa en effektivisering av tidigare planerade investeringar i nya stora idrottshallar. Vallentuna IP Idrottsplatsområdet på Vallentuna IP utvecklas och kompletteras med en ny omklädningspaviljong. Förslag finns på investering för en inomhushall för friidrotten och ett fotbollstält för fotbollen. Investeringarna kommer att ha en positiv påverkan på tillgängligheten av tider i idrottshallarna för inomhusidrotten. Östra och västra konstgräsplanen har år 2017 förbrukat sina livslängder och kräver ett underhållsbyte av matta för att fortsätta hålla en rimlig kvalitet. Ishall A är över 40 år gammal och har endast genomgått akuta underhållsåtgärder under åren. För att fortsätta behålla sin certifiering för allsvenskt spel behövs omfattande renoveringar i byggnader och på den tekniska driftsidan. Össeby IP Össeby IP kommer att kompletteras med en konstgräsplan under För att ytterligare utveckla Össeby IP och föreningslivet föreslås en investering i en anläggning för konstsnöspår.

103 Kvarnbadet Kommande period är det av största vikt att rusta upp Kvarnbadet med en ny anläggning för rening av vatten samt renovering av bassänger. Kvarnbadet som anläggning har ett unikt läge och är en central plats för kommunens invånare. Utveckling av området kring bassängerna och även runt Kvarnbadet bör utredas tillsammans med kommunens fastighetsavdelning. Spår och leder och övriga anläggningar En långsiktig plan för planerat underhåll på kommunens spår och leder tas fram under Vallentuna kommun har som fastighetsägare påbörjat en förstudie och projektering för renovering av Veda Ridcenter under Större åtgärder behöver genomföras och omfattar bl.a. golv och boxar vilket kommer genomföras under Närområdesgårdar Vallentuna kommuns fritidsgårdsverksamhet omfattar närområdesverksamhet i Brottby/Karby och Bällstaberg. Utöver det finns en central mötesplats, Nova, på Tellusvägen. Förslag till program för centrala Vallentuna innehåller en utveckling av Vallentuna centrum och Tellusområdet. Detta tillsammans med att hyresavtalet för Nova löper ut under 2016, ger grund för en utredning av var en fortsatt central ungdomsverksamhet i Vallentuna ska vara belägen och hur den ska vara utformad. Nuvarande lokaler ägs inte av kommunen. Vid planeringen av nya skolor och bostadsområden bör lokaler inplaneras för framtida närområdesverksamhet för ungdomar. 5.4 Kulturlokaler Kultur- och fritidsförvaltningen utvecklar rutiner för en väl fungerande användning av lokalerna och mötesrummen i det nya kulturhuset. Kulturhuset utnyttjas av en mängd olika verksamheter och ska fungera för utställningar, föreställningar, kulturskolans publika program, biblioteksbesökare, föreningar och kommunfullmäktige. I anslutning till Vallentuna teater, beläget i Vallentuna gymnasiums lokaler, finns gemensamma utrymmen med garderob, café och foajé som samnyttjas med gymnasiet. Kulturskolan har behov av nya lokaler som är samlade till en plats och bättre anpassade för en verksamhet med musik, dans, teater och bildkonst. Nuvarande lokaler är spridda på många platser och de är i stort behov av renovering. Huvudbyggnaderna, röda skolan och villan, har mycket trappor och trånga passager som gör att kulturskolans utbud inte är tillgängligt för alla barn och unga i kommunen.

104 5.5 Aktuella investeringsprojekt kultur och fritid, färdigställande år Fritidsnämnden: 2014 Utbyte konstgräsmatta på Bällstaberg 2014 Pooltäcke Kvarnbadet 2015 Veda Ridcenter 2015 Digitalt ljudsystem Nova 2015 Digitala lås RCO 2015 Friidrottsutrustning Vallentuna IP 2015 Fotbollstält Vallentuna IP 2016 Omklädningspaviljong IP 2016 Konstgräsplan Össeby IP 2017 Byte av konstgräs Vallentuna IP 2017 Lokaleffektivisering central ungdomsverksamhet/fritidsgård Kulturnämnden: investering inredning och verksamhetsutveckling Vallentuna Kulturhus och Bibliotek Lokaleffektivisering kulturskolan 6. Vård- och omsorgsboenden Socialnämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra en grundläggande genomgång av boendebehov för nämndens målgrupper. 6.1 Äldreomsorg I enlighet med den boendeplan för särskilt boende för äldre som är framtagen i socialnämnden kommer ytterligare boendeplatser i särskilt boende för äldre att krävas från Tomtmark för framtida vårdbostäder bör reserveras på lämplig plats i Vallentuna. Ett nytt äldreboende bör stå klart under planperioden. Under planperioden kommer kommunen att ta över ansvaret för hemsjukvården. Detta kommer att innebära behov av verksamhetslokaler. Omfattning och tidpunkt går idag inte att ange.

105 6.2 Boende för funktionsnedsatta med stöd av LSS Vallentuna kommun kommer att behöva tillgång till fler platser i bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionsnedsatta. Socialförvaltningen ser över behov av att bygga boende för särskilda behov. Aktuella investeringsprojekt vård och omsorg, färdigställande år 2023 Äldreboende södra Vallentuna 7. Förvaltningslokaler Lokaler för förvaltningskontor har inte en lika stor följsamhet till demografiförändringar som verksamheternas lokalbehov och växer därmed inte i samma takt som övriga lokaler. Befolkningsökningen medför dock att Vallentuna kommuns behov av centrala förvaltningskontor ökar. Flera förvaltningar har genomfört lokaleffektiviseringar och sammantaget finns behov av ytterligare kontorsarbetsplatser. För närvarande är behovet av ytterligare kontorsarbetsplatser störst inom samhällsbyggnadsförvaltningen.

106 Kommunplan S-gruppens förslag Verksamheternas nettokostnader Nämndernas uppräkning, mnkr Budget Plan Plan Indexuppräkning, löner och pris Effektiviseringar Demografi Verksamhetsförändringar/politiska TOTALT

107 Finansiell utveckling Driftredovisning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsen rambudget Samhällsbyggnadsförvaltningen KS OF Räddningstjänst ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN FRITIDSNÄMNDEN KULTURNÄMNDEN BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN SKOLPENG GYMNASIESKOLPENG UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN FÖRÄNDRADE KAPITALKOST (OFÖRDELAT) TOTALT Kapitalkostnader ( ) Pensionskostnader Övriga centrala kostnader och intäkter TOTALT DRIFTREDOVISNING

108 Resultatplan , tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Nämndernas nettokostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Realisationsvinster Balanskravsresultat Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Skattesats 18,98% 18,98% 19,18% 19,20% 19,20% Skatteintäkter (inkl avräkning) Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Kostnadsutjämning Regleringsbidrag/-avgift Strukturbidrag LSS-utjämning Fastighetsavgift Summa intäkter

109 Balansräkning , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Pågående icke aktiverade investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter, lager o förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Bidrag till infrastruktur SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förplikte Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKU Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser

110 Kassaflödesanalys , tkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för nedskrivningar 0 Förändrad pensionsavsättning o. ränta på pens.avsättn. samt orealiserade valutakursvinster/förluster m.m Realisationsförlust / realisationsvinst Försäljning exploaterings fastighet, tomträtter Gjorda avsättningar (exkl.pensionsavsättningar, exkl.ränta på pens.avs.) Ianspråktagna avsättningar (exkl.pens.avs.) Övriga ej likviditetspåverkande poster Ökning(+) Minskning (-) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga fordringar Ökning (-) / minskning (+) kortfristiga placeringar Ökning (-) / minskning (+) förråd och exploatering Ökning (+) / minskning (-) kortfristiga skulder Löpande verksamhet INVESTERINGSVERKSAMHET Bruttoinvesteringar i materiella / immateriella anläggningstillgångar Försäljningspris materiella / immateriella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Erhållna investeringsbidrag, övriga investeringsinkomster Investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering Ökning (-) / minskning (+) långfristig fordran Ökning (-) / minskning (+) långfristig skuld 0 Övriga tillförda (+) / använda (-) medel Finansieringsverksamhet Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

111 Plan för investeringsutgifter , mnkr Upparbeta t t.o.m Budget fg år Budget Plan Kalkyl TOTALT Projekt It-utrustning 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,0 Säker ledning 0,2 2,0 2,2 Långsiktig investeringsnivå 100,0 20,0 60,0 180,0 Årligt anslag 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Cykelbana runt Vallentunasjön 0,4 0,4 Cykelplan, gångplan 0,4 0,1 0,5 Cykelväg Angarnsvägen 0,5 0,2 0,7 Cykelväg Kårsta-Ekskogen 0,2 12,8 13,0 Cykelväg Vallentuna - Karby 1,0 9,0 10,0 Effektbelysning Lindholmen 0,4 0,4 Gång- och cykelväg Lindholmen 2,9 2,9 Gång- och cykelväg vid våtmarksparken 1,5 1,5 3,0 Hydrologisk utredning Storsjön och Lillsjön 0,0 0,0 Kommunalhus förstudie 1,0 1,0 PCB inventering/sanering 3,1 1,4 4,5 Roslagsbanan Kragstalund-Vallentuna 3,6 3,6 Tingvalla busshållplats 3,1 3,1 Trafiksäkerhetsplan 0,3 0,3 Upprustning torgytor, offentliga rum 6,1 10,7 20,0 9,9 3,4 50,0 Utbyte kvicksilverbelysning 2,4 3,2 9,4 15,0 Utveckling trafikplanen 1,7 1,7 Vallentuna trafikplats 0,7 0,7 Vattenvårdsåtgärder Vallentunasjön 6,7 0,9 1,0 1,0 1,0 10,6 Årligt anslag, trafiksäkerhetsåtgärder 3,3 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 43,3 Årligt anslag, ventilations-/energiåtgärder 3,6 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 3,0 33,6 KOMMUNSTYRELSEN Summa 21,2 44,3 55,2 34,4 16,4 12,0 12,0 12,0 112,0 32,0 12,0 72,0 435,4 Digitala lås RCO 0,3 0,3 Digitalt ljudsystem Nova 0,4 0,4 Fotbollstält IP 1,0 1,0 Friidrottsytor IP 0,3 0,3 Konstfrusen isbana 2,0 13,0 15,0 Konstgräs Bällstaberg 3,4 3,4 Konstgräs IP västra 3,0 3,0 Konstgräs IP östra 3,0 3,0 Konstgräs Össeby 9,1 9,1 Omklädningspaviljong IP 0,0 5,2 5,2 Pooltäcke Kvarnbadet 0,5 0,5 Veda Ridcenter 1,3 10,7 12,0 Årligt anslag 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 11,0 FRITIDSNÄMNDEN Summa 6,2 15,7 28,3 7,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 64,2 Bibliotek, inventarier 5,3 5,3 Kulturhus/ bibliotek 0,3 0,3 RFID - chippning av media 0,4 0,4 Vallentuna teater 0,3 0,3 Årligt anslag 0,2 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,6 KULTURNÄMNDEN Summa 6,5 0,2 0,2 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 10,9 Duschar omklädningsrum, skolor 2,2 2,1 4,3 Förskola Eken 4:e avdelning 11,0 1,0 12,0 Förskola Karby/Brottby 0,5 3,0 25,0 21,5 50,0 Förskola Karby/Brottby 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Kristineberg norra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Kristineberg södra 2,0 25,0 23,0 50,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 1 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Nordöstra Vallentuna 2 1,0 3,0 25,0 26,0 55,0 Förskola Åby ängar 1,4 1,5 25,0 22,1 50,0 Förskola Åbygläntan 0,1 3,0 1,0 2,0 25,0 24,0 55,1 Grundskola Kristineberg södra 2,0 1,0 3,0 4,0 30,0 80,0 80,0 200,0 Hagaskolan 0,0 2,0 3,0 26,0 165,4 154,0 96,8 2,0 2,0 451,2 Hjälmstaskolan ombyggnad 7,9 1,9 9,8 Karbyskolan förskolekapacitet 4,2 4,2 Karbyskolan lokaleffektivisering 0,2 1,8 2,0 Karlavägen förskola 17,7 26,3 44,0 Kragstadungen förskola 29,4 9,6 39,0 Kårsta kapacitet 5,0 4,7 9,7 Lovisedalsskolan 0,6 0,6 Nya skolor inventarier+byggkoordinator 1,0 0,6 1,1 1,8 1,0 9,0 24,5 39,0 Ormstaskolan Förskola 1,4 10,0 25,0 16,6 53,0 Ormstaskolan Strix till Hammarbacken 1,7 0,5 17,5 21,4 4,0 45,1 Årligt anslag 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 44,0 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Sum 51,6 56,3 56,1 84,2 210,3 215,0 224,9 106,5 37,0 66,0 134,0 136,0 1377,9 Årligt anslag 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 UTBILDNINGSNÄMNDEN Summa 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 5,5 Boende 1,0 25,0 26,0 Boende 25,0 25,0 Boende, södra Valletuna 10,0 40,0 40,0 90,0 Verksamhetssystem 1,3 1,3 Årligt anslag 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 16,5 SOCIALNÄMNDEN Summa 2,8 2,5 26,5 26,5 1,5 1,5 1,5 11,5 41,5 41,5 1,5 158,8 Digitalisering av arkiv 1,0 1,0 0,5 2,5 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Summa 1,0 1,0 0,5 2,5 TOTALT 72,8 116,5 131,2 175,1 261,7 230,5 240,4 122,0 162,5 141,5 189,5 211,5 2055,1

112

113

114