Kommunikationsplan Wastetofuel

Transkript

1 Kommunikationsplan Wastetofuel

2 2 Näringsliv, organisationer och myndigheter står inför två av de största utmaningarna i mänsklighetens historia att hitta alternativ till oljebaserat bränsle och att stoppa miljöfarliga utsläpp. Vi måste alla gå snabbt från vision till handling för att minimera växthuseffekten och skapa en hållbarare värld. Det kräver nya idéer från oss som arbetar med avfallshantering, utveckling av bränsleteknik och transporter. Vi måste tänja gränserna och öppna möjligheter för samarbeten där vi utnyttjar den kunskap och erfarenhet som finns inom våra olika kompetensområden. Därför har vi tagit initiativ till Wastetofuel, ett gemensamt utvecklingsprojekt som drivs av NSR, Terracastus Technologies och ÖMT Åkeri med stöd från EU-programmet Life+. Syftet är att omvandla klimatstörande, outnyttjade deponigaser till ett energirikt, hållbart bränsle för tunga fordon. Tillsammans skapar vi ny drivkraft i dubbel bemärkelse. Vår drivkraft

3 3 En viktig del i vårt arbete med Wastetofuel (W2F) är att sprida information om projektet. Därför måste vi ha riktlinjer för hur det ska gå till, så att alla som deltar i projektet strävar åt samma håll. För att vi ska kunna göra en så bra informationsinsats som möjligt under de tre år som projektet pågår har vi skapat en kommunikationsplan. Den innehåller: Bakgrunden till och information om projektet Vilka mål vi vill uppnå med kommunikationen Strategier för hur informationen ska nå ut Vilka som ska påverkas på vilken arena Basen för vår projektidentitet Exempel på kommunikationskanaler/aktiviteter Tidplan Kommunikationsplanen Wastetofuel är ett Life+-projekt som drivs av NSR, Terracastus Technologies och ÖMT Åkeri

4 4 Vi som driver W2F har lång erfarenhet och djupa kunskaper inom våra respektive kompetensområden. W2F är ett projekt inom EU-programmet Life+, ett finansieringsinstrument som bland annat stödjer pilotprojekt inom innovativ miljöteknik. NSR NSR är ett miljöföretag vars verksamhet baseras på återvinning och behandling av avfall samt försäljning av varor och tjänster. NSR ägs av de sex nordvästskånska kommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Åstorp och Ängelholm. I regionen bor totalt cirka invånare. I respektive ägarkommun finns en återvinningscentral för hushåll och mindre företag. Återvinningsanläggningen Filborna i Helsingborg är huvudanläggning, där merparten av avfallet från regionen tas omhand. ÖMT Åkeri Huvudverksamheten som utgår från Östra Ljungby i Skåne består i att transportera mjölk för Skånemejeriers räkning. I detta åtagande ingår transporten av mjölk från producent till mejeri, samt även en stor del av logistiken kring transporterna. ÖMT Åkeri har som mål att ständigt utveckla och förbättra sina produkter i samarbete med kunder och anställda. Målet är också att genom detta skapa ett ekonomiskt gott läge för att kunna investera in i framtiden. Terracastus Technologies Terracastus har utvecklat en unik teknik för att rena och uppgradera biogas eller deponigas till komprimerad biogas, flytande biogas eller för injicering i gasnät. Terracastus Technologies ägs av Mack Trucks Inc. och Volvo Technology Transfer. Vi som driver projektet NSR Hjorthögsvägen Helsingborg Terracastus Technologies ÖMT Åkeri Brödernas Gata Östra Ljungby Projektkoordinator Wastetofuel Jörgen Dehlin, NSR

5 5 Action 1 Referensgrupp Action 2 Styrgrupp Action 3 Projektkoordinator Action 4 Action 5 Hur är vi organiserade? En styrgrupp leder det övergripande arbetet med projektet. Gruppen består av beslutsfattare, representanter från varje projektpartnerorganisation, som träffas fyra gånger per år och tar övergripande beslut för att säkerställa att projektplanen följs och budgeten hålls. Styrgruppen initierar fem actions under projekttiden som ska leda fram till ett antal mätbara mål. En referensgrupp fungerar som expertråd. Den består av representanter från biogas-, avfallsoch transportföretag samt forskare. Gruppen ska ge input till projektet och består av cirka fem ledamöter som träffas en till två gånger per år. Projektkoordinatorn är huvudansvarig för projektet. I ansvaret ligger att leda gruppmöten, styrgruppsmöten, rapportera mot EU-kommissionen, skapa rutiner för att upprätthålla daglig kontakt med gruppledare och att kvaliteten på projektet upprätthålls. Projektkoordinatorn är också ansvarig för projektekonomin, vilket bland annat innebär att göra budgetuppdateringar och att införa ekonomirutiner med de olika parterna.

6 6 Omvandla klimatstörande, outnyttjade deponigaser till ett energirikt, hållbart bränsle för tunga fordon. W2F kommer att behandla två klimatproblem deponigaser och transportsektorns utsläpp. Det kommer att ske genom en process där vi utvecklar metoder för att hitta metangasfickor i deponier omvandlar metangasen till ren biogas som kan användas till bränsle omvandlar den renade biogasen till flytande biogas Utvecklar distribution av den flytande biogasen till tankningsstationen implementerar teknik i fordon som kan utnyttja den flytande biogasen som fordonsbränsle Vi kommer att bygga en anläggning för produktion och rening av deponigas från Filborna avfallsanläggning. Anläggningen inkluderar även teknik som omvandlar den renade gasen till flytande biogas och en tankningsstation. Vi kommer också att integrera teknik för flytande biogas som fordonsbränsle i lastbilar. Vår anläggning ska vara öppen för och anpassad för visning. För att bidra till att tekniken ska implementeras inom EU i framtiden, kommer vi att sprida våra metoder och tekniska resultat genom ett aktivt informationsarbete. Vad vill vi och vad gör vi? Över 2 % av växthusgaserna kommer från deponigasutsläpp från de runt deponier som finns inom EU. Totalt sett i världen är deponigaser den sjätte största kolkällan som är orsakad av människan. Sedan 1990 har transportsektorns bidrag till växthusgaserna inom EU ökat med 28 %. Omkring 73 % av varutransporterna sker på väg, något som väntas öka markant under de kommande decennierna.

7 7 Action 1 W2F ska leda till en effektiv metod för utvinning av deponigaser och öka användandet av flytande biogas vid transporter. Vi vill att projektet ska inspirera andra regioner inom EU och leda till innovationer som ökar gasutvinning ur deponier för energiåtervinning i allmänhet och för produktion av flytande biogas i synnerhet. Action 2 Action 4 Action 3 Action 5 Vad ska vi uppnå med W2F? När projektet är genomfört har vi vidtagit följande actions: 1. Utveckling av metod som gör gasutvinning ur deponier effektivare. 2. Beredning av deponigas till flytande biogas med en fullskalig testanläggning som använder CO 2 Wash teknik. 3. Etablering av ett marknadsanpassat distributions- och tillgångssystem för flytande biogas. 4. Utnyttjande och test av flytande biogas för tunga transportmedel. 5. Kommunikation av projektet.

8 8 Total utsläppsreducering av metangas och CO 2 med ton per år från deponier i Skåne. Total utsläppsreducering av metangas med ton CO2 per år i Skåne genom att ersätta bensin och diesel i tunga fordon med flytande biogas. Ökning av flytande biogasproduktion med 135 GWh i Skåne. Ökat intresse för produktion av flytande biogas från deponigas och etablering av en konverteringsanläggning. Identifikation av avknoppnings- och marknadsmöjligheter för biprodukter från flytande biogasproduktion. Utveckling av en hel miljö-, ekonomisk och teknisk insikt utifrån ett livscykelperspektiv på flytande biogas produktionen baserad på deponigaser. Ökad användning av flytande biogas till 40 fordon som kör på flytande biogas i Skåne vid projektets slut (inkluderar 9 fordon som används i projektet). Minst 300 nationella och EU/internationella besökare från flera olika intressentgrupper till produktionsanläggningen under projekttiden. Minst 5 europeiska delegationsbesök för visningar och demonstration av ny teknik till produktionsanläggningen under projekttiden. Vid projektets slut ska minst 1-2 andra regioner/beslutsfattare/företag inom EU ha påbörjat utveckling av hållbara deponigassystem baserade på projektets modeller och teknik. Mätbara resultat

9 9 Styrkor Ett högaktuellt miljöprojekt Hög innovationsfaktor Starka projektpartners Aktörerna tekniskt långt framme redan Svagheter Aktörerna ska samverka med gemensam syn Få företag ändrar eller tillverkar LBG-fordon Aktörerna ska finna gemensamma tider för möten Möjligheter Stort mediaintresse för ämnet Stort intresse som ger status till projektet från deponier, åkerier, rederier Stort internationellt intresse Hot Fordon ska godkännas av transportstyrelsen, kan ta lång tid Bränslepriser sjunker kraftigt Byggprocessen försenas Flera godkännanden ska genomföras SWOT-analys Vi har gjort en SWOT-analys, som visar att parametrarna Styrkor och Möjligheter har ett rejält övertag över Hot och Svagheter. Här ser du den i en sammanfattande version.

10 10 De övergripande mål som kommunikationen ska uppnå är att: bygga relationer skapa ett intresse för projektet projektet ska framstå som referenspunkten bland andra miljöprojekt inom EU projektet ska upplevas som en global miljöinsats Våra kommunikationsmål Vi som driver projektet ska arbeta för att sprida information om W2F genom att kommunicera på olika sätt. Syftet är inte att marknadsföra våra enskilda verksamheter, utan att skapa ett intresse för projektet. Som projektpartners kommer vi automatiskt att få positiv uppmärksamhet och skapa värdefull goodwill för våra företag. Genom att aktivt informera om W2F, våra resultat och vår anläggning kommer vi att bygga relationer med opinionsbildare inom näringsliv, myndigheter och forskning. Projektet ska upplevas som en global miljöinsats och W2F ska vara benchmark för andra miljöprojekt inom EU.

11 11 Fas 1 Etablering av projektet, positionering Fas 2 Presentation av teknik Fas 3 Möjligheterna Fas 4 Resultaten Fokus läggs på bakgrund, vad som ska göras och vad de förväntade resultaten är. Det gäller även internt i projektet att få igång det gemensamma synsättet så att alla informerar och kommunicerar likvärdigt om projektet. Fokus läggs på metoder, teknik, rådgivning och analyser. Det bör ske med bland annat tekniska rapporter, inbjudningar till seminarier och studiebesök. Fokus läggs på intressentdiskussioner om till exempel möjligheterna med tekniken, distribution, tankning och fordon. Det bör ske via aktiviteter som nätverk, inbjudningar till diskussionsforum och workshops. Fokus läggs på att presentera resultaten av action 1-4: 1. Deponigasutvinning 2. Omvandling till LBG 3. Tankningstationer 4. Testning av LBG-effektivitet för tunga transportmedel Vår strategi för kommunikationen Vi delar upp kommunikationen i fyra strategiska faser som löper över de tre år som projektet pågår. Hur långa faserna bör vara får projektgruppen avgöra. Faserna kommer att överlappa varandra och olika målgrupper kan involveras vid olika tidpunkter.

12 12 Offentliga aktörer Universitet/högskolor Regionalt Nationellt EU Internationellt Näringslivet EU-grupper Branschorganisationer Våra målgrupper och på vilka arenor vi ska synas Våra målgrupper och intressenter agerar på olika arenor. Vi anpassar vår kommunikation så att den förmedlar rätt budskap till rätt målgrupp på rätt arena.

13 13 Länsstyrelsen i Skåne län Lunds universitet Lunds tekniska högskola E.ON Gas Kommunala energibolag Biogas Syd Sustainable Business Hub Regionalt m.fl. Skånes kommuner Øresundsinstituttet Öresundskomiteen Region Skåne Life+-projekt i Skåne Energikontoret Skåne Regional arena

14 14 Riksdagens miljö- och jordbruksutskott Miljödepartementet Sveriges kommuner och landsting Kungliga Tekniska högskolan Energigas Sverige Nationellt Chalmers tekniska högskola Naturvårdsverket Avfall Sverige m.fl. Sveriges Åkeriföretag Nationell arena

15 15 Life+ (kommissionen) Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (parlamentet) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi (parlamentet) EU m.fl DG Mobility and Transport (kommissionen) Andra EU-projekt (kommissionen) DG Environment (kommissionen) EU arena

16 16 International Waste Working Group IWWG m.fl. International Solid Waste Association ISWA Offentliga aktörer Internationellt Universitet/högskolor Näringslivet Internationell arena

17 17 Offentliga aktörer Frågan som denna grupp ställer sig är hur W2F bidrar till EU-målen som satts upp i 2020-strategin för energieffektivitet. Nyckelbudskapet är att detta är ett projekt som i högsta grad bidrar och i framtiden kan få stort ekonomiskt genomslag i samhället Näringslivet Frågor som företagare inom näringslivet ställer handlar mycket om resultatet av W2F. Finns det en potential i tekniken? Budskapet förmedlas genom att besvara frågan: Vad är/blir/blev resultatet? EU-grupper Genom att tydligt informera om projektets syfte och förväntade resultat får branschorganisationerna stöd i sitt fortsatta påverkansarbete. Budskapet är att W2F är miljöforskning med stor potential för flera olika branscher. Universitet/högskolor Frågan som denna grupp ställer sig är hur W2F bidrar till EU-målen som satts upp i 2020-strategin för energieffektivitet. Nyckelbudskapet är att detta är ett projekt som i högsta grad bidrar och i framtiden kan få stort ekonomiskt genomslag i samhället Branschorganisationer Mot en rad olika EU-grupper kommunicerar vi budskapet att W2F är ett projekt som leder till att nå EU:s miljömål. Genom att vara tydliga med vad vi gör inom projektet och visa på resultaten blir W2F en referenspunkt mot andra miljöprojekt. Våra nyckelbudskap Vi sätter oss in i vilka frågor som de olika målgrupperna vill ha svar på. Det ger oss inriktningen på kommunikationen. För att förenkla arbetet delar vi in målgrupperna och beskriver nivån på kommunikationen.

18 18 Visuellt förhållande mellan projektet, Life+ och projektpartners Wastetofuel är ett Life+-projekt som drivs av NSR, Terracastus Technologies och ÖMT Åkeri Vår projektidentitet W2F är ett stort och betydande projekt som kommer att pågå under flera år. En viktig åtgärd är att ge projektet en tydlig identitet, dels för att stärka sammanhållningen inom projektet och dels för att skapa igenkänning externt. Vårt kommunikationsuppdrag är att informera om projektet, inte att marknadsföra våra egna verksamheter. Vi står som garanter för W2F och för projektets framgång. Tydlighet i hur vi uppträder är A och O. Förhållandet mellan projektnamnet, bidragsgivaren och oss som projektpartners är viktigt att visa. Projektets logotyp visas alltid tillsammans med våra egna varumärken samt Life+-logotypen och en förklarande text. Vi kommunicerar i två nivåer en nivå som informerar specifikt om tekniken och en nivå som informerar övergripande om projektet och projektpartners. Vi skapar en visuell identitet och ett tonläge som förmedlar egenskaper som till exempel: unik miljöteknik innovationsglöd drivkraft starka projektpartners en positiv framtid globalt ansvar

19 19 Produktion av kommunikation som bör påbörjas direkt är: Identitetsutveckling Webb Övergripande trycksak Utställningsmaterial Digital presentation Tidplanen En stor del av kommunikationsarbetet går dels ut på att presentera projektet för olika målgrupper, dels på att bjuda in men också att besöka målgrupper och intressenter. Det är därför viktigt att få fram de grundläggande enheterna så att de kan ta del av information både innan och efter besök och seminarier. Först och främst är det dock av yttersta vikt att sätta den visuella identiteten där förhållandena mellan de olika logotyperna för W2F, Life+ och projektpartners slås fast. Exempel på tonläge och bildmanér bör också utvecklas innan produktion av konkreta enheter sätts igång. När de fysiska planerna och byggnaderna börjar ta form så ska arbetet med att ta fram ett bra och enhetligt skyltprogram påbörjas. Det bör bland annat innehålla skyltar med information om projektet, teknik och beskrivning av byggnads/teknikdelar.

20 20 Maj 2012 Juni 2012 Juli 2012 Augusti 2012 September 2012 Oktober 2012 November 2012 December 2012 Identitetsutveckling Webb Semester Trycksak Digital presentation Utställningsmaterial Löpande information som besök, inbjudningar etc. Grov tidplan som sträcker sig fram till årsskiftet 2012/2013. En mer detaljerad tidplan som sträcker sig längre fram med kommunikationsinsatser som besök, inbjudningar, utställningar bör göras när projektet börjar ta form.