SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB)"

Transkript

1 SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Biosfärområdeskontoret/ Väståbolands stad, Kimitoöns kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral 1/2009/KB 1

2 1. BAKGRUND Skärgårdshavets biosfärområde, som grundades 1994, är en del av Unesco:s forsknings- och utvecklingsprogram Man and the Biosphere (MaB). Målsättningen med MaB-programmet är att forska i och att skapa modeller för hållbar utveckling. I MaB-programmet är biosfärområdena modell- och försöksområden och de representerar samtidigt viktiga natur- och kulturvärden. Enligt ett avtal som ingicks i slutet av år 2005 mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland rf handhade Region Åboland under perioden koordineringen av biosfärområdets verksamhet. Sydvästra Finlands miljöcentral betalade euro/år åt Region Åboland för handhavandet av denna uppgift. Det tidigare avtalet täckte åren VERKSAMHETENS ORGANISATION 2.1 Biosfärområdesverksamhetens samarbetsgrupp Enligt avtalet mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland handhades den praktiska styrningen av biosfärområdets verksamhet av en av miljöcentralen tillsatt samarbetsgrupp. Under år 2008 var samarbetsgruppens medlemmar följande: Ordinarie Suppleant Organisation Osmo Purhonen (ordf.) Olli Madekivi Sydvästra Finlands miljöcentral Bengt Backman Patrik Nygrén Region Åboland Pirjo Hoffström Nina Björkstén Region Åboland Mikael von Numers Erik Bonsdorff Åbo Akademi Trygve Löfroth Hanna Ylitalo Forststyrelsen Under verksamhetsåret sammanträdde gruppen lite oftare än normalt på grund av ett speciellt händelserikt år i fråga om omstruktureringar i verksamheten. Fyra möten hölls och alla i Pargas; 15.1, 9.4, 21.8 och Biosfärområdets koordinator har fungerat som föredragande och sekreterare i samarbetsgruppen. Samarbetsgruppen träffades dessutom den 18.9 i Pargas för en arbetsverkstad där man arbetade mer intensivt med strategin för biosfärområdets verksamhet år Utskärsdelegationen Under verksamhetsåret 2008 har den av Region Åboland tillsatta Utskärsdelegationen haft tre möten 29.2, 23.5 och 28.11, vilket var lite mer än normalt. Delegationen har haft tretton medlemmar. Ordförande för utskärsdelegationen var Bengt Backman och viceordförande var Rea Åkerfelt. Vid sidan om andra uppgifter fungerade delegationen också som referensgrupp för biosfärområdet, tog del av dess verksamhetsberättelse och fastställde dess verksamhetsplan. Biosfärområdets koordinator fungerade som Utskärsdelegationens sekreterare. Under år 2008 har delegationen behandlat aktuella teman för den yttre skärgården som t.ex. postgången i yttre skärgården, förbindelsebåtstrafiken, 2

3 landskapsplanen, Skärgårdshavets nationalparks medlemskap i det internationella Panparks -nätverket, och utskärsdelegationens roll och struktur inom Åbolands nya kommuner. 2.3 Nationell koordinering Miljöministeriet ansvarar för Finlands biosfärområden. Koordinatorn har varit i kontakt med Jukka-Pekka Flander, som är ansvarig över biosfärområdena vid Miljöministeriet. Under en palaver med J-P Flander den 1.2 behandlades aktuella ärenden gällande biosfärområdet. På nationell nivå koordineras programmet för biosfärområdena av en nationell kommitté som tillsatts av Undervisningsministeriet och handhas av Finlands akademi. Koordinatorn för biosfärområdet har deltagit i den nationella kommitténs möte den (men frånvarande den 13.2). MaB-kommittén godkände under 2008 (13.2) att Skärgårdshavets biosfärområde använder MaB-logo med biosfärområdets namn tillsatt, tills en bättre lösning kan tas i bruk. Koordinatorn presenterade preliminärt förslaget på en utvidgning av biosfärområdet. Finlands akademi har anmält att de avstår från sin uppgift från och med år Undervisningsministeriet sammankallade den 9.9 sakkunniga från alla UNESCO:s program i Finland för att diskutera en ny organisationsmodell. Under 2009 färdigställs ett förslag på hur UNESCO:s program skall koordineras nationellt och hur vart och ett av programmen skall koordineras skilt för sig. För MaB-programmet behövs dels ett sekretariat som sköter korrespondensen och en kommitté med sakkunniga för att behandla de nationella ärendena i fråga om programmet. 2.3 Personal Katja Bonnevier har fungerat som biosfärområdets koordinator sedan februari år Koordinatorn har varit anställd vid Region Åboland rf. Verksamheten för biosfärområdet koordinerades under handlingslinjen för Miljö och Boende vid Region Åboland. Koordinatorn fungerade som ansvarig för handlingslinjen och satt med i ledningsgruppen. Martina Uotinen, studerande från Varsinais-Suomen maaseutuoppilaitos, gjorde sin praktikperiod vid Region Åboland rf. under verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde, i allt som allt 4 månaders tid. 2.4 Ekonomi De direkta kostnaderna för biosfärområdets koordinering under verksamhetsåret är Denna summa inkluderar förutom lönekostnader, även kostnaderna för både inrikes och utrikes resor, hyra, telefonkostnader och andra kontorskostnader, arrangerandet av ett seminarium, samt köptjänster i samband med informationsverksamheten. För praktikanten betaldes lön under 4 månaders tid. 3

4 För koordineringen av verksamheten erhölls en summa på av Sydvästra Finlands miljöcentral/miljöministeriet. För arrangerandet av ett seminarium erhölls ett bidrag på 750 från Kulturfonden. Utbildningsministeriet, samt Finlands Akademi stod för kostnader i samband med Världskonferensen i Spanien. Den del som underskridit budgeten år 2007 har under 2008 används för extra utgifter i samband med personalkostnader och informationsverksamheten. Kostnaderna för verksamheten år 2008 underskred budgeten med för pengarna var reserverade för inköp av kontorsutrustning och för informationsverksamhet som fördröjdes pga. förändringar i förvaltningsstrukturen. 2.5 Utveckling av verksamhet och organisation En workshop om biosfärområdets verksamhet med tyngdpunkt på kommunerna ordnades i november 2007 och sedan dess har man arbetat med omorganiseringar av biosfärområdets verksamhet. Resultaten från workshopen gav riktlinjer för arbetet och under vårens lopp har diskussionerna fortsatt med de olika samarbetsparterna inom biosfärområdets verksamhet. Det är mycket som händer på en gång, för planerna befattar ett nytt sätt att strukturera verksamhetens innehåll, en ny struktur för organisationen bakom verksamheten och ny gränser för det geografiska området som verksamheten är riktad till. Trots allt kommer biosfärområdet att ganska långt fortsätta att arbeta med samma frågor som tidigare, fast med en djupare förankring i biosfärområdets aktörer. Strategi för verksamheten Tillsammans med samarbetsgruppen för biosfärområdet har koordinatorn sammanställt ett utkast för en strategi som de för verksamheten mest centrala samarbetsparterna ombetts att kommentera. Man strävar till att skapa en verksamhetsmodell som är hållbar och kan uppfylla regionens behov inom biosfärområdets verksamhetsområden. Genom omorganiseringen hoppas man också på att kunna förstärka biosfärområdets roll som ett modellområde både nationellt och internationellt. De största omorganiseringarna är en strukturering av verksamheten i temaområden och ett fördelat ansvar över dem, mellan de mest centrala samarbetsparterna. Man planerar också en egen enhet för utbildning och forskning, som hamnat i skymundan under senaste år. Av verksamhetens tyngdpunkter är den enda klart nya prioriteringen att utveckla ett brand av biosfärområdet. Organisationsstrukturen För samarbetet mellan miljöcentralen, Väståboland och Kimitoön i förvaltningen av biosfärområdets verksamhet har ett avtal gjorts den De tre parterna bildar tillsammans ett biosfärområdeskontor. Väståbolands stad ansvarar över förvaltningen av biosfärområdeskontoret under utvecklingsavdelningens enhet för trafik och skärgård. Kontoret är placerat i Korpo. En ny styrgrupp, samt en ny rådgivande och bevakande delegation tillsätts för kommande verksamhetsperiod. Justering av gränsen 4

5 Ett förslag till gränsjustering har behandlats och godkänts av kommunerna (Väståboland 1.10 och Kimitoöns kommun 14.10). Man beslöt att ansöka om en utvidgning av området, där hela Åbolands skärgård, utan fast vägförbindelse är inkluderad. I december år 2008 bad Sydvästra Finlands miljöcentral om utlåtanden av miljöministeriet och utbildningsministeriet. Ansökningsprocessen går vidare under verksamhetsåret Rapportering Koordinatorn rapporterar om verksamheten i en årlig verksamhetsberättelse. Föregående verksamhetsberättelse behandlades av styrgruppen, utskärsdelegationen, samt i en förkortad version av kommunalstämman för Region Åboland. Verksamhetsberättelsen skickades även till representanter för miljöministeriet, utbildningsministeriet och Finalands Akademi. Den finns tillgänglig på biosfärområdets hemsidor. 3. VERKSAMHET 3.1 Miljöanknuta utvecklingsprojekt med koppling till biosfärområdets verksamhet Under verksamhetsåret 2008 har ett nytt utvecklingsprojekt startat. EU:s strukturperiod har kommit igång mycket långsamt. Koordinatorn har varit med och planerat projekt med olika samarbetsparter. Vård av naturen och kulturlandskapen Biosfärområdet strävar till att ha projektverksamhet som stöder vården av kulturlandskap. Genom skötsel av gamla betes- och slåttermarker kan man bevara värdefulla biotoper som är oersättliga livsutrymmen för flera hotade arter. Samtidigt genom utveckling av kvalitetsprodukter av betesdjuren som betat på naturängar kan man stöda djurhushållningen i skärgården och därmed en viktigt traditionell näringsgren. Även själva röjningsarbetet bidrar till sysselsättningsmöjligheterna i skärgården. Jätteflokan under kontroll i Egentliga Finland Budget: ca (Region Åboland som delfinansiär) Finansiär: ERUF, Europeiska regionala utvecklingsfonden Projektägare: Sydvästra Finlands miljöcentral Tidtabell: Projektansvarig: Iiro Ikonen Projektet har som målsättning av bekämpa främmande växtarter, som är av ekologiska, ekonomiska eller hälsomässiga skäl är direkt skadliga. Under våren 2008 karterades med hjälp av allmänheten tre problemarter i Egentliga Finland. Av dessa 5

6 valde man att åtgärda jättelokan, Heracleum sp. och vresrosen, Rosa rugosa. Jättelokan sprider sig med snabb fart och tränger undan den naturliga växtligheten. På andra områden i Europa har jättelokan övertagit åkermark och orsaka stora ekonomiska förluster. Också i Finland har den spridits i snabb takt, både från Ryssland och från privata trädgårdar i Finland. Inom Egentliga Finland finns det stora bestånd ända ner till kusten. I Åbolands skärgård har endast ett fåtal bestånd anmälts och man är ännu osäker på ifall den inte har hunnit sprida sig så långt, eller om ingen råkar ha planterat den i sin trädgård eller ifall man helt enkelt inte anmält alla bestånd. Efter att tiden för förfrågan av allmänheten gått ut anmäldes ännu några bestånd i Iniö. Jättelokan kan också orsaka direkt fysisk skada på människor. Beröring av växten kan orsaka smärtsamma brännskador. Den andra problemarten är vresrosen som är ett ekologiskt problem, som är som förvildad ett problem speciellt på sandstränderna i skärgården. Vresrosen är en vanlig häckväxt och har planterats längs med vägar, i parker och privata gårdar omkring i landet. Som förvildad är det en mycket seg art, som lätt tränger undan känsligare arter. Största skadan gör den på de unika sandstränderna i skärgården, där den lätt täcker in största delen av stranden på bekostnad av känsligare arter, som t.ex. havstorn, Hippophae rhamnoides. Bekämpning av dessa bestånd är ett hårt fysiskt jobb. Projektet satsar på tvåspråkig upplysning om problemen med dessa arter, för att undvika deras spridning och få alla bestånd karterade. Dessutom strävar man till att utveckla och lära ut bekämpningsmetoder, för bekämpningen av bestånd kan ta flera år. Projektet tar också itu med bekämpningen av de bestånd man karterat hittills. Bekämpningen är ett mycket utmanande och tidskrävande arbete. Genom att undvika arternas spridning kan man göra den största nyttan, för bekämpningen av stora bestånd kan bli betydligt mycket dyrare. Projektet ordande ett presstillfälle och seminarium för allmänheten den Bland inbjudna föredragshållare var Timo Mikkonen från Norra Karelens biosfärområde. Skärgårdens betesdjur i landskapsvård (arbetsnamn) Miljöcentralen planerade ett större projekt (Interreg) inom landskapsvård. Inom projektet skulle biosfärområdet ha haft möjlighet att driva ett mindre delprojekt. Inom detta delprojekt skulle man sträva till att utveckla kvalitetsprodukter av lokalt naturbeteskött. Man skulle tillsammans med producenterna och expertis vid marknadsföring utveckla dessa produkter, samt planera marknadsföring och försäljning av produkterna. Budgeten för delprojektet rörde sig kring Nationell finansieringen beviljades inte för projektet och en högre egen finansiering krävdes, så biosfärområdets delprojekt drogs sig ur den större helheten. Planen kan omarbetas för ett mindre projekt. Delprojektet planerades tillsammans med flera parter bl.a. producenter, intresseföreningar och miljöcentralen. 6

7 Vattenvård Bland de största hoten i skärgården är den stora överbelastningen av näringsämnen i Östersjön. Både av ekonomiska och ekologiska skäl är vårt innerhavs försämrade tillstånd och de lokala belastningskällorna av största vikt att åtgärda. Avlopp i kretslopp Budget: Finansiär: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Projektägare: Region Åboland Tidtabell: Projektledare: Annalena Sjöblom Projektets målsättning är att i de Åboländska skärgårdskommunerna få grundat gemensamma vatten- och avloppsvattensystem. Avloppsvattenreningen sker lokalt med kretsloppstänkande där det renade avloppsvattnet och slammet utnyttjas. Avloppsprojekten kan sammankopplas till lokal energiproduktion genom t.ex. bevattning av energigrödor med renat avloppsvatten. Resultatet av projektet är en utvidgad infrastruktur i skärgården som möjliggör inflyttning och bosättning samt bidrar till en levande skärgård. Renande av avloppsvatten centralt ger en positiv inverkan på miljön och på Skärgårdshavet. Lokala entreprenörer och företagare gynnas genom att anläggningarna kräver underhåll och service vilket har en sysselsättande effekt. Projektet stöder kommunerna och kommuninvånarna genom att bistå med experthjälp för planering av avloppssystem samt med byråkrati runt bildande av lokala vattenandelsslag. Projektet har ordnat informationstillfällen om lösningar för gemensamma avloppsreningsverk olika delar av Åbolands region och stött byar och andra sammanslutningar i planering av vattensandelslag och gemensamma system. Projektet ordnade också ett studiebesök till Skåldö och Barösund reningsverk. Projektledaren har förhandlat med kommunerna om ekonomiskt stöd till bildandet av vattenandelslag. Undervattenskarteringar i Skärgårdshavet (arbetsnamn) Miljöcentralen sökte medel för ett större projekt (Interreg) under vilket undervattenskarteringar (under VELMU) skulle kunna göras. För många olika syften, då hoten mot vår havsmiljö är allt större, är en kartläggning av våra undervattensbiotoper och deras sammansättning viktig. Biosfärområdet skall fungera som en kontaktyta mellan forskarvärlden och kommunerna. Projektet kallat Nature and Nurture of the Northern Baltic Archipelago (Nannut) beviljades kommunal finansiering på av Region Åboland. Sydvästra miljöcentralen (LOS) ansvarar över projektplaneringen. 7

8 Man ansökte om finansiering från Interreg IV A, men beviljades inte. Sjöfartsbranschens skolningscenter vid Åbo universitet skulle fungera som huvudman. En ny ansökan planeras. 3.2 Neutralt diskussionsforum för miljörelaterade frågor Biosfärområdet skall kunna fungera som ett neutralt forum för aktuella miljörelaterade frågor i skärgården. Denna uppgift fullföljdes även under 2008 i huvudsak genom ordnandet av ett seminarium. Seminarier fungerar även som ypperliga tillfällen att främja samarbetet mellan intressenter i olika frågor. Energidag Tid:15.3 Arrangörer: Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär och Region Åboland/Skärgårdshavets biosfärområde Finansiärer: Kulturfonden, Skärgårdsfolkhögskolan och Skärgårdshavets biosfärområde Deltagare: 21 Under energidagen presenterades olika lösningar till förnybara energikällor för vanliga hushåll, såsom solfångare, små vindmöllor och luftpumpar. Det finns ett stort behov av praktisk kunskap och goda exempel från egen närmiljö på alternativa energikällor som folk kan utnyttja i sina egna hem. Man bör lyfta fram allt mer individens ansvar inom miljövård likväl lokalt, som globalt. Valet av energikälla är både en ekonomisk och ekologisk fråga, vilket sporrar folk till snabbare agerande. Seminarium om förbindelsefartygstrafiken i skägården Tid: 14.4 Arrangörer: Sjöfartsverket, Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral och Region Åbolands Utskärsdelegation/Skärgårdshavets biosfärområde Deltagare: 33 Under tillställningen presenterades en matematisk modell för skärgårdens förbindelsebåtstrafik där olika utvecklingsmöjligheter, i samband med bl.a. val av fartyg och rutter, betraktas. Modellen gjordes av Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral och Åbo universitets matematiska fakultet tillsammans på uppdrag av Sjöfartsverket. Under seminariet behandlades övriga problem gällande skärgårdens trafikförbindelser sett från både statligt och lokalt perspektiv. Biosfärområdets verksamhet presenterades. Skärgårdsforskningsforum Tid: Arrangörer: Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Region Åboland/Skärgårdshavets biosfärområde Finansiär: Skärgårdsinstitutet vid Åbo akademi Deltagare: 24 8

9 Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi arrangerade i samarbete med Skärgårdshavets Biosfärområde ett forum för skärgårdsforskare. Tillställningens syfte var att samla alla som forskar om eller i skärgården eller är intresserad av skärgårdsutveckling för att diskutera bl.a. skärgårdens roll inom forskningen och undervisningen vid ÅA i dag och vilka samarbetsformer som behöver förstärkas mellan ÅA och andra skärgårdsaktörer under verksamheten för Skärgårdshavets Biosfärområde, och med aktörer som Skärgårdscentret Korpoström, kommuner, företag, organisationer och landskap. Detta forum kan även ses som ett viktigt verktyg och kommunikationskanal för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet vid Åbo akademi och även för andra universitet och forskningsinstitut. 3.3 Regionalt samarbete - Kontaktlänk mellan regionen och de regionala universiteten Målsättningen är att biosfärområdet skall fungera som en kontaktlänk mellan biosfärområdets invånare och aktörer och Egentliga Finlands högskolor. Speciellt samarbetet med Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) förstärker biosfärområdets koppling till forskarvärlden. Koordinatorn är medlem i ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) och deltog i tre möten den 15.2,17.9, Under 2008 har man bl.a. planerat tvärvetenskaplig forskning i samband med biosfärområdet, diskuterat utnyttjande av olika verktyg för samarbete och kommunikation mellan skärgårdsforskare, såsom ett Skärgårdsforskningsforum. Man har behandlat kontakten mellan högskolor och allmänheten under biosfärområdesverksamhet i samband med högskolornas tredje uppgift, och Åbo Akademis deltagande som en ansvarig part för en enhet för utbildning och forskning inom biosfärområdet. Tidskriften Skärgården kommer att reservera ett uppslag i varje nummer för biosfärområdet och på så sätt fungera som informationskanal för biosfärområdet i fortsättningen. Under verksamhetsåret har koordinatorn varit i kontakt med Åbo akademi och Åbo universitet i samband med en långsiktig planering av verksamheten. Ett starkare deltagande av Åbo universitet i biosfärområdets verksamhet har behandlats. 3.4 Internationellt samarbete Under verksamhetsåret har Skärgårdshavets biosfärområde haft följande internationella samarbetskontakter: WNBR (Världsnätverk av biosfäområden). En världskongress ordnades den i Madrid, Spanien. Koordinatorn deltog i kongressen tillsammans med två andra deltagare från Finland. Under en arbetsverkstad för transnationella biosfärområden, presenterade koordinatorn samarbetet mellan Sveriges och Finlands skärgårdsområden. Verkstaden drogs av koordinatorn för Norra-Karelens biosfärområde. Koordinatorn deltog även under föregående verksamhetsår, i planeringen av själva kongressen. 9

10 Koordinatorn har varit i kontakt med sekretariatet för MaB-progarmmet i samband med förfrågningar om att utveckla samarbetet inom nätverket, samt programmets profiliering internationellt inom hållbar utveckling. ÖMAB Ett möte för öbiosfärområden ordnades i samband med världskongressen på Menorca, i Spanien. Koordinatorn deltog i mötet. Ett initiativ till ett förstärkt samarbete mellan öbiosfärområdena togs. Koordinatorn har speciellt varit i kontakt med biosfärområdet i franska skärgården och Menorcas biosfärområde. EUROMAB. Koordinatorn har varit i kontakt med sekretariatet i fråga om verksamhet med anknytning till NATURA -programmet inom Skärgårdshavets biosfärområde. NORDMAB. Inom Norden och med de övriga Östersjöländerna har man samarbetat i mån av möjlighet, främst koncentrerat på informationsutbyte. Under verksamhetsåret har en stadig kontakt till Västra Estlands skärgård upprätthållits. Koordinatorn varit i nära kontakt till Sverige gällande samarbete mellan nationerna, samt grundandet av nya biosfärområden i Sverige. Speciellt har koordinatorn varit i kontakt med Blekinge Arkipelag kandidatbiosfärområde och samarbetsprojekt har diskuterats. Under världskongressen fanns många möjligheter till att planera samarbete med Sveriges biosfärområden. Ett initiativ till samarbete mellan nationerna togs, och ett möte har planerats, men blivit uppskjutet. 3.5 Övrigt Undervisningsprogram för högstadium På initiativ av utskärsdelegationen har ett undervisningsprogram för Skärgårdshavets skolor, riktat till högstadier, byggts upp. Skärgårdshavets naturskola anlitades för att sammanställa ett program. Man har planerat programmet i samråd med lärare. Syftet med undervisningsprogrammet är att: Öka kännedomen om biosfärsområdet bland lokala innevånare. Eleverna får bekanta sig med vad ett biosfärsområde är, vad biosfärsområdet i den egna regionen gör och biosfärsområden i andra regioner, både i Finland och utomlands. Samtidigt får eleverna en insikt i en internationell organisations arbete. Stärka den egna kulturella identiteten och öka kunskapen om andra kulturer. Via utlandskontakterna strävar man till att bl.a. uppmärksamma likheter/olikheter mellan regionerna bilda såvida bilda sig en bild av den egna regionen som en del a ve en helhet men med egna särdrag/likheter. Öka elevernas kännedom om globala utmaningar inom naturvård och ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser. Och samtidigt låta dem reflektera de globala utmaningarna i situationen på deras egen hemort. Eleverna får göra fallstudier i sin egen region. Dessa val av ämnen baserar sig på undervisningsmaterialets presenterade stora utmaningar så att man kan se situationen från ett globalt perspektiv också. Dessutom kan man jämföra med arbeten gjorda av elever från andra områden, som behandlar samma problem i deras egen region. Det tvärvetenskapliga undervisningsprogrammet skulle bestå av färdigt utarbetat material som skolorna kan utnyttja för bl.a. temadagar. Undervisningsämnena som kunde ingå i materialet är bl.a. geografi, historia, biologi, konst och engelska. I programmet skulle även ingå kontakter till övriga biosfärområden, bl.a. Norra Karelens biosfärsområde och Blekinge biosfärsområde i Sverige Senare skulle samarbetet kunna öka till maritima biosfärsområden i t.ex. Estland, Lettland och Frankrike. 10

11 En undervisningsarbetsgrupp med representanter från Skärgårdshavets naturskola, mebben (av Åbolands skolor använd webserver med verktyg för kommunikation på nätet), biologi och geografi vid Dragsfjärds högstadium, samt koordinatorn för biosfärområdet, träffades två gånger, 22.5 och Pro Skärgårdshavet -programmet Koordinatorn har fungerat som sekreterare i arbetsgruppen Skärgårdshavet under programmet Pro Skärgårdshavet. Under senaste år har man främst arbetat med ett utvecklingsprogram för vattenvården på området. Programmet innehåller konkreta förslag på åtgärder, samt i mån av möjlighet finansiärer och förverkligande organisation. Under arbetsgruppens möten har aktualiteter gällande vattenvården i regionen presenterats och man har tillsammans sammanställt en åtgärdsplan för Skärgårdshavet. Under verksamhetsåret diskuterades arbetsgruppens centralare roll i biosfärområdets verksamhet framöver. Pan Parks - Forststyrelsen Skärgårdshavets nationalpark är medlem i det internationella nätverket Pan Parks. En PAN Park representerar det bästa av europeisk natur och nätverkets vision är att garantera naturskydd på en hög nivå för europeiska vildmarksområden. PAN Parks Foundation utvecklar möjligheterna för besökare att uppleva Europas vildmarksområden genom att bevara naturskyddsområden i Europas vildmarker, utveckla turistpaket av hög kvalitet och gynna hållbar turism. PAN Parks målsättningar är att befrämja ledningen av vildmarksområden och besökare i europeiska nationalparker, övervaka ledningens effektivitet, öka europeiska nationalparkernas medvetenhet och stolthet, öka det allmänna och politiska stödet för europeiska nationalparker, underlätta hållbar utveckling genom fonder och finansiering samt utveckla och marknadsföra naturbaserade produkter av hög kvalitet. Genom att utveckla hållbar naturturism vill man kombinera naturskydd och turism. Turistavdelningen och biosfärområdesverksamheten vid Region Åboland har tillsammans deltagit i diskussioner kring medlemskapet. Med projektfinansiering har Forststyrelsen under 2008 anställt en koordinator, Annastina Sarlin, för planering av verksamheten. Man har arbetat inom en tillfällig arbetsgrupp med en strategi för hållbar naturturism på området, samt bildandet av en lokal Panparks grupp. Det arrangerades även en turismproduktworkshop för att skapa nya produkter för regionen. Kulturföretagarnäteverk Åbo humansitiska yrkeshögskola Projektet startades under 2007 och har som målsättning att stöda små och medelstora kulturföretagare i Egentliga Finland genom att erbjuda utbildningstillfällen 11

12 och genom att bygga upp ett kulturföretagarnätverk. Projektet har kommit bra igång och redan ordnat flera utbildningstillfällen. Region Åboland har en representant i styrgruppen för projektet. Biosfärområdet har fungerat som en länk till företagare i regionen. Övrigt samarbete Koordinatorn fungerar som sakkunnig medlem i Pro Åbolands utskär rf:s styrelse. Under verksamhetsåret 2008 har inga möten hållits. Biosfärområdeskoordinatorn är som medlem i Houtskärs kyrkliga folkhögskolas direktion. Koordinator deltog i ett möte den Koordinatorn har deltagit i arbetsgruppen för Vassbygge under Interreg projektet Ruovikkostrategia Virossa ja Suomessa. Ett nytt forum för samarbete mellan Finlands och Sveriges skärgård i miljöfrågor under Nordiska Ministerrådets program för Skärgårdssamarbete. Ett seminarium för planering av samarbete ordnades den 30.5 i Stockholm, Sverige. Koordinatorn hör till utvecklingsarbetsgruppen för Lounaispaikka; Egentliga Finlands förbunds kartbas på nätet. Synlighet och information Synligheten för biosfärområdets verksamhet är viktig. Man producerade under året ett nytt infoblad (A4, tvåsidigt) på tre språk. Janne Gröning, fotograf från Iniö, har bidragit med bilder till biosfärområdet för olika ändamål. Skärgårdshavet bidrog också med en sidas presentation av området till en bok som görs av UNESCO, i samarbete med Spaniens MaB-verksamhet, om alla biosfärområden i världen. Föredrag och föreläsningar 4.3 Presentation av biosfärområdets verksamhet på Dragsfjärds skärgårdsnämnds möte, Dalsbruk Koordinatorn presenterade verksamheten på seminariet för Förbindelsefartygstrafiken i skärgården, Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral, Åbo. 5.5 Presentation av biosfärområdets verksamhet vid National parkens företagarträff, Nagu Presentation av verksamheten under 2007 vid Åbolands kommunalstämma, Houtskär Koordinatorn fungerade som värdinna för ett spansk tv-team som filmade för ett reseprogram i den Katalanska tv:n, samt cd för den spanska National Geographic tidningen. Man besökte Bengtskär. 4.9 Koordinatorn presenterade biosfärområdet för Forststyrelsens gäster från Soomaa, Estland. Besöket var anknutet till Panparks. Biosfärområdet var närvarande med informationsmaterial vid: ESIN (European Small Islands Network) årsmöte och konferens i Kasnäs, Dragsfjärd Resemässan i Helsingfors Åbolands avdelning 12

13 En översikt på arbetet med strategin under 2008 Strategin har presenterats vid följande tillfällen: Dragsfjärds skärgårdsnämnd, Dalsbruk, Dragsfjärd, Utskärsdelegationens möte , Pargas Väståbolands organisationskommissions möte, Iniö, Diskussionstillfälle för allmänheten i Dalsbruk, Dragsfjärd, Nationella MaB -kommittén, Helsingfors, Skärgårdsnämnden, EFF, Korpo, SIÅA skärgårdsforskningsforum, Åbo, Pro Skärgårdshavet, Skärgårdshavet-arbetsgruppen, Åbo, Kommunalstämma, Kasnäs, Dragsfjärd, Diskussioner om samarbete med biosfärområdets huvudaktörer: Åbo Akademi, diskussionspalaver, Turun yliopisto, diskussionspalaver, Forststyrelsen, diskussionspalaver, Palaver med Jan-Åke Törnroos, Hanken ÅA/SIAÅ, EFF, Tapio Penttilä, diskussionspalaver (presenterat av Osmo Purhonen) Forststyrelsens möte om Skghv NP, Palaver mellan Åbo Akademi och Turun yliopisto, (presenterat av Nina Söderlund) Samarbete kring förvaltning (Biosfärområdeskontoret): Kommunpalaver (LOS, VÅ, KÖ), Kommunpalaver (LOS, VÅ, KÖ), Väståbolands organisationskommissions möte, (föredragande Mikael Grannas) Kimitoöns organisationskommissions möte, (föredragande Tom Simola) Palaver gällande förvaltning (LOS, VÅ, KÖ), avtalet undertecknades Strategin fastställdes: Utskärsdelegationen, Intervjuer i tidningar, radio och TV Åbo Underrättelser gjorde ett reportage om biosfärområdets verksamhet. En dold aktör jobbar för skärgården Fiskarposten skrev om förändringar i organisationen för biosfärområdet, samt flytten till Korpo. Projekt och seminarier under biosfärverksamheten har också i olika sammanhang uppmärksammats i medierna. Hemsidorna 13

14 Omfattande uppdateringar på biosfärområdets hemsida har gjorts. Nu finns även vattenvården som ett eget temaområde. Man har lagt till en aktuellt-ruta. 4. SAMMANFATTNING Verksamhetsåret har präglats rätt starkt av arbetet med en ny strategi för Man har ordnat flera diskussionstillfällen och möten gällande den nya verksamhetsmodellen. De nya planerna har presenterats på närmare 20 tillställningar. I positiv anda har man fört vidare idéerna, som sedan resulterade i en strategi, där en ny förvaltningsstruktur, verksamhetsområdenas strukturering, en ny modell för ansvarsfördelningen av verksamheten och områdets utvidgning behandlas. Under året har biosfärområdet fått relativt mycket synlighet och man har satsat mera på informationsverksamheten. Fortfarande behövs stora satsningar på biosfärområdets ansikte utåt som ofta känns diffust och ännu mera synlighet som beskriver verksamheten. Biosfärområdet har under verksamhetsåret 2008 fungerat som en del av Region Åbolands verksamhet. Detta har betytt att verksamheten i praktiken stått nära regionen och kommunerna. De olika handlingslinjerna inom Region Åboland har haft stöd av varandra då de besitter kunskap från olika ämnesområden. Personalen har mycket erfarenhet av projektarbete och värdefulla kontaktnätverk, vilket också stöder biosfärkoordinatorn i sitt arbete. Samarbetsavtalet mellan miljöcentralen och Region Åboland tog slut i årsskiftet. Ett liknande samarbete fortsätter mellan miljöcentralen och Väståbolands stad, samt Kimitoöns kommun. Biosfärområdesverksamhetens styrorgan; samarbetsgruppen och det rådgivande och bevakande organet; Utskärsdelegationen, har planerat och gett råd angående riktlinjerna för verksamheten. Verksamhetsperioden för båda organen tog slut i årsskiftet. Resurserna för biosfärområdets koordinering räckte för att förverkliga verksamheten. Man hade ett underskott från föregående år att tillgå, vilket möjliggjorde bl.a. anställning av en praktikant. Alla utlandsresor finansierades av utbildningsministeriet, samt Finlands Akademi. Projekt och seminarier med anknytning till biosfärområdets verksamhet har i huvudsak finansierats med andra medel. Region Åboland har understött projektverksamhet, som delfinansiär och som projektförvaltare. Verksamhet under biosfärområdet tar fasta på viktiga delar i konceptet för biosfärområden. Verksamheten kan vara i form av utvecklingsprojekt, upplysning, samt undersökningar och utredningar. Den har alltid en stark anknytning till hållbar utveckling, gynnandet av ekologiska, socioekonomiska och kulturella aspekter. Det är viktigt att man arbetar på ett lokalt, regionalt och även internationellt plan inom projektverksamheten. Projektverksamheten har under verksamhetsåret förverkligats i stort sett enligt planerna, förutom att projektfinansieringsbesluten har varit mycket försenade och en del projekt ej har beviljats finansiering. I samarbete med olika centrala aktörer för biosfärområdet har koordinatorn planerat projekt med anknytning till biosfärområdet. Avlopp i kretslopp projektet som drivs av Region Åboland blev beviljat finansiering. Ett projekt som tar sig an främmande problemväxtarter, som jättelokan och 14

15 vresrosen, har också fått finansiering och drivs av miljöcentralen. Andra projektidéer har diskuterats, men inte förädlats till planer. Under verksamhetsåret har Skärgårdsfolkhögskolan ordnat under biosfärområdets verksamhet en energidag om förnyelsebara energikällor för vanliga hushåll. Sjöfartsverket och Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral ordnade tillsammans med Utskärsdelegationen ett seminarium om förbindelsebåtstrafikens utveckling och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi ordnade ett skärgårdsforskningsforum för att öka samarbetet mellan forskare och forskning med anknytning till skärgården. Alla var lyckade evenemang och fungerar som bra exempel på viktiga insatser av olika samarbetsparter för biosfärområdets verksamhet. Med biosfärverksamhetens resurser idag, med räknat externa stöd, är arrangerandet av högst två större tillställningar i året lämpligt. Men då tillställningarna ordnas av olika parter kan även flera ordnas. Samarbetet med de regionala universiteten har under verksamhetsåret förverkligats närmast genom planering av samordning av skärgårdsforskning och utveckling av högskolornas deltagande i biosfärområdets verksamhet. Under 2008 hade koordinatorn kontakt med olika biosfärområden i andra länder, bl.a. i Estland, Frankrike och Sverige. Dessutom skapades många nya kontakter under världskonferensen och öbiosfärmötet i Spanien. Speciellt kontakterna till Sverige har förstärkts hela tiden då de på nationell nivå satsar nu mycket på MaB programmet och grundar som bäst nya biosfärområden. Man planerade ett möte om nationellt samarbete mellan Sverige och Finland, som sköts upp till nästa år. En bra grund för ett utvidgat internationellt samarbete finns. Ett konkret internationellt samarbete förutsätter dock både person- och ekonomiska resurser och biosfärområdets internationella samarbete borde därför både beträffande målsättningar och praktiskt arbetet i framtiden effektivare samordnas med de regionala samarbetsparternas verksamhet på det internationella planet och dessutom understödas med statliga medel. Åtgärdsplanen för Åbolands yttre skärgård, som också utgörs av FN:s Millennium Assessment program, har under flera år fungerat som en utgångspunkt för biosfärområdets långsiktiga verksamhet. Både strategin för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet år och åtgärdsplanen kommer i fortsättningen att vara en central del av biosfärverksamhetens arbetsplan. 15

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)

SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2010

Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2010 Verksamhetsberättelse för Skärgårdshavets biosfärområde år 2010 Skärgårdshavets biosfärområde är en levande modell för hållbar utveckling i kust- och skärgårdsområden Sammanställd av koordinatorn för Skärgårdshavets

Läs mer

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport

Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007. Slutrapport Värdevårdande inkomster 1.6.2006 31.12.2007 Slutrapport INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 PROJEKTET VÄRDEVÅRDANDE INKOMSTER... 3 PROJEKTPLANEN... 3 SAKKUNIG STYRGRUPP... 3 NORDISKT SAMARBETE...

Läs mer

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020

Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund. Strategi för 2016 2020 Finlands Svenska Brandoch Räddningsförbund Strategi för 2016 2020 Godkänd av FSB:s allmänna möte den..2015 12.09.2015 Version 2 FSB styrelseseminarium M/S Mariella 12.08.2015 Version 1 FSB INNEHÅLL FSB

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

10063 Nationella turistfiskeprojektet

10063 Nationella turistfiskeprojektet Projektplan Projektnamn Beställare/Projektägare Projektledare Projekttid 10063 Nationella turistfiskeprojektet Leader Blekinge Johan Johansson 2010-12- 09 till 2013-12- 31 1. Sammanfattning Nationella

Läs mer

Kostnader och finansiering Finansieringen av projektet sker genom Leader (90 %, totalt 17 820 ). De planerade kostnaderna för projektet är 19 800

Kostnader och finansiering Finansieringen av projektet sker genom Leader (90 %, totalt 17 820 ). De planerade kostnaderna för projektet är 19 800 Mellanrapport för tidsperioden 1.8.2011 31.10.2014 1. PROJEKTÄGARE Finlands öar rf Suomen saaret ry 2. PROJEKTNAMN OCH SIGNUM Företagarsamarbete i skärgården, 321 3. SAMMANFATTNING AV PROJEKTET Projektets

Läs mer

NSR Målsättning 1 29.1.2011

NSR Målsättning 1 29.1.2011 NSR Målsättning 1 29.1.2011 1 INLEDNING 3 1.2 Målsättning 3 1.3 Strategin 3 1.4 Verksamhetssätten 3 1.5 Påverkningsmedel 4 1.6 Gemensam uppträdande 4 2 NSR-STRUKTUR 4 2.1 Kommittéer 5 3 NSR-RÅDSMÖTET 5

Läs mer

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård 2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

Världen finns nära dig

Världen finns nära dig Världen finns nära dig Bli internationell med oss Internationalisering angår alla Centret för internationell mobilitet och internationellt samarbete CIMO är en fördomsfri vägvisare för internationaliseringen

Läs mer

Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco

Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Älvlandskapet Nedre Dalälven biosfäransökan till Unesco Invigning av Biosfärområdet Älvlandskapet Nedre Dalälven Foto: Leif Öster Projektägare: Nedre Dalälvens intresseförening (NeDa) Projektledare: Cristina

Läs mer

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands

Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands - KUN 2009-09-15, p 4 KUN 2009/536 Handläggare: Kerstin Olander Young Baltic Narratives ungas filmer inom Central Baltic Archipelago and Islands 1 Förslag till beslut Kulturförvaltningen föreslår kulturnämnden

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta.

Föreningens verksamhet avser inte att förskaffa föreningens medlemmar vinst eller ekonomisk nytta. Stadgar för Tekniska Föreningen i Finland r.f. Antagna vid TFiFs extra möte den 13 maj 1969 Ändring av 2 den 7 december 1993 Ändrig av 3, 5, 6, 12 och 15 den 29 november 1994 Ändring av 16 och 17 den 31

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE. Närvarande: Linda Bergholm-Montenegro. Koti- ja maatila-apu M & J. Monica Sandberg

TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE. Närvarande: Linda Bergholm-Montenegro. Koti- ja maatila-apu M & J. Monica Sandberg TURISMFÖRETAGARTRÄFF 28.11.2012 i VILLA LANDE Närvarande: Daniel Wilson Maria Pick Ann Nyström Michael Nurmi Martin Ericsson Benjamin Donner Bodil Rehn Linda Bergholm-Montenegro Fredrik Bergholm Magnus

Läs mer

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten

World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten World Design Capital Helsinki 2012 Sammandrag av slutrapporten Sammandrag 1 World Design Capital Helsinki 2012 World Design Capital Helsinki 2012 Helsingfors var världens designhuvudstad 2012 (World Design

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :

Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med den sk. Göteborgsnoden

Minnesanteckningar från möte med den sk. Göteborgsnoden Anteckningar 2004-09-10 Anders Helsing Minnesanteckningar från möte med den sk. Göteborgsnoden Närvarande: Margareta Ringius, Tjörn Håkan Beskow, Göteborg Christer Samuelsson, Partille Bengt Christensen,

Läs mer

VårKultur 2011 - Rapport

VårKultur 2011 - Rapport VårKultur 2011 - Rapport Kultur för och med seniorer Kultursamarbetet VårKultur ordnades våren 2011 för femte gången av Sydkustens landskapsförbund i samarbete med kultursektorerna i Åbo, Kimitoön och

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan

Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Delprojektet Internationell Tillgänglighet Projektplan Utfärdare: Avdelningen för tillväxt Ver 2 Versionshantering Datum: Redigerare: Godkänd av: 1: 2011-07-08 xx 2: 2012-01-25 David Schubert 3: 2012-01-27

Läs mer

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Protokoll fört vid Skärgårdarnas Riksförbunds styrelsemöte på Möja den 13 14 november 2004 Närvarande: Kjell Björkqvist Dag Lundman Karen Alm Sten-Åke Persson Berndt Strandberg

Läs mer

Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen

Praktikrapport Praktikplats Praktikperiod Handledare Praktikplatsen Praktikrapport Praktikplats: Central Sweden, Belgien Praktikperiod: 16 augusti - 16 januari, heltid Handledare: Maria Lunander, Director, Central Sweden Rue du Luxembourg 3, BE-1000 Bruxelles, Belgique,

Läs mer

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet?

Elevkår, vadå? Varför elevkårsverksamhet? Elevkår, vadå? Alla elever i skolan tillhör skolans elevkår, på samma sätt som att alla lärare i skolan tillhör skolans lärarkår. Genom en elevkår har eleverna ett representativt organ för att försvara

Läs mer

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen.

Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. VERKSAMHETSPLAN 2016 Marthas vision är ett samhälle som genomsyras av en hållbar livsstil genom medvetna val i vardagen. Finlands svenska Marthaförbund r.f. grundades år 1899 för att sprida gagnelig kunskap

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Gerd menade att det är bra om broschyren är i pdf-format eftersom den då är lätt att skicka vidare.

Gerd menade att det är bra om broschyren är i pdf-format eftersom den då är lätt att skicka vidare. 1(5) NVF-möte med utskottens ordförande och sekreterare Datum: 2013-10-07 Plats: Möte via Lync Närvarande: Se deltagarförteckning, bilaga 1 Mötet öppnas Annelie Nylander öppnade mötet och hälsade alla

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser

Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser VERKSAMHETSPLAN 1(9) Verksamhetsplan för SIS/TK 466 Belägenhetsadresser kommun kommundel gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde gatuadressplats metertalsadressplats gårdsadressområde byadressplats

Läs mer

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN

INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN INTERNATIONELLA SEKRETARIATET VÄRMLAND I VÄRLDEN Utgiven av: Länsstyrelsen Värmland Foto: Länsstyrelsen Värmland Form: Catrin Hasewinkel Tryckår: 2009, reviderad 2010 Publ. nr: 2009:25 ISSN: 0284-6845

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Skärgårdarnas Riksförbund

Skärgårdarnas Riksförbund Skärgårdarnas Riksförbund Verksamhetsberättelse 2007 Vad är SRF och vad vill vi? Skärgårdarnas Riksförbund är en riksorganisation för den bofasta befolkningen i landets skärgårdsområden, på kusten och

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016

Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Förslag till verksamhetsplan för Föreningen Norden i Skåne 2015 samt inriktning för 2016 Inledning Distriktets roll har länge ifrågasatts inom Föreningen Norden, och det har vid flera tillfällen skrivits

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

Länsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott

Länsbygderådet Sjuhärad SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Arbetsutskott 2004-01-08 1(7) Plats och tid: Borås, kl. 17.00 19.15 Beslutande: Övriga Deltagare: Sassi Wemmer Eva Johansson Sven-Olof Carlsson Jan Vinkvist Ted Öjbro Utses att justera: Jan Vinkvist Paragrafer: 1-9

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet

Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Antagen av regionstyrelsen 2010-12-08, uppdaterad 2011-12-14 Utgångspunkter för Regionförbundet södra Smålands projektverksamhet Projektmedel är ett viktigt verktyg för regional utveckling, och dessa ska

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008

Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008 Miljö - och ekonomigruppen FÖRSLAG TILL AGENDA FÖR MILJÖ- OCH EKONOMIGRUPPENS MÖTE DEN 28 AUGUSTI 2008 Torsdagen den 28.8. kl. 8.30-16.30 Möteslokal: 1. MÖTET ÖPPNAS 2. GODKÄNNANDE AV MÖTESAGENDAN 3. REFERATET

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Sydsvensk regionbildning ideell förening

Sydsvensk regionbildning ideell förening Anteckningar från ledningsgruppsmöte onsdagen den 15 januari 2014 i Växjö Närvarande: Martin Myrskog, Landstinget Kronoberg Peter Hogla, Regionförbundet Södra Småland Johan Assarsson, projektledare Peter

Läs mer

NORDENS BISKOPS-ARNÖ S-746 93 Bålsta. Tel. +46 (0)171 826 70. E-post: exp.biskops-arno@folkbildning.net

NORDENS BISKOPS-ARNÖ S-746 93 Bålsta. Tel. +46 (0)171 826 70. E-post: exp.biskops-arno@folkbildning.net NORDENS BISKOPS-ARNÖ S-746 93 Bålsta. Tel. +46 (0)171 826 70. E-post: exp.biskops-arno@folkbildning.net Till de nordiska författarföreningarna Författarseminarier vid Nordens Biskops Arnö 2009 Biiskops

Läs mer

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) SJUKVÅRDSDISTRIKT. HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån.

HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) SJUKVÅRDSDISTRIKT. HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån. HELSINGFORS OCH NYLANDS PROTOKOLL 6/2015 1 (15) TID 15.09.2015 kl. 14:00-15:45 PLATS HNS, Stenbäcksgatan 9, Förvaltningsbyggnaden 1 vån., Lilla kabinettet BEHANDLADE ÄRENDEN Ärende Rubrik Sida 47 MÖTETS

Läs mer

SCR:s PUNKTER FÖR 2020

SCR:s PUNKTER FÖR 2020 20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR REGION GOTLAND Fastställd av regionfullmäktige 2014-06-16, 98. Syftet med Region Gotlands internationella strategi är att vara ett verktyg för förtroendevalda och anställda inom regionen samt att fungera som stöd och

Läs mer

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund

PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 PM om styrningen av Studerandenas idrottsförbund och Finlands studentkårers förbund Avsikten med detta dokument är att kortfattat beskriva verksamheten i Studerandenas idrottsförbund

Läs mer

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012

Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Erasmus/Nordplus-seminarium 2 februari 2012 Nordplus 2012-2016 Nordplus deltagande länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige Färöarna, Grönland

Läs mer

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg

SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING Bildningsavdelningen Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg SVENSKSPRÅKIG UTBILDNING savdelningen snämndens svenskspråkiga sektion Ulrika Lundberg Verksamhet Verksamheten omfattar svenskspråkig förskolundervisning, förmiddags- och eftermiddagsvård, grundläggande

Läs mer

PEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen 10.9.2008. PEFC Finland

PEFC FI 1006:2008. Finlands PEFC-standard. Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen 10.9.2008. PEFC Finland Finlands PEFC-standard Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC FI 1006:2008 10.9.2008 Utarbetning av kriterierna för skogscertifieringen PEFC Finland Sitratie 7, 00420 HELSINKI telefon:

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund

Praktikrapport. Praktikplatsen. Praktikplats. Utbildningsbakgrund Göteborgs universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning VT 2011 Lena Widefjäll lenawidefjall@hotmail.com Praktikrapport Praktikplats FN:s livsmedels-

Läs mer

Verksamhetsplan. Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016

Verksamhetsplan. Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016 Verksamhetsplan Företagarna Västerbotten Service AB, 10-02-2016 1 1. Inledning Denna verksamhetsplan för 2016 är ett styrande dokument för Företagarna Västerbotten Service AB. Fokus ligger på att utveckla

Läs mer

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser.

I forskningsbidraget ingår en omkostnadsandel på 12,5 procent som är primärt avsedd att täcka kostnader för forskningens basresurser. ALLMÄNNA VILLKOR TILL UNIVERSITET, STATENS FORSKNINGSINSTITUT OCH ÄMBETSVERK SAMT ANSVARIGA LEDARE FÖR FORSKNINGSPROJEKT OM FINLANDS AKADEMIS FINANSIERINGSBESLUT (5.9.2006) Forskningsfinansiering som beviljats

Läs mer

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget

Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget Mälardalsrådets verksamhetsplan och budget 2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Storregionala mötesplatser...4 Storregionala processer...6 Kommunikation...8 Medlemskap...9 Kansliet...9 Budget... 10

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127

Verksamhetsplan 2015. Antagen 141127 Verksamhetsplan 2015 Antagen 141127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 3 AKTIVITER FÖR 2015... 4 SAMVERKANSGRUPPER 2015... 4 LÄNSSAMVERKAN KOMMUN POLIS... 4 LÄNSGRUPPEN MOT VÅLD I NÄRA

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med NVF Tema B, handikappfrågor 13 november, 2007 i Köpenhamn

Minnesanteckningar från möte med NVF Tema B, handikappfrågor 13 november, 2007 i Köpenhamn Minnesanteckningar från möte med NVF Tema B, handikappfrågor 13 november, 2007 i Köpenhamn Närvarande Frånvarande Karin Renström, ordförande () Wolfgang Liepack, sekreterare (WL) Roger Johansson (RJ) Jens

Läs mer

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010

Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010 Terrestra ekosystemgruppens arbete med friluftsliv Nordiska ministerrådet Jannica Pitkänen Brunnsberg, Oslo 2.6.2010 Quisquid enim sunt 1 Nordiska ministerrådet (NMR) De nordiska regeringarnas officiella

Läs mer

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne

Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Beredningen för tillväxt och hälsa Nordvästra Skåne Datum 2009-01-09 1 (5) Verksamhetsberättelse 2008 - Regional beredning för tillväxt och hälsa i Nordvästra Skåne Uppdrag och Organisation De regionala

Läs mer

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08

Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016. Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 Internationellt lärande i Norden och i Baltikum Nordplus ny programperiod 2012-2016 Roswitha Melzer Informationsmöte Göteborg/ 2012-02-08 08.30 Samling med kaffe Program några hållpunkter 09.00 Kort om

Läs mer

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS

Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige

Läs mer

Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination

Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination Årsrapport teckenspråksnätverket vid Nordisk Språkkoordination Projektets titel: Arbetsgruppsmöten för teckenspråksnätverket. Projektstart og projektslut: 2012 2013. Aktiviteter i hele projektets levetid:

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com

Praktikrapport. Arbetsplatsen. Bakgrund. Min placering. Emil Levin. emil_levin@hotmail.com Praktikrapport Emil Levin emil_levin@hotmail.com Arbetsplatsen Miljöstrategiska enheten Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Kungsgatan 13 205 15 Malmö Bakgrund Min utbildningsbakgrund är en kandidatexamen

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2012

Verksamhetsberättelse 2012 Verksamhetsberättelse 2012 Från tvärsäkerhet till tvärsektorialitet 2 Inledning Vi vill att alla våra medborgare ska ha ett bra liv. Kommuner och regioner finns till för att skapa förutsättningar för detta.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014

Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Verksamhetsplan och budget Piteå Science Park AB 2014 Piteå Science Park AB Allmän verksamhetsbeskrivning Genom att föra samman kreatörer och ingenjörer i en utvecklingsmiljö skapas förutsättningar för

Läs mer

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966

Animation med äldre. Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Animation med äldre Slutrapport från projektet 2012-2013, KUR 2011_5966 Stanislaw Przybylski, projektledare Projektägare: Folkhälsosektionen, Landstinget i Jönköpings län Paula Bergman, Eva Timén Innehållsförteckning

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Johan Söderling, Vännäs kommun, ordförande Ulf Eriksson, Vännäs kommun Glenn Nordlund, Örnsköldsviks kommun Elvy Söderström, Örnsköldsviks kommun

Johan Söderling, Vännäs kommun, ordförande Ulf Eriksson, Vännäs kommun Glenn Nordlund, Örnsköldsviks kommun Elvy Söderström, Örnsköldsviks kommun Bjurholm Nordmaling Robertsfors Umeå Vindeln Vännäs Örnsköldsvik MINNESANTECKNINGAR 1(7) Regionrådet Dag 17 december 2014 Tid 13.00 16.40 Plats Regionråd Levar Hotel, Nordmaling Ingemar Nyman, Bjurholms

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer