SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB)

Transkript

1 SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom UNESCO:s program för Människan och biosfären (MaB) VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2008 Biosfärområdeskontoret/ Väståbolands stad, Kimitoöns kommun och Sydvästra Finlands miljöcentral 1/2009/KB 1

2 1. BAKGRUND Skärgårdshavets biosfärområde, som grundades 1994, är en del av Unesco:s forsknings- och utvecklingsprogram Man and the Biosphere (MaB). Målsättningen med MaB-programmet är att forska i och att skapa modeller för hållbar utveckling. I MaB-programmet är biosfärområdena modell- och försöksområden och de representerar samtidigt viktiga natur- och kulturvärden. Enligt ett avtal som ingicks i slutet av år 2005 mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland rf handhade Region Åboland under perioden koordineringen av biosfärområdets verksamhet. Sydvästra Finlands miljöcentral betalade euro/år åt Region Åboland för handhavandet av denna uppgift. Det tidigare avtalet täckte åren VERKSAMHETENS ORGANISATION 2.1 Biosfärområdesverksamhetens samarbetsgrupp Enligt avtalet mellan Sydvästra Finlands miljöcentral och Region Åboland handhades den praktiska styrningen av biosfärområdets verksamhet av en av miljöcentralen tillsatt samarbetsgrupp. Under år 2008 var samarbetsgruppens medlemmar följande: Ordinarie Suppleant Organisation Osmo Purhonen (ordf.) Olli Madekivi Sydvästra Finlands miljöcentral Bengt Backman Patrik Nygrén Region Åboland Pirjo Hoffström Nina Björkstén Region Åboland Mikael von Numers Erik Bonsdorff Åbo Akademi Trygve Löfroth Hanna Ylitalo Forststyrelsen Under verksamhetsåret sammanträdde gruppen lite oftare än normalt på grund av ett speciellt händelserikt år i fråga om omstruktureringar i verksamheten. Fyra möten hölls och alla i Pargas; 15.1, 9.4, 21.8 och Biosfärområdets koordinator har fungerat som föredragande och sekreterare i samarbetsgruppen. Samarbetsgruppen träffades dessutom den 18.9 i Pargas för en arbetsverkstad där man arbetade mer intensivt med strategin för biosfärområdets verksamhet år Utskärsdelegationen Under verksamhetsåret 2008 har den av Region Åboland tillsatta Utskärsdelegationen haft tre möten 29.2, 23.5 och 28.11, vilket var lite mer än normalt. Delegationen har haft tretton medlemmar. Ordförande för utskärsdelegationen var Bengt Backman och viceordförande var Rea Åkerfelt. Vid sidan om andra uppgifter fungerade delegationen också som referensgrupp för biosfärområdet, tog del av dess verksamhetsberättelse och fastställde dess verksamhetsplan. Biosfärområdets koordinator fungerade som Utskärsdelegationens sekreterare. Under år 2008 har delegationen behandlat aktuella teman för den yttre skärgården som t.ex. postgången i yttre skärgården, förbindelsebåtstrafiken, 2

3 landskapsplanen, Skärgårdshavets nationalparks medlemskap i det internationella Panparks -nätverket, och utskärsdelegationens roll och struktur inom Åbolands nya kommuner. 2.3 Nationell koordinering Miljöministeriet ansvarar för Finlands biosfärområden. Koordinatorn har varit i kontakt med Jukka-Pekka Flander, som är ansvarig över biosfärområdena vid Miljöministeriet. Under en palaver med J-P Flander den 1.2 behandlades aktuella ärenden gällande biosfärområdet. På nationell nivå koordineras programmet för biosfärområdena av en nationell kommitté som tillsatts av Undervisningsministeriet och handhas av Finlands akademi. Koordinatorn för biosfärområdet har deltagit i den nationella kommitténs möte den (men frånvarande den 13.2). MaB-kommittén godkände under 2008 (13.2) att Skärgårdshavets biosfärområde använder MaB-logo med biosfärområdets namn tillsatt, tills en bättre lösning kan tas i bruk. Koordinatorn presenterade preliminärt förslaget på en utvidgning av biosfärområdet. Finlands akademi har anmält att de avstår från sin uppgift från och med år Undervisningsministeriet sammankallade den 9.9 sakkunniga från alla UNESCO:s program i Finland för att diskutera en ny organisationsmodell. Under 2009 färdigställs ett förslag på hur UNESCO:s program skall koordineras nationellt och hur vart och ett av programmen skall koordineras skilt för sig. För MaB-programmet behövs dels ett sekretariat som sköter korrespondensen och en kommitté med sakkunniga för att behandla de nationella ärendena i fråga om programmet. 2.3 Personal Katja Bonnevier har fungerat som biosfärområdets koordinator sedan februari år Koordinatorn har varit anställd vid Region Åboland rf. Verksamheten för biosfärområdet koordinerades under handlingslinjen för Miljö och Boende vid Region Åboland. Koordinatorn fungerade som ansvarig för handlingslinjen och satt med i ledningsgruppen. Martina Uotinen, studerande från Varsinais-Suomen maaseutuoppilaitos, gjorde sin praktikperiod vid Region Åboland rf. under verksamheten för Skärgårdshavets biosfärområde, i allt som allt 4 månaders tid. 2.4 Ekonomi De direkta kostnaderna för biosfärområdets koordinering under verksamhetsåret är Denna summa inkluderar förutom lönekostnader, även kostnaderna för både inrikes och utrikes resor, hyra, telefonkostnader och andra kontorskostnader, arrangerandet av ett seminarium, samt köptjänster i samband med informationsverksamheten. För praktikanten betaldes lön under 4 månaders tid. 3

4 För koordineringen av verksamheten erhölls en summa på av Sydvästra Finlands miljöcentral/miljöministeriet. För arrangerandet av ett seminarium erhölls ett bidrag på 750 från Kulturfonden. Utbildningsministeriet, samt Finlands Akademi stod för kostnader i samband med Världskonferensen i Spanien. Den del som underskridit budgeten år 2007 har under 2008 används för extra utgifter i samband med personalkostnader och informationsverksamheten. Kostnaderna för verksamheten år 2008 underskred budgeten med för pengarna var reserverade för inköp av kontorsutrustning och för informationsverksamhet som fördröjdes pga. förändringar i förvaltningsstrukturen. 2.5 Utveckling av verksamhet och organisation En workshop om biosfärområdets verksamhet med tyngdpunkt på kommunerna ordnades i november 2007 och sedan dess har man arbetat med omorganiseringar av biosfärområdets verksamhet. Resultaten från workshopen gav riktlinjer för arbetet och under vårens lopp har diskussionerna fortsatt med de olika samarbetsparterna inom biosfärområdets verksamhet. Det är mycket som händer på en gång, för planerna befattar ett nytt sätt att strukturera verksamhetens innehåll, en ny struktur för organisationen bakom verksamheten och ny gränser för det geografiska området som verksamheten är riktad till. Trots allt kommer biosfärområdet att ganska långt fortsätta att arbeta med samma frågor som tidigare, fast med en djupare förankring i biosfärområdets aktörer. Strategi för verksamheten Tillsammans med samarbetsgruppen för biosfärområdet har koordinatorn sammanställt ett utkast för en strategi som de för verksamheten mest centrala samarbetsparterna ombetts att kommentera. Man strävar till att skapa en verksamhetsmodell som är hållbar och kan uppfylla regionens behov inom biosfärområdets verksamhetsområden. Genom omorganiseringen hoppas man också på att kunna förstärka biosfärområdets roll som ett modellområde både nationellt och internationellt. De största omorganiseringarna är en strukturering av verksamheten i temaområden och ett fördelat ansvar över dem, mellan de mest centrala samarbetsparterna. Man planerar också en egen enhet för utbildning och forskning, som hamnat i skymundan under senaste år. Av verksamhetens tyngdpunkter är den enda klart nya prioriteringen att utveckla ett brand av biosfärområdet. Organisationsstrukturen För samarbetet mellan miljöcentralen, Väståboland och Kimitoön i förvaltningen av biosfärområdets verksamhet har ett avtal gjorts den De tre parterna bildar tillsammans ett biosfärområdeskontor. Väståbolands stad ansvarar över förvaltningen av biosfärområdeskontoret under utvecklingsavdelningens enhet för trafik och skärgård. Kontoret är placerat i Korpo. En ny styrgrupp, samt en ny rådgivande och bevakande delegation tillsätts för kommande verksamhetsperiod. Justering av gränsen 4

5 Ett förslag till gränsjustering har behandlats och godkänts av kommunerna (Väståboland 1.10 och Kimitoöns kommun 14.10). Man beslöt att ansöka om en utvidgning av området, där hela Åbolands skärgård, utan fast vägförbindelse är inkluderad. I december år 2008 bad Sydvästra Finlands miljöcentral om utlåtanden av miljöministeriet och utbildningsministeriet. Ansökningsprocessen går vidare under verksamhetsåret Rapportering Koordinatorn rapporterar om verksamheten i en årlig verksamhetsberättelse. Föregående verksamhetsberättelse behandlades av styrgruppen, utskärsdelegationen, samt i en förkortad version av kommunalstämman för Region Åboland. Verksamhetsberättelsen skickades även till representanter för miljöministeriet, utbildningsministeriet och Finalands Akademi. Den finns tillgänglig på biosfärområdets hemsidor. 3. VERKSAMHET 3.1 Miljöanknuta utvecklingsprojekt med koppling till biosfärområdets verksamhet Under verksamhetsåret 2008 har ett nytt utvecklingsprojekt startat. EU:s strukturperiod har kommit igång mycket långsamt. Koordinatorn har varit med och planerat projekt med olika samarbetsparter. Vård av naturen och kulturlandskapen Biosfärområdet strävar till att ha projektverksamhet som stöder vården av kulturlandskap. Genom skötsel av gamla betes- och slåttermarker kan man bevara värdefulla biotoper som är oersättliga livsutrymmen för flera hotade arter. Samtidigt genom utveckling av kvalitetsprodukter av betesdjuren som betat på naturängar kan man stöda djurhushållningen i skärgården och därmed en viktigt traditionell näringsgren. Även själva röjningsarbetet bidrar till sysselsättningsmöjligheterna i skärgården. Jätteflokan under kontroll i Egentliga Finland Budget: ca (Region Åboland som delfinansiär) Finansiär: ERUF, Europeiska regionala utvecklingsfonden Projektägare: Sydvästra Finlands miljöcentral Tidtabell: Projektansvarig: Iiro Ikonen Projektet har som målsättning av bekämpa främmande växtarter, som är av ekologiska, ekonomiska eller hälsomässiga skäl är direkt skadliga. Under våren 2008 karterades med hjälp av allmänheten tre problemarter i Egentliga Finland. Av dessa 5

6 valde man att åtgärda jättelokan, Heracleum sp. och vresrosen, Rosa rugosa. Jättelokan sprider sig med snabb fart och tränger undan den naturliga växtligheten. På andra områden i Europa har jättelokan övertagit åkermark och orsaka stora ekonomiska förluster. Också i Finland har den spridits i snabb takt, både från Ryssland och från privata trädgårdar i Finland. Inom Egentliga Finland finns det stora bestånd ända ner till kusten. I Åbolands skärgård har endast ett fåtal bestånd anmälts och man är ännu osäker på ifall den inte har hunnit sprida sig så långt, eller om ingen råkar ha planterat den i sin trädgård eller ifall man helt enkelt inte anmält alla bestånd. Efter att tiden för förfrågan av allmänheten gått ut anmäldes ännu några bestånd i Iniö. Jättelokan kan också orsaka direkt fysisk skada på människor. Beröring av växten kan orsaka smärtsamma brännskador. Den andra problemarten är vresrosen som är ett ekologiskt problem, som är som förvildad ett problem speciellt på sandstränderna i skärgården. Vresrosen är en vanlig häckväxt och har planterats längs med vägar, i parker och privata gårdar omkring i landet. Som förvildad är det en mycket seg art, som lätt tränger undan känsligare arter. Största skadan gör den på de unika sandstränderna i skärgården, där den lätt täcker in största delen av stranden på bekostnad av känsligare arter, som t.ex. havstorn, Hippophae rhamnoides. Bekämpning av dessa bestånd är ett hårt fysiskt jobb. Projektet satsar på tvåspråkig upplysning om problemen med dessa arter, för att undvika deras spridning och få alla bestånd karterade. Dessutom strävar man till att utveckla och lära ut bekämpningsmetoder, för bekämpningen av bestånd kan ta flera år. Projektet tar också itu med bekämpningen av de bestånd man karterat hittills. Bekämpningen är ett mycket utmanande och tidskrävande arbete. Genom att undvika arternas spridning kan man göra den största nyttan, för bekämpningen av stora bestånd kan bli betydligt mycket dyrare. Projektet ordande ett presstillfälle och seminarium för allmänheten den Bland inbjudna föredragshållare var Timo Mikkonen från Norra Karelens biosfärområde. Skärgårdens betesdjur i landskapsvård (arbetsnamn) Miljöcentralen planerade ett större projekt (Interreg) inom landskapsvård. Inom projektet skulle biosfärområdet ha haft möjlighet att driva ett mindre delprojekt. Inom detta delprojekt skulle man sträva till att utveckla kvalitetsprodukter av lokalt naturbeteskött. Man skulle tillsammans med producenterna och expertis vid marknadsföring utveckla dessa produkter, samt planera marknadsföring och försäljning av produkterna. Budgeten för delprojektet rörde sig kring Nationell finansieringen beviljades inte för projektet och en högre egen finansiering krävdes, så biosfärområdets delprojekt drogs sig ur den större helheten. Planen kan omarbetas för ett mindre projekt. Delprojektet planerades tillsammans med flera parter bl.a. producenter, intresseföreningar och miljöcentralen. 6

7 Vattenvård Bland de största hoten i skärgården är den stora överbelastningen av näringsämnen i Östersjön. Både av ekonomiska och ekologiska skäl är vårt innerhavs försämrade tillstånd och de lokala belastningskällorna av största vikt att åtgärda. Avlopp i kretslopp Budget: Finansiär: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Projektägare: Region Åboland Tidtabell: Projektledare: Annalena Sjöblom Projektets målsättning är att i de Åboländska skärgårdskommunerna få grundat gemensamma vatten- och avloppsvattensystem. Avloppsvattenreningen sker lokalt med kretsloppstänkande där det renade avloppsvattnet och slammet utnyttjas. Avloppsprojekten kan sammankopplas till lokal energiproduktion genom t.ex. bevattning av energigrödor med renat avloppsvatten. Resultatet av projektet är en utvidgad infrastruktur i skärgården som möjliggör inflyttning och bosättning samt bidrar till en levande skärgård. Renande av avloppsvatten centralt ger en positiv inverkan på miljön och på Skärgårdshavet. Lokala entreprenörer och företagare gynnas genom att anläggningarna kräver underhåll och service vilket har en sysselsättande effekt. Projektet stöder kommunerna och kommuninvånarna genom att bistå med experthjälp för planering av avloppssystem samt med byråkrati runt bildande av lokala vattenandelsslag. Projektet har ordnat informationstillfällen om lösningar för gemensamma avloppsreningsverk olika delar av Åbolands region och stött byar och andra sammanslutningar i planering av vattensandelslag och gemensamma system. Projektet ordnade också ett studiebesök till Skåldö och Barösund reningsverk. Projektledaren har förhandlat med kommunerna om ekonomiskt stöd till bildandet av vattenandelslag. Undervattenskarteringar i Skärgårdshavet (arbetsnamn) Miljöcentralen sökte medel för ett större projekt (Interreg) under vilket undervattenskarteringar (under VELMU) skulle kunna göras. För många olika syften, då hoten mot vår havsmiljö är allt större, är en kartläggning av våra undervattensbiotoper och deras sammansättning viktig. Biosfärområdet skall fungera som en kontaktyta mellan forskarvärlden och kommunerna. Projektet kallat Nature and Nurture of the Northern Baltic Archipelago (Nannut) beviljades kommunal finansiering på av Region Åboland. Sydvästra miljöcentralen (LOS) ansvarar över projektplaneringen. 7

8 Man ansökte om finansiering från Interreg IV A, men beviljades inte. Sjöfartsbranschens skolningscenter vid Åbo universitet skulle fungera som huvudman. En ny ansökan planeras. 3.2 Neutralt diskussionsforum för miljörelaterade frågor Biosfärområdet skall kunna fungera som ett neutralt forum för aktuella miljörelaterade frågor i skärgården. Denna uppgift fullföljdes även under 2008 i huvudsak genom ordnandet av ett seminarium. Seminarier fungerar även som ypperliga tillfällen att främja samarbetet mellan intressenter i olika frågor. Energidag Tid:15.3 Arrangörer: Skärgårdsfolkhögskolan i Houtskär och Region Åboland/Skärgårdshavets biosfärområde Finansiärer: Kulturfonden, Skärgårdsfolkhögskolan och Skärgårdshavets biosfärområde Deltagare: 21 Under energidagen presenterades olika lösningar till förnybara energikällor för vanliga hushåll, såsom solfångare, små vindmöllor och luftpumpar. Det finns ett stort behov av praktisk kunskap och goda exempel från egen närmiljö på alternativa energikällor som folk kan utnyttja i sina egna hem. Man bör lyfta fram allt mer individens ansvar inom miljövård likväl lokalt, som globalt. Valet av energikälla är både en ekonomisk och ekologisk fråga, vilket sporrar folk till snabbare agerande. Seminarium om förbindelsefartygstrafiken i skägården Tid: 14.4 Arrangörer: Sjöfartsverket, Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral och Region Åbolands Utskärsdelegation/Skärgårdshavets biosfärområde Deltagare: 33 Under tillställningen presenterades en matematisk modell för skärgårdens förbindelsebåtstrafik där olika utvecklingsmöjligheter, i samband med bl.a. val av fartyg och rutter, betraktas. Modellen gjordes av Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral och Åbo universitets matematiska fakultet tillsammans på uppdrag av Sjöfartsverket. Under seminariet behandlades övriga problem gällande skärgårdens trafikförbindelser sett från både statligt och lokalt perspektiv. Biosfärområdets verksamhet presenterades. Skärgårdsforskningsforum Tid: Arrangörer: Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Region Åboland/Skärgårdshavets biosfärområde Finansiär: Skärgårdsinstitutet vid Åbo akademi Deltagare: 24 8

9 Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi arrangerade i samarbete med Skärgårdshavets Biosfärområde ett forum för skärgårdsforskare. Tillställningens syfte var att samla alla som forskar om eller i skärgården eller är intresserad av skärgårdsutveckling för att diskutera bl.a. skärgårdens roll inom forskningen och undervisningen vid ÅA i dag och vilka samarbetsformer som behöver förstärkas mellan ÅA och andra skärgårdsaktörer under verksamheten för Skärgårdshavets Biosfärområde, och med aktörer som Skärgårdscentret Korpoström, kommuner, företag, organisationer och landskap. Detta forum kan även ses som ett viktigt verktyg och kommunikationskanal för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet vid Åbo akademi och även för andra universitet och forskningsinstitut. 3.3 Regionalt samarbete - Kontaktlänk mellan regionen och de regionala universiteten Målsättningen är att biosfärområdet skall fungera som en kontaktlänk mellan biosfärområdets invånare och aktörer och Egentliga Finlands högskolor. Speciellt samarbetet med Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) förstärker biosfärområdets koppling till forskarvärlden. Koordinatorn är medlem i ledningsgruppen för Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) och deltog i tre möten den 15.2,17.9, Under 2008 har man bl.a. planerat tvärvetenskaplig forskning i samband med biosfärområdet, diskuterat utnyttjande av olika verktyg för samarbete och kommunikation mellan skärgårdsforskare, såsom ett Skärgårdsforskningsforum. Man har behandlat kontakten mellan högskolor och allmänheten under biosfärområdesverksamhet i samband med högskolornas tredje uppgift, och Åbo Akademis deltagande som en ansvarig part för en enhet för utbildning och forskning inom biosfärområdet. Tidskriften Skärgården kommer att reservera ett uppslag i varje nummer för biosfärområdet och på så sätt fungera som informationskanal för biosfärområdet i fortsättningen. Under verksamhetsåret har koordinatorn varit i kontakt med Åbo akademi och Åbo universitet i samband med en långsiktig planering av verksamheten. Ett starkare deltagande av Åbo universitet i biosfärområdets verksamhet har behandlats. 3.4 Internationellt samarbete Under verksamhetsåret har Skärgårdshavets biosfärområde haft följande internationella samarbetskontakter: WNBR (Världsnätverk av biosfäområden). En världskongress ordnades den i Madrid, Spanien. Koordinatorn deltog i kongressen tillsammans med två andra deltagare från Finland. Under en arbetsverkstad för transnationella biosfärområden, presenterade koordinatorn samarbetet mellan Sveriges och Finlands skärgårdsområden. Verkstaden drogs av koordinatorn för Norra-Karelens biosfärområde. Koordinatorn deltog även under föregående verksamhetsår, i planeringen av själva kongressen. 9

10 Koordinatorn har varit i kontakt med sekretariatet för MaB-progarmmet i samband med förfrågningar om att utveckla samarbetet inom nätverket, samt programmets profiliering internationellt inom hållbar utveckling. ÖMAB Ett möte för öbiosfärområden ordnades i samband med världskongressen på Menorca, i Spanien. Koordinatorn deltog i mötet. Ett initiativ till ett förstärkt samarbete mellan öbiosfärområdena togs. Koordinatorn har speciellt varit i kontakt med biosfärområdet i franska skärgården och Menorcas biosfärområde. EUROMAB. Koordinatorn har varit i kontakt med sekretariatet i fråga om verksamhet med anknytning till NATURA -programmet inom Skärgårdshavets biosfärområde. NORDMAB. Inom Norden och med de övriga Östersjöländerna har man samarbetat i mån av möjlighet, främst koncentrerat på informationsutbyte. Under verksamhetsåret har en stadig kontakt till Västra Estlands skärgård upprätthållits. Koordinatorn varit i nära kontakt till Sverige gällande samarbete mellan nationerna, samt grundandet av nya biosfärområden i Sverige. Speciellt har koordinatorn varit i kontakt med Blekinge Arkipelag kandidatbiosfärområde och samarbetsprojekt har diskuterats. Under världskongressen fanns många möjligheter till att planera samarbete med Sveriges biosfärområden. Ett initiativ till samarbete mellan nationerna togs, och ett möte har planerats, men blivit uppskjutet. 3.5 Övrigt Undervisningsprogram för högstadium På initiativ av utskärsdelegationen har ett undervisningsprogram för Skärgårdshavets skolor, riktat till högstadier, byggts upp. Skärgårdshavets naturskola anlitades för att sammanställa ett program. Man har planerat programmet i samråd med lärare. Syftet med undervisningsprogrammet är att: Öka kännedomen om biosfärsområdet bland lokala innevånare. Eleverna får bekanta sig med vad ett biosfärsområde är, vad biosfärsområdet i den egna regionen gör och biosfärsområden i andra regioner, både i Finland och utomlands. Samtidigt får eleverna en insikt i en internationell organisations arbete. Stärka den egna kulturella identiteten och öka kunskapen om andra kulturer. Via utlandskontakterna strävar man till att bl.a. uppmärksamma likheter/olikheter mellan regionerna bilda såvida bilda sig en bild av den egna regionen som en del a ve en helhet men med egna särdrag/likheter. Öka elevernas kännedom om globala utmaningar inom naturvård och ett hållbart utnyttjande av våra naturresurser. Och samtidigt låta dem reflektera de globala utmaningarna i situationen på deras egen hemort. Eleverna får göra fallstudier i sin egen region. Dessa val av ämnen baserar sig på undervisningsmaterialets presenterade stora utmaningar så att man kan se situationen från ett globalt perspektiv också. Dessutom kan man jämföra med arbeten gjorda av elever från andra områden, som behandlar samma problem i deras egen region. Det tvärvetenskapliga undervisningsprogrammet skulle bestå av färdigt utarbetat material som skolorna kan utnyttja för bl.a. temadagar. Undervisningsämnena som kunde ingå i materialet är bl.a. geografi, historia, biologi, konst och engelska. I programmet skulle även ingå kontakter till övriga biosfärområden, bl.a. Norra Karelens biosfärsområde och Blekinge biosfärsområde i Sverige Senare skulle samarbetet kunna öka till maritima biosfärsområden i t.ex. Estland, Lettland och Frankrike. 10

11 En undervisningsarbetsgrupp med representanter från Skärgårdshavets naturskola, mebben (av Åbolands skolor använd webserver med verktyg för kommunikation på nätet), biologi och geografi vid Dragsfjärds högstadium, samt koordinatorn för biosfärområdet, träffades två gånger, 22.5 och Pro Skärgårdshavet -programmet Koordinatorn har fungerat som sekreterare i arbetsgruppen Skärgårdshavet under programmet Pro Skärgårdshavet. Under senaste år har man främst arbetat med ett utvecklingsprogram för vattenvården på området. Programmet innehåller konkreta förslag på åtgärder, samt i mån av möjlighet finansiärer och förverkligande organisation. Under arbetsgruppens möten har aktualiteter gällande vattenvården i regionen presenterats och man har tillsammans sammanställt en åtgärdsplan för Skärgårdshavet. Under verksamhetsåret diskuterades arbetsgruppens centralare roll i biosfärområdets verksamhet framöver. Pan Parks - Forststyrelsen Skärgårdshavets nationalpark är medlem i det internationella nätverket Pan Parks. En PAN Park representerar det bästa av europeisk natur och nätverkets vision är att garantera naturskydd på en hög nivå för europeiska vildmarksområden. PAN Parks Foundation utvecklar möjligheterna för besökare att uppleva Europas vildmarksområden genom att bevara naturskyddsområden i Europas vildmarker, utveckla turistpaket av hög kvalitet och gynna hållbar turism. PAN Parks målsättningar är att befrämja ledningen av vildmarksområden och besökare i europeiska nationalparker, övervaka ledningens effektivitet, öka europeiska nationalparkernas medvetenhet och stolthet, öka det allmänna och politiska stödet för europeiska nationalparker, underlätta hållbar utveckling genom fonder och finansiering samt utveckla och marknadsföra naturbaserade produkter av hög kvalitet. Genom att utveckla hållbar naturturism vill man kombinera naturskydd och turism. Turistavdelningen och biosfärområdesverksamheten vid Region Åboland har tillsammans deltagit i diskussioner kring medlemskapet. Med projektfinansiering har Forststyrelsen under 2008 anställt en koordinator, Annastina Sarlin, för planering av verksamheten. Man har arbetat inom en tillfällig arbetsgrupp med en strategi för hållbar naturturism på området, samt bildandet av en lokal Panparks grupp. Det arrangerades även en turismproduktworkshop för att skapa nya produkter för regionen. Kulturföretagarnäteverk Åbo humansitiska yrkeshögskola Projektet startades under 2007 och har som målsättning att stöda små och medelstora kulturföretagare i Egentliga Finland genom att erbjuda utbildningstillfällen 11

12 och genom att bygga upp ett kulturföretagarnätverk. Projektet har kommit bra igång och redan ordnat flera utbildningstillfällen. Region Åboland har en representant i styrgruppen för projektet. Biosfärområdet har fungerat som en länk till företagare i regionen. Övrigt samarbete Koordinatorn fungerar som sakkunnig medlem i Pro Åbolands utskär rf:s styrelse. Under verksamhetsåret 2008 har inga möten hållits. Biosfärområdeskoordinatorn är som medlem i Houtskärs kyrkliga folkhögskolas direktion. Koordinator deltog i ett möte den Koordinatorn har deltagit i arbetsgruppen för Vassbygge under Interreg projektet Ruovikkostrategia Virossa ja Suomessa. Ett nytt forum för samarbete mellan Finlands och Sveriges skärgård i miljöfrågor under Nordiska Ministerrådets program för Skärgårdssamarbete. Ett seminarium för planering av samarbete ordnades den 30.5 i Stockholm, Sverige. Koordinatorn hör till utvecklingsarbetsgruppen för Lounaispaikka; Egentliga Finlands förbunds kartbas på nätet. Synlighet och information Synligheten för biosfärområdets verksamhet är viktig. Man producerade under året ett nytt infoblad (A4, tvåsidigt) på tre språk. Janne Gröning, fotograf från Iniö, har bidragit med bilder till biosfärområdet för olika ändamål. Skärgårdshavet bidrog också med en sidas presentation av området till en bok som görs av UNESCO, i samarbete med Spaniens MaB-verksamhet, om alla biosfärområden i världen. Föredrag och föreläsningar 4.3 Presentation av biosfärområdets verksamhet på Dragsfjärds skärgårdsnämnds möte, Dalsbruk Koordinatorn presenterade verksamheten på seminariet för Förbindelsefartygstrafiken i skärgården, Sjöfartsbranchens utbildnings- och forskningscentral, Åbo. 5.5 Presentation av biosfärområdets verksamhet vid National parkens företagarträff, Nagu Presentation av verksamheten under 2007 vid Åbolands kommunalstämma, Houtskär Koordinatorn fungerade som värdinna för ett spansk tv-team som filmade för ett reseprogram i den Katalanska tv:n, samt cd för den spanska National Geographic tidningen. Man besökte Bengtskär. 4.9 Koordinatorn presenterade biosfärområdet för Forststyrelsens gäster från Soomaa, Estland. Besöket var anknutet till Panparks. Biosfärområdet var närvarande med informationsmaterial vid: ESIN (European Small Islands Network) årsmöte och konferens i Kasnäs, Dragsfjärd Resemässan i Helsingfors Åbolands avdelning 12

13 En översikt på arbetet med strategin under 2008 Strategin har presenterats vid följande tillfällen: Dragsfjärds skärgårdsnämnd, Dalsbruk, Dragsfjärd, Utskärsdelegationens möte , Pargas Väståbolands organisationskommissions möte, Iniö, Diskussionstillfälle för allmänheten i Dalsbruk, Dragsfjärd, Nationella MaB -kommittén, Helsingfors, Skärgårdsnämnden, EFF, Korpo, SIÅA skärgårdsforskningsforum, Åbo, Pro Skärgårdshavet, Skärgårdshavet-arbetsgruppen, Åbo, Kommunalstämma, Kasnäs, Dragsfjärd, Diskussioner om samarbete med biosfärområdets huvudaktörer: Åbo Akademi, diskussionspalaver, Turun yliopisto, diskussionspalaver, Forststyrelsen, diskussionspalaver, Palaver med Jan-Åke Törnroos, Hanken ÅA/SIAÅ, EFF, Tapio Penttilä, diskussionspalaver (presenterat av Osmo Purhonen) Forststyrelsens möte om Skghv NP, Palaver mellan Åbo Akademi och Turun yliopisto, (presenterat av Nina Söderlund) Samarbete kring förvaltning (Biosfärområdeskontoret): Kommunpalaver (LOS, VÅ, KÖ), Kommunpalaver (LOS, VÅ, KÖ), Väståbolands organisationskommissions möte, (föredragande Mikael Grannas) Kimitoöns organisationskommissions möte, (föredragande Tom Simola) Palaver gällande förvaltning (LOS, VÅ, KÖ), avtalet undertecknades Strategin fastställdes: Utskärsdelegationen, Intervjuer i tidningar, radio och TV Åbo Underrättelser gjorde ett reportage om biosfärområdets verksamhet. En dold aktör jobbar för skärgården Fiskarposten skrev om förändringar i organisationen för biosfärområdet, samt flytten till Korpo. Projekt och seminarier under biosfärverksamheten har också i olika sammanhang uppmärksammats i medierna. Hemsidorna 13

14 Omfattande uppdateringar på biosfärområdets hemsida har gjorts. Nu finns även vattenvården som ett eget temaområde. Man har lagt till en aktuellt-ruta. 4. SAMMANFATTNING Verksamhetsåret har präglats rätt starkt av arbetet med en ny strategi för Man har ordnat flera diskussionstillfällen och möten gällande den nya verksamhetsmodellen. De nya planerna har presenterats på närmare 20 tillställningar. I positiv anda har man fört vidare idéerna, som sedan resulterade i en strategi, där en ny förvaltningsstruktur, verksamhetsområdenas strukturering, en ny modell för ansvarsfördelningen av verksamheten och områdets utvidgning behandlas. Under året har biosfärområdet fått relativt mycket synlighet och man har satsat mera på informationsverksamheten. Fortfarande behövs stora satsningar på biosfärområdets ansikte utåt som ofta känns diffust och ännu mera synlighet som beskriver verksamheten. Biosfärområdet har under verksamhetsåret 2008 fungerat som en del av Region Åbolands verksamhet. Detta har betytt att verksamheten i praktiken stått nära regionen och kommunerna. De olika handlingslinjerna inom Region Åboland har haft stöd av varandra då de besitter kunskap från olika ämnesområden. Personalen har mycket erfarenhet av projektarbete och värdefulla kontaktnätverk, vilket också stöder biosfärkoordinatorn i sitt arbete. Samarbetsavtalet mellan miljöcentralen och Region Åboland tog slut i årsskiftet. Ett liknande samarbete fortsätter mellan miljöcentralen och Väståbolands stad, samt Kimitoöns kommun. Biosfärområdesverksamhetens styrorgan; samarbetsgruppen och det rådgivande och bevakande organet; Utskärsdelegationen, har planerat och gett råd angående riktlinjerna för verksamheten. Verksamhetsperioden för båda organen tog slut i årsskiftet. Resurserna för biosfärområdets koordinering räckte för att förverkliga verksamheten. Man hade ett underskott från föregående år att tillgå, vilket möjliggjorde bl.a. anställning av en praktikant. Alla utlandsresor finansierades av utbildningsministeriet, samt Finlands Akademi. Projekt och seminarier med anknytning till biosfärområdets verksamhet har i huvudsak finansierats med andra medel. Region Åboland har understött projektverksamhet, som delfinansiär och som projektförvaltare. Verksamhet under biosfärområdet tar fasta på viktiga delar i konceptet för biosfärområden. Verksamheten kan vara i form av utvecklingsprojekt, upplysning, samt undersökningar och utredningar. Den har alltid en stark anknytning till hållbar utveckling, gynnandet av ekologiska, socioekonomiska och kulturella aspekter. Det är viktigt att man arbetar på ett lokalt, regionalt och även internationellt plan inom projektverksamheten. Projektverksamheten har under verksamhetsåret förverkligats i stort sett enligt planerna, förutom att projektfinansieringsbesluten har varit mycket försenade och en del projekt ej har beviljats finansiering. I samarbete med olika centrala aktörer för biosfärområdet har koordinatorn planerat projekt med anknytning till biosfärområdet. Avlopp i kretslopp projektet som drivs av Region Åboland blev beviljat finansiering. Ett projekt som tar sig an främmande problemväxtarter, som jättelokan och 14

15 vresrosen, har också fått finansiering och drivs av miljöcentralen. Andra projektidéer har diskuterats, men inte förädlats till planer. Under verksamhetsåret har Skärgårdsfolkhögskolan ordnat under biosfärområdets verksamhet en energidag om förnyelsebara energikällor för vanliga hushåll. Sjöfartsverket och Sjöfartsbranschens utbildnings- och forskningscentral ordnade tillsammans med Utskärsdelegationen ett seminarium om förbindelsebåtstrafikens utveckling och Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi ordnade ett skärgårdsforskningsforum för att öka samarbetet mellan forskare och forskning med anknytning till skärgården. Alla var lyckade evenemang och fungerar som bra exempel på viktiga insatser av olika samarbetsparter för biosfärområdets verksamhet. Med biosfärverksamhetens resurser idag, med räknat externa stöd, är arrangerandet av högst två större tillställningar i året lämpligt. Men då tillställningarna ordnas av olika parter kan även flera ordnas. Samarbetet med de regionala universiteten har under verksamhetsåret förverkligats närmast genom planering av samordning av skärgårdsforskning och utveckling av högskolornas deltagande i biosfärområdets verksamhet. Under 2008 hade koordinatorn kontakt med olika biosfärområden i andra länder, bl.a. i Estland, Frankrike och Sverige. Dessutom skapades många nya kontakter under världskonferensen och öbiosfärmötet i Spanien. Speciellt kontakterna till Sverige har förstärkts hela tiden då de på nationell nivå satsar nu mycket på MaB programmet och grundar som bäst nya biosfärområden. Man planerade ett möte om nationellt samarbete mellan Sverige och Finland, som sköts upp till nästa år. En bra grund för ett utvidgat internationellt samarbete finns. Ett konkret internationellt samarbete förutsätter dock både person- och ekonomiska resurser och biosfärområdets internationella samarbete borde därför både beträffande målsättningar och praktiskt arbetet i framtiden effektivare samordnas med de regionala samarbetsparternas verksamhet på det internationella planet och dessutom understödas med statliga medel. Åtgärdsplanen för Åbolands yttre skärgård, som också utgörs av FN:s Millennium Assessment program, har under flera år fungerat som en utgångspunkt för biosfärområdets långsiktiga verksamhet. Både strategin för Skärgårdshavets biosfärområdes verksamhet år och åtgärdsplanen kommer i fortsättningen att vara en central del av biosfärverksamhetens arbetsplan. 15