SÄNDLISTA. AB Storstockholms Lokaltrafik. AB Östgötatrafiken. Bodafors Trä Aktiebolag. Branschföreningen Tågoperatörerna. CargoNet AB.

Transkript

1

2 SÄNDLISTA AB Storstockholms Lokaltrafik AB Östgötatrafiken Bodafors Trä Aktiebolag Branschföreningen Tågoperatörerna CargoNet AB Green Cargo AB Jernhusen Verkstäder AB Järnvägsstyrelsen Malmtrafik i Kiruna AB Samtrafiken SJ AB Stockholmståg KB Svenska Tågkompaniet AB TGOJ Trafik AB Banverkets webbplats 2/56

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Yttranden och kommentarer om kapitel Yttrande om från Green Cargo AB:...7 Yttranden och kommentarer om kapitel Yttrande om 2.4 från Green Cargo AB:...8 Yttrande om från Green Cargo AB:...8 Yttrande om från Green Cargo AB:...9 Yttrande om 2.7 från Jernhusen Verkstäder AB:...9 Yttranden och kommentarer om kapitel Yttrande om från Green Cargo AB:...10 Yttranden och kommentarer om kapitel Yttrande om från Green Cargo AB:...14 Yttrande om från Green Cargo AB:...15 Yttrande om från SJ AB:...15 Yttrande om från Green Cargo AB:...17 Yttrande om från Green Cargo AB:...18 Yttranden och kommentarer om kapitel Yttranden och kommentarer om kapitel Yttranden och kommentarer om Del 2, Allmänna avtalsvillkor...30 Yttranden och kommentarer om bilagor, Del Bilaga 4 Tillgänglig kapacitet på sidospår och värmeposter /56

4 Yttrande om bilaga 4 från SJ AB:...33 Yttrande om bilaga 4 från Jernhusen Verkstäder AB:...33 Bilaga 6 Tidsplan för tilldelning av kapacitet:...34 Yttrande om bilaga 6 från Green Cargo AB:...34 Yttrande om bilaga 6 från Malmtrafik i Kiruna AB:...34 Bilaga 8 Trafikkalender Yttrande om bilaga 8 från Green Cargo AB:...35 Yttrande om bilaga 8 från Samtrafiken:...35 Bilaga 10 Innehåll i ansökan om kapacitet och tjänster...36 Yttrande om bilaga 10 från Green Cargo AB:...36 Bilaga 13 Planerade större banarbeten...36 Yttrande om bilaga 13 från CargoNet Ab...36 Yttrande om bilaga 13 från Green Cargo AB:...38 Yttrande om bilaga 13 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg:...43 Yttrande om bilaga 13 från AB Östgötatrafiken:...44 Yttrande om bilaga 13 från SJ AB:...45 Yttrande om bilaga 13 från Svenska Tågkompaniet AB:...46 Yttrande om bilaga 13 från TGOJ Trafik AB:...47 Bilaga 14 Banstandarddata...48 Yttrande om bilaga 14 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg:...48 Bilaga 15 Trångsektorsplaner...49 Yttrande om bilaga 15 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg:...49 Allmänna/generella yttranden...50 Yttrande från Bodafors Trä Aktiebolag /56

5 Allmänna/generella yttranden...51 Yttrande från Green Cargo AB:...51 Allmänna/generella yttranden...51 Yttrande från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg:...51 Allmänna/generella yttranden...52 Allmänna/generella yttranden...53 Allmänna/generella yttranden...55 Allmänna/generella yttranden...55 Yttranden från infrastrukturförvaltare om tidpunkter i tilldelningsprocessen för tågplan 2010: /56

6 Yttranden och kommentarer om kapitel 1 Yttrande om 1.9 från Jernhusen Verkstäder AB: I Banverkets järnvägsnätsbeskrivning anges i dag att den infrastrukturförvaltare som tar emot en ansökan som berör flera infrastrukturförvaltare, ska vidarebefordra denna ansökan till berörda infrastrukturförvaltare. I järnvägsnätsbeskrivningens bilaga 6 finns tidsplanen för tilldelningen av kapacitet. Den anger några hållpunkter inför förslag och beslut om tågplan där berörda infrastrukturförvaltare ska samarbeta. Behovet av samarbete kan se olika ut, och får hanteras i överenskommelse med respektive part. Yttrande om från Green Cargo AB: Eftersom förkortning för andra författningssamlingar redan finns, läggs JvSFS till i förteckningen. Järnvägsstyrelsens trafikföreskrifter kommer att vara ett väl använt begrepp, varför förkortningen läggs till i förteckningen. Förkortningen CAB-radio används endast på ett ställe i JNB 2010 och då i direkt anslutning till dess beskrivning. Förkortningen läggs inte till i förteckningen. 6/56

7 Yttrande om från Green Cargo AB: Den nuvarande definitionen av bärgning bör enligt Banverkets uppfattning behållas. Banverket anser inte att en sådan definition som föreslås vore ändamålsenlig. Definitionen av tågläge är hämtad från järnvägslagen. Definitionen kvarstår, men kompletteras med en källhänvisning till SFS 2004:519, 1 kap. 4. Yttranden och kommentarer om kapitel 2 Yttrande om från Green Cargo AB: 7/56

8 Järnvägstrafiklagen är från 1985, det vill säga från tiden innan Banverket bildades. Den bygger till stor del på de förhållanden som då rådde inom järnvägssektorn. Med den utveckling som skett inom järnvägssektorn, med långtgående avreglering, har det blivit uppenbart att det är angeläget att klargöra det särskilda järnvägsansvarets fördelning mellan de olika aktörerna. En sådan översyn av lagstiftningen har föreslagits, se SOU 2004:92. De bestämmelser som Banverket i detta fall tillämpar har fastställts av Järnvägsstyrelsen vid prövning enligt 8 kap. 9 järnvägslagen. Yttrande om 2.4 från Green Cargo AB: Synpunkten har föranlett en genomgång och vissa justeringar av texten i kapitel 2. Yttrande om från Green Cargo AB: Vilken föreskriftsrätt Banverket har är inte avgörande för vilka avtalsvillkor som Banverket har rätt att tillämpa. Järnvägsstyrelsen har 8/56

9 fastställt ett stort antal BVF-dokument som avtalsinnehåll, vid prövning enligt 8 kap. 9 järnvägslagen. Att Banverket i sina avtalsvillkor hänvisar till BVF-dokument kan mot bakgrund av detta inte ses som något anmärkningsvärt. Yttrande om från Green Cargo AB: Med lokala föreskrifter avses här BVF Cst 934 (utgåva 1, daterad ) som innehåller bestämmelser som efterfrågas för driftsområde Östra. Föreskriften finns tillgänglig via Banportalen. Yttrande om 2.7 från Jernhusen Verkstäder AB: Banverket delar uppfattningen att det tydligt bör framgå vilka bestämmelser och föreskrifter som kompletterar järnvägsnätsbeskrivningen. Brister i detta avseende beror främst på den process (tid) som gäller för framtagande och fastställande av järnvägsnätsbeskrivningen. Tidsaspekten kan leda till att hänvisningar till styrande dokument, lagar och myndighetsföreskrifter inte alltid är korrekta eller uppdaterade med giltigheter (utgåvor, versioner etc.). Sådana fel korrigeras genom s.k. avvikelsemeddelanden, men Banverket avser också att se över hur information om vilka bestämmelser och föreskrifter som är styrande ska bekantgöras samt hur hänvisning till dessa ska ske i järnvägsnätsbeskrivningen. Detta för att säkerställa att de uppgifter som lämnas är korrekta. 9/56

10 Yttranden och kommentarer om kapitel 3 Yttrande om från Green Cargo AB: Någon skärpning av reglerna för växling är inte aktuell i nuläget. 10/56

11 Yttrande om 3.4 från Green Cargo AB: Restriktionerna har tillkommit som villkor för expropriationer enligt tidigare lagstiftning, och bindande avtal finns med berörda kommuner. I JNB 2010 har Banverket så långt det är möjligt anpassat texten för att uppfylla järnvägslagen, 6 kap. 3, utan att riskera att bryta mot ingångna avtal. Yttrande om från Green Cargo AB: Texten i är avstämd med Järnvägsstyrelsen och ska uppfylla kraven enligt järnvägslagen, 6 kap. 3. Villkoren är att vi redovisar den alternativa infrastrukturen. Godstrafik är inte förbjuden, utan tåglägen kan sökas på restkapacitet, under förutsättning att fordonen uppfyller de krav som redovisas. 11/56

12 Yttrande om från Green Cargo AB: Denna restriktion är stadfäst i ett regeringsbeslut, och i enlighet med detta beslut finns möjlighet att söka dispens. Yttrande om från Green Cargo AB: Se kommentar under 3.4 Yttrande om 3.5 från Green Cargo AB: Banverkets indelning har sin grund i samhällsekonomisk påverkan, vilket normalt medför att störningar på banor med många tåg ger större samhällspåverkan än störningar på lågtrafikerade banor. Undantag finns dock i de fall trafikupplägg hotas. 12/56

13 Yttrande om från Green Cargo AB: K-tal är ett kvalitetsmått på spårets avvikelser mot ursprungligt läge. En kort beskrivning finns i fotnoten på sidan 38. Yttrande om 3.7 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg: I nuvarande förslag till verksamhetsplan har Banverket inte några medel för att genomföra detta projekt. Det finns dock löfte om att landstinget tänker förskottera, så att byggstart kan ske sommaren Det finns inga uppgifter i nuläget om när trafikstart kan ske om förskotteringen genomförs. Yttrande om 3.7 från SJ AB: 13/56

14 Införande av ERTMS för Citytunneln och Malmö C berör inte JNB 2010, utan ska gälla från och med JNB 2011 enligt gällande beslut. Frågan om framflyttning av tidpunkten för driftsättning är dock under utredning. Yttranden och kommentarer om kapitel 4 Yttrande om från Green Cargo AB: 14/56

15 Ansökningar om helt nya transportuppgifter eller tåglägen som inkommer efter kommer att hanteras inom ad hocprocessen. Det är dock möjligt att föra fram önskemål om justeringar av sökta tåglägen, såväl under framtagande av förslag till tågplan som i efterföljande processteg. Yttrande om från Green Cargo AB: Trångsektorsplanen är inte ett instrument för att ta över den samhällsekonomiska bedömningen, utan för att skapa struktur och maximera kapacitetsutnyttjandet när det är trångt på spåren. Trångsektorsplanen ersätter inte den formella gången som gäller vid tilldelning av kapacitet på järnvägsnätet. Yttrande om från SJ AB: Före ansökan för tågplan 2010 vill Banverket ha dialog med SJ AB och övriga sökande om denna typ av informella leveranser som SJ AB önskar. Vi kan dock inte förändra de datum som framgår av bilaga 6 i samrådsversionen. 15/56

16 Yttrande om från SJ AB: Vi kommer att se över formuleringen i eftersom vi delar er mening att samordningsmöten ska hållas under samordningen. Datum för sådana möten informerar vi om i andra dokument än järnvägsnätsbeskrivningen. Yttrande om från SJ AB: För att fokusera på översynen av prioriteringskriterierna i JNB 2011 har Banverket valt att till JNB 2010 inte verka för någon förändring av prioriteringskriterierna. Banverket kommer att svara på en remiss om betänkandet Konkurrens på spåret ( SOU 2008:92). En del av remissvaret kan beröra förslaget om ett kapacitetstilldelningsråd. 16/56

17 Yttrande om från Green Cargo AB: Järnvägsstyrelsens föreläggande avser att Banverket senast 10 december 2009 ska ha infört förändrade prioriteringsregler. Detta innebär att dessa införs i JNB 2011 och arbetet med dessa pågår. För att fokusera på översynen av prioriteringskriterierna i JNB 2011 har Banverket valt att till JNB 2010 inte verka för någon förändring av prioriteringskriterierna. Banverket kommer att svara på en remiss om betänkandet Konkurrens på spåret ( SOU 2008:92). En del av remissvaret kan beröra förslaget om ett kapacitetstilldelningsråd 17/56

18 Yttrande om från Green Cargo AB: Banverkets prioriteringskriterier finns för att minimera påverkan på trafiken när ett tåg av olika anledningar inte kan behålla sitt fastställda tågläge i tidtabellen. Att i ett läge där trafiken inte är påverkad i större omfattning införa kriterier där vissa tåg har företräde framför andra, utan hänsyn taget till hur de kommer ut i sina kanaler, skapar inte ett incitament för dessa tåg att avgå i enlighet med sin tidtabell. Det som Green Cargo har framfört som anledning till förändrade prioriteringskriterier är inte att det är fel på de nuvarande, utan att det 18/56

19 upplevs som att de efterlevs dåligt och då är det detta som man gemensamt behöver arbeta vidare med. Yttrande om från SJ AB: Banverkets prioriteringskriterier finns för att minimera påverkan på trafiken när ett tåg av olika anledningar inte kan behålla sitt fastställda tågläge i tidtabellen. Att i ett läge där trafiken inte är påverkad i större omfattning införa kriterier där vissa tåg har företräde framför andra, utan hänsyn taget till hur de kommer ut i sina kanaler, skapar inte ett incitament för dessa tåg att avgå i enlighet med sin tidtabell. Nyttjandet av bankapaciteten maximeras genom att tågen behålls i den kanal som medges i tidtabellen. Yttrande om från Green Cargo AB 19/56

20 Punkten kommer att ändras och kompletteras med en ändring där Banverket tar ansvar om strömavtagaren skadats vid felaktigt agerande i förhållande till rådande situation. Den allmänna beskrivningen som framgår av del 2, bilaga 2, (inledningen) skulle med fördel på sikt kunna inarbetas i del 1. Underlag för insatskort som finns i del 2, bilaga 2.1, bör dock fortsatt vara kvar som bilaga. Yttranden och kommentarer om kapitel 5 Yttrande om från SJ AB: Banverket arbetar för att förbättra trafikinformationen till resenärer, inte minst i störda lägen. SJ:s yttrande påverkar inte texten i JNB:n. Yttrande om 5.3 från SJ AB: Vid nyttjande och leverans av Banverkets tjänster tillämpas en rad lagar och regelverk. Banverket finner det inte befogat att i texten i avsnitt 5.3 särskilt hänvisa till arbetsmiljölagen. Banverket ser positivt på en fortsatt dialog med Branschföreningen Tågoperatörerna om ansvarsuppdelning och tillgång till 20/56

21 underhållsanläggningar och andra tekniska anläggningar. SJ:s yttrande påverkar inte texten i JNB:n. Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket tackar Green Cargo för att ha uppmärksammat denna fråga. Texten kompletteras med lokvärmeposter. Yttranden och kommentarer om kapitel 6 Yttrande om kap 6 från Jernhusen Verkstäder AB: Banverket har förståelse för Jernhusens synpunkter. Banverket tar i dag endast ut avgift för uppställning av fordon under en längre tid. Banverket har ambitionen att införa en mer korrekt och rättvis prissättning av järnvägsinfrastruktur som enligt EG-direktivets definition ingår i verkets bantillträdestjänster. Banverkets ambition är att utvecklade avgifter för t.ex. uppställning ska ingå i järnvägsnätsbeskrivningen för /56

22 Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket har tagit del av branschföreningens synpunkter och kommer att analysera detta förslag i samband med arbetet med den långsiktiga planeringen. På mer kort sikt kommer Banverket att genomföra vissa elektrifieringar av järnvägsnätet. Banverket håller med om att emissionsavgiften för diesel kan utvecklas och att det finns risk att dagens avgift inte ger rätt incitament. Miljökostnaden för emissioner till luft per liter diesel är betydande. Banverkets beräkningar baseras på en bedömning av samhällets marginalkostnader för kväveoxider (NO x ) och koldioxid (CO 2 ).För koldioxid är utsläppen och kostnaden lika för alla motortyper, men varierar när det gäller kväveoxider. Den differentierade kostnaden beror således på olika utsläpp av kväveoxider. Med hänsyn till dieselavgifternas relativt låga nivå har Banverket valt att tillämpa en förenklad avgiftssättning som avser fordonstyp, i stället för att avgifterna anges per motortyp, som troligtvis ger såväl järnvägsföretag som Banverket lägre administrationskostnader. Det kan finnas behov av att se över denna förenklade schablon framöver, bland annat beroende på hur emissionsavgifterna utvecklas framöver. 22/56

23 Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket tar ut en fast avgift för att neutralisera de olika uppvärmningstjänsterna i förhållande till varandra. Det finns enligt Banverkets uppfattning en risk för felaktiga incitament vid en annan prissättning (som ger ökade säkerhetsrisker). Observera dock att det endast handlar om den fasta avgiften. Själva drivmotorströmförbrukningen hanteras på annat sätt. 23/56

24 Yttrande om från Green Cargo AB: Att uppdatera schablonerna är något som tar mycket lång tid att göra. Det krävs en mätperiod på ca ett år, eftersom man måste mäta på samtliga i dag förekommande tågtyper för att få fram en rättvisande schablon. Om denna mätperiod blir kallare eller varmare än normalt, så kommer dessa schabloner inte att stämma särskilt bra, eftersom en varm mätperiod ger för låg förbrukning och vice versa. Utan elmätare på tågen är det heller inte möjligt att uppdatera schablonerna, och eftersom Järnvägsstyrelsen sagt nej till Banverkets försök att ställa krav på elmätare, kräver detta en bred överenskommelse med samtliga 24/56

25 inblandade parter om att installera elmätare på ett tillräckligt stort antal av alla i dag förekommande fordon. Beträffande den revision som Banverket hittills gjort, har vi låtit revisorerna granska Banverkets interna rutiner och data. Att vi börjar med att granska oss själva är ganska självklart eftersom vi inte kan begära en revision hos våra kunder innan vi vet att vi själva har gjort rätt. Denna ordning har också presenterats för Green Cargo, utan att de haft invändningar mot detta. Endast om inte felorsaken hittats hos Banverket kan vi gå vidare och granska de inlämnade deklarationerna. Vi har inte hittat hela felorsaken i Banverkets interna uppgifter, utan endast en mindre del har hittats. Banverket kommer att ta beslut om en eventuell fortsättning inom kort, men innan dess ska vi kontrollera om det finns jämförbara data i Banverkets interna system, t.ex. Opera, som kan stämmas av mot deklarerade uppgifter. Tabellen med förlustpåslagen i samrådsutgåvan av JNB 2010 är felaktig och kommer att rättas i den slutliga utgåvan. Då kommer även de nämnda fordonstyperna BR och HR 142 att få samma förlustpåslag. Yttrande om från Green Cargo AB: 25/56

26 Det är Banverkets uppfattning att tjänsten i sin helhet är att betrakta som en tilläggstjänst och att självkostnadsprincipen därför ska gälla. Förlusten som Banverket drabbats av beror dock inte på några större kostnadsökningar utan en felräkning från början. Det är dock viktigt som Green Cargo påpekar att det sker en ständig effektivisering. 26/56

27 Banverket kommer därför att se över både upphandlingen av entreprenadtjänsten och verkets avgifter i syfte att skapa en modell som ger rätt incitament och stimulerar rätt beteende. Banverket har i järnvägsnätsbeskrivningen för 2010 inte redovisat några avgifter. Dessa kommer att meddelas senare. 27/56

28 Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket har utifrån nya analyser om verkets självkostnader för olika tjänster konstaterat att kostnaderna är betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Banverket anser att en korrekt avgiftssättning behövs för att ge rätt förutsättningar och incitament för järnvägsföretag och andra sökande. Höjningen är visserligen procentuellt sett ganska hög, men Banverket bedömer att denna avgiftsförändring endast har en marginell betydelse när man tar hänsyn till det totala avgiftsuttaget inom järnvägssektorn. Banverket ser därför inget behov av att ändra den angivna avgiften. Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket har utifrån nya analyser om verkets självkostnader för olika tjänster konstaterat att kostnaderna är betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Banverket anser att en korrekt avgiftssättning behövs för att ge rätt förutsättningar och incitament för järnvägsföretag och andra sökande. Banverket ser därför inget behov av att ändra den angivna avgiften. 28/56

29 Yttrande om från Green Cargo AB: Banverket har utifrån nya analyser om verkets självkostnader för olika tjänster konstaterat att kostnaderna är betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Banverket anser att en korrekt avgiftssättning behövs för att ge rätt förutsättningar och incitament för järnvägsföretag och andra sökande. Höjningen, som i huvudsak beror på ökade personalkostnader, är visserligen procentuellt sett ganska hög, men Banverket bedömer att denna avgiftsförändring endast har en marginell betydelse när man tar hänsyn till det totala avgiftsuttaget inom järnvägssektorn. Banverket ser därför inget behov av att ändra den angivna avgiften. Yttrande om 6.5 från SJ AB: Banverket är positivt till en löpande dialog med branschföreningen, enskilda järnvägsföretag och andra när det gäller den framtida utvecklingen av verkets tjänster och avgiftssättningen för dessa. Banverket ser fram emot SJ AB:s synpunkter. 29/56

30 Yttranden och kommentarer om Del 2, Allmänna avtalsvillkor Yttrande om Del 2, Allmänna avtalsvillkor från SJ AB: 30/56

31 2.1 Banverket kommer att arbeta med frågan om hinder i spår inom ramen för det arbete som under år 2009 kommer att ske med anledning av kommande lagstiftning om kvalitetskrav. Tills vidare kvarstår bestämmelsen oförändrad 2.9 Banverket lägger till inleder för sent, ställer in eller till bestämmelsen. Frågan om ersättning i dylika situationer bör enligt Banverkets uppfattning lämpligen behandlas i samband med ovan omnämnda arbete under år Punkten kommer att ändras enligt samrådsyttrandet. 4.1Ett särskilt arbete kommer att bedrivas under år 2009 angående leveranskvalitet, med anledning av ny lagstiftning. 4.2 Frågan om vilka närmare villkor som ska gälla för krav på ersättning för bristande leveranskvalitet kommer att hanteras i det ovan omnämnda arbete som kommer att bedrivas under år Banverket kommer att arbeta med frågan om hinder i spår inom ramen för det arbete som under år 2009 kommer att ske med anledning av kommande lagstiftning om kvalitetskrav. Tills vidare kvarstår bestämmelsen oförändrad 5.5 Bestämmelsen kvarstår oförändrad. Banverket anser inte att den föreslagna bestämmelsen skulle vara ändamålsenlig Bestämmelsen kvarstår oförändrad. Banverket anser inte att den föreslagna bestämmelsen skulle vara ändamålsenlig Banverket vore tacksamt för en mer utvecklad synpunkt från SJ AB. Tills vidare kvarstår bestämmelsen oförändrad. 6.1 Punkten kommer att ändras enligt samrådsyttrandet. Bil.3 Punkten kommer att ändras enligt samrådsyttrandet. 31/56

32 Yttrande om Del 2, Allmänna avtalsvillkor från Branschföreningen Tågoperatörerna: Yttrandet har identiskt innehåll med yttrandet från Green Cargo AB. Se kommentar om föregående yttrande. 32/56

33 Yttranden och kommentarer om bilagor, Del 1 Bilaga 4 Tillgänglig kapacitet på sidospår och värmeposter Yttrande om bilaga 4 från SJ AB: En uppdaterad version av bilaga 4 kommer att publiceras inom den närmaste tiden. Yttrande om bilaga 4 från Jernhusen Verkstäder AB: En uppdaterad version av bilaga 4 kommer att publiceras inom den närmaste tiden. 33/56

34 Bilaga 6 Tidsplan för tilldelning av kapacitet: Yttrande om bilaga 6 från Green Cargo AB: Vid upprättande av tidsplanen har olika parametrar värderats, och vi har bland annat inför samrådet av JNB 2010 undersökt möjligheten att tidigarelägga förslag till tågplan någon vecka. Detta har vi inte funnit möjligt. Ett skäl är att vi måste hinna inarbeta eventuella förändringar från tidstabellskonferensen som hålls inom ramarna för Rail Net Europe(RNE) i slutet av juni. Före ansökan för tågplan 2010 vill Banverket ha en dialog med Green Cargo och övriga sökande. Vi vill diskutera om en informell leverans som beskriver det momentana läget för tågplanen någon vecka innan förslaget till tågplan blir klart, kan underlätta ert arbete. Vi kan dock inte att förändra de datum som framgår av bilaga 6 i samrådsversionen. Yttrande om bilaga 6 från Malmtrafik i Kiruna AB: Det finns ett antal olika parametrar som påverkar hur tidsplanen i bilaga 6 ser ut. Datumet som gäller för synpunkter på förslag till tågplan kan vi inte senarelägga, bland annat med hänsyn till 34/56

35 efterföljande processtegs ledtider och tiden som de sökande och Banverket behöver mellan fastställd tågplan och datum för tågplanens start. Bilaga 8 Trafikkalender 2010 Yttrande om bilaga 8 från Green Cargo AB: Banverket anser att påsk, midsommar, jul och nyår kan specialbehandlas t.v. med dagalternativen F före och M efter helgerna. Alla andra helger trafikeras som S. Inga dagalternativ runt dessa helgdagar. Yttrande om bilaga 8 från Samtrafiken: Bilaga 8 Trafikkalender 2010 Persontrafiken önskar följande justering på nedanstående datum i kolumnen Trafikeras som : 7 januari trafikeras som Måndag i st för Torsdag 12 maj trafikeras som Fredag i st för Onsdag 14 maj trafikeras som Måndag i stället för Fredag 35/56

36 Dessutom skall den 2 maj anges som SoH i kolumnen Samtrafikens annonseringskalender. Banverket anser att påsk, midsommar, jul och nyår kan specialbehandlas t.v. med dagalternativen F före och M efter helgerna. Alla andra helger trafikeras som S. Inga dagalternativ runt dessa helgdagar. Den 2 maj är ändrad till SoH i kolumnen Samtrafikens annonseringskalender. Bilaga 10 Innehåll i ansökan om kapacitet och tjänster Yttrande om bilaga 10 från Green Cargo AB: Banverket kommer att tillämpa JTF. Bilaga 13 Planerade större banarbeten Yttrande om bilaga 13 från CargoNet Ab JNB De genomgångar som Banverket utför för PSB är bra men bör göras under samma dag och på samma plats Detta för att minimera resor för oss trafikutövare. 36/56

37 När det gäller JNB så anser vi samrådstiden vara för kort eller att JNB förslag samt genomgång bör vara tidigare så samrådsperioden blir längre.det är många sidors genomläsning Synpunkter om PSB bilaga 13.. CargoNet Ab har synpunkter just om ökningen av PSB som nu fakta är över 50.Detta är en rejäl ökning mot föregående år och blir helt ohanterbart eftersom detta skall tågplaneanpassas.vi anser att de PSB som lämnas skall vara helt klara till hundra procent,man får gärna informera då om ev PSB men som inte då skall tågplaneanpassas Det bör med andra ord finnas någon del som kan heta XPSB och som inte kräver tågplaneanpassning. När det gäller vissa objekt i PSB så är det en tvivel om de skall kunna kallas just PSB. PSB nr 12 Forsmo-Selsjön bör flyttas till To-M och Banverket behöver tillse att omledningsmöjlighet finns så vi klarar omlopp av vagnar o lok PSB nr 54 Årstabron bör flyttas till vecka 53 för att minimera störningarna med vändande tåg vid Äs-Äsg-Äs Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB 37/56

38 Yttrande om bilaga 13 från Green Cargo AB: 38/56

39 39/56

40 40/56

41 41/56

42 42/56

43 Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB Yttrande om bilaga 13 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg: 43/56

44 Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB Yttrande om bilaga 13 från AB Östgötatrafiken: Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB 44/56

45 Yttrande om bilaga 13 från SJ AB: Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB 45/56

46 Yttrande om bilaga 13 från Svenska Tågkompaniet AB: Se bifogade bilaga 1 med Banverkets kommentarer till samrådssvar om specifika PSB 46/56

47 Yttrande om bilaga 13 från TGOJ Trafik AB: I samband med den nya järnvägslagen infördes begreppet planerade större banarbeten (PSB). EU-direktivet och den svenska järnvägslagen är tydligt på så sätt att man beskriver att trafikperspektivet är viktigt, men också att anläggningen har ett berättigande att vidmakthållas och vidareutvecklas. Problematiken blir tydlig när fler och fler järnvägsföretag kommer upp på spåren. 47/56

48 Järnvägsstyrelsen har därefter förtydligat och därmed skärpt lagstiftningen i samband med föreläggande mot Banverket, där det tydligt anges att Banverket är att betrakta som ansökare om kapacitet. För att bibehålla och vidareutveckla järnvägsanläggningen kan Banverket tidigt i processen meddela större investeringar och underhållsåtgärder. Detta är också nu en tydlig politisk vilja för att järnvägsanläggningen långsiktigt ska vara konkurrenskraftig. Inte minst är det tydligt i regeringens senaste närtidssatsning. Banverket såväl som järnvägsföretagen har därmed att hantera dessa frågor utifrån ett mer långsiktigt behov. De föreslagna PSB som finns i samrådsutgåvan för JNB 2010 har blivit fler än tidigare år. Banverket ser det som självklart att det ska finnas plats för kraftfulla åtgärder för att järnvägen skall behålla sin konkurrenskraft. Men vi har också lyssnat på den kritik som järnvägsföretagen framfört om problem som uppstår när omfattningen av Banverkets åtgärder blir övermäktig. Vi har därför inför järnvägsnätsbeskrivningens fastställande gjort ett omfattande arbete med att klarlägga så att det är praktiskt möjligt att genomföra alla de åtgärder som finns med i remissomgången. Vi kommer att reducera antalet aktiviteter och förädla en del av dem så att de stör tågen så lite som möjligt. I år är det är dock inte troligt att reduktionen av antalet banarbete blir så stor. Antalet PSB för JNB 2010 bedöms vara större än för tidigare tågplaner. Banverkets kommentarer till inkomna yttranden som hänför sig till ett specifikt PSB återfinns i bilaga 1. Bilaga 14 Banstandarddata Yttrande om bilaga 14 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg: Som remissvaret mycket riktigt påpekar saknas denna trafikplats (hållställe) i samtliga utgåvor av JNB, vilket ska korrigeras. 48/56

49 Bilaga 15 Trångsektorsplaner Yttrande om bilaga 15 från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg: Trångsektorsplanen är ett instrument för att maximera kapacitetsutnyttjandet i trånga sektorer. Det är dock ingen garanti för att ett specifikt trafikupplägg har företräde till tåglägen, utan detta avgörs i den formella process som sker från det att ansökan om tåglägen inkommit till dess att tågplanen är fastställd. 49/56

50 Allmänna/generella yttranden Yttrande från Bodafors Trä Aktiebolag Med anledning av Ert brev får vi meddela följande. Vi har påbörjat ett projekt för etablering av en järnvägsterminal vid sågverket i Malmbäck ( arbetsnamn: Torsvik S eller Nässjö V). Terminalen består av en råvaruterminal och en kombiterminal som förläggs utmed en dubbelspårig anslutning till befintligt stickspår vid Malmbäcks station. Den totala längden av anslutningen blir c:a 1,5 km dubbelspår med planerad rangering av tåglängder på c:a 500 meter. Trafikeringen av terminalen beräknas uppgå vid nuvarande ordinarie verksamhet till 2 st c:a 500 meterståg per dag. Detta motsvarar i huvudsak den transportvolym som utförs idag vid den totala sågverksanläggningen. I planeringen ingår även att möjliggöra anslutning till intilliggande industriområde för en av Sveriges största pelletsfabriker. Terminalens placering c:a 20 km söder om Torsviks industriområde i Jönköping erbjuder även möjligheter att erbjuda transportservice för detta industriområde. I det fall intresse finns från andra aktörer i transportbranschen kan trafiken på terminalen väsentligt utökas. Vi kommer att hålla Er informerade över projektets utveckling. Yttrandet har ingen direkt koppling till JNB Banverket ser fram mot den kommande informationen om projektets utveckling. 50/56

51 Allmänna/generella yttranden Yttrande från Green Cargo AB: Se kommentar till yttrande om från Green Cargo. För tillgängligheten till dokument finns ett stort behov av förbättringar. Allmänna/generella yttranden Yttrande från AB Storstockholms Lokaltrafik och Stockholmståg: Det pågår en översyn av hur skillnader mellan olika utgåvor ska kunna presenteras på ett bättre sätt. 51/56

52 Allmänna/generella yttranden Yttrande från AB Östgötatrafiken: 52/56

53 För att fokusera på översynen av prioriteringskriterierna i JNB 2011 har Banverket valt att till JNB 2010 inte verka för någon förändring av prioriteringskriterierna. Allmänna/generella yttranden Yttrande från SJ AB: För att fokusera på översynen av prioriteringskriterierna i JNB 2011 har Banverket valt att till JNB 2010 inte verka för någon förändring av prioriteringskriterierna. Banverket har under hösten 2008 tagit fram kriterier som tjänsterna i kapitel 5 ska uppfylla. Vi har också beskrivit hur nuläget ser ut i förhållande till dessa kriterier. Kriterierna benämns som tjänstespindeln, där varje ben står för ett kriterium. 53/56

54 En parameter som också studerats är de inkomna samrådssvaren under de senaste åren samt de synpunkter som internt lämnats från olika enheter. Utifrån denna analys kommer Banverket att utveckla tjänsterna och verka för att de lever upp till de ovan nämnda kriterierna. Banverket har i ett brev till SJ AB (F08-149/TR50) besvarat de förslag till ändringar och synpunkter SJ AB lämnat i bilaga 1. Banverket kommer att följa och vid behov medverka i Regeringskansliets arbete när det gäller genomförandet av ny järnvägslagstiftning. 54/56

55 Allmänna/generella yttranden Yttrande från Branschföreningen Tågoperatörerna 55/56

56 Banverket har noterat den oro Branschföreningen framfört avseende fleråriga planeringsförutsättningar. Den 1 december 2004 fastställde dåvarande Järnvägsstyrelsen den bilaga som till stor del fortfarande ligger till grund för vilka föreskrifter järnvägsföretagen ska följa. Banverket är medvetet om att Branschföreningen varit missnöjd med detta förfaringssätt och har därför påbörjat ett arbete med att modernisera flera av dessa föreskrifter. Några föreskrifter kommer också att omfattas av det nya regelverk som Transportstyrelsen nu beslutat att ska börja gälla under våren När det gäller tidpunkten för avvikelsemeddelanden som Banverket kan tvingas besluta om, t. ex. prisförändringar, hänvisas till Transportstyrelsens prövning. Banverket kommer att följa och införa de kvalitetskrav som en ny järnvägslagstiftning medför. Vi kommer givetvis också att fortsätta det arbete som påbörjades 2008 med att avtala kvalitetsåtaganden med kvalitetsmål i trafikeringsavtalen. Ett omfattande arbete har genomförts inför Tågplan 2009, i nära samarbete med berörda järnvägsföretag. Yttranden från infrastrukturförvaltare om tidpunkter i tilldelningsprocessen för tågplan 2010: Inga yttranden har inkommit. 56/56