Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan 2014

Transkript

1 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Staben Karlstad Staffan Skoglund Planeringschef Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Inledning Verksamhetsplan 2014 består av tre huvuddelar: Inledning och basfakta (avsnitt 1 3) Statligt uppdrag prioriterade områden (avsnitt 4) Kommunalt uppdrag åtaganden i strategisk plan (avsnitt 5) Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i gällande statliga styrdokument samt i den av kommunfullmäktige beslutade strategiska planen. I verksamhetsplanen konkretiseras de åtaganden, arbetsuppgifter och aktiviteter som barn- och ungdomsnämndens verksamheter ska arbeta med under det närmaste året (eller åren) för att statens, kommunfullmäktiges och barn- och ungdomsnämndens mål ska nås. Verksamhetsplanen är en grund för enheternas arbetsplaner och kopplad till barn- och ungdomsnämndens interna budget för Barn- och ungdomsnämndens måluppfyllelse i förhållande till kommunfullmäktiges mål redovisas i delårsbokslut och i årsredovisning. Verksamhetsplanen följs även upp i barn- och ungdomsnämndens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet utifrån ett statligt perspektiv. 2. Kommunens styrmodell och målstruktur Tillsammans med kommunens vision - Livskvalitet Karlstad och kommunens värdegrund visar den av kommunfullmäktige beslutade strategiska planen kommunens önskade riktning och utveckling. 2.1 Vision - Livskvalitet Karlstad Karlstads kommuns vision beskriver den önskade utvecklingen och ger en bild av framtiden; hur en lockande livsmiljö ska skapas samtidigt som kommunen växer och utvecklas. 2.2 Värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska bedrivas. Kärnan i värdegrunden är: Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Våxnäsgatran 10 karlstad.se Tel: Fax: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad Bankgiro:

2 sid 2 (24) vi är till för Karlstadsborna vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet vi genomför vårt uppdrag med engagemang vi är en kommun i gott skick vi når goda resultat 2.3 Kommunfullmäktiges mål, åtaganden och indikatorer Den strategiska planen består av nio koncernövergripande målområden med tillhörande mål som alla koncernens verksamheter ska medverka till att utveckla. Planen ligger till grund för budgetarbetet och hur måluppfyllelsen följs upp i samband med delårsbokslut och årsredovisningar. Den strategiska planen har två perspektiv: det externa perspektivet med medborgarna i fokus och det interna perspektivet som visar vad som är betydelsefullt att utveckla inom kommunens interna arbete för att kunna ge god service till Karlstadsborna. I den strategiska planen uppdras åt koncernens verksamheter att genomföra aktiviteter som är av strategisk betydelse. Åtagandena är konkreta och kopplade till de övergripande målen samt följs kontinuerligt upp i delårsbokslut och i årsredovisning. Ett åtagande är inte detsamma som ett mål eller en viljeinriktning utan är en konkret satsning som en nämnd ska arbeta med det närmaste året eller åren för att uppsatta mål ska nås. Kommunfullmäktiges beslutade åtaganden är grund för nämndernas verksamhetsplaner. För att kunna bedöma graden av måluppfyllelse och hur nämnderna uppfyller fullmäktiges mål har kommunfullmäktige beslutat om givna indikatorer. 2.4 Barn- och ungdomsnämndens mål, åtaganden och indikatorer Barn- och ungdomsnämnden kan besluta om egna mål och prioriterade områden som stödjer målen i strategisk plan. Hur väl nämndens mål uppfylls redovisas i delårsbokslut och årsredovisning samt följs även upp i barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsnämnden kan formulera åtaganden som krävs för att nå nämndens mål. Dessa behöver inte redovisas till kommunfullmäktige utan följs upp via delårsbokslut, årsredovisning och kvalitetsredovisning till barn- och ungdomsnämnden. För att kunna bedöma hur väl barn- och ungdomsnämndens beslutade mål nås kan nämnden formulera indikatorer som verktyg för bedömning. 3. Förutsättningar och bakgrundsfakta I Karlstad fanns i oktober förskolebarn varav 434 hade plats i fristående förskola. 925 elever gick i förskoleklass varav 43 med plats i fristående skolor. I grundskola fanns elever varav 773 i fristående skolor. I grundsärskola gick 2

3 sid 3 (24) 84 elever. Antalet elever i fritidshem var barn fanns i pedagogisk omsorg varav 51 hos fristående aktörer. Under de senaste åren har Karlstad haft en kraftig ökning av antalet förskolebarn medan antalet barn i skolåldern varit relativt oförändrat. Antalet elever i de högre åldrarna har minskat under flera år, men beräknas ligga kvar på nuvarande nivå under de närmaste åren. Framtida prognoser visar på en lägre ökningstakt för antalet förskolebarn medan antalet barn i skolåldern ökar mer, som en följd av tidigare års ökning i de yngre åldrarna. En viktig utmaning för att åstadkomma maximalt resursutnyttjande blir att anpassa, organisera och renovera förskolors och skolors lokaler, dels utifrån förändrade befolkningsprognoser, dels utifrån konkurrensläget och förändrade val av förskola och skola. 4. Statligt uppdrag prioriterade områden 4.1 Förskolans och skolans uppdrag Förskolans och skolans uppdrag är att ha en hög måluppfyllelse utifrån våra olika styrdokument. Fokus för verksamheterna är att alla barn och elever ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i riktning mot målen. Många nationella reformer har genomförts för att stärka arbetet mot denna måluppfyllelse. Det omfattande reformarbetet pågår fortfarande och nya satsningar och beslut ska genomföras och implementeras. Det är nödvändigt att ha en hög beredskap för att med ganska kort framförhållning genomföra uppdragen. Många frågor är så komplexa att varje enhet inte har möjlighet att hantera uppdragen själva utan stöd. Ett antal frågor måste hanteras med samordning på stabsnivå. Att fortsätta arbetet med att implementera och utveckla reformerna är högprioriterat. Många nationella satsningar görs utifrån EU:s åtta nyckelkompetenser. Satsningen på basfärdigheterna läsa-skriva-räkna, som gjordes mellan 2008 och 2012, har ersatts av Matematiklyftet som kommunen deltar i. Matematik och naturvetenskap och teknik har varit i fokus i flera år och nu blir läs- och skrivutveckling nästa stora nationella satsning. Staten satsar ca 300 miljoner kronor på fortbildning i Läslyftet som genomförs En ökad digitalisering i både förskola och skola är fortsatt ett prioriterat område. EU:s åtta nyckelkompetenser är: kommunikation på modersmålet kommunikation på främmande språk matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens digital kompetens lära att lära social och medborgerlig kompetens initiativförmåga 3

4 sid 4 (24) kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer Utifrån dessa nyckelkompetenser kan ytterligare viktiga och prioriterade begrepp läggas till så som: hållbar utveckling, ett vetenskapligt förhållningssätt och dessutom våra icke-kognitiva förmågor, t ex motivation, självuppfattning och samarbetsförmåga De statliga och kommunala styrdokumenten är grund för uppdragen i vår förvaltning. Dessutom tillkommer många satsningar, både från staten, myndigheter, intresseorganisationer och från olika företag som har intresse av att påverka innehållet i och prioriteringarna av hur vi bedriver våra verksamheter. Idag behöver alla ha en god förmåga att kartlägga behoven i de olika verksamheterna, en hög kompetens att göra kloka val för att göra vår verksamhet så framgångsrik och likvärdig som möjligt, samtidigt som ett stabilt och långsiktigt arbete pågår på våra enheter. Den samordnade organisationen av utvecklingsstöd ska utvecklas för att få en tydlighet i prioritering och uppdrag. (Utvecklingsstöd) Ett fortsatt uthålligt reformarbete ska stöttas genom bland annat utbildningar och olika initiativ. (Utvecklingsstöd) En hög måluppfyllelse ska vara grunden för alla aktiviteter och målen ska tydligt framgå. ( Alla enheter och avdelningar) 4.2 Fortsatt framgångsrika förskolor och skolor Karlstads kommunala förskolor och skolor är framgångsrika. Det är god ordning på verksamheten, vårdnadshavare och barn/elever trivs och måluppfyllelsen är god. Det systematiska kvalitetsarbete med bra kartläggningar, uppföljningar och analyser ger den styrning som behövs för den fortsatta utvecklingen. Strävan är att ha en fortsatt framgångsrik utveckling genom ökat kollegialt samarbete och vidare utveckling av bra och rätt stödsystem. Varje elev ska mötas av höga förväntningar, ges möjlighet att utveckla hela sin potential och får det stöd som krävs för att nå såväl de nationella målen som sina egna mål. De elever som har svårt att nå målen ska tidigt uppmärksammas och erbjudas det stöd som behövs. Tydliga och strukturerade rutiner för detta har tagits fram, men det är ett uppdrag som alltid ska stå i fokus och som alltid kan förbättras. För att förskolechef/rektor ska ha möjlighet att leda verksamheten så bra som möjligt har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört en omorganisation under 2013 där det pedagogiska ledarskapet har lyfts fram. Under kommande år ska det pedagogiska ledarskapet definieras och utvecklas för att fortsätta hålla en hög nivå 4

5 sid 5 (24) på både verksamhet och ledarskap. Målet är högre måluppfyllelse och högre grad av likvärdighet. Att kommunens förskolor och skolor är framgångsrika är viktigt att förmedla. Ett arbete pågår för att få en samsyn vad det innebär att vara en kommunal verksamhet, att alla medarbetare ska omfattas av budskapsplattformen och att bli en tydlig avsändare till elever och vårdnadshavare. Möjligheterna till kollegialt samarbete ska öka bland annat genom olika nätverk och andra former av erfarenhetsutbyten.(utvecklingsstöd) Vår förståelse av vad det pedagogiska ledarskapet innebär ska öka och vilket stöd som behövs för att kunna utöva det behöver definieras.( Skolområdescheferna) Kommunens värdegrund bör brytas ner utifrån våra verksamheter. En budskapsplattform för barn- och ungdomsförvaltningen ska tas fram och även konkret material och utbildningar.( Planeringsavdelningen) 4.3 Lärarens undervisning en framgångsfaktor Verksamheten ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det innebär att pedagogen dels ska ha kännedom om relevant kunskap och forskning, dels ha utvecklat ett vetenskapligt förhållningssätt. Förvaltningen kommer under 2014 ta fram ett Forsknings- och utvecklingsprogram (FoU). Programmet ska verka för fler pedagoger på avancerad nivå, en ökad medvetenhet om och användning av aktuell skolforskning samt samverkan och utbyte med Karlstads universitet. Många undersökningar visar på att det är den enskilde pedagogen som gör den stora skillnaden för hur våra barn och elever lyckas i sitt lärande och i sin utveckling. En av de ekonomiskt största nationella satsningar som någonsin gjorts på karriärtjänster är den satsning som nu görs. Under de kommande åren får ett betydande antal lärare tjänst i Karlstads kommunala grundskolor som förstelärare. Det är av central betydelse att de har förmåga att beskriva alla delar av sin undervisning, både ur teoretisk och ur praktisk synvinkel. De ska dessutom ha en god förmåga att dela med sig av sina erfarenheter. Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad har arbetat fram en egen modell för urvalet av förstelärarna som bygger på Skolverkets kompetensprofil för läraren. Alla förstelärare kommer att bidra både till sina respektive enheters kunskapsuppbyggnad, men också till likvärdigheten i kommunen. Barn- och ungdomsnämnden har dessutom gett ett uppdrag till förvaltningen att ta fram ett förslag om förstelärare i förskola, förskoleklass och fritidshem. Urvalet av dessa förstelärare ska bygga på Skolverkets kompetensprofil för förskolläraren. Pedagogen ska arbeta med dokumentation av både sin verksamhet och barnens/elevernas utveckling. Att dokumentera, analysera och dra adekvata 5

6 sid 6 (24) slutsatser är inte helt enkelt. Det behövs kunskap och stöd i att genomföra detta och enkla system att genomföra det i. Utbildning behövs i både konkreta aktiviteter och i ett större perspektiv. Pedagogerna behöver ha en plattform för att sprida sina erfarenheter och Pedagog Värmland ska fortsätta stötta pedagoger att dela med sig till andra. En ökad kollegial samverkan till exempel genom sambedömning av nationella prov ska leda till en ännu mer likvärdig skola. Att ha en god digital kompetens är nödvändig för våra pedagoger. Man behöver både kunna använda olika tjänster och verktyg, och kunna göra kloka val för när man ska använda sig av olika metoder. Allt ska inte göras digitalt, men det finns mycket som kan göras på ett helt nytt och annat sätt och som ger nya effekter och dimensioner. Ett exempel är spridning av tankar och aktiviteter för att få en motivationshöjning. Här kan de digitala verktygen vara till stor hjälp. Att skriva sig till läsning är en metod som de digitala verktygen gör möjlig. Satsning på OMTANKE ska gå in i nästa fas där förskolechef/rektor tillsammans med lärarna utvecklar enhetens digitala arbete, med erbjudande om stöd från förvaltningen. Ett förslag till ett FoU-program ska tas fram. (Utvecklingsstöd) Förstelärare ska utses inom fler ämnen och fördelat över alla stadier och skolformer med ett tydligt uppdrag att synliggöra sitt arbete och sprida sina erfarenheter vidare. (Utvecklingsstöd) Ett förslag på hur förstelärartjänster kan se ut inom förskola, fritidshem och förskoleklass ska tas fram. (Utvecklingsstöd) IT-system ska tas fram för både förskola och skola som säkerställer dokumentationskrav och som underlättar för pedagogen att stödja lärande genom att följa upp, analysera och kommunicera med elever och vårdnadshavare. (Planeringsavdelningen) Utbildning i dokumentationsprocesser och aktiviteter som stöttar en likvärdig verksamhet ska genomföras. (Utvecklingsstöd) Spridning av erfarenheter ska stöttas genom Pedagog Värmland och genom satsningar på mässor som WETT, där pedagoger lär av varandra. (Utvecklingsstöd) Enheterna ska erbjudas fortsatt stöd till OMTANKE. (Utvecklingsstöd) 4.4 Internationalisering Att arbeta med internationalisering innebär att öka kunskapen om och förståelsen för andra länder och kulturer. Det handlar också om att fördjupa elevernas kunskaper, färdigheter och värderingar i olika ämnen och frågor genom ett internationellt perspektiv. 6

7 sid 7 (24) Enligt de svenska styrdokumenten ska ett etiskt, internationellt och miljöperspektiv prägla skolutbildningen. Det har sin grund i ett antal internationella överenskommelser som Sverige har ingått med bland annat FN, EU och Nordiska ministerrådet. Med dem som utgångspunkt har Sverige beslutat att en internationell och hållbar utveckling ska genomsyra alla politikområden och att svensk skola och utbildning ska stärka kunskapen i internationella frågor. Karlstads kommuns strategiska plan uppdrar åt barn- och ungdomsförvaltningen att ta fram en plan för hur inslagen av internationalisering i undervisningen kan utökas. Barn- och ungdomsförvaltningens plan för internationalisering syftar till att ta tillvara de utvecklings- och utbildningsmöjligheter som inryms i internationella, europeiska och nordiska ramverk och program. Den internationella dimensionen ska bidra till utvecklingen av förskola och skola. På fyra aktivitetsområden stärks arbetet med internationalisering som ett medel att fördjupa undervisning, lärande och skolutveckling inom ramen för respektive verksamhets utvecklingsstrategi och mål. Detta sker genom såväl ökad kunskap och handlingsberedskap som konkreta möjligheter till mobilitet och internationell samverkan inom europeiska och nordiska utbildningsprogram. Ett lokalt nätverk med kontaktpersoner för internationellt arbete bildas. (Internationell samordnare) Kunskap om internationella och europeiska ramverk och program på utbildningsområdet sprids inom verksamheten. (Internationell samordnare) Förskolor och skolor erbjuds stöd i att operativt utforma egna planer för internationalisering och i att bygga internationellt skolsamarbete, kompetensutveckling och kunskapsspridning inom ramen för Erasmus+ och internationella nätverk. (Internationell samordnare) Samverkan med Universitets- och Högskolerådet/Den Globala Skolan kring seminarier, kompetensutveckling och andra aktiviteter inom området lärande om globala frågor för hållbar utveckling.(internationell samordnare) 4.5 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetssystem utgör navet i förvaltningens kvalitetsarbete. I dokumentet Planering- Uppföljning- Budget (PUB) beskrivs kvalitetssystemets inklusive budgetarbetets delar och processer. Undervisningen som grund Kvalitetssystemet utgår från ett tydligt inifrånperspektiv med syfte att förskollärare/lärare, förskolechef och rektor i arbetet med att utveckla den egna verksamheten. Valet av perspektiv grundas på kunskapen om undervisningens 7

8 sid 8 (24) betydelse för såväl förskolans kvalitetsutveckling som elevernas kunskapsutveckling. En central del i barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsarbete är därmed att gjorda insatser ska avsätta spår i undervisningen. För förskolans del innebär det att effekter ska märkas i förskolans kvalitetsutveckling och för skolans del ska insatser synas i elevernas kunskapsutveckling. Nedanstående modell 1 åskådliggör väsentliga delar i skolornas kärnuppdrag. Modellen kan även tillämpas på förskolan men då med fokus på förskolans kvalitetsutveckling. På motsvarande sätt kan den beskrivna processen överföras till förhållandet mellan huvudman och förskolechef/rektor. Barn- och ungdomsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete syftar till att säkra och förbättra de här processerna på såväl grupp- som enhets- samt huvudmannanivå Eleverna får nya erfarenheter av lärande Vilken effekt har det nya agerandet på elevernas resultat? Vilka kunskaper och förmågor behöver våra elever utveckla? Vilka kunskaper, färdigheter och förmågor behöver lärare utveckla för att tillgodose elevernas behov? Lärare fördjupar sina professionella kunskaper och färdigheter Hur kan skolledare stödja lärares lärande för att förbättra elevernas resultat? Den systematiska arbetsprocessen Den systematiska arbetsprocessen startas oftast med att det görs en nulägesbeskrivning över var man befinner sig. Som grund för nulägesbeskrivningen har det vanligtvis gjorts någon form av uppföljning av 1 Timperley, H Teacher professional learning and development 8

9 sid 9 (24) resultat. Resultaten analyseras och resulterar i en bedömning av hur väl man har lyckats nå målen. En bedömning görs på samma sätt om behoven av eventuella utvecklingsinsatser. För att tydliggöra vad och hur arbetet ska bedrivas görs en planering. När det planerade arbetet har genomförts, görs återigen en uppföljning av hur det blev och processen fortsätter därefter. Den systematiska arbetsprocessen beskrivs oftast som i modellen här nedan. Följa upp resultat och måluppfyllelse Dokumentation Genomföra utvecklingsinsatser Dokumentation NATIONELLA MÅL Analysera och bedöma utvecklingsinsatser Dokumentation Planera utvecklingsinsatser Dokumentation För att stödja den systematiska processen här ovan samlar huvudmannen systematiskt in information, såväl kvantitativ som kvalitativ. Exempel på sådan information är resultat från betyg, nationella prov, resultat från elevhälsoundersökningen ELSA, Kund- och brukarundersökningar samt Ledar- och medarbetarundersökningar. Genom att samla uppgifter centralt och sammanställa dem i form av resultatblad på enhetsnivå, ges värdefullt underlag för analys och bedömning av den egna verksamheten på enhetsnivå. Huvudmannens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet sammanställs i Barn- och ungdomsnämndens årliga redovisning av kvalitet och resultat i verksamheten, vilken beslutas av barn- och ungdomsnämnden. Utvecklingsbehov Förskolechefer och rektorer ska framöver efter egen reflektion och bedömning, i dialogform samtala med skolområdeschef, om den egna enhetens måluppfyllelse och utvecklingsbehov. Kompetens i form av att kunna göra orsak verkansanalyser och bedömningar är därmed viktiga förutsättningar i arbetet. Dessa kompetenser behöver utvecklas av alla på alla nivåer, utifrån vars och ens uppdrag. 9

10 sid 10 (24) För att bedriva ett framgångsrikt kvalitetsarbete behövs stöd i form av bedömningsformer som kan integreras dels i undervisningen dels i den dagliga verksamheten. Av samma skäl behövs även specifik utbildning och stöd till riktade målgrupper såsom pedagoger, förskolechefer och rektorer samt annan personal. Aktiviteter För att stödja och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå kommer ett förvaltningsövergripande metodstöd att tas fram. (Kvalitetsstrateg) Kompetensutveckling i form av bedömningscirklar med syfte att stärka bedömningskompetens hos lärare kommer att genomföras.( Kvalitetsstrateg) Kompetensutvecklings i form av analysseminarier utifrån egna resultat riktade till förskolechefer, rektorer och berörd personal ska genomföras våren (Kvalitetsstrateg) Resultatdialoger mellan förskolechefer/rektorer och skolområdeschefer samt mellan skolområdeschefer och skoldirektör ska genomföras hösten 2014 och därefter återkommande varje år. (Skoldirektör, skolområdeschefer) Resultatdialogen följebeforskas av Karlstads universitets rektorsutbildning med start hösten (Kvalitetsstrateg) 10

11 sid 11 (24) 5. KF:s övergripande mål med tillhörande åtaganden i strategisk plan Förlängning av tidigare beslutat åtagande. Nytt åtagande, förändrad formulering eller förändrat ansvar. 1. KF:s målområde Tillväxt Karlstad ska ha ett av Sveriges tjugo bästa företagsklimat. Genomför minst 10 företagsbesök varje månad, även övriga nämnder ska uppmuntras att göra företagsbesök. ks, alla Förenkla för nämnder och förvaltningar att använda service från kommunledningskontoret och lotsar vid företagsbesök 2. Attraktiv stad Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Ta fram en plan i samverkan med Karlstads universitet för hur Kultur hela vägen ska implementeras. kfn, gn, mab BUF samverkar med övriga förvaltningar i arbetet med att ta fram en plan för Kultur hela vägen. Inventering av möjligheter och behov ska göras innan en planering för genomförande tas fram. Samordnas via utvecklingsstöd. Karlstadsborna ska trivas och vara stolta över sin stad. Ta fram en långsiktig planering för tillgänglighetsanpassning av natur- och strövområden inklusive skärgårdsmiljöer samt kommunala lokaler och lekplatser. tfn, gn, kbab, kfn 11

12 sid 12 (24) BUF samverkar med övriga förvaltningar i arbetet med att ta fram en plan för tillgänglighetsanpassning av natur- och strövområden inklusive skärgårdsmiljöer samt kommunala lokaler och lekplatser. Samordnas via utvecklingsstöd. Genomför trafiksäkerhetsåtgärder för oskyddade trafikanter (gång och cykel) med fokus vid skolor. tfn, sbn Under 2013 har barn- och ungdomsförvaltningen genomfört ett flertal större renoveringar och anpassningar av förvaltningens skolor och förskolor. Vid i princip alla förändringar har perspektivet att underlätta för gång- och cykeltrafik till och från skolan/förskolan medfört åtgärder i samband med övriga arbeten. Exempel på utförda åtgärder är förbättrade anslutningar för cykel och cykelparkering, utökade och bättre cykelställ och kombinerade cykel och barnvagnsgarage. Under 2014 kommer t.ex. Karlavagnen och Regnbågen/Nyeds skola att få åtgärder för att underlätta för gång och cykeltrafik till och från skolan. Samordnas via ekonomiavdelningen. Minska klottret i staden genom arbete med förebyggande åtgärder samt sanering. tfn, krt, asn, gn Arbetet bör bland annat ske inom samverkansgruppen barn och unga. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. I grundskolan sker det förebyggande arbetet inom ramen för undervisningen enligt läroplanen, Lgr 11. Ett arbetsmaterial kring förebyggande arbete mot klotter kommer att tas fram och presenteras för skolledarna, som i sin tur kan använda det som stöd för den pedagogiska verksamheten vid sina skolenheter. Samordnas via planeringsavdelningen. 3. Utbildning och kunskap Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras. 12

13 sid 13 (24) KF:s indikatorer Andelen i åk 9 behöriga elever till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde åk 9 BUN:s mål Andelen elever med kunskaper på lägsta nivå i ovanstående ämnen ska halveras Andelen elever med kunskaper på högsta nivå i ovanstående ämnen ska öka. BUN:s indikatorer Alla elever i åk 3 ska nå de godtagbara kunskapskraven i matematik, naturvetenskap och teknik Alla elever i åk 6 och 9 ska nå godtagbara kunskapskrav enligt betygsteg E i matematik, naturvetenskap och teknik Utveckla arbetsformer inom studie- och yrkesvägledning för att minska elever som gör omval eller hoppar av gymnasiet. gn Båda berörda nämnder ska samordna sina verksamheter för en mer kostnadseffektiv förvaltning av studie- yrkesvägledning. Studie- och yrkesvägledarna samlas under ett gemensamt ledarskap 1 augusti -14. Utifrån delprojekt Studie- och yrkesvägledning genomförs under läsåret 13/14 ett utvecklingsarbete mot samsyn, samordning och likvärdighet ur ett elevperspektiv. Arbetsgruppen ska ta fram gemensamma rutiner och förhållningssätt, kvalitetssystem och kompetensutvecklingsinsatser. Samordningsarbetet mellan barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvaltningen ska förstärkas. Samordnas via planeringsavdelningen. Skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. bun I början av 2014 kommer Socialstyrelsen och Skolverket att publicera ett vägledningsdokument för den samlade elevhälsan. Förarbetena visar vilka utvecklingsområden elevhälsans olika professioner och den samlade elevhälsan har att arbeta vidare med. Karlstads kommun tänker prioritera detta arbete för att svara upp mot förändringarna. Intentionen är att skapa en elevhälsa som bygger på forskning och beprövad erfarenhet och som bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsförvaltningen ska skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd samt på sikt omlokalisera 13

14 sid 14 (24) Klaraborgs särskilda undervisningsgrupper så att de finns på eller i omedelbar närhet av skolor med motsvarande åldrar. En förvaltningsgemensam styrgrupp för elevhälsan har etableras. Gruppen ska arbeta fram en sammanhållen verksamhetsidé och en gemensam kvalitets- och utvecklingsplan för kommunens elevhälsoarbete. Den förvaltningsgemensamma styrgruppen ska leda ett utvecklingsarbete mot samsyn, samordning och likvärdighet. 1. Styrgruppen ska utarbeta förslag till en gemensam verksamhetsidé och förslag till utvecklingsinsatser. Gruppen ska ta fram riktlinjer som svarar mot skollagens skrivningar om elevhälsa samt kommunens strategiska plan. 2. Styrgruppen ska utreda och ge förslag på hur elevhälsan kan samverka inom nuvarande styrnings- och organisationsmodell. 3. Styrgruppen ska utreda och föreslå vilka kvalitetsprogram/vilket kvalitetsarbete som ska finnas. 4. Styrgruppen ska ta fram ett långsiktigt kompetensutvecklingsprogram för de fyra yrkesgrupperna. Samordnas via planeringsavdelningen. Fler elever får ta del av konceptet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA). bun Antalet elever som tar del av NTA är stort, men vi utökar satsningen dels med fler temaområden och dels med en satsning mot förskolan. Innehållet i våra temalådor ses över och tillförs nya perspektiv. NT-fortbildningsprojektet Profiles för NOlärare på mellan- och högstadiet i samarbete med KAU, slutförs under Samordnas via utvecklingsstöd. Utveckla samverkan mellan skolbibliotek och biblioteksfilialer. kfn En utredning pågår om hur skolbiblioteken och biblioteksfilialerna kan samverka på olika sätt. Den ska redovisas våren Därefter kan beslut om nya arbetsformer fattas. 14

15 sid 15 (24) Samordnas via utvecklingsstöd. Ta fram en plan för hur inslagen av internationalisering i undervisningen kan utökas. gn, bun Internationaliseringen stärks såväl på förvaltnings- som enhetsnivå som ett medel att fördjupa undervisning, lärande och skolutveckling genom ökad kunskap om internationella ramverk och program samt möjligheter till mobilitet och internationell samverkan med koppling till respektive verksamhets utvecklingsstrategi och mål. - kunskap om internationella och europeiska ramverk och program på utbildningsområdet sprids inom verksamheten - möjligheterna till innovativa förvaltningsövergripande och skolbaserade projekt inom EU:s utbildningsprogram Erasmus+ analyseras och värderas - ett lokalt nätverk av internationella kontaktpersoner från förskolor och skolor bildas och implementeras - förskolor och skolor erbjuds stöd i att operativt utforma egna planer för internationalisering och i att bygga internationellt skolsamarbete, kompetensutveckling och kunskapsspridning inom ramen för Erasmus+ och internationella nätverk - samverkan med Universitets- och högskolerådet/den Globala Skolan kring seminarier, kompetensutveckling och andra aktiviteter inom området lärande om globala frågor för hållbar utveckling Samordnas via internationell samordnare. Utveckla och stärk arbetet med IT-lösningar och digitala lärprocesser i skolan. gn Två arbetsgrupper för skola respektive förskola ser över behovet av ett nytt gemensamt dokumentationssystem för våra enheter. Arbetet med att ta fram system som stödjer digitala lärprocesser fortsätter och olika system testas systematiskt. Vi anordnar mässor för förskola/skola där vi lär och inspireras av varandra. Samordnas via utvecklingsstöd. 15

16 sid 16 (24) Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov. Genomför särskilda insatser för att uppmuntra icke könsstereotypa sökmönster till gymnasieprogrammen. gn Exempelvis fler killar i vården och fler tjejer till tekniska yrken. De viktigaste insatserna man kan göra för att bryta könsstereotypa mönster bör man göra när barnen är riktigt små. Stora insatser görs inom förskolan för att se över miljöer, rutiner och förhållningssätt för att bryta olika mönster. Ett undersökande formulär har tagits fram för att bli mer medveten om könsmönster i litteratur. Den ska implementeras inom förskola/skola. Samordnas via utvecklingsstöd. Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas till vara. Erbjud arenor och verktyg i syfte att öka elevers inflytande och delaktighet i samhället. gn, kfn Syftet med tjänsten Sajter är att nå utanför klassrummet. Genom att skapa en sajt finns större möjligheter för elever att kommunicera med medborgare och samhället. Tjänsten erbjuds från förskola till och med vuxenutbildning och kan gälla en elevgrupp så länge som en personal finns med som ansvarig. I projektet Det handlar om kärlek skriver eleverna frågor och förslag till politiker som är involverade i arbetet. De får en konkretinblick i hur vårt demokratiska system fungerar. Samordnas via utvecklingsstöd. 3. En stad för alla Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras. Ta fram en handlingsplan för att minimera antalet barn som lever under ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden i Karlstads kommun. asn, gn, kfn Handlingsplanen mot ekonomisk och social utsatthet i Karlstads kommun arbetas fram i samarbete mellan arbetsmarknads- och socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, gymnasieförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Handlingsplanen innehåller aktiviteter som görs idag och innehåller både proaktiva och reaktiva insatser för att förebygga och minska effekterna av ekonomisk och social utsatthet. Att lyckas i skolan är en viktig skyddsfaktor för alla barn. Inom förskolan och den obligatoriska skolan är därför 16

17 sid 17 (24) arbetet mot social och ekonomisk utsatthet inriktat på att tillhandahålla flexibel barnomsorg och en likvärdig skola där alla elever ges förutsättningar att nå upp till kunskapskraven. Eleverna ska ha tillgång till en elevhälsa som på olika sätt kan stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och främja deras hälsa. Både barnomsorg och skola samverkar med andra förvaltningar och organisationer för att minimera konsekvenserna av social och ekonomisk utsatthet. Samordnas via planeringsavdelningen. Anställ, i samarbete med arbetsförmedlingen, under ett år minst 100 personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden. ks, alla Förvaltningen har anmält 45 platser till 100 Nya Karlstadsjobb inom förskola och skola. Samordnas via personalavdelningen. Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre. Utveckla former för generellt föräldrastöd. asn, bun Alla som arbetar inom förskola och skola ska samarbeta med såväl elever som föräldrar i syfte att utveckla skolans innehåll och verksamhet. I förskolan för personalen fortlöpande samtal med föräldrar om barnets utveckling och lärande. Minst en gång varje år ska personalen dessutom ha samtal med föräldrar om barnets utveckling och lärande. Öppen förskola finns för föräldrar och barn. I skolan sker samarbete med föräldrar och elever kring kunskapsutveckling och barnets sociala utveckling, bland annat i form av utvecklingssamtal. För att synliggöra utvecklingen och lärandet under hela skoltiden redovisas elevernas kunskapsutveckling för föräldrar i form av skriftliga omdömen och från åk 6 betyg. För att tillgodose barns, elevers och föräldrars inflytande ska det vid varje förskoleoch skolenhet finnas forum för samråd. Varje förskola och skola inbjuder dessutom till föräldramöten varje termin. Alla barn och elever som av olika skäl har behov av särskilt stöd i sin utveckling ska ges den omsorg och det stöd deras speciella behov kräver. Skolsköterskan erbjuder regelbundna hälsobesök och har samtal med alla elever, i förskoleklass och även med föräldrar. Besöken utgår från ett helhetsperspektiv, där elevens hälsa, levnadsvanor, relationer, trivsel och skolsituation tas upp. Efter hälsobesöken ska föräldrar få återkoppling och kunskap om deras barns hälsa och utveckling. 17

18 sid 18 (24) Personal inom elevhälsan samverkar med en rad aktörer, framförallt med elever och dess vårdnadshavare samt skolpersonal för att uppmärksamma, förebygga, utreda och sätta in åtgärder för elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller har svårigheter på annat sätt. Elevhälsan ska kunna ge råd och stöd till föräldrar och vid behov hänvisa till andra aktörer som erbjuder föräldrastöd. En förvaltningsövergripande arbetsgrupp, där BUF ingår, genomför en översyn av karlstad.se utifrån föräldrastödsperspektivet. Det går ut på att länka ihop information kring generellt föräldrastöd om t.ex. öppen förskola och elevhälsa med det som är information kring kommunens mer specifika stöd vid psykisk ohälsa. Rubriken är stöd till barn och unga med psykisk ohälsa och deras föräldrar. Arbetet kommer att fortsätta under 2014 med fokus på att upptäcka eventuella brister och föreslå aktiviteter. En form av generellt föräldrastöd som kommer att utvecklas under 2014 är tematiska föräldramöten, till exempel när det gäller det drogförebyggande och hälsofrämjande arbete. Samordnas via planeringsavdelningen. Ta fram en fördjupad analys över barns socioekonomiska förhållanden i kommunens olika delar. asn, kfn I samband med genomgång av kommunens folkhälsostrategi i början av 2014 tas en modell fram med områdesfakta och indikatorer för att kunna följa barns hälsa i förhållande till socioekonomi. Det fria skolvalet begränsar användningsområdet för att använda bostadsområde som utgångspunkt för det interna arbetet på skolenhet. Här får vi utgå från hur det ser ut på den enskilda skolan och självklart arbeta med generella insatser som anges i tidigare nämnda handlingsplan. Samordnas via planeringsavdelningen. Ta fram en modell för systematisk attitydpåverkan mot alkohol och andra droger, riktad till vårdnadshavare för elever i förskoleklass till och med gymnasiet samt unga vuxna. asn, gn, kfn, krt Modellen ska tas fram med stöd av erfarenheterna från projektet skolan förebygger. För att lyckas med hälsoförebyggande arbete krävs struktur och ett långsiktigt perspektiv. Barn- och ungdomsnämndens intention är att utgå från erfarenheter från 18

19 sid 19 (24) arbetet med Skolan förebygger och skapa en genomförandeplan kring ett övergripande arbetssätt. Här kan en långsiktigt och genomtänkt kompetensutveckling för personalen införlivas. Tydlig struktur gällande innehåll fastställs med utrymme för rektorer, pedagoger och elevhälsans personal att skapa egna aktiviteter utifrån de specifika behoven på respektive skola. Arbetet med en förvaltningsövergripande, långsiktigt plan med transparens gentemot samhället i övrigt gör det lättare att hitta samverkansområden och fokusera på rätt frågor. Samverkan med andra verksamheter t.ex. socialtjänst och frivilligorganisationer är en framgångsfaktor. Här finns många goda exempel att bygga vidare på. Målet är en gemensam bas så att både elever, personal och andra aktörer känner sig trygga med hur vår förvaltning tar sig an detta uppdrag. Samordnas via planeringsavdelningen. Utveckla system inom det systematiska kvalitetsarbetet där sambanden mellan elevernas kunskapsresultat och hälsa såsom elevernas tobaks-, alkohol- och drogvanor, ska kunna följas över tid på såväl enhets- som kommunnivå. asn, ks En arbetsgrupp med representanter från berörda förvaltningar, har i uppdrag tillsammans med systemansvariga för elevhälsodatabasen ELSA, att utarbeta ett förslag till system. Samordnas via kvalitetsstrategen. Genomför en drogvaneundersökning i samarbete med Landstinget i Värmland. gn En pilotundersökning av elevers drogvanor i är genomförd med alla värmländska elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasiet årskurs 2 under vecka Kommuner, ANDT-samordnare på länsstyrelsen och landstinget i Värmland samverkar i genomförandet av denna regionala attityd- och drogvaneundersökning. Syftet med undersökningen är att få en aktuell bild och kunskap om ungdomars attityder till droger och drogvanor. Resultatet av undersökningen kommer att vara en viktig del i hur det långsiktiga drogförebyggande arbetet planeras och genomförs under Samordnas via planeringsavdelningen. Fokusera, förutom kursplanens innehåll, sex- och samlevnadsundervisningen på jämställdhet och normkritik genom utbildning eller föreläsare gn 19

20 sid 20 (24) kunniga på området. Ett material för granskning av läromedel/litteratur ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv har tagits fram och ska implementeras i verksamheterna. Projektet Det handlar om kärlek ska organiseras och genomföras i åk 8. Samordnas via utvecklingsstöd. Ta fram en handlingsplan för att minska och förebygga suicid och psykisk ohälsa. asn, gn, krt, von Arbetet ska ske i nära samarbete med Landstinget i Värmland eftersom de har huvudansvaret för den här typen av frågor. Livbojen är en länsövergripande samverkansmodell mellan barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan och socialtjänsten som kommer att erbjudas alla kommuner under Barn- och ungdomspsykiatrin leder arbetet med Livbojen. Syftet är att öka den psykiska hälsan hos barn och unga. Det är en situationsanpassad modell, där behovet styr innehållet. Aktörerna inom de olika verksamheterna finner en gemensam förståelse för vilka uppgifter som är viktiga och hur de ska lösas. Livbojen erbjuder regelbundna samverkansträffar för ett långsiktigt arbete. Samverkansteam bildas med aktörer från barn- och ungdomspsykiatrin, elevhälsan och socialtjänsten. I Livbojen ingår även föreläsningar, konsultationer och utbildning i MHFA första hjälpen vid psykisk ohälsa. Samordnas via planeringsavdelningen. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld. Genomför projekt i syfte att skapa attitydförändring hos unga i frågor som rör sexuella övergrepp samt tydliggöra rätten till sin egen kropp. gn, bun Fokus ska ligga på attitydförändring och information. Kampanj likt kommunens arbete krogar mot knark. Utbildning Unga, sex och internet erbjuds alla kuratorer och skolsköterskor. Projektet Det handlar om kärlek ska organiseras och genomföras i åk 8. Det är ett projekt som utgår från Barnkonventionen och har som syfte att synliggöra barns och ungdomars rättigheter till ett liv fritt från våld, hot och övergrepp. Olika 20

21 sid 21 (24) myndigheter och frivilligorganisationer deltar tillsammans med skolorna genom att finnas på plats, vara synliga och berätta om sina uppdrag. Samordnas via utvecklingsstöd. Genomför översyn av kommunens blanketter och informationsmaterial utifrån ett hbt-perspektiv. ks, alla Fokusera, förutom kursplanens innehåll, sex- och samlevnadsundervisningen på jämställdhet och normkritik genom utbildning eller föreläsare kunniga på området. gn Ett material för granskning av läromedel/litteratur ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv har tagits fram och ska implementeras i verksamheterna. Projektet Det handlar om kärlek ska organiseras och genomföras i åk 8. Samordnas via utvecklingsstöd. Hbtq-certifiera skolans elevhälsa. gn En utbildning för rektorer och elevhälsans personal ska planeras under 2014 och genomföras under Samordnas via planeringsavdelningen. 5. Den goda gröna staden Halterna av skadliga kemikalier, exponering av buller och radon ska vara så låga att varken Karlstadsborna eller miljön påverkas negativt. Genomför planen för att fasa ut användandet av hormonstörande, hälso- och miljöfarliga kemikalier i verksamheter som rör barn och unga. mn, gn, kfn, tfn Arbetet med att ta fram en handlingsplan är påbörjad, men gruppen har inte nått fram till ett färdigt resultat i nuläget. Uppdraget är komplext då det inte finns entydiga svar om vilka ämnen som bör fasas ut och hur. Mängden information att ta in och bearbeta är stor och förvaltningarna vill betona vikten av att en plan blir 21

22 sid 22 (24) noggrant genomarbetad och blir ett dokument som kan användas långsiktigt i arbetet med att fasa ut skadliga kemikalier. Det är av yttersta vikt att få med resultatet av MSRs förstudieresultat, andra städers arbeten och att ha det som ett referensmaterial och en utgångspunkt i arbetet med framtagandet av den lokala planen. Samordnas via planeringsavdelningen. 6. Finansiellt perspektiv Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en femårsperiod minst motsvarar två procent av kommunens skatteintäkter och generella stadsbidrag för samma period. Ta fram en långsiktig kommunövergripande investeringsplanering över samtliga kommunala lokaler och fastigheter. Samordnas via ekonomiavdelningen. 7. Vårda tillgångar ks, gn, tfn Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick. Kartlägg grund- och gymnasieskolans lokalbehov utifrån elevvolymer och konkurrens. tfn, gn Syftet är att mer effektivt utnyttja kommunens lokaler, samt snabbar omställning av desamma. Grund- och gymnasieskolans lokalbehov ska kartläggas utifrån elevvolymer och konkurrens. Samordnas via ekonomiavdelningen. 8. Styrsystem/kvalitetsarbete E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter. Inför 70 % av SKL:s namngivna e-tjänster i ks, alla koncernen. Inför samtliga av SKL:s namngivna e-tjänster i koncernen. ks, alla 22

23 sid 23 (24) Arbetet med att införa resterande namngivna e-tjänster ska fullföljas under 2014 och Samordnas via planeringsavdelningen. 9. Arbetsgivarperspektiv Bra ledarskap och medarbetarskap. Genomför förändringar för att förbättra ledarskaps- och medarbetarindex utifrån resultat i LMU. alla Barn- och ungdomsförvaltningen har haft bra resultat i tidigare LMUundersökningar. En noggrann analys görs både per enhet, per chef och för olika yrkesgrupper. Utifrån 2014 års LMU-resultat kommer det att göras bedömningar av vilka åtgärder som behöver vidtas på organisationsnivå eller mer riktade mot enskild arbetsplats. Samordnas via personalavdelningen. Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Stärk rektorernas pedagogiska ledarskap genom Rektorslyftet. bun Tjugotre rektorer har genomgått och/eller deltar nu i Rektorslyftet. Det innebär att samtliga rektorer som är behöriga att delta Rektorslyftet har gjort det. Samordnas via personalavdelningen. Stärk förskolechefernas pedagogiska ledarskap genom lokalt Förskolechefslyft. bun Barn och ungdomsförvaltningen ska initiera ett samarbete med de andra värmländska kommunerna om en kompetensutveckling för erfarna förskolechefer. Detta ska ske via RUC. Samordnas via personalavdelningen. 23

24 sid 24 (24) Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter. Inför tidsbegränsade chefskontrakt i koncernen. alla Alla nyanställda rektorer och förskolechefer inom förvaltningen får tidsbegränsade på chefsförordnanden på fyra år. Alla som fick nytt anställningsavtal i samband med omorganisationen fick tidsbegränsade chefsförordnanden på fyra år. Av 68 chefer är det endast tre som inte har tidsbegränsning av chefskapet. Samordnas via personalavdelningen. Jämställdheten och mångfalden inom kommunen ska öka. Samtliga nämnder och förvaltningar ska verka för att fler ungdomar med examen från särskolan erbjuds arbete. alla, gn Inom förvaltningen finns fyra medarbetare anställda tills vidare med examen från särskolan. Samordnas via personalavdelningen. 24