Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 december 2012 Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan 2013

Transkript

1 Ärende 4

2 Dnr BUN Dpl 01 sid 1 (2) BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse Anna-Lena Norlander Groth, anna-lena.norlander.groth@karlstad.se Verksamhetsplan 2013 Dnr BUN Dpl 01 Barn- och ungdomsförvaltningens förslag Verksamhetsplan 2013 godkänns. Sammanfattning av ärendet Verksamhetsplan 2013 ger en samlad bild av barn- och ungdomsförvaltningens övergripande arbetsuppgifter och riktningen för det fortsatta utvecklingsarbetet. Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslutade strategiska plan samt i barn- och ungdomsnämndens beslutade strategiska plan. I verksamhetsplanen, som är den första i sitt slag, saknas vissa delar vilket gör att den i nuläget inte gör anspråk på att vara fullständig. I verksamhetsplanen konkretiseras de arbetsuppgifter och aktiviteter som barn- och ungdomsnämndens verksamheter ska arbeta med under det närmaste året eller åren för att kommunfullmäktiges och barn- och ungdomsnämndens mål ska nås. Då övervägande delen av planering, genomförande och utveckling av förvaltningens verksamheter görs inom ramen för förskolornas och skolornas utbildningar är verksamhetsplan även ett instrument för styrning och ledning. Verksamhetsplan är grund för enheternas lokala arbetsplaner och kopplad till barn- och ungdomsnämndens interna budget för Barn- och ungdomsnämndens måluppfyllelse i förhållande till kommunfullmäktiges mål redovisas i delårsbokslut och i årsredovisning. Verksamhetsplanen följs även upp i barn- och ungdomsnämndens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet utifrån ett statligt perspektiv. Beslutsunderlag Barn- och ungdomsförvaltningens tjänsteskrivelse den 3 december 2012 Barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsplan 2013 Postadress: Barn- och ungdomsförvaltningen, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:

3 Dnr BUN Dpl 01 sid 2 (2) Göran Isberg Skoldirektör, barn och ungdom Anna-Lena N Groth Kvalitetschef Beslutet skickas till Förskolechefer och rektorer

4 BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Staben Karlstad Anna-Lena Norlander Groth, Barn- och ungdomsnämndens verksamhetsplan Inledning Verksamhetsplan 2013 ger en samlad bild av barn- och ungdomsförvaltningens övergripande arbetsuppgifter och riktningen för det fortsatta utvecklingsarbetet. Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges beslutade strategiska plan samt i barn- och ungdomsnämndens beslutade strategiska plan. I verksamhetsplanen, som är den första i sitt slag, saknas vissa delar vilket gör att den inte gör anspråk på att vara fullständig. I verksamhetsplanen konkretiseras de arbetsuppgifter och aktiviteter som barn- och ungdomsnämndens verksamheter ska arbeta med under det närmaste året eller åren för att kommunfullmäktiges och barn- och ungdomsnämndens mål ska nås. Då övervägande delen av planering, genomförande och utveckling av förvaltningens verksamheter görs inom ramen för förskolornas och skolornas utbildningar är verksamhetsplan även ett instrument för styrning och ledning. Verksamhetsplan är grund för enhetens lokala arbetsplan samt vara kopplad till barn- och ungdomsnämndens interna budget för Barn- och ungdomsnämndens måluppfyllelse i förhållande till kommunfullmäktiges mål redovisas i delårsbokslut och i årsredovisning. Verksamhetsplanen följs även upp i barn- och ungdomsnämndens dokumentation över det systematiska kvalitetsarbetet, utifrån ett statligt perspektiv. 2. Kommunens styrmodell och målstruktur Tillsammans med kommunens Vision - Livskvalitet Karlstad och kommunens värdegrund visar den av kommunfullmäktige beslutade strategiska planen kommunens önskade riktning och utveckling. Vision - Livskvalitet Karlstad Karlstads kommuns vision talar om den önskade utvecklingen och ger en bild av framtiden. Den beskriver hur en lockande livsmiljö ska skapas samtidigt som kommunen växer och utvecklas. Postadress: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: Fax: E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: Säte: Karlstad PlusGiro: Bankgiro:

5 sid 2 (17) Värdegrund Kommunens gemensamma värdegrund fungerar som en kompass för hur arbetet ska utföras. Kärnan i värdegrunden är: Vi är till för Karlstadsborna Vi ser framåt och utvecklar vår verksamhet Vi genomför vårt uppdrag med engagemang Vi är en kommun i gott skick Vi når goda resultat Kommunfullmäktiges övergripande målområden och mål Den strategiska planen består av nio koncernövergripande målområden med tillhörande mål som alla koncernens verksamheter ska medverka till att utveckla. Planen ligger till grund för budgetarbetet och måluppfyllelse följs upp i samband med delårsbokslut och årsredovisningar. Den strategiska planen har två perspektiv: det externa perspektivet med medborgarna i fokus och det interna perspektivet som visar vad som är betydelsefullt att utveckla inom kommunens interna arbete för att kunna ge god service till Karlstadsborna. Kommunfullmäktiges åtagande I den strategiska planen uppdras koncernens verksamheter att genomföra aktiviteter som är av strategisk betydelse. Åtagandena är konkreta och kopplade till de övergripande målen samt följs kontinuerligt upp i delårsbokslut och i årsredovisning. Ett åtagande är inte detsamma som ett mål eller en viljeinriktning utan är en konkret satsning som en nämnd ska arbeta med det närmaste året eller åren för att uppsatta mål ska nås. Kommunfullmäktiges beslutade åtaganden är grund för nämndernas verksamhetsplaner. Kommunfullmäktiges indikatorer För att kunna bedöma graden av måluppfyllelse och hur nämnderna uppfyller fullmäktiges mål har kommunfullmäktige beslutat om givna indikatorer. Barn- och ungdomsnämndens mål Barn- och ungdomsnämnden kan besluta om egna mål och prioriterade områden som stödjer målen i strategisk plan. Hur väl nämndens mål uppfylls redovisas i delårsbokslut och årsredovisning samt följs även upp i barn- och ungdomsförvaltningens kvalitetsredovisning. Barn- och ungdomsnämndens åtaganden Barn- och ungdomsnämnden kan formulera åtaganden som krävs för att nå nämndens mål. Dessa behöver inte redovisas till kommunfullmäktige utan följs upp via delårsbokslut, årsredovisning och kvalitetsredovisning till barn- och ungdomsnämnden. 2

6 sid 3 (17) Barn- och ungdomsnämndens indikatorer För att kunna bedöma hur väl barn- och ungdomsnämndens beslutade mål nås kan nämnden formulera indikatorer som verktyg för bedömning. 3. Förutsättningar I Karlstad finns höstterminen 2012, förskolebarn varav cirka elva procent har plats i fristående förskola. 900 elever går i förskoleklass varav 4 procent med plats i fristående skolor. I grundskola finns elever. varav 9 procent har valt några av kommunens tre fristående skolor. Grundsärskolan tar emot 88 elever. Antalet elever i fritidshem är hösten 2012, Under de senaste åren har Karlstad haft en kraftig ökning av antalet förskolebarn medan antalet barn i skolåldern varit relativt oförändrat. Antalet elever i de högre åldrarna har minskat under flera år, men beräknas ligga kvar på nuvarande nivå under de närmaste åren. Framtida prognoser visar på en lägre ökningstakt för antalet förskolebarn medan antalet barn i skolåldern ökar mer, som en följd av tidigare års ökning i de yngre åldrarna. I nuläget finns 778 elever i fristående grundskolor. Ytterligare fyra fristående grundskolor har beviljats tillstånd att starta verksamhet i Karlstad. Fullt utbyggt innebär det elever fler i fristående skolor jämfört med november Inom förskolan finns idag 473 barn i fristående förskolor och pedagogisk omsorg. Under hösten har ytterligare en fristående förskola ansökt om att starta under Enligt ansökan kommer de att ha 60 platser. En viktig utmaning för att få maximalt resursutnyttjande är därför att anpassa och organisera förskolors och skolors lokaler dels utifrån förändrade befolkningsprognoser, dels utifrån elevers förändrade val av skola. 4. Övergripande utvecklingsområden Fortsatt uthålligt reformarbete För närvarande pågår ett omfattande nationellt reformarbete inom skolväsendet och synnerhet på lokal nivå i förskolor och skolor, då intentionerna nu ska omsättas och få genomslag i praktiken. Erfarenheter från tidigare implementeringar visar på betydelsen av uthållighet, engagemang och målinriktat arbete för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete. Av de enkätundersökningar, riktade till pedagoger i förskolan, fritidspedagoger och lärare, som gjorts vårterminen 2012 angående kommunens reformarbete, ses behov av fortsatt stöd inom områden såsom uppföljning och dokumentation i förskolan. Likaså visade lärarenkäten behov av stödinsatser i frågor som rör läroplanens kunskapskrav, bedömning och betygssättning medan fritidspedagogerna saknat fokus på fritidshemmen i arbetet. Ett fortsatt prioriterat utvecklingsområde är därför att säkerställa att reformerna verkligen får det genomslag som beskrivs i styrdokumenten. Förvaltningen avser kartlägga i vilken grad reformerna fått genomslag i såväl förskolornas som skolornas undervisning. 3

7 sid 4 (17) Karlstad bästa förskole- och skolkommun 2016 Kvaliteten i förskolans och skolans verksamheter är avgörande för vilka förutsättningar som barnen ges och hur väl eleverna klarar skolans mål och kunskapskrav. All verksamhet som bedrivs inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde har till uppgift att bidra till optimala förutsättningar som syftar till ökad måluppfyllelse. Skoldirektören har en uttalad ambition om att Karlstad ska vara Sveriges bästa förskole- och skolkommun år För att det ska bli verklighet behöver fokus vara på elevers motivation och med förväntningar att alla elever ska klara kunskapskraven. Idag varierar kvalitet och måluppfyllelse mellan enheterna i kommunen. Det är därför angeläget att barns och elevers rätt till likvärdig utbildning kontinuerligt bevakas av resultatuppföljningar och utgör grund för prioriteringar och beslut. En utvecklingspotential är den grupp elever som har invandrat efter skolstart och som vanligtvis har sämre skolresultat än andra elever. Skolan har här en utmaning med att anpassa undervisningen så att alla elever, även nyanlända, ges optimala förutsättningar för att lyckas utifrån sina förutsättningar. I Karlstad ska varje elev mötas av höga förväntningar, ges möjlighet att utveckla hela sin potential och får det stöd som krävs för att nå såväl de nationella målen som sina egna mål. De elever som har svårt att nå målen ska tidigt uppmärksammas och erbjudas det stöd som behövs. Lärarens undervisning en framgångsfaktor En gemensam nämnare för skolsystem med goda elevresultat är att de har professionella och välutbildade lärare, som själva utvecklar arbetssätt och metoder, och att de har rektorer vars huvudsakliga arbete består i att leda skolans pedagogiska verksamhet. Läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevens lärande visar flera rapporter. Med anledning av ovanstående behöver det kollegiala samarbetet som syftar till att utveckla undervisningen på skolorna stärkas. Samtidigt behöver lärarnas didaktiska ämneskompetenser utvecklas såväl inom förskolan som inom skolan. Detta även med tanke på att behörighetskraven för lärare har skärpts och att legitimationskrav har införts. Betydelsen av att barn/elever utvecklar språklig kompetens för den fortsatta kunskapsutvecklingen och utvecklingen av den egna identiteten är oomtvistad. Att behärska såväl talat som skrivet språk i olika verksamheter och i olika sammanhang är en grundförutsättning för fortsatt lärande inte minst på avancerad nivå. Språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling i skolans alla ämnen är en viktig förutsättning för att skapa optimala förutsättningar för elevernas lärande. Med tanke på språk- läs- och skrivutvecklingens betydelse för det fortsatta lärandet är det angeläget att alla lärare såväl inom förskolan som inom skolans alla stadier och ämnen har kunskaper om språkets betydelse, s.k. genrepedagogik, för barns och elevers lärande. Att lärare som undervisar de yngre barnen och eleverna i språk- läs- och skrivutveckling har djupa och breda kunskaper inom ämnet är en självklarhet men som inte alltid överensstämmer med verkligheten. Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling har därför inrättat en utbildning samt arrangerar nätverk för s.k. språk- läs- och skrivutvecklare med uppgift att stödja 4

8 sid 5 (17) lärare, förskolor, skolor och huvudmän på lokal nivå. Under flera har statliga medel fördelats till kommunerna med syfte att stödja utvecklingsarbeten inom språk- och läsundervisningen. Vanliga områden som språk- läs- och skrivutvecklare har som sina arbetsuppgifter; - Föreläsa inom språk-, läs- och skrivutvecklinsgområdet - LUS-kurser, föreläsningar, workshops, nätverksgrupper - Arbeta med att utveckla nätverk för lokala språk- läs- skrivutvecklare - Stöd och coachning av lärare, arbetslag, skolor - Stöd förskolechefer, rektorer - Kartlägga förutsättningar och behov av språk- läs- skriv utveckling - Analysera förutsättningar och behov - Formulera mål - Skapa organisatoriska strukturer - Utarbeta åtgärdsplan - Planera och påbörja arbetet - Följa upp, bedöma och analysera måluppfyllelse. Skolinspektionen har i en kunskapsöversikt sammanställt slutsatser som kan dras utifrån forskningen om hur undervisning påverkar elevers studieprestationer. Följande slutsatser presenteras; Elever vars lärare använder en bred arsenal av metoder och verktyg och sina goda ämneskunskaper i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare saknar eller inte fullt utnyttjar sin didaktiska och metodiska kompetens. Elever vars lärare är tydliga ledare som utmanar, driver och skapar förtroendefulla relationer, lär sig mer än elever vars lärare inte ser det som sin uppgift att peka ut riktningen för elevens utveckling och erbjuda verktyg som kan leda eleven rätt. Elever vars lärare vet att det är deras ansvar att organisera undervisningen efter elevers individuella behov, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever lär på samma sätt och undervisar därefter. Elever som undervisas av lärare som vet och visar att alla elever kan lära, lär sig mer än elever vars lärare tror att vissa elever kan och andra inte. Elever som ges förutsättningar att vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter och kunskaper blir en utgångspunkt i undervisningen, lär sig mer än elever vars lärare tror att elever inte har det som krävs för att involveras och vara med och påverka. För att Karlstad fortsatt ska vara en framgångsrik förskole- och skolkommun och med hänsyn till ovanstående slutsatser behöver utvecklingsinsatser fokusera på lärares kompetens att bygga och utveckla relationer, ledarkompetens samt didaktisk kompetens. För detta krävs också en organisation som skapar tydlighet och struktur och där kollegiala samtal om mål, krav, värderingar och bedömning av resultat som drivs av förskolechef och rektor. Som redskap planeras inrättas olika former av 5

9 sid 6 (17) utvecklingsstöd bland annat ett forum på webben kallat Pedagog Värmland med syfte att; 1. Erbjuda lärare kompetensutveckling 2. Erbjuda stöd för lärares reflektion över sitt arbete 3. Erbjuda förskolan och skolan stöd för sitt utvecklingsarbete 4. Lyfta fram behov av utvecklingsinsatser som förskolan och skolan inte har möjlighet att genomföra på egen hand 5. Skapa en kunskapsbank, ett s.k. gemensamt minne för pedagogiskt intressant material i form av forskningsrapporter, beskrivningar av arbetssätt och utvecklingsprojekt, artiklar. litteratur, uppsatser Hur detta arbete ska stödjas kommer att beskrivas mer utförligt i förvaltningens Plan för utvecklingsstöd. Digitala verktyg för förskole- och skolutveckling Förvaltningen har i uppdrag att implementera barn- och ungdomsnämndens beslutade IT-strategi med tillhörande handlingsplan. Barn- och ungdomsnämndens mål för den pedagogiska IKT-utvecklingen i Karlstads förskolor och skolor är; - Barn, elever och pedagoger är digitalt kompetenta enligt EU:s definition och den digitala tekniken används för att hämta, bedöma, lagra producera, redovisa, utbyta information och kommunicera via olika digitala verktyg - Barn, elever, lärare och skolledare integrerar IKT på ett naturligt sätt i den dagliga verksamheten - Barn, elever och pedagoger har tillgång till teknisk utrustning med för verksamheten relevanta läromedel och programvaror. OMTANKE KARLSTAD lärande i det digitala samhället, är rubrik för barn- och ungdomsförvaltningens utvecklingsarbete rörande digitala lärmiljöer i förskola och skola. Förvaltningen avser genomföra betydande utbildningsinsatser inom ramen för grundutbildning och senare utbildningar på nivå 1 och 2. Formerna för hur digitalt stöd möjliggör dokumentation av barn i behov av särskilt stöd i förskolan behöver utredas. Likaså behöver förvaltningens digitala stöd för skolornas administration och dokumentation över elevernas utveckling och lärande samt kommunikation med hemmen ses över. Förskola och skola på vetenskaplig grund Skollagen anger att undervisningen i förskolan och skolan ska utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenheter. Det ställer krav på att lärare, förskolechefer och rektorer dels har kännedom om relevant forskning och kunskap, dels att man inom ramen för sitt eget arbete utvecklar ett vetenskapligt förhållnings- och arbetssätt. Förvaltningen kommer att verka för en ökad medvetenhet om och nyttjande av aktuell förskole- skolforskning som grund för förskolans och skolans arbete på olika nivåer. Samarbetet med Karlstads universitet ska utvecklas och satsningen på lärare med licentiatutbildning fortsätter samt 6

10 sid 7 (17) inrättande av lektorstjänster planeras enligt regeringens presenterade modell. Två lärare med licentiatexamen har som del av sina tjänster, i uppdrag att bidra till skolutveckling, främst inom områdena SO och bedömning. Barn- och ungdomsförvaltningens ambition och planerade insatser inom området ska presenteras i form av ett forsknings- och utvecklingsprogram för kommunens förskolor och skolor. Utmärkande för FoU-programmet är att lärare såväl i förskolan som i skolan ska vara delaktiga i forskningen. Insatserna och aktiviteterna återfinns huvudsakligen inom tre huvudområden: 1. Användningen av forskningsresultat i skolutvecklingsarbetet, 2. Ökad andel lärare med högre examina samt 3. Stimulera forskning av och i våra verksamheter samt möjligheterna att påverka dess inriktning. FoU-programmet planeras framöver att biläggas till verksamhetsplanen. Fler aktörer som utförare Karlstad har sedan flera år en stabil fördelning mellan kommunala och fristående förskolor där de fristående enheterna uppgått till cirka 10 procent av den totala verksamheten. För grundskolans del har kommunen likställt med jämförbara kommuner haft en mindre andel fristående aktörer. Andelen fristående grundskolor i Karlstad börjar emellertid förändras och utvecklingen förväntas följa övriga kommuners utveckling. Ett alltmer marknadsinfluerat förskole- och skolsystem ställer krav på tydlighet i ansvarsfördelning och tillhandahållande av funktioner och stöd utifrån ett kommunfullmäktigeperspektiv. En god samverkan mellan kommun och fristående anordnare ska utvecklas och former för tillhandahållauppdraget behöver upprättas. Systematiskt kvalitetsarbete En viktig utmaning är att formalisera och integrera förbättringsinsatserna i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på enhetsnivå ska utgå från en arbetsplan där insatser som startas ska ha en tydlig planering, både för genomförande samt uppföljning. Koppling mellan mål, resultat och insatta resurser ska vara tydlig. I olika former av resultatpresentationer, såsom förskole- och skolblad och resultatdialoger ska likheter och skillnader synliggöras och analyseras ur flera perspektiv, där bland annat genus och elevers olika villkor ska framträda. Varje insats och projekt ska följas upp och utvärderas på olika nivåer. På förskole- och skolnivå ansvarar förskolechef/rektor för uppföljning och utvärdering av enhetens resultat. För insatser på huvudmannanivå ansvarar central förvaltning för uppföljning och utvärdering. Förvaltningens systematiska kvalitetsarbete avses framgå i dokument, Planering, uppföljning och bedömning (PUB), likaså ska ett stödmaterial till förskolechefer och rektorer för det systematiska kvalitetsarbetet utarbetas. Förvaltningens årliga kund- och brukarundersökningar är en del av såväl enheternas som huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Administrativt stöd för undersökningen köps av extern konsult. 7

11 sid 8 (17) 1. KF:s målområde Tillväxt KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Antalet förvärvsarbetande ska öka med 15 procent till år 2020 Utred möjligheterna och behoven av förskoleverksamhet på obekväm arbetstid och om tillgången på densamma påverkar människors möjlighet att ta jobb - Ekonomichef ansvarar för att utredningen presenteras till BUN senast december Karlstads kommun ska ha god planberedskap för bostäder och verksamhetsmark samt skapa attraktiva boendemiljöer med blandad bebyggelse Ta fram en långsiktig kommunövergripande investeringsplanering över samtliga kommunal lokaler och fastigheter - Förslag till lokalförsörjningsplan är sammanställd. Planen ska revideras och beslutas årligen. 2. KF:s målområde Attraktiv stad KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Tryggheten och tillgängligheten i våra offentliga miljöer ska öka Minska klottret i staden genom arbete med förebyggande åtgärder samt sanering Ta fram en långsiktig planering för tillgänglighetsanpassningar av natur- och strövområden inklusive skärgårdsmiljöer samt kommunala lokaler och lekplatser 8

12 sid 9 (17) 3. KF:s målområde - Utbildning och kunskap KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Barns och elevers förutsättningar för fortsatta studier och arbete ska förbättras Stärk rektorernas pedagogiska ledarskap genom Rektorslyftet Stärk förskolechefernas pedagogiska ledarskap genom lokalt Förskolechefslyft Skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd Utveckla arbetsformer för att fler nyanlända elever ska klara målen i skolan Fler elever får ta del av konceptet Naturvetenskap och teknik för alla (NTA) Utveckla arbetsformer inom studie- och yrkesvägledning för att minska elever som gör omval eller hoppar av gymnasiet Utveckla och stärk arbetet med IKT-lösningar och digitala lärprocesser i skolan Utred hur en organisationsförändring med inriktning på resurs- och kompetensoptimering kan öka möjligheterna till kvalitetsutveckling Utveckla samverkan mellan skolbibliotek och biblioteksfilialer KF:s indikatorer Andelen i åk 9 behöriga elever till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde åk 9 BUN:s indikatorer Alla elever i åk 3 ska nå de godtagbara kunskapskraven i matematik, naturvetenskap och teknik Alla elever i åk 6 och 9 ska nå godtagbara kunskapskrav enligt betygsteg E i matematik, naturvetenskap och teknik Andelen elever med kunskaper på lägsta nivå i ovanstående ämnen ska halveras Andelen elever med kunskaper på högsta nivå i ovanstående ämnen ska öka. - Samtligas rektorer som enligt Skolverkets regler är behöriga att delta i Rektorslyftet anmäls. - Kompetensutveckling för erfarna förskolechefer, med inriktning förskolans systematiska kvalitetsarbete, planeras starta våren Utbildningen 9

13 sid 10 (17) omfattar två terminer och utgår från förskolechefernas egna behov. Eventuellt kan andra kommuner komma att inbjudas till att delta i utbildningen. Ansvarig för utbildningen är kvalitetschef. - Särskolans och elevhälsans organisation och utvecklingsbehov utreds i enligt skoldirektörens uppdrag. Effekterna av utredningarna utgör därefter grund för insatser med syfte att skapa bättre förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. - Utvecklingsarbetet rörande barn i behov av särskilt stöd inom förskolan, utifrån SOFIA-studien, fortsätter. Syftet med utvecklingsarbetet är att säkerställa att barn i behov av särskilt stöd ges rätt tidigt stöd. Likaså ska insatser göras för att kvalitetssäkra utvecklingssamtalen i förskolan. Ansvarig är kvalitetschef. - Hur förskolebarn med annat modersmål än svenska på optimalt sätt stöds i sitt modersmål och i sin kulturella identitet utreds. Ansvarig är verksamhetschef för verksamhetsområdet mångfald och integration. - Förvaltningen har i uppdrag att ta fram ett förslag till rutiner och riktlinjer gällande mottagande och kartläggning av nyanlända elever samt hur verksamheten ska organiseras. De slutliga förslagen presenteras för skoldirektören senast den 1 juni Ansvarig är kvalitetschef. - Utveckla och etablera verksamheten i Laboratoriet under som centra för utveckling av undervisning riktat till lärare och rektorer inom barn- och ungdomsförvaltningen. Utifrån genomförd kartläggning av matematikundervisningen i kommunens skolor bidra med insatser som syftar till att höja måluppfyllelsen i matematik. Utvecklingsarbete med syfte att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik och höja måluppfyllelsen utökas till att omfatta åk 7-9 och planeras starta i förskolan hösten Ansvarig är matematikutvecklare/projektledare för Laboratoriet - Fyra skolor erbjuds att delta i projekt Framtidsfrön Värmland, samt att samarbetet med ung företagsamhet utvecklas. Ansvarig är verksamhetsutvecklare staben. - Barn- och ungdomsförvaltningens och gymnasieförvaltningens gemensamma IT-strategi är i behov av revidering. Ansvarig är kvalitetschef - Chefsutbildning med syfte att stärka chefernas ledarskap inom IKT genomförs inom ramen för ordinarie chefsmöten under Ansvariga är kvalitetscheferna. - All pedagogisk personal genomgår en IKT-grundutbildning omfattande 10 tim med start vårterminen Utbildningen bedrivs i studiecirkelform och leds av en på förskolan/skolan utsedd nyckelperson. 10

14 sid 11 (17) Ansvariga är barn- och ungdomsförvaltningens IT-pedagoger - Förvaltningen ska utreda behov om tillgänglighet, kvalitet och kostnader avseende infrastruktur gällande IKT. Ansvarig är barn- och ungdomsförvaltningens IT-strateg/samordnare - I samband med att den garanterade undervisningstiden i matematik utökas med 120 timmar höstterminen 2013, ska en översyn av skolornas timplaner i samtliga ämnen göras. De slutliga förslaget presenteras för rektorerna senast den 1 april Ansvarig är kvalitetschef. - Utvecklingsarbete gällande lärares dokumentation påbörjas i januari Ansvarig kvalitetschef. - Två särskilt yrkesskickliga lärare inom NO-ämnet får möjlighet att tjänstgöra under en del av sin tjänst i universitetets Sience Center, Kunskapsgatan - Uppdraget att belysa huruvida grundskolorna som bedrivs i kommunens egen regi efterlever skollagen gällande kraven på tillgång till skolbibliotek slutförs och redovisas senast 1 april. Ansvarig är kvalitetschef. - Insatser, liknande utvecklingsarbetet Bokbryggan, med syfte att stimulera och stödja barns/elevers motivation till språkliga aktiviteter fortsätter. Under året ska ambition, roller och organisation ses över. - Förvaltningen har i uppdrag att utreda formerna och uppdraget för inrättande av en språk-, läs- och skrivutvecklare på avancerad nivå. - Förvaltningens ska kartlägga hur språkutvecklande arbetssätt kan stödjas och utvecklas inom samtliga skolformer. Kompetensmatchning ska ske för att säkerställa näringslivets och offentliga sektorns kompetensbehov Genomför särskilda insatser för att uppmuntra icke könsstereotypa sökmönster till gymnasieprogrammen - Genuspedagog har i uppdrag att följa en elevgrupp i åk 9 under vårterminen och genom tex. fokusgrupper undersöka vilka normer som har påverkat elevernas val till gymnasieskolan. 11

15 sid 12 (17) - Barn- och ungdomsförvaltningen och gymnasieförvaltningens samverkansarbete Det gränslösa lärandet, fokuserar med ett tydligare genusperspektiv under Karlstadsbornas erfarenheter och kunskaper ska bättre tas tillvara Erbjud arenor och verktyg i syfte att öka elevers inflytande och delaktighet i skolan - Utveckla arbetsformer med syfte att öka elevers inflytande med utgångspunkt i genomförd LUPP undersökning. Ansvarig är verksamhetsutvecklare staben. 4. KF:s målområde - En stad för alla KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Karlstadsbornas förutsättningar till egen försörjning ska förbättras Ta fram en handlingsplan för att minimera antalet barn som lever under ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden i Karlstads kommun - En förvaltningsöverskridande arbetsgrupp har i uppdrag att utarbeta förslag till handlingsplan. 12

16 sid 13 (17) Karlstadsbornas hälsa ska bli bättre Utveckla former för generellt föräldrastöd Implementera den Värmländska strategiplanen för arbete mot barns fetma och övervikt Fokusera, förutom på kursplanens innehåll, sex- och samlevnadsundervisningen på jämställdhet och normkritik genom utbildning eller föreläsare kunniga på området Intensifiera det förebyggande arbetet mot alkohol och droger med särskild inriktning mot grundskole- och gymnasieelever - Då samverkan utökats att gälla även privata utförare behöver överenskommelse mellan socialtjänst, landstinget i Värmland angående barnhälsoteam revideras. Ansvarig är kvalitetschef - Projektet Tummen föreslås avslutas och övergå i ordinarie verksamhet på skolområdena Kronoparken och Rud - Med utgångspunkt i erfarenheter och lärdomar från utvecklingsarbetet, Skolan förebygger, ska barn- och ungdomsförvaltningens ambition samt planerade insatser presenteras i en plan för förebyggande arbete mot alkohol och droger. Ansvarig är verksamhetsutvecklare staben. Karlstadsborna ska ha ett liv fritt från diskriminering, kränkningar och våld Genomför projekt i syfte att skapa attitydförändring hos unga i frågor som rör sexuella övergrepp samt tydliggöra rätten till sin egen kropp Samtliga nämnder och förvaltningar ska arbeta vidare med information kring diskriminering, kränkningar och främlingsfientlighet - Handledning och stöd i genusfrågor ska fortsätter. 13

17 sid 14 (17) Karlstads kommun ska bedriva ett systematiskt hbtq-arbete Genomför utbildningsinsatser i hbtq med särskild inriktning till personal som har mycket kontakt med medborgare Hbtq-cerifiera skolans elevhälsa KF:s indikatorer Andelen elever åk 7, Jag känner mig nöjd med mig själv, (ur databasen ELSA) Andelen elever fskklass, åk 4 och 7, Någon har gjort mig så illa att jag blivit rädd, (ur databasen ELSA) - Den 11 januari genomförs utbildning i genus och mångfaldskunskap för samtliga chefer inom förvaltningen 5. KF:s målområde Vårda tillgångar KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Kommunkoncernens anläggningstillgångar ska vara i gott skick Kartlägg grund- och gymnasieskolans lokalbehov utifrån elevvolymer och konkurrens - Förslag till lokalförsörjningsplan är sammanställd. Planen ska revideras och beslutas årligen. 14

18 sid 15 (17) 6. KF:s målområde Styrsystem och kvalitetsarbete KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Karlstad blir nominerad (som en av fem) till Sveriges kvalitetskommun senast 2015 Ta fram en övergripande handlingsplan för kommunens samlade demokratiarbete (Återkommer med aktiviteter) E-tjänster införs för merparten av kommunens verksamheter Inför 50 procent av SKL:s namngivna e-tjänster i koncernen - Förskolorna på Råtorps skolområde har under 2012 framgångsrikt testat en digital portal för kommunikation mellan vårdnadshavare och pedagoger. Förskoleportalen planeras nu att utökas till fler områden 15

19 sid 16 (17) 7. KF:s målområde Arbetsgivarperspektiv KF:s övergripande mål med tillhörande åtagande Bra ledarskap och medarbetarskap Genomför förändringar för att förbättra ledarskaps- och medarbetarindex utifrån resultaten i LMU - Under januari-februari har personalchefen genomgång med samtliga chefer om vilket behöv av stöd som föreligger för att förbättra ledarskap och medarbetarskap Andelen frisk personal ska minst ligga kvar på nuvarande 86 procent Sammanställ och marknadsför samtliga friskvårdsalternativ kommunen erbjuder, samt ta fram ett grundutbud som är detsamma för samtliga anställda Erbjud hälsokontroller vart tredje år för alla medarbetare i koncernen (Återkommer med aktiviteter) Karlstads kommun ska erbjuda goda utvecklingsmöjligheter Inför tidsbegränsade chefskontrakt i koncernen (Återkommer med aktiviteter) Jämställdheten och mångfalden inom Karlstads kommun ska öka Samtliga nämnder och förvaltningar ska verka för att fler ungdomar med examen från särskolan erbjuds arbete 16

20 sid 17 (17) (Återkommer med aktiviteter) 17