RAPPORT D2010:04. Gassäkerhet på deponier - Risker, egenkontroll och åtgärder ISSN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT D2010:04. Gassäkerhet på deponier - Risker, egenkontroll och åtgärder ISSN 1103-4092"

Transkript

1 RAPPORT D2010:04 Gassäkerhet på deponier - Risker, egenkontroll och åtgärder ISSN

2

3 Förord Aktiva och avslutade deponier ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Samtidigt utgör gasproduktionen en riskfaktor vid drift av deponier, avslutning och utnyttjande av nedlagda deponier. Syftet med detta projekt har varit att ta fram och testa en modell för preliminär riskanalys för gassäkerhet som är anpassad till förhållandena på svenska deponier. Ytterligare en rapport från nätverket, Metanoxiderande filteranläggningar vid sluttäckning av äldre deponier. Praktisk erfarenhetsuppföljning och omvärldsanalys, finns publicerad hos Avfall Sverige (D2010:03). Malmö oktober 2010 Carl Odelberg Ordf. Avfall Sveriges Deponeringssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Författarnas förord Ambitionen med föreliggande rapport är att öka kunskapen kring gassäkerhet vid deponier där organiskt avfall deponerats och peka på möjligheter till en förbättrad egenkontroll. Arbetet med rapporten har skett inom ramen för Nätverket för gassäkerhet och metanoxidation, som startades 2008 och nu utgör en undergrupp till Avfall Sveriges deponeringsgrupp. I gruppen ingår ett antal representanter för verksamhetsutövare, branschorganisationer, myndigheter, entreprenörer och konsulter. Projektgruppen som tagit fram föreliggande rapport har bestått av: Towe Ireblad, Sweco Sami Serti, Sweco Eric Rönnols, Rönnols Miljökonsult Anette Wästlund, Telge Återvinning Magnus Lindsjö, NSR Deponeringsgruppen, Avfall Sverige har fungerat som referensgrupp för projektet. Arbetet har finansierats genom bidrag från Deponeringssatsningen, Telge Återvinning, NSR och Sweco. Projektgruppen vill rikta ett varmt tack till Peter Flyhammar på Avfall Sverige för kommentarer och synpunkter på rapporten.

6

7 Sammanfattning Läckage av metangas från deponier har länge betraktats som en miljörisk på grund av den effekt metan har som växthusgas. Från säkerhetssynpunkt har intresset framförallt knutits till själva deponigasanläggningarna, se bl a rapporten Säkerhet för deponigas-anläggningar (RVF, 1998). Att läckaget även kan utgöra en säkerhetsrisk vid sidan av gasuttagssystemet och utanför avfallsanläggningen har i Sverige inte beaktats i samma utsträckning. Sluttäckning av deponier kan medföra att gasläckaget från deponin flyttas och därmed också säkerhetsriskerna förknippade med detta i vissa fall ökar, vilket måste beaktas bl a när gammal deponimark i stadsnära miljöer kan komma att utnyttjas för nyetablering av verksamheter och bostäder. Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla en praktiskt hanterbar metod för verksamhetsutövare avseende gassäkerhet relaterad till deponigas inom och i anslutning till avfallsdeponier. Metoden ska uppfylla de krav på egenkontroll avseende gassäkerhet som åligger varje verksamhetsägare enligt miljölagstiftningen. Vidare i rapporten diskuteras möjliga åtgärder för att minska de risker som identifieras relaterade till deponigas. Projektet har genomförts av Sweco, NSR och Telge Återvinning inom Nätverket för metanoxidation och gassäkerhet, som arbetat med dessa frågor under ett par års tid och nu utgör en undergrupp till Deponeringsgruppen inom Avfall Sverige, se Arbetet har utförts i fyra steg: Identifiering av generella risker förknippade med deponigas på en avfallsanläggning och i anslutning till anläggningen. Fältundersökningar på två avfallsanläggningar (Tveta Återvinnings-anläggning i Södertälje och Filborna Återvinningsanläggning i Helsingborg). Tolkning och bedömning av resultat från fältundersökningarna beträffande risker för gasmigration från deponi till angränsande byggnader och ledningssystem inom och utanför anläggningen. Utifrån bedömningarna för anläggningarna diskuteras förslag till åtgärder. Förslag till generell arbetsmodell och checklista för arbete med värdering av gassäkerhet vid avfallsdeponier.

8 Efter genomgång av tänkbara risker och de två fallstudierna har en inledande bedömning avseende gassäkerhet på deponier gjorts och ett förslag till checklista för bedömning av gassäkerhet vid deponier tagits fram. Checklistan är det praktiska verktyget för att stegvis utföra bedömning av gassäkerheten. Här finns en förteckning över generella risker som är kända, vilket blir till hjälp vid identifieringen av de specifika riskerna i det enskilda fallet. Checklistan ska också säkerställa att riskbedömningen har utförts på en fastställd miniminivå. Resultaten av genomgången sammanställs i en tabell med beskrivning av händelser som kan utgöra risker och förslag ges till åtgärder i olika tidsperspektiv. Den framtagna modellen och checklistan bedöms kunna fungera som ett användbart underlag för att stärka det praktiska arbetet med gassäkerhet på deponier. För att ytterligare utveckla metodarbetet föreslås att den framtagna checklistan tillämpas och utvärderas på en svensk deponi.

9 SUMMARY Leakage of methane gas from landfills has for many years been identified as an environmental risk, due to the effect of methane as a greenhouse gas. From a safety perspective the focus has mainly been on the landfill gas extraction systems, see e g the report Security of landfill gas extraction systems (Säkerhet för deponigasanläggningar) (RVF, 1998). The leakage can also pose a general safety hazard inside and outside the waste facility, which has not been highlighted to the same extent. Final coverage of landfills may lead to new and possibly increased safety risks due to changed patterns of landfill gas movements. This has to be taken into consideration if areas close to old landfills land are planned to be utilized for housing or industrial purposes. The main objective of the project has been to develop a useful tool for a landfill owner to make a first evaluation of the gas safety risks related to the landfill gas within and adjacent to the landfill. The method should be a useful tool in the environmental monitoring, compulsory for every landfill facility. The report also discusses possible measures to reduce the identified risks related to landfill gas. The project has been carried out by Sweco, NSR and Telge Återvinning within the Network of methane oxidation and landfill gas safety (Nätverket för metanoxidation och gassäkerhet).the network constitutes a new subgroup to the landfill group (Deponeringsgruppen) within Swedish Waste Management (Avfall Sverige; ). The work has been carried out in four steps: The identification of general risks associated with landfill gas at and in connection with waste treatment facilities. Field studies on two waste facilities with landfills (Tveta Återvinningsanläggning in Södertälje and Filborna Återvinningsanläggning in Helsingborg). Interpretation and evaluation of the results from field studies concerning the risks for gas migration from landfill to adjacent buildings and pipeline systems within and outside the facility. Based on the findings proposals for action were discussed. Proposal for a general approach and a checklist for evaluation of gas safety at landfills.

10 After examining the possible risks and conducting the two case studies, an initial assessment of the gas safety at landfills was executed and a checklist for evaluation of gas safety was proposed. The checklist is the practical tool to -step by step- carry out an assessment of the gas safety situation. It contains a list of known general risks, which in each specific case is helpful for the identification of the specific risks. The checklist also ensures that the risk assessment has been carried out at a certain minimal threshold level. The results of the review are summarized in a table with the description of events that could pose risks. Suggestions of protective measures are given for different time perspectives. The developed model and the checklist are considered to be a useful base to strengthen the practical work with gas safety on landfills. To further develop the methodology, it is suggested that the developed checklist should be applied and evaluated in a case with a Swedish landfill.

11

12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Genomförande Fallstudier Begrepp och definitioner Avgränsning 3 2 Lagstiftning och egenkontroll Lagstiftning Egenkontroll 6 3 Deponigas Deponigasens sammansättning Gaspotential Deponigasens rörlighet Deponigasens explosionsområde Gasuppsamlingsteknik 11 4 Risker förknippade med deponigas Potentiella risker 13 5 Riskbedömningar 16 6 Gassäkerhet - checklista Förslag till metod för inledande riskbedömning Arbetsgång vid användning av checklistemetoden 18 7 Riskreducerande åtgärder 23 8 Erfarenheter från fallstudierna Fortsatt arbete? 24 9 Referenser 25 Bilagor 1. Gassäkerhet på deponier, fallstudie Tveta Återvinningsanläggning, Telge Återvinning 2. Gassäkerhet på deponier, fallstudie, Filborna, NSR 3. Checklista för riskbedömning av avfallsdeponier från gassäkerhetssynpunkt

13 1 Inledning Deponering av avfall har länge varit en praktisk metod att göra sig av med avfall. I takt med ett ökat miljömedvetande har kraven kring hanteringen av avfall och utformningen av deponier ökat. Under det senaste decenniet har stora framsteg gjorts i takt med att lagstiftningen ändrats och en mer restriktiv syn tillämpats. Från år 2002 är det i Sverige förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall och sedan år 2005 råder förbud mot deponering av organiskt avfall. Detta innebär bla a att det organiska innehållet i nyanlagda deponier minskar kraftigt vilket kan ha en avgörande betydelse för utformningen. Det finns idag knappt 90 kommunala deponier i drift att jämföra med ca 300 deponier som tog emot avfall från kommunerna 1994 (Avfall Sverige, 2010). Som en konsekvens av förordningen (2001:512) om deponering av avfall avslutades majoriteten av dessa till utgången av år Inkluderat industrioch slamdeponier finns idag 332 deponier i drift i Sverige. Antalet nedlagda deponier av olika storlek som inte längre tillförs något avfall uppgår uppskattningsvis till flera tusen (Naturvårdsverket, 2010). Dessa tippar innehåller organiskt avfall som troligtvis fortfarande bryts ned och som ett resultat av detta inte kan uteslutas generera deponigas. Organiskt avfall som placeras på deponi bryts ned genom aeroba och anaeroba processer. Den senare leder till bildandet av deponigas som till största delen består av metan (CH 4 ) och koldioxid (CO 2 ). Dessa utsläpp är klimatpåverkande och bidrar till växthuseffekten. Insikten om detta förhållande har bl a lett till regler för att begränsa utsläppen. Under 2008 utvanns deponigas vid 47 aktiva anläggningar i landet (Avfall Sverige, 2009). Många av landets nedlagda deponier producerar troligtvis deponigas men inte i tillräcklig mängd för ett kommersiellt uttag. Från säkerhetssynpunkt har intresset framförallt knutits till själva deponigasanläggningarna. Renhållningsverksföreningen (nuvarande Avfall Sverige) tog redan 1995 fram rapporten Säkerhet för deponigas-anläggningar (RVF, 1995) vilken reviderades 1998 (RVF, 1998). Att gasläckage även kan utgöra en säkerhetsrisk vid sidan av gasuttagssystemet har i Sverige inte beaktats i samma utsträckning som i utlandet. Avslutningsåtgärder på en deponi kan medföra förändrade och ibland ökade risker kopplade till gasläckge, p g a att gasen kan söka sig nya vägar när en tät sluttäckning appliceras på deponin. Dessa frågor aktualiseras i dag i allt högre grad, dels beroende på bristen på dokumenterad kunskap om äldre deponier i offentliga rapporter och dels för att gammal deponimark i stadsnära miljöer allt oftare blir intressant för nyetablering av verksamheter och bostäder. Frågor om skyddsavstånd, säkerhet och förebyggande åtgärder med avseende på deponigas bör beaktas och värderas i samband med bl a planläggning, bygglov, markvärdering, entreprenadarbeten, egenkontroll, fastighetsförvärv, etc. 1

14 Under vissa förhållanden kan deponigas transporteras långa avstånd horisontellt från deponin och utgöra en risk för människors hälsa och säkerhet. Olyckor och incidenter (t ex brand) relaterade till deponigas sker frekvent utomlands. Trots detta har arbetet med att begränsa dessa olyckor på ett systematiskt sätt inte utarbetats för svenska förhållanden. Författarna önskar att föreliggande arbete kan visa på en metod för verksamhetsutövare hur en process kan påbörjas för att öka kunskapen om gassäkerheten på och omkring en deponi. Projektet behandlar gassäkerhet på deponier ur perspektivet egenkontroll, riskkällor och åtgärder. I rapporten avses att ges en generell bild av problemen med gassäkerhet vid deponier. Det är viktigt att notera att varje deponi och dess omgivningar är unika, varför riskkällor och åtgärder som är aktuella för en anläggning inte med självklarhet är applicerbara på en annan anläggning. 1.1 Syfte Projektets huvudsakliga syfte har varit att utveckla en praktiskt hanterbar metod för verksamhetsutövare avseende gassäkerhet relaterad till deponigas inom och i anslutning till avfallsdeponier. Metoden ska uppfylla de krav på egenkontroll avseende gassäkerhet som åligger varje verksamhetsägare enligt miljölagstiftningen. Vidare diskuteras möjliga åtgärder för att minska de risker som identifieras relaterade till deponigas. 1.2 Genomförande Arbetet har utförts i fyra (4) steg: Identifiering av generella risker förknippade med deponigas på en avfallsanläggning och i anslutning till anläggningen. Fältundersökningar på två avfallsanläggningar (Tveta Återvinnings-anläggning i Södertälje och Filborna Återvinningsanläggning i Helsingborg). Tolkning och bedömning av resultat från fältundersökningarna beträffande risker för gasmigration från deponi till angränsande byggnader och ledningssystem inom och utanför anläggningen. Utifrån bedömningarna för anläggningarna diskuteras förslag till åtgärder. Förslag till generell arbetsmodell och checklista för arbete med värdering av gassäkerhet vid avfallsdeponier. 1.3 Fallstudier Som en del i arbetet har två fallstudier utförts. Dessa har bl a omfattat mätningar av gasförekomst i brunnar och ledningsnät på Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje och Filborna Återvinningsanläggning i Helsingborg. Den egenskap hos avfallsanläggningarna som utgör en fara är den gasproduktion som sker vid deponeringen av organiskt avfall. Underlagsmaterial för bedömningarna har utgjorts av detaljplaner, uppgifter om angränsande bebyggelse, översiktskartor, geologiska kartor, ledningskartor, miljörapporter etc. Fallstudierna har givit underlag för utveckling av en översiktlig metod för en övergripande riskutredning med avseende på deponigas. Möjliga riskfaktorer som kan leda till gasansamling på deponin eller gasmigration till omgivningar och orsaka brand och explosion har identifierats. Behov av riskreducerande åtgärder har bedömts och presenteras översiktligt i rapporten. Beskrivningarna och resultaten från fallstudierna presenteras i bilagorna 1 och 2 till rapporten. Resultaten från fallstudierna bidrar med värdefull information i diskussionen om riskkällor och i framtagandet av en checklista för riskanalys, anpassad till avfallsdeponier, se kapitel 7. 2

15 1.4 Begrepp och definitioner Begrepp som används i texten definieras nedan; riskkälla riskvärdering skadehändelse incident konsekvens riskreducerande åtgärd ett förhållande, en händelse eller en omständighet som kan ge upphov till en skadehändelse identifiering av möjliga skadehändelser och orsaker till dessa händelse som direkt eller indirekt leder till en incident eller olycka händelse utan skada men som innebär att en olycka kan inträffa effekt och påverkan på människors liv och hälsa på grund av incident eller olycka åtgärd för att minska eller eliminera en risk 1.5 Avgränsning I riskvärderingen ingår endast risker för människors liv och hälsa genom brand, explosion eller kvävning. Med risk för människors liv och hälsa avses såväl personal på deponi och avfallsanläggning såsom tredje person på och utanför anläggningen. Arbetet omfattar inte miljörisker eller egendomsrisker. 3

16 2 Lagstiftning och egenkontroll 2.1 Lagstiftning Kraven på deponier har skärpts sedan EU:s deponeringsdirektiv implementerades i svensk lagstiftning. Förordningen (2001:512) om deponering av avfall utfärdades den 7 juni 2001 och syftar till att förebygga och minska de negativa effekter deponering av avfall kan orsaka på människors hälsa och miljö. Förordningen gäller alla deponier som tagit emot avfall efter 1995 och som inte avslutats innan den 1 juli Dessa deponier skulle uppfylla kraven senast 31 december, Naturvårdsverket har med stöd av förordningen beslutat om föreskrifter om deponering av avfall (NFS 2004:10) och mottagningskriterier. Enligt 25 i deponeringsförordningen (SFS 2001:512) ska en verksamhetsutövare se till att deponigas samlas in från deponier som tar emot biologiskt nedbrytbart avfall för deponering. Under deponins aktiva fas skall verksamhetsutövaren provta och mäta deponigas. Den aktiva fasen innefattar enligt deponeringsförordningen den period som sträcker sig från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs. Den aktiva fasen innefattar både driftfas och efterbehandlingsfas. Denna efterbehandlingsfas varar i minst 30 år eller den längre tid som tillsynsmyndigheten bestämmer. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, ska insamlad deponigas behandlas och nyttiggöras. Om insamlad gas inte kan användas för energiutvinning, ska den facklas eller hanteras på annat miljömässigt mer effektivt sätt. I föreskrifterna står också att deponigas skall provtas och mätas vid representativa punkter och på ett sådant sätt, att den kunskap som behövs för att bedöma deponins inverkan på miljön och människors hälsa erhålls. Uttag av metan, koldioxid och syre skall mätas varje månad. För andra gaser skall uttaget mätas regelbundet efter behov enligt sammansättningen av det deponerade avfallet. Gasutvinningssystemets effektivitet skall kontrolleras var sjätte månad. Tillstånd och/eller gällande kontrollprogram för en deponi kan innehålla villkor om hur gasen ska hanteras. På detta sätt görs bedömningen för varje enskilt fall utifrån den specifika deponins innehåll och uppbyggnad (Naturvårdsverket, 2009). När det gäller äldre deponier som inte omfattas av deponerings-förordningen finns vanligen också möjligheter för tillsynsmyndigheten att ställa krav på åtgärder. Naturvårdsverket kommer att vägleda mer om detta under 2010 i vägledning om inventering och riskbedömning av gamla deponier (Naturvårdsverket, 2009). 4

17 2.1.1 Lagen om brandfarliga och explosiva varor Myndigheterna ställer krav på att anläggningar som hanterar brandfarlig vara t.ex. deponigas skall söka tillstånd för hantering enligt lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor även kallad LBE. Den som hanterar brandfarliga eller explosiva varor skall vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att förhindra brand eller explosion som inte är avsedd och för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, miljö eller egendom genom brand eller explosion. Deponigas omfattas av lagen (LBE), som ställer kravet på den som hanterar den brandfarliga gasen. LBE kan inte ställa krav på den som en gång orsakat att gasen bildades. Tillståndsansökan omfattar bland annat en översiktlig beskrivning av anläggningen och dess delar, den mängd deponigas som förväntas hanteras inom anläggningen, gasföreståndare etc. Ansökan görs hos kommunens byggnadsnämnd, vanligen samtidigt som bygglov inlämnas. Tillstånd för drift av anläggningen ges efter det att myndigheternas representanter besökt anläggningen vid en så kallad avsyning. Det finns idag inga specificerade skyddsavstånd för avslutade deponier, utan behövligt skyddsavstånd får bedömas från fall till fall. Tillsyn enligt LBE utövas av räddningstjänsten. Tillsynsmyndigheten har rätt till tillträde och provtagning. Verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljöbalken är skyldiga att regelbundet genomföra periodisk besiktning. Denna omfattar genomgång av hur de villkor man har för verksamheten uppfylls. Gasföreståndarens uppgift är att säkerställa att: anläggning är utförd och drivs enligt gällande föreskrifter och eventuella villkor i tillståndet, teknisk kontroll av anläggning utförs enligt gällande föreskrifter och villkor, anvisning finns för underhåll och drift av anläggning, anvisning för gassäkerheten finns (exempelvis Svenska Gasföreningens GASA), klassningsplaner finns och är aktuella, beredskapsplaner finns och är aktuella, rutin för olycks- och tillbudsrapportering finns, samt att personalen har utbildning och kompetens för förekommande arbeten och erhåller den fortbildning som behövs. Vidare åligger det föreståndaren att: följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och ta initiativ till säkerhetshöjande åtgärder, ansvara för företagets kontakter med räddningsnämnden inom sitt ansvarsområde, ansvara för driftsättning av ny eller ombyggd anläggning med beaktande av gällande regler angående försöksdrifttillstånd och drifttillstånd, avbryta verksamheten om anläggningen inte kan drivas på ett säkert sätt, rapportera till företagsledningen om aktiviteter inom sitt ansvarsområde, exempelvis genom årliga rapporter. Avvikelserapporter, rapporter om ingripande i driften och rapporter om behov av åtgärder är exempel på rapporter som kan lämnas. 5

18 2.2 Egenkontroll I detta avsnitt ges en sammanfattning av några av de viktigaste lagar som reglerar egenkontrollen vid avfallsanläggningar med avseende på gassäkerhet Miljöbalken Miljöbalkens införande i januari 1999 innebar ett utökat ansvar för verksamhetsutövare att själva bedriva ett förebyggande arbete, ha kontroll över verksamheten, minska påverkan på hälsa och miljö och kontrollera att verksamheten uppfyller gällande regler på miljöområdet. Det är verksamhetsutövaren som ska visa att denne arbetar för att minska miljöpåverkan från sin verksamhet och har tillräcklig kunskap för att uppfylla miljöbalkens krav. I Miljöbalken kapitel 26 (Tillsyn), 19 beskrivs det allmänna krav på egenkontroll som gäller för alla typer av verksamheter och åtgärder som omfattas av miljöbalkens regler; 19 Den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd skall också genom egna undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. Den som bedriver sådan verksamhet skall lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Detta innefattar allt inom miljöbalkens område som inte har en försumbar effekt på hälsa och miljö (Gibson, 2003) Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll omfattar dem som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt miljöbalkens kapitel 9 eller 11-14, t ex verksamheten vid en avfallsanläggning. Den sjätte paragrafen lyder; 6 Verksamhetsutövaren skall fortlöpande och systematiskt undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningar och bedömningar skall dokumenteras. Inträffar i verksamheten en driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön, skall verksamhetsutövaren omgående underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Förordningen ställer vissa grundläggande krav på en verksamhets-utövare, där bl a riskbedömning ingår: Organisation och ansvarsfördelning ska vara dokumenterad, Rutiner ska finnas för kontroll av utrustning etc, Resultatet av egenkontrollen ska dokumenteras, Bedömning ska göras av de risker som verksamheten kan medföra Verksamhetsutövaren har en skyldighet att underrätta tillsynsmyndigheten vid händelser som kan leda till olägenheter för människors hälsa eller miljön. Till förordningen och miljöbalkens 6 kap 19 har Naturvårdsverket gett ut ett allmänt råd, som beskriver hur balken och förordningen skall tolkas (RVF, 2003). 6

19 2.2.3 Arbetsmiljölagen Regler angående människors hälsa återfinns förutom i miljöbalken främst inom arbetsmiljölagstiftningen, såsom Arbetsmiljölagen (1977:1160) och Arbetsmiljöverkets föreskrifter, exempelvis Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1). I Arbetsmiljöverkets föreskrifter: Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) som omfattar alla arbetsgivare föreskrivs att: Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 7

20 3 Deponigas 3.1 Deponigasens sammansättning Den deponigas som bildas vid nedbrytning av organiskt material i deponin består till största delen av metan, % och koldioxid, %. Gasen innehåller också små mängder av vätgas, syre och kväve samt föroreningar som kvicksilver och klorerade kolväten. En generell sammansättning hos deponigas redovisas i tabell 1. Metanhalten i deponigasen varierar beroende på avfallets innehåll av organiskt material, var i upplaget mätningen görs och i vilken fas nedbrytningen befinner sig i. Tabell 1. Deponigasens normala sammansättning (Retzner och Rylander, 1991). Stora variationer kan förekomma både inom en anläggning och mellan anläggningar. Deponigasens innehåll Sammansättning Metan CH % Koldioxid CO % Vätgas H % Syre O % Kväve N % Svavelväte H 2 S ppm Deponigasen är färglös och kan ha varierande lukt, beroende på dess sammansättning. Metan och koldioxid är lukt- och färglösa gaser, medan svavelväte, merkaptaner m fl nedbrytningsprodukter har starka och karaktäristiska lukter. 3.2 Gaspotential Den bildade mängden deponigas beror av avfallets mängd och innehåll av organiskt material. Osorterat hushållsavfall har högt innehåll av organiskt material vilket gör att det också bildar mer metan under nedbrytningen än traditionellt verksamhets- och byggavfall. Även slam, trädgårdsavfall, restprodukter från jordbruket och organiskt industriavfall har högt innehåll av organiskt material. Den största gasbildningen sker de första åren efter deponeringen då aktiviteten är som störst hos de metanbildande bakterierna. Gasproduktionen fortsätter under lång tid även då deponin är avslutad och kan pågå upp till år i naturliga miljöer. Om gasproduktionen forceras med hjälp av olika åtgärder blir perioden för gasproduktionen betydligt kortare. Olika faktorer påverkar mängden bildad gas, dess sammansättning och gaspotential. Faktorerna utgörs främst av upplagets form och storlek, upplagsteknik, avfallets sammansättning och struktur, näringsämnen och toxiska ämnen i deponin, fukthalt, temperatur och ph-värdet i upplaget. En gasproduktionskurva illustrerar hur produktionen av deponigas avtar logaritmiskt med tiden under den metanbildande fasen, se figur 1. 8

21 Figur 1. Deponigasproduktionens variation med tiden. Diagrammet gäller för ett ton hushållsavfall med en halveringstid på 7,5 år (Naturvårdsverket, 1993). Ju större andel organiskt material i deponin desto större blir även sättningarna i deponin, vilket måste beaktas vid utformning av både gasuppsamlingssystem och täckningsåtgärder. Sättningarna kan dels skada brunnar och gasledningar, dels orsaka vattenlås som hindrar gastransporten i ledningar och även skapa sprickor och gasläckage genom tätskikten. 3.3 Deponigasens rörlighet Flera olika processer styr transporten av metan genom upplaget. Dessa utgörs främst av diffusion och konvektion vilka beskrivs nedan. Den metangas som bildats genom nedbrytning av det organiska avfallet kan komma att migrera såväl horisontellt som vertikalt i upplaget. Då metan är lättare än luft kommer gasmigreringen, om inga hinder i form av täta skikt etc finns, att ske mot markytan. Beroende på packningsgraden i upplaget ändras permeabiliteten. Då deponin är byggd i lager kommer gasen att följa horisontella sprickbildningar och vertikal transport sker endast via hål och sprickor i upplaget. Detta sker också om markytan är tät, t ex på grund av att tjälen på vintern lägger sig som ett lock över deponin. Under transporten löser sig en viss mängd metan (temperaturberoende) i det vatten som finns i avfallets porer och kanaler. Resterande metan migrerar mot ytan och avgår till atmosfären. Gastransporten i upplaget skapas delvis av diffusion, som innebär en utjämning av koncentrationsskillnader från ett område med hög koncentration till ett område med lägre koncentration. Diffusionen beror bland annat av täckskiktets fukthalt, porositet och porstruktur. Konvektion är en transportprocess som är beroende av den drivande kraften vilken kan vara naturlig eller påtvingad. Naturlig konvektion uppstår på grund av densitetsskillnader som i sin tur bland annat beror av temperatur- och koncentrationsändringar. Densitetsskillnaden ger upphov till en naturlig cirkulation som leder till att fluidet förflyttar sig, transporteras och kan liknas vid skorstenseffekten. Då temperaturen är högre i marken än i omgivningen innebär det att luftens densitet i upplaget är lägre än på motsvarande nivå i omgivningen. Om densiteten i upplaget är lägre uppstår en naturlig rörelse från deponin till omgivningen. Detta resulterar i en drivande kraft för den naturliga konvektionen och gasen migrerar i upplaget. 9

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Vad gör vi med våra deponier?

Vad gör vi med våra deponier? Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18

PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 PM-Riskanalys VÄSTRA SVARTE, YSTAD 2012-09-18 Uppdrag: 230078, Västra Svarte, Ystad Titel på rapport: PM Riskanalys - Västra Svarte, Ystad Status: PM Datum: 2012-09-18 Medverkande Beställare: Kontaktperson:

Läs mer

Avfallsinnehavarens ansvar

Avfallsinnehavarens ansvar 15 kap. Avfall och producentansvar Definitioner 1 Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor

1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor 1 Tillstånd till hantering av brandfarliga varor 1.1 Allmänt Ansökan om tillstånd till hantering av brandfarliga varor ska lämnas till den kommun där hanteringen ska ske. Syftet är att kommunen skall kontrollera

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor

Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor 1 (6) Vägledning tillståndsansökan för brandfarliga varor enligt Lag (SFS 2010:1 011) om brandfarliga och explosiva varor En komplett ansökan ger en snabbare handläggningstid. Ansökan om: Kryssa för den

Läs mer

Maritima riskanalyser för LNG

Maritima riskanalyser för LNG Maritima riskanalyser för LNG Stora Marindagen 2010 27 april 2010 Edvard Molitor, SSPA Sweden AB Innehåll Maritima riskanalyser - FSA - Riskanalysmetodik - Riskidentifiering - Beräkningsverktyg - Acceptanskriterier

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning

FÖRFATTNINGSSAMLING. Obligatorisk besiktning som ska genomföras före driftsättning FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 Försvarsmaktens föreskrifter om brandfarliga varor; FFS 2014:2 Utkom från trycket 2014-07-03

Läs mer

BRANDFARLIGA VAROR. En information från räddningstjänsten i Finspångs kommun, för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor.

BRANDFARLIGA VAROR. En information från räddningstjänsten i Finspångs kommun, för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor. BRANDFARLIGA VAROR En information från räddningstjänsten i Finspångs kommun, för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor. Hantering av brandfarliga varor är som mycket annat i samhället

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Gaslager Skallen Halmstads kommun

Gaslager Skallen Halmstads kommun Kommunens plan för räddningsinsatser på Gaslager Skallen Halmstads kommun Upprättad: 2008-11-20 Reviderad: 2013-01-11 Räddningstjänsten Kristinehedsvägen 2, 302 44 Halmstad Tel 035-16 00 00 Fax 035-16

Läs mer

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur

Gröna listan för Medlemskap i BilRetur. Grön lista för Partners till BilRetur Gröna listan för Medlemskap i BilRetur Grön lista för Partners till BilRetur Vad krävs för att vara med i BilRetur Att du har Bilskrotningsauktorisation Att du uppfyller Lagkrav och Förordningar som krävs

Läs mer

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21

PM Farligt gods. Skövde Slakteri. Tillbyggnad vid farligt godsled. Aspelundsvägen Skövde kommun 2015-01-21 Skövde Slakteri Tillbyggnad vid farligt godsled Aspelundsvägen Skövde kommun PM Farligt gods 2015-01-21 FAST Engineering AB Civilingenjör 2 Dokumentinformation Uppdragsnummer (internt): 2015-044 Dokumenttitel:

Läs mer

Stöd för egenkontroll för vindkraft

Stöd för egenkontroll för vindkraft Stöd för egenkontroll för vindkraft Illustration och layout: Simon Cederholm 2003-2013 1 år Stöd för egenkontroll för vindkraft Denna vägledning har tagits fram för att underlätta och stötta vindkraftsföretagens

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall

Läs mer

Guidelines för deponigas (Landfill gas guidelines)

Guidelines för deponigas (Landfill gas guidelines) Guidelines för deponigas (Landfill gas guidelines) Sami Serti, Håkan Rosqvist Catalyzing energygas development for sustainable solutions Guidelines för deponigas (Landfill gas guidelines) Sami Serti, Håkan

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar

Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar Exempel på upplägg av egenkontroll och ansvar MILJÖBALKEN Hänsynsregler I miljöbalken är bevisbördan omvänd vilket innebär att det är verksamhetsutövaren, dvs. den som bedriver en verksamhet eller äger

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön

Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön Spridning av flyktiga föroreningar till inomhusmiljön www.treehugger.com Yvonne Ohlsson yvonne.ohlsson@swedgeo.se Pär-Erik Back par-erik.back@swedgeo.se Flyktiga Föroreningar Lst Sthlm 24 mars 2014 1 Innehåll

Läs mer

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare

KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare KMA-checklistan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för entreprenörer och beställare Checklista för kvalitets-, miljö- och arbetsmiljökrav vid anbud och egenkontroll av entreprenadarbete. Anbud Egenkontroll

Läs mer

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara

Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Riktlinjer för hantering av brandfarlig vara Skapad: 2008-10-15 Senast ändrad: 2010-09-15 R.7.4 Riktlinjer för Lars Eliasson/Thomas Thid Karin Sjöndin Lars Eliasson 2010-09-15 2(7) Innehållsförteckning

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Checklista för nanoltekniklaboratoriet mc2.doc 24 januari, 06

Checklista för nanoltekniklaboratoriet mc2.doc 24 januari, 06 Syftet med checklistan. Bakgrund. Anläggningen är Nanotekniklaboratoriet på institutionen för Mikroteknologi och Nanovetenskap med ett renrum där brand, explosion och utsläpp av ämnen kan orsaka skada

Läs mer

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS

PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS PM-RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER VID SKÅRSVÄGEN I ALINGSÅS ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se PM RISKUTREDNING FÖR BOSTÄDER

Läs mer

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör UNDVIK OLYCKOR! Arbeta säkert vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Arbeta säkert vid avluftning Risker vid avluftning av fjärrkyle-/fjärrvärmerör Se till att u Inandning av gaser som ansamlas i fjärrkyle-/fjärrvärmerör

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM

STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM Sorterargatan 16 Tel. 08-761 22 80 162 50 Vällingby Fax.08-795 78 58 1723-KLPL 8 sidor. STOCKHOLMS HAMNAR AB OLJEHAMNEN VÄRTAN STOCKHOLM KLASSNINGSPLAN ÖVER EXPLOSIONSFARLIGA RISKOMRÅDEN Senast ändrad:

Läs mer

Riskutredning för biogasledning Käppala- Charlottendal

Riskutredning för biogasledning Käppala- Charlottendal Projekt Projektnr Biogasledning Käppala-Charlottendal 101972 Handläggare Datum Rosie Kvål 2007-11-28 rev 2008-12-18 Internkontroll Datum LÅn 2007-11-23 Riskutredning för biogasledning Käppala- Charlottendal

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1 Varför ska vi göra riskbedömningar? Alla tjänar på att personalen är i arbete, är frisk och mår bra. Hans Strömberg Arbetsmiljöinspektör Riskbedömning är en grundläggande förutsättning för att det Systematiska

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Kemiska arbetsmiljörisker

Kemiska arbetsmiljörisker Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-06-01 1 Kemiska ämnen är farliga på olika

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Hetarbeten mm. Erik Egardt, MSB

Hetarbeten mm. Erik Egardt, MSB Hetarbeten mm Erik Egardt, MSB Utredningskrav i LBE 7 Den som bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag ska se till att det finns tillfredsställande utredning om riskerna för olyckor och skador

Läs mer

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Malmö den 5 november 2013 Dnr NV-03538-13 Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport Avfall Sverige är

Läs mer

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR

BILAGA B1 -SANNOLIKHETSBERÄKNINGAR UPPDRAGSNUMMER 1321526000 RISKBEDÖMNING FÖR DETALJPLANER FÖR INDUSTRI I HOVA, GULLSPÅNGS KOMMUN Sweco Environment AB Mikaela Ljungqvist Martin Bjarke Granskad av Johan Nimmermark Sweco Innehållsförteckning

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Egenkontroll lantbruk

Egenkontroll lantbruk Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig

Läs mer

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen)

Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) Riskutredning med avseende på transporter av farligt gods, enligt RIKTSAM. (Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen) bilaga till Detaljplan för KLIPPAN 3:8, del av INDUSTRIOMRÅDE I KLIPPAN, vid

Läs mer

Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor. Blanketten skickas till: Bohus Räddningstjänstförbund Enbärsvägen 2 442 42 Kungälv Datum: Tillståndsansökan brandfarliga varor enligt (SFS 2010:1011) och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och

Läs mer

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen Miljöbalken gäller i förskolan Miljöbalken ska inte bara skydda våran

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön De flesta verksamheter påverkar miljön. Hur och i vilken omfattning varierar däremot. Genom att skaffa sig kunskap om hur verksamheten

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Kronobergs läns författningssamling

Kronobergs läns författningssamling Kronobergs läns författningssamling Markaryds kommun Markaryds kommuns beslut om fastställande av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter för Norra Misterhult, Markaryds kommun; 07FS 2006:39 Utkom från

Läs mer

METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1

METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1 INSPECTA Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar Revision nr: 1 INSPECTA SWEDEN AB BOX 30100 104 25 STOCKHOLM TEL 08-5011 3000 FAX 08-5011 3001 www.inspecta.com Sida 1 av 7 Tekn_Rapp_Swe_Sv_003_090101

Läs mer

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk MILJÖ- FOKUS STOPP Små avlopp Rebecca Enroth miljöinspektör STOPP Lantbruk SANT Översvämningskartering STOPP Små avlopp www.viss.lansstyrelsen.se Större avlopp Lantbruk Vattenkvaliteten ska klara gränserna

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN

RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN RISKBEDÖMNING MED ÅTGÄRDSPLAN Vägledning för hur man steg för steg kan gå till väga Risker enligt miljöbalken = sådant som kan påverka miljön eller människors hälsa negativt Miljön omfattar enligt miljöbalken

Läs mer

PM BRANDFARLIGA VAROR.

PM BRANDFARLIGA VAROR. 1 PM BRANDFARLIGA VAROR. En information från miljönämnden och räddningstjänsten i Strömstads kommun, för dig som ansöker om tillstånd att hantera brandfarliga varor. Hantering av brandfarliga varor är

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare

Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare Flogas Sverige AB erbjuder tillfälle att delta i vår Gasolföreståndarkurs, som pågår under tre dagar mellan den 5-7 maj 2015. Kursen vänder sig till den som vill

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Strategier för framtida användning av deponigas på Måsalycke

Strategier för framtida användning av deponigas på Måsalycke ISRN LUTMDN/TMHP-15/5349-SE ISSN 0282-1990 Strategier för framtida användning av deponigas på Måsalycke LUNDS UNIVERSITET Hanna Svemar Examensarbete på Civilingenjörsnivå Avdelningen för Kraftverksteknik

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga.

Bjuv, Båstad, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Landskrona, Svalöv, Åstorp, Ängelholm, Örkelljunga. Brandfarlig vara, information och ärendegång I samband med ansökan måste handlingar bifogas för att möjliggöra en behandling av ärendet. I punkt 1-10 beskrivs aktuella handlingar som kan bifogas ansökan.

Läs mer

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport

Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Bilaga 1 Komplettering av säkerhetsrapport Ni ska komplettera säkerhetsrapporten med den riskanalys som ligger till grund för rapporten och i övrigt i enlighet med punkterna 2 8 i länsstyrelsens yttrande

Läs mer

Diarienummer: 1-474/2013 Utfärdat av: Säkerhetsenheten

Diarienummer: 1-474/2013 Utfärdat av: Säkerhetsenheten Sida 1 av 5 FÖRESTÅNDARE brandfarlig vara (även för stf föreståndare) egenskaper, uppgifter, befogenheter och ansvar Föreståndare för hantering av brandfarlig vara har enligt Lagen (2010:1011) om brandfarliga

Läs mer

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun 1(7) Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun Antagen av Miljönämnden 2010-10-12 74 2(7) Bakgrund Naturvårdsverkets allmänna råd från 2006 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten lägger betoningen

Läs mer

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5

Innehåll. 3 Figurförteckning... 5. 4 Bilagor... 5 Sammanfattning I detta kapitel beskrivs Höganäs verksamhetsstyrning och egenkontroll. Lagstiftning som styr egenkontroll utgörs huvudsakligen av kap 26 19 i miljöbalken samt förordningar och föreskrifter

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar) 1 RISKANALYS INFÖR DETALJPLAN KRISTINEBERSOMRÅDET, VALLENTUNA KOMMUN RISKANALYS MED AVSEENDE PÅ HANTERING OCH TRANSPORT AV FARLIGA ÄMNEN KRING DETALJPLANEOMRÅDET BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka

Läs mer

Älvsborgs läns författningssamling

Älvsborgs läns författningssamling Älvsborgs läns författningssamling Länsstyrelsen 15 FS 1995:109 Utkom från trycket den 8 december 1995 Kungörelse om skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkt; utfärdad den 17 november 1995.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer