Gassäkerhet på deponier. Risk bedömning enligt checklistemodellen

Transkript

1 Gassäkerhet på deponier. Risk bedömning enligt checklistemodellen Fallstudie Storskogen, Oskarshamns kommun RAPPORT D2012:05 ISSN

2

3 Förord I rapporten Gassäkerhet på deponier Risker, egenkontroll och åtgärder (D2010:04) föreslogs en metod för översiktlig riskanalys av deponier från gassäkerhetssynpunkt som bygger på kontroll via en standardiserad checklista. Med den generella checklistan som grund, har underlagsmaterial tagits fram och en platsspecifik checklista utarbetats. Den platsspecifika checklistan utnyttjades sedan för en systematisk genomgång av riskerna från gassäkerhetssynpunkt på Oskarshamns avfallsanläggning Storskogen Resultatet blev en grund för det fortsatta gassäkerhetsarbetet, inom ramen för anläggningens egenkontroll. Projektet har genomförts av Eric Rönnols, Rönnols Miljkonsult AB. Malmö december 2012 Carl Odelberg Ordf. Avfall Sveriges utvecklingssatsning Deponering Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 Sammanfattning Inom ramen för Avfall Sveriges arbete med deponeringsfrågor har en modell för riskbedömning av deponier från gassäkerhetssynpunkt tagits fram i ett särskilt projekt under 2010 (Rapport D2010:04, Gassäkerhet på deponier Risker, egenkontroll och åtgärder). I rapporten föreslogs att modellen för riskbedömning testas på en svensk deponi. I föreliggande projekt har modellen tillämpats på Storskogens avfallsdeponi, Oskarshamns kommun. I rapporten beskrivs den använda arbetsgången på ett konkret sätt, med syfte att modellen ska kunna fungera som ett exempel för tillämpning i liknande projekt på andra deponier. Riskbedömningen enligt checkliste-metoden görs i ett antal steg enligt följande modell: 1. En brutto-checklista tas fram enligt modellen i Avfall Sveriges Rapport D2010:04, bilaga 3, 2. Checklistan anpassas till aktuell anläggning, 3. Underlagsinformation samlas in inför fältbesök, 4. En analysgrupp bildas, med erfaren personal från anläggningen och utomstående personer med specialkunskaper om gassäkerhet, 5. Checklistan gås igenom med analysgruppen, 6. Besök i fält, mätningar/indikering av gasläckage och gasförekomst i ledningar, brunnar, byggnader etc med mätinstrument, 7. Resultatsammanställning, rapport med rekommendationer. Projektet visar att checklistemodellen för riskbedömningar avfallsdeponier från gassäkerhetssynpunkt är en arbetsmodell som fungerar väl som en första screening för att lyfta fram osäkerheter och peka på omedelbara åtgärdsbehov. Diskussioner i en analysgrupp bidrar till att höja både kunskapsnivån, teoretiskt och praktiskt, och medvetenheten hos berörd driftpersonal om riskerna med deponigas. Den platsspecifika checklistan som tas fram enligt arbetsmodellen fungerar bra som ett instrument att lyfta frågan om gassäkerhet internt i organisationen. Tänkbara risker kunde identifieras och värderas på en grundläggande nivå genom relativt enkla undersökningar i fält. Gamla glömda synder kan komma upp till ytan genom diskussioner i en analysgrupp med personal med tidigare erfarenheter, vilket kan bidra till kunskapsöverföringen till dagens driftpersonal.

6 Analysen bedöms, trots sin enkelhet, ge ett underlag för riskvärdering och åtgärdsförslag. De standardiserade metoder som använts, t ex att börja arbetet från en generell checklista för att identifiera vilket underlagsmaterial som bör tas fram och vilka fältmätningar som bör göras, gör analysen tids- och kostnadseffektiv. Även den använda modellen för redovisning av resultaten i fältprotokoll och riskvärderingstabeller bedöms fungera väl och kunna effektivisera en första riskvärdering från gassynpunkt av deponier, där dessa frågor tidigare inte hanterats på ett systematiskt sätt. Tillämpning av arbetsmodellen ger även ett underlag för att verksamhets-utövaren ska kunna uppfylla vissa minimikrav enligt gällande lagstiftning beträffande egenkontroll, systematiskt arbetsmiljöarbete, hantering av brandfarliga och explosiva varor samt deponering av avfall.

7 Författarens förord Syftet med projektet Riskanalys enligt checklistemodellen, Fallstudie Storskogen, Oskarshamns kommun har varit att testa den modell för riskvärdering av deponier från gassäkerhetssynpunkt som Avfall Sverige tog fram under 2010 (Rapport D2010:04, Gassäkerhet på deponier Risker, egenkontroll och åtgärder). Projektet har genomförts med Storskogens avfallsdeponi, Oskarshamns kommun, som testobjekt. I projektgruppen har ingått: Eric Rönnols, Rönnols Miljökonsult, projektledare Eva Karlsson, Oskarshamns kommun, avfallsingenjör Magnus Lindsjö, Tyréns Infrakonsult, miljögeotekniker, fältmätningar Peter Flyhammar, Avfall Sverige, deponeringsgruppen Sami Serti, Citres AB (planering, projektstart och kvalitetsgranskning) Lennart Andersson, Oskarshamns kommun, Storskogens avfallsanläggning Boris Axelsson, Oskarshamns kommun, Storskogens avfallsanläggning Projektet har finansierats genom bidrag från Deponeringssatsningen inom Avfall Sverige, Oskarshamns kommun, Rönnols Miljökonsult och Citres AB Projektgruppen vill rikta ett tack till Avfall Sverige och Oskarhamns kommun, som genom både finansiering och aktiv medverkan i arbetet bidragit till att möjliggöra genomförandet av projektet. Eric Rönnols projektledare

8 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Riskbedömning enligt Checklistemodellen 1 2 Storskogens avfallsdeponi, Oskarshamns kommun Översiktlig verksamhetsbeskrivning Omgivningen Hydrogeologiska förhållanden, berggrund Gasuttagssystem Myndighetsbeslut av betydelse 3 3 Metodik Anpassning av checklistan Analysgrupp Genomgång med analysgruppen Utvärdering av underlagsmaterial Fältundersökningar 7 4 Riskbedömning och föreslagna åtgärder 10 5 Slutsatser generellt beträffande arbetsmetoden 11 Bilaga Minnesanteckningar, Fältbesök Storskogens avfallsdeponi (inklusive 5 underbilagor)

9 1 Inledning 1.1 Bakgrund Under 2010 tog arbetsgruppen för deponering inom Avfall Sverige fram en rapport angående gassäkerhet på deponier. Rapporten avsåg en metodik, för bl a verksamhetsutövare, att genomföra en preliminär riskinventering med avseende på deponigas för anläggningar där organiskt avfall deponerats (Gassäkerhet på deponier risker, egenkontroll och åtgärder, rapport D2010:04). Arbetet initierades av Nätverket för metanoxidation och gassäkerhet, som nu utgör en undergrupp inom Avfall Sveriges arbetsgrupp för deponering. I rapporten presenterades en metod för riskbedömning enligt Checkliste-modellen. 1.2 Syfte Syftet med föreliggande projekt är att testa checkliste-modellen för riskbedömning av en deponi från gassäkerhetssynpunkt på en aktiv anläggning (Storskogens avfallsanläggning, Oskarshamns kommun). 1.3 Riskbedömning enligt Checklistemodellen En riskbedömning enligt checklistemodellen är i första hand ett sätt att lyfta frågan om gassäkerhet och ge verksamhetsutövaren en arbetsgång för att genomföra riskbedömning enligt egenkontrollförordningen (1998:901). En genomgång enligt checklistan kan också ge stöd för åtgärder som verksamhetsutövaren ska beakta enligt annan lagstiftning: Arbetsmiljöverkets föreskrifter Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) kräver att arbetsförhållandena undersöks regelbundet och att riskerna för ohälsa och olycksfall bedöms. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor föreskriver att den som hanterar brandfarliga varor ska vidta de åtgärder och de försiktighetsmått som behövs för att hindra, förebygga och begränsa olyckor och skador på liv, hälsa, miljö eller egendom som kan uppkomma genom brand eller explosion orsakad av varorna. Förordningen (2001:512) om deponering av avfall innehåller i 25 ett krav på att deponigas ska samlas in från deponier som tar emot biologiskt nedbrytbart avfall för deponering 1

10 2 Storskogens avfallsdeponi, Oskarshamns kommun 2.1 Översiktlig verksamhetsbeskrivning Deponin startade Deponering har skett av både industri- och hushållsavfall upphörde deponeringen av hushållsavfall och 2004/2005 upphörde även deponering av slam och latrin. Totalt beräknas att ca ton avfall deponerats på anläggningen sedan 1979: Hushållsavfall ton Industri/grovavfall ton Bygg- och rivnigsavf ton Övrigt avfall ton Slam (i huvudsak rötat) ton Latrin ton Slam har utnyttjats som täckmaterial. Delar av gamla deponin (etapp 1) var under en period planterad med energiskog. Ingen del av deponin är sluttäckt påbörjades sortering av industriavfall på platta, med plockmaskin (metall, trä, plast, deponirest). Brännbart industri- och hushållsavfall levereras efter upphandling till extern förbränningsanläggning (i dagsläget Norrköping, ca ton/år). Deponering inom etapp 1 upphörde 2008, lera har lagts ut på deponins överyta (ca 1 meter) och ca m 3 massor finns i lager för sluttäckning. En avslutad och sluttäckt farligt avfall-cell (ca m 3 ) finns inom området. En ny deponidel (etapp 2) är iordningställd och togs i drift 2009 för deponering av oorganiskt avfall. Lakvatten samlas upp med självfall i deponins ytterkant och leds via två lakvattendiken (östra och södra diket) till ett dammsystem (tre dammar) varav den sista är luftad. Därifrån leds lakvattnet till kommunens avloppsreningsverk. 2.2 Omgivningen Anläggningen är belägen i skogsmark, utan direkta grannar. Närmaste verksamhet utgörs av ett mindre industriområde, med grus- och bergtäktsverksamhet, ca 300 meter norr om deponin. Närmaste bostadshus ligger ca 500 meter väster om deponin. 2.3 Hydrogeologiska förhållanden, berggrund Deponin ligger i ett område med stora inslag av berg i dagen och svallad morän, som är relativt vattengenomsläpplig. Berget är generellt sprickfattigt (granitliknande porfyr). Söder om deponiområdet har via VLF-mätningar tre sprickzoner identifierats. Vid anläggandet av den ursprungliga deponin har vissa höjdpartier sprängts bort. Inerta massor har lagts ut i delar där berget bedömdes ha störst sprickfrekvens. Vattenströmningen ovan berget bedöms ske mot de avskärande dikena i deponins ytterkanter. 2

11 Bedömda jordartsförhållanden i området framgår översiktligt av Figur 1. Figur 1. Översiktlig jordartskarta. 2.4 Gasuttagssystem Ett gasuppsamlingssystem var i drift Oskarshamns Energi har utnyttjat gasen för fjärrvärmeproduktion till ett industriområde, ca 4 km från deponin. Gasbrunnarna stod vid fältbesöket kvar i deponin, i dåligt skick, stängda men med visst läckage p g a korrosion. Vid tidpunkten för fältbesöket pågick planering för etablering av nytt uttagssystem, vilket togs i drift under hösten I samband med etableringen av det nya uttagssystemet för deponigas har samtliga gamla brunnar tagits bort och den gamla gasstationen har rivits. Den enda del av det gamla systemet som behållits är gasfacklan, som renoverats. Några incidenter med koppling till deponigas från anläggningen har inte noteras. 2.5 Myndighetsbeslut av betydelse Hela verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning är prövad av miljödomstolen, senast beslut Sammantaget får kommunen ta emot, sortera, behandla, mellanlagra och deponera nedanstående mängder avfall (bilaga 1 till miljödomstolens beslut ): 3

12 4

13 3 Metodik Riskbedömningen enligt checkliste-metoden görs i ett antal steg enligt följande modell: 1. En brutto-checklista tas fram enligt modellen i bilaga 3 till Avfall Sveriges Rapport D2010:04, 2. Checklistan anpassas till aktuell anläggning (platsspecifik lista), 3. Underlagsinformation samlas in inför fältbesök, 4. En analysgrupp bildas, med erfaren personal från anläggningen och utomstående personer med specialkunskaper om gassäkerhet, 5. Checklistan gås igenom med analysgruppen, 6. Besök i fält, mätningar/indikering av gasläckage och gasförekomst i ledningar, brunnar, byggnader etc, 7. Resultatsammanställning, rapport med rekommendationer. Tillämpningen av arbetsmodellen i projekt Storskogen beskrivs nedan i avsnitten Minnesanteckningar från fältbesöket, se bilaga. 3.1 Anpassning av checklistan Inför fältbesöket samlades tillgängligt material in från kommunen, som underlag för anpassning av checklistan. Platsspecifik checklista för Storskogen, se underbilaga 4 i bilagan. 5

14 3.2 Analysgrupp Analysgruppen utgjordes av dels personal med erfarenhet från nuvarande och tidigare verksamhet vid anläggningen, dels medverkande i projektgruppen: Eva Karlsson Avfallsingenjör, O-hamns kommun Lennart Andersson Driftchef, Storskogens avfallsanläggning Boris Axelsson Storskogens avfallsanläggning Peter Flyhammar Avfall Sverige Magnus Lindsjö Tyréns Eric Rönnols Rönnols Miljökonsult 3.3 Genomgång med analysgruppen Inför fältbesök och mätningar gick gruppen igenom tillgängligt material och information om tidigare verksamhet. Informationen kompletterades med uppgifter från driftpersonal med lång erfarenhet från anläggningen. 6

15 3.4 Utvärdering av underlagsmaterial Efter genomgången med analysgruppen noterades uppgifter med relevans för gassäkerhetsfrågorna, inför kontrollen i fält: Tidigare markanvändning skogsmark, Geologi, jordarter sandig morän, berg i dagen dominerar, Byggnader inga byggnader eller verksamhetsytor ligger på deponin, Brunnar (vatten/värme) saknas inom området, Deponi deponering av hushållsavfall, slam t o m 2004, latrin med dispens 2005 och 2006 (21 resp 2 ton), Celler för oorganiskt avfall från 2009 Ledningar all mediaförsörjning kommer längs infartsvägen, Gasledningar/brunnar finns kvar i deponin, Dränering, lakvattenuppsamling inga bottendräneringar, uppsamling i öppna diken, Närliggande verksamheter saknas, Driftinstruktioner risker med deponigas inte särskilt beaktade, Kommunala planer ingen bebyggelse planeras i anslutning till deponin. 3.5 Fältundersökningar Med den platsspecifika checklistan som underlag genomfördes fältundersökningar. I fält kontrollerades dels okulärt de anläggningsdelar där risk för gasläckage bedömts kunna föreligga, dels genomfördes mätningar med fältinstrument för att detektera/kvantifiera eventuella gasläckage. Resultaten sammanställdes i ett mätprotokoll, se underbilaga 4 till bilaga 1 (Minnesanteckningar från fältbesök). Tidigare gasbrunnar, delvis skadade genoim korossion Grundvattenrör i deponin, i kontakt med gasbildande avfall. 7

16 F d kompressor- och reglersation för deponigas-uppsamling Mätning av ev gasläckage från stängda ledningar in i f d reglerstation för deponigasuttag Slutet utrymme, tidigare inkommande ledningar för deponigas 8

17 Mätning i byggnad, f d deponigasanläggningen. Pumpstation, lakvatten. 9

18 4 Riskbedömning och föreslagna åtgärder Från fältundersökningarna konstateras följande punkter av betydelse för gassäkerheten: Ett antal läckagepunkter har identifierats på gamla deponin (gasbrunnar, gv-rör), Gamla gasinstallationer (ledningar, byggnader) bör tas bort p g a risker för gasansamling, Den gamla deponin är väl separerad från annan verksamhet (sortering, bränsleproduktion, mellanlagring etc), Inget gasläckage identifierat från nya deponin (deponi för oorganiskt avfall), Inga ledningar, förutom gamla gasledningar bedöms riskera att fungera som gasdräner från deponin, Yt- och lakvatten leds bort i öppna diken, vilket gör att risken för gastransport via va-ledningar undviks. De objekt som kan utgöra vissa risker från gassäkerhetssynpunkt har sammanställts i tabellform nedan, tillsammans med förslag till åtgärder. Nr Objekt (se översiktskarta i bilaga 1) Händelse, möjligt scenario Effekt Kommentarer/ rekommenderade åtgärder Tidplan, när bör åtgärden utföras? A1 Gamla gasbrunnar, nr 1-12 Gas tränger upp och kan bilda explosiv blandning tillsammans med inträngande luft i skadade rör. Brand vid gnistbildning Brunnar är skadade och inte längre i drift. Brunnarna bör tas bort och tätning ske som en del i sluttäckningen av deponin. Måttlig risk, åtgärden bör samordnas med etablering av nytt uttagssystem A2 Grundvattenrör 11-1, 11-2, 11-3 Metan i ventilationsluft från rören (8-65%), kan ge explosiv blandning. Brand/explosion vid gnist-bildning Varningsskylt sätts upp. Behov/ möjligheter att ansluta brunnarna till gasuppsamling och ev klassning av brunnarna utreds. Liten risk, åtgärden bör samordnas med etablering av nytt uttagssystem A3 Kopplings-/avvattningsbrunn vid nedlagd kompressorstation Ingen gas uppmätt, men risk för ansamling av gas i slutet utrymme. Kvävning på grund av syre-brist vid arbete i brunnen Varningsskylt, inget ensamarbete, gasmätning före eventuella arbeten i brunnen, utnyttjande av skyddsutrustning Måttlig risk, åtgärden kan samordnas med andra arbeten på deponin Sammantaget bedöms att riskerna från gassäkerhetssynpunkt är små på anläggningen, men att vissas säkerhetshöjande åtgärder enligt tabellen ovan bör genomföras. I samband med etablering av nytt uttagssystem 2011 har de gamla brunnarna tagits bort och ledningarna pluggats (åtgärd A1), grundvattenrören har försetts med täta lock, men inte bedömts kunna anslutas till uttagssystemet (åtgärd A2) och kopplings/avvattningsbrunnen vid gasstationen har tagits bort och ersatts med en ny brunn, med varningsskylt (åtgärd A3). 10

19 5 Slutsatser generellt beträffande arbetsmetoden Projektet visar att checklistemodellen för riskbedömning av avfallsdeponier från gassäkerhetssynpunkt är en arbetsmodell som fungerar väl som en första screening för att lyfta fram osäkerheter och peka på omedelbara åtgärdsbehov. Diskussioner i en analysgrupp bidrar till att höja både kunskapsnivån, teoretiskt och praktiskt, och medvetenheten hos berörd driftpersonal om riskerna med deponigas. Den platsspecifika checklistan som tas fram enligt arbetsmodellen fungerar bra som ett instrument att lyfta frågan om gassäkerhet internt i organisationen. Tänkbara risker kunde identifieras och värderas på en grundläggande nivå genom relativt enkla undersökningar i fält. Gamla glömda synder kan komma upp till ytan genom diskussioner i en analysgrupp med personal med tidigare erfarenheter, vilket kan bidra till kunskapsöverföringen till dagens driftpersonal. Analysen bedöms, trots sin enkelhet, ge ett underlag för riskvärdering och åtgärdsförslag. De standardiserade metoder som använts, t ex att börja arbetet från en generell checklista för att identifiera vilket underlagsmaterial som bör tas fram och vilka fältmätningar som bör göras, gör analysen tids- och kostnadseffektiv. Även den använda modellen för redovisning av resultaten i fältprotokoll och riskvärderingstabeller bedöms fungera väl och kunna effektivisera en första riskvärdering från gassynpunkt av deponier, där dessa frågor tidigare inte hanterats på ett systematiskt sätt. Tillämpning av arbetsmodellen ger även ett underlag för att verksamhets-utövaren ska kunna uppfylla vissa minimikrav enligt gällande lagstiftning beträffande egenkontroll, systematiskt arbetsmiljöarbete, hantering av brandfarliga och explosiva varor samt deponering av avfall. 11

20 Minnesanteckningar Riskbedömning enligt checklistemetoden av Storskogens avfallsdeponi från gassäkerhetssynpunkt Datum 4 maj 2011 Tid Deltagare Eva Karlsson Alm Lennart Andersson Boris Axelsson Peter Flyhammar Magnus Lindsjö Eric Rönnols Avfallsingenjör, O-hamns kommun Driftchef, Storskogens avfallsanläggning Storskogens avfallsanläggning Avfall Sverige Tyréns Rönnols Miljökonsult Ansvarig 1 Presentation av deltagarna Alla presenterade sig kort och förklarade sin respektive roll i verksamheten på Storskogen och i projektet. Lennart har arbetat sedan 1984 på kommunen, från 1989 som arbetsledare på deponin. Boris arbetar på deponin sedan Eva är avfallsingenjör på kommunen sedan 2,5 år. Peter är ansvarig för deponeringsgruppen på Avfall Sverige och ingår i den nya projektgruppen för gassäkerhet inom Avfall Sverige. Magnus arbetar med miljögeoteknik på Tyréns och har tidigare arbetat på NSR och medverkat med mätningar i checklisteprojektet. Eric arbetar numera med avfallsfrågor som egen konsult och är projektledare för testprojektet med checklista för gassäkerhet på Rönnols Miljökonsult Sickla Kanalgata 67 SE Stockholm Sweden Eric Rönnols Civ ing tel (6) eric@ronnols-miljo.com C:\Users\Eric\Dropbox\Oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

21 Storskogen. Ytterligare intressenter var inbjudna till att delta i startmötet, men har inte kunnat komma (David Gårsjö, MSB, Michael Kempi, Örebro (ordförande i Nätverket), Tove Ireblad, Sweco, Sami Serti, Citres). Info från mötet kommer att gå ut även till dem, för möjlighet att lämna synpunkter i projektet. Eric skriver minnesanteckningar. Eric 2 Kort presentation av anläggningen Lennart beskrev anläggningens historik. Deponin startade Deponering har skett av både industri- och hushållsavfall upphörde deponeringen av brännbart avfall och 2006 upphörde även deponering av slam och latrin (21 ton latrin 2005 och 2 ton 2006). Slam har utnyttjats som täckmaterial. Delar av gamla deponin (etapp 1) har planterats med energiskog. Ingen del av deponin är sluttäckt påbörjades sortering av industriavfall på platta, med plockmaskin (metall, trä, plast, deponirest). Brännbart industrioch hushållsavfall levereras till Linköping och/eller Norrköping (ca ton/år). Deponering inom etapp 1 upphörde 2008, lera har lagts ut på deponins överyta (ca 1 meter) och ca m 3 massor finns i lager för sluttäckning. En avslutad och sluttäckt fa-cell (ca m 3 ) finns inom området. Gasuppsamlingssystem har varit i drift , Oskarshamns Energi har utnyttjat gasen för fjärrvärmeproduktion, ledning ca 4 km från deponin till industriområdet där gasen utnyttjas. Brunnarna står kvar i deponin, i dåligt skick, stängda, vissa läcker p g a korrosion. Ny deponidel (etapp 2) är iordningställd och tagen i drift från 2009 för deponering av oorganiskt avfall. Lakvatten samlas upp med självfall i deponins ytterkant och leds via en luftad damm till kommunens ARV. 2 (6) c:\users\eric\dropbox\oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

22 3 Presentation av checkliste-projektet Eric beskrev bakgrunden till pågående projekt. Avfall Sverige har under ca 2 år stött ett projekt för att ta fram bättre kunskap om gasfrågor på deponier, både med tanke på säkerhets- och miljöfrågor. En rapport som beskriver en förenklad metod att göra en första riskbedömning av anläggningar med deponering, med hänsyn till risker sammanhängande med deponigasbildning, färdigställdes 2010 (rapport D2010:04). Som en fortsättning på projektet har Storskogen valts ut som ett testobjekt för tillämpning av modellen. Genomförandet av projektet delfinansieras av Avfall Sverige och Oskarshamns kommun. Arbetsmetodiken är tänkt att tas in i Avfall Sveriges Deponeringshandbok, som för närvarande genomgår en komplett uppdatering. 4 Underlagsmaterial Inför startmötet hade följande underlagsmaterial tillhandahållits av Oskarshamns kommun: - Deldom, tillstånd för fortsatt verksamhet vid Storskogens avfallsanläggning, miljödomstolen, Växjö, Länsstyrelsens yttrande över kommunens ansökan, Modellberäkning, deponigasförekomst, Storskogen, Sweco Deponerade mängder, Storskogen Beräkning av deponigaspotential, Storskogen, Värmekollektor, Översiktsritning, Storskogen, - Flygbilder, Storskogen, 2008 och Jordartskarta, Storskogen - Ritning, gassystem och nivåkurvor, Storskogen - Grundvattenrör, Storskogen, Vatten och Samhällsteknik, (6) c:\users\eric\dropbox\oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

23 - Metanmätning vid deponigasanläggning i Oskarshamn, Vattenfall, Genomgång av checklistan Inför mötet skickades checklistan ut som underlag för en genomgång av aktuella förhållanden och risker på Storskogen. Riskbilden vid en deponi är relaterad till ett antal olika förhållanden: - Markanvändning, historik Innan marken 1979 togs i anspråk som deponi var området skogsmark. Nuvarande markanvändning, se bifogad översiktskarta och flygbild, bilaga 1 och 2. - Geologi, jordarter Växlande geologi, berg i dagen, morän, myrmark och vissa inslag av sandiga sediment, se jordartskarta, bilaga 3. - Byggnader Inga byggnader eller verksamhetsytor ligger på deponin. Allt är byggt på naturlig mark, skiljt från deponin. - Brunnar (vatten, värme) Inga brunnar för vatten- eller värmeförsörjning finns inom området. - Deponi Deponin, etapp 1, startade 1979 och deponering av organiskt avfall upphörde Gasuttag under perioden Nya celler för oorganiskt avfall togs i drift Se vidare punkt 2 ovan. - Ledningar (el, tele, fiber, vatten, avlopp, gas, fjärrvärme m m) All mediaförsörjning sker längs infartsvägen till anläggningen och kommer inte i konflikt med deponin. Gasledning från kompressorstationen borttagen till anläggningens gräns i samband med bygge av lakvattendammar. Utanför anläggningen finns ledningen kvar för framtida behov. Gasledningar i deponin finns kvar från brunnarna ner till reglerstationen (13 separata ledningar). Vissa ur funktion p g a sättning/vattenlås. Nytt gasuttagssystem planeras, efter kapacitetsberäkningar utförda av Sweco och Värmekollektor (numera Biogas 4 (6) c:\users\eric\dropbox\oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

24 Systems). Biogas Systems har fått i uppdrag att bygga ett system baserat på utförd undersökning (beräknad uttagseffekt kw under perioden fram till 2020). - Dräneringar (täckta, öppna, brunnar) Gamla deponin saknar bottendräneringar, lakvatten samlas upp i avskärande diken. Nya deponin har dränlager av grus plus ledningar som ansluter direkt till renvatten- respektive lakvattendike. Inspektionsbrunnar på ledningarna direkt utanför deponin. - Närliggande verksamheter Inga verksamheter i direkt anslutning till avfallsanläggningen, se flygbild, bilaga 2. - Driftinstruktioner, hur beaktas risker? Risker med deponigas inte särskilt beaktade i driftinstruktionerna. - Sluttäckningsplaner Plan inlämnad till tillsynsmyndigheten, prel tidplan för sluttäckning t o m Kommunala planer för bebyggelse Inga planer finns på bebyggelse i anslutning till deponiområdet Lunch på folkhögskolan 5 Fältundersökningar Med genomgången av checklistan som underlag kontrollerades identifierade, potentiella riskobjekt i fält. Mätning av metanhalt för bedömning av pågående läckage och explosionsrisker. Se bifogat fältprotokoll, bilaga 4. 6 Slutmöte, summering av dagen Efter fältundersökningarna konstaterades att ett antal läckagepunkter identifierats (i huvudsak skadade, gamla gasbrunnar, gv-rör och diffusa läckage i slänter). I övrigt bedömdes att deponins läge i förhållande till annan verksamhet (på och utanför anläggningen) gör att riskerna från gassäkerhetssynpunkt är relativt små. Förutom de gamla gasledningarna identifierades inga ledningsstråk som skulle kunna fungera som gasdräner från upplaget. 5 (6) c:\users\eric\dropbox\oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

25 Befintliga lakvattenledningar konstaterades inte vara gasförande. Inte heller i pumphuset, dit lakvattenledningarna leds, noterades någon gasförekomst. Nuvarande gasbrunnar och ledningar bör tas bort eller proppas för att undvika läckage i samband med tilltagande korrosion. Även provtagningsrör som inte används bör ses över för en bedömning av om de behövs eller ska tas bort i samband med att nytt gasuttagssystem etableras. Planerat nytt gasuttagssystem viktigt för att minska riskerna för styrda gasläckage i samband med att deponin sluttäcks. Det konstaterades att checklistemetoden för riskanalys fungerar bra som en inledning till gassäkerhetsarbete på deponier där dessa frågor inte varit i fokus tidigare. Även om inga allvarliga risker identifieras innebär genomgången att riskfrågor kommer upp till diskussion med berörd personal, vilket ökar den allmänna riskmedvetenheten. 7 Tidplan för fortsättningen Eric skickar ut minnesanteckningar från mötet, som underlag för det fortsatta arbetet. En rapport planeras att färdigställas senast under augusti och presenteras på Nätverkets planerade temadag den 19 oktober i Örebro. Eric Antecknat av Eric Rönnols Bilagor: 1. Översiktskarta, Storskogens avfallsanläggning 2. Flygfoto 2010, Storskogen avfallsanläggning 3. Schematisk jordartskarta, Storskogens avfallsanläggning 4. Fältprotokoll, undersökningar, gassäkerhet, Storskogen, Bilder från fältmätningar, (6) c:\users\eric\dropbox\oskarshamn\minnesanteckningar rev, doc

26

27

28

29 Fältprotokoll BILAGA 4 Undersökningar, gassäkerhet, Storskogen, Oskarshamn Datum: Deltagare: Eva Karlsson Alm Oskarshamns kommun Lennart Andersson Oskarshamns kommun Boris Axelsson Oskarshamns kommun Magnus Lindsjö Tyréns Peter Flyhammar Avfall Sverige Eric Rönnols Rönnols Miljökonsult Instrument: Typ av kontrollpunkt Typ av kontroll Nr, se karta Mätresultat, läckagesökning Kommentarer Deponiytan, slänter Kontroll av brister i deponitäckning, sprickor, gropar, läckagepunkter, 1,2 Mätning på kala fläckar i slänten, ingen mätbara emission av metan. Ingen del av deponin sluttäckt. Plan inlämnad till mhn. Beräknad tid för avslutning till Gamla gasbrunnar, 13 stycken Täthet, sättningar, vattenlås etc. Flera brunnar kraftigt korroderade, vissa brunnar lutar p g a sättningar. Rör 1 Rör 2 Inga detekterbara gasmängder Inga detekterbara gasmängder Röret ej skadat Rör 3 10 % metan Locket trasigt Rör 4 Inga detekterbara gasmängder Lutande rör Rör 6 54 % metan Mätt i rosthål, in i brunnen Rör 7 9 % metan Sönderrostat rör Rör 9 3 % i toppen, ej detekt i marknivå Rör 12 1 % metan Röret skadat 1

30 Typ av kontrollpunkt Typ av kontroll Nr, se karta Mätresultat, läckagesökning Kommentarer Grundvattenr ör Stålrör, 2 med lock GV % metan Svavelväte. Lukt, röret placerat i område med i huvudsak industriavfall GV % metan Placerat i område med i huvudsak hush avfall Gv11-3 8,5 % metan Placerat i område med i huvudsak hush avfall Uppsamlingsledningar för gas, Inte aktuellt för mätning Inga ledningar åtkomliga för kontroll, inga brunnar före reglerstationen Gamla reglerstationen Mätning i anslutningar till deponigassystemet via 13 ventiler Reg Ingen detekterbar gas vid kontroll på ledningarna före ventil Reglerstationen ur drift sedan länge, ventiler till ledningarna stängda. Rummet öppet/ventilerat Ingen gas i själva rummet.. Gamla kompressorstationen Kontroll av gasförekomst i byggnad Komp Ingen detekterbar gas Avvattningsbrunnar på gasuttagssystemet, före reglerstn Mätning i kopplingsbrunnen, under metallock (diameter ca 2 m. Avv br Ingen detekterbar gas Aktiva lakvattenledningar, nya deponin Gastransport med vattnet? Finns gas-vattenlås på ledningarna? Etapp 2, rent vatten Etapp 2, lakvatten Ingen detekterbar gas Ingen detekterbar gas Från ytor utan deponerat avfall, ej vattenlås Från ytor med deponi av oorganiskt avfall, ej vattenlås 2

31 Typ av kontrollpunkt Typ av kontroll Nr, se karta Mätresultat, läckagesökning Kommentarer Lakvattenuppsamling, etapp 1 Öppna diken Etapp 1 Inte aktuellt för mätning Lakv leds via öppna, avsärande diken med självfall till damm. Diket fungerar avskärande för ev gastransport i mark Brunnar Samlas gas i brunnen? - Inte aktuellt för mätning Inga lakv brunnar på systemet. fa Ingen detekterbar gas Dränbrunn i fadeponin Brunnar, ledningar som tagits ur drift Ska anläggningarna finnas kvar eller tas bort för att eliminera en risk? - Inte aktuellt för mätning Färskvattenledning ovan mark, för dammbekämpning - Inte aktuellt för mätning Lakvattenledning för bevattning, borttagen El-, tele- och va-ledningar till och från anläggningen Ev kopplings- och anslutningsbrunnar med möjlig kontakt mot deponin - Inte aktuellt för mätning All mediaförsörjning (el, tele, vatten, spillvatten) kommer längs infartsvägen, passerar inte deponin Byggnader i anslutning till deponin, Pumphus för lakvatten och f d regler- och kompressorstation enda byggnaderna med kontakt mot deponin via mark eller ledningar Pump hus kompr Ingen detekterbar gas Ingen detekterbar gas Pumphus, lakvatten Kompressorstation 3

32 Typ av kontrollpunkt Typ av kontroll Nr, se karta Mätresultat, läckagesökning Kommentarer Migration i mark Riskbedömning från jordartskarta och bef bebyggelse - Inte aktuellt för mätning Risk för migration av gas mot byggnader bedöms som liten med hänsyn till både jordarter, byggnaders läge och avskärande lakvattendiken Övrigt? Gaslukt noterades på deponin, inte inom övriga delar av anläggningen Antecknat av Eric Rönnols 4

33 BILAGA 5 Storskogens avfallsanläggning, Oskarshamns kommun Fältmätningar, gassäkerhet Infart till anläggningen, vågstation Deponislänt, med inslag av vegetationsfria värmefläckar (indikation på gasläckage) 1

34 Deponigassystem från 1990, taget ur drift Ventilhus, avvattningsbrunn, kompressor, kontrollbyggnad (gamla deponigasanläggningen) 2

35 Mätning av ev gas i uppsamlingsledningarna fölr deponigasen. Låga/inga halter uppmätta. Mätning av gas i brunn, inkommande gasledningar Ingen mätbar metanhalt i byggnaden 3

36 Kompressor uppställds utomhus, ledningar bortkopplade, inga mätbara metanhalter Pumpstation, lakvaten, inga mätbara halter metan Gasbrunn nr 1 Gasbrunn nr 3 4

37 Gasbrunn nr 7, kraftiga rostskador, läckage av deponigas konstateras Gasbrunn 4, inget detekterbart läckage GV11-3, grundvattenrör 5

38 Mätning rör 6, ev korrosionsskada i marknivå. Gasbrunnn nr 9. Inget mätbart läckage 6

39 Brunn 12, skadad, Spår av gas Nya deponin, första depni icellen i drift sedan

40 Mätning i brunn på lakvattendrän, nya deponin, ingen mätbar halt metan Omlastnings- och sorteringsplatta, på naturlig mark. Byggd utanför område med avfall. 8

41

42

43 Rapporter från Avfall sverige 2012 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2012:01 Avfallsavgifter Insamling och behandling av hushållsavfall - former och utförande U2012:01 Bestämning av andel fossilt kol i avfall som förbränns i Sverige U2012:03 Fosforfällor. Fosforfiltermaterial - ett hushållsavfall U2012:04 Internationellt intresse för svenska avfallslösningar U2012:05 Determination of the fossil carbon content in combustible municipal solid waste in Sweden U2012:06 HCS Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Steg 1 U2012:07 Biogas from lignocellulosic biomass U2012:08 Viktbaserad avfallstaxa. Vart tar avfallet vägen? U2012:09 Handbok i kommunal avfallsplanering. Vägledning för ett framgångsrikt arbete U2012:10 Avfallsförebyggande i praktiken. en guide till hur kommuner kan arbeta med återbruk. Underlagsrapport U2012:11 Extraktion av metaller från flygaska med hjälp av elektrokemiska metoder U2012:12 Kartläggning av vittrings- och korrosionsproblem vid hantering av matavfall. Etapp III Verifiering av metodik U2012:13 Integration via miljöarbete U2012:14 Karaktärisering av deponier samt detektering av deponigas med geofysiska metoder malaga-projektet Fas 2, Steg 1 4 U2012:15 Sammanställning av mätningar inom Frivilligt åtagande U2012:16 hjälpmedel för rapportering av levererad hållbar biogas enligt Hållbarhetskriterierna avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling B2012:01 Ökad koncentration av växtnäring i biogödsel B2012:02 Verktyg för att säkerställa lågt kadmiuminnehåll i bio-gödsel B2012:03 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering D2012:01 Mätning av sättningar i deponier. En kartläggning av nuvarande och framtida metoder D2012:02 Avfall Sveriges Deponihandbok reviderad Handbok för deponering som en del av modern avfallshantering D2012:03 Resurseffektiv lakvattenbehandling D2012:04 Lakvattendetektion med hjälp av katjonsbyte. Fallstudie av Flishults avfallsanläggning i Vetlanda kommun D2012:05 Gassäkerhet på deponier. Riskbedömning enligt checklistemodellen Fallstudie Storskogen, Oskarshamns kommun AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2012:01 Primärenergi i avfall och restvärme F2012:02 Ackumulering av metaller i vegetation på geotekniska askkonstruktioner F2012:03 Kapacitetsutredning Tillgång och efterfrågan på avfallsbehandling till år 2020 F2012:04 Assessment of increased trade of combustible waste in the European Union F2012:05 Strategier för att hantera tryckimpregnerat virke som bränsle baserat på flödet av koppar, krom och arsenik F2012:06 Mätning av fossilandel i rökgas

44 Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling D2012:05 ISSN Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, Malmö info@avfallsverige.se