Hyttgatan 18, Integrationsenhetens konferensrum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hyttgatan 18, Integrationsenhetens konferensrum"

Transkript

1 Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) Tid tisdag kl. 13:30 17:00 Plats Hyttgatan 18, Integrationsenhetens konferensrum Tid för justering Majoritetsgruppen samlas i konferensrummet hos Integrationsenheten kl , övriga ledamöter samlas i konferensrummet hos kl för genomgång av ärenden. Anmäl förhinder till nämndsekreterare Torbjörn Kvist, tel eller via mail, torbjorn.kvist@sandviken.se. Ersättare som planerar att delta i sammanträdet utan att vara kallad till tjänstgöring ska anmäla detta, även ordinarie ledamöter ska meddela vid förhinder. Dock utgår inte förrättningsarvode för ersättare som inte är kallade. Reseersättning och förlorad arbetsförtjänst utgår alltid. Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Sammanträdets öppnande Lars Karlsson 2. Godkännande av dagordning Lars Karlsson 3. Val av justerare Lars Karlsson 4. Strategier AN2016/4 5. Månadsuppföljning ekonomi, januari - december Budget och planeringsprocess/balanserad styrning Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun AN2016/6 AN2016/1 Lena Åsbrink Anna-Karin Markström 8. Traineejobb inom omvårdnad AN2016/2 9. Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete AN2015/ Delegationsärenden Lars Karlsson 11. Rapporter och skrivelser AN2015/72 Page 1 of 187

2 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) Mona Davik Ordförande Torbjörn Kvist Sekreterare Page 2 of 187

3 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) Innehållsförteckning 1. Sammanträdets öppnande Godkännande av dagordning Val av justerare Strategier Månadsuppföljning ekonomi, januari - december Budget och planeringsprocess/balanserad styrning Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun Traineejobb inom omvårdnad Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete Delegationsärenden Rapporter och skrivelser...14 Page 3 of 187

4 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) 1. Sammanträdets öppnande Sammanfattning av ärendet Arbetslivsnämndens ordförande förklarar sammanträdet öppnat. Page 4 of 187

5 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) 2. Godkännande av dagordning Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna dagordningen. Page 5 of 187

6 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) 3. Val av justerare Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: utse Morgan Hanning (S) till justerare Page 6 of 187

7 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2016/4 4. Strategier Sammanfattning av ärendet Aktuell information från Förvaltningschefen. Arbetslivsnämndens årsrapport om arbetsmarknad, näringsliv och studier. Underlag ÅrsrapportSammanfattningrevver2.pdf dnr: AN2016/4 Årsrapport2015LJArbetsliv.pdf dnr: AN2016/ Page 7 of 187

8 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) 5. Månadsuppföljning ekonomi, januari - december 2015 Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: 1. godkänna informationen och redovisningen 2. överlämna informationen och redovisningen till Kommunstyrelsen Sammanfattning av ärendet Ekonomisk uppföljning Arbetslivsnämnden januari - december Beslutsunderlag Uppföljning skickas med e-post innan nämndsmötet. Page 8 of 187

9 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2016/6 6. Budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017 Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna budget och planeringsprocess/balanserad styrning 2017 Sammanfattning av ärendet Sammanfattning och beskrivning av Arbetslivsnämndens planeringsprocess/balanserad styrning Beslutsunderlag Budget och planeringsprocess 2017 Arbetslivsnämnden pdf dnr: AN2016/6 Page 9 of 187

10 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2016/1 7. Remiss bostadsförsörjningsprogram Sandvikens kommun Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: 1. godkänna och överlämna remissvaret till kommunstyrelsen samt att 2. förklara paragrafen omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Arbetslivsnämnden har på remiss från Kommunstyrelsen erhållit förslag på bostadsförsörjningsprogram med sista svarsdatum den 28 januari Beslutsunderlag Remissvar från AN Bostadsförsörjningsprogram pdf dnr: AN2016/1 Bostadsförsörjningsprogram pdf dnr: AN2016/1 Page 10 of 187

11 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2016/2 8. Traineejobb inom omvårdnad Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: garantera Trainee-eleverna möjlighet att läsa kurser motsvarande 1250 poäng på omvårdnadsutbildningen under tiden 2016 och Sammanfattning av ärendet Våren 2016 planerar i samarbete med Arbetsförmedlingen och Omsorgsförvaltningen att erbjuda 15 ungdomar Traineejobb. Tanken är att Omsorgsförvaltningen anställer dem som Trainee under 1 år med ev. förlängning på1 år. Kommunen erhåller statsbidrag under 2016 men det finns en osäkerhet om regeringen kommer att bevilja statsbidrag för Förordningen gällande Tranieeplatser kräver att 50 % av tiden ska vara studier. Trainee-eleverna kommer att studera omvårdnadskurser på CVL på halv studietakt dvs. 20 h/ vecka. Det innebär att de endast hinner läsa 600 poäng av totalt 1500 poäng under Om de även tillåts studera under 2017 kan de uppnå 1250 poäng av en komplett utbildning till undersköterska. Därefter rekommenderas eleverna att söka resterande 250 poäng eller om Omsorgsförvaltningen ser möjlighet att göra ett anställningsavtal under förutsättning att de t.ex. slutför utbildningen. Om eleverna läser hela utbildningen dvs poäng så kommer de även att få ett diplom från Vård och omsorgscollege som är ett krav för tillsvidareanställning inom Omsorgsförvaltningen. Att de ungdomar som får Traineejobb inom omvårdnad ska erbjudas omvårdnadsutbildning på två år. Begäran om garanti hos att de erbjuds möjlighet att läsa utbildningen under två år även om staten inte beviljar statsbidrag för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse2 till nämnd - Trainee 2016.pdf dnr: AN2016/2 LOK trainee2.pdf dnr: AN2016/2 Page 11 of 187

12 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2015/52 9. Svar på revisionsrapport granskning av kommunens integrationsarbete Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna svaret på revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Sammanfattning av ärendet PwC har på kommunrevisionens uppdrag genomfört en granskning avseende kommunens integrationsarbete. Arbetslivsnämnden har anmodats att kommentera granskningsrapporten och de förbättringsområden/brister som påtalas i revisionsrapporten. Beslutsunderlag Svar till PWC ang Integration.pdf dnr: AN2015/52 Page 12 of 187

13 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) 10. Delegationsärenden Förslag till beslut Beredningen föreslår Arbetslivsnämndens ledamöter att: godkänna redovisningen av delegationsbesluten. Sammanfattning av ärendet Se delegationspärm hos nämndsekreteraren. Anställningsavtal Nya avtal Antagningsutskott Internkontroll ASG protokoll Inkomna synpunkter Nytt protokoll Ny synpunkt Tillbud och arbetsskador Hot och våld Rådet för folkhälsa och trygghet Yrkeshögskolan - protokoll ledningsgruppen Page 13 of 187

14 Sandvikens kommun Kallelse Arbetslivsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida AN2016/ (14) AN2015/ Rapporter och skrivelser Sammanfattning av ärendet Förvaltningschef vill ha Arbetslivsnämnden uppdrag att tillskriva Övervakningskommittén om hur beslutsgången gick till vid avslag av EU-projekt. Statistik sjukfrånvaro Underlag FÖRVALTNING2015SJUKFRV.pdf dnr: AN2015/72 Page 14 of 187

15 Årsrapport 96 sidor analys och jämförelser Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015 Page 15 of 187

16 Innehåll Sid FÖRORD 3 1. ANTAL ARBETSTILLFÄLLEN ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE BOENDE I SANDVIKEN FÖRETAGANDET STUDIEDELTAGANDET UTBILDNINGSNIVÅN LEDIGA JOBB OCH ARBETSLÖSHET DEN NÄRMASTE FRAMTIDEN SLUTSATSER Page 16 of 187

17 Förord Denna årsrapport beskriver utvecklingen inom Sandvikens arbetsmarknad och näringsliv, baserat på den senaste statistiken. När det gäller förvärvsarbetande och pendling samt studiedeltagande och utbildningsnivå kommer statistiken med ett års fördröjning, d v s de aktuella siffrorna gäller år 2014 (Källa:SCB). Övrig statistik som gäller företagande (Källa: Bolagsverket) och sysselsättning per län (Källa: SCB) samt arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen) är från i år 2015, 3:e kvartalet 2015 samt november månad respektive vecka 52 i år Beskrivningen av den närmaste framtiden bygger på Konjunkturinstitutets senaste lägesrapport och prognoser från december Årsrapporten utgör underlag till en läges- och utvecklingsbeskrivning som kan användas till att bättre förstå var Sandviken befinner sig och hur kommunen hamnat i nuvarande situation, och skulle därmed också kunna vara utgångspunkten för en diskussion om var Sandviken vill befinna sig i framtiden Sandviken, med sin starka tyngdpunkt inom industrin, är en av de kommuner i landet som är mest beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Den senast stora brytpunkten i utvecklingen av Sandvikens arbetsmarknad kom med finanskrisen 2008, och den därpå följande eurokrisen Därför relaterar många av jämförelserna i denna årsrapport till utvecklingen sedan När det gäller utvecklingen av antalet jobb och förvärvsarbetande är rapportens fokus även utvecklingen under 2014 jämfört med året innan. Föreliggande årsrapport är även ett svar på Skolinspektionens efterfrågan på en analys vad gäller behovet av vuxenutbildning i Sandvikens kommun. Sandviken i december 2015 Förv chef 3 Page 17 of 187

18 1. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) Utvecklingen av antalet arbetstillfällen i Sandviken Sysselsättningsstatistiken mäter såväl förvärvsarbetande dagbefolkning som nattbefolkning i Sandviken. Förvärvsarbetande dagbefolkning kan sägas mäta antalet arbetstillfällen som finns i kommunen medan förvärvsarbetande nattbefolkning beskriver hur Sandvikenbornas sysselsättning fördelar sig. Utvecklingen av antalet arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken mellan åren , och i jämförelse med omvärlden, ser ut som följer fördelat på olika näringsgrenar (SNI 2007): Jord- och skogsbruk Sedan 2008 är det Jord- och skogsbrukssektorn i Sandviken som utvecklats starkast av samtliga näringsgrenar i kommunen, framförallt procentuellt, men även i absoluta tal. Mellan 2008 och 2014 ökade antalet jobb med hela +62% inom denna sektor i Sandviken. Detta är en mycket större ökning än i Gästrikland eller Gävleborg och i landet som helhet, där ökningarna uppgår till mellan +35% och +40%. Inom jord- och skogsbrukssektorn återfinns bland annat lokal livsmedelsproduktion och grönsaksodling samt hästuppfödning-/skötsel. Tillverkningsindustrin Tillverkningsindustrin är Sandvikens största sysselsättningssektor med 40% av jobben i kommunen. Även om Sandviken förlorat -9% av industrijobben sedan 2008 så är detta en hälften så stor minskning som i Gästrikland, Gävleborg och i riket som helhet. I landet som helhet har drygt industrijobb försvunnit sedan år I Sandviken uppgår minskningen till -689 industrijobb, och i Gävleborg har jobb försvunnit inom tillverkningsindustrin. Däremot ökade tillverkningsjobben i Sandviken under 2014 med +0,5%, till skillnad från i arbetsmarknadsregionen och landet som helhet som upplevde en årlig minskning på mellan -1,5% och -3% inom denna näringsgren. 4 Page 18 of 187

19 Energiförsörjning och miljöverksamhet Energi- och miljösektorn i Sandviken har varit i stort sett oförändrad sysselsättningsmässigt under de senaste 7 åren. Omvärlden har som helhet haft en betydligt mer positiv utveckling av denna sektor under denna period. Byggverksamhet Sandviken har tappat arbetstillfällen inom byggsektorn sedan 2008, och det stora tappet kom under 2014 med -5%. I regionen har antalet byggjobb ökat under denna period, och i riket som helhet uppgår ökningen till hela +10%. Handel Inom handeln har Sandviken tappat -14% av jobben sedan 2008, men under 2014 ökade jobben med +5% eller 52 nya jobb netto. Detta var en klart bättre sysselsättningsutveckling under år 2014 för handeln i Sandviken jämfört med Gästrikland och länet samt riket som helhet (+-0%, -0,25% respektive +0,5%). Handeln är Sandvikens fjärde största sysselsättningssektor med 7% av jobben i kommunen. Transport och magasinering Sysselsättningsförändringarna inom transportsektorn i Sandviken har varit relativt små som helhet under perioden. Toppnoteringarna sysselsättningsmässigt återfinns under 2011 och 2012, bl a kopplat till större infrastrukturinvesteringar i kommunen. Hotell- och restaurangverksamhet Hotell- och restaurangnäringen i Sandviken har tappat vart femte jobb (-20%) sedan 2008, även om det skett en viss återhämtning sedan bottenåren 2011 och Inom detta branschområde skiljer sig Sandviken kraftigt från regionen och landet som helhet, där denna näring ökat med mellan +13,5% och +25%. För Sandviken har omfattningen och förläggningen av affärsresandet och näringslivets representation en mycket stor betydelse för utvecklingen inom denna näringsgren. 5 Page 19 of 187

20 Information och kommunikation Informations- och kommunikationssektorn i Sandviken har tappat påtagligt under perioden och särskilt under 2014 (-32%), efter en rejäl ökning sedan 2010 och toppåret Inom arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet noteras också minskningar inom denna näringsgren, medan riket som helhet upplevt en ökning. Finans- och försäkringsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet är den näringsgren i Sandviken som procentuellt tappat mest jobb av samtliga näringsgrenar i kommunen sedan år Även i arbetsmarknadsregionen och länet som helhet har antalet jobb i denna sektor minskat under perioden, om än inte lika mycket. I riket som helhet har finans- och försäkringssektorn ökat något. Fastighetsverksamhet Sysselsättningen inom fastighetsverksamheten i Sandviken har förändrats mycket lite under perioden, till skillnad från arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet där denna sektor ökat mellan +13% och +25%. Företagstjänster Företagstjänster, som sysselsättningsmässigt är Sandvikens femte största näringsgren, har tappat -141 (-12%) arbetstillfällen sedan Det är betydligt mer än i regionen i övrigt, och i landet som helhet har denna sektor ökat med +13%. Offentlig förvaltning Antalet jobb inom offentlig förvaltning i Sandviken har minskat med hela -28% sedan 2008, och utgjorde år 2014 endast 3,5% av samtliga arbetstillfällen i kommunen. I regionen och i landet som helhet har denna sektor ökat med mellan +12% och +15% under samma period. 6 Page 20 of 187

21 Utbildning Utbildningssektorn i Sandviken, som sysselsättningsmässigt är den tredje största näringsgrenen i kommunen med 8,8%, har minskat med -3% sedan Under 2014 ökade emellertid denna sektor med +2% vilket var en större årlig ökning än i regionen och i landet som helhet. Vård- och omsorg samt sociala tjänster Vård- och omsorgssektorn samt sociala tjänster är sysselsättningsmässigt Sandvikens näst största näringsgren, med 14,5% av jobben. Sysselsättningsmässigt har denna sektor, till skillnad från regionen och riket som helhet, emellertid varit i det närmaste oförändrad (-0,4%) i Sandviken under perioden Även om det skett en klar ökning (+156 fler jobb och +7%) sedan bottenåret Under 2014 tillkom netto +66 nya jobb inom denna sektor i Sandviken, vilket var en ökning med +3% som också var bättre än i regionen och riket som helhet. Kulturella och personliga tjänster m m Kulturella och personliga tjänster innehåller bland annat sport- och tävlingsverksamhet samt fritids- och kulturella tjänster liksom hår- och skönhetsvård samt hushållsnära tjänster. I Sandviken har denna sektor ökat med hela 134 jobb eller +26% under perioden. Detta är en betydligt större sysselsättningsökning inom denna näringsgren än i regionen som helhet, och dubbelt så stor ökning än i riket som helhet. Samtliga näringsgrenar totalt Sandviken har, liksom regionen i övrigt, tappat arbetstillfällen sedan finanskrisens år För Sandviken uppgår minskningen till färre arbetstillfällen eller -6,5% år 2014 jämfört med år I arbetsmarknadsregionen uppgår denna minskning till -1% och i länet till -0,2%. För riket som helhet har antalet arbetstillfällen ökat med +5,5% under perioden. Under år 2014 ökade emellertid antalet jobb i Sandviken netto med +55 eller +0,3%, vilket är bättre än för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. 7 Page 21 of 187

22 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter näringsgren SNI 2007 och år Hela Riket A jordbruk, skogsbruk och fiske , , , , , , ,00 B+C tillverkning och utvinning , , , , , , ,00 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet , , , , , , ,00 F byggverksamhet , , , , , , ,00 G handel , , , , , , ,00 H transport och magasinering , , , , , , ,00 I hotell- och restaurangverksamhet , , , , , , ,00 J information och kommunikation , , , , , , ,00 K finans- och försäkringsverksamhet , , , , , , ,00 L fastighetsverksamhet , , , , , , ,00 M+N företagstjänster , , , , , , ,00 O offentlig förvaltning och försvar , , , , , , ,00 P utbildning , , , , , , ,00 Q vård och omsorg; sociala tjänster , , , , , , ,00 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m , , , , , , ,00 00 okänd verksamhet , , , , , , ,00 TOTALT , , , , , , ,00 jmf-08 % jmf-13 % ,00 35,34-343,00-0, ,00-15, ,00-1, ,00 9, ,00 2, ,00 9, ,00 1, ,00 3, ,00 0, ,00-1, ,00-0, ,00 24, ,00 1, ,00 5, ,00 1,18 555,00 0,61 662,00 0, ,00 12,70 487,00 0, ,00 13, ,00 1, ,00 11, ,00 1, ,00 8, ,00 1, ,00 8, ,00 2, ,00 12, ,00 0, ,00 6,03 811,00 1, ,00 5, ,00 0,80 8 Page 22 of 187

23 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Gävleborgs län A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet jmf-08 % jmf-13 % 1 263,00 39,58 70,00 1, ,00-18,10-640,00-3,00 61,00 4,12 30,00 1,99 570,00 5,87-68,00-0,66-346,00-2,88-29,00-0,25-109,00-1,85-193,00-3,22 567,00 16,03 22,00 0,54-15,00-0,67-125,00-5,29-97,00-8,35 21,00 2,01 345,00 18,78 38,00 1,77-485,00-4,37 4,00 0, ,00 14,66 182,00 2,31-95,00-0,76 130,00 1,06 839,00 3,77 319,00 1,40 412,00 8,49 103,00 1,99 395,00 22,22-26,00-1,18-230,00-0,18-162,00-0,13 9 Page 23 of 187

24 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år A-56 Gävle/Sandvikens A-region (Gästrikland) A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet jmf-08 % jmf-13 % 488,00 38,10 131,00 8, ,00-18,90-295,00-1,99 52,00 5,98 51,00 5,86 102,00 1,69-150,00-2,38-180,00-2,48 0,00 0,00 134,00 3,57-92,00-2,31 315,00 13,55 3,00 0,11-12,00-0,89-96,00-6,74-128,00-16,26 9,00 1,38 299,00 24,94 25,00 1,70-236,00-3,16 281,00 4,04 703,00 13,81 4,00 0,07 204,00 2,65 95,00 1,22 613,00 4,75 98,00 0,73 284,00 9,13 41,00 1,22-119,00-11,05 17,00 1,81-860,00-1,07 122,00 0,15 10 Page 24 of 187

25 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Sandvikens kommun A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet jmf-08 % jmf-13 % 166,00 61,94 6,00 1,40-689,00-9,02 33,00 0,48-1,00-0,62 1,00 0,63-39,00-4,14-47,00-4,94-193,00-14,15 52,00 4,65-5,00-1,17 3,00 0,72-104,00-20,12-4,00-0,96-17,00-14,29-48,00-32,00-32,00-32,65-2,00-2,94 4,00 1,86-5,00-2,23-141,00-12,27-16,00-1,56-234,00-27,96-12,00-1,95-46,00-2,93 28,00 1,87-10,00-0,40 66,00 2,71 134,00 26,12 20,00 3,19 9,00 6,43-20,00-11, ,00-6,49 55,00 0,32 11 Page 25 of 187

26 Utvecklingen av antalet jobb (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken jämfört med Gävle Sandviken och Gävle tillhör samma arbetsmarknads- utbildnings- och pendlingsregion, och utvecklingen inom respektive näringsliv och arbetsmarknad påverkar varandra i mycket stor utsträckning. I flera avseenden kompletterar dessutom kommunernas arbetsmarknad varandra. Sedan 2008 har jord- och skogsbrukssektorerna ökat med +62% i Sandviken och med +37% i Gävle, men räknat i antal har antalet jobb växt lika mycket i de båda kommunerna med +167 i Gävle och +166 i Sandviken. En av de största skillnaderna i sysselsättningsutveckling mellan kommunerna återfinns inom tillverkningsindustrin. I Gävle har antalet jobb inom industrin minskat med hela -34% eller arbetstillfällen sedan år I Sandviken uppgår motsvarande minskning till -9% eller -689 arbetstillfällen under samma period. År 2014 fanns industrijobb i Gävle, att jämföra med jobb inom tillverkning i Sandviken. Av det totala antalet arbetstillfällen i Gävle utgjorde industrijobben enbart 7,5%, att jämföra med 40% i Sandviken. Däremot är det många Gävlebor som arbetar inom industrin i Sandviken, vilket bl a framgår av pendlingsstatistiken. Byggjobben står för en betydligt större andel av arbetsmarknaden i Gävle än i Sandviken, med 8,7% jämfört med 5,2%. Även om Gävle inte tappat arbetstillfällen inom handeln i jämförelse med 2008, så har det varit en klar minskning sedan toppåret Och under 2014 minskade antalet arbetstillfällen inom handeln i Gävle med -75 jobb (-1,5%) medan de ökade i Sandviken med +52 arbetstillfällen (+4,6%). En annan näringsgren där det skiljer sig stort mellan kommunerna är hotell- och restaurangnäringen. Under 7- årsperioden har det tillkommit +344 (+21,5%) jobb inom denna sektor i Gävle samtidigt som det försvunnit -104 (-20,2%) arbetstillfällen i Sandviken. 12 Page 26 of 187

27 Även företagstjänster är en näringsgren med stor skillnad i utveckling mellan Sandviken och Gävle. Samtidigt som det försvunnit -141 (-12,3%) arbetstillfällen i Sandviken har dessa ökat med +211 (+4,1%) i Gävle. Enbart under 2014 ökade antalet förvärvsarbetande (dagbefolkning) inom denna näringsgren med +380 i Gävle. Företagstjänster står för 11,5% av samtliga arbetstillfällen i Gävle, att jämföra med 5,8% i Sandviken. Offentlig förvaltning och försvar är ytterligare en näringsgren med både stor skillnad i utveckling och betydelse på arbetsmarknaden mellan de båda kommunerna. I Sandviken har antalet arbetstillfällen minskat med -234 (-28,0%) under perioden samtidigt som de ökat med +855 (+22,6%) i Gävle. Näringsgrenen står för 3,5% av samtliga jobb i Sandviken och för 10,0% av jobben i Gävle. Även om utbildningssektorn ökat under perioden, och har något större andel av arbetsmarknaden i Gävle, så var den årliga ökningen inom näringsgrenen något större under 2014 i Sandviken än i Gävle. Motsvarande förhållande och utveckling som för utbildning gäller även för vård- och omsorg samt sociala tjänster, där Sandviken haft en mer positiv sysselsättningsökning det senaste året jämfört med Gävle. Inom kulturella och personliga tjänster m m har både Sandviken och Gävle haft en positiv sysselsättningsutveckling (+134 respektive +115 arbetstillfällen), men procentuellt har den varit betydligt större i Sandviken (+26,1%) jämfört med Gävle (+5,9%). 13 Page 27 of 187

28 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Gävle kommun A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m okänd verksamhet jmf-08 % jmf-13 % 167,00 36,87 147,00 31, ,00-34,36-288,00-7,61 98,00 18,42 49,00 8,43 99,00 2,53-54,00-1,33 60,00 1,27-75,00-1,55 117,00 4,40-69,00-2,43 344,00 21,45 12,00 0,62 74,00 6,79-40,00-3,32-43,00-7,53 15,00 2,92 284,00 39,55 32,00 3,30 211,00 4,14 380,00 7,71 855,00 22,64 43,00 0,94 408,00 9,42 64,00 1,37 354,00 4,59-111,00-1,36 115,00 5,95 36,00 1,79-127,00-22,01 28,00 6, ,00 2,64 169,00 0,37 14 Page 28 of 187

29 2. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (förvärvsarbetande nattbefolkning) Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) utvecklades bättre än antalet jobb i kommunen Antalet förvärvsarbetande dagbefolkning (enligt beskrivningen ovan) beskriver i princip fördelningen av antalet arbetstillfällen i kommunen. Fördelningen av förvärvsarbetande nattbefolkning beskriver hur och var de boende i Sandviken arbetar. Det mest utmärkande för de förvärvsarbetande som bor i Sandviken är följande: År 1990 fanns fler förvärvsarbetande boende i Sandviken än år Även om det försvunnit arbetstillfällen från arbetsmarknaden i Sandviken sedan år 2008 har antalet förvärvsarbetande som bor i Sandviken enbart minskat med -381 under denna period. En betydande förklaring till detta återfinns i den ökade utpendlingen till arbete i annan kommun (+589 förvärvsarbetande utpendlare till annan kommun i jämförelse med år 2008). Antalet förvärvsarbetande med bostad i Sandviken var år 2014 högre än under perioden och även högre än år Förvärvsintensiteten för män i Sandviken är högre än för genomsnittet i länet och nästan lika hög som i landet som genomsnitt. Däremot är förvärvsintensiteten för kvinnor i Sandviken klart lägre än både läns- och riksgenomsnitt. 15 Page 29 of 187

30 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region och år jmf-08 % jmf-13 % 2181 Sandviken ,5 55 0,3 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region och år jmf-08 % jmf-13 % 2181 Sandviken , ,8 SANDVIKENS KOMMUN Förvärvsintensitet Förvärvsarbetande dagbefolkning Förvärvsarbetande nattbefolkning Skillnad TOTALT ,7% Män ,3% Kvinnor ,9% GÄVLEBORGS LÄN TOTALT ,6% Män ,1% Kvinnor ,0% HELA RIKET TOTALT ,3% Män ,5% Kvinnor ,0% 16 Page 30 of 187

31 Antal förvärvsarbetande boende i Sandviken resp år (Källa: SCB, Årsys och RAMS) Antal Serie År 17 Page 31 of 187

32 2.1 Pendling Av de förvärvsarbetande som bor i Sandviken pendlar eller 26,2% till arbete i annan kommun. Mer än 1 av 4 förvärvsarbetande Sandvikenbor pendlar till sitt arbete. Detta är en ökning med arbetspendlande Sandvikenbor jämfört med år 2004, då 1 av 5 (20,0%) Sandvikenbor pendlade till jobbet. Sedan år 2004 har antalet arbetspendlare ökat med 31,3% i Sandviken. Jämfört med år 2008 har antalet utpendlare till jobb ökat med +15,4% i Sandviken, och med +3,3% det senaste året. Samtidigt har antalet inpendlare utifrån till jobb i Sandviken ökat med eller +28,5% sedan år Däremot minskade antalet inpendlare mellan 2008, som var ett toppår för inpendlingen, och 2014 med -4,5%. Under det senaste året ökade inpendlingen med +1,3%. Totalt var det netto 483 fler inpendlare till än utpendlare från Sandviken år Vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning framgår att det är inom tillverkningsindustri och utbildning där Sandviken har fler förvärvsarbetande dagbefolkning än nattbefolkning, med respektive 101 fler arbetande dagbefolkning år Inom samtliga övriga näringsgrenar var det fler förvärvsarbetande nattbefolkning än dagbefolkning, och totalt netto 483 fler förvärvsarbetande dag- än nattbefolkning. Mellan Sandviken och Gävle uppgår pendlingsnettot till 265 fler inpendlare från Gävle. Sedan år 2004 har pendlingen från Sandviken till Gävle ökat med +33,5% och från Gävle till Sandviken med +34,0% 18 Page 32 of 187

33 Kommun Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen Sandviken Män Kvinnor Förvärvsarbetande 16+ år pendlare efter region, kön, tabellinnehåll och år Sandvikens kommun Inpendlare över kommungräns jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män , ,3 7 0,2 kvinnor , ,4 58 3,3 män och kvinnor , ,5 65 1,3 Utpendlare över kommungräns jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män , ,4 32 1,4 kvinnor , , ,3 män och kvinnor , , ,3 19 Page 33 of 187

34 Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun, kön och år. Pendling från Sandviken till Gävle. Sandviken-Gävle jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män , ,8 18 1,3 kvinnor , ,1 21 1,4 män och kvinnor , ,9 39 1,4 Förvärvsarbetande 16+ år pendlare över kommungräns efter bostadskommun, arbetsställekommun, kön och år. Pendling från Gävle till Sandviken. Gävle-Sandviken jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % män ,5 39 2,0 35 1,8 kvinnor ,9 17 1,4 45 3,9 män och kvinnor ,0 56 1,8 80 2,6 20 Page 34 of 187

35 2.2 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på näringsgrenar och kön Vid en fördelning av de förvärvsarbetande boende i Sandviken på bransch och kön framgår exempelvis att: Kvinnorna har kraftigt stärkt sin ställning inom den expanderande och den annars så mansdominerade jord- och skogsbruksnäringen. Antalet förvärvsarbetande kvinnor boende i Sandviken har ökat med 124% sedan år 2008 och med 11% under år Samtidigt som även antalet förvärvsarbetande män ökat med 45% inom denna näringsgren så har kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 19,9% till 27,8% sedan år Jord- och skogsbruk är den näringsgren som ökat sin sysselsättning mest bland Sandvikenborna, såväl räknat i antal som procent (+167 förvärvsarbetande och +60,5%) sedan år Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin har kvinnorna bara hälften så stor sysselsättningsminskning som männen sedan år 2008, och kvinnorna hade till skillnad från männen ingen minskning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin under År 2014 stod kvinnorna för 21% av jobben inom tillverkningsindustrin bland de förvärvsarbetande bosatta i Sandviken. Även om kvinnorna utgör en mycket liten andel av de förvärvsarbetande inom byggverksamhet så stod de för mer än en dubbelt så stor ökning av sin sysselsättning jämfört med männen inom näringsgrenen mellan 2008 och Inom handeln har männen boende i Sandviken tappat mer än dubbelt så många arbetstillfällen som Sandvikenkvinnorna i denna bransch sedan år Det är kvinnorna i Sandviken som fått bära hela sysselsättningsminskningen inom hotell- och restaurangnäringen, medan männen boende i Sandviken haft en klart positiv sysselsättningsutveckling inom denna näringsgren sedan år Även inom informations- och kommunikationssektorn är det männen i Sandviken som klart ökat sin sysselsättning 21 Page 35 of 187

36 medan kvinnorna tappat sedan år 2008, vilket innebär att branschen blivit än mer mansdominerad. Inom fastighetsverksamhet är utvecklingen den motsatta som inom informations- och kommunikationssektorn, d v s här har kvinnorna kraftigt ökat sin sysselsättning medan männen tappat, vilket medfört att kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 30% till 40% sedan år Däremot har den tidigare könsmässiga sysselsättningsbalansen inom företagstjänster minskat då männen i Sandviken ökat sin sysselsättning betydligt mer än kvinnorna i Sandviken sedan Räknat i antal är företagstjänster den näringsgren som totalt sett ökat sin sysselsättning näst mest bland Sandvikenborna sedan år Företagstjänster är den näringsgren som i antal har den största utpendlingen till jobb från Sandviken till annan kommun. Inom utbildningssektorn, där det råder stor kvinnodominans, har det skett relativt små sysselsättningsförändringar såväl för kvinnor om män, även om kvinnorna tappat något sedan 2008 men börjat öka sin sysselsättning mer märkbart det senaste året. Kvinnodominansen är än större inom vård och omsorg samt sociala tjänster, även om männen i Sandviken klart ökat sin sysselsättning sedan år 2008 och då framförallt under det senaste året. Inom kulturella och personliga tjänster m m, som är en kvinnodominerad näringsgren, har kvinnorna och männen i Sandviken procentuellt ökat sin sysselsättning ungefär lika mycket sedan år Totalt sett är kulturella och personliga tjänster den näringsgren som procentuellt ökat sysselsättningen mest bland Sandvikenborna, näst efter jord- och skogsbrukssektorn. 22 Page 36 of 187

37 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007, kön och år Sandvikens kommun Förändr Förändr jmf -08 % jmf -13 % A jordbruk, skogsbruk och fiske män ,8 2 0,6 kvinnor , , ,5 14 3,3 B+C tillverkning och utvinning män , ,7 kvinnor ,3 2 0, , ,3 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet män ,7 5 3,9 kvinnor ,3 0 0, ,8 5 3,0 F byggverksamhet män , ,5 kvinnor ,9-2 -2, , ,6 G handel män , ,6 kvinnor ,6 12 1, ,8 1 0,1 23 Page 37 of 187

38 Sandvikens kommun Förändr jmf -08 % Förändr jmf -13 % H transport och magasinering män , ,6 kvinnor ,6 7 6, ,1-9 -1,6 I hotell- och restaurangverksamhet män ,4 8 4,1 kvinnor , , ,1-3 -0,7 J information och kommunikation män ,5-1 -0,6 kvinnor ,8 2 3, ,0 1 0,4 K finans- och försäkringsverksamhet män ,5-3 -7,5 kvinnor , , , ,8 L fastighetsverksamhet män , ,8 kvinnor , , ,5-1 -0,4 24 Page 38 of 187

39 Sandvikens kommun Förändr jmf - 08 % Förändr jmf -13 % M+N företagstjänster män ,9 48 7,0 kvinnor ,0 45 8, ,3 93 7,5 O offentlig förvaltning och försvar män ,1 7 2,7 kvinnor ,1-3 -0, ,8 4 0,5 P utbildning män ,9 3 1,0 kvinnor ,6 23 2, ,8 26 1,9 Q vård och omsorg; sociala tjänster män , ,2 kvinnor ,4 15 0, ,0 48 1,8 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. män , ,5 kvinnor ,5 29 7, , ,5 00 okänd verksamhet män ,2-2 -2,6 kvinnor , , , ,2 25 Page 39 of 187

40 2.3 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på ålder När det gäller utvecklingen av antalet förvärvsarbetande fördelat på ålder i Sandviken framgår några tydliga mönster. Dels har antalet förvärvsarbetande under perioden tydligt minskat i de på arbetsmarknaden som regel mest intressanta åldrarna år. Dels har antalet förvärvsarbetande i åldrarna år ökat kraftigt. Att antalet förvärvsarbetande i åldrarna år minskar kan ha flera olika samverkande orsaker. De naturliga demografiska förändringarna kan förstärka denna utveckling, men enbart till en viss del. Perioder av stora varsel kan påverka att betydligt fler, som hunnit skaffat sig en längre tids yrkeserfarenhet, ser om sitt hus och kompletterar eller bygger på sin formella skolbakgrund, och på grund av detta övergår till kategorin ej förvärvsarbetande. Om dessa ersätts av andra, antingen på vikariat eller som nyanställningar, så är det ofta yngre mindre erfarna som får chansen. Detta kan skönjas i det faktum att antalet förvärvsarbetande i åldrarna år sammantaget ökat bland de förvärvsarbetande i Sandviken under perioden. En ökad osäkerhet på den lokala arbetsmarknaden kan också påverka utflyttningen till jobb på annat håll i landet, särskilt för de som uppnått en attraktiv kompetens via gedigen yrkeserfarenhet och särskilt i kombination med ändamålsenlig utbildning. Dessa personer återfinns ofta i åldersspannet år. Även en ökad frekvens barnafödande i dessa åldrar påverkar övergångarna mellan förvärvsarbete och tillfällig frånvaro från arbetsmarknaden. Att antalet förvärvsarbetande i åldern år ökat i Sandviken beror sannolikt i högre utsträckning på naturliga demografiska förändringar, men här kan också fler utbildade senare i yrkeslivet ha haft positiv påverkan. I åldersspannet år har antalet förvärvsarbetande i Sandviken sammantaget minskat, dels på grund av demografiska förändringar men även som en följd av hur avgångar från företag blivit lösta under perioder av personalneddragningar inom industrin. Under 2014, till skillnad i jämförelse med år 2004 och år 2008, ökade däremot totalt sett antalet förvärvsarbetande år boende i Sandviken med 117 personer eller 0,7% i jämförelse med året innan. 26 Page 40 of 187

41 Åldersgruppen år, och procentuellt särskilt då förvärvsarbetande i åldergruppen år, har emellertid stått för en ökning av antalet förvärvsarbetande sammantaget såväl i jämförelse med år 2004 och 2008 som under Med åldersgruppen förvärvsarbetande år inräknat ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 personer eller +0,8% under år Att antalet förvärvsarbetande i åldern år ökat så kraftigt under perioden beror dels på att fler kan och vill jobba längre än till 65 år, men också på att bristen på ändamålsenlig kompetens stadigt ökar med ökade krav inom arbetslivet. Denna bild framträder än tydligare vid fördelning av antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknadssektor och ålder. Fotnot Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endastpersoner som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. årgång Mer information om förändringarna finns på 27 Page 41 of 187

42 Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Förvärvsarbetande Sandviken jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , ,4 2 1,6 kvinnor , ,4 1 0, år män ,1-7 -1,0-9 -1,3 kvinnor , ,1 15 2, år män , ,3 44 6,0 kvinnor , , , år män , ,4 54 7,7 kvinnor , , , år män , , ,7 kvinnor , , , år män , , ,2 kvinnor , ,0 9 0, år män , ,5 22 1,7 kvinnor ,0 82 8,3 28 2, år män ,0-3 -0,3 13 1,2 kvinnor ,3 21 2,2 24 2, år män , ,1 20 2,0 kvinnor , , , år män , , ,1 kvinnor , ,0 3 0,4 Totalt år , , ,7 29 Page 42 of 187

43 Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Förvärvsarbetande Sandviken jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , , ,5 kvinnor , ,2 3 1, , , , år män , ,7 13 8,5 kvinnor , ,9 9 12, , ,3 22 9,7 75+ år män , ,0 0 kvinnor , , , , Totalt , ,1 12 1,5 TOTALT , , ,8 30 Page 43 of 187

44 Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Ej förvärvsarbetande Sandviken jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , , ,0 kvinnor , , , år män , ,8 0 0,0 kvinnor , , , år män , ,5 13 4,7 kvinnor , ,5 32 9, år män , , ,6 kvinnor , ,1 17 7, år män , , ,8 kvinnor , , , år män , ,5 5 3,5 kvinnor ,7 7 3,0-3 -1, år män , ,2 17 8,9 kvinnor , ,1-2 -0, år män , ,2-9 -4,5 kvinnor , ,6 1 0, år män ,1 0 0,0 15 8,0 kvinnor , , , år män , , ,8 kvinnor , , ,6 Totalt år , ,2 0 0,0 31 Page 44 of 187

45 Befolkningen 16+ år (RAMS) efter region, sysselsättning, ålder, kön och år. Ej förvärvsarbetande Sandviken jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män ,3 36 3, ,9 kvinnor , ,9-3 -0, år män , ,9 73 7,8 kvinnor , ,1 78 7,9 75+ år män , ,4 82 5,0 kvinnor ,9 64 3,0 34 1,6 Totalt år , , ,7 TOTALT , , ,5 32 Page 45 of 187

46 2.4 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på sektor och ålder Vid en fördelning av antalet förvärvsarbetande i Sandviken på arbetsmarknadssektor och ålder framgår bl a följande: Antalet förvärvsarbetande, boende i Sandviken, som arbetar inom statlig förvaltning har ökat något i jämförelse med år 2004 och år En betydande del av ökningen består av förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år. Inom statliga affärsverk arbetade enbart 3 Sandvikenbor år Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom statligt ägda företag och organisationer har ökat, särskilt i jämförelse med 2008, under perioden. Under 2014 minskade antalet något jämfört med året innan, mycket beroende på pensionsavgångar. I denna sektor återfinns bl a Samhall. De förvärvsarbetande Sandvikenborna inom primärkommunal sektor har minskat under perioden i åldrarna år, men ökat kraftigt i åldrarna över 65 år. Det är under de senaste tre åren som antalet förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år som ökningen är mest framträdande. Totalt och sammantaget för alla åldrar har dock antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat i jämförelse med såväl 2004 som Men under 2014, i jämförelse med året innan, har antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom primärkommunal sektor börjat öka igen. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken inom kommunägda företag och organisationer har, till skillnad från primärkommunal förvaltning, ökat under perioden. Antalet landstingsanställda förvärvsarbetande boende i Sandviken har minskat under hela perioden för personer i åldrarna år. Däremot har antalet landstingsanställda Sandvikenbor ökat i åldrarna över 65 år under perioden som helhet. Sammantaget för samtliga åldrar har antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat, utom för år 2014 med en sammanlagd liten ökning. 33 Page 46 of 187

47 Inom privata Aktiebolag minskade antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor i åldern år med 499 personer mellan 2008 och Däremot ökade dito med 62 personer i åldrarna över 65 år. Under 2014 ökade emellertid antalet förvärvsarbetande med 58 personer eller 0,6% inom privata AB i jämförelse med året innan. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom övriga privata företag har ökat under perioden tack vare ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, då antalet förvärvsarbetande minskat i åldrarna år. År 2004 fanns 957 förvärvsarbetande Sandvikenbor inom denna sektor, och då var andelen förvärvsarbetande över 65 år 4% av det totala antalet. År 2008 ökade antalet förvärvsarbetande till 1 103, och andelen över 65 år låg på 7%. År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande inom denna sektor till 1 238, och andelen över 65 år till hela 29%. Nästan var tredje förvärvsarbetande inom denna sektor i Sandviken är över 65 år. Inom denna sektor kan kompetensbristen med andra ord skönjas relativt tydligt med en mycket stor ökning av antalet förvärvsarbetande över 65 år fr o m år 2011, då konjunkturen gick upp tillfälligt under år 2010 innan eurokrisen slog till. Det är bland annat denna kategori små företag och företagare som regel har minst marginaler att lära upp nyanställda från grunden, och därför är mest beroende av en fungerande kompetensmatchning och anpassade yrkesutbildningar på rätt kunskapsnivå. Inom övriga organisationer har antalet förvärvsarbetande sandvikenbor inte varierat så mycket sammanlagt under perioden och sett till hela åldersspannet år. Fotnot Tidseriebrott, fr.o.m. årgång 2011 har det gjorts förändringar i bearbetningarna för att klassificera förvärvsarbetande i RAMS. Förändringarna påverkar endastpersoner som är 65 år och äldre och innebär att antalet förvärvsarbetande i denna åldersgrupp ökar. Dessutom har den övre åldersgränsen för att klassificeras som förvärvsarbetande ändrats från 84 till 74 år. Det innebär att det inte finns några förvärvsarbetande som är 75 år och äldre fr.o.m. årgång Mer information om förändringarna finns på 34 Page 47 of 187

48 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statlig förvaltning Sandvikens kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män kvinnor år män , ,0-1 -6,3 kvinnor , , , år män , ,7 2 9,5 kvinnor ,2 9 30,0 3 8, år män ,8 2 6,3-2 -5,6 kvinnor , ,5-1 -1, år män , , ,7 kvinnor , ,0-2 -2, år män ,4-2 -6,3 4 15,4 kvinnor , , , år män , , ,5 kvinnor ,5 6 25,0-2 -6,3 Totalt år ,4 17 4,6-9 -2,3 65+ år män ,0 2 50, ,3 kvinnor , ,7 2 33,3 Totalt 65+ år , ,0 1 7,7 Totalt ,8 24 6,3-8 -1,9 35 Page 48 of 187

49 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statliga Affärsverk Sandvikens kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf- 13 % år män kvinnor år män ,0 0 kvinnor , år män ,0 kvinnor år män kvinnor år män kvinnor år män kvinnor år män kvinnor Totalt , ,0 65+ år män kvinnor Totalt , ,0 36 Page 49 of 187

50 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Statligt ägda företag och org Sandvikens kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , , ,0 kvinnor ,0 0 0, år män ,5 1 4, ,6 kvinnor ,0 4 50, , år män , , ,3 kvinnor , ,3 9 37, år män ,0 5 19,2-3 -8,8 kvinnor ,1 8 26,7-4 -9, år män , ,7 1 2,6 kvinnor , ,3-2 -4, år män ,5 3 10,0-3 -8,3 kvinnor ,5 0 0,0 2 13, år män ,0 6 33, ,3 kvinnor , ,0 3 27,3 Totalt år , ,5-6 -1,7 65+ år män , , ,7 kvinnor ,0 0 0,0 0 0,0 Totalt 65+ år ,3 3 75, ,5 Totalt , ,3-7 -1,9 37 Page 50 of 187

51 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Primärkommunal Sandvikens jmf- jmfförvaltning kommun jmf-04 % 08 % 13 % år män , ,4 0 0,0 kvinnor , , , år män ,0-4 -8,9 9 28,1 kvinnor ,1 14 9,6-2 -1, år män , , ,5 kvinnor , ,2 30 8, år män ,6-1 -0,8 3 2,6 kvinnor , , , år män ,1-4 -2,9 7 5,5 kvinnor ,3 1 0,1-3 -0, år män , ,5 3 5,1 kvinnor , ,7 11 2, år män , ,4-1 -1,5 kvinnor , , , , ,4 34 1, år män , ,3 5 15,2 kvinnor , , , , , , Totalt , ,6 49 1,4 38 Page 51 of 187

52 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Kommunalt ägda Sandvikens företag och org kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , , ,3 kvinnor ,0 0 0,0 0 0, år män , ,0 8 53,3 kvinnor , ,0 0 0, år män , , ,1 kvinnor ,8 7 53,8 2 11, år män , , ,3 kvinnor , , , år män ,9 9 12,2 5 6,4 kvinnor , ,9 5 12, år män ,1-3 -6,8-4 -8,9 kvinnor , ,0-1 -5, år män ,6-2 -4,9 1 2,6 kvinnor ,7 4 21,1 3 15, ,0 30 7,8 18 4,6 65+ år män , ,0 2 20,0 kvinnor , ,0 1 25, , ,0 3 21,4 Totalt , ,7 21 5,1 39 Page 52 of 187

53 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Landsting Sandvikens kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män kvinnor ,0 0 0, , år män , , ,0 kvinnor ,3 8 88,9 6 54, år män ,1 4 66, ,7 kvinnor ,7-4 -5,5 2 3, år män , ,7-1 -6,3 kvinnor , ,0-1 -0, år män , ,0 0 0,0 kvinnor , ,6-5 -2, år män ,8 0 0,0 3 25,0 kvinnor ,4-6 -5, , år män ,3-1 -8, ,4 kvinnor , ,5 7 8, , ,0-1 -0,1 65+ år män , ,7 1 14,3 kvinnor , ,2 2 7, , ,3 3 8,8 Totalt , ,7 2 0,3 40 Page 53 of 187

54 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Aktiebolag, privata Sandvikens jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % kommun år män , ,4 4 3,8 kvinnor , ,4 2 2, år män , , ,1 kvinnor , ,6 20 6, år män , ,1 38 3,3 kvinnor , ,3 39 6, år män , , ,1 kvinnor , , , år män , ,7 39 2,1 kvinnor , ,3 46 7, år män ,1 12 1,6 24 3,3 kvinnor , ,7-9 -3, år män , ,7-9 -1,6 kvinnor , ,6 4 2, , ,1 58 0, år män , ,2-6 -3,2 kvinnor ,0 8 21,6 2 4, , ,6-4 -1, Totalt , ,4 54 0,6 41 Page 54 of 187

55 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Övriga företag, privata Sandvikens kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , ,0 1 14,3 kvinnor , , år män ,0 9 25,7-1 -2,2 kvinnor , ,4 0 0, år män ,7 8 8,5 9 9,7 kvinnor ,7-5 -9,1 2 4, år män , ,4 7 7,2 kvinnor , ,6 2 3, år män , ,2-7 -5,0 kvinnor , ,3 5 6, år män , ,7-3 -4,2 kvinnor ,6-2 -4,5 0 0, år män ,1-6 -6,2-4 -4,2 kvinnor , ,0 2 4, , ,2 22 2, år män , ,7 5 2,1 kvinnor , ,6-7 -5, , ,7-2 -0, Totalt , ,2 20 1,6 42 Page 55 of 187

56 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, arbetsställets sektortillhörighet, ålder, kön och år Övriga Organisationer Sandvikens Kommun jmf-04 % jmf-08 % jmf-13 % år män , ,3 1 33,3 kvinnor , , , år män ,9 0 0,0 3 23,1 kvinnor ,9 3 18, , år män ,7 1 3,6 3 11,5 kvinnor , ,5 3 6, år män ,7 5 16, ,6 kvinnor ,2 0 0,0 2 2, år män , ,7-3 -6,4 kvinnor , ,8 8 7, år män ,8 3 10, ,8 kvinnor , ,7 0 0, år män ,0 7 24, ,0 kvinnor ,3-2 -3,8 7 15, ,4 14 2,5-1 -0, år män , , ,2 kvinnor , ,0 2 10, , ,3-3 -5,7 Totalt ,7 40 6,8-4 -0,6 43 Page 56 of 187

57 3. Företagandet Det högsta antalet registrerade företag någonsin i Sandviken noterades i maj 2015 Utvecklingen av företagandet i Sandviken, mätt i antalet registrerade företag (de fyra vanligaste företagsformerna), har varierat något med konjunktur- och strukturförändringar. En rejäl ökning av antal företag skedde 1994 i samband med tillkomsten av nya företagsformer. Andra förändringar exempelvis av beloppsgränser för aktiekapital för start av aktiebolag, har också påverkat företagandet i kommunen. Perioder av varsel och uppsägningar samt större volymer utrikes inflyttning har ofta också påverkat antalet företag i positiv riktning. Noteringen från maj 2015 med registrerade företag är det historiskt högsta antalet företag någonsin i kommunen. Sedan 2007 har antalet registrerade företag (de fyra vanligast företagsformerna) successivt ökat, med en viss utplaning under de senaste 4 åren. Under 2015 har nettoantalet företag varit i stort sett oförändrat under året som helhet. Stadig ökning av antalet aktiebolag, med +38% sedan 2008, men fortfarande relativt låg andel aktiebolag i Sandviken Antalet registrerade aktiebolag, som är den kanske mest stabila företagsformen, i Sandviken har emellertid ökat stadigt under den senaste 10-årsperioden. Mellan år 2004 och år 2015 ökade antalet aktiebolag med +55% i Sandviken, och under perioden med +38%. Sedan november 2014 är ökningen hittills under nya aktiebolag eller +1,8% fler aktiebolag jämfört med samma tid förra året. Jämfört med exempelvis Gävle och Falun samt Uppsala kommuner är andelen aktiebolag, relaterat till den förvärvsarbetande dagbefolkningen, emellertid lägre i Sandviken. Denna andel uppgår till 5,9% i Sandviken att jämföra med 8,8% i Gävle och 9,6% i Falun samt 9,8% i Uppsala. Svag utveckling av enskilda näringsidkare men ändå relativt hög andel i Sandviken När det gäller antalet enskilda näringsidkare, som ofta är relaterat till efterfrågad individuell kompetens, så har utvecklingen varit svagare i Sandviken då den hittillsvarande toppnoteringen är från februari I Sandviken fanns enskilda näringsidkare i november 2015, att exempelvis jämföra med i Falun samt i Gävle kommun och i Uppsala 44 Page 57 of 187

58 kommun. Relaterat till förvärvsarbetande nattbefolkning är detta 11,5% i Sandviken, 12,0% i Gävle, 12,3% i Falun och 13,8% i Uppsala. Detta är ändock en relativt sett stor andel enskilda näringsidkare i Sandviken, framförallt jämfört med en del andra industrikommuner. 45 Page 58 of 187

59 Antal registrerade aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag Källa: Bolagsverket. 46 Page 59 of 187

60 Antal registrerade aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag jan-nov Källa: Bolagsverket. 47 Page 60 of 187

61 Antal registrerade företag (de fyra vanligaste bolagsformerna) i Sandviken år Källa: Bolagsverket. Månad Aktiebolag Enskild näringsidkare Handelsbolag Kommanditbolag Total Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Page 61 of 187

62 Antal registrerade Aktiebolag i Sandviken. Källa: Bolagsverket. År Månad Aktiebolag AB % förändring 2004 nov nov nov nov nov nov nov nov nov nov nov nov jmf ,2 jmf ,9 jmf ,8 49 Page 62 of 187

63 4. Studiedeltagandet Sandviken har en sedan år 2001 haft en svagare utveckling än främst riket som helhet vad gäller studiedeltagandet inom gymnasieskolan. Utvecklingen inom denna skolform har även varit svagare än inom arbetsmarknadsregionen som helhet Denna utveckling är emellertid mest relaterat till den demografiska utvecklingen. Den kommunala vuxenutbildningen Komvux i Sandviken har halverats (-50%) i jämförelse med år 2001, då det s k nationella Kunskapslyftet verkade i hela landet. Det är en större minskning inom Komvux i Sandviken än framförallt riket som helhet, men även större än inom arbetsmarknadsregionen. I jämförelse med 2008, då arbetsmarknaden i början av året relativt sett var mycket bra i en toppad högkonjunktur men med efterföljande finanskris, har studiedeltagandet inom Komvux i Sandviken ökat med +40%. Det är dock en svagare ökning än i arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet, som uppvisar ökningar över +50%. Under år 2014 var ökningen av studiedeltagandet inom Komvux, i jämförelse med året innan, emellertid högre (+12%) än i länet och riket som helhet men lägre än inom arbetsmarknadsregionen. Sandviken hade toppnoteringar av antalet högskolestuderande åren efter Kunskapslyftet (år 2002 och 2003) och en uppgång året efter krisåret Men år 2014 var det -15% färre högskolestuderande från Sandviken jämfört med år Däremot har antalet högskolestuderande från Sandviken ökat med +7,5% jämfört med år 2008, vilket är mer än såväl inom arbetsmarknadsregionen och länet som inom landet som helhet under samma period. Sandviken ökade antalet högskolestuderande även under 2014 jämfört med året innan, mer än i arbetsmarknadsregionen och länet samt riket. Antalet övriga studerande (exempelvis på folkhögskola, inom yrkeshögskoleutbildningar och SFI) har ökat mycket kraftigt i Sandviken, från och med året efter Kunskapslyftet och fram till år Ökningen är sammantaget större än inom arbetsmarknadsregionen, länet och riket som helhet. Antalet ej studerande från Sandviken har minskat under perioden från år 2000, men detta är i huvudsak på grund av den demografiska utvecklingen. 50 Page 63 of 187

64 Fördelat på män och kvinnor framgår att det är fler pojkar än flickor som studerar på gymnasieskolan i Sandviken (53% respektive 47% av det totala antalet). Men i övrigt är det kvinnorna som dominerar studiedeltagandet bland de boende i Sandviken. Inom Komvux är andelen kvinnor och män 65% respektive 35%. Bland högskolestuderande är det mer än dubbelt så många kvinnor som män, 70% respektive 30% av det totala antalet 660 högskolestuderande boende i Sandviken. Inom gruppen övriga studerande är andelen kvinnor och män 54% respektive 46%. Sett över perioden är det emellertid männen i Sandviken som procentuellt ökat sitt studiedeltagande mer än kvinnorna, men detta då från en lägre nivå på studiedeltagandet. Studiedeltagandet i olika utbildningsformer visar att Komvux i Sandviken minskat sin andel kraftigt sedan år 2001, och även dess relativa omfattning jämfört med utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och länet. År 2014 hade gymnasieskolan den största relativa volymen inom befolkningens studiedeltagande i Sandviken, vilket även gällde för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. I riket som helhet var det däremot studiedeltagandet inom högskoleutbildning som hade störst relativ omfattning inom befolkningen år Sandviken med 18,6% studiedeltagande inom högskola och universitet hade den lägsta andelen år 2014, jämfört med arbetsmarknadsregionen på 26,8% och Gävleborgs län med 22,9% samt riket som helhet på 33,2%. Inom övriga utbildningar var förhållandet omvänt med Sandviken i topp på 32,1% och hela riket på 22,9%. 51 Page 64 of 187

65 Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Sandvikens kommun män jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola , ,5-3 -0,5 KOMVUX , , ,5 högskoleutbildning ,0 17 9,3 2 1,0 övriga studerande , , ,5 Summa , ,4 81 5,5 kvinnor gymnasieskola , , ,5 KOMVUX , ,1 30 9,8 högskoleutbildning ,3 29 6,7 4 0,9 övriga studerande , , ,9 Summa , , ,3 TOTALT , , ,4 Sandvikens kommun Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola ,1 49,8 34,7 KOMVUX ,4 11,2 14,5 högskoleutbildning ,7 18,7 18,6 övriga studerande ,7 20,3 32,1 Summa ,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande Page 65 of 187

66 Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Gävle/Sandvikens A-region män jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola , , ,0 KOMVUX , , ,9 högskoleutbildning ,9 75 4,3 42 2,4 övriga studerande , , ,1 Summa , , ,6 kvinnor gymnasieskola , , ,2 KOMVUX , , ,4 högskoleutbildning , , ,3 övriga studerande , , ,7 Summa , , ,7 TOTALT , , ,6 Gävle/Sandvikens A-region Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola ,8 45,3 33,5 KOMVUX ,9 10,5 15,1 högskoleutbildning ,4 29,1 26,8 övriga studerande ,9 15,2 24,6 Summa ,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande Page 66 of 187

67 Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Gävleborgs län män jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola , , ,7 KOMVUX , , ,1 högskoleutbildning ,9 69 3,3 54 2,6 övriga studerande , , ,8 Summa , , ,0 kvinnor gymnasieskola , , ,1 KOMVUX , , ,2 högskoleutbildning , , ,1 övriga studerande , , ,7 Summa , , ,2 TOTALT , , ,5 Gävleborgs län Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola ,3 47,9 34,9 KOMVUX ,4 10,5 15,2 högskoleutbildning ,8 25,2 22,9 övriga studerande ,5 16,4 27,0 Summa ,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande Page 67 of 187

68 Befolkningens studiedeltagande efter region, typ av studiedeltagande och år, Hela Riket män jmf-01 % jmf-08 % jmf-13 % gymnasieskola , , ,0 KOMVUX , , ,7 högskoleutbildning , , ,2 övriga studerande , , ,3 Summa , , ,6 kvinnor gymnasieskola , , ,7 KOMVUX , , ,5 högskoleutbildning , , ,7 övriga studerande , , ,9 Summa , , ,3 TOTALT , , ,8 Hela Riket Andel-01 Andel-08 Andel-14 gymnasieskola ,4 40,0 30,7 KOMVUX ,5 10,7 13,2 högskoleutbildning ,7 33,1 33,2 övriga studerande ,5 16,2 22,9 Summa ,0 100,0 100,0 Förändr-01 Förändr-08 Förändring-14 ej studerande Page 68 of 187

69 5. Utbildningsnivån Sedan 2008 har utvecklingen av utbildningsnivån i Sandviken inneburit att antalet i befolkningen år med lägre utbildning är treårigt gymnasium minskat medan andelen med gymnasieskola eller högre ökat. Procentuellt är det antalet med eftergymnasial utbildning tre år eller längre samt forskarutbildning som ökat mest, men i det senare fallet handlar det om ökningar från mycket små antal. Mellan 2013 och 2014 ökade emellertid antalet Sandvikenbor i åldern år med högst 9-årig grundskola, till skillnad från utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och riket som helhet. Gävleborgs län som helhet har dock upplevt samma utveckling som Sandviken i detta avseende, vilket kan hänföras till utrikes inflyttning som består av såväl personer med lägre som högre utbildning än genomsnittet inom befintlig befolkning. Sett till utbildningsnivåerna som andel av totala antalet i befolkningen år framgår att Sandviken, relativt sett arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet, har den högsta andelen med 20,3% av invånarna med högst 9- årig grundskola samt lägsta andelen med 13,5% som har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. 56 Page 69 of 187

70 Befolkning år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Sandvikens kommun Sandvikens kommun jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år år , , år , , år , , år , , år , , ,7 5 0,6 6,0 4,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år år ,6 16 1, år ,9 25 7, år ,9 14 4, år , , år ,5 11 1, ,3 26 0,7 17,3 16,3 gymnasial utbildning, högst 2 år år , , år , , år , , år ,8 68 3, år ,6 20 1, , ,0 28,5 25,3 gymnasial utbildning, 3 år år , , år ,5 94 6, år ,8 34 2, år ,9 37 4, år , , ,8 81 1,4 23,3 26,6 57 Page 70 of 187

71 Sandvikens kommun jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år år ,3-5 -1, år ,6 29 6, år , , år ,2 3 0, år ,2 2 0, ,6-2 -0,1 11,4 12,2 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer år , , år ,1 59 8, år ,6 23 2, år ,3 13 1, år ,3 2 0, ,7 74 2,5 11,4 13,5 forskarutbildning år , år ,7 0 0, år ,8 1 4, år ,8 5 27, år ,0-1 -7, ,9 4 6,2 0,3 0,3 uppgift om utbildningsnivå saknas år , , år , , år , , år , , år ,4 1 7, , ,8 1,8 1,7 Totalt ,0 100,0 58 Page 71 of 187

72 Befolkning år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Gävle/Sandvikens A-region Gävle/Sandvikens A-region jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år år , , år , , år ,0 55 8, år ,4 49 8, år , , , ,9 5,0 3,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år år ,4 53 0, år ,2-2 -0, år ,3 67 3, år , , år ,1 23 0, , ,5 17,9 16,4 gymnasial utbildning, högst 2 år år , , år ,7 93 5, år , , år ,3-7 -0, år ,1 84 1, , ,0 27,0 23,7 gymnasial utbildning, 3 år år , , år , , år , , år , , år , , , ,3 22,3 25,9 59 Page 72 of 187

73 Gävle/Sandvikens A-region jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år år , , år , , år , , år ,6 33 0, år ,3 42 1, , ,8 12,3 13,1 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer år , , år , , år , , år , , år ,6 0 0, , ,7 13,4 15,7 forskarutbildning år , år , , år ,2 2 1, år , , år ,0-3 -3, ,6 8 1,7 0,4 0,4 uppgift om utbildningsnivå saknas år , , år ,9 17 3, år ,5-4 -1, år ,7-8 -7, år ,4-5 -6, , ,6 1,7 1,7 Totalt ,0 100,0 60 Page 73 of 187

74 Befolkning år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Gävleborgs län Gävleborgs län jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år år , , år , , år , , år , , år , , ,0 60 1,2 4,8 3,0 förgymnasial utbildning, 9 (10) år år ,7 22 0, år ,9 25 0, år ,5 74 2, år , , år , , , ,3 18,3 16,3 gymnasial utbildning, högst 2 år år , , år , , år , , år , , år ,9 11 0, , ,5 28,2 24,6 gymnasial utbildning, 3 år år , , år , , år , , år , , år , , , ,2 22,8 26,8 61 Page 74 of 187

75 Gävleborgs län jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år år , , år , , år , , år ,5-4 -0, år ,4 15 0, , ,9 11,6 12,6 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer år , , år , , år , , år , , år ,1-8 -0, , ,8 12,3 14,6 forskarutbildning år , år ,4-2 -4, år ,7-2 -1, år ,7 10 5, år ,8 3 2, ,7 8 1,5 0,3 0,3 uppgift om utbildningsnivå saknas år , , år , , år ,2 10 2, år , , år ,5-5 -3, , ,0 1,7 1,8 Totalt ,0 100,0 62 Page 75 of 187

76 Befolkning år efter region, utbildningsnivå, ålder och år, Hela Riket Hela Riket jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 förgymnasial utbildning kortare än 9 år år , , år , , år , , år , , år , , , ,9 4,2 2,7 förgymnasial utbildning, 9 (10) år år , , år , , år , , år , , år , , , ,5 16,2 14,1 gymnasial utbildning, högst 2 år år , , år , , år , , år , , år , , , ,2 23,2 19,8 gymnasial utbildning, 3 år år , , år , , år , , år , , år , , , ,5 22,1 24,7 63 Page 76 of 187

77 Hela Riket jmf-08 % jmf-13 % Andel-08 Andel-14 eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år år , , år , , år , , år , , , ,2 13,5 14,7 eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer år , , år , , år , , år , , år ,4 49 0, , ,9 17,9 20,8 forskarutbildning år ,3 2 14, år , , år , , år , , år , , , ,7 0,9 1,0 uppgift om utbildningsnivå saknas år , , år , , år , , år , , år , , , ,6 2,0 2,2 Totalt ,0 100,0 64 Page 77 of 187

78 6. Lediga jobb och arbetslöshet Arbetslösheten ökade med 10,5% under 2015 samtidigt som de nyanmälda lediga jobben ökade med 20,5% under året Arbetsmarknaden i Sandviken upplever just nu ett påtagligt dualistisk utveckling, med en påtaglig ökning av arbetslösheten samtidigt med en ännu starkare ökning av de nyanmälda lediga jobben. Efter att arbetslöshetsutvecklingen stabiliserades på en hög nivå under 2014 har den börjat öka igen i Sandviken under 2015, ungefär lika brant uppåt som när euro-krisen slog till I jämförelse med vecka 52 förra året har arbetslösheten under 2015 ökat med 10,5% i Sandviken. Samtidigt ökar nu antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen ännu starkare, hittills i år med hela 28,5%. Ökningen gäller såväl tillsvidareanställningar som både kortare och längre visstidsanställningar. Procentuellt är ökningen allra störst bland anställningar 11 dagar till 3 månader. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader ökade med +5,9% under året, och ungdomar utan arbete längre än 2 år ökade med 15,2% under 2015 Trenden i riket som helhet är just nu att ungdomsarbetslösheten minskar mer påtagligt. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken har även den minskat något under året, både i antal och i relation till arbetskraften. En minskning i antal är att räkna med på grund av ett minskat antal ungdomar i befolkningen. Den något minskade arbetslösheten i Sandviken gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. 65 Page 78 of 187

79 Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. Sandviken har den högsta arbetslöshetsnivån på 19 år, och snart har 800 arbetslösa i åldern år i Sandviken varit utan arbete i mer än 2 år Sandviken har, med en arbetslöshet kring 14%, en av landets absoluta högsta arbetslöshetsnivåer. Och arbetslösheten tenderar att fortsätta öka i en högre takt än på flera år. Redan idag är arbetslösheten i kommunen den högsta på 19 år. Antalet personer i Sandviken som varit utan arbete längre än två år passerade nivån 700 i början av år 2015 och riskerar att passera nivån 800 i början av år De nytillträdande på arbetsmarknaden drabbas hårdast och arbetslösheten för unga män i åldern år är nu uppe i 29,5% Det är de nytillträdande på arbetsmarknaden, som utrikes födda och ungdomar, som drabbas hårdast av den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på kompetens på arbetsmarknaden i Sandviken. En matchningsproblematik som till stora delar bara kan lösas genom att fler ungdomar och utrikes födda får ändamålsenlig utbildning och praktik. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor år i Sandviken uppgick i november 2015 till 24,7%. För unga män i åldern år uppgick arbetslösheten till hela 29,5%. Skillnaden mellan unga kvinnor och män beror till stor del på skillnaden i studiedeltagande och utbildningsnivå. I slutet av år 2016 är risken stor att en av tre unga män i arbetskraften i Sandviken kommer att vara arbetslös. I Gävle kommun är arbetslösheten (november 2015) för unga kvinnor 18,3% och för unga män 23,9%. Falun har en ungdomsarbetslöshet på 9,3% för kvinnor och 13,7% för män. I Uppsala kommun är arbetslösheten för unga kvinnor 5,5% och för unga män 10,4%. 66 Page 79 of 187

80 Sandvikens unga kvinnor har med andra ord nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar år än ungdomsarbetslösheten år i Falun. 67 Page 80 of 187

81 Antal arbetslösa år i Sandviken per den 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år Page 81 of 187

82 Antal arbetslösa ungdomar år i Sandviken 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år Page 82 of 187

83 Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året vecka 1 - vecka 52 resp år i Sandvikens kommun (Källa: Af) 70 Page 83 of 187

84 Nyanmälda platser, med varaktighet 11 dagar - 3 månader, till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året i Sandvikens kommun (Källa: Af) 71 Page 84 of 187

85 Totalt antal arbetslösa år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 72 Page 85 of 187

86 Totalt antal arbetslösa utrikes födda år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 73 Page 86 of 187

87 Totalt antal arbetslösa, utan arbete i mer än 24 månader, år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 74 Page 87 of 187

88 Totalt antal arbetslösa, utan arbete i mer än 6 månader, ungdomar år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 75 Page 88 of 187

89 Totalt antal arbetslösa utrikes födda ungdomar år i Sandvikens kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 76 Page 89 of 187

90 Andel arbetslösa av arbetskraften år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 7,9% (-1,0%-enhter) 11,5% (+0,3%-enheter) 13,2% (+1,2%-enheter) 11,8% (+-0%-enheter) 10,1% (-0,3%-enheter) 8,6% (-0,6%-enheter) 10,6% (+-0%-enheter) 6,9% (-0,6%-enheter) 11,8% (+2,9%-enheter) 9,7% (+0,9%-enheter) 13,8% (+1,1%-enheter) 12,9% (+0,1%-enheter) 77 Page 90 of 187

91 Andel arbetslösa kvinnor och män av arbetskraften år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 78 Page 91 of 187

92 Andel arbetslösa av arbetskraften ungdomar år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 79 Page 92 of 187

93 Andel arbetslösa kvinnor och män av arbetskraften ungdomar år i Gävleborgs län november 2015 (Källa: Af) 80 Page 93 of 187

94 Andel arbetslösa ungdomar år av arbetskraften, november 2015 (Källa: Arbetsförmedlingen) 30 27, ,3 20 % 15 11,5 13,1 10 7,8 5 0 Falun Sandviken Gävle Uppsala Hela Riket 81 Page 94 of 187

95 7. Den närmaste framtiden Utvecklingen i Gävleborgs län och Sandviken har inte följt den betydligt mer positiva utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad i landet som helhet. Under 2014 minskade t o m antalet arbetstillfällen i Gävleborg och ökningen av jobben i Sandviken var procentuellt mindre än hälften så stor som genomsnittet för hela riket, även om ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken procentuellt var lika stor som i hela riket under 2014 tack vare ökad utpendling. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för tredje kvartalet 2015 indikerar att Gävleborg har en betydligt svagare utveckling än riket som helhet, även om utvecklingen inom den offentliga sektorn innebär att sysselsättningen totalt sett ökar något i länet till skillnad från år Däremot verkar utvecklingen inom de privata sektorena sammantaget i det närmaste stå still i Gävleborg, till skillnad i landet som helhet som upplever en betydligt starkare sysselsättningsutveckling under 2015 än under Risken är uppenbar att varken Gävleborg eller Sandviken, med tyngdpunkten av sysselsättningen inom industrin, kommer att få del av den positiva tillväxt som bedöms för landet som helhet under den närmaste framtiden, och som har sin grund i en stark inhemsk privat och offentlig konsumtionsutveckling. Även om exportindustrin skulle få en bättre utveckling framöver är det inte säkert att det fullt ut gäller de industrigrenar som dominerar i vår region. Det skulle även behövas en längre sammanhängande period av uppgång i industrikonjunkturen, likt den mellan andra halvan av 2004 till första halvan av 2008, för att mer kraftfullt påverka arbetsmarknadsläget i Sandviken. Nedåtriskerna i den internationella industrikonjunkturen, bland annat med en svag utveckling i den Kinesiska ekonomin, är dessutom relativt stora. 82 Page 95 of 187

96 Antal anställda efter sektor och län, 3:e kvartalet 2015 (Källa: SCB. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik AM 63 SM 1504) Förändring jämfört med 3:e kvartalet 2014 Län/Sektor Kommunal Landsting Statlig Offentlig HiO 1 Näringsliv Totalt Gävleborg förändring +0,4% +2,6% +0,4% +0,8% +-0,0% +0,3% Hela Riket förändring +1,7% +1,0% +0,6% +1,4% +2,4% +2,1% 1. Från och med andra kvartalet 2015 redovisas hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HiO) separat. Tidigare tillhörde de privat sektor. Antal anställda efter län och bransch. Näringslivet, 3:e kvartalet 2015 (Källa: SCB. Kortperiodisk sysselsättningsstatistik AM 63 SM 1504) Län Bransch 1 Antal anställda 3:e kvartalet Gävleborg Förändr Industrin Tjänstenäringarna Övriga HiO uppgift saknas TOTALT (+-0%) 1. Industrin definieras som branscherna B E, tjänstenäringarna definieras som branscherna G S och Övriga definieras som branscherna A samt F 83 Page 96 of 187

97 Stark BNP-tillväxt i Sverige som fortsätter kommande kvartal enligt Konjunkturbarometern Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden Barometerindikatorn BNP (höger) Källa: Konjunkturinstitutet 84 Page 97 of 187

98 Företagen rapporterar också om starkare efterfrågeläge än normalt i Konjunkturbarometern Nulägesomdöme, standardiserade avvikelser från medelvärde, säsongsrensade kvartalsvärden Tillverkningsindustrin, total orderstock Privata tjänstenäringar, uppdragsvolym Handeln, försäljningssituation Byggindustrin, orderstock 14-3 Källa: Konjunkturinstitutet 85 Page 98 of 187

99 Högkonjunktur 2016 med positiva BNP- och arbetsmarknadsgap Procent av potentiell BNP respektive potentiellt arbetade timmar, säsongsrensade kvartalsvärden BNP-gap Arbetsmarknadsgap Källa: Konjunkturinstitutet 86 Page 99 of 187

100 Rekordstark ökning av offentlig konsumtion 2016 (lika stark som 1991 och 1998 per invånare) Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring Miljarder kronor Procentuell förändring (höger) Källa: Konjunkturinstitutet 87 Page 100 of 187

101 8. Slutsatser Ett värstascenario - både bristen på kompetens och arbetslöshet ökar i Sandviken På bara sex år försvann nästan jobb i Sandviken som konsekvens av finanskrisen 2008 och eurokrisen 2011/12. I arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) har nästan arbetstillfällen (-19%) försvunnit sedan Men det finns fortfarande industrijobb kvar i regionen, varav i Sandviken som fortfarande har 40% av samtliga jobb i kommunen inom industrin. Invånarna i Sandviken hanterade denna utveckling bland annat genom starkt ökad utpendling till jobb i andra kommuner. Därför har sysselsättningsminskningen bland förvärvsarbetande boende i Sandviken sedan 2008 varit betydligt lägre än antalet jobb som försvunnit i kommunen. Under 2014 ökade också antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken, jämfört med året innan, lika mycket som i riket som genomsnitt. Samtidigt har arbetslösheten ökat kraftigt sedan 2008 bland de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som ungdomar och nyanlända utrikes födda invånare. Under 2014 ökade antalet jobb i Sandviken, med en nettotillväxt med +55 jobb i kommunen och ytterligare netto +67 fler jobb i övriga kommuner inom arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) Men denna tillväxttakt räcker inte långt när det finns över arbetslösa enbart i Sandviken. Utvecklingen är emellertid dualistisk då det under 2014 nyanmäldes lediga jobb i Sandviken, varav eller 65% var tillsvidareanställningar. Detta visar att många anställningar var ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar, och att en del av de nyanmälda lediga jobben inte kan tillsättas på grund av brist på ändamålsenlig kompetens hos de sökande. Ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, särskilt inom vissa sektorer, är i stor utsträckning en konsekvens av bristen på ändamålsenlig kompetens. Inom sektorn Övriga privata företag (d v s företag utöver privata aktiebolag) i Sandviken har andelen förvärvsarbetande över 65 år ökat från 4% år 2004, till hela 29% tio år senare En 88 Page 101 of 187

102 näringslivssektor som totalt består av ca förvärvsarbetande boende i Sandviken. Under 2015 har arbetslösheten I Sandviken ökat med +10,5%, medan arbetslösheten minskat med -1,1% i landet som helhet. Samtidigt nyanmäldes jobb i Sandviken, varav eller 56% var tillsvidareanställningar. En ökning av de lediga jobben med 28,5% på ett år. Detta är något av ett värstascenario, att både de lediga jobben och arbetslösheten ökar. Det gäller även tendensen för ungdomsarbetslösheten i Sandviken. Även om antalet arbetslösa ungdomar minskar så riskerar ändå arbetslösheten att öka i procent av antalet i arbetskraften. Den arbetskraft som är tänkt att klara att täcka upp den samtidigt ökande efterfrågan på arbetskraft som inte blivit tillgodosedd. Ytterligare ett tydligt tecken på att kittet mellan efterfrågan och utbud av kompetens, d v s ändamålsenlig utbildning, inte är tillräcklig till omfattning och innehåll. Den något minskade ungdomsarbetslösheten gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar i Sandviken utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. De unga kvinnorna i Sandviken har nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar år än ungdomsarbetslösheten år i Falun. Studiedeltagandet vad gäller Komvux och högskoleutbildning har utvecklats alldeles för svagt i Sandviken. Däremot har Övriga studerande (exempelvis folkhögskola, yrkeshögskola och SFI) utvecklats starkt. Men sammantaget innebär hittillsvarande utveckling att Sandviken riskerar att ytterligare, från en redan lägre nivå, halka efter i jämförelse med omvärlden vad gäller kompetens och utbildningsnivå. 89 Page 102 of 187

103 En kort resa mellan skilda världar Situationen på arbetsmarknaden i Sandviken kan illustreras med en kort resa mellan skilda världar. Drygt 1 av 5 arbetslösa ungdomar Drygt 1 av 10 arbetslösa ungdomar Mer än 1 av 4 arbetslösa ungdomar Färre än 8 av 100 arbetslösa ungdomar 90 Page 103 of 187

104 Denna resa börjar i Falun där antalet unga arbetslösa under 25 år uppgår till lite drygt 1 av 10 ungdomar i arbetskraften. Efter en resa på ca 7 mil hamnar man i Sandviken där mer än 1 av 4 ungdomar i arbetskraften går arbetslösa. Färden går vidare 12,3 mil till Uppsala via Gävle. I Gävle går drygt 1 av 5 ungdomar arbetslösa. Men i Uppsala går färre än 8 av 100 ungdomar arbetslösa. Inom ungefär 1 timme och en kvarts resa söderut, eller en resa på ca 1 timme och fem minuter västerut, tar oss till en helt annan verklighet vad gäller arbetsmöjligheter för en ung människa som utöver utbildning behöver arbetslivserfarenhet och referenser för att få en mer fast förankring på arbetsmarknaden. Uteblivet EU-stöd innebär högre arbetslöshet i Sandviken? Sandviken har tidigare, efter specifika ansökningar baserat på breda partnerskap ofta tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner samt alltid med Arbetsförmedlingen, haft betydande stöd från Socialfonden inom EU Norra Mellansverige. Detta har gällt projekt riktade till nytillträdande på arbetsmarknaden, som Coachingprojektet för ungdomar under 25 år samt projektet Arbetslust för långtidsarbetslösa och huvudsakligen utrikes födda inflyttare. Vidare har projektet Eko-Växthus i Högbo inom Landsbygdsprogrammet och EU:s jordbruksfond bedrivits bland annat för kvotflyktingar från Burma. I den kraftigt försenade (nästan två års försening på regional nivå) nya programperioden, som skulle ha börjat verka fr o m 1 januari 2014, har Sandviken och dess samarbetspartners inte erhållit några socialfondsmedel från EU Norra Mellansverige trots flera nya ansökningar. Istället ingår Sandviken som del i ett nationellt samordnat (SKL) EU-finansierat projekt Plug-in och i ett regionalt samordnat (Region Gävleborg) projekt Ung i Gävleborg. Dessa projekt genererar dock bara bråkdelen så mycket utvecklingsmedel som de direkta EU-stöd som bland annat Sandviken hade under föregående programperiod före år De projekt Sandviken bedrivit med direktfinansiering från EU:s Socialfond har inneburit att upp till 55% av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Frågan är då Hur mycket lägre skulle arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda inflyttare ha varit i Sandviken år 2015 med bibehållet eller ökat EU-stöd? 91 Page 104 of 187

105 Sandviken har, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner i vissa projekt och tillsammans med Arbetsförmedlingen i alla projekt, bland sökt för tidiga förebyggande insatser och för arbetslösa ungdomar i FUS För tidiga förebyggande insatser främst för ungdomar under 20 år i Första steget. Samt för integrationsinsatser inom ikef - sociala företag och språkutveckling, som söktes i form av en flerfondsansökan vilket tyvärr inte kunde behandlas som sådan. Ovanstående ansökningar har varit lika underbyggda som tidigare ansökningar och framgångsrikt genomförda projekt, Coachingprojektet utsågs exempelvis av EU-kommissionen som ett av Sveriges bästa modellprojekt inom ESF. Men de nya ansökningarna har anmodats att dras tillbaka eller avslagits av ESF och beslutsdelegationen för Norra Mellansverige med motiveringen att målgruppen inte kunnat säkrats eller på grund av medelbrist. Trots att Europeiska Socialfonden har som uppdrag att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, och då Arbetsförmedlingen anslår mer resursinsatser i Sandviken, så uteblir stödet från ESF. När blir det arbetsmarknadskris som påkallar mobilisering av resursinsatser? En befogad fråga mot bakgrund av arbetsmarknadsutvecklingen i Sandviken och inom arbetsmarknadsregionen är När kan en arbetsmarknadssituation definieras som så krisartad att den påkallar särskild mobilisering av resursinsatser? När arbetslösheten år kliver över 15-16%? När ungdomsarbetslösheten uppgår till 30%? När jobbtillväxten är negativ i en situation där arbetslösheten är bland den högsta i Sverige och norra Europa? Trollhättan kan utgöra lite av ett jämförande exempel. När bilindustrin i Sverige drabbades, bland annat av följderna efter finanskrisen, var Trollhättan en av de kommuner som påverkades starkast. Industrin stod 2008 för 28,1% av jobben (dagbefolkningen) i kommunen, att jämföra med 41,3% i Sandviken vid samma tidpunkt. Ju större andel industrisysselsättning i en kommun desto större betydelse har också denna sektor för andra näringsgrenar i kommunen. Trollhättan hade den 31/12 år 2014 en befolkning på invånare att jämföra med Sandvikens invånare vid den tidpunkten. I Trollhättan är 19% av invånarna utrikes födda, att jämföra med 13,5% i Sandviken. Under 2014 tog Trollhättan emot 445 flyktringar med permanent uppehållstillstånd, att jämföra med 474 i Sandviken. 92 Page 105 of 187

106 Strax före jul 2011 gick Saab automobil i konkurs, en stor arbetsplats i Trollhättan. Under tre år efter konkursen fick Trollhättan statligt stöd i form av näringslivsutvecklingspengar och extra utbildningsplatser. 93 Page 106 of 187

107 Utbildningssatsningarna i Trollhättan innebar bland annat att antalet studerande inom Komvux ökade med 362 deltagare eller +43% till studerande mellan 2011och År 2012 hade Sandviken 460 studerande inom Komvux, en minskning med -5% från Andelen män i Komvux-utbildning uppgick år 2014 till 43% i Trollhättan, att jämföra med 35% i Sandviken. Antalet högskolestuderande i Trollhättan uppgick till år 2014, att jämföra med 660 i Sandviken. Andelen högskolestuderande av samtliga studerande i Trollhättan uppgick till 32,9% att jämföra med 18,6% i Sandviken. Andelen män i högskoleutbildning uppgick år 2014 till 42% i Trollhättan, att jämföra med 30% i Sandviken. Antalet studerande inom Övriga utbildningar i Trollhättan ökade från till 1 942, eller med +66%, under de tre åren I Sandviken var motsvarande ökning +35% under samma period för antalet studerande inom Övriga utbildningar. År 2014 satsade Trollhättans kommun 100 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 42 miljoner kronor i kommunbidrag och 58 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Sandviken 61,6 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 15,5 miljoner kronor i kommunbidrag och 46,1 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Trollhättan 28,3 miljoner kronor på integration/flyktingmottagning, att jämföra med 14,3 miljoner kronor i Sandviken. Vad har satsningarna i Trollhättan gett för resultat? Satsningarna på utbildning och arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser har medfört att arbetslösheten minskat kraftigt. Mellan år 2013 och 2015 har arbetslösheten i Trollhättan år minskat med över -20%, varav med -10,3% mellan 2014 och Mellan 2014 och 2015 ökade arbetslösheten med +10,5% i Sandviken. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Trollhättan har minskat från i december 2013 till 777 i december 2015, en minskning med -27,0%. Under samma period har antalet arbetslösa ungdomar i Sandviken minskat från 635 till 596, eller med -6,1%. Antalet arbetstillfällen i Trollhättan ökade med +0,9% under 2014 jämfört med året innan. I Sandviken ökade antalet 94 Page 107 of 187

108 arbetstillfällen med +0,3% under samma period. Antalet förvärvsarbetande boende i Trollhättan ökade med +1,9% under 2014, att jämföra med en ökning på +0,8% i Sandviken. Ökningen av antalet jobb i Trollhättan var tre gånger så stor som i Sandviken, och ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i kommunen mer än dubbelt så stor under Mellan november 2014 och november 2015 hade antalet registrerade aktiebolag i Trollhättan ökat med +6,2%, att jämföra med +1,8% i Sandviken under samma period. Vidare har antalet utpendlare till annan kommun från förvärvsarbetande boende i Trollhättan (nattbefolkning) ökat kraftigt med +29,1% mellan 2008 och 2014, till utpendlare eller nästan 1 av 3 (31,1%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Motsvarande siffror för Sandviken är en ökning med +15,5% under samma period, till utpendlare eller drygt 1 av 4 (26,2%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Samtidigt har befolkningen i Trollhättan ökat med invånare eller +2,6% mellan 2011 och 2014, att jämföra med 838 fler invånare eller +2,3% i Sandviken. Vilka slutsatser går att dra av betydelse för Sandviken? Trollhättan visar att en kraftfull satsning på utbildning samt arbetsmarknad/sysselsättning/integration kan ge ett motsvarande kraftfull resultat på arbetstillfällen och arbetslöshet. För att åstadkomma en liknande kraftfull utveckling i Sandviken krävs sannolikt ännu större insatser än i Trollhättan, eftersom Trollhättan ligger ännu något närmare en större tillväxtregion (ca 1 timme och 7,6 mil till Göteborg). Följande insatser skulle behövas i Sandviken för att mer påtagligt vända på nuvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad: Antalet utbildningsplatser och studerande inom Komvux i Sandviken skulle behöva öka med minst 50%, och andelen män öka till 45% av de studerande. En satsnings som sannolikt för att nå ända fram skulle behöva kombineras med möjligheter för Arbetsförmedlingen att anvisa till reguljär utbildning och längre utbildningar, alternativt kombineras med nya finansieringsformer för arbetslösa som under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet. Förutsätter också att arbetet med lokalfrågorna för vuxenutbildningen kan leda till ändamålsenliga lösningar på såväl kort- som lång sikt. 95 Page 108 of 187

109 Antalet högskolestuderande Sandvikenbor skulle behöva vara minst dubbelt så många, och helst tre gånger fler, än idag. Och andelen män skulle behöva öka till 45% av de studerande. En större utökning av antalet utbildningsplatser på Högskolan i Gävle, liksom en större satsning på Lärcentrum i Sandviken är några förutsättningar för att kunna uppnå detta. Utökad satsning på arbetsmarknadsprogram med fler jobb- och studievägar, och fler praktikplatser inkl ersättningar till arbetsgivare för handledarkostnader och arbetsutrustning m m. Fler subventionerade visstidsanställningar av ungdomar och nyanlända i kommunal och offentlig regi. Utökad satsning på entreprenörsspåret bland annat för nyanlända och för studerande inom yrkesutbildningar. Fler utpendlare till andra kommuner till ytterligare en nivå kring 1 av 3 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Även ökad utpendling förutsätter fler i utbildning och fler med fullständig examen/betyg, för att klara matchningen på dagens arbetsmarknad. EU-stöd från Socialfonden till förstärkning av arbetsmarknadsprogram och innovativt utvecklingsarbete minst i den omfattning som gällde under förra programperioden. EU-stöd från Regionala fonden och Jordbruksfonden för investeringar i infrastruktur för social företagande bland utrikes födda invånare. Mer omfattande tidigare och förebyggande insatser inom gymnasie- och grundskolan för att öka motivationen och förebygga avhopp bland annat genom feriepraktik och kunskaper om arbetslivet, och betydelsen av utbildning för att erhålla jobb liksom vilka karriärvägar som finns för att uppnå sina livsmål. 96 Page 109 of 187

110 Förvärvsarbetande 16+ år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Trollhättans Stad/kommun jmf-08 % jmf-13 % Andel av tot-08 Andel av tot-14 A jordbruk, skogsbruk och fiske ,2-4 -1,6 0,5 0,9 B+C tillverkning och utvinning ,0 22 0,6 28,1 14,7 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet ,6-5 -0,8 1,8 2,4 F byggverksamhet ,4 15 0,9 6,0 6,3 G handel , ,8 9,5 11,1 H transport och magasinering ,5 16 2,2 3,2 2,7 I hotell- och restaurangverksamhet ,8 24 3,3 2,1 2,8 J information och kommunikation ,4 34 6,7 1,9 2,0 K finans- och försäkringsverksamhet , ,9 0,7 0,6 L fastighetsverksamhet ,6 28 6,7 1,2 1,6 M+N företagstjänster ,2 40 1,4 9,2 10,3 O offentlig förvaltning och försvar ,1-9 -1,0 2,5 3,2 P utbildning , ,3 10,9 12,7 Q vård och omsorg; sociala tjänster , ,2 19,3 25,0 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m ,1 35 4,3 2,6 3,1 00 okänd verksamhet , ,2 0,5 0,5 TOTALT , ,9 100,0 100,0 97 Page 110 of 187

111 Förvärvsarbetande 16+ år med bostad i regionen (nattbefolkning) (RAMS) efter region, näringsgren SNI 2007 och år Trollhättans Stad/kommun jmf-08 % jmf-13 % Andel av tot-08 Andel av tot-14 A jordbruk, skogsbruk och fiske ,9-4 -1,5 0,6 1,0 B+C tillverkning och utvinning ,4 2 0,1 24,4 14,4 D+E energiförsörjning; miljöverksamhet ,1-2 -0,4 1,7 2,1 F byggverksamhet ,5 56 3,3 6,1 7,0 G handel , ,4 10,4 11,0 H transport och magasinering ,2-4 -0,4 4,2 3,8 I hotell- och restaurangverksamhet , ,4 2,4 3,3 J information och kommunikation ,6 22 3,8 2,1 2,4 K finans- och försäkringsverksamhet ,4-8 -3,1 1,0 1,0 L fastighetsverksamhet ,9 7 1,6 1,3 1,8 M+N företagstjänster ,6 58 2,2 9,6 10,8 O offentlig förvaltning och försvar ,0 10 0,8 4,3 5,0 P utbildning , ,5 10,9 11,5 Q vård och omsorg; sociala tjänster , ,2 17,2 20,7 R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m ,7 28 3,4 3,1 3,4 00 okänd verksamhet , ,9 0,6 0,7 TOTALT , ,9 100,0 100,0 98 Page 111 of 187

112 Totalt antal arbetslösa år i Trollhättans Stad/kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 99 Page 112 of 187

113 Totalt antal arbetslösa ungdomar år i Trollhättans Stad/kommun vecka 1-52 (Källa: Af) 2 Page 113 of 187

114 Årsrapport - Sammanfattning Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015 Page 114 of 187

115 Förord Denna årsrapport beskriver utvecklingen inom Sandvikens arbetsmarknad och näringsliv, baserat på den senaste statistiken. När det gäller förvärvsarbetande och pendling samt studiedeltagande och utbildningsnivå kommer statistiken med ett års fördröjning, d v s de aktuella siffrorna gäller år 2014 (Källa:SCB). Övrig statistik som gäller företagande (Källa: Bolagsverket) och sysselsättning per län (Källa: SCB) samt arbetslöshet (Källa: Arbetsförmedlingen) är från i år 2015, 3:e kvartalet 2015 samt november månad respektive vecka 52 i år Beskrivningen av den närmaste framtiden bygger på Konjunkturinstitutets senaste lägesrapport och prognoser från december Årsrapporten utgör underlag till en läges- och utvecklingsbeskrivning som kan användas till att bättre förstå var Sandviken befinner sig och hur kommunen hamnat i nuvarande situation, och skulle därmed också kunna vara utgångspunkten för en diskussion om var Sandviken vill befinna sig i framtiden Sandviken, med sin starka tyngdpunkt inom industrin, är en av de kommuner i landet som är mest beroende av den internationella konjunkturutvecklingen. Den senast stora brytpunkten i utvecklingen av Sandvikens arbetsmarknad kom med finanskrisen 2008, och den därpå följande eurokrisen Därför relaterar många av jämförelserna i denna årsrapport till utvecklingen sedan När det gäller utvecklingen av antalet jobb och förvärvsarbetande är rapportens fokus även utvecklingen under 2014 jämfört med året innan. Föreliggande årsrapport är även ett svar på Skolinspektionens efterfrågan på en analys vad gäller behovet av vuxenutbildning i Sandvikens kommun. Sandviken i december 2015 Förv chef Page 115 of 187 2

116 1. Antal arbetstillfällen (förvärvsarbetande dagbefolkning) i Sandviken Utvecklingen sedan 2008 nästan färre arbetstillfällen Sedan 2008 har Sandviken netto förlorat arbetstillfällen (-6,5%). Det är bara två näringsgrenar som ökat antalet förvärvsarbetande mellan 2008 och 2014, och det är jord- och skogsbruksnäringen (+166 förvärvsarbetande och +6,0%) samt personliga tjänster m m (+134 förvärvsarbetande och + 26,1%). I detta ingår exempelvis hästuppfödning-/skötsel samt hår- och skönhetsvård samt hushållsnära tjänster. Den näringsgren som i antal tappat mest arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är tillverkningsindustrin med -689 förvärvsarbetande (-9,0%). Procentuellt har finansoch försäkringsverksamheten i kommunen (-32 förvärvsarbetande och -32,6%) samt offentlig förvaltning (-234 förvärvsarbetande och -28,0%) förlorat flest arbetstillfällen i Sandviken. Andra näringsgrenar som i antal förlorat många arbetstillfällen i Sandviken sedan 2008 är handeln med -193 (-14,1%) förvärvsarbetande, företagstjänster med -141 jobb (-12,3%) samt hotell- och restaurangverksamhet med -104 (-20,1%) arbetstillfällen. Minskningen av antalet arbetstillfällen i kommunen med -6,5% sedan 2008 kan jämföras med genomsnittet för hela riket +5,5%, genomsnittet för Gävleborgs län - 0,2% och arbetsmarknadsregionens (Gästriklands) genomsnitt på -1,1%. Utvecklingen under 2014 en nettoökning med 55 nya jobb Under 2014 vände sysselsättningen, jämfört med året innan, totalt sett uppåt igen i Sandviken med netto +55 fler förvärvsarbetande. Fördelat på näringsgrenar såg utvecklingen under året ut som följer: A jordbruk, skogsbruk och fiske B+C tillverkning och utvinning D+E energiförsörjning; miljöverksamhet F byggverksamhet G handel H transport och magasinering I hotell- och restaurangverksamhet J information och kommunikation K finans- och försäkringsverksamhet L fastighetsverksamhet M+N företagstjänster O offentlig förvaltning och försvar P utbildning Q vård och omsorg; sociala tjänster R+S+T+U kulturella och personliga tjänster m.m. 00 okänd verksamhet TOTALT 2014 jmf-13 % ,00 +1, ,00 +0, ,00 +0, ,00-4, ,00 +4, ,00 +0, ,00-0, ,00-32, ,00-2, ,00-2, ,00-1, ,00-1, ,00 +1, ,00 +2, ,00 +3, ,00-11, ,00 +0,32 Page 116 of 187 3

117 I antal ökade antalet förvärvsarbetande mest inom omsorgen och sociala tjänster liksom handeln i Sandviken under Även tillverkningsindustrin och utbildning samt personliga tjänster tillhörde de näringsgrenar som ökade mest i antal under året. Procentuellt ökade handeln mest med +4,6%. Noteras ska då exempelvis att handeln i Gävle tappade netto -75 jobb (-1,5%) under samma period. Däremot minskade framförallt byggsektorn (-4,9%) liksom informations- och kommunikationsnäringen (-32,0%) i kommunen under året. Ökningen med antalet arbetstillfällen i Sandviken under 2014 med +0,3% kan jämföras mer genomsnittet för hela riket på +0,8%, genomsnittet för Gävleborgs län på -0,1% samt för arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,1%. 2. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken (förvärvsarbetande nattbefolkning) Utvecklingen sedan färre förvärvsarbetande boende i kommunen Även om det försvunnit arbetstillfällen från arbetsmarknaden i Sandviken sedan år 2008 har antalet förvärvsarbetande som bor i Sandviken enbart minskat med -381 (-2,2%) under denna period. En betydande förklaring till detta återfinns i den ökade utpendlingen till arbete i annan kommun (+589 förvärvsarbetande utpendlare till annan kommun i jämförelse med år 2008). Minskningen av förvärvsarbetande boende i Sandviken med -2,2% sedan 2008 kan jämföras med +5,4% i hela riket som genomsnitt, med +0,4% i Gävleborgs län samt +0,5% i arbetsmarknadsregionen (Gästrikland). Utvecklingen under 2014 en ökning med 129 förvärvsarbetande boende i kommunen som är en lika stor procentuell ökning som i hela riket Under 2014 ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 eller +0,8%. Ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +0,8% under 2014 kan jämföras med genomsnittet för hela riket på +0,8%, med genomsnittet för Gävleborgs län med +-0,0% samt arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) på +0,4%. Under 2014 ökade med andra ord antalet förvärvsarbetande boende i kommunen (nattbefolkning) lika mycket som riksgenomsnittet. Antalet förvärvsarbetande med bostad i Sandviken var år 2014 högre än under perioden och även högre än år Förvärvsintensiteten för män i Sandviken är högre än för genomsnittet i länet och nästan lika hög som i landet som genomsnitt. Däremot är förvärvsintensiteten för kvinnor i Sandviken klart lägre än både läns- och riksgenomsnitt. Page 117 of 187 4

118 2.1 Pendling Utpendlingen till jobb i annan kommun har ökat med 15,4% sedan 2008 och med 3,3% under 2014 Av de förvärvsarbetande som bor i Sandviken pendlar eller 26,2% till arbete i annan kommun. Mer än 1 av 4 förvärvsarbetande Sandvikenbor pendlar till sitt arbete. Detta är en ökning med arbetspendlande Sandvikenbor jämfört med år 2004, då 1 av 5 (20,0%) Sandvikenbor pendlade till jobbet. Sedan år 2004 har antalet arbetspendlare ökat med 31,3% i Sandviken. Jämfört med år 2008 har antalet utpendlare till jobb ökat med +15,4% i Sandviken, och med +3,3% det senaste året. Samtidigt har antalet inpendlare till jobb i Sandviken ökat med eller +28,5% sedan år Däremot minskade antalet inpendlare mellan 2008, som var ett toppår för inpendlingen, och 2014 med -4,5%. Under det senaste året ökade inpendlingen med +1,3%. Totalt var det netto 483 fler inpendlare till än utpendlare från Sandviken år Vid en jämförelse mellan förvärvsarbetande natt- och dagbefolkning framgår att det är inom tillverkningsindustri och utbildning där Sandviken har fler förvärvsarbetande dagbefolkning än nattbefolkning, med respektive 101 fler arbetande dagbefolkning år Inom samtliga övriga näringsgrenar var det fler förvärvsarbetande nattbefolkning än dagbefolkning, och totalt netto 483 fler förvärvsarbetande dag- än nattbefolkning. Mellan Sandviken och Gävle uppgår pendlingsnettot till 265 fler inpendlare från Gävle. Sedan år 2004 har pendlingen från Sandviken till Gävle ökat med +33,5% och från Gävle till Sandviken med +34,0% 2.2 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på näringsgrenar och kön Vid en fördelning av de förvärvsarbetande boende i Sandviken på bransch och kön framgår exempelvis att: Kvinnorna har kraftigt stärkt sin ställning inom den expanderande och den annars så mansdominerade jord- och skogsbruksnäringen. Antalet förvärvsarbetande kvinnor boende i Sandviken har ökat med 124% sedan år 2008 och med 11% under år Samtidigt som även antalet förvärvsarbetande män ökat med 45% inom denna näringsgren så har kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 19,9% till 27,8% sedan år Jord- och skogsbruk är den näringsgren som ökat sin sysselsättning mest bland Sandvikenborna, såväl räknat i antal som procent (+167 förvärvsarbetande och +60,5%) sedan år Inom den mansdominerade tillverkningsindustrin har kvinnorna bara hälften så stor sysselsättningsminskning som männen sedan år 2008, och kvinnorna hade till skillnad från männen ingen minskning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin under År 2014 stod kvinnorna för 21% av jobben inom tillverkningsindustrin bland de förvärvsarbetande bosatta i Sandviken. Även om kvinnorna utgör en mycket liten andel av de förvärvsarbetande inom byggverksamhet så stod de för mer än en dubbelt så stor ökning av sin Page 118 of 187 5

119 sysselsättning jämfört med männen inom näringsgrenen mellan 2008 och Inom handeln har männen boende i Sandviken tappat mer än dubbelt så många arbetstillfällen som Sandvikenkvinnorna i denna bransch sedan år Det är kvinnorna i Sandviken som fått bära hela sysselsättningsminskningen inom hotell- och restaurangnäringen, medan männen boende i Sandviken haft en klart positiv sysselsättningsutveckling inom denna näringsgren sedan år Även inom informations- och kommunikationssektorn är det männen i Sandviken som klart ökat sin sysselsättning medan kvinnorna tappat sedan år 2008, vilket innebär att branschen blivit än mer mansdominerad. Inom fastighetsverksamhet är utvecklingen den motsatta som inom informationsoch kommunikationssektorn, d v s här har kvinnorna kraftigt ökat sin sysselsättning medan männen tappat, vilket medfört att kvinnorna ökat sin sysselsättningsandel från 30% till 40% sedan år Däremot har den tidigare könsmässiga sysselsättningsbalansen inom företagstjänster minskat då männen i Sandviken ökat sin sysselsättning betydligt mer än kvinnorna i Sandviken sedan Räknat i antal är företagstjänster den näringsgren som totalt sett ökat sin sysselsättning näst mest bland Sandvikenborna sedan år Företagstjänster är den näringsgren som i antal har den största utpendlingen till jobb från Sandviken till annan kommun. Inom utbildningssektorn, där det råder stor kvinnodominans, har det skett relativt små sysselsättningsförändringar såväl för kvinnor om män, även om kvinnorna tappat något sedan 2008 men börjat öka sin sysselsättning mer märkbart det senaste året. Kvinnodominansen är än större inom vård och omsorg samt sociala tjänster, även om männen i Sandviken klart ökat sin sysselsättning sedan år 2008 och då framförallt under det senaste året. Inom kulturella och personliga tjänster m m, som är en kvinnodominerad näringsgren, har kvinnorna och männen i Sandviken procentuellt ökat sin sysselsättning ungefär lika mycket sedan år Totalt sett är kulturella och personliga tjänster den näringsgren som procentuellt ökat sysselsättningen mest bland Sandvikenborna, näst efter jord- och skogsbrukssektorn. 2.3 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på ålder När det gäller utvecklingen av antalet förvärvsarbetande fördelat på ålder i Sandviken framgår några tydliga mönster. Dels har antalet förvärvsarbetande under perioden tydligt minskat i de på arbetsmarknaden som regel mest intressanta åldrarna år. Dels har antalet förvärvsarbetande i åldrarna år ökat kraftigt. Att antalet förvärvsarbetande i åldrarna år minskar kan ha flera olika samverkande orsaker. De naturliga demografiska förändringarna kan förstärka denna utveckling, men enbart till en viss del. Perioder av stora varsel kan påverka att betydligt fler, som hunnit skaffat sig en längre tids yrkeserfarenhet, ser om sitt hus och kompletterar eller bygger på sin formella skolbakgrund, och på grund av detta Page 119 of 187 6

120 övergår till kategorin ej förvärvsarbetande. Om dessa ersätts av andra, antingen på vikariat eller som nyanställningar, så är det ofta yngre mindre erfarna som får chansen. Detta kan skönjas i det faktum att antalet förvärvsarbetande i åldrarna år sammantaget ökat bland de förvärvsarbetande i Sandviken under perioden. En ökad osäkerhet på den lokala arbetsmarknaden kan också påverka utflyttningen till jobb på annat håll i landet, särskilt för de som uppnått en attraktiv kompetens via gedigen yrkeserfarenhet och särskilt i kombination med ändamålsenlig utbildning. Dessa personer återfinns ofta i åldersspannet år. Även en ökad frekvens barnafödande i dessa åldrar påverkar övergångarna mellan förvärvsarbete och tillfällig frånvaro från arbetsmarknaden. Att antalet förvärvsarbetande i åldern år ökat i Sandviken beror sannolikt i högre utsträckning på naturliga demografiska förändringar, men här kan också fler utbildade senare i yrkeslivet ha haft positiv påverkan. I åldersspannet år har antalet förvärvsarbetande i Sandviken sammantaget minskat, dels på grund av demografiska förändringar men även som en följd av hur avgångar från företag blivit lösta under perioder av personalneddragningar inom industrin. Under 2014, till skillnad i jämförelse med år 2004 och år 2008, ökade däremot totalt sett antalet förvärvsarbetande år boende i Sandviken med 117 personer eller 0,7% i jämförelse med året innan. Åldersgruppen år, och procentuellt särskilt då förvärvsarbetande i åldergruppen år, har emellertid stått för en ökning av antalet förvärvsarbetande sammantaget såväl i jämförelse med år 2004 och 2008 som under Med åldersgruppen förvärvsarbetande år inräknat ökade antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken med +129 personer eller +0,8% under år Att antalet förvärvsarbetande i åldern år ökat så kraftigt under perioden beror dels på att fler kan och vill jobba längre än till 65 år, men också på att bristen på ändamålsenlig kompetens stadigt ökar med ökade krav inom arbetslivet. Denna bild framträder än tydligare vid fördelning av antalet förvärvsarbetande på arbetsmarknadssektor och ålder. 2.4 Förvärvsarbetande boende i Sandviken (nattbefolkning) fördelat på sektor och ålder Vid en fördelning av antalet förvärvsarbetande i Sandviken på arbetsmarknadssektor och ålder framgår bl a följande: Antalet förvärvsarbetande, boende i Sandviken, som arbetar inom statlig förvaltning har ökat något i jämförelse med år 2004 och år En betydande del av ökningen består av förvärvsarbetande i åldrarna över 65 år. Inom statliga affärsverk arbetade enbart 3 Sandvikenbor år Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom statligt ägda företag och organisationer har ökat, särskilt i jämförelse med 2008, under perioden. Under 2014 minskade antalet något jämfört med året innan, mycket beroende på pensionsavgångar. I denna sektor återfinns bl a Samhall. De förvärvsarbetande Sandvikenborna inom primärkommunal sektor har minskat under perioden i åldrarna år, men ökat kraftigt i åldrarna över 65 år. Det är under de senaste tre åren som antalet förvärvsarbetande i Page 120 of 187 7

121 åldrarna över 65 år som ökningen är mest framträdande. Totalt och sammantaget för alla åldrar har dock antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat i jämförelse med såväl 2004 som Men under 2014, i jämförelse med året innan, har antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom primärkommunal sektor börjat öka igen. Antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken inom kommunägda företag och organisationer har, till skillnad från primärkommunal förvaltning, ökat under perioden. Antalet landstingsanställda förvärvsarbetande boende i Sandviken har minskat under hela perioden för personer i åldrarna år. Däremot har antalet landstingsanställda Sandvikenbor ökat i åldrarna över 65 år under perioden som helhet. Sammantaget för samtliga åldrar har antalet förvärvsarbetande inom denna sektor minskat, utom för år 2014 med en sammanlagd liten ökning. Inom privata Aktiebolag minskade antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor i åldern år med 499 personer mellan 2008 och Däremot ökade dito med 62 personer i åldrarna över 65 år. Under 2014 ökade emellertid antalet förvärvsarbetande med 58 personer eller 0,6% inom privata AB i jämförelse med året innan. Antalet förvärvsarbetande Sandvikenbor inom övriga privata företag har ökat under perioden tack vare ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, då antalet förvärvsarbetande minskat i åldrarna år. År 2004 fanns 957 förvärvsarbetande Sandvikenbor inom denna sektor, och då var andelen förvärvsarbetande över 65 år 4% av det totala antalet. År 2008 ökade antalet förvärvsarbetande till 1 103, och andelen över 65 år låg på 7%. År 2014 uppgick det totala antalet förvärvsarbetande inom denna sektor till 1 238, och andelen över 65 år till hela 29%. Nästan var tredje förvärvsarbetande inom denna sektor i Sandviken är över 65 år. Inom denna sektor kan kompetensbristen med andra ord skönjas relativt tydligt med en mycket stor ökning av antalet förvärvsarbetande över 65 år fr o m år 2011, då konjunkturen gick upp tillfälligt under år 2010 innan eurokrisen slog till med full kraft. Det är bland annat denna kategori små företag och företagare som regel har minst marginaler att lära upp nyanställda från grunden, och därför är mest beroende av en fungerande kompetensmatchning och anpassade yrkesutbildningar på rätt kunskapsnivå. Inom övriga organisationer har antalet förvärvsarbetande sandvikenbor inte varierat så mycket sammanlagt under perioden och sett till hela åldersspannet år. 3. Företagandet Det högsta antalet registrerade företag någonsin i Sandviken noterades i maj 2015 Utvecklingen av företagandet i Sandviken, mätt i antalet registrerade företag (de fyra vanligaste företagsformerna), har varierat något med konjunktur- och strukturförändringar. En rejäl ökning av antal företag skedde 1994 i samband med tillkomsten av nya företagsformer. Andra förändringar exempelvis av beloppsgränser Page 121 of 187 8

122 för aktiekapital för start av aktiebolag, har också påverkat företagandet i kommunen. Perioder av varsel och uppsägningar samt större volymer utrikes inflyttning har ofta också påverkat antalet företag i positiv riktning. Noteringen från maj 2015 med registrerade företag är det historiskt högsta antalet företag någonsin i kommunen. Sedan 2007 har antalet registrerade företag (de fyra vanligast företagsformerna) successivt ökat, med en viss utplaning under de senaste 4 åren. Under 2015 har nettoantalet företag varit i stort sett oförändrat under året som helhet. Stadig ökning av antalet aktiebolag, med +38% sedan 2008, men fortfarande relativt låg andel aktiebolag i Sandviken Antalet registrerade aktiebolag, som är den kanske mest stabila företagsformen, i Sandviken har emellertid ökat stadigt under den senaste 10-årsperioden. Mellan år 2004 och år 2015 ökade antalet aktiebolag med +55% i Sandviken, och under perioden med +38%. Sedan november 2014 är ökningen hittills under nya aktiebolag eller +1,8% fler aktiebolag jämfört med samma tid förra året. Jämfört med exempelvis Gävle och Falun samt Uppsala kommuner är andelen aktiebolag, relaterat till den förvärvsarbetande dagbefolkningen, emellertid lägre i Sandviken. Denna andel uppgår till 5,9% i Sandviken att jämföra med 8,8% i Gävle och 9,6% i Falun samt 9,8% i Uppsala. Svag utveckling av enskilda näringsidkare men ändå relativt hög andel i Sandviken När det gäller antalet enskilda näringsidkare, som ofta är relaterat till efterfrågad individuell kompetens, så har utvecklingen varit svagare i Sandviken då den hittillsvarande toppnoteringen är från februari I Sandviken fanns enskilda näringsidkare i november 2015, att exempelvis jämföra med i Falun samt i Gävle kommun och i Uppsala kommun. Relaterat till förvärvsarbetande nattbefolkning är detta 11,5% i Sandviken, 12,0% i Gävle, 12,3% i Falun och 13,8% i Uppsala. Detta är ändock en relativt sett stor andel enskilda näringsidkare i Sandviken, framförallt jämfört med en del andra industrikommuner. 4. Studiedeltagandet Sandviken har en sedan år 2001 haft en svagare utveckling än främst riket som helhet vad gäller studiedeltagandet inom gymnasieskolan. Utvecklingen inom denna skolform har även varit svagare än inom arbetsmarknadsregionen som helhet Denna utveckling är emellertid mest relaterat till den demografiska utvecklingen. Den kommunala vuxenutbildningen Komvux i Sandviken har halverats (-50%) i jämförelse med år 2001, då det s k nationella Kunskapslyftet verkade i hela landet. Det är en större minskning inom Komvux i Sandviken än framförallt riket som helhet, men även större än inom arbetsmarknadsregionen. I jämförelse med 2008, då arbetsmarknaden i början av året relativt sett var mycket bra i en toppad högkonjunktur men med efterföljande finanskris, har studiedeltagandet inom Komvux i Sandviken ökat med +40%. Det är dock en svagare ökning än i arbetsmarknadsregionen och i länet som helhet, som uppvisar ökningar över +50%. Under år 2014 var ökningen av studiedeltagandet inom Komvux, i jämförelse med året innan, emellertid högre (+12%) än i länet och riket som helhet men lägre än inom arbetsmarknadsregionen. Sandviken hade toppnoteringar av antalet högskolestuderande åren efter Page 122 of 187 9

123 Kunskapslyftet (år 2002 och 2003) och en uppgång året efter krisåret Men år 2014 var det -15% färre högskolestuderande från Sandviken jämfört med år Däremot har antalet högskolestuderande från Sandviken ökat med +7,5% jämfört med år 2008, vilket är mer än såväl inom arbetsmarknadsregionen och länet som inom landet som helhet under samma period. Sandviken ökade antalet högskolestuderande även under 2014 jämfört med året innan, mer än i arbetsmarknadsregionen och länet samt riket. Antalet övriga studerande (exempelvis på folkhögskola, inom yrkeshögskoleutbildningar och SFI) har ökat mycket kraftigt i Sandviken, från och med året efter Kunskapslyftet och fram till år Ökningen är sammantaget större än inom arbetsmarknadsregionen, länet och riket som helhet. Antalet ej studerande från Sandviken har minskat under perioden från år 2000, men detta är i huvudsak på grund av den demografiska utvecklingen. Fördelat på män och kvinnor framgår att det är fler pojkar än flickor som studerar på gymnasieskolan i Sandviken (53% respektive 47% av det totala antalet). Men i övrigt är det kvinnorna som dominerar studiedeltagandet bland de boende i Sandviken. Inom Komvux är andelen kvinnor och män 65% respektive 35%. Bland högskolestuderande är det mer än dubbelt så många kvinnor som män, 70% respektive 30% av det totala antalet 660 högskolestuderande boende i Sandviken. Inom gruppen övriga studerande är andelen kvinnor och män 54% respektive 46%. Sett över perioden är det emellertid männen i Sandviken som procentuellt ökat sitt studiedeltagande mer än kvinnorna, men detta då från en lägre nivå på studiedeltagandet. Studiedeltagandet i olika utbildningsformer visar att Komvux i Sandviken minskat sin andel kraftigt sedan år 2001, och även dess relativa omfattning jämfört med utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och länet. År 2014 hade gymnasieskolan den största relativa volymen inom befolkningens studiedeltagande i Sandviken, vilket även gällde för arbetsmarknadsregionen och länet som helhet. I riket som helhet var det däremot studiedeltagandet inom högskoleutbildning som hade störst relativ omfattning inom befolkningen år Sandviken med 18,6% studiedeltagande inom högskola och universitet hade den lägsta andelen år 2014, jämfört med arbetsmarknadsregionen på 26,8% och Gävleborgs län med 22,9% samt riket som helhet på 33,2%. Inom övriga utbildningar var förhållandet omvänt med Sandviken i topp på 32,1% och hela riket på 22,9%. 5. Utbildningsnivån Sedan 2008 har utvecklingen av utbildningsnivån i Sandviken inneburit att antalet i befolkningen år med lägre utbildning är treårigt gymnasium minskat medan andelen med gymnasieskola eller högre ökat. Procentuellt är det antalet med eftergymnasial utbildning tre år eller längre samt forskarutbildning som ökat mest, men i det senare fallet handlar det om ökningar från mycket små antal. Mellan 2013 och 2014 ökade emellertid antalet Sandvikenbor i åldern år med högst 9-årig grundskola, till skillnad från utvecklingen inom arbetsmarknadsregionen och riket som helhet. Gävleborgs län som helhet har dock upplevt samma utveckling som Sandviken i detta avseende, vilket kan hänföras till utrikes inflyttning som består av såväl personer med lägre som högre utbildning än genomsnittet inom befintlig befolkning. Page 123 of

124 Sett till utbildningsnivåerna som andel av totala antalet i befolkningen år framgår att Sandviken, relativt sett arbetsmarknadsregionen och länet samt riket som helhet, har den högsta andelen med 20,3% av invånarna med högst 9-årig grundskola samt lägsta andelen med 13,5% som har en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre. 6. Lediga jobb och arbetslöshet Arbetslösheten ökade med 10,5% under 2015 samtidigt som de nyanmälda lediga jobben ökade med 20,5% under året Arbetsmarknaden i Sandviken upplever just nu ett påtagligt dualistisk utveckling, med en påtaglig ökning av arbetslösheten samtidigt med en ännu starkare ökning av de nyanmälda lediga jobben. Efter att arbetslöshetsutvecklingen stabiliserades på en hög nivå under 2014 har den börjat öka igen i Sandviken under 2015, ungefär lika brant uppåt som när euro-krisen slog till I jämförelse med vecka 52 förra året har arbetslösheten under 2015 ökat med 10,5% i Sandviken. Samtidigt ökar nu antalet nyanmälda lediga jobb till Arbetsförmedlingen ännu starkare, hittills i år med hela 28,5%. Ökningen gäller såväl tillsvidareanställningar som både kortare och längre visstidsanställningar. Procentuellt är ökningen allra störst bland anställningar 11 dagar till 3 månader. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader ökade med +5,9% under året, och ungdomar utan arbete längre än 2 år ökade med 15,2% under 2015 Trenden i riket som helhet är just nu att ungdomsarbetslösheten minskar mer påtagligt. Ungdomsarbetslösheten i Sandviken har även den minskat något under året, både i antal och i relation till arbetskraften. En minskning i antal är att räkna med på grund av ett minskat antal ungdomar i befolkningen. Den något minskade arbetslösheten i Sandviken gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. Sandviken har den högsta arbetslöshetsnivån på 19 år, och snart har 800 arbetslösa i åldern år i Sandviken varit utan arbete i mer än 2 år Sandviken har, med en arbetslöshet kring 14%, en av landets absoluta högsta arbetslöshetsnivåer. Och arbetslösheten tenderar att fortsätta öka i en högre takt än på flera år. Redan idag är arbetslösheten i kommunen den högsta på 19 år. Antalet personer i Sandviken som varit utan arbete längre än två år passerade nivån 700 i början av år 2015 och riskerar att passera nivån 800 i början av år Page 124 of 187

125 De nytillträdande på arbetsmarknaden drabbas hårdast och arbetslösheten för unga män i åldern år är nu uppe i 29,5% Det är de nytillträdande på arbetsmarknaden, som utrikes födda och ungdomar, som drabbas hårdast av den bristande matchningen mellan efterfrågan och utbud på kompetens på arbetsmarknaden i Sandviken. En matchningsproblematik som till stora delar bara kan lösas genom att fler ungdomar och utrikes födda får ändamålsenlig utbildning och praktik. Ungdomsarbetslösheten bland unga kvinnor år i Sandviken uppgick i november 2015 till 24,7%. För unga män i åldern år uppgick arbetslösheten till hela 29,5%. Skillnaden mellan unga kvinnor och män beror till stor del på skillnaden i studiedeltagande och utbildningsnivå. I slutet av år 2016 är risken stor att en av tre unga män i arbetskraften i Sandviken kommer att vara arbetslös. I Gävle kommun är arbetslösheten (november 2015) för unga kvinnor 18,3% och för unga män 23,9%. Falun har en ungdomsarbetslöshet på 9,3% för kvinnor och 13,7% för män. I Uppsala kommun är arbetslösheten för unga kvinnor 5,5% och för unga män 10,4%. Sandvikens unga kvinnor har med andra ord nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar år än ungdomsarbetslösheten år i Falun. 7. Den närmaste framtiden Utvecklingen i Gävleborgs län och Sandviken har inte följt den betydligt mer positiva utvecklingen inom näringsliv och arbetsmarknad i landet som helhet. Under 2014 minskade t o m antalet arbetstillfällen i Gävleborg och ökningen av jobben i Sandviken var procentuellt mindre än hälften så stor som genomsnittet för hela riket, även om ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken procentuellt var lika stor som i hela riket under 2014 tack vare ökad utpendling. Den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken för tredje kvartalet 2015 indikerar att Gävleborg har en betydligt svagare utveckling än riket som helhet, även om utvecklingen inom den offentliga sektorn innebär att sysselsättningen totalt sett ökar något i länet till skillnad från år Däremot verkar utvecklingen inom de privata sektorena sammantaget i det närmaste stå still i Gävleborg, till skillnad i landet som helhet som upplever en betydligt starkare sysselsättningsutveckling under 2015 än under Risken är uppenbar att varken Gävleborg eller Sandviken, med tyngdpunkten av sysselsättningen inom industrin, kommer att få del av den positiva tillväxt som bedöms för landet som helhet under den närmaste framtiden, och som har sin grund i en stark inhemsk privat och offentlig konsumtionsutveckling. Även om exportindustrin skulle få en bättre utveckling framöver är det inte säkert att det fullt ut gäller de industrigrenar som dominerar i vår region. Det skulle även behövas en längre sammanhängande period av uppgång i industrikonjunkturen, likt den mellan andra halvan av 2004 till första halvan av 2008, för att mer kraftfullt påverka arbetsmarknadsläget i Sandviken. Page 125 of

126 Nedåtriskerna i den internationella industrikonjunkturen, bland annat med en svag utveckling i den Kinesiska ekonomin, är dessutom relativt stora. 8. Slutsatser Ett värstascenario - både bristen på kompetens och arbetslösheten ökar i Sandviken På bara sex år försvann totalt nästan jobb i Sandviken, varav nästan -700 industrijobb som konsekvens av finanskrisen 2008 och eurokrisen I arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) har nästan -900 jobb försvunnit totalt, varav arbetstillfällen (-19%) inom industrin, sedan Men det finns fortfarande industrijobb kvar i regionen, varav i Sandviken som fortfarande har 40% av samtliga jobb i kommunen inom industrin. Invånarna i Sandviken hanterade denna utveckling bland annat genom starkt ökad utpendling till jobb i andra kommuner. Därför har sysselsättningsminskningen bland förvärvsarbetande boende i Sandviken sedan 2008 varit betydligt lägre än antalet jobb som försvunnit i kommunen. Under 2014 ökade också antalet förvärvsarbetande boende i Sandviken, jämfört med året innan, lika mycket som i riket som genomsnitt. Samtidigt har arbetslösheten ökat kraftigt sedan 2008 bland de nytillträdande grupperna på arbetsmarknaden som ungdomar och nyanlända utrikes födda invånare. Under 2014 ökade antalet jobb i Sandviken, med en nettotillväxt med +55 jobb i kommunen och ytterligare netto +67 fler jobb i övriga kommuner inom arbetsmarknadsregionen (Gästrikland) Men denna tillväxttakt räcker inte långt när det finns över arbetslösa enbart i Sandviken. Utvecklingen är emellertid dualistisk då det under 2014 nyanmäldes lediga jobb i Sandviken, varav eller 65% var tillsvidareanställningar. Detta visar att många anställningar var ersättningsrekryteringar för pensionsavgångar, och att en del av de nyanmälda lediga jobben inte kan tillsättas på grund av brist på ändamålsenlig kompetens hos de sökande. Ökningen av antalet förvärvsarbetande över 65 år, särskilt inom vissa sektorer, är i stor utsträckning en konsekvens av bristen på ändamålsenlig kompetens. Inom sektorn Övriga privata företag (d v s företag utöver privata aktiebolag) i Sandviken har andelen förvärvsarbetande över 65 år ökat från 4% år 2004, till hela 29% tio år senare En näringslivssektor som totalt består av ca förvärvsarbetande boende i Sandviken. Under 2015 har arbetslösheten I Sandviken ökat med +10,5%, medan arbetslösheten minskat med -1,1% i landet som helhet. Samtidigt nyanmäldes jobb i Sandviken, varav eller 56% var tillsvidareanställningar. En ökning av de lediga jobben med 28,5% på ett år. Detta är något av ett värstascenario, att både de lediga jobben och arbetslösheten ökar. Det gäller även tendensen för ungdomsarbetslösheten i Sandviken. Även om antalet arbetslösa ungdomar minskar så riskerar ändå arbetslösheten att öka i procent av antalet i arbetskraften. Den arbetskraft som är tänkt att klara att täcka upp den samtidigt ökande efterfrågan på arbetskraft som inte blivit tillgodosedd. Ytterligare ett tydligt tecken på att kittet mellan efterfrågan och utbud av kompetens, d v s ändamålsenlig utbildning, inte är Page 126 of

127 tillräcklig till omfattning och innehåll. Den något minskade ungdomsarbetslösheten gäller dock inte ungdomar utan arbete längre än sex månader och utrikes födda ungdomar, där trenden är fortsatt klart ökande. Antalet ungdomar i Sandviken utan arbete längre än 6 månader har under 2015 ökat med +5,9%, jämfört med året innan. Antalet ungdomar utan arbete längre än 2 år (24 månader) har ökat med 15,2% under året. Sandviken har under året befäst sin situation som en kommun med en av landets högsta arbetslöshetsnivåer bland ungdomar, vilket bland annat beror på bristande matchning mellan arbetskraftsefterfrågan och kompetensutbud på en arbetsmarknad som ställer allt högre krav på kompetens. De unga kvinnorna i Sandviken har nästan fem gånger så hög arbetslöshet som unga kvinnor i Uppsala, och de unga männen i Sandviken har nästan tre gånger så hög arbetslöshet som de unga männen i Uppsala. Sandviken har en högre arbetslöshet för alla åldrar år än ungdomsarbetslösheten år i Falun. Studiedeltagandet vad gäller Komvux och högskoleutbildning har utvecklats alldeles för svagt i Sandviken. Däremot har Övriga studerande (exempelvis folkhögskola, yrkeshögskola och SFI) utvecklats starkt. Men sammantaget innebär hittillsvarande utveckling att Sandviken riskerar att ytterligare, från en redan lägre nivå, halka efter i jämförelse med omvärlden vad gäller kompetens och utbildningsnivå. En kort resa mellan skilda världar Situationen på arbetsmarknaden i Sandviken kan illustreras med en kort resa mellan skilda världar. Drygt 1 av 10 arbetslösa ungdomar Drygt 1 av 5 arbetslösa ungdomar Mer än 1 av 4 arbetslösa ungdomar Färre än 8 av 100 arbetslösa ungdomar Page 127 of

128 Denna resa börjar i Falun där antalet unga arbetslösa under 25 år uppgår till lite drygt 1 av 10 ungdomar i arbetskraften. Efter en resa på ca 7 mil hamnar man i Sandviken där mer än 1 av 4 ungdomar i arbetskraften går arbetslösa. Färden går vidare 12,3 mil till Uppsala via Gävle. I Gävle går drygt 1 av 5 ungdomar arbetslösa. Men i Uppsala går färre än 8 av 100 ungdomar arbetslösa. Inom ungefär 1 timme och en kvarts resa söderut, eller en resa på ca 1 timme och fem minuter västerut, tar oss till en helt annan verklighet vad gäller arbetsmöjligheter för en ung människa som utöver utbildning behöver arbetslivserfarenhet och referenser för att få en mer fast förankring på arbetsmarknaden. Uteblivet EU-stöd innebär högre arbetslöshet i Sandviken? Sandviken har tidigare, efter specifika ansökningar baserat på breda partnerskap ofta tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner samt alltid med Arbetsförmedlingen, haft betydande stöd från Socialfonden inom EU Norra Mellansverige. Detta har gällt projekt riktade till nytillträdande på arbetsmarknaden, som Coachingprojektet för ungdomar under 25 år samt projektet Arbetslust för långtidsarbetslösa och huvudsakligen utrikes födda inflyttare. Vidare har projektet Eko-Växthus i Högbo inom Landsbygdsprogrammet och EU:s jordbruksfond bedrivits bland annat för kvotflyktingar från Burma. I den kraftigt försenade (nästan två års försening på regional nivå) nya programperioden, som skulle ha börjat verka fr o m 1 januari 2014, har Sandviken och dess samarbetspartners inte erhållit några socialfondsmedel från EU Norra Mellansverige trots flera nya ansökningar. Istället ingår Sandviken som del i ett nationellt samordnat (SKL) EU-finansierat projekt Plug-in och i ett regionalt samordnat (Region Gävleborg) projekt Ung i Gävleborg. Dessa projekt genererar dock bara bråkdelen så mycket utvecklingsmedel som de direkta EU-stöd som bland annat Sandviken hade under föregående programperiod före år De projekt Sandviken bedrivit med direktfinansiering från EU:s Socialfond har inneburit att upp till 55% av deltagarna gått till arbete eller utbildning. Frågan är då Hur mycket lägre skulle arbetslösheten bland ungdomar och utrikes födda inflyttare ha varit i Sandviken år 2015 med bibehållet eller ökat EU-stöd? Sandviken har, tillsammans med Hofors och Ockelbo kommuner i vissa projekt och tillsammans med Arbetsförmedlingen i alla projekt, bland sökt för tidiga förebyggande insatser och för arbetslösa ungdomar i FUS För tidiga förebyggande insatser främst för ungdomar under 20 år i Första steget. Samt för integrationsinsatser inom ikef - sociala företag och språkutveckling, som söktes i form av en flerfondsansökan vilket tyvärr inte kunde behandlas som sådan. Ovanstående ansökningar har varit lika underbyggda som tidigare ansökningar och framgångsrikt genomförda projekt, Coachingprojektet utsågs exempelvis av EUkommissionen som ett av Sveriges bästa modellprojekt inom ESF. Men de nya ansökningarna har anmodats att dras tillbaka eller avslagits av ESF och beslutsdelegationen för Norra Mellansverige med motiveringen att målgruppen inte kunnat säkrats eller på grund av medelbrist. Trots att Europeiska Socialfonden har som uppdrag att förstärka den nationella arbetsmarknadspolitiken, och då Arbetsförmedlingen anslår mer resursinsatser i Sandviken, så uteblir stödet från ESF. Page 128 of

129 När blir det arbetsmarknadskris som påkallar mobilisering av resursinsatser? En befogad fråga mot bakgrund av arbetsmarknadsutvecklingen i Sandviken och inom arbetsmarknadsregionen är När kan en arbetsmarknadssituation definieras som så krisartad att den påkallar särskild mobilisering av resursinsatser? När arbetslösheten år kliver över 15-16%? När ungdomsarbetslösheten uppgår till 30%? När jobbtillväxten är negativ i en situation där arbetslösheten är bland den högsta i Sverige och norra Europa? Trollhättan kan utgöra lite av ett jämförande exempel. När bilindustrin i Sverige drabbades, bland annat av följderna efter finanskrisen, var Trollhättan en av de kommuner som påverkades starkast. Industrin stod 2008 för 28,1% av jobben (dagbefolkningen) i kommunen, att jämföra med 41,3% i Sandviken vid samma tidpunkt. Ju större andel industrisysselsättning i en kommun desto större betydelse har också denna sektor för andra näringsgrenar i kommunen. Trollhättan hade den 31/12 år 2014 en befolkning på invånare att jämföra med Sandvikens invånare vid den tidpunkten. I Trollhättan är 19% av invånarna utrikes födda, att jämföra med 13,5% i Sandviken. Under 2014 tog Trollhättan emot 445 flyktringar med permanent uppehållstillstånd, att jämföra med 474 i Sandviken. Strax före jul 2011 gick Saab automobil i konkurs, en stor arbetsplats i Trollhättan. Under tre år efter konkursen fick Trollhättan statligt stöd i form av näringslivsutvecklingspengar och extra utbildningsplatser. Utbildningssatsningarna i Trollhättan innebar bland annat att antalet studerande inom Komvux ökade med 362 deltagare eller +43% till studerande mellan 2011och År 2012 hade Sandviken 460 studerande inom Komvux, en minskning med - 5% från Andelen män i Komvux-utbildning uppgick år 2014 till 43% i Trollhättan, att jämföra med 35% i Sandviken. Antalet högskolestuderande i Trollhättan uppgick till år 2014, att jämföra med 660 i Sandviken. Andelen högskolestuderande av samtliga studerande i Trollhättan uppgick till 32,9% att jämföra med 18,6% i Sandviken. Andelen män i högskoleutbildning uppgick år 2014 till 42% i Trollhättan, att jämföra med 30% i Sandviken. Antalet studerande inom Övriga utbildningar i Trollhättan ökade från till 1 942, eller med +66%, under de tre åren I Sandviken var motsvarande ökning +35% under samma period för antalet studerande inom Övriga utbildningar. År 2014 satsade Trollhättans kommun 100 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 42 miljoner kronor i kommunbidrag och 58 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Sandviken 61,6 miljoner kronor på arbetsmarknad/sysselsättning, varav 15,5 miljoner kronor i kommunbidrag och 46,1 miljoner kronor i externa intäkter. Samma år satsade Trollhättan 28,3 miljoner kronor på integration/flyktingmottagning, att jämföra med 14,3 miljoner kronor i Sandviken. Vad har satsningarna i Trollhättan gett för resultat? Satsningarna på utbildning och arbetsmarknads- och sysselsättningsinsatser har medfört att arbetslösheten minskat kraftigt. Mellan år 2013 och 2015 har Page 129 of

130 arbetslösheten i Trollhättan år minskat med över -20%, varav med -10,3% mellan 2014 och Mellan 2014 och 2015 ökade arbetslösheten med +10,5% i Sandviken. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Trollhättan har minskat från i december 2013 till 777 i december 2015, en minskning med -27,0%. Under samma period har antalet arbetslösa ungdomar i Sandviken minskat från 635 till 596, eller med -6,1%. Antalet arbetstillfällen i Trollhättan ökade med +0,9% under 2014 jämfört med året innan. I Sandviken ökade antalet arbetstillfällen med +0,3% under samma period. Antalet förvärvsarbetande boende i Trollhättan ökade med +1,9% under 2014, att jämföra med en ökning på +0,8% i Sandviken. Ökningen av antalet jobb i Trollhättan var tre gånger så stor som i Sandviken, och ökningen av antalet förvärvsarbetande boende i kommunen mer än dubbelt så stor under Mellan november 2014 och november 2015 hade antalet registrerade aktiebolag i Trollhättan ökat med +6,2%, att jämföra med +1,8% i Sandviken under samma period. Vidare har antalet utpendlare till annan kommun från förvärvsarbetande boende i Trollhättan (nattbefolkning) ökat kraftigt med +29,1% mellan 2008 och 2014, till utpendlare eller nästan 1 av 3 (31,1%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Motsvarande siffror för Sandviken är en ökning med +15,5% under samma period, till utpendlare eller drygt 1 av 4 (26,2%) av de förvärvsarbetande boende i kommunen. Samtidigt har befolkningen i Trollhättan ökat med invånare eller +2,6% mellan 2011 och 2014, att jämföra med 838 fler invånare eller +2,3% i Sandviken. Vilka slutsatser går att dra av betydelse för Sandviken? Trollhättan visar att en kraftfull satsning på utbildning samt arbetsmarknad/sysselsättning/integration kan ge ett motsvarande kraftfull resultat på arbetstillfällen och arbetslöshet. För att åstadkomma en liknande kraftfull utveckling i Sandviken krävs sannolikt ännu större insatser än i Trollhättan, eftersom Trollhättan ligger ännu något närmare en större tillväxtregion (ca 1 timme och 7,6 mil till Göteborg). Följande insatser skulle behövas i Sandviken för att mer påtagligt vända på nuvarande utveckling inom näringsliv och arbetsmarknad: Antalet utbildningsplatser och studerande inom Komvux i Sandviken skulle behöva öka med minst 50%, och andelen män öka till 45% av de studerande. En satsnings som sannolikt för att nå ända fram skulle behöva kombineras med möjligheter för Arbetsförmedlingen att anvisa till reguljär utbildning och längre utbildningar, alternativt kombineras med nya finansieringsformer för arbetslösa som under Kunskapslyftet i slutet av 1990-talet. Förutsätter också att arbetet med lokalfrågorna för vuxenutbildningen kan leda till ändamålsenliga lösningar på såväl kort- som lång sikt. Antalet högskolestuderande Sandvikenbor skulle behöva vara minst dubbelt så många, och helst tre gånger fler, än idag. Och andelen män skulle behöva öka till 45% av de studerande. En större utökning av antalet utbildningsplatser på Högskolan i Gävle, liksom en större satsning på Lärcentrum i Sandviken är några förutsättningar för att kunna uppnå detta. Utökad satsning på arbetsmarknadsprogram med fler jobb- och studievägar, och fler praktikplatser inkl ersättningar till arbetsgivare för handledarkostnader och arbetsutrustning m m. Page 130 of

131 Fler subventionerade visstidsanställningar av ungdomar och nyanlända i kommunal och offentlig regi. Utökad satsning på entreprenörsspåret bland annat för nyanlända och för studerande inom yrkesutbildningar. Fler utpendlare till andra kommuner till ytterligare en nivå kring 1 av 3 förvärvsarbetande boende i Sandviken. Även ökad utpendling förutsätter fler i utbildning och fler med fullständig examen/betyg, för att klara matchningen på dagens arbetsmarknad. EU-stöd från Socialfonden till förstärkning av arbetsmarknadsprogram och innovativt utvecklingsarbete minst i den omfattning som gällde under förra programperioden. EU-stöd från Regionala fonden och Jordbruksfonden för investeringar i infrastruktur för social företagande bland utrikes födda invånare. Mer omfattande tidigare och förebyggande insatser inom gymnasie- och grundskolan för att öka motivationen och förebygga avhopp bland annat genom feriepraktik och kunskaper om arbetslivet, och betydelsen av utbildning för att erhålla jobb liksom vilka karriärvägar som finns för att uppnå sina livsmål. Page 131 of

132 Nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen ackumulerat under året vecka 1 - vecka 52 resp år i Sandvikens kommun (Källa: Af) Antal arbetslösa år i Sandviken per den 31/12 resp år (Källa: Arbetsförmedlingen) Öppet arbetslösa I programåtgärder Totalt år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 år 2015 Page 132 of

133 Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 Dec - Gemensamma planeringsförutsättningar för år (GPF) i KF (inkl KF:s mål o mått) Jan Bokslut med uppföljning av mål o mått år 2015 jan - E-chefer arbetar med verksamhetsbeskrivning 2016 med framtidsbild och verksamhetens mål inför 2017 feb - Dialog e-chefer/nämnd inför arbetet med UTK (underlag: bokslut och uppföljning av 2015 års nämndsmål, nämndens satta mål för 2016 samt e-chefernas verksamhetsbeskrivning 2016 med framtidsbild) Page 133 of 187

134 Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 Feb-mars - Arbete i nämnden UTK (underlag till kommunplan) inkl. nämndens mål för 2017 Mars - Nämnden tar beslut om förslag till UTK (underlag till kommunplan), med mål 2017 Mars -april - Dialog mellan nämnd/ks Maj - Uppföljning av arbetsplaner och nämndens mål o mått per april 2016 Juni - Beslut från KS om resursfördelning Juni - Dialog nämnd e-chefer inför prioriteringar för verksamhetsplan 2017 Page 134 of 187

135 Arbetslivsnämnden Budget- och planeringsprocess 2017 juni - -Förvaltningens arbete med verksamhetsplan aug för 2017 sept - Beslut i nämnden om resursplan för år eventuell förändring av UTK. Rapport (Beslut?) Verksamhetsplan 2017 sept - Bokslut-uppföljning av mål o mått per aug 2016 aug-nov - Förvaltningens arbete med detaljbudget för år Enheternas arbete med arbetsplaner för 2017 dec - Beslut i nämnden om detaljbudget Rapport Arbetsplaner 2017 Page 135 of 187

136 Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden Version Samrådshandling (intern - och externremiss) Dokumentnamn Dokumenttyp Beslutad av Beslutsdatum Diarienummer Paragrafnummer Giltighetstid Dokumentansvarig Bostadsförsörjningsprogram Program och inriktningsmål Kommunfullmäktige KS2015/533 Stadsarkitekt Helena Tallius Myhrman Page 136 of 187

137 Förord Sandvikens kommun arbetar inom många områden för att skapa förutsättningar för tillväxt. En avgörande förutsättning är tillgången på bra bostäder och syftet med detta bostadsförsörjningsprogram är att inspirera till utveckling av vår kommun. Genom bostadsförsörjningsprogrammet vill jag att vi ska skapa attraktiva, väl fungerande och hållbara bostäder och boendemiljöer för alla som vill bo i Sandviken, och för de olika behov som uppstår genom livet. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också lyfta fram bostadsförsörjningen och dess betydelse för kommunens planering i olika förvaltningar och bolag. Bostadsförsörjningsprogrammet ska även ge en tydlig inriktning för det arbete som vi tillsammans med andra aktörer på marknaden ska genomföra framöver. Förhoppningen är att med bostadsförsörjningsprogrammet som grund utveckla optimism och marknadsföra Sandvikens kommun gentemot bostadsbolag, finansiärer, entreprenörer och framtida Sandvikenbor. Peter Kärnström Kommunalråd Page 137 of 187

138 FK SAMMANFATTNING...4 BESLUTSDEL...5 Inledning...5 Utgångspunkter...5 Förutsättningar...6 Syfte...6 Kommunens ansvar...7 Inriktningsmål...8 Riktlinjer för bostadsförsörjning...9 God mark- och planberedskap...9 Strategisk markupplåtelse och markförvärv...9 Detaljplan...10 Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal...10 Hållbart byggande...10 Social hållbarhet...10 Ekologisk hållbarhet...11 Ekonomisk hållbarhet...11 God bebyggd miljö...12 Utgångspunkter för bostadsbyggandet...13 Tillväxt...13 Marknadsmekanismer och attraktivitet...14 Bolån och beskattning...14 Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal...14 INFORMATIONSDEL...16 Bostadsefterfrågan...16 In - och utflyttning...16 Bostäder för ungdomar och studenter...17 Bostäder för äldre...18 Parboende...19 Bostäder för personer med funktionsnedsättning...20 Bostäder med särskild service enligt LSS...20 Bostäder med särskild service enligt SoL...20 Behov av bostäder för särskilda grupper...21 Bostäder för utsatta vuxna...21 Ensamkommande barn...21 Flyktingmottagning...22 Nuläge...22 Detaljplaneläget och centrumplanering...22 Det kommunala bostadsbolaget mfl...23 Upprustning av Nya Bruket...24 Övrigt bostadsbyggande...24 Bostadsbeståndet i kommunen...24 Historisk bostadsproduktion...25 Page 138 of (26)

139 FK SAMMANFATTNING År 2025 planeras för att Sandvikens kommun ska ha cirka invånare, vilket innebär en ökning med cirka personer jämfört med Med detta som planeringsförutsättning behövs det planeras för minst nya bostäder till 2025 vilket betyder en årlig planeringsberedskap för 480 nya bostäder och en faktisk produktion av 160 nya bostäder. Inriktningsmål ska ligga till grund för att förverkliga nya bostäder. Samtidigt ska de bostäder som redan finns vårdas och utvecklas. Nedan presenteras befolkningsprognosen för hela kommunen. Befolkningsprognosen ligger till grund för de gemensamma planeringsförutsättningarna (GPF) i Sandvikens kommun. Befolkningsutveckling fram till 2030 Figur 1: Befolkningsutveckling och prognos befolkningsutveckling. Källa: Demos Scenario 2 Totalbefolkning Alla invånare ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Utbudet av bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområden ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnad som vid insatser i befintliga bostadsområden. De viktigaste strategierna för att uppnå de övergripande målen för bostadsförsörjningen i Sandviken ryms under följande tre rubriker: Plan- och markberedskap Hur arbetet med översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och detaljplaner bedrivs. Att det finns en tydlig strategi för hur kommunen ska jobba med strategisk markupplåtelse och markförvärv och dess koppling till planering har även en central betydelse. Hållbart byggande Att kommunen i sin boendeplanering har med aspekterna om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Boendemiljö Det som byggs, utvecklas och renoveras/restaureras ska upplevas som ett attraktivt boende med god boendemiljö. Attraktivitet har olika innebörd för olika grupper, men betyder att lösningarna ska vara tydligt efterfrågade Page 139 of (26)

140 FK BESLUTSDEL Inledning Bostadsfrågan har uppmärksammats som en av de viktigaste frågorna för utveckling och regionens samtliga kommuner arbetar nu aktivt med frågan. I flera kommuner är bostadsbristen akut. En utmaning är hur vi faktiskt kan få till ett ökat bostadsbyggande. Vad behöver göras, vem gör det, och hur får vi till en fungerande samverkan med fastighetsägare och andra aktörer? Bostadsplanering i en tid med nya rörelsemönster och förstorade geografiska upptagningsområden har i hög grad utvecklats till att få en stor regional betydelse. Genom Bostadsförsörjningsprogrammet skapas en beredskap för tillväxt och näringslivsutveckling, vilket i sin tur ger möjligheter att belysa långsiktigt viktiga planeringsstrategier för kommunens utveckling, samt att graden av händelsestyrd planering kan minskas. Bostadsförsörjningsplanering är det begrepp som oftast har använts om denna verksamhet. Boverket använder numera vanligen begreppet boendeplanering. Dels därför att det inte bara handlar om bostäder utan även om en planering för hur man vill att boendet i vid bemärkelse ska utvecklas i olika delar av kommunen. Dels är ordet försörjning något som får tankarna till ett ovanifrån perspektiv, vilket känns otidsenligt. Alternativa begrepp kan t.ex. vara boendestrategisk planering eller strategisk boendeplanering. I detta program använder vi både begreppen bostadsförsörjning och boendeplanering. Kommunens bostadsförsörjning bygger på följande övergripande mål: Alla innevånare i kommunen ska kunna erbjudas en god bostad till rimlig kostnad i en god boendemiljö med bra boendeservice. Tillgången på bostäder ska vara attraktivt och stimulera till inflyttning i kommunen. Utvecklingen av boendet och bostadsområdena ska präglas av strävan mot social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet såväl vid nybyggnation som vid insatser i befintliga bostadsområden. I Bostadsförsörjningslagen är det fastställt att varje kommun en gång per mandatperiod ska ta fram riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunen har också enligt lag ett ansvar för särskilda boenden för äldre samt för personer med funktionsnedsättningar. Regeringen har också satt som mål att ingen ska behöva vara bostadslös. I bostadsförsörjningsprogrammet är det viktigt att göra tydliga avgränsningar för vad som är kommunens roll och uppgift och i vilka sammanhang kommunen kan och ska agera. Utgångspunkter Ett bostadsförsörjningsprogram ska lyfta fram bostadsförsörjningens betydelse i kommunens olika förvaltningar och bolag, samt utgå ifrån ett antal kommunala planer och beslut som ska ligga till grund för kommunala prioriteringar och beslut. Bostadsplanering är tillsammans med översiktsplanering (ÖP) ett grundläggande verktyg i kommunens strategiska planering. Utöver kommunens övergripande strategiska planering utgör även omsorgsförvaltningens mål en stor del av boendeplaneringen. Omsorgsförvaltningen tillgodoser att det finns särskilda Page 140 of (26)

141 FK boendeformer för olika utsatta grupper, t.ex. äldre och personer med funktionsnedsättning. Bostadsförsörjningen bygger på fem grundläggande behov hos människor tak över huvudet, lokalisering, ägande, bostadsstandard och miljöegenskaper. Det första behovet är lika för alla, de övriga behoven kan se olika ut för olika människor och därför behövs ett varierat utbud av bostäder och boendemiljöer som tillfredsställer våra olika behov skapas. Förutsättningar Bostadsförsörjning handlar inte bara om nybyggnation av bostäder, utan lika mycket om utveckling av det befintliga bostadsbeståndet. Det rör inte heller bara bostadsbebyggelse utan även de fysiska, sociala och gestaltningsmässiga värdena i boendemiljön. Även tillgång på bra fritidsboende är en del av bostadsförsörjningen. I bostadsförsörjningsprogrammet berörs även frågor som ligger utanför kommunens makt att förändra t.ex. kostnadsutvecklingen i byggbranschen, bristande konkurrens i byggbranschen, bankväsendet, skatteregler, redovisningsregler m.m. För att förstå de lokalt påverkbara faktorerna är det ibland nödvändigt att sätta dessa i ett större sammanhang. Bostadsförsörjningsprogrammet ska också betona betydelsen av en god samverkan med stat, grannkommuner och näringsliv för att lyckas med en god bostadsförsörjning. Referensmaterial för bostadsförsörjningsprogrammet har varit Länsstyrelsens informationsmaterial samt bostadsförsörjningsprogram för Umeå, Gävle och Östhammars kommuner. Bostadsförsörjningsprogrammet har tagits fram av en arbetsgrupp inom Sandvikens kommunkoncern bestående av Anna Boman (Kommunledningskontoret, Jenny Glumoff (Sandvikenhus AB), Christina Bro (Omsorgsförvaltningen), Andreas Sundström (Tekniska kontoret), Lotta Holmström (Individ och familjeomsorgsförvaltningen) och Martin Larsson (NAI Svefa) har sammanställt och innehållsmässigt granskat dokumentets texter. Helena Tallius Myhrman (Samhällsbyggnadsförvaltningen) har varit projektledare för bostadsförsörjningsprogrammet och med ansvar för texter i beslutsdel. Syfte Bostadsförsörjningen har en grundläggande betydelse för människors välfärd och för kommunens möjligheter att utvecklas. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter som påverkar såväl tillväxten som välfärden i en kommun. Att utveckla boendet är därför en viktig del i Sandvikens kommuns strategiska planering. Strategin för bostadsförsörjningen för perioden har som syfte att vara ett verktyg för att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande i Sandvikens kommun utifrån riktlinjer för bostadsförsörjning, inriktningsmål och de nya utgångspunkterna för bostadsbyggande som redovisas i dokumentet. Strategin är ett gemensamt underlag för kommunen och bygg- och bostadsbranschens parter där kommunen skapar förutsättningarna och marknaden svarar för bostadsbyggandet. Strategin är ett koncernövergripande styrdokument för flertalet av kommunens verksamheter. Bostadsförsörjningsprogrammet utgör tillsammans med översiktsplanen ett underlag för markupplåtelse, markförvärv, planläggning, infrastrukturfrågor och planering av trafik och kommunikationer. Strategin är en viktig utgångspunkt för prognosarbetet och utgör ett betydelsefullt dokument för behovsbedömning av bostäder, plan- och markberedskap. Strategin innehåller riktlinjer och inriktningsmål som också anger hur Sandvikens kommun ska samverka med privata intressenter, både när det gäller kommunal mark samt privat mark. Page 141 of (26)

142 FK Ett syfte med bostadsförsörjningsprogrammet är också att ge en beskrivning av bostadsmarknaden och aktuella regleringar inom bostadspolitiken. Idag sker snabba förändringar i vår omvärld. God kunskap är en förutsättning för att ha beredskap för snabba förändringar. Kommunens ansvar Det är kommunens ansvar att genom boendeplanering ge förutsättningar för att alla i kommunen kan bo i Goda bostäder. Detta är av avgörande betydelse såväl för ekonomisk och befolkningsmässig tillväxt, som för invånarnas välfärd och trivsel. Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet utifrån de krav och önskemål som medborgarna kan komma att efterfråga. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar började gälla från 1 januari år I korthet innebär lagen att varje kommun ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för goda bostäder åt kommuninvånarna. I det följande beskrivs och redovisas bostadsförsörjningsansvaret med utdrag ur lagens innehåll och med kommentarer från Boverket och Länsstyrelsen. Den 1 januari 2014 kom en reviderad och tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar som innebär att: innehållet och processen för att ta fram kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning preciseras (1 ) ett regionalt perspektiv införs länsstyrelsen och andra regionala organ ska ges tillfälle att yttra sig regeringen får möjlighet att förelägga kommunen att ta fram nya riktlinjer (5 ) bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet förs in som allmänintresse i PBL (Plan- och bygglagen) En del av den nya lagstiftningen handlar om precisering av riktlinjernas innehåll, t.ex. hur kommunen tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. I den nya lagstiftningen finns även en koppling till PBL. Vidare preciseras länsstyrelsens roll och att länsstyrelsen ska uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning mellan kommuner i frågor om bostadsförsörjning och verka för att sådan samordning kommer till stånd. Om regeringens nya ingripandemöjligheter sägs att; Om kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen saknar någon sådan uppgift som specificeras lagen (2 ) får regeringen förelägga kommunen att anta nya riktlinjer. Övriga revideringar i lagen är att bostadsförmedling ska anordnas om det behövs och att köavgift får tas ut. Kommunens ansvar är att: planera för bostadsförsörjning med hjälp av riktlinjer, som är antagna av kommunfullmäktige varje mandatperiod eller när förutsättningar ändras analysera behov, efterfrågan och marknadsförutsättningar som grund för riktlinjerna samråda med berörda kommuner och låta länsstyrelsen och regionala organ yttra sig över riktlinjerna i riktlinjerna redovisa inriktningsmål och planerade insatser och hur man beaktat övergripande planer samt att anordna bostadsförmedling (vid behov) I begreppet Goda bostäder ingår inte bara bostäderna utan hela boendemiljön. Det handlar om nyproduktion men också i hög grad om insatser i redan befintliga bostadsområden. Det Page 142 of (26)

143 FK gäller alla invånares behov av bostäder men vissa grupper kan behöva uppmärksammas särskilt, t.ex. äldre, funktionshindrade och ungdomar. Regeringen framhåller också att medborgarna genom en väl fungerande bostadsförsörjningsplanering kan få bättre inflytande och överblick över boendesituationen i kommunen. Hur kommunerna ska bedriva sin bostadsförsörjningsplanering eller vad planeringen ska omfatta regleras inte närmare. Förutsättningarna varierar starkt och bostadsförsörjningsplaneringen måste anpassas efter situationen i den enskilda kommunen. Bostadsförsörjningsfrågorna är så viktiga att de bör förankras väl i den lokala politiska debatten. Därför är det obligatoriskt att behandla dem i kommunfullmäktige där de ska antas varje mandatperiod eller när förutsättningarna förändras. Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska minst innehålla följande uppgifter: mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet planerade insatser för att nå uppsatta mål hur hänsyn tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Länsstyrelsens ansvar är att: Länsstyrelsens ansvar är ge kommunerna information, råd och underlag för planering som t.ex. Bostadsmarknadsenkäten, Bostadsmarknadsanalys för Gävleborg och samrådsyttrande till översiktsplaner. De ska också uppmärksamma kommunerna på behov av samråd med andra kommuner, och verka för att det blir ett samråd, samt yttra sig över kommunernas planering ur ett regionalt perspektiv och se till att varje kommun planerar bostadsförsörjningen så att alla i kommunen kan leva i goda bostäder. Inriktningsmål De viktigaste målsättningarna för bostadsförsörjningen i Sandvikens kommun är följande: Nr Inriktningsmål 1 Det ska ständigt finnas antagna detaljplaner för byggande av minst 320* bostäder, av varierande typ och i olika delar av kommunen. 2 Det ska ständigt finnas byggklar mark för minst 320* bostäder av varierande typ och i olika delar av kommunen 3 Verka för att det årligen produceras 160 nya bostäder i Sandviken. Varav Sandvikenhus årligen ska bygga minst 24 hyresbostäder 4 Kommunen ska arbeta aktivt med strategiska markförvärv och arbeta långsiktigt och målinriktat med markupplåtelse av egen mark 5 Kommunen ska vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer, för att förverkliga inriktningsmålen 6 Nya bostäder ska i första hand lokaliseras centrum-, och kollektivtrafiknära eller på/vid redan ianspråktagen mark 7 Ha blandade upplåtelseformer och tillföra nytt i befintliga områden 8 Vara proaktiva och ta ett brett ansvar för bostäder för äldre 9 Vara pådrivande för energieffektiva bostäder, eller andra miljömässigt och socialt hållbara lösningar *(2xbehovet) Page 143 of (26)

144 FK Riktlinjer för bostadsförsörjning Kommunen har en rad styrmedel till hands som på olika sätt kan underlätta att nå uppsatta mål med bostadsförsörjningen. Exempel på sådana är kommunens strategi för att arbeta med mark- och planberedskap, hur kommunen planerar och arbetar för ett hållbart samhälle samt hur kommunen genom sitt sätt att arbeta ska medverka till goda bostäder i en god boendemiljö. God mark- och planberedskap Översiktsplanen är kommunens avsiktsförklaring som visar hur kommunen anser att den fysiska miljön bör användas och utvecklas på kort och långsikt. Den är också ett underlag för en strategisk markpolitik och en god planberedskap både vad gäller fördjupade översiktsplaner och i förlängningen detaljplaner. Att arbeta med fördjupade översiktsplaner är ett sätt att ta kommunalt ansvar för att mer i detalj utreda förutsättningarna för ett visst område att utvecklas enligt uppsatta riktlinjer i översiktsplanen. Att genom en fördjupad översiktsplan utreda de ekonomiska, miljömässiga och övriga förutsättningar för ett projekts genomförande bidrar också till att i ett tidigt skede bedöma ett projekts genomförbarhet och underlätta ett framtida genomförande. Strategi för framtida arbete med översiktsplaner och fördjupade översiktsplaner kan sammanfattas i följande punkter: Ha en aktuell kommuntäckande översiktsplan med tillhörande fördjupningar. Översiktsplanen ska utgöra underlag för att ta fram detaljplaner, områdesbestämmelser och bygglov. Prioritera att göra fördjupade översiktsplaner utifrån utpekade utvecklingsområden i översiktsplanen. Engagera övriga aktörer som markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggare i arbetet med översiktsplan och dess fördjupningar. Vilket ger möjlighet att göra tidiga bedömningar av ett projekts genomförbarhet i översiktsplanearbetet. Strategisk markupplåtelse och markförvärv Kommunen ska genom framsynta markinköp i strategiska lägen och vid nyttjande av egen mark vara en aktiv part tillsammans med bostadsmarknadens aktörer för att förverkliga att nya bostadsområden utvecklas i kommunen. Strategi för framtida arbete med strategiska markinnehav och förvärv kan sammanfattas i följande punkter: Att det finns en stark koppling till arbetet med kommunens översiktsplan och fördjupningar. Att all markupplåtelse och möjliga förvärv noggrant utreds med hänsyn till möjligheter för framtida genomförande. Kommunal mark ska så långt som möjligt anvisas och fördelas i konkurrens, gärna genom arkitekt- och/eller markanvisningstävlingar. Anordna möten med aktörerna på den lokala bostadsmarknaden. Detaljplan Att arbeta fram färdiga detaljplaner för bostäder, är ett sätt för kommunen att kunna erbjuda intressenter planlagd och byggklar mark. Att ha en planberedskap för detaljplaner kan också kombineras med fördjupade översiktsplaner där grundläggande förutsättningarna för Page 144 of (26)

145 FK bostadsbyggande arbetas fram tillsammans med aktörer intresserade av att utveckla, investera och bygga bostäder i Sandviken. Strategi för framtida arbete med detaljplaner kan sammanfattas i följande punkter: En tydlig strategi för i vilken omfattning och för vilka projekt det är lämpligt med planberedskap. Detaljplaner som tas fram i beredskapssyfte utan att byggherre utsetts, bör göras flexibla. Markanvisningar och exploateringsavtal kan användas för vidare detaljering i planarbetet. Ett tydligt fokus på dialog med samtliga som berörs av en detaljplan för att minska risken för överklagande samt få en bättre slutprodukt. Riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal Antagna och väl genomarbetade riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal är ett sätt för en kommun att visa för marknadens aktörer och byggföretag att det finns tydliga rutiner för arbetet, vilket ofta underlättar ett projekts genomförande. Strategi för framtida arbete med riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal kan sammanfattas i följande: Under 2016 ska ett policydokument med riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal antas. Hållbart byggande Sandvikens kommun ska verka för en bostadsförsörjning som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar och med det menas: Den sociala hållbarheten - målet om det goda livet Den ekonomiska hållbarheten - medlen för att uppnå det goda livet Den ekologiska hållbarheten - ramarna för målet och medlen för att inte förstöra för kommande generationer Social hållbarhet I social hållbarhet ligger begrepp som tillgänglighet, valfrihet, integration, mångfald, trygghet, jämställdhet, delaktighet och inflytande. För att öka valfriheten och för att stärka integrationen ska en variation av lägenhetsstorlekar eftersträvas. Hur väl samhället lyckas med detta beror bland annat på faktorer som tillgången på lokal service och kollektivtrafik, hur utomhusmiljön är, vilka aktiviteter som finns i området, attraktiva mötesplatser, lokala utvecklingsgrupper, medbestämmande osv. Tillsammans skapar detta stadsdelens identitet som utgör grunden för respektive stadsdels utveckling. En bra bostad och boendemiljö är en viktig förutsättning för god hälsa. Bostaden och närområdet har stor betydelse för social gemenskap och trygghet, vilket hör till mänskliga grundläggande behov. Det räcker inte med att förbättra de fysiska kvaliteterna (t.ex. ventilation, vitvaror, tillgång till grönområden och service). De sociala kvaliteterna behöver också utvecklas (t.ex. känsla av trygghet och säkerhet, möjligheter till en meningsfull fritid samt människors attityder till området). Det finns flera vetenskapliga undersökningar som pekar på vilka faktorer som är viktiga i boendemiljön. Enligt de boende är de viktigaste boendepreferenserna bland annat: Närhet till kommunikationer, grönområden, idrottsanläggningar och barnomsorg samt skolor Tillgång till hälso- och sjukvård samt daglig service Page 145 of (26)

146 Småskalig och varierande bostadsbebyggelse FK Blandning av bostäder, verksamheter och servicefunktioner (funktionsblandning) Tillgång till mötesplatser Den nationella folkhälsopolitiken har betydelse vid om -, till- och nybyggnad när bostadsområden och stadsdelar ska förnyas. Det finns ett antal målområden och bestämningsfaktorer som särskilt bör uppmärksammas, bl.a. tillgång till mötesplatser, fysisk tillgänglighet till, mellan och i bostäder, trygghet i närmiljön, meningsfull fritid, exponering för radon, grönytors betydelse för hälsan samt stödjande miljöer för fysisk aktivitet och aktiv transport. Ekologisk hållbarhet Den ekologiska hållbarheten handlar mycket om energi både i bostaden och i de transporter som omger boendet. Men även avfallshantering och VA-lösningar är viktiga hållbarhetsfrågor, liksom anpassning till kommande klimatförändringar. Hållbarhet i materialval är också en viktig fråga och här kommer livscykelanalyser (LCA) att bli ett allt viktigare verktyg, tillsammans med miljöklassning av byggnader. EU:s ramdirektiv för vatten anger bland annat att inga åtgärder får beslutas som kan försämra statusen på någon vattenförekomst. Detta inverkar på olika sätt på kommunens planläggning och markanvändning. Nybyggnation av bostäder får inte bidra till att god status inte uppnås i Sandvikens kommuns vattenförekomster. Här blir VA-frågan viktig. Lokalisering av bostäder ska i första hand ske på eller invid redan ianspråktagen mark, i andra hand på mindre värdefull mark och i sista hand på värdefull mark. Exploatering av jordbruksmark bör undvikas helt. Om park eller naturmark påverkas av exploatering bör kompensationsåtgärder uppfyllas. Ytterligare förslag för ett ekologiskt hållbart samhälle och för att nå de nationella klimatmålen är att: Vid såväl nybyggnation som upprustning av befintligt bestånd ska en hög ambitionsnivå hållas avseende bebyggelsens klimatpåverkan och kommunen ska vara pådrivande i utvecklingen av att bygga med förnyelsebara byggnadsmaterial som trä. Bostadsprojekt med energisnål teknik och uppvärmningssystem ska uppmuntras, som t.ex. lågenergi-, och passivhus. Arbete med riktlinjer för energikrav vid nybyggnation ska påbörjas. All nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet. För att minska transportbehov bör centrumnära och kollektivtrafiknära lägen prioriteras vid utveckling. Planering ska göras för ett energieffektivt transportsystem gång, cykel, buss och tåg. Lösningar med bilpooler och en ny sänkt parkeringsnorm bör tas fram. Ekonomisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet innebär att kommunen ska ha god kunskap om den lokala bostadsmarknaden och på förändringar i efterfrågan. Ekonomisk hållbarhet innebär också att bygga vidare på gjorda investeringar och att ha en hållbar strategi för framtida utbyggnader. Genom att skapa god social hållbarhet samt utveckla ännu bättre miljömässiga lösningar, uppnås också god ekonomisk hållbarhet. Page 146 of (26)

147 FK Det finns olika lösningar för enkla och billiga bostäder bland annat olika koncept för studentlägenheter. Det är viktigt i bedömningen av sådana lösningar att kraven på långsiktig hållbarhet vägs in. Av samma anledning är det även viktigt att våga säga nej till initiativ som inte uppfyller de krav som kommunen vill ställa. Detta med hänvisning till att kommunen vill uppnå en hög grad av hållbarhet i bostadsbyggandet och minimera framtida och kostsamt underhållsbehov. Exempel på övriga faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå ett hållbart byggande kan vara: Prioritera bostadsbebyggelse längs starka kollektivtrafikstråk Förtäta och omvandla centrumnära områden för bostadsändamål Bygga bostäder på lediga lucktomter i Sandvikens centrumkärna Kommundelarnas och de mindre tätorternas goda livsmiljöer ska lyftas fram i syfte att öka bostadsbyggandet, samt för att nyttja den redan befintliga infrastrukturen God bebyggd miljö Kommunens bostadsförsörjningsansvar vid nyproduktion och insatser i befintliga bostadsområden omfattar inte bara bostäderna i sig utan även boendemiljön. Med boendemiljö avses bostad, bostadsområde och service. God boendemiljö är ett helhetsbegrepp som syftar till att skapa god boendekvalitet såväl inne som ute. Enligt Statens Folkhälsoinstitutet är en god bostad i ett tryggt bostadsområde en av de allra viktigaste förutsättningarna för en god folkhälsa. I det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö som ska nås till 2020 säger följande: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas Det är platsens egenskaper, såsom topografi, storlek, beskaffenhet, ljudexponering med mera, som skapar förutsättningen för vilken typ av bebyggelse som kan komma att uppföras. Exempel på faktorer som kommunen bör ta hänsyn till för att uppnå god boendemiljö kan vara: Genom att arbeta med utformning och gestaltningen kan platsens, byggnadernas, utemiljöns och belysningens förutsättningar tas till vara på rätt sätt för att skapa en trygg och hälsosam livsmiljö. Det framtida bostadsbyggande kommer till stor del att utgöras av förtätning centralt och utefter kollektivstråk. Detta innebär att buller kommer att vara ett problem som måste hanteras och särskilt buller från trafik. Avgörande för att dämpa och avskärma bullret är hur bebyggelsen placeras, planeras och utformas på aktuell plats. En mer sluten utformning, som en kvartersstruktur, skapar bättre förutsättningar för att styra och avskärma bullret vilket ger möjlighet till en ljuddämpad uteplats. En bullrig sida kan kompenseras med en ljuddämpad sida utomhus. En mer öppen bebyggelsestruktur, som punkthus, lamellhus, radhus och så vidare, har inte samma Page 147 of (26)

148 FK avskärmande effekt eftersom bullret i större utsträckning letar sig in mellan huskropparna. Genom att arbeta med byggnadens utformning och material på fasaden och tak kan ytterligare ljuddämpande effekter utformas. Gröna tak, ljudabsorberande balkonger, delvis inglasade balkonger eller glaspartier mellan byggnaderna kan också medverka till att buller reduceras. Utgångspunkter för bostadsbyggandet Tillväxt Tillgången på bra och attraktiva bostäder är en avgörande förutsättning för tillväxt i kommunen och bostadsförsörjningen är i hög grad kopplad till arbetsmarknaden. Genom bättre kommunikationer och kortare restider i regionen har storleken på arbetsmarknaden ökat. Detta har förbättrat möjligheten att bo i en kommun och arbeta i en annan. En större arbetsmarknadsregion innebär att kommunens bostadsförsörjning inte kan göra stopp vid kommungränsen. Förr var det mer vanligt att arbetskraften flyttade dit företagen fanns. Idag är det mer vanligt att företagen flyttar dit arbetskraften finns och vill bo. Bostadsförsörjningen kan därför inte bli en fråga som stannar vid kommungränsen. Det är därmed viktigt att betona att det är arbetsmarknadsregionen som är utgångspunkten för bosättning. Möjligheterna att skapa nya intressanta områden med en större mångfald av attraktiva boendemiljöer kan öka om ett större geografiskt område med goda kommunikationer står till buds, därför är det viktigt med ett regionalt perspektiv på frågan. En viktig utgångspunkt för bostadsförsörjning är att befolkningen ökar i Sandvikens kommun och i Gävleregionen vilket gör att fler bostäder behövs. En god bostadsförsörjning är ett viktigt konkurrensmedel för lokalisering av företag. De faktorer som främst påverkar en kommuns tillväxt är: närhet till storstad väl utbyggd infrastruktur universitet/högskola Det finns dagliga tåg- och bussförbindelser mellan Sandviken och Stockholm, två europavägar, E4 och E16, leder till och genom kommunen. Högskola finns på 2 mils avstånd från Sandvikens station. Sandvikens närhet till Gävle gör även att goda tillväxtförutsättningar i regionen spiller över på Sandviken. Genom att systematiskt arbeta med att stärka tillväxtpåverkande faktorer som väl utbyggd infrastruktur och välfungerande kollektivtrafik har Sandviken en potential att utvecklas till en mer attraktiv kommun att bo och verka i. Centrumnära och kollektivtrafiknära bostäder är viktiga för att uppnå kortast möjliga restid för pendling mellan omkringliggande orter och mot Stockholm - Mälardalsregionen. Studentbostäder är ett betydelsefullt konkurrensmedel för Högskolan och här finns möjligheter också för Sandvikens kommun att erbjuda boende. Page 148 of (26)

149 FK Marknadsmekanismer och attraktivitet Det är viktigt för en kommun att aktivt arbeta med bostadsförsörjning. Tillgång på attraktiva bostäder och boendemiljöer är en viktig motor för regionens utveckling. Därför är det viktigt att se bostadsförsörjningen och bostadsregionen/arbetsmarknadsregionen i ett sammanhang. För att nå den förväntade befolkningsväxten är det viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder. Attraktivitet har olika innebörd för olika människor, men vissa kriterier används och återkommer på bostadsmarknaden och andra är belagda i forskning om boendepreferenser. Det är centrum- och servicenära lägen (nära järnvägsstation och affärscentrum) och närhet till bra kollektivtrafik. Närhet till anhöriga, grönområden, natur, rekreationsområden och möjligheten att lätt ta sig mellan bostad och arbete/skola är andra viktiga kriterier för ett attraktivt boende. Bostadsbyggande sker numera på marknadens villkor och det är i huvudsak kreditinstitut och byggherrar som ytterst avgör var och hur mycket som byggs. Förutsättningar för hyresrätten förändrades radikalt när investeringsstöd och räntebidrag togs bort. Numera byggs i huvudsak små hyresrätter för främst unga och äldre. De skattemässiga villkoren är under utredning. Kommunens roll på bostadsmarknaden har förändrats, men det är viktigt att kommunen tar ett tydligt ansvar i den nya rollfördelningen. Brist på bostäder är dessutom ett välfärdsproblem och uppstår när utbudet av bostäder inte möter efterfrågan. En bristsituation påverkar i första hand utsatta grupper, ofta med negativa sociala konsekvenser och bristande integration som resultat. För att öka valfriheten och stärka integrationen behövs en variation i lägenhetsstorlekar eftersträvas. Bolån och beskattning Nya regler för amortering av bolån finns på förslag. Förslaget kan medföra att det kan komma att ställas högre krav på amortering i framtiden, vilket kan få konsekvenser för betalningsförmågan hos framtida bostadsköpare. Att ta bort räntebidraget och höja fastighetsskatten är andra förslag som diskuteras för att komma tillrätta med obalanser på bostadsmarknaden. Ny lagstiftning för kommuners arbete med markanvisning och exploateringsavtal Den 1 jan 2015 trädde Lagen om riktlinjer för kommunala markanvisningar (2014:899) i kraft. Denna lag anger att samtliga kommuner som arbetar med markanvisning ska ha antagna riktlinjer för hur arbetet bedrivs. Lagen är ett led i att skapa en mer transparant process kring planering och byggande vilket i framtiden förhoppningsvis kan leda till ett ökat byggande. Riktlinjerna ska innehålla kommunens utgångspunkter och mål för överlåtelser eller upplåtelsen av markområden för bebyggande, handläggningsrutiner och grundläggande villkor för markanvisningar samt principer för markprissättning. Den 1 januari 2015 trädde en ändring av Plan- och bygglagen (2010:900) i kraft som ställer krav på kommuner att det ska finnas antagna riktlinjer för exploateringsavtal. I Plan- och bygglagen, 6 kap, 39, anges att om kommunen ska ingå exploateringsavtal ska kommunen ha antagna riktlinjer som anger utgångspunkter och mål får sådana avtal. Riktlinjerna ska ange hur kostnader och intäkter till följd av genomförande av detaljplaner ska ske samt andra förhållanden som har betydelse för bedömning av konsekvenserna av att ingå ett exploateringsavtal. Sandvikens kommun planerar att under 2015 arbeta fram ett policydokument för hur arbetet med markanvisningar och riktlinjer för exploateringsavtal ska bedrivas i framtiden. Detta Page 149 of (26)

150 FK arbete är ett bra tillfälle för marknadsföring av kommunen och att närma sig tidigare aktiva, men även nya önskade byggherrar. Från 1 januari 2015 ändrades även 8 kap, Plan- och bygglagen. Ändringen anger att det inte längre är tillåtet att ställa tekniska särkrav, utöver vad Boverkets byggregler anger, på byggherrar vid nybyggnation. Denna ändring får konsekvenser för vilka krav en kommun har möjlighet ställa på byggherrar, exempelvis vad gäller energieffektivitet och tillgänglighet. Page 150 of (26)

151 FK INFORMATIONSDEL Bostadsefterfrågan År 2025 planeras att Sandvikens kommun ska ha cirka invånare vilket innebär en ökning med ca invånare jämfört med Figur 2 nedan visar hur många personer per hushåll det finns i Sandviken. Med i genomsnitt 2,17 personer per hushåll och en planerad befolkningsökning på invånare till och med år 2025 bör den framtida bostadsproduktionen ligga på ca bostäder fram till år Hushåll Bef. reg FOB90 1 boende boende boende boende boende boende Totalt Figur 2: Antal personer per hushåll Källa: Demos Figur 3: Prognos befolkningsutveckling utifrån olika åldersgrupper. Källa Demos In - och utflyttning Mellan år 2002 och 2012 har det i genomsnitt flyttat in personer till Sandviken årligen och under samma period har det flyttat ut personer. Sandviken har alltså ett positivt årligt flyttningsnetto (+153 personer). Page 151 of (26)

152 FK Flyttningsnetto totalt Folkökning Födelseöverskott Figur 4: Flyttningsnetto, folkökning och födelseöverskott. Källa: SCB Figur 5: Utflyttningsrisk utifrån ålder och kön, y-axeln visar på grad av risk och x-axeln visar på ålder. Källa: Demos. uppsättningsregister Bostäder för ungdomar och studenter Ungdomar och studenter är en betydelsefull grupp för Sandvikens fortsatta tillväxt. Antalet invånare i gruppen år har sedan 1990 minskat med 434 personer, se figur 6 nedan, och för att vända den trenden är det viktigt att unga och studenter får fäste på bostadsmarknaden. Tillgången till bra, yteffektiva och billiga bostäder gör att ungdomar stannar kvar i Sandviken och rotar sig här. Det råder stor brist på bostäder för denna grupp vilket beror på att byggandet av lämpliga bostäder inte alls har motsvarat efterfrågan. Hyresrätt är förstahandsval för de allra flesta i den här gruppen. Folkmängd Antal 2013 Ändring Prognos 2040 Förändring år år år år år Totalt Figur 6: Befolkningsutveckling uppdelat i ålderskategorier Unga och studenter är som grupp, priskänsliga. Det finns företag på marknaden som skapat särskilda koncept för studentlägenheter med en boyta på kvm med 17 (26) Page 152 of 187

153 FK komplementutrymmen. I slutrapporten till regeringsuppdraget Varför byggs det så lite studentbostäder? framhålls tre betydelsefulla aktiviteter: Bygg campusnära studentbostäder Sänk parkeringsnormen för bilar, men öka normen för cykelparkering Större grad av benchmarking mellan studieorter Sandvikens kommun har potential att planera för studentbostäder, eftersom Högskolan i Gävle (HiG) ligger nära Sandviken och enkelt nås med buss 41. Sandvikens kommun (kunskapsförvaltningen via Tekniska kontoret) blockhyr idag 37 lägenheter av Sandvikenhus åt gymnasiestudenter. Förhyrningen har en kontraktstid fram till juli Bostäder för äldre Det finns olika bostadsbehov som kan knytas till gruppen äldre personer. Kommunen har enligt socialtjänstlagen ett särskilt ansvar att se till att det finns särskilda boendeformer för äldre med omfattande behov av service, stöd och omvårdnad. I huvudsak finns dessa i åldrarna över 80 år. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Övriga bostäder som vänder sig mot äldre är t ex seniorboende och trygghetsboende. Dessa fördelas efter kriterier om ålder och utifrån kötid. Omsorgsförvaltningen har fr.o.m. årsskiftet totalt 395 platser i särskilt boende för äldre, varav 139 är på demensavdelningar. Årligen flyttar cirka 150 personer till särskilt boende. Omsorgsförvaltningen har även 51 biståndsbedömda korttidsplatser. Med 395 platser betraktas Sandvikens kommun ha hög tillgång på platser i särskilt boende. Platserna motsvarar 18 procent av kommuninnevånare över 80 år. Motsvarande andel för Sverige är 14 procent. Det finns idag drygt personer över 80 år i Sandviken. Flest äldre bor i Centrala Sandviken, Södra, Västra och Storvik-Hammarby. Fram till år 2026 kommer antalet som är 80 år och äldre att öka med 1100 personer och fram till år 2040 med ytterligare 400. Den snabbaste ökningen ses således de närmaste åren. Den största ökningen kommer att ske i Södra där antalet personer över 80 år kommer att fördubblas fram till år Figur 7: Folkmängdsutveckling personer över 65 år, y-axeln visar indextalet och x-axeln år. Källa Demos En samlad analys av befolkningsutveckling och tillgänglighet visar att det inom några år kommer att bli stor brist på tillgängliga bostäder i flera kommundelar. Behovet av fler bostäder anpassade för äldre kommer att vara mycket stort under lång tid framåt och det Page 153 of (26)

154 FK kommer att behövas flera samordnade insatser för att lösa behovet. Den stora ökningen av gruppen 80 år och äldre innebär behov av särskilda åtgärder. Flertalet äldre vill bo kvar hemma så länge det går eller, om det inte går, flytta till en bostad i närområdet. En förutsättning för kvarboende är god tillgång på bostäder med hög grad av tillgänglighet. Forskning visar att låg tillgänglighet medför ökade kostnader för äldreomsorgen, i form av mer hemtjänst och tidigare flytt till särskilt boende. Sandvikens kommun har under 2014 genomfört en tillgänglighetsinventering av bostäder, Wikman-rapporten. Vid inventeringen framkom att flerbostadshusen i Sandviken har låg tillgänglighet. Endast 24 procent av lägenheterna är tillgängliga för rullstolsburen person och 44 procent är tillgängliga för person som behöver förflytta sig med rollator. Rapporten ligger till grund för analys gällande utvecklingsbehov av särskilt boende, trygghetsboende, seniorboende och tillgängliga lägenheter i ordinarie bostadsbestånd. Wikman-rapportens inventering visar också att ytterligare lägenheter i kommunen kan göras rullstolstillgängliga med hjälp av ramper vid entrén. Det skulle höja andelen rullstolstillgängliga lägenheter till 40 procent. Drygt hälften (764) av dem finns i Centrala Sandviken varav de allra flesta i Nya Bruket och Centrum. 662 av lägenheterna som kan göras rullstolstillgängliga med ramp har egen entré. En tredjedel av dem finns i Nya Bruket. Vid 21 entréer kan en ramp göra minst fem lägenheter rullstolstillgängliga. De flesta av dem finns i Centrum och Kyrkåsen. Mest kostnadseffektivt att åtgärda är de 15 entréer med hiss där för högt entrésteg medför att de 184 lägenheterna ej är rullstolstillgängliga. En fastighet med 36 lägenheter kan göra rullstolstillgänglig genom installation av en hiss. Med den ökning av personer 80 år och äldre som förväntas fram till år 2026 behöver äldreomsorgen tillföras ca 200 platser inom särskilda boenden, vilket skulle medför avsevärda kostnader. För att motverka en sådan utveckling tar rapporten fram förslag på åtgärder inom ordinarie bostadsbestånd. Med en satsning på trygghetsboenden och ökad tillgänglighet i befintliga flerbostadshus, samt Sandvikenhus ABs planerade nybyggnationer med tillgängliga bostäder, bedöms fler kunna bo kvar i ordinarie bostadsbestånd. Antalet platser i särskilt boende kan genom dessa åtgärder kvarstå på nuvarande nivå, trots ökningen av antalet äldre. Figur 8: Prognos för behov av platser inom särskilt boende uppdelat på olika åldersgrupper, y-axeln visar antalet platser och x-axeln visar år. Källa Demos Parboende Den 1 november 2012 infördes en ny bestämmelse i socialtjänstlagen om parboende i Page 154 of (26)

155 FK särskilda boenden för äldre, att det ingår i bedömningen av skälig levnadsnivå att kunna sammanbo med make eller sambo. För att garantera parboende för dem som så önskar, är det viktigt att det finns ändamålsenliga bostäder i tillräcklig omfattning. På det nybyggda omsorgsboendet Ängsbacken finns 24 lägenheter som är ihopkopplade i par genom att det finns en öppningsbar dörr mellan. Det öppnar möjligheten för 12 make- eller sambopar att bo tillsammans även i särskilt boendet. En form av parboende kan vara att den make/maka som inte är i behov av bistånd bereds plats i trygghetsboende. Det förutsätter att trygghetsplatser finns i samma byggnad som det särskilda boendet. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Ingen är per definition funktionshindrad utan hindret uppstår i människans möte med miljön. Ungefär tio procent av Sveriges befolkning har någon form av funktionsnedsättning. För många av dessa är en anpassning av miljön nödvändig för att klara av vardagens uppgifter. Dessa anpassningar underlättar dessutom för väldigt många fler (äldre, barn, vuxna med barnvagn osv.). Att bygga och anpassa miljön för personer med funktionsnedsättning är att bygga hållbart och att slippa göra komplicerade och kostsamma anpassningar i efterhand. Det är samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på god tillgänglighet i hela samhället. Bostäder med särskild service enligt LSS I begreppet bostad med särskild service för vuxna inryms både gruppbostäder och servicebostäder. Gruppbostad är ett bostadsalternativ för personer som har ett omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov där kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. I gruppbostaden finns bemanning som täcker de boendes hela stödbehov. En servicebostad innebär att personen bor i egen bostad belägen i närheten av särskilda gemensamhetslokaler och platsen i servicebostad innebär också tillgång till personalstöd dygnet runt. Idag finns 47 platser i särskilda gruppbostäder och 56 lägenheter som hör till insatsen servicebostad enligt LSS. Den senare typen av bostäder är integrerat i ordinarie bostadsbestånd. Platsbehovet inom såväl grupp- som servicebostäder ser en ökande tendens. Inga nya gruppbostäder är ännu projekterade medan behovet av fler servicebostäder är anmält. För att beviljas insatsen grupp- eller servicebostad enligt LSS krävs beslut från LSShandläggare på omsorgsförvaltningen. Rådande situation med bostadsbrist där olika grupper har behov av förtur till en bostad kan innebära att det inte finns någon passande lägenhet att tillgå för personer med funktionsnedsättning som beviljas insatsen servicebostad. Ibland har personen själv stått i kö och kan därigenom få en lägenhet där stödinsatser sedan utförs. När ingen lägenhet finns att tillgå riskerar omsorgsnämnden vitesföreläggande för att beslut inte kan verkställas. Önskvärt för att möta behovet av servicebostäder kan vara att alla fastighetsägare i kommunen involveras. En annan väg är att kommunen, som enligt lag har ett särskilt ansvar för bostadsförsörjning för personer med funktionsnedsättning, ger ett ägardirektiv till Sandvikenhus AB att säkerställa tillgången på bostäder för målgruppen. Med en ökande inflyttning till kommunen kan behovet av boende till personer med funktionsnedsättning också antas öka. Behov av insatser i form av grupp- och servicebostäder kan öka utifrån flyktingströmmarna. Särskilda behov uppstår när nyanlända med funktionsnedsättning bär på upplevelser i form av krigstrauman. Bostäder med särskild service enligt SoL Bostäder för psykiskt funktionshindrade tillhandahålls inom omsorgsförvaltningens socialpsykiatri och riktar sig till personer 18 år och äldre, med psykisk och/eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bedöms långvarig och som får sociala konsekvenser på den dagliga livsföringen. På Smassen 47 finns ett boende med 20 lägenheter för personer med psykisk funktionsnedsättning. Dessa bostäder förmedlas genom omsorgsförvaltningen efter biståndsbeslut. Boendet har gemensamhetsutrymmen och personal dygnet runt. Det kan också finnas behov av samverkansformer gällande boende mellan Page 155 of (26)

156 FK Omsorgsförvaltningen och Individ-och familjeomsorgsförvaltningen i Sandviken avseende personer med samsjuklighet, med psykisk funktionsnedsättning och missbruk. Behov av bostäder för särskilda grupper Individ- och familjeomsorgsförvaltningen har fastställt behovet av särskilda bostäder för olika grupper inom nämndens ansvarsområde. Planens tidshorisont sträcker sig fram till Den långa tidshorisonten innebär att osäkerheten i bedömningarna ökar på längre sikt. Kommunen behöver ett differentierat bostadsutbud vad gäller boendekostnad och standard för att kunna tillhandahålla bostäder för personer som av olika anledningar har problem med att erhålla bostad på den ordinarie bostadsmarknaden. Målgruppen är inte homogen utan består av personer eller familjer med skiftande problematik. Den utveckling som skett på senare år med kraftigt stigande boendekostnader i nyproduktion, men även vid upprustning av befintliga bostäder, ökar risken för att gruppen som inte själva klarar av sina boendekostnader kan öka framöver. I takt med att kommunen gradvis rustar äldre bostäder, minskar även antalet bostäder med enklare standard och lägre hyra. Sandvikens kommun, Individ- och familjeomsorgsförvaltningen och Sandvikenhus har ett samverkansavtal som innebär att personer som står i bostadskö hos Sandvikenhus, men som av en eller annan anledning inte uppfyller kraven i uthyrningspolicyn (kan vara skuld, inkomstnivå osv.) kan få en genomgångslägenhet där Individ- och familjeomsorgsförvaltningen går in som borgensman, om sociala skäl bedöms föreligga. Tanken är att hyresgästen ska få ett eget kontrakt efter ett år eller högst fyra år förutsatt att allting fungerar. Genom en ansökan till Hyresnämnden om anstånd från besittningsrätt för varje enskild individ, kan hyresgästen avhysas på sju dagar (att jämföra med tre månader) om hyresgästen inte uppfyller sina åtaganden. I dagsläget finns ca 85 genomgångsavtal i Sandvikenhus bestånd. Bostäder för utsatta vuxna Inom kommunen finns ett antal vuxna personer som lever under otrygga former och av olika skäl är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden och inte sällan även från övriga stödoch resursboenden. För att förhindra ökade kostnader för placering externt för denna målgrupp kan eventuellt behov av ytterligare boenden/bostäder uppstå inom några år. Alternativet är att gruppen erhåller kvalificerad tillsyn och omsorg i det egna hemmet. Bedömning är att bostäderna i vissa fall behöver ha en avskild placering. Ensamkommande barn Individ- och familjeomsorgen ansvarar för ensamkommande barns mottagande, omsorg och boende. Ansvaret gäller både asylsökande barn och barn som har fått uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsverket har upprättat en överenskommelse med kommunen om antalet ensamkommande barn som placeras i kommunen. Antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige och som placeras i kommunen beror av situationen i omvärlden. Migrationsverket påtalar nu att fler kommunplatser behövs för ensamkommande asylsökande barn. Inledningsvis behöver de ensamkommande barnen beredas plats inom ett boende där flera mindre lägenheter alternativt rum finns samlade kring gemensamhetslokaler. Personal skall även finnas tillgänglig dygnet runt vilket ställer krav på specialanpassade lokaler med både enskilda rum/lägenheter men även personalutrymmen samt gemensamhetslokal. De ensamkommande barnen slussas så småningom ut till egna lägenheter för vilka Individoch familjeomsorgsförvaltningen inledningsvis står som garant för hyreskontrakten. Page 156 of (26)

157 FK Flyktingmottagning Sandvikens kommun har gjort en överenskommelse med staten om att varje år ta emot 130 nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd. Antalet har varit betydligt högre de senaste åren, pga. de många oroshärdarna främst i och kring mellanöstern samt i norra Afrika. Under år 2014 flyttade 474 utrikes födda personer med uppehållstillstånd till Sandviken, under år 2013 uppgick detta antal till 391 personer. De flesta inflyttarna kommer idag från Syrien, Eritrea, Somalia, Afghanistan och Irak. Den sista december 2014 fanns utrikes födda boende i Sandviken, vilket motsvarar 13,5 procent av befolkningen i kommunen. Under perioden januari augusti 2015 har 420 nyanlända flyttat till Sandviken. Bedömningen är att ca 650 personer från målgruppen nyanlända folkbokför sig i Sandviken År 2016 kommer det att vara ett fortsatt stort tryck på kommunerna. Utifrån de stora volymerna av nyinflyttade till kommunen är behovet av bostäder mycket stort. 130 hushåll som sökt försörjningsstöd via Integrationsenheten tom september 2015 bor på c/o adresser. s Integrationsenhet har under etableringsperiodens två år delat ansvar med Arbetsförmedlingen för flyktingarnas boendeanpassning, hälsoundersökningar, anmälan till SFI och förskola och skola samt äldreomsorg, integration bland annat i sociala aktiviteter och fritidssysselsättningar samt praktik och arbetsmarknadsprogram för målgruppen nyanlända. Flertalet flyktingar bor i hyresbostäder, i huvudsak inom Sandvikenhus bestånd. En stor del av flyktingarna väljer att stanna kvar i samma bostad efter de två första åren i etableringen, medan andra flyttar till jobb i större städer. Flera av Migrationsverket upphandlade anläggningsboenden för asylsökande öppnades i Sandviken under 2014 och i början av år Totalt omfattar dessa omkring 500 boendeplatser för asylsökande och finns i Gysinge och Österfärnebo samt i Kungsgården och på Svarvargatan i centrala Sandviken. Under hösten 2015 har antalet asylsökande ökat kraftigt. I Sandviken fanns det 809 asylsökande vecka 40 nämnda år. Då har man inte räknat in asylsökande bosatta i Gysinge då dessa tillhör enheten i Hedemora. Flyktingmottagandet är viktigt för regionens framtida tillväxt, och en god bostadsförsörjning är nödvändig för en positiv upplevelse som gör att flyktingar som fått uppehållstillstånd vill stanna kvar. Med dagens brist på bostäder blir flyktingar ofta kvar länge i Migrationsverkets anläggningsboende för asylsökande, även efter att ha fått uppehållstillstånd. Detta riskerar att fördröja etableringsprocessen och i värsta fall skapa mer långvariga problem för de nyanlända. Flyktinginvandringen består av en blandning av ensamhushåll och barnrika familjer. Ensamhushållen växer emellertid ofta snabbt genom anhöriginvandring. Därför är behovet av stora lägenheter mycket större för denna grupp än för bostadsmarknaden i övrigt. Tillgång till bra kollektivtrafik i anslutning till bostaden är också en viktig faktor för flyktingar. För att de så snabbt som möjligt ska kunna etablera sig i det svenska samhället är det viktigt att de kan ta sig till bland annat undervisning i svenska för invandrare och samhällsorientering samt till arbetsmarknadspraktik och etableringsanställningar. Nuläge Detaljplaneläget och centrumplanering En inventering har gjorts av alla detaljplaner kommunen som visar att det idag finns planlagd mark (ägd av kommunkoncernen eller landstinget) för att bygga minst 1200 bostäder i centralorten. I kommundelarna finns planlagd mark motsvarande ytterligare 630 bostäder. Totalt blir det i Sandvikens kommun minst totalt 1830 möjliga bostäder på planlagd mark. Page 157 of (26)

158 FK En första översiktlig inventering har gjorts för att beräkna möjlig utökning av exploateringen i centralorten, som skulle kunna skapa minst ytterligare 1000 bostäder. För kommundelarna kan ökad exploatering också ge ytterligare bostäder. Med planeringsförutsättning att det behövs planeras för minst nya bostäder till år 2025 behövs en årlig planeringsberedskap på 2-3 gånger behovet. Vid en faktisk produktion av 160 nya bostäder per år, behöver vi ha minst 320 bostäder i planeringsberedskap (om 2xbehovet). Samhällsbyggnadsförvaltning har genom stadsarkitekten tagit fram ett arbetsmaterial för centrumplaneringen för den inre stadskärnan och en radie på ca 20 minuters gångväg från stadens mitt. Möjliga lägen för utvecklingsområden och förtätning, för att bygga bostäder har kartlagts översiktligt och oavsett vem som är markägare. För att ha en beredskap vid förfrågningar om tomter och planbesked för centrala lägen, har i en 3D datamodell och i situationsplaner olika alternativ med varierande grad av förtätning och exploatering prövats. Antal lägenheter, parkeringsplatser, utemiljö och ljusförhållanden har då studerats. Materialet används internt och externt vid möten med markägare, fastighetsägare, fastighetsutvecklare, byggentreprenörer med flera bostadsaktörer samt vid informationsmöten och dialoger med medborgare, samverkan och intresseföreningar. Det kommunala bostadsbolaget mfl Sandvikenhus bildades 1962 som ett allmännyttigt bostadsföretag. Företaget bedrevs i stiftelseform fram till 1994 då det ombildades till aktiebolag. År 2001 övertog Sandvikenhus ansvaret för delar av kommunens tekniska verksamhet. Förvaltning av kommunala parker, anläggningar och fastigheter (ca kvm) övertogs med målsättningen att effektivisera verksamheten genom bättre utnyttjande av resurser. Sandvikenhus äger idag lägenheter, av dessa hyrs av privatkunder och 275 lägenheter ägs och hyrs ut av dotterbolaget Sandviken Nyttofastigheter som hanterar alla specialkontrakt som gruppbostäder och äldreboenden. Bestånd i övriga kommundelar (utanför Sandvikens tätort) är Järbo 138 lägenheter, Årsunda 113 lägenheter samt Storvik 224 lägenheter. Se kartbild. 1 oktober 2015 var uthyrningsgraden 99,1 procent. Figur 9: Karta över Sandvikenhus bestånd Sandvikenhus har år stambytt ca 200 lägenheter per år och har pågående stadsdelsförnyelseprojekt i alla tre stora centrala bostadsområden i Sandviken. I oktober 2016 har Sandvikenhus 74 inflyttningsklara lägenheter. De nyproducerade lägenheterna ligger centralt beläget på Sveavägen (Kv. Körkarlen). Under 2016 kommer Sandvikenhus styrelse Page 158 of (26)

159 FK att ta fram inriktningsbeslut för var och om det ska nyproduceras de kommande åren. Ett par möjliga platser som är aktuella, är bland annat följande mark med färdig byggrätt: Kv. Snickaren, Köpmanagatan 34, lägenheter Kv. Säljan, Radhus/kedjehus, ca 60 lägenheter Upprustning av Nya Bruket I maj 2015 påbörjades en renovering av Nya Bruket som har nästan 800 lägenheter och är ett av Sandvikenhus största bostadsområden som byggdes mellan åren Renoveringen är omfattande och kommer att genomföras i etapper, uppskattningsvis kommer upprustningen att ta cirka år. Under 2015 genomförs den första etappen, bestående av lägenheter belägna på Skolgatan 10 (56 lägenheter). Avsikten är att genomföra en genomgripande upprustning av hela som inte bara omfattar lägenheter och byggnader, utan även inom området belägna gemensamma ytor såsom parkeringar, garage, genomfartsvägar och grönområden. Resultatet av renoveringen av Skolgatan 10, som beräknas ta minst 8 månader, kommer att ligga till grund för en utvärdering av de insatser som gjorts, och för eventuella förändringar in förkommande etapper. Ambitionen är att återställa området till det skick som arkitekten Ralph Erskine en gång skapade, samtidigt som området anpassas till vår tids behov. Övrigt bostadsbyggande Under sen höst 2015 har kommunens nya omsorgsboende Ängsbacken i Västanbyn färdigställts för inflyttning och Kanalkyrkans trygghetsboende stadskärnans centrum invigdes första advent. Bostadsbeståndet i kommunen I Sandvikens kommun är de två boendeformerna småhus med äganderätt samt hyresrätt i flerbostadshus vanligast förekommande. År 2012 fanns det totalt bostäder i Sandviken. Av dessa var småhus och lägenheter i flerfamiljshus. Av lägenheter i flerbostadshus är upplåtna med hyresrätt och med bostadsrätt. Den övervägande delen av småhusen är äganderätter. I begreppet småhus ingår även rad- /kedjehus och gruppbyggda småhus. Figur 10-11: Diagram över fördelningen mellan småhus och flerbostadshus samt upplåtelseformer i flerbostadshus. Page 159 of (26)

160 FK Figuren nedan visar fördelningen mellan olika bostadstyper i kommunen. Bostadstyp Sandvikens kommun år Småhus, äganderätt Småhus, bostadsrätt Småhus, hyresrätt Flerbostadshus, bostadsrätt Flerbostadshus, hyresrätt Specialbostad Övrigt boende Uppgift saknas Samtliga boendeformer Bostadstyp Sandvikens kommun år 2012 Figur 12: Bostadstyper i kommunen, Källa SCB Historisk bostadsproduktion Sandvikens mest expansiva skede kom under och 70-talet när de riktigt stora bostadsområdena Björksätra, Norrsätra och Nya bruket tillkom (ca 800 lägenheter per område). De första åren byggs lägenheter per år och cirka 80 procent av Sandvikenhus bestånd är ifrån denna period. Figur 13: Antal byggda lägenheter per decennium Mer information återfinns i boken Upptäck arkitekturen! under rubriken Yttre Sandviken en dynamisk plats, som författades av Janerik Bywall (stadsarkitekt i Sandviken). Industrins krav på framförhållning i bostadsbyggandet och en stor inflyttning på över 1000 personer per år tvingade fram ett omfattande bostadsbyggande. Allvarliga ansträngningar gjordes för att ge de nya stora områdena en egen karaktär och prägel. Samtidens byggnadskultur och byggnadsindustrins krav på långa raka rader verkade emellertid oftast Page 160 of (26)

161 FK emot sådana strävanden. Som föll i god jord och som resulterade i ett omvittnad gott resultat. Efter att rekordårens bostadsområden byggts färdigt gick bostadsbyggandet ned och i början av 70-talet minskar efterfrågan på arbetskraft hos Sandvik och därmed också efterfrågan på bostäder vilket ledde till en lägre uthyrningsgrad. Bostadsområdet Vallhov blir därför mindre än planerat från början och resurserna går till byggandet av Nya Bruket. Det anses viktigt att det gamla tvåvåningsbruket förnyas. Nya Bruket ritades av den världsberömde arkitekten Ralph Erskine, som fick Ytongpriset, utses 1974 till Årets bostadsområde av tidskriften Allt i hemmet och inte minst området tilldelas av Sveriges Arkitekter, Sveriges förnämsta arkitekturpris, Kasper Sahlinpriset. Kring 2000-talet var bostadsefterfrågan fortsatt låg och därför revs bostadshus i både Björksätra och Norrsätra. Fram till att första etappen av Kanalgrändsområdet som färdigställdes år 2009 rådde stiltje efter miljonprogramsåren, för nyproduktion av flerbostadshus i Sandviken under många år. Men kort därefter färdigställdes även etapp 2 år Totalt har Kanalgränd 116 lägenheter tillfördes ytterligare 30 nyproducerade lägenheter i och med påbyggnaden av Barrsätragatan 31 med två våningar. Mellan 2009 och 2013 nyproducerade Sandvikenhus 146 lägenheter. Page 161 of (26)

162 Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/ (3) Till Kommunstyrelsen Remissvar på förslag till Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun Bakgrund Arbetslivsnämnden har på remiss från Kommunstyrelsen erhållit förslag på bostadsförsörjningsprogram med sista svarsdatum den 28 januari Arbetslivsnämndens synpunkter Arbetslivsnämnden ser det som mycket positivt att Sandvikens kommun arbetar med ett bostadsförsörjningsprogram, dels med anledning av att kommunen ökat påtagligt befolkningsmässigt med över invånare de senaste 9 åren och dels med en befolkningsprognos med en ökning med ytterligare över invånare till år Befolkningsutveckling i Sandvikens kommun Till bilden hör också de flera tusentals personer som redan står i kö för en egen bostad, med eget hyreskontrakt, i Sandviken. Arbetslivsnämnden ansvarar bland annat för mottagningen av inflyttade utrikes födda, och för integrationsinsatser kopplat till etableringen och andra insatser i samarbete med bland andra Arbetsförmedlingen. Den hittillsvarande befolkningsökningen i Sandviken, liksom i många andra svenska kommuner, är direkt kopplad till invandringen. I statistiken över inflyttningen från andra kommuner ingår även s k sekundärer, d v s immigranter som flyttat till Sandviken men som har annan kommun som första ankomstkommun. För år 2015 kommer Sandvikens kommun preliminärt att ta emot närmare 700 personer med permanent uppehållstillstånd (PUT) i etableringen, en ökning med över +45% jämfört med år 2014 som var en ökning med +21% jämfört med år Detta är nya kommuninvånare som passerat asylfasen och som söker en permanent hemvist i Sandvikens kommun. Många av de nyanlända utrikes födda i Sandviken bor idag på c/oadresser på grund av den stora bristen på hyresbostäder. Page 162 of 187

163 Sandvikens kommun Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/ (3) När det gäller bedömningen av utvecklingen av nettoinvandringen så beror den även på utflyttningsgraden, som i sin tur påverkas av exempelvis tillgången till jobb i Sandviken och i omvärlden såväl i övriga Sverige som utanför landets gränser. Men mot bakgrund av utgångsläget med tusentals personer i bostadskö, och de senaste årens accelererande befolkningsökning samt gällande befolkningsprognos, är Arbetslivsnämnden av den åsikten att det i bostadsförsörjningsprogrammets angivna inriktningsmålet om 160 nya bostäder per år är en för låg ambitionsnivå. Särskilt när målet för Sandvikenhus byggande enbart är minst 24 hyresbostäder per år. Det har, trots befintlig bostadskö och stark befolkningsökning, på senare år inte varit särskilt många andra intressenter i Sandviken än Sandvikenhus som stått för nybyggnation av hyresbostäder, utöver byggandet av trygghetsboende för äldre. Därför blir Sandvikenhus ambitionsnivå i detta sammanhang sannolikt väldigt avgörande dels för uppfyllandet av den totala målsättningen i bostadsförsörjningsprogrammet och dels för intresset från eventuellt andra intressenter för nybyggnation av hyresbostäder i kommunen. Boverkets nya prognosbedömningar säger att det behövs nya lägenheter per år i Sverige, och sammanlagt nya lägenheter till år 2020 och nya lägenheter till år Med Sandvikens andel av befolkningen i riket skulle detta betyda ett behov om 290 nya lägenheter årligen, och sammanlagt fler lägenheter till år 2020 och fler lägenheter till år Arbetslivsnämnden såg därför gärna att ambitionsnivån i förslaget till bostadsförsörjningsprogram höjs, både vad gäller det totala antalet producerade hyreslägenheter per år och särskilt vad gäller Sandvikenhus andel av detta. När det gäller nyproduktion av hyreslägenheter ser Arbetslivsnämnden även förtätning via bostadsomvandling, av exempelvis kontorslokaler till lägenheter i hyreshuskvarter, som ett komplement till ren nyproduktion. Arbetslivsnämnden anser att det även kan vara intressant att testa nya produktions- och finansieringsmodeller, exempelvis av den typ som diskuteras i vissa andra kommuner, som bygger på särskilda överenskommelser mellan stat och kommun. I detta ingår även nya kostnadseffektiva produktionsmetoder av den typ som exempelvis tillämpats för byggandet av studentbostäder i Gävle. Page 163 of 187

164 Sandvikens kommun Remissvar Arbetslivsnämnden Diarienummer Datum Sida KS2015/ (3) Beslutsunderlag Bostadsförsörjningsprogram i Sandvikens kommun för perioden , version Utkast till remissvar Remissvar och protokollsutdrag skickas till Kommunstyrelsen Page 164 of 187

165 Bilaga till Lokalt kollektivavtal om Bestämmelser för traineejobb Datum: Parter: Sandvikens Kommun och Kommunal Närvarande: För arbetsgivaren: Mats Åkerblom För Kommunal: Leif Johansson och Marie Schönning 1 Parterna har under hösten 2015 genomfört överläggningar ang. arbetsplatser till trainee och enats om följande; Anställning Sker via Omsorgsförvaltningen och följer överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb (BAL 13) som tecknats mellan centrala parter SKL och Kommunal ( hanterar ekonomiska medel från AF och omfördelar till Omsorgsförvaltningen). Anställningen är på viss tid, 2 år inom vård- och omsorgsverksamhet. En förutsättning för anställningen är att studier inom vård- och omsorgs bedrivs vid CVL:s uppdragsutbildning. I de fall det blir aktuellt att avbryta BAL- anställning till traineejobb ska ett avslutningssamtal hållas med den anställde. Arbetstiden fördelning Trainee skall under sin viss tidsanställning arbeta 50 % (18,25 tim/v), och studera vid CVL, vård- och omsorg med en omfattningen av 50 % (20 tim/v). De som viss tidsanställs som trainee kommer att placeras på arbete med handledare inom Omsorgsförvaltningen. Arbetet kommer att schemaläggas tillsammans med studier vid CVL. Onsdagar, torsdagar kommer att vara tid avsedd för studier, det samma gäller för varannan fredag (se bifogad utbildningsplan, bilaga 1). Page 165 of 187

166 Lön Den som viss tidsanställs för traineejobb erhåller aktuell lägst lön för arbetstagare som fyllt 19 år enligt HÖK med Kommunal. Månadslönen utgår med 50 % av lägst lönen till arbetstagaren för den del av anställningen som räknas som arbete. Arbetstagaren kan ansöka om studiemedel från CSN för studiedelen (se 15 bestämmelser om traineejobb). Arbetsplatser För arbetet som trainee finns inga särskilda tjänster avsatta utan den som utför arbete som trainee kommer att vara en extra resurs. Ett arbetsbibliotek för trainee skapas (se bilaga 2), målsättningen är att trainee skall ha 4 månaders placering utifrån detta arbetsbibliotek (syftet är att under de 2 åren prova på flera olika verksamhetsområden inom Omsorgsförvaltningen). Handledning Ca: 130 utbildade handledare finns inom Omsorgsförvaltningen. Handledaren är en person som genomgått handledarutbildning och har bred erfarenhet av vårdoch omsorgsarbete. Varje trainee kommer att få en egen handledare som kommer att kunna förändras utifrån 4 månaders placering, Omsorgsförvaltningen kommer att sträva efter att varje trainee skall kunna följa handledarens tider. Uppföljning mellan handledare och trainee skall ske kontinuerligt. Handledare har åtagande att föra dokumentation om traineejobbet. Generellt sker satsning på handledare i form av utbildning utifrån riktade medel till handledare hösten 2015 och våren Vid protokollet Justeras; Sandvikens Kommun Kommunal Mats Åkerblom Maria Östgren Forsberg Marie Schönning Page 166 of 187

167 Tjänsteskrivelse Arbetslivsnämnden Garanti om Trainee utbildning inom vård- och omsorg i Sandviken Sammanfattning Att de ungdomar som får Traineejobb inom omvårdnad ska erbjudas omvårdnadsutbildning på två år. Begäran om garanti hos att de erbjuds möjlighet att läsa utbildningen under två år även om staten inte beviljar statsbidrag för Bakgrund Våren 2016 planerar i samarbete med Arbetsförmedlingen och Omsorgsförvaltningen att erbjuda 15 ungdomar Traineejobb. Tanken är att Omsorgsförvaltningen anställer dem som Trainee under 1 år med ev. förlängning på1 år. Kommunen erhåller statsbidrag under 2016 men det finns en osäkerhet om regeringen kommer att bevilja statsbidrag för Förordningen gällande Tranieeplatser kräver att 50 % av tiden ska vara studier. Trainee-eleverna kommer att studera omvårdnadskurser på CVL på halv studietakt dvs. 20 h/ vecka. Det innebär att de endast hinner läsa 600 poäng av totalt 1500 poäng under Om de även tillåts studera under 2017 kan de uppnå 1250 poäng av en komplett utbildning till undersköterska. Därefter rekommenderas eleverna att söka resterande 250 poäng eller om Omsorgsförvaltningen ser möjlighet att göra ett anställningsavtal under förutsättning att de t.ex. slutför utbildningen. Om eleverna läser hela utbildningen dvs poäng så kommer de även att få ett diplom från Vård och omsorgscollege som är ett krav för tillsvidareanställning inom Omsorgsförvaltningen. Kostnadsberäkning om statsbidraget uteblir; tidsperiod: tom Lönekostnad, lärare -340 tkr Lokalkostnader: -40 tkr Övriga kostnader: -10 tkr Summa: tkr Ärendet Förvaltningens förslag till beslut är: att Arbetslivsnämnden garanterar Trainee-eleverna möjlighet att läsa kurser motsvarande 1250 poäng på omvårdnadsutbildningen under tiden 2016 och Sandviken den 7 december 2015 Förvaltningschef Mats Berglund Vuxenutbildningschef/ Rektor Page 167 of 187

168 Revisionsrapport Granskning av kommunens integrationsarbete Karin Magnusson David Boman Revisorerna Sandvikens kommun September 2015 Page 168 of 187

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering.

De nya arbetstillfällena tillkom främst i branscherna Utbildning, Byggverksamhet samt Transport och magasinering. FS 2018:8 2018-12-04 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2017 65 840 Norrköpingsbor förvärvsarbetade år 2017. Det var en ökning med 1 580 personer sedan året innan. Andelen av befolkningen

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 FS 2017:4 2017-12-05 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2016 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 64 260 personer år 2016. Det var en ökning med 1 700 personer sedan året innan

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

December 2015. Arbetslivsförvaltningen Leif Jansson

December 2015. Arbetslivsförvaltningen Leif Jansson Årsrapport - Sammanfattning Utveckling av antalet arbetstillfällen, antal förvärvsarbetande, företagande, studiedeltagande, utbildningsnivå, lediga jobb och arbetslöshet i Sandvikens kommun December 2015

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

KALLELSE. Bessemerskolan, Industrivägen 7, sal K152

KALLELSE. Bessemerskolan, Industrivägen 7, sal K152 KALLELSE 1(14) Tid Onsdag kl. 08:00 12:00 Plats Bessemerskolan, Industrivägen 7, sal K152 Tid för justering 2016-12-28 Samtliga samlas vid receptionen strax före kl. 08:00. Vi blir visade till sal K152

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 2012-12-12 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2011 Antalet sysselsatta norrköpingsbor ökade under året med 1 100 personer. Förvärvsfrekvensen ökade från 72,8 % år 2010 till 73,8 %

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner

Övergripande Planering Många nya jobb i Umeåregionens kommuner Övergripande Planering Många nya jobb i regionens kommuner 1 (15) Utredningar och rapporter från Övergripande Planering, nr 2 214 INNEHÅLL sida 2 25 nya jobb i regionens kommuner under 212 3 s ökning står

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2015 nr1 2016 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgick till 67 900 i 2014 Flest sysselsatta finns inom handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom fastighetsverksamhet

Läs mer

Statistik om Essunga kommun en fördjupning

Statistik om Essunga kommun en fördjupning Statistik om Essunga kommun en fördjupning Innehåll: Befolkningsstatistik s. 3-7 Inkomstutveckling s. 8 Skattekraftsutveckling s. 9 Utbildningsnivå s. 10-11 Sjuk- och aktivitetsersättning s. 12 Arbetssökande

Läs mer

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 8. Arbetsmarknad och näringsliv Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8. Arbetsmarknad och näringsliv 8.1 Inledning 8.1.1 Arbetsmarknad Det finns två varianter

Läs mer

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017

Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Sysselsättningen i Jönköpings län 2017 Med fokus på näringsgrenars utveckling jämfört med andra län 2013-2017 December 2018 Ola Olsson, Regional utveckling Innehåll Inledning... 3 Utveckling Jönköpings

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1

Sysselsatta. Perspektiv. Sysselsättning nr1 Perspektiv Sysselsättning 2014 nr1 2015 1 Antalet sysselsatta (arbetstillfällen) uppgår till 67 000 Flest sysselsatta finns inom Handeln (17 procent) Antalet sysselsatta inom Fastighetsverksamhet har ökat

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Stark återhämtning på Umeås arbetsmarknad 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 2012 INNEHÅLL sida Inledning 3 Företagstjänster och byggverksamhet

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2008 2009 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2008 2009 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats Antal % Antal

Läs mer

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry

Arbetsmarknad och näringsliv. Labour market, trade and industry 52 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2009 2010 Economically active daytime population by field of activity Näringsgren 2009 2010 (förvärvsarbetande 16-w år med arbetsplats i kommunen,

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017

Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Sysselsättningen i Kronobergs län 2017 Författarens namn: Martin Hedlund Avdelning: Regional utveckling Publiceringsdatum: 181213 Kontakt: martin.hedlund@kronoberg.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

Statistikinfo 2017:06

Statistikinfo 2017:06 Statistikinfo 217:6 Inpendlingen till Linköping ökade för 2:e året i rad 83 13 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping, en ökning med 2 141 personer jämfört med 215, vilket är den största största

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 2011-12-13 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2010 År 2010 arbetade 58 686 personer i Norrköping, vilket var en ökning med över 2 000 arbetstillfällen sedan år 2009. Störst ökning

Läs mer

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016 Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män

Läs mer

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011.

2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2011. 2012-12-14 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:8 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation

Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2017 06 26 Befolkning Under de senaste drygt 30 åren har allt fler upptäckt fördelen av att bosätta sig i Trelleborgs kommun. Med början

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2013 en översikt Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-01-30 1.0 Lotta Heckley Stadskontoret Arbetsmarknadsenheten 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb

RAMS Maria Håkansson statistiska_centralbyran_scb RAMS 2014 Maria Håkansson 2015-12-03 facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb 4 655 800 4 285 109 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Folk- och bostadsräkningar

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012

Sysselsättningsutvecklingen i Kronobergs län 2012 Tillverkning Företagstjänster Okänd verksamhet Jordbruk och skogsbruk Energiförsörjning Finansverksamhet Fastighetsverksamhet Offentlig förvaltning Information Transport Utbildning Hotell- och restaurang

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

Statistikinfo 2018:06

Statistikinfo 2018:06 Statistikinfo 218:6 1 5 fler förvärvsarbetande i Linköping 217 84 548 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 217, en ökning med 1 535 personer jämfört med 216. Den näringsgren som ökade mest

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation 2018-06-20 Befolkning Under 2017 ökade befolkningen med 682 invånare till 44 595 invånare vilket var den näst högsta ökningen ett enskilt

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011

STATISTIK OM STOCKHOLM. ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 STATISTIK OM STOCKHOLM ARBETSMARKNAD Förvärvsarbetande i Stockholm 2011 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms stad. Dels redovisas data för staden

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2012 Årsrapport The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i Stockholms

Läs mer

statistik om stockholm ArbetsmArknAd

statistik om stockholm ArbetsmArknAd Statistik om Stockholm Arbetsmarknad Förvärvsarbetande i Stockholm 2010 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen i olika delar av Stockholms stad på låg geografisk

Läs mer

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010

prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 prognos arbetsmarknad Uppsala län 2009/2010 Kortversion av arbetsmarknadsprognos för Uppsala län 2009/2010 Prognosen i sin helhet finns att läsa på arbetsformedlingen.se/rapporter PROGNOSEN KRAFTIGT MINSKANDE

Läs mer

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen

Perspektiv på arbetsmarknaden. och i Umeåregionen Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå kommun och i Umeåregionen Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 4 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Perspektiv på arbetsmarknaden i Umeå

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 217-4-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT

UTREDNINGSENHET STADSKONTORETS. Sysselsättnings- och pendlingsutveckling RAPPORT Utredare Karin Berntsson Telefon 036-10 57 40 E-post karin.berntsson@jonkoping.se Webbsida www.jonkoping.se/statistik Sysselsättnings- och pendlingsutveckling 2000 2012 Rapporten redovisar förändringar

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män Norrköping Kommunfakta 2007 2008 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor antal Procentuell fördelning Procentuell fördelning

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2012 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:2 Arbetstillfällen, förvärvsarbete och pendling [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher

Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher Befolkning 2012 Sysselsättning 2010 Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser Sjuttiotre procent av jobben fanns inom servicebranscher År 2010 var andelen jobb inom servicebranscher 72,9 procent

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal

Norrköping. Kommunfakta Riket Antal Män. Totalt antal Norrköping Kommunfakta 2006 2007 2006-06-12 Landareal: 1 491 km 2 Invånare per km 2 : 84 stycken Folkmängd efter ålder 31 december Ålder Norrköping Riket Män Kvinnor Totalt antal Procentuell fördelning

Läs mer

Hur ser det ut i Trelleborg?

Hur ser det ut i Trelleborg? Hur ser det ut i Trelleborg? En befolkningsstatistisk presentation Nästan halvvägs (mot 50 000 invånare) 2019-06-28 Befolkning Varje år sedan 1984 har befolkningen ökat i Trelleborgs kommun. Sedan 2016

Läs mer

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.

Statistik. om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm Årsrapport. Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm. Statistik om Stockholm Förvärvsarbetande i Stockholm 2016 Årsrapport Publicerad: 2018-06-25 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande

Läs mer

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess

Tabellbilaga 1b. Unga som inte fullföljer gymnasiet. Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Tabellbilaga 1b Förklaring: innebär att data inte kan presenteras p.g.a. sekretess Unga som inte fullföljer gymnasiet Behöriga/Obehöriga till gymnasiet Läsåret 2014/15 Läsår 2013/2014 Läsår 2012/2013 Totalt

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2002-2003 16-w år Näringsgren 2002 2003 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Malmfälten under förändring

Malmfälten under förändring Malmfälten under förändring Tabell- och figurbilaga Bilaga till delrapport, maj 2010 Dnr: 2010/196 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010

Läs mer

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län

Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län Nulägesanalys skärgård och landsbygd i Stockholms län 24 februari Lars Berglund 2017-02-24 Nulägesanalys och Näringslivsanalys 3 Nulägesanalys Befolkning Utbildningsnivå Inkomster Bostadsbestånd Bredband

Läs mer

Programteori för attraktivitet i Gävleborg-

Programteori för attraktivitet i Gävleborg- GÄVLEBORGS LÄN Ljusdal Ovanåker Bollnäs Nordanstig Hudiksvall Söderhamn Programteori för attraktivitet i Gävleborg- - Hur skapas attraktivitet? -En statistisk beskrivning av kommunerna -Vad kan vi göra?

Läs mer

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm

Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,

Läs mer

KALLELSE. Yrkeshögskolan, Fiskängsvägen 5 (f.d. Sandvikens tryckeri)

KALLELSE. Yrkeshögskolan, Fiskängsvägen 5 (f.d. Sandvikens tryckeri) KALLELSE 1(13) Tid Tisdag kl. 13:00 17:00 Plats Yrkeshögskolan, Fiskängsvägen 5 (f.d. Sandvikens tryckeri) Tid för justering 2017-01-27 Majoritetsgruppen samlas i anvisad sal kl. 13:00 för genomgång av

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning

Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning Arbetsmarknad, näringsliv och utbildning 45 46 5:1 Förvärvsarbetande dagbefolkning efter näringsgren 2001-2002 16-w år Näringsgren 2001 2002 (förvärvsarbetande 1-w tim) Antal % Antal % Jordbruk, skogsbruk

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018

Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Arbetsmarknadsläge 2017 och utveckling inför 2018 Inledning Sverige har haft en period av uppåtgående och stabil tillväxt efter senaste nedgången efter greklands- och eurokrisen. Även om BNP-prognosen

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU)

Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda. Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förekomsten och utvecklingen av tidsbegränsat anställda Gabrielle Larsson Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsade anställningar Arbetskraftsundersökningarna Utveckling av antalet och andelen

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren

Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 1(9) Anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen per näringsgren PM 2 (9) Sammanfattning Den här studien granskar antalet anmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen och hur de fördelas per näringsgren.

Läs mer

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse?

Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse? Vägen ut i arbetslivet har din bakgrund någon betydelse? Susanne Gullberg Brännström Therese Hedlund facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB nyheter #scb #almedalen #statistik #integration Statistiska_centralbyran_scb

Läs mer

Norrköping i siffror 2010 Norrköping i siffror 2010

Norrköping i siffror 2010 Norrköping i siffror 2010 Norrköping i siffror 2010 Så här hittar du Inledning...3-4 Folkmängd och befolkningsfakta...5-8 Förvärvsarbete och arbetstillfällen...8-9 Pendling, arbetslöshet och större arbetsgivare... 10-11 Bostadsbyggande...

Läs mer

Konjunkturen i Stockholmsregionen

Konjunkturen i Stockholmsregionen Konjunkturen i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance kv1 2017 Juni 2017 Fortsatt uppåt i Stockholmsregionen Konjunkturläget 2017 kv1 i Stockholmsregionen Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Norrköping i siffror 2012

Norrköping i siffror 2012 Norrköping i siffror 2012 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016

Konjunkturen i Gävleborgs län. kv December 2016 Konjunkturen i Gävleborgs län kv3 2016 December 2016 Konjunkturläget 2016 kv3 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Gävleborgs

Läs mer