Regler vid leverans till NVDB av företeelser

Transkript

1 Andersson Helena, UHvädi KRAV Regler vid leverans till NVDB av företeelser TDOK 2019:

2 KRAV 2 (135) TDOK-nummer Dokumentdatum TDOK 2019: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll [Gäller från] [Ersätter] Skapat av Andersson Helena, UHvädi Konfidentialitetsnivå Ej begränsad Regler vid leverans till NVDB av företeelser Innehållsförteckning Syfte... 6 Omfattning... 6 Definitioner... 6 Leveranskrav... 9 Allmänt... 9 Referenssystem... 9 Referenssystem i plan... 9 Referenssystem i höjd... 9 Transformationer... 9 Shape-format Utbredning Attribut DWG/DXF-format Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet Krav för fastställande av lägen (koordinater) Redigera företeelser Regler för attribut Obligatoriska attribut Olika sorters attribut Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas Företeelsens giltighet i tiden Från-datum Till-datum Historik för vägdata Regler för utbredningar Olika typer av utbredningar... 20

3 KRAV 3 (135) Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Vägutbredning med värd Riktning för utbredningen Sidoläge för utbredning Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Enbart en utbredningstyp per företeelse Utbredning för Färjeled Generalisering (gäller enbart kommuner som levererar via xml) Företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Detaljerade krav vid leverans av företeelser Företeelsetillkomst Antal körfält Bländskydd Bro och tunnel Brunn slamsugning Bullerskydd väg C-Cykelled C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik Driftområde Driftvändplats Farthinder Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer Funktionell vägklass Färjeled Gatunamn Gatutyp GCM-Belyst GCM-Passage... 71

4 KRAV 4 (135) GCM-Separation GCM-Vägtyp Hållplatsläge Höjdhinder upp till 4,5 m Kalibreringssträcka Kantstolpe Katastroföverfart Korsning Mittremsa Provisorisk väg Rastficka Rastplats Räffla Skyddsklassade vägar Slitlager Stigningsfält Svängmöjlighet Tillgänglighet Vattenskydd Viltpassage i plan Viltstängsel Viltuthopp Vinter VV-slitlager Vägbredd Väghinder Väghållare Vägnummer Vägområde Vägräcke Vägräckesavslutning Vägtrafiknät Vägtrumma

5 KRAV 5 (135) Vägtrumma inventerad sträcka Vägtyp Vändmöjlighet Överledningsplats Övrigt vägnamn Uppgifter om företeelsers tillkomst Tillkomstföreteelsetyper slogg

6 KRAV 6 (135) Syfte Dokumentet beskriver de regler som gäller vid leverans av företeelser till NVDB. Detta oavsett om leverantören använder eget IT-stöd eller ej för leverans till NVDB. Dataleverantörer till NVDB: Trafikverkets investerings- och reinvesteringsprojekt ska leverera statligt vägnät samt kommunalt och enskilt vägnät om sådant påverkats av projektet Kommuner ska leverera kommunalt och enskilt vägnät enligt gällande avtal om leveranser till NVDB. Skogsnäringen ska leverera enskilt vägnät enligt gällande avtal om leveranser till NVDB Lantmäteriet ska leverera, enligt gällande avtal, enskilt vägnät som inte ingår i kommuners eller skogsnäringens ansvar. Omfattning Dokumentet ställer krav på det data som ska levereras till NVDB och som rör företeelser. Dessa dokument: TDOK 2019:0049 Regler vid leverans till NVDB via underlag innehållande vägnät TDOK 2019:0050 Regler vid leverans till NVDB av företeelser TDOK 2019:0051 Regler vid leverans till NVDB av vägnät som sker via system som är ersätter det tidigare regelverket: TDOK 2013:0381 Regler för insamling och leverans av vägdata Definitioner Term Företeelse Företeelsetyp Definition En specifik förekomst av ett fysiskt objekt vars egenskaper eller händelser beskrivs för en viss företeelsetyp En viss typ av fysiskt objekt vars egenskaper eller händelser beskrivs för vägnätet. En företeelsetyp är mall för en viss typ av fysiskt objekt, egenskap eller händelse

7 KRAV 7 (135) som vi vill beskriva på vägnätet. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp. Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Väganordning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 väglagen): - dike - slänt - säkerhetszon (sidoområde) - bro, trumma - rastplats, parkeringsplats, busshållplats - vägmärke - vägbelysning - gång- och cykelväg - bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning) - tryckbank - viltstängsel - anordning för att rena vägdagvatten - ventilationsanordning för tunnel - kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971) - brygga som är ansluten till en väg - färja med färjeläge Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa.

8 KRAV 8 (135) Vägområde Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning. Vägutbredning med värd Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer

9 KRAV 9 (135) Leveranskrav Allmänt Nya, rättade och borttagna/avslutade företeelser ska levereras. Företeelserna på vägnätet ska levereras i DWG-, DXF- eller shape-format. Data om företeelserna kan även levereras via NVDB på webb. Kommuner med egna system för leverans till NVDB ska leverera i XML-format. En filförteckning med ingående filer och dess innehåll ska levereras. Gäller ej kommuner som leverera via eget system. Företeelser för bil-, cykel- respektive gångnät ska levereras i separata filer. Gäller ej kommuner som leverera via eget system. Företeelser ska levereras med en fil eller ett lager för varje företeelsetyp. Gäller ej kommuner som leverera via eget system. Filnamnet ska beskriva den företeelsetyp som levereras. Gäller ej kommuner som leverera via eget system. Använda referenssystem, i plan och höjd, ska framgå i leveransen Krav för versaler och gemener i namn: Huvudregeln är att det ska vara stor bokstav i första ordet i flerordiga geografiska namn, som namn på gator: Renstiernas gata, Storgatan. Men om namnet inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Södra osv. får även andra ordet stor bokstav, om det i sig är ett självständigt namn: Stora Nygatan, Västra Bangatan (men Stora torget, för torget är inget namn). Då von eller af ingår i namnet inleds dessa ord med gemener. Exempel: Carl von Linnés väg, von Boijs väg. Referenssystem Referenssystem i plan System i plan ska vara SWEREF 99 vid leverans från Trafikverkets investeringsoch reinvesteringsprojekt Vid leverans av övrigt vägnät ska det referenssystem användas som är avtalat med Trafikverket Referenssystem i höjd Höjd ska anges i referenssystem RH2000 Transformationer Transformationer mellan SWEREF 99 och andra referenssystem ska, så långt det är möjligt, utföras med transformationssamband fastställda av Lantmäteriet. Vid omvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH2000 ska geoidmodellen SWEN17_RH2000 användas

10 KRAV 10 (135) Shape-format Utbredning Företeelsetyper med sträckutbredning ska levereras med geometrifiler innehållande linjetypen Polyline. Geometrin för varje sträckutbredning ska endast bestå av en Part 1. Företeelsetyper med punktutbredning ska levereras med geometrifiler innehållande punkter 2. Någon av de tre utbredningarna enligt bilden nedan ska användas: Attribut Varje shapefil ska innehålla en tabell med attributvärden som beskriver attributen för varje enskild individ. För de företeelser som har riktning ska riktningen anges enligt: Attribut: Riktning : Med Mot Med och mot Utbredningen är riktad längs geometrins riktning Utbredningen är riktad mot geometrins riktning Utbredningen användas för företeelser med två utbredningar som är riktade mot varandra på en och samma vägsträcka. 1 Shapeformatet tillåter att varje linje av typen Polyline delas upp i ett antal delar. Delarna benämns Parts. 2 Benämns även Points

11 KRAV 11 (135) Start- och slutnod ska anges enligt: Attribut: Start- och slutnod för utbredningar : Inget Ingen speciell hänsyn tas till noder vid skapande av utbredningen Start Sträckutbredningen börjar i en nod Slut Sträckutbredningen slutar i en nod Hela Sträckutbredningen börjar slutar i en nod Nod Nodutbredning DWG/DXF-format Varje företeelsetyp ska levereras i eget lager. Eventuella attributvärden ska framgå. Nedanstående tabell är ett urval av koder ur - BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 7 Redovisning av Anläggning, Utgåva 2, bilaga D Kodning - med tillägg. Kod Fältnr Benämning VAGVRE 4090 Vägräcke Linje utefter vägräcke VAGVST 4170 Viltstängsel Linje utefter viltstängsel VAGVBO 4240 Vägbom Linje utefter vägbom VAGKST 4270 Kantstolpe Punkt vid kantstolpe/reflexstolpe VAGHPL 4290 Hållplatsskylt Punkt vid busshallplatsskylt VAGVAJ 4370 Vajerräcke Linje utefter vajerräcke VAGMVH 4570 Övergångställe Linje utefter målat övergångställe Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet Detta kapitel vänder sig till de som mäter in läget för företeelser som ska levereras till NVDB. De uppgifter som ska bifogas till företeelsens läge framgår av respektive företeelses dataproduktspecifikation och av de insamlingsregler som finns i följande kapitel i detta dokument. Krav för fastställande av lägen (koordinater) Generella regler för fastställande av lägen (koordinater).

12 KRAV 12 (135) Fastställande av läge/start/slut För att fastställa start/slut/läge (koordinater) kan två principer tillämpas - en av dessa måste väljas. Inmätning av företeelsers absolutlägen Läge absolutläge företeelsens läge fastställs som absolutläge. Absolutläget skall alltid utgöra företeelsens verkliga läge. Inmätning absolutläge för punktföreteelse. Inmätning av absolutläget är i denna figur exemplifierat med användande av GNSS-teknik givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas.

13 KRAV 13 (135) Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse. Inmätning av absolutläget är i denna figur exemplifierat med användande av GNSS-teknik givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas. Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter Läge fotpunkt företeelsens läge fastställs som en fotpunkt på den tänkta ortogonala projektionslinjen mellan företeelsen och referenslänkens referenslinje. Ett syfte med möjligheten att ange en företeelses läge som fotpunkt är att effektivisera datainsamling med enklare (ex. GNSS-antenn monterad på fordonet) fordonsburna system. Krav för lägesnoggrannhet för företeelser Nedan beskrivna krav för lägesnoggrannhet gäller generellt. I de fall det finns specifika krav på lägesnoggrannhet för en företeelsetyp är det specificerat för respektive företeelsetyp i kapitel Detaljerade krav vid leverans av företeelser. Grundkrav för noggrannheten för företeelser Alla krav för noggrannhet är angivna vid 95 % risknivå (konfidensnivå) dvs. 2 nivå. Medelfel i mätningstekniska sammanhang anges oftast vid 1 -nivå (dvs. 68 % risknivå). Detta innebär att alla noggrannhetskrav angivna i NVDB måste halveras vid användning av begreppet medelfel. Detta betyder att för varje enskilt lägesmätetal skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet. Nivån på kvalitetskraven i varje kvalitetskravklass återfinns i dess dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp. Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät: Projekteringsdata Dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling. Alla angivna lägen i dataleveransen skall ges som absolutläge. Noggrannhetskrav absolutläge Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 0.4 m vid 95 % risknivå (2 -nivå). Fältdatafångst Vid fältdatafångst kan val göras om angivna lägen ges som absolutläge eller fotpunkt.

14 Mätriktning KRAV 14 (135) Den valda lösningen förutsätts gälla för hela leveransen. Noggrannhetskrav absolutläge Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 2 m vid 95 % risknivå (2 -nivå). Noggrannhetskrav fotpunkt Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 4 m vid 95 % risknivå (2 -nivå). Skrivbordsinventering Med Skrivbordsinventering avses Datafångst ur analoga register eller lokala databaser med ej vägnätsanknutet data. Noggrannhetskrav fotpunkt Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 20 m vid 95 % risknivå (2 -nivå). Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) Punktföreteelse Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med personburet GNSS-system

15 Mätriktning KRAV 15 (135) Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system Sträckföreteelse start Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) Sträckföreteelse slut Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSS-system

16 KRAV 16 (135) Redigera företeelser Grundreglerna vid företeelseuppdatering. Nya objekt När nya objekt skapas i NVDB beror det i grunden på att verkligheten har förändrats: Ett nytt objekt har tillkommit och måste registreras även i NVDB. Rättning När ett objekt i NVDB rättas görs det på grund av det finns fel på objektet. Exempel: En företeelse har ett eller flera felaktiga attributvärden. Typiskt för rättning är att det inte finns något före-och-efter: En rättning ger inte en bild av objektet före ett visst datum och en annan efter, d.v.s. det blir ingen historik Förändring När verkligheten förändras ska också motsvarande objekt i NVDB förändras. Till skillnad från rättning så sparas vid en förändring bilden som den såg ut innan förändringen. En förändring skapar historik. Avslut När objekt upphör att finnas eller gälla i verkligheten kan de avslutas även i NVDB. Åtgärden är i grunden en förändring och genomförs genom att sätta ett tilldatum på objektet. Genom att använda ett betraktelsedatum innan avslutningen kan man se objektet som det såg ut då. Vid ett betraktelsedatum efter avslutsdatum kan man inte se objektet. Avslutning skapar alltså historik. Borttag Innebär att ett objekt inte längre kommer att finnas i NVDB. Det går inte ens att se objektet historiskt. Borttag måste därför tillämpas med yttersta restriktion. NVDB-expertis måste alltid konsulteras. För företeelser gäller att de hellre bör avslutas än tas bort. Endast när det är helt uppenbart att företeelsen aldrig har funnits kan den tas bort. Borttag är i grunden en rättning och lämnar som sådan ingen historik efter sig.

17 KRAV 17 (135) Vid förändring bildas historik (man kan se hur det såg ut före och efter förändringen) men vid rättning bildas inget före-och-efter. Det är inte lika känsligt att ta bort en företeelse som en referenslänkdel eftersom det inte finns andra objekt som hänger på en företeelse. Å andra sidan kan verkan av att ta bort bli stor av andra orsaker när man tar bort en företeelse. Om man t.ex. tar bort ett vägnummer (inklusive alla dess tidsversioner) så försvinner ju en väsentlig information som är näst intill omöjlig att återskapa i sin historiska gestalt. Avsluta istället om det är det minsta osäkert vad som kan komma att ske. Regler för attribut Obligatoriska attribut För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Det innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse i databasen med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Dataleverantören ska leverera all information man har, oavsett om attributet är obligatoriskt eller inte. Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt. Olika sorters attribut Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man

18 KRAV 18 (135) valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc. Samtidigt attribut Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. D.v.s. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är Gäller fordon i företeelsetypen Förbud mot trafik som samtidigt gäller för värdemängden: lastbil, buss, traktor. Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt. Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas För vissa attribut kan det vara viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller inte. Värde "Okänt" får endast användas i de fall andra värden i värdeförrådet inte går att ta ställning till. Gäller såväl obligatoriska som icke-obligatoriska attribut. Ovanstående gäller också för värdena ej klassificerat och uppgift saknas. Företeelsens giltighet i tiden För alla företeelsetyper anges från- och till-datum (utom Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst). Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill när den föds och dör. En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och utbredningar som är giltiga under tidsperioden! När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid , ett datum som alltså skall betraktas som tills vidare. Från-datum Med från-datum avses från-och-med-datum. Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring detta. Datumet är känt och är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör.

19 KRAV 19 (135) I normalfallet skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp. Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät. För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med finns för detta vägnät. Datumet är inte känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari eller 1 juli för det halvår som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari eller 1 juli för ett lämpligt halvår inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör. Framtida datum Då vägnät och företeelser registreras innan de öppnas för trafik med ett Fråndatum som ligger i framtiden, skapas ett framtida vägnät som är av stort värde för planeringsarbetet i många verksamheter. Till-datum Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är knutna till har upphört att gälla (har avslutats). Avsluta en viss utbredning för en företeelse som har flera utbredningar. Då en företeelse ska avslutas måste man vara medveten om att företeelsen kan ha utbredning på flera ställen och det är då inte säkert att den ska avslutas på alla dessa ställen. Utbredningar kan finnas utanför det utcheckade området! Historik för vägdata I NVDB sparas historik för vägdata. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på

20 KRAV 20 (135) annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett valfritt betraktelsedatum för vägnät och företeelser. Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett framtida vägnät med företeelser. Regler för utbredningar Olika typer av utbredningar En företeelses läge anges genom dess utbredning. Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätsanknytas. I NVDB finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet NVDB översiktlig informationsmodell. Sträckutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar, se exempel nedan: Nod A Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd Nod B För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning

21 KRAV 21 (135) Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se exempel nedan: Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan Nod B Nod B Nod A För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se exempel nedan: Företeelse: Väghinder Punkt 10 meter från nod A mot nod B Nod A Nod B För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater. Svängutbredning Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A Nod A Länk 1 Länk 2

22 KRAV 22 (135) en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel nedan: För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts. Vägutbredning med värd Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer. Länkroll I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet att exkludera grenarna (ramperna). Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd. gren normal syskon bak gren vägens startpunkt normal vägens slutpunkt syskon fram vägens bakriktning vägens framriktning Exempel på användning av länkroll.

23 KRAV 23 (135) Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir syskonlänk fram finns det en eller flera länkar som är syskonlänk bak. A B Väg 70 Syskonlänkar På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik.

24 KRAV 24 (135) Gren Förbindelsevägar har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för gren. Väg 66 Gren Genomgående Väg 55 Väg 55 Väg 66 Grenar i trafikplats Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.

25 KRAV 25 (135) Ordningsnummer Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk. Exemplet visar länkroll och siffrorna visar utbredningsordning. Värdväg/Gästväg I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg. Riktning för utbredningen Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till referenslänkens riktning som föremål rör sig eller riktar sig. Riktning för sträck- och vägutbredningar En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som

26 KRAV 26 (135) motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller med och mot ). 50 km/tim 70 km/tim 90 km/tim 90 km/tim 50 km/tim Riktning: med och mot 70 km/tim Riktning mot 90 km/tim Riktning med 90 km/tim Riktning: med och mot Referenslänkens riktning På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. Riktning för svängutbredningar Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 1 kan en utbredning gälla för svängen länk1-noda-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-noda-länk1. Sidoläge för utbredning Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Normalt används värdena Höger, Vänster och Mitt. Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka. Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en cirkulationsplats kan ha flera gatunamn. Då samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra och vara samtidigt gällande.

27 KRAV 27 (135) Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller samtidigheten per riktning och sida. För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ har identiska lägen. Enbart en utbredningstyp per företeelse Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex. Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. Utbredning för Färjeled Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS(dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färjeled, se även sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken: Generalisering (gäller enbart kommuner som levererar via xml) Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB. Generalisering av företeelser vid korsning En sträckföreteelse som är heltäckande ska alltid beskrivas från nod till nod. Utbredning ska dras ända ut till noden så att inga glapp skapas. I figuren så ska slitlager grus finnas även de första metrarna på den röda sträckan Belagd Grus Utbredningar i korsning

28 KRAV 28 (135) Företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet Vissa företeelsetyper som är beskrivna för bilnätet ska även registreras på gångoch cykelnätet och behandlas som om de tillhör Kvalitetskravklass 3. Vilka dessa är framgår av sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken: Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Nedan listas de samband som finns mellan några företeelsetyper som registreras på gångnätet och cykelvägnätet.

29 KRAV 29 (135) Företeelsetyp med nättyp kan ha företeelsetyp med värde kan ha företeelsetyp med värde Vägtrafiknät Bilnät C-cykelled C-rekommenderad bilväg för cykeltrafik GCM-Passage alla (punktutbredning) Farthinder alla (punktutbredning) Cykelnät C-Cykelled GCM-Belyst GCM-Vägtyp Cykelbana GCM-Separation Cykelfält GCM-Separation 5 vägmarkering Cykelöverfart i plan/ cykelpassage GCM-Passage (nod) Farthinder (nod) 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage 5 annan ordnad passage i plan Alla utom 5 väghåla men 7 förhöjd genomgående gcm-passage är vanligast Övergångsställe GCM-Passage (nod) Farthinder (nod) 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage 5 annan ordnad passage i plan Alla utom 5 väghåla men 7 förhöjd genomgående gcm-passage är vanligast Cykelpassage och övergångsställe GCM-Passage (nod) Farthinder (nod) Gatupassage utan utmärkning Koppling till annat nät Fortsättning i nätet Trappa Torg Kaj Öppen yta Annan cykelbar förbindelse Annan ej cykelbar förbindelse Färja Färjeled Cykelbana ej lämplig för gång Vägtrafiknät Gångnät GCM-Belyst forts GCM-Vägtyp Gångbana GCM-Separation Trottoar GCM-Separation 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage 5 annan ordnad passage i plan Alla utom 5 väghåla men 7 förhöjd genomgående gcm-passage är vanligast Övergångsställe Gatupassage utan utmärkning Koppling till annat nät Fortsättning i nätet Passage genom byggnad Ramp Perrong Trappa Rulltrappa Rullande trottoar Hiss Snedbanehiss Linbana Bergbana Torg Kaj Öppen yta Färja GCM-Passage (nod) Farthinder (nod) Färjeled 3 övergångsställe och/eller cykelöverfart i plan/cykelpassage 4 signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage 5 annan ordnad passage i plan Alla utom 5 väghåla men 7 förhöjd genomgående gcm-passage är vanligast Samband mellan några företeelsetyper på gång- och cykelnätet.

30 KRAV 30 (135) Detaljerade krav vid leverans av företeelser Företeelsetillkomst - Företeelsetillkomsten ska uppges för alla företeelser, undantaget är vägnummer och referenslinjetillkomst - Om företeelsetillkomsten är generell för leveransen kan tillkomsten levereras i en följesedel - För företeelsetillkomst ska uppgifter enligt nedan levereras: Attribut: Ansvarig organisation företeelse <Ansvarig organisation> Den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen Attribut: Metod attribut (Den metod med vilken data hanterats) 1 Databas Attributvärden har hämtats från databas 2 Dokument 3 Fotogrammetri 4 Fångat i fält 5 Lokal kännedom Attributvärden har hämtats från ett dokument, t.ex. ett beslut eller projekterad data eller relationshandlingar Attributvärden har fångats med hjälp av fotogrammetri Attributvärden har fångats i fält. Kvantitativa data har mätts in. Kvantitativa data har fångats okulärt Attributvärden har fångats genom en erfarenhetsmässig bedömning av en person med lokalkännedom Attributvärden har angetts schablonmässigt 6 Schablonvärde enligt regelverk genom tillämpning av verksamhetsregler. Ingen fältkontroll har genomförts 10 Annan fångstmetod Annan fångstmetod har använts Metoden med vilken data har fångats är 11 Okänd fångstmetod okänd 12 Manuellt översatt 13 Automatiskt översatt Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts manuellt antingen i digitalteller analogt register Attributvärden har översatts från befintlig indelning till den indelning som görs i NVDB. Detta har gjorts automatiskt. Ett specifikt program, makro eller annan funktionalitet har använts

31 KRAV 31 (135) Allmänt för metod attribut Slutdatum 19 Import till NVDB-system 20 Manuellt skapat i NVDBsystem 21 Skapat i annat system 27 Mätning i primärkarta/bygg- /projekteringshandling 29 Granskning och godkännande av befintliga företeelser Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades Attributvärden har skapats automatiskt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) via import av shape- eller XML-fil Attributvärden har skapats manuellt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser Attributvärden har skapats i annat system än NVDB systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg Attributvärden har fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg-, projekt- eller relationshandling En leverantör ansluter sig till NVDB genom att ta över befintliga data och fortsätta med ajourhållning från detta läge OBS! Slutdatum har inget att göra med fråneller tilldatum för respektive företeelse. Exempel på slutdatum är när uppgifterna hämtades från databas eller från dokument Kommentar processteg <Kommentar> Anges vid behov. Attribut: Metod utbredning (Den metod med vilken data hanterats) 1 Databas Läget för utbredningen är hämtad från en databas 2 Dokument 3 Lokal kännedom 4 Rullomkretsmätning 5 Geodesi konventionell Läget för utbredningen är hämtad från ett dokument. Kan t.ex. vara ett beslut, projekterad data eller relationshandlingar Läget för utbredningen är fångat utgående från lokal kännedom Läget för utbredningen är inmätt med rullomkretsinmätning Läget för utbredningen är inmätt med konventionell geodetisk metod (avvägning, totalstation)

32 KRAV 32 (135) 6 Tröghetsnavigering Läget för utbredningen är inmätt med tröghetsnavigering (INS) 7 Tröghetsnavigering + GPS Läget för utbredningen är inmätt med tröghetsnavigering (INS) och GPS-stöd 9 fotogrammetri Läget för utbredningen fotogrammetriskt inmätt 10 Digitalisering, skärm Läget för utbredningen har digitaliserats analogt 11 Digitalisering, analogt Läget för utbredningen har skärmdigitalisering 12 Annan fångstmetod Annan fångstmetod har använts 13 Okänd fångstmetod Metoden med vilken data har fångats är okänd 17 Transformerat till RR92 En koordinattransformation från ett lokalt referenssystem till RR92 har genomförts 18 Transformerat lokalt till lokalt 20 Import till NVDB-system 21 Manuellt skapat i NVDBsystem 22 Skapat i annat system 23 GIS-analys 24 GPS, Nätverks-RTK 25 GPS, differentiell 26 GPS, enkel handburen 27 Mätning i primärkarta/bygg- /projekteringshandling En koordinattransformation från ett lokalt referenssystem till ett annat referenssystem har genomförts Utbredningar har skapats manuellt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser Utbredningar har skapats manuellt i ett NVDB-system (t.ex. Slussen eller Diket) genom funktioner för att bearbeta företeelser Utbredningar har skapats i annat system än NVDB systemen, t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter eller system för drift och underhåll av vägar. Systemets namn anges under attributet Kommentar processteg Läget har fångats via analys av exempelvis ytor Referenslinjen är inmätt med GPS med stöd av en nätverks-rtk tjänst Referenslinjen är inmätt med differentiell GPS Referenslinjen är inmätt med enkel handburen GPS Läget för utbredningen har fångats genom att mäta i en primärkarta, bygg-, projekteller relationshandling

33 KRAV 33 (135) Allmänt för metod utbredning 29 Granskning och godkännande av befintliga företeelser En leverantör ansluter sig till NVDB genom att at över befintliga data och fortsätta med ajourhållning från detta läge Slutdatum Kommentar processteg Det datum då hanteringen av data i processteget avslutades <Kommentar> OBS! Slutdatum har inget att göra med från- eller tilldatum för respektive företeelse. Exempel på slutdatum är när uppgifterna hämtades från databas eller från dokument Anges vid behov. Antal körfält Avser hur många körfält som en given sträcka är indelad i. Däremot sker ingen detaljerad beskrivning av antalet körfält i olika typer av korsningar och kanaliseringar. Därför levereras aldrig så kallade svängfält, dvs. körfält i korsningar vars syfte är att tillhandahålla ett särskilt fält för fordon som ska svänga åt höger eller vänster i korsning. - Antal körfält ska levereras för bilnät - Antal körfält ska finnas på alla statliga, kommunala och enskilda vägar med funktionell vägklass På 2+1-vägar ska förändringen i antal körfält levereras där det fält som avslutas eller tillkommer har nått sin halva bredd. - Buss- eller kollektivkörfält ska hanteras som andra körfält. - Antal körfält ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För antal körfält ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Körfältsantal 1-9 Allmänt för antal körfält Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då körfälten togs i trafik Separat svängfält ska inte påverka antal körfält, enligt bilden nedan:

34 KRAV 34 (135) Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt fram och ska därför räknas. Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen ska ha samma antal körfält som den länk vilken den förlänger. Separat svängfält påverkar inte antal körfält. 1. Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter ska anses ha två körfält, enligt bilden nedan: Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält När ett körfält tillkommer på en vägsträcka mellan två korsningar ska dess startpunkt anses vara den punkten där det tillkommande körfältet nått halva sin bredd. (Detta ger en möjlighet att utifrån antal körfält kunna skatta vägbanans yta.) På motsvarande sätt anses slutpunkten för ett körfält vara den punkt där körfältet minskat till halva sin bredd a. På vägar ska förändringen i antal körfält levereras där det fält som avslutas eller

35 KRAV 35 (135) tillkommer har sin halva bredd, enligt bild nedan. På vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd. b. Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas, enligt bild nedan. Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas

36 KRAV 36 (135) 2. Två svängfält på gren. Grenen leder fram till en T-korsning. Nedanför pilen är det 2 körfält därför att båda är svängfält och inga vanliga körfält finns. Ovanför pilen är det 1 körfält. Vägbredden är olika, 7 m på norra delen och 9,2 m på den södra, enligt bilden nedan. Två svängfält på gren. 12. Grenen leder fram till en T-korsning. Nedanför pilen är det 2 körfält därför att båda är svängfält och inga vanliga körfält finns. Ovanför pilen är det 1 körfält. Vägbredden är olika, 7 m på norra delen och 9,2 m på den södra. 13. Körfält ska inte levereras för de utökade antal filer som finns på vägar som leder fram till en bilfärja.

37 KRAV 37 (135) Svängfält upphör. Cirkulationen har 2 körfält därför att vägbredden är >5,5 m. Svängfält (röd pil) som tar slut registreras som 2 så långt som breddminskningen av svängfältet skett till halva sin bredd. Körfält ska inte heller registreras för de utökade antal filer som finns på vägar som leder fram till en bilfärja. På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras.

38 KRAV 38 (135) Bländskydd Avser bländskydd, vars primära uppgift är att vid mörkerkörning avskärma ljuset från mötande fordons strålkastare, så att bländning minskas. Bländskydd kan vara aktuella på högtrafikerade vägar med smal mittremsa samt vid parallellförlängning av vägar. - Bländskydd ska levereras för bilnät - Bländskydd ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För bländskydd ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Ägare 1 Trafikverket 2 Kommun 3 Markägare, övriga 8 Annan 9 Okänd Attribut: Skötselansvarig 1 Trafikverket 2 Kommun 3 Markägare, övriga 8 Annan 9 Okänd Allmänt för bländskydd Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då bländskyddet sattes upp Uppgift om vilken sida av vägen som bländskyddet ligger på. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande Bro och tunnel Avser överfarter, underfarter samt tunnlar. Detta för att visa var det finns konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar, gång- och cykelvägar eller genom berg eller jord. För den här företeelsen indikerar också var det kan finnas begränsad framkomlighet på grund av fordonsvikt eller höjd på fordon. Konstruktioner av typen vägtrumma levereras ej. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk spännvidd mindre än eller lika med 2,0 m i största spannet. - Bro och tunnel ska levereras för bil-, gång- och cykelnät

39 KRAV 39 (135) - Bro och tunnel ska anknytas till bil-, gång- och cykelnätet med sträckutbredning, enligt bilden nedan. - För bro och tunnel ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Konstruktion En överfart beskriver en passage för trafik via en 1 Överfart konstruktion av typen bro Underfarter levereras vid planskilda korsningar eller vägportar. En underfart beskriver passagen under en konstruktion som oftast är en bro. Om underfarten går 2 Underfart under flera broar skall det vara mindre än 10 meter mellan dem för att underfarten skall levereras med en enskild utbredning. I annat fall blir det två eller flera utbredningar.

40 KRAV 40 (135) Attribut: Identitet Attribut: Längd 3 Tunnel 4 Överfart och underfart <Identitetsnummer> En tunnel är en för trafik anordnad passage som vanligtvis omges av berg, jord eller vatten och som mynnar i dagen. Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande tunnlar. Varje enskild tunnel levereras som en företeelse med en eller flera utbredningar. OBS! I dagligt tal säger man ofta gångtunnel eller cykeltunnel men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart I ett fåtal trafikplatser kan samma vägsträcka vara både en överfart och en underfart. Utbredningens längd är i dessa undantagsfall troligen olika för överfarten resp underfarten på den väg som ligger i det mellersta planet. Välj den utbredning som är längst. OBS Då det inne i en tunnel finns en överfart (sådana finns!) så går överfarten tyvärr inte att registrera Anges på det statliga vägnätet och på vägar med statligt driftbidrag. Som identitetsnummer anges konstruktionsnumret från Trafikverkets brodatabas, BaTMan Det är bara för konstruktioner av typen överfart, tunnel samt överfart och underfart som längden anges. För typen överfart och underfart är det överfartens konstruktionslängd som anges (Meter med en decimal) Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika, enligt bilden nedan. Attribut: Namn <Namn på objekt> Konstruktioner av typen vägtrumma levereras inte här utan som en egen företeelse. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk spännvidd mindre än eller lika med 2,0 m i största spannet. Namnet för bron eller tunneln kan vara skyltat, beslutat eller känt i folkmun

41 KRAV 41 (135) Allmänt för bro tunnel Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då bron eller tunneln togs i trafik Bro Kör/brobaneplattans längd mäts i väglinjen inklusive tjockleken av frontmuren, ändskärmen eller liknande. Om längden varierar över bredden anges konstruktionens medellängd parallellt med väglinjen. Konstruktionslängden för en rörbro är lika med fri spännvidd i väglinjen. Om bron består av två rörbroar bredvid varandra räknas mellanstödet med i konstruktionslängden, jämför stenvalvbro nedan. Vanligen registreras en dubbel rörbro som en konstruktion om rören ligger upp till 10 meter ifrån varandra. Om avståndet överstiger 10 meter registreras de som två separata konstruktioner. Konstruktionslängden för en stenvalvbro är lika med den/de fria öppningarna inklusive eventuella mellanstöd + 2 * 0,5 meter, se figuren till höger. Bilden visar konstruktionslängder för broar. Brunn slamsugning Avser att visa slamsugningsbrunnars lokalisering på bil- och cykelvägnätet. - Brunn för slamsugning ska levereras för bil- och cykelnät

42 KRAV 42 (135) - Brunn för slamsugning ska anknytas till bil- och cykelnätet med punktutbredning. a. Brunn placerad mellan vägbanor ska kopplas till den referenslänk som ligger närmast. - För brunn för slamsugning ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Allmänt för brunn-slamsugning Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då brunnen för slamsugning togs i drift Bullerskydd väg Avser en anordning längs vägen, uppförd för att dämpa buller från trafiken. Företeelsetypen innehåller inte sådana bullerdämpande objekt som finns naturligt eller som uppförts för andra syften än bullerdämpning, inte heller omgivningsdata som t.ex. fönsteråtgärder, vilka lagras i den nationella bullerdatabasen. - Bullerskydd ska levereras för bilnät a. En huvudprincip är att de bullerskydd som ska levereras är de som Trafikverket i något skede är eller har varit ansvarigt för och att de i första hand ska knytas till närmaste statlig väg. - Bullerskydd ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning - Se exempelsamling för exempel på bullerskydd, - För bullerskydd ska uppgifter enligt tabellen levereras: Attribut: Byggår =Okänt Attribut: Skötselanvisning 1 Finns 2 Finns ej 9 Okänt Attribut: Materialtyp (Om flera olika material har använts anges det huvudsakliga) 1 Trä 2 Jordvall 3 Sten/tegel 5 Glas/plexiglas 6 Jordvall + trä 7 Metall 8 Betong 98 Annan

43 KRAV 43 (135) 99 Okänt Attribut: På bro Följande ska levereras 1 Ja 2 Nej 9 Okänt Attribut: Ägare 1 Trafikverket 2 Kommun 3 Markägare, övriga 8 Annan 9 Okänd Attribut: Skötselansvarig 1 Trafikverket 2 Kommun 3 Markägare, övriga 8 Annan 9 Okänd Attribut: Höjd 0,0-9999,9 (m med en decimal) 0=Okänt/Saknas Attribut: Absorbent 1 Ja 2 Nej 9 Okänt Attribut: Grundläggningstyp Anger om bullerskyddet finns på bro, inklusive rörbroar över 2 m Bullerskyddets genomsnittliga höjd från underkant till överkant. För "jordvall" och "jordvall + trä" används vägbeläggningens kant som referenspunkt för underkant. Om höjden varierar mycket delas bullerskyddet upp i flera objekt med olika höjd. Anger om bullerskyddet har absorberande tilläggsmaterial 1 Betongmur Utsträckt betongfundament 2 Betongfundament Separata fundament under varje stolpe 3 Jordankare Vingfundament 4 Inget fundament 98 Annat

44 KRAV 44 (135) 99 Okänt Attribut: Verklig geometri Geometrin ska avspegla bullerskyddets överkant Attribut: Verklig geometri dimension 1 Plan, 2D Anger den verkliga geometrins dimension 2 Höjd, 3D (2D/3D). Attribut: Verklig geometri längd Anger den verkliga geometrins längd. Allmänt för bullerskydd Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då bullerskyddet sattes upp Sidoläge Uppgift om vilken sida av vägen som bullerskyddet finns. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande C-Cykelled Avser ett sammanhängande stråk av vägar som oftast är skyltade och namnsatta och som är avsedda eller lämpliga för cyklister som pendlar, turistar eller motionerar. - C-Cykelled ska levereras för bil- och cykelnät a. Hela cykelledens utbredning ska om möjligt levereras (sammanhängande inom kommunen) vid samma tillfälle. - C-Cykelled ska anknytas till bil- och cykelnätet med sträckutbredning - Om en del av cykelleden går på väg som normalt inte ska levereras i NVDB, t.ex. en traktorväg eller trapp, ska referenslinje för den sträckan levereras i NVDB och företeelsetypen GCM-Vägtyp ska tilldelas värdet Annan cykelbar förbindelse eller Annan ej cykelbar förbindelse i attributet GCM-typ. - För C-Cykelled ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Namn <Namn på cykelled> Okänt Attribut: Primär användning 1 Pendlingsled 2 Cykelturismled 3 Motionsled 4 Pendlingsled och cykelturismled

45 KRAV 45 (135) 5 Pendlingsled och motionsled 6 Cykelturismled och motionsled 7 Pendlingsled, cykelturismled och motionsled 9 Okänt Allmänt om C-Cykelled Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då cykelleden togs i drift På färjeled C-Cykelled ska levereras på färjeled C-Cykelled kan vara samtidig, dvs. det kan finnas flera samtidigt gällande Samtidighet primära användningsområden med samma utbredning. C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik. - Företeelsen kan enbart registreras på bilnätet. - Rekommenderad bilväg för cykeltrafik pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att skapa kontinuitet i cykelnätet. Attribut: <Text> Allmänt för Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då beslut om indelning träder i kraft På färjeled Driftområde ska levereras för färjeled Driftområde Avser det geografiska område som används i samband med underhållsåtgärder. - Driftområde ska levereras för bil-, cykel- och gångnät - Driftområde ska anknytas till bil-, cykel- och gångnät med sträckutbredning - För driftområde ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Namn <Text> Namnet eller koden på driftområdet enligt Trafikverkets namnsättning Attribut: Entreprenör <Text>

46 KRAV 46 (135) Allmänt för driftområde Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då beslut om indelning träder i kraft På färjeled Driftområde ska levereras för färjeled Driftvändplats Avser en plats, anlagd för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. - Driftvändplats ska levereras för bilnät - Driftvändplats ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. a. Punktens placering ska redovisas enligt bilderna nedan, beroende på driftvändplatsens utformning:

47 KRAV 47 (135) - För driftvändplats ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Förvarning 1 Ja Anger ifall det finns förvarning så att föraren av fordonet 2 Nej kan identifiera överfarten eller vändslingan Allmänt för driftvändplats Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då driftvändplatsen togs i drift Farthinder Avser permanenta fysiska åtgärder på en vägsträcka som påverkar biltrafikens hastighetsval. Farthinder som ställs ut under snöfri tid på året avses inte. - Permanenta farthinder ska levereras för bilnät - Farthinder ska anknytas till bilnätet med nod- eller punktutbredning enligt: a. Där bilnätet korsar gång- eller cykelnät i plan ska läget anges genom att företeelsens utbredning knyts till noden b. Där gång- eller cykelnät inte är registrerat ska läget anges med en punktutbredning på bilnätet c. Om ett farthinder sträcker sig över två eller flera skilda körbanor genom t.ex. en mittremsa, ska dessa levereras som en företeelse med två eller flera utbredningar, enligt bilden nedan. En företeelse med två utbredningar levereras när farthinder sträcker sig över två skilda

48 KRAV 48 (135) körbanor d. Ett långsträckt farthinder ska levereras med en enda utbredning, enligt bilden nedan. Ett långsträckt farthinder levereras med en utbredning i mitten e. Om flera farthinder förekommer på en sträcka (t.ex. en miljöprioriterad genomfart) ska vart och ett av farthindren levereras som egna företeelser, enligt bilden nedan. Varje farthinder levereras som en egen företeelse med en utbredning. - För en och samma företeelse är det inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. - Farthinder kan vara samtidig, dvs. det kan finnas flera samtidigt gällande farthinder med samma utbredning. Samtidigt farthinder. Avsmalning och gupp på samma ställe. - För farthinder ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Typ 1 Avsmalning till ett körfält

49 KRAV 49 (135) 2 Gupp 3 Sidoförskjutning - avsmalning 4 Sidoförskjutning - refug 5 Väghåla 6 Vägkudde Cirkulärt gupp kan se ut som en liten cirkulationsplats men är inte skyltad som en sådan. Kallas även väglins Fördjupning som antingen endast kan gränslas av buss s.k. spårviddshinder (placeras på bussgata) eller väghåla som alla fordon måste köra ned i (omvänt gupp). En upphöjning i mittersta delen av körfältet. Den tar inte hela körbredden i anspråk 7 Förhöjd genomgående GCM-passage 8 Förhöjd korsning Attribut: Läge 9 Övrigt farthinder 10 Dynamiskt aktivt farthinder 11 Dynamiskt passivt farthinder Farthinder som med hjälp av elektronisk utrustning kan aktiveras eller avaktiveras beroende på vilken hastighet som ankommande fordon har. Farthinder som till viss del är dynamiska och exempelvis trycks ihop av tunga fordon, men som inte använder sig av elektronisk utrustning för funktionaliteten.

50 KRAV 50 (135) Avsmalning till ett körfält: Sidoförskjutning - avsmalning 1 Enkelsidig Sidoförskjutning refug Avsmalning till ett körfält: 2 Dubbelsidig

51 KRAV 51 (135) Sidoförskjutning - avsmalning Sidoförskjutning - refug 3 Genomgående Tvärs över hela vägbanan Allmänt för farthinder Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då farthindret togs i bruk Samtidighet Farthinder kan vara samtidig, dvs. det kan finnas flera samtidigt gällande farthinder med samma utbredning. Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. Företeelsen ajourhålls enbart av skogsbolag. - Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. - För Framkomlighet ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Framkomlighetsklass 0 Dragbil med trailer 1 Lastbil med släp 2 Lastbilar med förkortat släp 3 Kortare fordon än lastbil med förkortat släp Allmänt för Framkomlighet Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då man bedömde vilken framkomlighet som råder

52 KRAV 52 (135) Funktionell vägklass En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I system för vägvalsberäkningar gäller det att hitta ut till en väg med så bra funktionell vägklass som möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0 är bäst. Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon och än mindre till investerings- eller underhållsplanering. Man måste förstå att många av de övriga företeelsetyperna kompletterar funktionell vägklass vid vägval för specifika fordon och transporter. En vägbom eller en bro med nedsatt bruttovikt ska inte påverka valet av funktionell vägklass. Med andra ord är funktionell vägklass inte ett självständigt begrepp för vägvalsberäkning. Samverkan Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, d.v.s. hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (Trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.). Det viktiga att tänka på när man registrerar funktionell vägklass är att relationerna mellan klassade vägar blir korrekt. Ett typexempel är följande: Från punkt A till B finns två möjliga vägval som är lika långa. Klassningen skall leda trafiken på den väg som den frekvente trafikanten eller en trafikplanerare skulle valt. D.v.s. uppsamlingsgata istället för lokalgata, genomfartsled istället för huvudgata, primär länsväg istället för sekundär länsväg etc. Trafikverket har tolkningsföreträde av regelverket vid tvister i egenskap av huvudman för NVDB och ansvar för kvaliteten hos vägdata vid leverans till NVDB:s kunder. Logisk konsistens Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0.

53 KRAV 53 (135) Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9) I det vägnät som utgörs av klasserna 0-3 bör antalet återvändsvägar minimeras. Till återvändsvägar räknas dock ej vägar som ansluter till vägar i annan nation direkt eller via färjeled. Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. Undantag från regeln kan förekomma. Exempel på undantag är en huvudförbindelse mellan två större tätorter eller huvudvägen på en ö som saknar bro eller färjeförbindelse med fastlandet. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9). Det ska finnas kontinuitet i klassningen så att inte korta sträckor med lägre klass är insprängda längs ett naturligt stråk. Det ska t ex inte vara så att en större väg som går genom en tätort har en lägre klass genom tätorten än vad den har före och efter såvida det inte finns en förbifart som har samma klass eller högre klass. Fullständig täckning En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp. Funktionell vägklass skall ha fullständig täckning på hela bilnätet (inkluderar färjeleder). Länk med två olika klasser En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk. På så vis minskar risken att trafiken flyter ut på vägar där man inte vill ha den. Färjeleder En färjeled som förbinder två länkar som har lika klass skall också ha den klassen. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägre klassen av de båda anslutande klasserna. Internationell färjeled ska ha samma klass som den väg som ansluter till färjan på den svenska sidan. Grenar, korsningar och trafikplatser Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg. Då de förbinder två vägar med samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. (Obs! driftvändplatser och rastplatser är oftast grenar.) Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom korsningen. Se även kap. Fel! Hittar inte referenskälla. Kvalitetskravklass skapas från Funktionell vägklass

54 Kommunal väg KRAV 54 (135) Observera att kvalitetskravklass skapas från funktionell vägklass och att funktionell vägklass i o m det indirekt är en förutsättning för att kvalitetskraven på vägnät och alla företeelsetyper bestäms av funktionell vägklass. Det är alltså av stor vikt att funktionell vägklass har fullständig täckning. OBS! Då statligt driftbidrag avslutas på en vägsträcka kan det medföra att den funktionella vägklassen ska sänkas. Semantisk beskrivning av klasserna Syftet med Funktionell vägklass är som tidigare sagts att skapa en hierarkisk klassificering av vägnätet för trafikstyrning. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till. Tabellen skall inte ses som ett absolut facit. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen. Väg med Vägnummer Där vägnummer anges i tabellen avses enbart vägens huvudnummer inte väg med undernummer, t.ex. E4.01, eller annat vägnummer. Väg med undernummer klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg under förutsättning att de korsande huvudvägarna inte har samma klass, ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1 eftersom E4 har 0. Se grenen mellan körbanorna i figur nedan: Statlig väg

55 KRAV 55 (135) Klass Statligt vägnät Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas 0 Klassen bygger i sig upp ett sammanhängande nätverk på nationell nivå med de viktigaste vägarna. Alla europavägar och alla motorvägar som utgör eller ansluter till en europaväg ingår i denna klass. Övriga enskilda vägar Öresundsbron 1 Klassen utgörs av de näst viktigaste vägarna på nationell nivå. Dessa vägar förbinder nästan uteslutande vägar i klass 0 med varandra. Tillsammans med vägar i klass 0 utgör de ett sammanhängande nätverk på nationell nivå Vägar med vägnummer 15, 25, 26, 31, 40, 47, 50, 53, 55, 56, 64 och 70 ingår oavsett väghållare 2 Vägar i denna klass förtätar vägnätet på nationell nivå ytterligare. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Vägar med vägnummer < 100 som inte tillhör klass 0 eller klass 1 ingår oftast i denna klass oavsett väghållare. 3 Vägar i denna klass förtätar vägnätet på regional nivå. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Primära länsvägar (vägnummer ) ingår oftast i denna klass. 4 Sekundära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt hög standard ofta med hastighetsgränser på 90 km/tim. 5 Sekundära och tertiära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt låg standard ofta med Länk i huvudnätet med betydande genomfarts/infartstrafik som har nationella eller regionala start- och målpunkter. I denna klass ingår funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga person- och godstransporter Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3. Dessutom får inget av följande villkor vara uppfyllt: - Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik - Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan - Länken är en del av ett gångfartsområde. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3 eller 4. Dessutom måste åtminstone ett av följande

56 KRAV 56 (135) Klass Statligt vägnät Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Övriga enskilda vägar hastighetsgränser på 70 km/tim. villkor vara uppfyllt: - Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik - Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan

57 KRAV 57 (135) Klass Statligt vägnät Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Övriga enskilda vägar 6 Vägar i denna klass utgörs av de statliga vägarna som har lägst standard. Länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till huvudnätet och som är en uppsamlande gata med stor andel extern trafik. Dessutom kan följande villkor vara uppfyllda: - Länken förmedlar trafik till/från stadens centrala/kommersiella delar - Länken förmedlar trafik till/från viktiga handels- /industriområden - Länken är en del av kollektivtrafikens linjenät - Länken är en uppsamlande gata till/från bostadsområden 7 Länk i lokalnätet för biltrafik som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som startoch målpunkt. 8 Länk i lokalnätet med gågator. Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har betydande roll i vägnätet och som ej tillhör klass 6 eller bättre. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga huvudvägarna denna klass. Dessa vägar har en avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses som ett komplement till det statliga vägnätet. En väg kan anses som huvudväg om den avsevärt underlättar transporterna i förhållande till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör stammen i ett större vägsystem av skogsbilvägar. En huvudväg underhålls årligen Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har en begränsad betydelse för vägnätet. Oftast betjänar de endast ett mindre antal hushåll. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga normal vägarna denna klass. Merparten av skogsbilvägarna hamnar i

58 KRAV 58 (135) Klass Statligt vägnät Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Övriga enskilda vägar klassen. Dessa vägar har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna. Normalvägarna har vanligen löpande underhåll. 9 Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Dessa vägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som isolerade korta länkar i anslutning till övriga vägar. Dessa vägar har vanligen inget löpande underhåll. Inom skogsnäringen kallas de nollvägar. Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Konsekvens för funktionell vägklass då andra företeelser ändras. Då vägnummer ändras påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg eller upphör att vara europaväg påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir motorväg och den ansluter till en europaväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg och det finns en anslutande motorväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Ändring av hastighetsgräns på statlig väg kan påverka den funktionella vägklassen. Exempel: I figuren har grenarna en funktionell vägklass som är ett lägre än de korsande europavägarna. I det här speciella fallet då två europavägar möts är det fel att sänka ett steg på de grenar som förbinder europavägarna. På grenarna som förbinder E4 västerut med E6 söderut (mörkblå markering) ska funktionell vägklass vara 0 (noll) d.v.s. lika som huvudvägarna.

59 KRAV 59 (135) Exempel på felaktig funktionell vägklassning Funktionell vägklass på nya vägar Om man inte säkert vet vilken funktionell vägklass som ska tillämpas på nya vägar som har skapat ett glapp i företeelsen kan följande regel tillämpas. Regel: Funktionell vägklass ska bedömas utifrån hur trafiken ska ledas i förhållande till omgivande vägar. Om omgivande vägar har lika vägklass sätts även glappet till samma vägklass. Om omgivande vägar har olika vägklass sätts vägklassen i glappet till den sämre klassen av de två. Nya vägar som inte är förbindelser i det befintliga vägnätet utan sticker ut som en stump från en befintlig referenslänk ska klassas på följande sätt: Innanför tättbebyggt område ska stumpen sättas till som bäst klass 7. Utanför tättbebyggt område ska stumpen sättas till som bäst klass 8. Attribut: Klass Vägens funktionella klass Okänt Allmänt om funktionell vägklass Företeelsetillkomst Från-datum Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då företeelsen beslutades. Klass 0-9 där 0 De viktigaste vägarna och 9 De minst viktiga vägarna.

60 KRAV 60 (135) Färjeled Avser en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen. Färjan ska vara lämplig för transport av motorfordon och/eller cyklar på vägsträcka. Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Då en färja endast tar gångtrafikanter ingår den i gångnätet och omfattas inte här. - Färjeled ska levereras för bil- och cykelnät - Färjeled ska anknytas till bil- och cykelnätet med sträckutbredning. Sträckutbredningen börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. - För färjeled ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Färjeledsnamn* För färjeleder trafikerade av Trafikverkets <Namn på färjeleden> färjerederi ska namnet vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Hönöleden. För övriga färjeleder ska namnet så långt som möjligt spegla Okänt ledens förbindelsepunkter (start och slut), t.ex. Varberg-Grenå Allmänt om färjeled Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då färjeleden togs i trafik Samtidighet Det innebär att en färjeled kan ha flera namn. * Om flera linjer trafikerar samma färjeled ska bara en företeelse med ett namn levereras. Gatunamn Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat. Gatunamn levereras till NVDB av Lantmäteriet och/eller från kommunen enligt avtal. Vid leverans från Lantmäteriet är det inte alltid som hela utbredningen erhålls p.g.a. att en del av gatan saknar adresspunkter. Att företeelser för Gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse då LTF ska skapas och kopplas mot vägnätet. Riktningen anges lämpligen i gatans adressriktning. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till referenslänkens riktning, med eller mot (för gatunamn är inte riktning = med och mot tillämplig).

61 KRAV 61 (135) Värd/Gäst: Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen blir den som kommer först i alfabetisk ordning värd men man kan även låta den större gatan vara värd. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Länkroll: Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Gatunamn som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren (används inte av Trafikverket vid registrering, normal länk används istället). Syskonlänkar förekommer ofta på esplanader, cykelfält, trottoarer och i kanalisationer med refuger. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Utbredning: Gatunamn har utbredningstypen Vägutbredning med värd och kan förekomma på både bilnät, cykelnät och gångnät. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i Översikt vägdata. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse per nättyp (se Vägtrafiknät) med en eller flera utbredningar. Korsningar med fler länkar än två Utbredning i korsning mellan gator där den ena eller bägge gatorna representeras med två länkar är det valfritt hur man vill registrera namnet på de korta mellanliggande länkarna. Man kan välja att registrera enbart det ena namnet eller att registrera bägge namnen. En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Utbredningens start och slut I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan.

62 Lillgatan KRAV 62 (135) B A Storgatan Utbredningens start och slut Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan. Gator utan namn Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse. Gatunamn är inte unikt Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det finns flera gator i NVDB med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov. Exempel på länkroll och riktning: I exemplet nedan är frågan om utsticksvägarna ska klassas som grenar eller normala länkar? Vilken riktning skall de ha? Om det ska vara gren eller normal är inte tydligt definierat i dataproduktspecifikationen. Ett viktigt syfte med länkroll är att man, tillsammans med värd/gäst, ska kunna selektera vid beräkning av väg- och gatulängd. Oftast vill man då inte ta med syskon bak och ibland inte heller gren. Stickvägarna bör ha länkroll normal i de fall som syns på kartan men undantag kan säkert förekomma. Riktningen sätts mot adresspunkten, d.v.s. i adressriktningen. I exemplet kan man fundera på om gatunamnet ska sluta vid den sista adresspunkten eller om namnet ska fortsätta till vägens slut eller till en vägkorsning. För återvändsvägarna bör namnet fortsätta till slutet på vägen.

63 KRAV 63 (135) Gaturum Exempel på länkroll och riktning för gatunamn. I dokumentet Vägars och gators utformning, VGU, ning/dokument_vag_och_gatuutformning/vagar_och_gators_utformning/sektion_tat ort-gaturum/01_sektion_tatort_gaturum_arbetsmetodik.pdf Kapitel 1.2 står följande: Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, d.v.s. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om Gaturum respektive Vägrum. I Arkus-rapporten Ord på vägen definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet.

64 KRAV 64 (135) Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Då cykel- eller gångnätet lämnar gaturummet ska den alltså inte längre bära gatans namn. Om cykel- eller gångnätet tillfälligt lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i gatunamnet eftersträvas. Alla länkar i gaturummet ska ha gatunamn. I gaturummet kan flera referenslänkar gå jämsides eller tvärs varandra, d.v.s. bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter, cykelpassager samt gångnät med trottoarer, övergångställen etc. alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha samma gatunamn. Nyttan finns bl.a. i navigeringstillämpningar. Då en cykelbana lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan. Motsvarande gäller för gångnätet. Gatunamnets utbredning på bil- och cykelnät Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat. - Gatunamn ska levereras för bil, cykel- och gångnät där det förekommer oavsett väghållare - Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat.

65 KRAV 65 (135) - Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Attribut: Namn <Namn> Allmänt om gatunamn Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Samtidighet Ett namn som har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen) Namnet är normalt skyltat. Det datum då beslut om gatunamn/vägnamn träder i kraft eller har trätt i kraft. Det innebär att en gata kan ha flera namn. Gatutyp Gatutyp finns huvudsakligen i tätorter och omfattar data om gator och andra kommunala och enskilda vägar, mer specifikt vilken typ av gata det är fråga om, till exempel Huvudgata, Lokalgata o.s.v. Gatutyp ingår som en viktig del i den aggregerade produkten Vägslag. Vägslag är tänkt att vara underlag till bl.a. kartografi. En första version av företeelsetypen Gatutyp har genererats automatiskt utifrån funktionell vägklass på det kommunala vägnätet samt enskilda vägar inom tättbebyggt område. Kommunen bör granska denna första version och vid behov förbättra och ajourhålla dessa data. Ansvaret för kommunens ajourhållning av Gatutyp omfattar alla vägar inom kommunen där kommunen är väghållare. Uppgift om Gatutyp är heltäckande på det kommunala bilvägnätet, men kan även förekomma på enskilt bilvägnät. Om kommunen känner till ytterligare enskilda vägar är det är tillåtet (och önskvärt) att kommunen levererar en lämplig klassning av Gatutyp även för dessa vägar. Detta är en tillåten åtgärd inom hela kommunområdet. -Ska levereras då Vägtrafiknät har Nättyp = Bilnät och där väghållare är kommunal. Ska även finns finnas inom tättbebyggt område där väghållare är enskild. - Ska levereras när nya gator och vägar byggs av kommunen. - Ska anknytas till bilnätet som sträckutbredning

66 KRAV 66 (135) - Se exempelsamling för Gatutyp för ytterligare exempel och kodningsregler Attribut: Typ Leder, Genomfartsvägar, Ringleder, Infarter städer/samhällen. Övergripande länk som ingår i huvudnät för biltrafik. 10 Övergripande länk Huvudgata inom tätort. Ingår i huvudnätet för biltrafik. Oftast kommunal väghållning. 20 Huvudgata

67 KRAV 67 (135) Lokalnät för biltrafik, större lokalgata. Här ingår normalt uppsamlande lokalgator. Är dimensionerade för oskyddade trafikanter i blandtrafik. 30 Lokalgata stor Lokalnät för biltrafik, liten lokalgata. 40 Lokalgata liten Gågator ingår här. Även gator inom gångfartsområde ingår och dessa är då reglerade för att fordon ska köra i gångfart

68 KRAV 68 (135) 50 Kvartersväg Väg utanför gatumark men inom eller genom område med parkeringsplatser. 60 Parkeringsområdesväg Vägavsnitt på kvartersmark som leder in till parkeringsområde eller kvartersväg. 70 Infartsväg/ Utfartsväg

69 KRAV 69 (135) Väg fram till industrilokaler, varuintag. Adressplats kan förekomma. 80 Leveransväg I Gatutyp hanteras endast enskilda vägar i de fall de finns utanför tätort och av kommunen klassats som bra bilväg, och som i en del fall får kommunalt bidrag. 100 Småväg Attribut: Avfartsväg/Påfartsväg Visar om vägavsnittet ingår i en avfarts- eller påfartsväg. 1 ja 2 nej 3 okänt Attribut: Uppsamlande

70 KRAV 70 (135) Visar om vägavsnittet har en uppsamlande funktion för trafiken. 1 ja 2 nej 3 okänt Attribut: Industriväg Visar om vägavsnittet har funktion som Industriväg. 1 ja 2 nej 3 okänt Allmänt för Gatutyp Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då Gatutypen skapades

71 KRAV 71 (135) GCM-Belyst Avser om gång- cykel- eller mopedvägnätet (moped klass II) är belyst. - GCM-Belyst ska levereras för cykel- och gångnätet - GCM-Belyst ska anknytas till cykel- och gångnätet med sträcktutbredning. Bilnätets belysning täcker oftast in trottoarer och cykelfält och ska då levereras på gångresp. cykelvägnätet - För GCM-Belyst ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Allmänt om GCM-belysning Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då belysningen togs i drift GCM-Passage Avser en för fotgängare, cyklister och mopeder arrangerad övergång för passage över en bilväg. Planskild GCM-passage anger att över eller under bilvägen finns en konstruktion avsedd för fotgängare, cyklister och/eller mopedister att färdas på då de ska passera bilvägen. - GCM-Passage ska levereras för bilnätet - GCM-Passage ska anknytas till bilnätet med nod- eller punktutbredning. a. Om inget gång- eller cykelnät är registrerat ska företeelsens utbredning levereras med en punkt (punktutbredning) i mitten av GSM-passagen, enligt bilden nedan: b. Om ett bil- och gångnät är registrerat ska företeelsens utbredning levereras i noden (nodutbredning) som ligger i skärningen mellan bil- och gångnät, enligt bilden nedan: c. Vid mittremsa eller refug i vägmitt ska företeelsens utbredning levereras med två punktutbredningar där referenslinjerna korsar övergångstället, enligt bilden nedan:

72 KRAV 72 (135) d. Vid mittremsa eller refug i vägmitt och även gångnätet är registrerat ska företeelsens utbredning levereras med två nodutbredningar där referenslinjerna korsar GCM-passagen, enligt bilden nedan: e. I de fall är inte något gång- eller cykelnät registrerat, men det finns en GCMpassage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpassage, ska företeelsens utbredning levereras med en punktutbredning i mitten av GCM-passagen, enligt bilden nedan: f. Företeelsens utbredning ska levereras med en nodutbredning för GCMpassagen där bilnät och GCM-vägen korsar varandra. I detta fall är det en GCMpassage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpassage, enligt bilden nedan: g. Då korsningen mellan bilnät och gång-/cykelnät är planskild ska punkttutbredning levereras på bilnätet - När en punktutbredning används ska den placeras på bilnätet, inte på det korsande cykelvägnätet.

73 KRAV 73 (135) - När en GCM-passage passerar över flera referenslinjer på bilnätet (d.v.s. det blir mer än en punkt- eller nodutbredning) så ska det levereras som en företeelse, inte en företeelse för varje punkt- eller nodutbredning. - Se Exempelsamling för exempel på GCM-passage, - För GCM-Passage ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Passagetyp 1 Planskild passage överfart 2 Planskild passage underfart 3 Övergångsställe och/eller cykelpassage/cykelöverfart i plan 4 Signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage/cykelöverfart i plan 5 Annan ordnad passage i plan Attribut: Trafikanttyp 1 Gång 2 Cykel och moped 3 Gång, cykel och moped Attribut: Refugpassage 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Allmänt om GCM-passage Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då belysningen togs i drift Viktigt att tänka på Anger att passagen saknar linjemarkering och övergångsställeskylt men där väghållaren ändå gjort någon eller några typer av åtgärder för att underlätta passage för fotgängare och/eller cyklister. Anger den typ av trafikant som passagen är ämnad för Anger om GSM-passagen löper över en refug När punktutbredning används ska den alltså placeras på bilvägnätet inte på det korsande cykelvägnätet! Håll ihop företeelsen När en GCM-passage passerar över flera referenslinjer på bilvägnätet (d.v.s. det blir mer än en punkt- eller nodutbredning) så ska det registreras som en företeelse. Det blir alltså inte en företeelse för varje punkt- eller nodutbredning! Se exempel i bilaga 4

74 KRAV 74 (135) GCM-passage i samband med Farthinder En GCM-passage kan komma att registreras i samma punkt som företeelsen Farthinder. Detta gäller i de fall farthindret är en del av, eller ligger i omedelbar anslutning till, GCM-passagen. Exempel: Man ska registrera 3 företeelser på samma ställe om man har en förhöjd cykelpassage i plan som har trafikljus. Om vi antar att det i den röda punkten i figuren nedan är ett övergångsställe som ingår i cykelnätet och att det är trafikljus vid övergångsstället. GCM-passage i samband med farthinder Då ska på cykelnätet registreras GCM-vägtyp där värdet för GCM-typ är Övergångsställe. Farthinder ska registreras med Typ = 4 - sidoförskjutning refug och Läge = 2 dubbelsidig och slutligen GCM-passage med Passagetyp = 4 - signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage/cykelöverfart i plan. GCM-Separation Anger att det finns en separation mellan gång- och cykelnätet och bilnätet. - GCM-Separation ska levereras för cykel- och gångnätet - GSM-Separation ska levereras enbart på cykel- och gångnätet, där attributet GCMtyp har attributvärdet Cykelbana, Cykelfält, Gångbana eller Trottoar - Om flera separationer förekommer samtidigt på samma ställe ska endast ett av dem levereras. Följande prioritetsordning gäller: 1. Räcke 2. Kantsten 3. Skiljeremsa 4. Vägmarkering 5. Okänt - GCM-Separation ska anknytas till cykel- och gångnätet med sträckutbredning - För GCM-Separation ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Separation 1 Kantsten

75 KRAV 75 (135) 2 Skiljeremsa Skiljeremsa levereras då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och avståndet mellan bilnätets vägbana och cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska eftersträvas vilket leder till att kortare breddökningar( > 5 m) inte ska beaktas. 3 Räcke 4 Vägmarkering Då cykelfält har separation 5 Okänt Allmänt om GCM-separation Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då separeringen togs i drift Uppgift om vilken sida av vägen som GSM-separeringen finns. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande GCM-Vägtyp Avser gång- cykel- eller mopedvägnätets (moped klass II) funktion. - GCM-vägtyp ska levereras för cykel- och gångnätet - GCM- vägtyp ska anknytas till cykel- och gångnätet med sträckutbredning - För GCM- vägtyp ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: GCM-typ Nät* 1 Cykelbana En väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik C med moped klass II. Kan även användas av fotgängare om inget särskilt förbud mot gångtrafik finns. Ett särskilt körfält på väg som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av 2 Cykelfält moped klass II. Cykelfält är i regel att betrakta C som syskonlänkar och ska p.g.a. vägens utformning vara enkelriktade. Cykelfält har en vägmarkering på en bilväg, men ska levereras med en egen referenslinje och företeelsetyperna Vägtrafiknät ska ha Nättyp = Cykelnät och GCM-

76 KRAV 76 (135) separation ska ha Separation=Vägmarkering. 3 Cykelöverfart i plan/cykelpassage**** C 4 Övergångsställe**** C+G Cykelpassage: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana, en järnväg eller en cykelbana och som anges med vägmarkering. En cykelpassage är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. Tillägg har gjorts i NVDB för definitionen av cykelpassage till att även omfatta cykelpassage i korsning med järnväg eller spårvagnsspår trots att vägmarkering saknas. Cykelöverfart: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke. Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön vara utformad så att det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat. 5 Gatupassage utan utmärkning** 8 Koppling till annat nät 9 Annan cykelbar förbindelse C+G C+G C En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana, men som inte anges med vägmarkering. Teknisk konstruktion som binder samman vägnät då gång- eller cykelnät upphör och färden ska fortsätta på annan nättyp. För en cykelreseplanerare är det viktigt att det finns förbindelser mellan cykelbanor som ligger "nära" varandra. I praktiken förekommer genvägar i cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar inte är till något förtret kan cykelnätet utökas så att det är tillåtet

77 KRAV 77 (135) att ta med sådana förbindelselänkar i NVDB trots att de egentligen inte är konstruerade för att cykla på. Exempel är kortare stigar genom skog/grönyta. 10 Annan ej cykelbar förbindelse 11 Gångbana C+G G 12 Trottoar G 13 Fortsättning i nätet*** 14 Passage genom byggnad C+G G 15 Ramp G I praktiken förekommer genvägar i gång- och cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar är frekvent använda och inte är till något förtret läggs de in i cykelnätet då de används av både cyklister och fotgängare men endast i gångnätet om det bara är fotgängare som använder förbindelsen med värdet annan ej cykelbar förbindelse. Om det är en trapp ska värdet vara Trappa i stället för Annan ej cykelbar förbindelse. Gångbanan ska vara för gående avsedd led som i konstruktions-hänseende avskilts från körbana för motorfordon eller cykelbana. En trottoar är en gångbana vid en gata. En gata har oftast en eller två trottoarer på sidorna längs med gatan. De är ej upplåtna för fordon utan är normalt enbart avsedda för fotgängare. Trottoaren är oftast något upphöjd i förhållande till gatan. På extra breda trottoarer brukar det ibland vara tillåtet att cykla. Om så är fallet är cykelbanan utmärkt med skylt för antingen cykelbana eller kombinerad gång- och cykelbana. Konsekvens av kontinuitetsregeln. Syftet är att säkerställa att nätet inte delas upp utan fortsätter förbi busshållplatser, industriutfarter etc. trots att cykelfält eller trottoarer tillfälligt saknas. En passage är oftast någon särskilt anordnad gång genom någon form av hinder. Ett exempel kan vara en gång genom ett hus i form av någon form av korridor. Vanligast menar man då i detta fall någon form av förbindelsegång genom byggnad. Ibland kan det också vara en förbindelsegång som förbinder två hus. Ramp är en kort sluttning - ett sluttande plan konstruerad för att exempelvis rullstolsbundna ska kunna passera ett höjdhinder.

78 KRAV 78 (135) 16 Perrong G 17 Trappa C+G 18 Rulltrappa G 19 Rullande trottoar G 20 Hiss G 21 Snedbanehiss G Perrong är den upphöjda yta som passagerare väntar på eller stiger på/av ett spårfordon. Benämns även plattform och refug vid spårväg. Här är perrong endast i betydelsen del i gångnätet fram till spårfordonet. En trappa är en konstruktion ämnad att underlätta passagen mellan två skilda nivåer. Då trappen är utformad så att den är lämplig för att leda en cykel mellan två cykelbanor ingår den i cykelnätet. En rulltrappa är en anordning för att transportera människor och består av en trappa vars trappsteg förflyttas uppåt eller nedåt. Rulltrappor är oftast enkelriktade, d.v.s. förses med förbjuden färdriktning. Ett rullband (även rullramp, transportband, rullande trottoar m.m.) är ett transportmedel för personer. De liknar rulltrappor men är svagt lutande (rullramp) eller helt horisontella (rullande trottoar). Rullande trottoarer är oftast enkelriktade, d.v.s. förses med företeelser av typen Förbjuden färdriktning. Hissar som ingår i gångnätet är sådana som är avsedda att transportera personer vertikalt mellan gångbanor som ligger på olika höjdplan. Förekommer ofta som ett alternativ till trapp eller rulltrapp att användas av personer med rörelsehinder eller barnvagnar. En hiss följer i praktiken en vertikal referenslinje. De verktyg som används för registrering och visning av nätet och dess företeelser har en tvådimensionell projektion som gör det omöjligt att se vertikala företeelser. Därför tvingas man till att göra våld på verkligheten och luta referenslinjen där hissen har sin utbredning. Avståndet i plan (x,y) mellan de våningsplan som hissen stannar på bör vara ca 1 meter. Nästan alla hissar är helt vertikala men det finns undantag, t.ex. Stockholms tunnelbana där några hissar går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana), denna hissmodell kallas för snedbanehissar. Exempel är Hammarkullens spårvagnsstation i Göteborg och

79 KRAV 79 (135) citytunnelstationen Triangeln i Malmö 22 Linbana G 23 Bergbana G 24 Torg C+G 25 Kaj C+G 26 Öppen yta***** C+G 27 Färja C+G 28 Cykelpassage och övergångsställe**** C Linbana är en transportanläggning i vilken folk eller gods transporteras i exempelvis gondoler eller öppna stolar. I NVDB:s gångnät ska endast linbanor avsedda för persontransporter ingå. Dock inte skidliftar Bergbana är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. I Sverige finns flera bergbanor, t.ex. Skansens bergbana och Skärholmens bergbana Ett torg är en planerad öppen plats i en tätort, som är en del av det offentliga rummet. På ytor där markeringar för hur cyklister och fotgängare ska färdas finns det oftast naturliga stråk som de följer. Det är dessa stråk som man bör återge med referenslinjer. (gäller även Kaj och Öppen yta nedan) En kaj är en anlagd yta på en strand med en byggd mur mot vattnet, där fartyg kan lägga till. En kaj kan vara sammanbyggd med en pir eller brygga, och är även en del av en hamn. Gaturum för samspel är en trafikerad yta där oskyddade trafikanter och motorfordon ska kunna trafikera på lika villkor, t.ex. gångfartsområde Färja anges som konstruktionstyp då färden i gång- och cykelnätet sker med båt/färja. Ett övergångsställe och en cykelpassage ligger intill varandra och kopplas till samma referenslinje. Allmänt om GCM-vägtyp Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då GSM-vägen togs i drift

80 KRAV 80 (135) På färjeled GCM-vägtyp ska levereras på färjeled * C=cykelvägnät, G= gångvägnät ** Om en cykelbana gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelpassage ska attributet för den sträckan sättas till Gatupassage utan utmärkning. *** Om referenslinjen för gång- respektive cykelnätet fortsätter förbi en utfart eller en busshållplats, ska attributvärdet för vägtypen sättas till Fortsättning i nätet, enligt bilden nedan: **** Bilden nedan visar hur man ska redovisa övergångsställe och/eller cykelpassage:

81 KRAV 81 (135) ***** GCM-vägar på öppna ytor ska avbildas med en eller flera referenslänkar. Dessa ska redovisa de uvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan, enligt bilden nedan: Hållplatsläge Avser en markerad identifierad plats längs vägnätet som är skapad för på- och avstigande resenärer till och från kollektivtrafiken. I första hand avses bussfordon, men anläggningen kan även innehålla annat fordon. - Hållplatsläge ska levereras för bilnätet. - Hållplatsläge ska anknytas till bilnätet med nod- eller punktutbredning. - Om minst ett hållplatsläge ligger på statlig väg ska samtliga hållplatslägen inom samma hållplats levereras. Skillnaden mellan hållplats och hållplatsläge. - För hållplatsläge ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Beteckning <Namn/identitet på hållplatsläget> Attribut: Alternativ beteckning Unikt namn/identitet inom hållplatsen. Max 50 tecken

82 KRAV 82 (135) Attribut: Hållplats-ID <Namn/identitet på hållplatsläget> Avser ytterligare namn/identitet på hållplatsläget. Används i de fall det finns fler än en beteckning. Unikt namn/identitet inom hållplatsen. Max 50 tecken Unik identitet på Hållplats*. Utgör relationen till = Om ingen hållplatslägets övergripande företeelser av typen korresponderande Hållplats. Följer Riksdatabasens (Samtrafiken AB) hållplats finns identitet för hållplats där det är möjligt. Attribut: Plattformslängd 0,0-999,9 (meter med en decimal) 0=Okänt/saknas Attribut: Plattformsyta 1 Finns 2 Finns ej 3 Okänd Attribut: Plattformsbredd påstigning 0,0-20,0 (meter med en decimal) 0=Okänt/saknas Plattformens längd enligt VGU, regler och råd Trafikverket. Uppgift om plattformens yta är jämn och hårdgjord. Plattformens minsta bredd vid påstigning (avser bussens samtliga dörrar). Attribut: Plattformsbredd vid påstigningsläge 0-30 (cm) 0=Okänt/saknas Höjd på plattformen i förhållande till vägbanan. Attribut: Ledstråk 1 Finns 2 Finns ej 3 Okänd Attribut: Kantremsa 1 Ja, målad 2 Ja, plattsatt 3 Nej Okänt Attribut: Hållplatsskyltning placering Taktilt och visuellt ledstråk finns till påstigningsplatsen längs plattformen Kontrasterande kantremsa finns längs hela plattformen.

83 KRAV 83 (135) 1 Vid eller mitt för 2 Annan Skyltens placering vid eller mitt för 3 Finns ej påstigningsplatsen. 4 Okänt Attribut: Väderskydd 1 Finns Uppgift om att väderskydd finns tillgängligt på 2 Finns ej 3 Okänd hållplatsläget alt. intilliggande hållplats på samma sida av vägen. Attribut: Hållplatsbänk 1 Vid eller mitt för Uppgift om att bänk med arm- och ryggstöd finns 2 Annan tillgängligt vid hållplatsläget alt. intilliggande 3 Finns ej hållplatsläge på samma sida om vägen. 4 Okänt Attribut: Anslutning 1 Lutning överstiger aldrig 5% och är jämn och hårdgjord 2 Lutning överstiger aldrig 5% och är inte jämn och hårdgjord Uppgift om minst en anslutning till hållplatsläget har 3 Lutning överstiger en lutning på 5% eller mindre och jämn och på någon del 5% och hårdgjord. Anges för den mest anpassade är jämn och anslutningen. hårdgjord 4 Lutning överstiger på någon del 5% och är inte jämn och hårdgjord 5 Okänt Attribut: Tidtabellsinformation 1 Finns Uppgift om det finns information om tidtabell vid 2 Finns ej 3 Okänd hållplatsläget alt. intilliggande hållplatsläge på samma sida av vägen. Attribut: Belysning 1 Ja, egen belysning 2 Ja, belyst av Belysning vid hållplatsläget. gatubelysning

84 KRAV 84 (135) 3 Belysning saknas 4 Okänt Attribut: Telefonnummerinformation 1 Ja, både som text och som punktskrift 2 Ja, endast text 3 Nej, telefonnummer finns inte tillgängligt 4 Okänt Attribut: Sidoficka 1 Finns 2 Finns ej 3 Okänd Allmänt för hållplatsläge Företeelsetillkomst Från-datum Sidoläge Test med telefonnummer för trafikupplysning finns tillgänglig vid hållplatsläget alt. vid intilliggande hållplatsläge på samma sida om vägen. Anger om telefonnummer finns i punktskrift. Anger om hållplatsläget är beläget vid en sidoficka längs vägen. Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då hållplatsläget togs i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som hållplatsläget är beläget, höger eller vänster. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Höjdhinder upp till 4,5 m Avser höjdhinder i form av konstbyggnader eller annan konstruktion som medförbegränsning av fri höjd upp till 4,5 m på vägsträcka. Höjdhinder kan vara vägport, bro, tunnel eller övriga hinder. - Höjdhinder upp till 4,5 m ska levereras för cykel- och bilnätet. - Höjdhinder upp till 4,5 m ska anknytas till cykel- bilnätet med punktutbredning.

85 KRAV 85 (135) - Läget för punktutbredningen ska vara enligt bilden nedan: - På gång- och cykelnätet ska alla höjdhinder upp till 2,6 m levereras, men för höjdhinder mellan 2,6 och 4,5 m är det frivilligt. - Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som representerar två skilda körbanor för motsatt trafik, ska attributet Fri höjd vara det lägsta av de två värdena för respektive körbana. - För höjdhinder upp till 4,5 m ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Höjdhindertyp 1 Vägport 2 Tunnel 3 Övrigt hinder 4 Bro Attribut: Fri höjd Anger fri höjd under ett höjdhinder upp till 4,5 m. 2,0-4,4 (m) Attribut: Höjdhinderidentitet 1 <Valfri text> 2 Okänt Fri höjd ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, dvs. inte ovan eventuell vägren Identifikationsbegrepp för hindret tilldelat av väghållaren, via databasen BaTMan

86 KRAV 86 (135) Allmänt för höjdhinder Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum den fria höjden skyltats Kalibreringssträcka Avser en markerad, uppmätt och garanterad kontrollsträcka för kalibrering av mätinstrument, avsedda för längdmätning. - Kalibreringssträcka ska levereras för bilnätet. - Kalibreringssträcka ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För kalibreringssträcka ska uppgifter enligt tabellen levereras: Attribut: Namn <Kontrollsträckans namn> Max 100 tecken Attribut: Längd Intervall Avser den teoretiska längden på kontrollsträckan Attribut: Längd Anger när sträckan kontrollmättes senast Attribut: X-koordinat start Attribut: Y-koordinat start Attribut: X-koordinat slut Attribut: Y-koordinat slut Plankoordinat i x-led angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet y-koordinat anger absolutläget för kalibreringssträckans start Plankoordinat i y-led angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet x-koordinat anger absolutläget för kalibreringssträckans start Plankoordinat i x-led angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet y-koordinat anger absolutläget för kalibreringssträckans slut

87 KRAV 87 (135) Plankoordinat i y-led angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet x-koordinat anger absolutläget för kalibreringssträckans slut Allmänt för kalibreringssträcka Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då kalibreringssträckan togs i drift Sidoläge Uppgift om vilken sida av vägen som kalibreringssträckan är belägen. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Kantstolpe Avser att visa vilka vägsträckor som har kantstolpar för vinterväghållning, men även för trafikanters vägledning under perioder med dålig sikt. - Kantstolpe ska levereras för bilnätet. - Kantstolpe ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - Sträckutbredningen ska anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. - För kantstolpe ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Allmänt för kantstolpe Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då kantstolparna togs i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som kantstolparna finns. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande Katastroföverfart Avser öppning av fysiskt hinder (minst 7 meter) som separerar trafikens körriktningar, avsett för utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning av trafik vid tillfälliga avstängningar. - Katastroföverfart ska levereras för bilnätet. - Katastroföverfart ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. a. Punkterna ska levereras parallellt på de skilda körbanorna oberoende av mittremsans bredd, enligt bilderna nedan:

88 KRAV 88 (135) Bilden ovan: Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke Bilden ovan: Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 m bred med räcke längs vägbanekanterna Bilden ovan: Katastroföverfart vid mittremsa 7-12 m bred med mitträcke längs

89 KRAV 89 (135) vägbanekanterna. Bilden ovan: Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 m bred, normalt utan räcke. - För katastroföverfart ska uppgifter enligt tabellen levereras: Attribut: Förvarning 1 Ja Anger om det finns förvarning. Katastroföverfarter 2 Nej ska förvarnas på samma sätt som driftvändplatser. Attribut: Hinder 1 Inget 2 Forcerbart Avser typen av hinder, i de fall ett sådant finns, som 3 Ej forcerbart, kan kopplas av, vikas bort eller forceras. demonteringsbart Attribut: Överledning 1 Ja 2 Nej Anger ifall trafik kan ledas över här. Allmänt för katastroföverfart Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då katastroföverfarten togs i bruk Korsning Avser en plats där två eller fler bilvägar ansluter till varandra, eller där statlig väg startar eller slutar i en nod. - Korsning ska levereras för bilnätet. - För statlig väg gäller att korsning ska levereras i alla cirkulationsplatser och trafikplatser liksom i korsningar där minst tre ben är statliga. För övriga plankorsningar med statlig väg gäller att dessa ska levereras där minst ett av de icke-

90 KRAV 90 (135) statliga benen är kommunalt med funktionell vägklass 0-5. Övriga korsningar med statliga och/eller kommunala vägar får levereras. a. Öresundskonsortiets vägnät ska följa samma regler som det statliga vägnätet. - Korsning ska anknytas till bilnätet med nodutbredning. - En korsnings samtliga noder ska hållas ihop till en företeelse oavsett väghållaransvar på anslutande vägar. - För alla noder där en statlig väg startar eller slutar ska det levereras en företeelse av typen korsning. - Om ändring sker att en eller flera noder tillkommer eller utgår ska en ny tidsversion av den befintliga företeelsen bildas. - För korsning ska uppgifter enligt tabellen levereras: Attribut: Generaliseringstyp (Enligt gällande generaliseringsregler) En nod 1 Enkel korsning Flera noder 2 Trafikplats Nodutbredningarnas placering i en cirkulationsplats med refuger. Nodutbredningarnas placering i en korsning med övergångsnod. En eller flera noder 3 Cirkulationsplats

91 KRAV 91 (135) 5 Kanaliserad korsning Flera noder En nod där en körbana övergår till två körbanor eller tvärs om. 6 Övergångsnod* Attribut: Signalreglering 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Namn Attribut: Trafikplatsnummer <Korsningens namn> <Nummer> Anger om det finns signalering för biltrafik i korsningen. Avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen. Namnet ska alltid föregås av: Tpl: För trafikplats Cpl: För cirkulationsplats Rpl: För rastplats (Detta trots att den egentligen inte är en trafikplats eller cirkulationsplats, men den är generaliserad så.) Om namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst ska dessa förkortas med N, V, S eller Ö. (T.ex. Tpl Kalmar N) Avser trafikplatsnummer enligt VVFS 2008:178 Trafikverkets föreskrifter. Max 4 tecken.

92 KRAV 92 (135) Attribut: X-koordinat Attribut: Y-koordinat Absolutläge-plankoordinat i x-led angiven i Sweref 99 TM som tillsammans med y-koordinat generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen som kan användas för att generalisering till en vägnivå av vägnätet. Ska sättas på korsningar som generaliseras med flera noder, dvs. Trafikplats, Cirkulationsplats med flera noder och Kanaliserad korsning och är då den teoretiska korsningspunkten mellan de anslutande vägarna. Trafikplats planskild: Punkten sätts där de två vägarna korsar varandra, dvs mitt på konstbyggnaden. Cirkulationsplats med flera noder: Punkten sätts i mitten av cirkulationen Absolutläge-plankoordinat i y-led angiven i Sweref 99 TM som tillsammans med x-koordinat generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen som kan användas för att generalisering till en vägnivå av vägnätet. Ska sättas på korsningar som generaliseras med flera noder, dvs. Trafikplats, Cirkulationsplats med flera noder och Kanaliserad korsning och är då den teoretiska korsningspunkten mellan de anslutande vägarna. Trafikplats planskild: Punkten sätts där de två vägarna korsar varandra, dvs mitt på konstbyggnaden. Cirkulationsplats med flera noder: Punkten sätts i mitten av cirkulationen Allmänt för korsning Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då korsningen togs i drift * Om längden överstiger 50 m ska den nod som inleder kanaliseringen bilda en egen företeelse. Den noden tillhör inte cirkulationen Beslutsdiagram för registrering För att avgöra om korsning skall registreras kan följande beslutsdiagram användas:

93 KRAV 93 (135) Beslutsdiagram för registrering av korsning Några exempel med Korsning på kommunalt vägnät Alla ingående vägar i korsningarna har kommunal väghållare. Grön linje = funktionell vägklass 5 Blå linje = funktionell vägklass 7

94 KRAV 94 (135) Kommunal korsning som ska registreras enligt regel Registrering av korsning som övergångsnod Registrering av korsning som övergångsnod på kommunalt vägnät

95 KRAV 95 (135) Korsningen av typen Trafikplats Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Här registreras alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen. Här visas exempel på en trafikplats där Trafikplatsens noder är markerade (mörkröda). För korsningar med flera noder visas absolutläget för koordinatparet xy med ett blått kors. En korsning med generaliseringstyp Cirkulationsplats ligger intill och väster om den en korsning med generalisteringstyp övergångsnod (> 50 m från cirkulationen) men som har samma namn som cirkulationen. Företeelsen Korsning i trafikplats I företeelsetypen Korsning ska alla cirkulationer registreras med generaliseringstyp Cirkulationsplats trots att de är en del i en större trafikplats. Mittremsa Avser en markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Mittremsan är ett byggt område, en markering med målning är inte en mittremsa. För målade områden med teknisk anordning t.ex. vajerräcke som hindrar mötande trafik att komma över till mötande körfält anges i företeelsetypen Vägräcke. Refuger i kanaliseringar är inte att betrakta som mittremsa. - Mittremsa ska levereras för bilnätet. - Mittremsa ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - Mittremsa ska levereras med en företeelse i vardera riktningen. - Minimilängd för registrering av mittremsa är 200 m. Mittremsan får vara bruten av övergångsställen och dylikt. - Vid övergång från väg med en körbana till väg med dubbla körbanor kan i vissa fall en kortare mittremsa finnas före den egentliga början. Är denna 200 m och

96 KRAV 96 (135) mindre, betraktas den som kanaliseringsanordning, vilket innebär att mittremsans början ska förläggs efter genombrottet. - För mittremsa ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Bredd* 1 <=1,0 2 1,1-2,5 3 2,6-4,0 4 4,1-9,0 5 9,1-13,0 6 >13,0 Bredden mäts i hel- och halvmeter och kodas in i intervall. Allmänt för mittremsa Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då mittremsan togs i drift * - När mittremsa har varierande bredd ska medelbredden anges. - Vid övergång från en bredd på mittremsa till en annan, ska den bredare sektionen gälla under utspetsningen (övergången). Provisorisk väg Dataprodukten har tagits fram för ett pilotprojekt riktat mot Västsvenska paketet i Göteborg och består av företeelser av typen Provisorisk väg som tillhör produktgruppen STVDB. Produkten finns i STVDB, som normalt har sina företeelser på enbart statligt vägnät. I detta fall kan det dock förekomma att produkten under försöksperioden även finns knuten till det kommunala vägnätet i Göteborg. Företeelsetypen markerar ett begränsat vägnät med vägar av provisorisk karaktär som registreras uteslutande i mycket stora byggprojekt, framför allt i storstadsmiljö. Provisoriska vägar registreras endast om de beräknas ha en planerad varaktighet om minst två månader. Provisoriska vägar etableras t.ex. för att leda bort trafiken mot andra vägar när den befintliga vägen tas ur trafik. Ett annat fall är när en provisorisk väg byggs som en anslutning till ett nyöppnat projekt, där permanenta anslutningsvägar ännu inte färdigställts. Vägarna kan vara bilvägar såväl som cykelvägar. Provisoriska vägar avslutas alltid i databasen när de upphör för gott att användas för fordonstrafik. Provisoriska vägar ersätter helt eller delvis en tidigare trafikled som är föremål för ombyggnad. Den tidigare vägen som helt eller delvis tas ur trafik för gott alstrar ett hål i vägnätet, och i en ruttplanering kommer man inte längre fram där byggprojektet pågår. I de fall

97 KRAV 97 (135) man byggt provisoriska vägar för att leda fram trafiken kan dessa registreras, dels som vägnät men också i form av denna företeelsetyp Provisorisk väg på detta vägnät. På så sätt undviks hål i vägnätet vilket möjliggör en korrekt ruttplanering i reseplanerarverktygen. Egentligen behövs inte dataprodukten Provisorisk väg i ruttplaneringsverktyget, det räcker med att själva vägnätet med den provisoriska vägen finns registrerat. Företeelsetypen Provisorisk väg behövs främst för att hålla ordning på vilka vägar i NVDB som är provisoriska, och som ska avslutas vid lämplig tidpunkt. Attribut: Beskrivning av den provisoriska vägen <Valfri text> Här kan läggas en kort beskrivning, t.ex. för att identifiera vägen eller för att relatera till vilket investeringsobjekt den hör Allmänt för provisorisk väg Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum den provisoriska vägen öppnas för trafik. Rastficka Avser ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en långsgående utvidgning, men också som avskild gren avsedd för tillfällig parkering. - Rastficka ska levereras för bilnätet. - Rastficka ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. a. Inmätningen av punktens läge görs mitt på den sträcka där rastfickan har sin fulla bredd. Utspetsning räknas inte. Enligt bilden nedan: - Då rastfickan har en egen geometri ska punkten placeras på rastfickans referenslinje. - För rastficka ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Allmänt för rastficka Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då rastfickan togs i drift Uppgift om vilken sida av vägen som rastfickan finns. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande

98 KRAV 98 (135) Rastplats Avser sidoanläggning för trafikanters behov av vila, toalettbesök, rekreation eller dylikt. - Rastplats ska levereras för bilnätet. - De rastplatser som ska ingå i den här företeelsetypen är utmärkta med följande skylt, enligt bilden nedan: - Rastplats ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. a. Punktutbredningen sätts på vägnätet utifrån mitten på rastplatsen b. Då det finns rastplatser på ömse sidor om vägen ska två rastplatsföreteelser anges c. En rastplats ska normalt utföras som skild från huvudvägen på egen parallell vägslinga. Lägesangivelsen ska då göras mitt på den parallella vägslingan, enligt bilden nedan: d. I de fall en rastanläggning nås från huvudvägen via en avledande vägslinga ska lägesangivelsen göras på den position där slingan anses nå rastanläggningen, enligt bilden nedan: - För rastplats ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Rastplatsnamn

99 KRAV 99 (135) <Rastplatsens namn> Max 100 tecken Attribut: Skötselansvarig 1 Trafikverket 2 Kommunen 3 Annan 4 Okänd Max 100 tecken Attribut: Antalet markerade parkeringsfickor för personbilar <Antal platser> Max 4 tecken Attribut: Antalet markerade parkeringsfickor för lastbil + släp <Antal platser> Max 4 tecken Attribut: Utpekad lämplig lastbilsparkeringsplats 1 Ja Anger om lastbilsparkeringsplatsen också anses som 2 Nej utpekad 3 Okänt Attribut: Restaurang 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Lekutrustning 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Latrintömning 1 Ja, löstagbar tunna 2 Ja, fastmonterad tunna 3 Nej 4 Okänt Attribut: Säkerhetsskydd <Text> Attribut: Rastplatsadress Anger om det finns restaurang eller servering i anslutning till anläggningen Anger om lekutrustning finns i anslutning till anläggningen Anger om latrintömning medges Beskrivning av parkeringens säkerhetsskydd. Som fritext och på engelska. Max 500 tecken

100 KRAV 100 (135) <Rastplatsens adress> Max 100 tecken Attribut: Övrig utrustning <Text> Attribut: Avkörningspunkt X-koordinat Attribut: Avkörningspunkt Y-koordinat Beskriver övrig utrustning eller tjänster på rastplatsen. Som fritext och på engelska. Max 500 tecken. Plankoordinat i nordlig riktning, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet Avkörningspunkt y-koordinat, anger läget för avkörningspunkten från huvudväg. Ska anges med två decimaler Plankoordinat i ostlig riktning, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet Avkörningspunkt x-koordinat, anger läget för avkörningspunkten från huvudväg. Ska anges med två decimaler. Attribut: Alternativ avkörningspunkt X-koordinat Plankoordinat i nordlig riktning, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet Alternativ Avkörningspunkt y-koordinat, anger läget för eventuell alternativ avkörningspunkt från huvudväg. Ska anges med två decimaler. Attribut: Alternativ avkörningspunkt Y-koordinat Plankoordinat i ostlig riktning, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med attributet Alternativ avkörningspunkt x-koordinat, anger läget för eventuell alternativ avkörningspunkt från huvudväg. Ska anges med två decimaler. Allmänt för rastplats Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då rastplatsen togs ibruk

101 KRAV 101 (135) Räffla Avser fräsning i beläggningen i form av mittlinje- och vägrensfräsning samt fräsning utmed mittremsor. - Räffla ska levereras för det statliga bilnätet. - Räffla ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För räffla ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Räffeltyp 1 Sinus 2 Cirkulär Målilla 3 Cirkulär Pennsylvania 4 Okänt Attribut: Öppningsår räffla =Okänt Anger det år räffling utfördes. Attribut: Räffelbredd 0-75 (cm) 0=Okänt Anger bredd på räffla. Attribut: Andel räfflat 1-99 (%) Anger andel räffling på en viss sträcka för de sträckor som ej är fullständigt räfflade, dvs. 100% Attribut: Sidoavstånd sidolinje (cm) Anger räfflans sidoavstånd från sidolinjen. Gäller endast då motorväg=höger Attribut: Sidoavstånd vägkant (cm) Anger räfflans sidoavstånd från vägkant Allmänt för räffla Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då räfflorna gjordes Sidoläge Uppgift om vilken sida av vägen som räfflorna finns. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Skyddsklassade vägar

102 KRAV 102 (135) Avser skyddsklassade vägar med avseende på vägarbete. Används vid upprättande av TA-planer. Attribut: Beslutsdatum <datum> Anger det datum då beslut togs om skyddsklassning. Allmänt för Skyddsklassade vägar Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägsträckan togs i trafik. Slitlager Avser data om vägens slitlager som belagd väg eller grusväg på vägsträcka. - Slitlager ska levereras för bil- och cykelnät. - Slitlager ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För slitlager ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Slitlagertyp Beläggningar av typen bitumen, betong, gatsten, oljegrus 1 Belagd eller Y1G Slitlager av grus eller förseglat grus, även grusvägar utan 2 Grus slitlager Allmänt för slitlager Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då slitlagret togs i trafik Stigningsfält Avser vägsträckor som fått ökad vägbredd i större lutningar för att underlätta framkomlighet, dessa vägsträckor har extra körfält för långsamgående fordon i branta backar. - Stigningsfält ska levereras för bilnät - Stigningsfält ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. a. Utbredningen ska börja vid utspetsning till ökad vägbredd och slutar vid återgång till normal vägbredd. - För stigningsfält ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Allmänt för stigningsfält

103 KRAV 103 (135) Företeelsetillkomst Från-datum Riktning Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då stigningsfältet togs i trafik Anges i den trafikriktning stigningsfältet gäller för. Stigningsfältet ska gå i riktning mot högre höjd dvs. större z-koordinater Svängmöjlighet Företeelsen ajourhålls enbart av skogsbolag. - De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning. - Insamling av företeelser till denna företeelsetyp är komplicerad. Behov och krav för insamling bör därför granskas innan arbetet påbörjas. - För svängmöjlighet ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Svängmöjlighetsklass 1 Dragbil med trailer och lastbil med släp 2 Lastbilar med förkortat släp 3 Kortare fordon än lastbil med förkortat släp Allmänt för Svängmöjlighet Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då man bedömde vilken svängmöjlighet som råder Skillnad mellan sväng in och ut på en väg Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att genomföra från andra hållet. Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan skillnad anges det värde som motsvarar den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen. B A

104 KRAV 104 (135) En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd. Tillgänglighet Företeelsen ajourhålls enbart av skogsbolag. - Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. - Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. - För Tillgänglighet ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Tillgänglighetsklass 1 A Lastbils- och personbilstrafik hela året Lastbilstrafik hela året utom vid svår tjällossning. 2 B Personbilstrafik hela året. Lastbilstrafik hela året utom under tjällossning och perioder 3 C med ihållande regn. Personbilstrafik hela året utom under tjällossningen. Lastbilstrafik i huvudsak vintertid. Personbilstrafik även 4 D sommartid. Allmänt för Tillgänglighet Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då man bedömde vilken tillgänglighet som råder Vattenskydd Avser skydd längs vägnätet avseende ytvatten eller grundvatten. Skyddet kan antingen vara av förebyggande art eller av avhjälpande art. Genom att knyta dessa skydd till vägnätet ges goda förutsättningar att förbättra skötsel av dessa anläggningar. - Vattenskydd ska levereras av statliga investerings- och reinvesteringsprojekt. - Vattenskydd ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning med sidouppdelning - För vattenskydd ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Vattenskyddskategori 1 Ytvatten 2 Grundvatten 3 Ytvatten och grundvatten

105 KRAV 105 (135) 4 Okänt Attribut: Objektnamn <Namn på vattenskyddet> Max 100 tecken Attribut: Skyddstyp 1 Sedimentationsdamm/magasin 2 Infiltration 3 Oljeavskiljare 4 Räcke/kantsten 5 Täta diken 6 Översilningsyta 7 Övrig anläggning 98 Okänt Attribut: Skyddstyp 2 1 Sedimentationsdamm/magasin 2 Infiltration 3 Oljeavskiljare 4 Räcke/kantsten 5 Täta diken 6 Översilningsyta 7 Övrig anläggning 98 Okänt 99 Saknas Attribut: Skyddstyp 3 1 Sedimentationsdamm/magasin 2 Infiltration 3 Oljeavskiljare 4 Räcke/kantsten 5 Täta diken 6 Översilningsyta 7 Övrig anläggning 98 Okänt 99 Saknas Attribut: Länkadress till vattenskyddsskötsel Används för att utöver Skyddstyp kunna lägga till ytterligare en skyddstyp Används för att utöver Skyddstyp och Skyddstyp 2 kunna lägga till ytterligare en skyddstyp <Fil- eller URL-adress> Max 500 tecken Allmänt för vattenskyddet

106 KRAV 106 (135) Företeelsetillkomst Från-datum Sidoläge Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då vattenskyddet blev klart Uppgift om vilken sida av vägen som vattenskyddet ligger på. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Viltpassage i plan Avser en utvald eller iordninggjord plats för medelstora och större däggdjur att passera tvärs över vägen, i plan. Kan i vissa fall utgöras av korsande väg. - Viltpassage i plan ska levereras för bilnät - Viltpassage i plan ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. - För viltpassage i plan ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Viltpassage anläggningsår = Okänt år Avser det år viltpassagen är anlagd. Allmänt för viltpassage i plan Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då viltpassagen i plan togs i bruk Viltstängsel Avser högt nätstängsel som Trafikverket äger eller förvaltar och som försvårar för medelstora och större däggdjur att komma ut på vägen. - Viltstängsel ska levereras för bilnät. - Viltstängsel ska anknytas till bilnätet med sträcktutbredning. a. Sträckutbredning anges endast där viltstängsel förekommer. Dvs. med uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. - För viltstängsel ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Viltstängseltyp 1 Viltstängsel Enligt VGU 2 Faunapassage 3 Faunastängsel med skydd mot underpassage 9 Okänd typ Attribut: Stolptyp

107 KRAV 107 (135) 1 Stål/galv 2 Trä 9 Okänt Attribut: Uppsättningsår Anger uppsättningsåret av 0=Okänt år viltstängslet. Allmänt för viltstängslet Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då viltstängslet togs i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som viltstängslet står på. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande Viltuthopp Avser en konstruktion som underlättar för medelstora och större däggdjur att hoppa ut från vägområdet. - Viltuthopp ska levereras för bilnät. - Viltuthopp ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. - För viltuthopp ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Viltstängseltyp 1 Viltstängsel 2 Faunapassage Enligt VGU 3 Faunastängsel med skydd mot underpassage 9 Okänd typ Attribut: Stolptyp 1 Stål/galv 2 Trä 9 Okänt Attribut: Uppsättningsår Anger uppsättningsåret av 0=Okänt år viltstängslet. Allmänt för viltstängslet

108 KRAV 108 (135) Företeelsetillkomst Från-datum Sidoläge Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då viltstängslet togs i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som viltstängslet ligger på. Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Vinter 2003 Avser indelning enligt standardklassning av vägnätet för insatser för att hålla vägnätet i drift under vinterperioden, den så kallade vinterväghållningsstandarden. - Vinter2003 ska levereras för bilnät. - Vinter2003 ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För vinter2003 ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Driftsklass 1-5 VINTER 2003 VV Publ. 2002:147, styr valet av vinterväghållningsstandard Allmänt om vinter2003 Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då beslut om klassningen träder i kraft VV-slitlager Avser vilket slitlager (ytbeläggning) som förekommer på körbanan. - VV-slitlager ska levereras för bilnät. - VV-slitlager ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. a. Minimilängden för en utbredning (dock ej grus) är 100 m. Kortare utbredningar, exempelvis i anslutning till vägkorsningar, broar och järnvägskorsningar behöver inte levereras. - För VV-slitlager ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Typ 1 Bituminös 2 Oljegrus 3 Grus 4 Sten 5 betong 6 Y1G 7 Förseglad grusväg

109 KRAV 109 (135) Allmänt för VV-slitlager Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då slitlagret togs i trafik Vägbredd Omfattar data om vägbanans medelbredd, angiven i meter på vägsträckan. För belagda vägar avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övriga vägar avses den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet bredd ska vara det totala värdet för bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger. - Vägbredd ska levereras för bil- och cykelnät. - Vägbredd ska anknytas till bil- och cykelnätet med sträckutbredning. - För vägbredd ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Bredd* 1,0-40,0 (meter med en decimal) Allmänt för vägbredd Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då vägens angivna bredd togs i drift. Kan även vara efter ombyggnad Från-datum eller efter förstärkningsåtgärder på vägen. * - Bredden ska avspegla vägbreddens medelvärde för den angivna sträckan. - Där det är möjligt ska breddvärdet hämtas från vägens typsektion. - Medelbredden ska gälla för en sträcka som inte har varaktiga breddvariationer större än 0,5 meter på en sträcka som överstiger 200 meter. - Om vägbreddens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik ska attributet Bredd vara det totala värdet för de bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger. Exempel vägbredd då det finns P-fickor A B I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden.

110 KRAV 110 (135) Väghinder Avser permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage på vägsträcka. Väghinder kan vara av olika typer t.ex. vägbom, grind, pollare, cykelfålla. - Väghinder ska levereras för bil- och cykelnät. - Väghinder ska anknytas till bil- och cykelnätet med punktutbredning. - För väghinder ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Hindertyp 1 Pollare 2 Eftergivlig grind Lägre stolpe av olika utseende, funktion och material Bilden visar en cykelfålla 3 Ej öppningsbar grind eller cykelfålla 4 Låst grind eller bom* Är vanligast på skogsbilvägar. 99 Övrigt Attribut: Passerbar bredd 0-10,0 (m) Avser maximal bredd för fordon som kan passera hindret. Allmänt för väghinder Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då väghindret togs i trafik * Vägbom ska inte finnas på vägar som får statligt driftbidrag. Då bidraget slutar vid en vägbom måste man därför vara noga med att placera punkten för Väghinder efter utbredningen för driftbidrag. Går driftbidraget ända fram till en vägkorsning får man låta driftbidraget sluta ett par meter före korsningen och placera väghindret där. Detta förutsätter givetvis att tillfarten till driftbidragsvägen är i andra änden av bidragets utbredning. Väghållare

111 KRAV 111 (135) Avser väghållare på vägsträcka, meddelad genom beslut. Väghållare ansvarar för byggande, drift och underhåll av vägen. Det betyder inte att väghållaren nödvändigtvis behöver stå för det praktiska utförandet. - Väghållare ska levereras för bil-, gång- och cykelnät. - Väghållare ska anknytas vägnätet med sträckutbredning. - På servicevägar ska Väghållare sättas till Enskild och Väghållarnamn till Serviceväg Trafikverket anges. - För väghållare ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Väghållartyp* 1 Statlig 2 Kommunal 3 Enskild Attribut: Väghållarnamn <Väghållarens namn> Okänt Attribut: Organisationsnummer Organisationsnummer Okänt Attribut: Förvaltningsform Förvaltas av vägföreningar, vägsamfälligheter eller 1 Föreningsförvaltning samfällighetsföreningar Gemensamhetsanläggningar som inte har 2 Delägarförvaltning föreningsförvaltning 3 Överenskommelseväg Tillkomna genom frivillig överenskommelse Har i första hand en ägare. Kan vara en väg över 4 Enskilt ägande enbart den egna fastigheten eller väg byggd över den egna och angränsande fastigheter 5 Okänt Allmänt för väghållare Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då väghållare träder ikraft På färja Väghållare ska levereras även på färjeleder * Väghållare i detta sammanhang är den som ska hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Väghållare ska vara den som är ansvarig för väghållningen, dvs. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare) för vägen. Då

112 KRAV 112 (135) ägarskapet är oklart ska den som av hävd anses vara ansvarig för väghållningen anges. Då kommunen sköter vägen av hävd, trots att man vet att den är enskild och det kanske t o m finns ett driftbidrag som betalas ut av Trafikverket för drift av den enskilda vägen, ligger ansvaret för väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till kommunen. För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare vilken är den som byggt och bekostat vägen. Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen. Observera att den som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen inte är likställd med vägägaren och således heller inte ska betraktas som väghållare. Indragning av väg från allmänt underhåll, dvs. väghållaren övergår från statlig till annan väghållare, sker då parterna är överens och annan ägare tar vid. Det ska finnas beslut på övertagandet och först då kan man byta väghållare. Trafikverket är väghållare tills ett överlämnande skett. Det kan vara så att Trafikverket måste åtgärda vägen för att den nya väghållaren ska godkänna övertagandet. Vägnummer Avser den nationella nummersättningen av vägsträckor enligt beslut som publiceras årligen av Länsstyrelsen i dokumentet Sammanställning över allmänna vägar, en per län. - Vägnummer ska levereras för bilnät. - Vägnummer ska anknytas till bilnätet a. Vägnummer ska beskrivas med en företeelse per vägnummer och län och som en ordnad lista med utbredningar på referenslänkar från vägens början i länet till vägens slut i länet. b. Det får inte finnas glapp i utbredningsföljden utan vägnumret ska endera vara värd eller gäst så att vägnumret kan följas som en kontinuerlig företeelse i hela länet. c. Det får endast finnas en giltig företeelse per vägnummer och län. - För vägnummer ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Huvudnummer Vägens nummer enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar eller enligt särskilt beslut hos Länsstyrelsen. Attribut: Undernummer 1-99 Vägens undernummer enligt den länsvisa sammanställningen över allmänna vägar. Attribut: Länstillhörighet

113 KRAV 113 (135) 1-25 Det län vilket vägen administrativt tillhör Attribut: Europaväg Ja/Nej (Bool) Anger om vägen är europaväg Allmänt för vägnummer Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då beslut om vägnummer träder i kraft På färjeled Vägnummer ska levereras även på färjeleder Samtidighet Det innebär att en väg får ha flera nummer på samma vägavsnitt Vägnummer på gren Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De är på- och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s.k. förbindelsevägar, men ingår inte i någon vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. I korsningar och trafikplatser där flera vägnummer förekommer är en regel att först lägga ut länkroll för värdvägens rutt genom korsningen och därefter lägga ut gästvägens rutt genom korsningen. Om det därefter finns länkar i korsningen som inte fått länkroll kan man först se om syskonlänkarna ska förlängas annars blir det grenar till värdvägen. Vägnummer med gren I figuren är syskonlänkarna för väg 664 förlängda in i cirkulationen. Väg 664 är markerad. Här ovan är en länk i cirkulationen gren (ljusblå) till väg 50 därför att den inte naturligt tillhör väg 70 eller 71. Väg 50 är markerad

114 KRAV 114 (135) Vägområde Vägområde utgörs av den mark eller det utrymme som tagits i anspråk för väganordning. Vägområdet är upplåtet med olika typer av rättigheter som kan uppkomma på olika sätt. - Vägområde ska levereras för statliga vägar. - Vägområde ska inte anknytas till nätet utan lagras som geografisk information - För vägområde ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Uppdragsnummer <Text> Uppdragsnummer (källa Agresso) för vägplanen/arbetsplanen/avtalet. Om detta är okänt anges det uppdrag inom vilket området tolkats. Uppdragsnumret behålls när en ny fil med befintligt vägområde skapas från en fil med befintligt vägområde (indragning). Attribut: Uppdragsnamn <Text> Uppdragsnamn kopplat till uppdragsnumret. Om detta är okänt anges det uppdrag inom vilket området tolkats. Uppdragsnamnet behålls när en ny fil med befintligt vägområde skapas från en fil med befintligt vägområde (indragning). Attribut: Ärendenummer <Text> Plan: Ärendenummer från diariet (W3D3) för Planprövningsärende Begäran om fastställelse av vägplan/järnvägsplan/arbetsplan i projekt (namn). Om detta är okänt anges det uppdrag inom vilket området tolkats. Avtal: Avtalets ärendenummer i diariet. Om flera vägrättsavtal omfattas av en polygon anges inget ärendenummer. Ärendenumret behålls när en ny fil med befintligt vägområde skapas från en fil med befintligt vägområde (indragning). Attribut: Förändrad av

115 KRAV 115 (135) <Text> Uppdragsnummer (källa Agresso) för det uppdrag inom vilket filen förändrats. Om detta sker flera gånger behålls de tidigare förändringarna i den nya filen. Attribut: Datum för laga kraft <Datum> Datum då planen/beslutet vunnit laga kraft. För avtal anges datum när avtalet blir giltigt. Attribut: Datum för ianspråktagande/övertagande <Datum> Datum då nyttjanderätt (vägrätt, inskränkt vägrätt etc.) uppstått. Ianspråktagandedatum enligt utskick till fastighetsägare. Vid etappvis ianspråktagande anges datum då marken på samtliga fastigheter som berörs av planen blivit ianspråktagen. Om okänt datum sätts dagen för tolkning. Om vägrätt inte uppstått inom detaljplan anges datumet för tillhandahållande av kommun. Vid förändring av enskild väg till allmän väg anges när vägen övertagits. Attribut: Typ datum för rättighetens uppkomst 1 Enhetligt Attribut: Intrångstyp ianspråktagande/övertagande Anger typ av datum för 2 Etappvis ianspråktagande/övertagande. ianspråktagande/övertagande 9 Dagen för tolkning 1 Vägrätt 2 Inskränkt vägrätt 3 Indragen vägrätt 4 Av kommunen tillhandahållen mark/utrymme enligt 7 väglagen 5 Av kommunen tillhandahållen rättighet till Avser typ av intrång.

116 KRAV 116 (135) mark/utrymme enligt 7 väglagen 6 Av kommunen upphort tillhandahållande av mark/utrymme enligt 7 väglagen Dagen för tolkning Attribut: Grund för rätt till vägområde 1 Lagakraftvunnen plan med tillägg 2 Lagakraftvunnen plan utan tillägg 3 Avtal 4 Förändringsbeslut om att enskild väg ska bli allmän 5 Förändringsbeslut om att allmän väg ska dras in 6 Beslut om förändring av kommunalt väghållningsområde1 Lagakraftvunnen plan med tillägg 7 Okänd Attribut: Tillkomst 1 Projekterad 2 Tolkad ur plankartor 3 Manuellt tolkad från flygscanning (ortofoto och laser) 4 Tolkad i fält 5 Automatiserad tolkning 6 Okänt Beskriver vilken juridisk grund som styrker rätten till vägområdet. Beskriver hur dataunderlaget för polygonen har samlats in/skapats. Data om vägområden kommer att genomgå en successiv uppbyggnad. Initialt kommer det finnas begränsad mängd data att tillgå. Tanken är att investeringsprojekt ska leverera data efter hand.

117 KRAV 117 (135) Uppdragsnummer anges som nummer för vägplan, arbetsplan eller avtal (källa diariesystemet, Agresso). Om det saknas uppdragsnummer ange nummer på uppdrag inom vilket området har tolkats. Grund för rätt till vägområde anges med något av följande attribut: 1. Lagakraftvunnen plan med tillägg 2. Lagakraftvunnen plan utan tillägg 3. Avtal 4. Förändringsbeslut om att enskild väg ska bli allmän 5. Förändringsbeslut om att allmän väg ska dras in 6. Beslut om förändring av kommunalt väghållningsområde 7. Okänd Vägområdet är upplåtet med olika typer av rättigheter. Dessa är indelade efter typ av intrång (intrångstyp): 1. Vägrätt 2. Inskränkt vägrätt 3. Indragen vägrätt 4. Av kommun tillhandahållen mark/utrymme enligt 7 väglagen 5. Av kommun tillhandahållen rättighet till mark/utrymme enligt 7 väglagen 6. Av kommun upphört tillhandahållande av mark/utrymme enligt 7 väglagen

118 KRAV 118 (135) Vägområdets utbredning beskrivs av en eller flera polygoner. Vägområde har tillkommit genom en metod för datainsamling, tillkomst. Dessa är projekterad, tolkad ur plankartor, manuellt tolkad från flygscanning, tolkad i fält eller automatiserad tolkning. Där tillkomstsätt inte är känt anges okänd. Områden hanteras olika i vägplaneprocessen beroende på deras status och funktion. Deras hantering beskrivs i här samt i bilaga 7 Exempelsamling för Vägområden med exempel på några olika typfall. Tillkommande vägområden Vägplanerna är normalt uppbyggda så att endast tillkommande vägområde redovisas tydligt och fastställs. Den fastställda planen har bara juridisk verkan på det nya området som fastställs. I många fall ansluter ett tillkommande område till ett befintligt område. Tillkommande områden levereras till leveransbrevlåda hos Trafikverket. Indragning av väg Indragning av väg hanteras i dataprodukten så att hela det område som påverkas av en indragning, även om det bara är i en liten del av ytan, får ett till-datum satt. Till-datum beskriver alltså det datum då polygonen inte längre är gällande. Den del som inte täcks av indragning, och alltså fortsätter att gälla, ska registreras som ett nytt område med nytt från-datum. Gällande områden Det är vanligt att ett tillkommande vägområde ansluter till ett befintligt vägområde. Befintliga vägområden ska i normalfallet vara redovisade i databasen. Vid brister i dataleveransen från Trafikverkets vägområdesdatabas ska dessutom befintligt vägområde levereras av projektet. Om felaktigheter upptäcks i de vägområden som levererats från Trafikverkets databas ska projekterande konsult meddela Trafikverket detta. Om rättning behöver göras ska detta ske som en tilläggsbeställning i uppdraget. Efter beställning rättas den ursprungliga SHAPE-filen och levereras till Trafikverket som utför uppdateringen av databasen. Befintliga vägområden levereras efter beställning till geografisk.information@trafikverket.se Vägräcke

119 KRAV 119 (135) Avser permanent monterat vägräcke med syfte att mildra skadeföljden för avkörande fordon eller mötande trafik samt dess förare och passagerare. - Vägräcke ska levereras för bilnät. - Vägräcke ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - Se Exempelsamling för exempel på olika vägräcken, - För vägräcke ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Vägräckestyp 1 Balkräcke 2 Stållineräcke 3 Rörräcke 4 Betongräcke 5 Träräcke 6 Broräcke 9 Ej klassificerat Attribut: Gemensamt mitträcke 1 Ja Avser om räcket delas av två körbanor 2 Nej Attribut: Vägräckesreflex 1 Ja Avser förekomst av vägledande reflexer monterade 2 Nej på vägräcket Attribut: Högkapacitetsräcke 1 Ja Hit räknas alla räcken som har en kapacitetsklass 2 Nej högre än N2, dvs H1, H2, H3 eller H4a, H4b Attribut: Säkerhetsstandard 1 Uppfyller SS- EN Uppfyller ej SS- EN Ej klassificerat Avser om räcket uppfyller gällande säkerhetsstandard Attribut: CE-märkning 1 Ja 2 Nej 9 Ej klassificerat Avser om det monterade räcket är CE-märkt

120 KRAV 120 (135) Attribut: Teknisk beskrivning Teknisk beskrivning för det monterade räcket (dokument) Attribut: Verklig geometri Geometrin ska avspegla vägräckets överkant Allmänt för vägräcke Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägräcket tas i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som vägräcket finns. Höger, Vänster, Sidoläge Höger och vänster, Mitt samt Korsande Sidoräcke och mitträcke Vägräckesavslutning Avser hur permanent monterade vägräckesavslutningar utefter vägen börjar respektive avslutas. - Vägräckesavslutning ska levereras för bilnät. - Vägräckesavslutning ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. - Se Exempelsamling för exempel på vägräckesavslutningar, - För vägräckesavslutning ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Vägräckesavslutningstyp 1 Långt avslut, mer än 10 m (balk och rör) 2 Kort avslut, kortare än 10 m 3 Utvinklat avslut 4 Tvärt avslut 5 Vägräckesände energiupptagande

121 KRAV 121 (135) 6 Krockdämpare 7 Linräcke betongförankring 8 Linräcke jordankare stål 9 Insvängt på ej statlig väg 99 Ej klassificerat Attribut: Vägräckestyp 1 Balkräcke 2 Stållineräcke 3 Rörräcke 4 Betongräcke 5 Träräcke 6 Broräcke 9 Ej klassificerat Attribut: CE-märkning 1 Ja 2 Nej Avser om vägräckesavslutningen är CE-märkt 9 Ej klassificerat Attribut: Teknisk beskrivning Teknisk beskrivning för vägräckesbeskrivningen (dokument) Attribut: Skötselbeskrivning Skötselbeskrivning för vägräckesbeskrivningen (dokument) Attribut: Verklig geometri Geometrin ska avspegla verkligt läge där vägräcke övergår i vägräckesavslutning Allmänt för vägräcke Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägräcket tas i bruk Uppgift om vilken sida av vägen som vägräckesavslutet finns. Höger, Sidoläge Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande Vägtrafiknät Avser en märkning av vägtrafiknätet efter dess huvudsakliga användningssätt, där en vägsträcka kan vara bil-, cykel- eller gångnät.

122 KRAV 122 (135) - Vägtrafiknät ska levereras för bil-, cykel- och gångnät. - Vägtrafiknät ska anknytas till bil-, cykel- eller gångnätet med sträckutbredning. a. För gator där det finns en trafikregel om gågata ska Nättyp ha värdet Bilnät. - För vägtrafiknät ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Nättyp 1 Bilnät 2 Cykelnät 4 Gångnät Allmänt för vägtrafiknät Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägtrafiknätet togs i trafik På färjeled Vägtrafiknät ska levereras även på färjeleder Vägtrumma Avser vägtrummor längs vägnätet samt dess egenskaper. - Vägtrummor ska levereras för bil-, cykel- och gångnät med statlig väghållning. - Vägtrummor ska anknytas till bil-, cykel- eller gångnätet med punktutbredning. - Följande tillståndsattribut ska inte levereras för nylagd trumma: - Funktionsstatus - Materialstatus - Funktionsproblem igenslamning - Funktionsproblem sättning - Funktionsproblem hinder inlopp - Funktionsproblem hinder utlopp - Funktionsproblem erosion inlopp - Funktionsproblem erosion utlopp - Materialproblem korrosion - Materialproblem deformationer - Materialproblem isärdragna skarvar - Materialproblem tjälskador - Inventeringsdatum - För vägtrummor ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras, undantaget krav nr 3 ovan. Attribut: Antal trumdelar 0-5 Anger det antal delar vägtrumman består av. 0=Okänt värde Attribut: Antal trummor på platsen

123 KRAV 123 (135) Antal trummor som betjänar samma vattendrag 1-5 på platsen. Attribut: Gemensam vägtrumma 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Brunn i mittremsa 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Trumläggningsår Anger året då vägtrumman lades. 0=Okänt Attribut: Inloppstyp 1 Cirkulär 2 Rektangulär 3 Elliptisk 4 Brunn 5 Ej besiktningsbart 6 Valvbåge 9 Okänt Attribut: Inloppsmaterial 1 Betong 2 Plåt 3 Plast 4 Sten 5 Infodrad 9 Okänt Attribut: Inloppsdiameter (heltal i mm) Anger vägtrummans diameterför ett cirkulärt tvärsnitt på inloppssidan. Okänt i de fall man inte 0=Ej relevant/okänt kan inspektera på andra sidan, tex 1-delen på 2+1.

124 KRAV 124 (135) Attribut: Inloppsbredd (heltal i mm) Anger vägtrummans öppna bredd för ett annat 0=Ej relevant/okänt tvärsnitt än ett cirkulärt på inloppssidan. Attribut: Inloppshöjd (heltal i mm) Anger vägtrummans höjd, avstånd mellan vattengång och tak, för ett annat tvärsnitt än ett 0=Ej relevant/okänt cirkulärt på inloppssidan. Attribut: Skyddsanordning inlopp 1 Ja Anger om vägtrummans inlopp har en 2 Nej skyddsanordning, t.ex. rensgaller 3 Okänt Attribut: Utloppstyp 1 Cirkulär 2 Rektangulär 3 Elliptisk 4 Brunn 5 Ej besiktningsbart 6 Valvbåge 9 Okänt Attribut: Utloppsmaterial 1 Betong 2 Plåt 3 Plast 4 Sten 5 Infodrad 9 Okänt Attribut: Utloppsdiameter (heltal i mm) Anger vägtrummans diameter för ett cirkulärt tvärsnitt på utloppssidan. Okänt i de fall man 0=Ej relevant/okänt inte kan inspektera på andra sidan, tex 1-delen på 2+1. Attribut: Utloppsbredd (heltal i mm) Anger vägtrummans öppna bredd för ett annat

125 KRAV 125 (135) 0=Ej relevant/okänt tvärsnitt än ett cirkulärt på utloppssidan. Attribut: Utloppshöjd (heltal i mm) Anger vägtrummans höjd avstånd mellan vattengång och tak, för ett annat tvärsnitt än ett 0=Ej relevant/okänt cirkulärt på utloppssidan. Attribut: Skyddsanordning inlopp 1 Ja Anger om vägtrummans utlopp har en 2 Nej skyddsanordning, t.ex. rensgaller 3 Okänt Attribut: Vägtrumlängd (heltal i m) Avser bedömning eller uppskattning av 0=Ej relevant/okänt trummans hela längd från inlopp till utlopp. Attribut: Mätmetod trumlängd 1 Uppskattad Avser mätt längd av trumman från inlopp till 2 Uppmätt utlopp 9 Okänt Attribut: Ihopkoppling skarvar 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Anger om ihopkoppling av skarvar är utförd Attribut: Erosionsskydd 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Anger om utförande av erosionsskydd är gjord Attribut: Erosionsskydd 1 God 2 Åtgärd på sikt 3 Omedelbar åtgärd 4 Ej klassningsbart 9 Okänt Klassning av funktionsstatus Attribut: Materialstatus 1 God Klassning av materialstatus

126 KRAV 126 (135) 2 Åtgärd på sikt 3 Omedelbar åtgärd 4 Ej klassningsbart 9 Okänt Attribut: Funktionsproblem igenslamning 1 Ja Anger om trumman har problem med 2 Nej igenslamning av sediment eller nedsatt funktion beträffande vattenföring orsakat av 3 Okänt igenslamning Attribut: Funktionsproblem sättning 1 Ja Anger om trumman har sättningsproblem som 2 Nej 3 Okänt Attribut: Funktionsproblem hinder inlopp orsakar nedsatt funktion beträffande vattenföring 1 Ja Anger om trumman har problem med 2 Nej 3 Okänt igensättning vid inloppet som orsakar nedsatt funktion beträffande vattenföring Attribut: Funktionsproblem hinder utlopp 1 Ja Anger om trumman har problem med igensättning vid utloppet som orsakar nedsatt funktion beträffande vattenföring 2 Nej 3 Okänt Attribut: Funktionsproblem erosion inlopp 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Funktionsproblem erosion utlopp 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Materialproblem korrosion 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Anger om trumman har problem med erosion vid inlopp Anger om trumman har problem med erosion vid utlopp Anger om problem föreligger med korrosion (rost) på vägtrumman

127 KRAV 127 (135) Attribut: Materialproblem deformation 1 Ja Anger om problem föreligger med deformation 2 Nej på vägtrumman 3 Okänt Attribut: Materialproblem isärdragna skarvar 1 Ja Anger om problem föreligger med skarvar 2 Nej (isärdragna) på vägtrumman 3 Okänt Attribut: Materialproblem tjälskador 1 Ja 2 Nej 3 Okänt Attribut: Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 1 2 Konsekvensklass 2 3 Konsekvensklass 3 9 Oklassificerad Attribut: X-koordinat Attribut: Y-koordinat Attribut: Z-koordinat Anger om problem föreligger med tjälskador, uppfrysning eller svack Konsekvensklass enligt TDOK 2014:0045 Trafikverkets tekniska krav för avvattning Plankoordinat i x-led, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med y-koordinat anger absolutläget för vägtrummans inlopp. Kan endast mätning ske för utlopp andes detta som kommentar om trumman. Plankoordinat i y-led, angiven i Sweref 99 TM, som tillsammans med x-koordinat anger absolutläget för vägtrummans inlopp. Kan endast mätning ske för utlopp andes detta som kommentar om trumman Höjdkoordinat angiven i RH2000. Anger höjd för 999=Okänt vägtrummans hjässa vid inloppet. Attribut: Inventeringsdatum

128 KRAV 128 (135) =Okänt Attribut: Inventeringsorganisation <Text> Attribut: Kommentar om vägtrumman Attribut: Foton <Text> Upp till 8 foton för vägtrumma kan lagras Attribut: Övrig dokumentation Anger datum för när inventeringen utfördes. Anger namnet på den organisation/företag som har utfört inventeringen. Max 30 tecken Ytterligare beskrivning av vägtrumman. Max 100 tecken Ytterligare beskrivning av vägtrumman (dokument) Allmänt om vägtrumma Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägtrumma tas i bruk * Värdet Ja ska endast användas om vägtrumman är gemensam enligt något av dessa alternativ, se även bilden nedan: 1. Båda väghalvorna. Med väghalva avses ena delen/riktningen/väglänken på en motorväg eller flerfältsväg. 2. Flera parallella vägar, tex bil-, gång- och cykelväg. 3. Vägen och dess av- och påfarter. Värdet Nej ska användas för normala ej mötesseparerade vägar eller om trumman är uppdelad i två delar med öppning eller brunn i mittremsa.

129 KRAV 129 (135) Vägtrumma inventerad sträcka Avser de vägsträckor längs med vägnätet som har inventerats med avseende på vägtrummor. Attribut: Inventeringsmetodik Attribut: Inventeringstyp Attribut: Inventerat av 1 Via fältinventering 2 Via projekteringshandling 1 Förekomst 2 Förekomst och tillstånd Anger hur inventeringen har skett. Underlättar vid utsökning. Anger/antyder inventeringens innehåll. Underlättar vid utsökning. <text> Namn på organisation eller företag som har gjort inventeringen. Attribut: Inventeringsdatum - Attribut: Kommentar Eventuell kommentar Allmänt för Vägtrumma inventerad sträcka Företeelsetillkomst Från-datum Enligt kapitel Företeelsetillkomst Det datum då företeelsen börjar gälla. Anger datum för när inventeringen utfördes = okänt Vägtyp Avser vägens typning enligt GD-beslut (Diarienummer 16783) angående gällande vägtyper i Trafikverket med viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov. - Vägtyp ska levereras för bilnät. - Vägtyp ska anknytas till bilnätet med sträckutbredning. - För vägtyp ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Typ 1 Motorväg

130 KRAV 130 (135) 2 Motortrafikled Väg som har omväxlande ett respektive två körfält i vardera riktningen i ett intervall på ca 3 Motortrafikled mötesfri 1 till 2,5 km. Körriktningarna är separerade med mitträcke. Det kan även förekomma 1+1 eller 2+2-delsträckor Är en väg med två eller fler körfält i varje riktning för fri omkörning, separerade med 4 4-fältsväg mittremsa med eller utan räcke, som inte är Motorväg eller Motortrafikled 5 Vanlig väg Övriga vägar Väg som har omväxlande ett respektive två körfält i vardera riktningen i ett intervall på ca 6 Vanlig väg mötesfri 1 till 2,5 km. Körriktningarna är separerade med mitträcke. Det kan även förekomma 1+1 eller 2+2-delsträckor Attribut: Körfältsbeskrivning 1 Ingen uppdelning Allmänt om vägtyp Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då vägtypen tas i bruk Vändmöjlighet Företeelsen ajourhålls enbart av skogsbolag. - Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon. - Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. - För Vändmöjlighet ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Vändmöjlighetsklass 1 Dragbil med trailer och lastbil med släp 2 Lastbilar med förkortat släp 3 Kortare fordon än lastbil med förkortat släp 4 Okänt Attribut: Typ av vändmöjlighet

131 KRAV 131 (135) 1 Vändficka 2 Vändslinga 3 Vändplan 4 Okänt Allmänt för Vändmöjlighet Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då man bedömde vilken vändmöjlighet som råder Överledningsplats Avser en plats som anordnas på vägar med mittremsa, för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra när en vägbana tillfälligt stängs. Överledningsytan kan variera mellan ca 4-60 m, beroende på vilken bredd och utformning vägen och vägens mittremsa har. Normalt hålls öppningen stängd med ett demonterbart räcke. Även mindre utryckningsfordon kan nyttja överledningsplatser som vändmöjlighet. - Överledningsplats ska levereras för bilnät. - Överledningsplats ska anknytas till bilnätet med punktutbredning. a. Punkterna ska alltid levereras parallellt på de skilda körbanorna, oberoende av mittremsans bredd - För överledningsplats ska uppgifter enligt tabellen nedan levereras: Attribut: Hinder 1 Inget Avser typen av hinder, i de fall ett 2 Forcerbart 3 Ej forcerbart, demonteringsbart sådant finns, som kan kopplas av, vikas bort eller forceras Allmänt för överledningshinder Företeelsetillkomst Enligt kapitel Företeelsetillkomst Från-datum Det datum då överledningshindret togs i drift Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten. Räcket bör göras öppningsbart på en längd av 45 m för ett körfält, 50 m för två körfält och 60 m för tre körfält i en riktning.

132 KRAV 132 (135) Överledningsplats vid mittremsa 2 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. Räckena görs öppningsbara på en längd av 30 m för ett körfält, 35 m för två körfält och 45 m för tre körfält. Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke. Överledningsytan utförs 4, 7 eller 10 m bred för ett, två, respektive tre körfält. Övrigt vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka och därför är samtidiga företeelser Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination.