Regler för insamling och leverans av vägdata

Transkript

1 HANDLEDNING 1 (246) Dokumentdatum TDOK 2013: Fastställt av Gäller från Ersätter Chef VO Underhåll [Ersätter] Skapat av Lars Pettersson, UHväda Ersatt av [Ersatt av] Innehåll Referenser Syfte Omfattning Termer, begrepp och förkortningar Vägområde Vägbana, körbana och körfält Vägbanemitt Körbanemitt Generaliserat vägnät Ansvar Typer av vägnät Generella regler för alla typer av vägnät Länk - vad är det? Topologi vs geometri Generaliseringsregler för vägbanenivån - Funktionella krav Bilnätet Generaliseringsregler för bilnät Grundregler för nodernas placering Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m Trevägskorsning Fyrvägskorsning Cirkulationsplatser På- och avfarter Kanaliseringar i korsning Skilda körbanor Kontinuitetsregeln Övergång från två körbanor till en körbana Övergång från två körbanor till en körbana vid en droppe Start och slut på vägar Färjeled Exempel på generalisering i komplicerade korsningar Gång- och cykelnätet Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät p:\04 tdok\väg\tdok 2013_0381 regler för insamling och leverans av vägdata\version 9.0 under arbete\slutlig utan spårning\regler_för_insamling_och_leverans_av_vägdata.docx

2 HANDLEDNING 2 (246) 8.2 Gång- och cykelnät kopplat mot bilnät Tillämpning av kontinuitetsregeln Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta Adresspunkters anslutning till vägnätet Topologi för gång- och cykelvägnätet Kvalitetskrav för gång- och cykelnät Bymiljöväg Redigera vägnät Samråd mellan väghållare vid förändringar där näten möts Hantering av historik för vägnät Kvalitet för vägnät Kompetenskrav för inmätning Inmätning av vägnät Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser Geometrilinjens placering med exempel Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet Krav för fastställande av lägen (koordinater) Inmätning av företeelsers absolutlägen Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter Krav för lägesnoggrannhet för företeelser Regler för utbredningar Olika typer av utbredningar Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Vägutbredning med värd Riktning för utbredningen Riktning för sträck- och vägutbredningar Riktning för svängutbredningar Sidoläge för utbredning Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Enbart en utbredningstyp per företeelse Utbredning för Färjeled Generalisering Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser Nya objekt Rättning Förändring Avslutning Borttag Hur hanteras förbättringsprojekt? Grundläggande regler för företeelser... 84

3 HANDLEDNING 3 (246) 15 Vägdatas struktur Regler för attribut Obligatoriska Attribut Olika sorters attribut Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas Företeelsens giltighet i tiden Från-datum Till-datum Historik för vägdata Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst Tillkomstföreteelsetyper Generella anvisningar Språkliga regler för versaler och gemener i namn Fallbeskrivningar Bättre geometri på vägens referenslinje Förskjuten fyrvägskorsning Förändring av ett vägavsnitt Konnektering av befintliga anslutningsvägar Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med enkel körbana Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg Förskjuten fyrvägskorsning och liknande Företeelsetyper Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Trafikregelföreteelsetyper Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper Regler för företeelsetyper Antal körfält ATK-kamerasträcka Bländskydd Bro och tunnel Brunn - Slamsugning Bullerskydd - väg C-Cykelled C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik Driftområde Driftvändplats Farthinder FPV dagliga personresor FPV godstransporter FPV kollektivtrafik FPV långväga personresor Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) Funktionell vägklass

4 HANDLEDNING 4 (246) Färjeled Företeelsetillkomst Gatunamn GCM-belyst GCM-passage GCM-vägtyp GCM-Separation Hållplats Hållplatsläge Höjdhinder upp till 4,5 meter Järnvägskorsning Kalibreringssträcka Kantstolpe Katastroföverfart Korsning Kvalitetskravklass Mittremsa NRLnät Omledningsväg Pendlings- och serviceväg Rastficka Rastplats Referenslinjetillkomst Regionalt rastplatsvägnät Rekommenderad väg för farligt gods Räffla SE-TERN vägnät Skyddsklassade vägar Slitlager Stamvägnät Stigningsfält Storstadsväg Strategiskt vägnät för tyngre transporter Svängmöjlighet Tillgänglighet Trafiksäkerhetsklass GC Trafiksäkerhetsklass Korsning Trafiksäkerhetsklass Sträcka Vattenskydd Viltpassage i plan Viltstängsel Viltuthopp Vinter VVIS VV-Slitlager Vägbredd Väghinder Väghållare Vägkategori Vägnummer Vägnybyggnad_ Vägräcke Vägräckesavslutning Vägtrafiknät Vägtrumma Vägtrumma inventerad sträcka Vägtyp Vägvisning Vändmöjlighet Överledningsplats Övrigt vägnamn Leveranskrav

5 HANDLEDNING 5 (246) 21.1 Referenssystem vid datautbyte med NVDB Geometri som stöd för generaliseringsarbetet Leveranser Leveransformat Leveransens innehåll för vägnät Företeelsers utbredning på vägnätet Leveransens innehåll för företeelser Övrig leveransinformation Kodning av linjer Ändringslogg Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler Översikt för indelning av fordon Definition av fordonsvikter Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning Gruppering räckesavslut NVDB Bilaga 4: Exempelsamling för Bullerskydd väg Typfall Bullerskydd Bilaga 5: Exempelsamling för GCM-passage Exempel på planskilda GCM-passager Exempel på GCM-passager med Annan ordnad passage i plan Figurförteckning Figur 1 Vägområde Figur 2: Vägbana, körbana och körfält Figur 3 Skillnaden mellan cykelnät och cykelvägnät Figur 4 Vägnätets olika nättyper. Bilnät har blå färg, Cykelnätet gul och gångnätet röd Figur 5 Cykelvägnätet omfattar cykelnätet + delar av bilnätet. Gångvägnätet omfattar gångnätet + delar av cykelnätet och delar av bilnätet Figur 6 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg Figur 7 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats Figur 8 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg Figur 9 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält Figur 10 Exempel på bilnät på parkering runt köpcentra. Brun färg Figur 11 Noders placering vid korta länkar Figur 12 Vinkelrät trevägskorsning Figur 13 Trevägskorsning med refuger Figur 14 Alla vägar har skilda körbanor Figur 15 En väg med skilda körbanor och två utan Figur 16 Två vägar med skilda körbanor och en utan Figur 17 Trevägskorsning med två inkommande dubbla körbanor Figur 18 Trevägskorsning i samband med ögla Figur 19 Sned trevägskorsning Figur 20 Vinkelrät fyrvägskorsning Figur 21 Alla inkommande vägar har skilda körbanor Figur 22 Tre vägar med skilda körbanor och en utan Figur 23 Två vägar med skilda körbanor och två utan

6 HANDLEDNING 6 (246) Figur 24 Två vägar med skilda körbanor och två utan Figur 25 Sned fyrvägskorsning Figur 26 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder Figur 27 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod Figur 28 Förskjuten fyrvägskorsning två noder Figur 29 Felaktigt generalisering Figur 30 Korrekt generalisering Figur 31 Cirkulationsplats Figur 32 Cirkulationsplats med refuger Figur 33 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod Figur 34 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna Figur 35 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden placeras därför vid läget 300 meter Figur 36 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m Figur 37 Kort avstånd mellan avfarter Figur 38 Kort avstånd mellan påfart och avfart Figur 39 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan rampnos och nod blir därför längre än 300 m Figur 40 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt permanenta fysiska hinder Figur 41 Denna typ av utmärkning räknas som permanent fysiskt hinder Figur 42 Detalj ur figuren ovan Figur 43 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen Figur 44 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning Figur 45 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning Figur 46 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Figur 47 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Figur 48 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och mindre än 50 m Figur 49 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela sträckan A till D Figur 50 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska separationen understiger 200 meter Figur 51 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln Figur 52 Exempel på kontinuitetsregeln Figur 53 Detalj ur Figur 52 visande den högra delen Figur 54 Detalj ur Figur 52 visande den vänstra delen Figur Figur 55 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P Figur 56 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd Figur 57 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren Figur 58 Början/slut av väg i korsning Figur 59 Vändplan Figur 60 Vändslinga Figur 61 Färjeledens geometri redovisas som en sträcka mellan landfästena Figur 62 För färjeleder som går mot Sveriges territorialgräns placeras noden i territorialgränsen Figur 63 Exempel på en komplicerad korsning Figur 64 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning Figur 65 Exempel: gemensam referenslinje... 47

7 HANDLEDNING 7 (246) Figur 66 Figuren illustrerar hur en gång- eller cykelbana avbildas med egen referenslänk. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet mot bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader Figur 67: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas samt hur cykelfältet kopplas till bilnätet med en vinkelrät anslutning då det upphör Figur 68 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett redan befintligt bilvägnät Figur Figur 70 Figuren visar hur näten ansluts till varandra om avståndet från den vinkelräta anslutningen är längre än 2 meter från närmsta nod Figur 71 Figuren visar Kontinuitetsregeln samt hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är kortare än 2 meter från närmsta nod på bilnätet Figur 72 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas Figur 73 Gång- och cykelnät på öppna ytor Figur 74 Varje adresspunkt ska kunna projiceras ortogonalt och med fri passage på någon del av vägnätet med ett avstånd av max 5 meter Figur 75 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet Figur 76 Exempel på hur gångnät, cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor Figur 77: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg Figur 78: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan Figur 79: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg Figur 80: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd) Figur 81: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd) Figur 82: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg Figur 83: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa men en refug är kortare än 25 m Figur 84: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält Figur 85: Inmätning absolutläge för punktföreteelse Figur 86: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse Figur 87: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med personburet GNSS-system Figur 88: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system Figur 89: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSS-system Figur 90 Sträckutbredning Figur 91 Nodutbredning Figur 92 Punktutbredning Figur 93 Svängutbredning Figur 94 Exempel på användning av länkroll Figur 95 Syskonlänkar Figur 96 Grenar i trafikplats Figur 97 Exemplet visar länkroll och siffrorna visar utbredningsordning Figur 98 Värdväg/gästväg Figur 99 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats Figur 100 Exempel på gren i trevägskorsning Figur 101 Exempel på gren vid rastplats Figur 102 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats Figur 103 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning Figur 104 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå heldragna linjen Figur 105 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB Figur 106 Från vanlig till förskjuten korsning Figur 107 Från förskjuten till vanlig korsning... 89

8 HANDLEDNING 8 (246) Figur 108 Ursprunglig vägsträckning Figur 109 Ny vägsträckning Figur 110 Kurvrätning ny referenslänk ersätter del av befintlig Figur 111 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats Figur 112 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas Figur 113 Konnektering av anslutande väg vid omombyggnad Figur 114 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen Figur 115 Förbindelsen mellan körbanor Figur 116 Gemensam yta mellan två gator i korsning Figur 117 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning Figur 118 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning Figur 119 Samband mellan några företeelsetyper på gång- och cykelnätet Figur 120 Separat svängfält påverkar inte antal körfält Figur 121 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält Figur 122 På vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd Figur 123 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas. 104 Figur 124 Två svängfält på gren Figur 125 Svängfält upphör Figur 126 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras Figur 127 Konstruktionslängd för broar Figur 128 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser Figur 129 Driftvändplats mindre än 5,5 meter bred mittremsa Figur 130 Driftvändplats mindre än 5,5-7 meter bred mittremsa Figur 131 Driftvändplats vid 7-8 meter bred mittremsa Figur 132 Driftvändplats vid 8-12 meter bred mittremsa Figur 133 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa Figur 134 Samtidigt farthinder. Avsmalning och gupp på samma ställe Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning Figur 138 Förhöjd GCM-passage Figur 139 Förhöjd korsning Figur 140 Enkelsidig Figur 141 Enkelsidig Figur 142 Dubbelsidig Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor Figur 145 Enkelsidig Figur 146 Enkelsidig Figur 147 Dubbelsidig Figur 148 En dubbelsidig avsmalning till ett körfält där de mest utskjutande delarna inte ligger mitt emot varandra men de samverkar för att bilda ett farthinder och ska därför betraktas som ett och inte två farthinder Figur 149 Enkelsidig Figur 150 Dubbelsidig Figur 151 Exempel på felaktig funktionell vägklassning Figur 152 Utbredningens start och slut Figur 153 Exempel på länkroll och riktning för gatunamn Figur 154 Gatunamnets utbredning på bil- och cykelnät Figur 155 Inget gång- eller cykelnät är registrerat. Företeelsens utbredning registreras med en punkt (punktutbredning) i mitten av GCM-passagen

9 HANDLEDNING 9 (246) Figur 156 Bil- och gångnät registrerat. Företeelsens utbredning registreras i noden (nodutbredning) som ligger i skärningen mellan bilnät och gångnät Figur 157 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punktutbredningar där referenslinjerna korsar övergångstället Figur 158 Vid mittremsa eller refug i vägmitt och även gångnätet är registrerat skall företeelsens utbredning registreras med två nodutbredningar där referenslinjerna korsar GCM-passagen Figur 159 Företeelsens utbredning registreras med en punktutbredning i mitten av GCM-passagen. I detta fall är inte något gång- eller cykelnät registrerat men det finns en GCM-passage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpasage Figur 160 Företeelsens utbredning registreras med en nodutbredning för GCM-passagen där bilnät och GCM-vägen korsar varandra. I detta fall är det en GCM-passage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpassage Figur 161 GCM-passage i samband med farthinder Figur 162 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till Cykelbana Figur 163 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till Cykelbana för delen till vänster och Cykelfält för delen till höger Figur 164 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelpassage. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till gatupassage utan utmärkning Figur 165 Exempel på övergångsställe och cykelpassage Figur 166 Bilden illustrerar hur en trottoar samt ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att trottoaren respektive vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör Figur 167 Gång- och cykelnät på öppen yta Figur 168 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg Figur 169 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen Figur 170 Punktutbredningens placering för Höjdhinder Figur 171 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke Figur 172 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meter bred med räcke längs vägbanekanterna Figur 173 Katastroföverfart vid mittremsa 7-12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna Figur 174 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke Figur 175 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats Figur 176 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning Figur 177 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats Figur 178 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger Figur 179 Korsning med Övergångsnod Figur 180 Företeelsen Korsning i trafikplats Figur 181 Beslutsdiagram för registrering av korsning

10 HANDLEDNING 10 (246) Figur 182 Kommunal korsning som ska registreras enligt regel Figur 183 Registrering av korsning som övergångsnod Figur 184 Registrering av korsning som övergångsnod på kommunalt vägnät Figur 185 Företeelsen Korsning i trafikplats Figur 186 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning Figur 187 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga Figur 188 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga Figur 189 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd Figur 190 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden Figur 191 Cykelfålla Figur 192 Vägnummer med gren Figur 193 Sidoräcke och mitträcke Figur 194 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten Figur 195 Överledningsplats vid mittremsa 2 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna Figur 196 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke Referenser Följande specifikationer kan nås via under Specifikationer och stödjande dokument: Dataproduktspecifikationer översikt och läsanvisning Översikt vägdata DPS Vägnät Dataproduktspecifikation för var och en av företeelsetyperna NVDB - Formatspecifikation för Shape Användarhandledning NVDB:s webbapplikation för in- och utcheckning

11 HANDLEDNING 11 (246) 1 Syfte Regelverk för insamling och leverans av vägnät och företeelser med specifika regler, råd och anvisningar för att uppnå en enhetlig hantering och tolkning av vägdata. Trafikverket tar emot geometrier för vägnätet samt grundläggande vägdata om vägnätet. Uppgifterna lagras i NVDB (se även som ska tillgodose behovet av grundläggande väginformation och vara tillgänglig för både offentliga och kommersiella aktörer. Innehållet i NVDB ska hålla en sådan kvalitet så att innehållet motsvarar verkligheten. Den digitala vägen ska motsvara den fysiska vägen. Dokumentet är avsett att vara stöd för hur olika dataprodukter inom vägdata ska hanteras och hur de hänger ihop. Handledningen är ett komplement till Dataproduktspecifikationerna, DPS, för respektive dataprodukt samt Översikt vägdata. Den innehåller även tolkningar av dessa dokument. Handledningen ska användas som ett uppslagsverk och vara ett stöd för egenkontroll så att man samlar in och levererar data med målsättningen att nå hög datakvalitet och undvika att företeelser i olika företeelsetyper blir motstridiga. En förutsättning för att vägdata ska hanteras lika oavsett handläggare är att var och en som hittar brister i dokumentet lämnar ändringsförslag till ansvarig för dokumentet så att dokumentet korrigeras och kompletteras. Dokumentet ska vara ett levande dokument! 2 Omfattning Dokumentet omfattar vägnät för bil-, cykel- och gångtrafik och samtliga företeelsetyper som är beskrivna i dataproduktspecifikationer, följ denna länk: 3 Termer, begrepp och förkortningar För termer, begrepp och definitioner se dokumentet Vägdata - Termer, begrepp och förkortningar på eller följ denna länk: Oversikt_vagdata/Vagdata_termer_begrepp_forkortningar.pdf Kompletterande begrepp För enkelhetens skull används i det här dokumentet begreppet väg för både vägar, gator och GCM-vägar. GCM står för Gång-, Cykel och Moped där moped avser moped klass II. Begrepp som är relaterat till trafikregler finns i bilaga 1 sida 208

12 HANDLEDNING 12 (246) Vägområde Figur 1 Vägområde Vägområdet består av mark som har tagits i anspråk för en väganordning. Som väganordning räknas en anordning som stadigvarande behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom själva vägbanan kan följande räknas som väganordning (2 och 3 väglagen): dike slänt säkerhetszon (sidoområde) bro, trumma rastplats, parkeringsplats, busshållplats vägmärke vägbelysning gång- och cykelväg bullerskydd (i anslutning till en annan väganordning) tryckbank viltstängsel anordning för att rena vägdagvatten ventilationsanordning för tunnel kantremsa, max 2,0 meter (kan bara finnas på vägar som är byggda efter 1971) brygga som är ansluten till en väg färja med färjeläge. Nuvarande väglag ger alltså möjlighet att få vägrätt till en kantremsa på upp till 2 meter. Enligt tidigare väglag (före 1972) fanns det inte någon möjlighet att få vägrätt till en kantremsa.

13 HANDLEDNING 13 (246) Vägbana, körbana och körfält Figur 2: Vägbana, körbana och körfält Cykelbana: En väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Cykelfält: Ett särskilt körfält på väg som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. Vägbanemitt Med vägbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för vägbanan. (För belagd väg avses symmetrisk mittlinje mellan beläggningskanter eller kantstöden. För övrig väg avses mittlinjen för den del av vägbanan som är bärig.) Körbanemitt Med körbanemitt avses den symmetriska mittlinjen för körbanan. (Symmetrisk mittlinje mellan körbanans kantlinjer där sådan förekommer. För vanlig väg är körbana och vägbana lika.). Generaliserat vägnät Generaliseringsregler är gemensamma regler för hur verkligheten ska avbildas och hur vägnätets geometri och topologi ska beskrivas enligt vägnätsmodellen och utifrån de geometrier som finns tillgängliga som underlag. Topologin visar vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka geometriska skärningspunkter som man kan göra ett vägval. Se exempel i kapitel Ansvar Dataleverantörernas ansvar för kvalitet i vägdata framgår av överenskommelser, dataleveransavtal och av dataproduktspecifikationer s.k. DPS:er. Då ingen dataleverantör är avtalad har Trafikverket ansvar för insamling och registrering av vägdata. 5 Typer av vägnät Vilka olika typer av vägar finns i NVDB?

14 HANDLEDNING 14 (246) Minimikrav för bilväg En bilväg, d.v.s. väg för motorfordon, har anlagd vägbana som är avsedd för biltrafik. På bäriga marker med god dräneringsförmåga kan egentlig vägkropp saknas. Framkomlig för lastbil åtminstone när vägen är tjälad. Persontrafik är normalt möjlig men på de sämsta bilvägarna kan begränsad framkomlighet förekomma vid tjällossning och under ihållande regnperioder. Väg med namn eller adressplats skall redovisas som bilväg även om den inte uppfyller dessa minimikrav. Bilnät: Vägar som skall ingå i NVDB är sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon. Det är även möjligt att lägga in vägar inom parkeringsytor, bostadsoch industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra vid speciella behov. Bilnätet är alltså alla vägar som är avsedda för biltrafik, allt från motorväg till skogsbilväg. Bilnätet har samma omfattning som bilvägnätet. Cykelnätet är alla vägar som är avsedda för cykeltrafik men inte bil- eller enbart gångtrafik, exempelvis kan det vara cykelbana och cykelfält. Cykelvägnätet består av alla vägar som får användas för cykeltrafik och det omfattar då större delen av bilnätet. Cykeltrafik kan gå på cykelnät samt den del av bilnätet som är upplåtet för cykeltrafik. Vägar som det inte är tillåtet att cykla på är t ex motorvägar och där förbud mot cykel förekommer. Dessa vägar ingår inte i cykelvägnätet. Cykelvägnätet består alltså av cykelnätet (se nedan) och större delen av bilnätet. Figur 3 Skillnaden mellan cykelnät och cykelvägnät Gångnätet består av trottoarer och gångbanor konstruerade för fotgängare och gångnätet är normalt inte upplåtet för fordon. Dessutom ingår konstruktioner för fotgängare som knyter ihop trottoarer och gångbanor sinsemellan samt med andra nät. Exempel är trappor, ramper och passager genom byggnader samt ytor som normalt används för gående men som inte är terräng, t.ex. torg och kajer. Stigar, motionsspår och vandringsleder i terrängen ingår inte i gångnätet. En gångstig, vardagligt kallad stig, är ett stråk för i första hand fotgängare och har uppkommit genom slitage från fötter framför allt i skogsområden, men kan också bildas exempelvis vid strategiska passagesträckor över gräsområden i tätorter. Motionsspår är en anlagd bana eller stig ämnad för i första hand löpning eller skidåkning. En vandringsled är en upptrampad, röjd och oftast uppmärkt gångstig avsedd för rekreation och motion, vanligen belägen på landsbygden. Gångvägnätet utgörs av gångnätet samt allt bilnät och cykelnät som är upplåtet för fotgängare. En detaljerad uppräkning av vilka typer av vägar som skall ingå, kan ingå samt vilka som inte skall ingå i NVDB är definierade i avsnitt 4 i Dataproduktspecifikation Vägnät.

15 HANDLEDNING 15 (246) För att i NVDB särskilja cykelnät ifrån bilnät används företeelsetypen Vägtrafiknät. Företeelsetypen Vägtrafiknät anger vilken nättyp som vägen har - bil-, cykel- eller gångnät. Avsnitt på bilnätet som ur vissa aspekter är speciellt utpekade för cykeltrafik är Cykelled samt Rekommenderad bilväg för cykeltrafik. Dessa utpekas med hjälp av speciella företeelsetyper. Figur 4 Vägnätets olika nättyper. Bilnät har blå färg, Cykelnätet gul och gångnätet röd. Skillnaden mellan bilnät och bilvägnät respektive cykelnät och cykelvägnät samt gångnät och gångvägnät.

16 HANDLEDNING 16 (246) Figur 5 Cykelvägnätet omfattar cykelnätet + delar av bilnätet. Gångvägnätet omfattar gångnätet + delar av cykelnätet och delar av bilnätet 6 Generella regler för alla typer av vägnät 6.1 Länk - vad är det? En länk representerar en vägsträcka mellan två korsningar eller mellan en korsning och ett vägslut. OBS! Länk är inget nätelement i NVDB:s vägnätsmodell. Länk ska därför inte blandas ihop med Referenslänkar och Referenslänkdelar. 6.2 Topologi vs geometri Geometrin beskriver hur vägen sträcker sig genom landskapet. Linjen kallas referenslinje som består av koordinatsatta brytpunkter sammanfogade med räta linjer. Topologin anger hur man kan navigera i vägnätet. Då det finns noder, där referenslinjer skär varandra, är det möjligt att göra vägval annars inte. 6.3 Generaliseringsregler för vägbanenivån - Funktionella krav Topologin talar om vilka förbindelser som finns i nätverket. D.v.s. i vilka punkter man kan göra ett vägval. Kraven på logisk konsistens för vägnätets topologi och krav på nodens placering dess geometri. Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges. Enkelhet i topologin ska eftersträvas. Vägnätet ska inte i onödan brytas upp i korta referenslänkar. Detta innebär att noder normalt inte bör ligga närmre varandra än 5 meter även om det är tillåtet att de ligger ner till 2 meter ifrån varandra i gång- och cykelnätet. Det ska gå att känna igen sig vid en uppritning av vägnätet, d.v.s. den kartografiska presentationen ska vara god.

17 HANDLEDNING 17 (246) Data fångat med olika metoder såsom geodetisk mätning, GPS-mätning, tröghetsmätning (INS) och fotogrammetrisk kartering skall kunna ligga till grund för en generalisering. Data skall också kunna skapas genom digitalisering av referenslinjer från ett befintligt kart- eller ritningsmaterial med hög noggrannhet, t.ex. en kommuns primärkarta eller relationshandlingar/ projekteringsdata. Det finns inget krav för referenslänkarnas riktning men vi bör sträva mot att lägga dem i färdriktningen eller vid dubbelriktning i riktningen S->N, V-> Ö. Gator i adressriktningen. Men ändra inte riktning på befintliga referenslänkar Färjeledens geometri redovisas som en linje mellan landfästena. Linjen skall följa den troliga rutten för färjan. Färjeleder till utlandet redovisas som ovan fast med en nod på öppet vatten. Noden placeras i territorialgränsen i riktning mot destinationen. En enstaka referenslänk eller en samling av referenslänkar får inte vara isolerade ifrån övriga referenslänkar om vägnätet de representerar inte heller i verkligheten har kontakt med annat vägnät (t.ex. på en ö utan fast förbindelse eller färja). I enstaka fall kan det vara nödvändigt att göra avsteg från generaliseringsreglerna för att kunna beskriva vilka förbindelsemöjligheter vägnätet medger - topologin. 7 Bilnätet 7.1 Generaliseringsregler för bilnät Tillsammans med reglerna beskrivna i avsitt 6.3 utgör detta avsnitt generaliseringsregler som gäller för för bilnät. Reglerna avser körbanenivån, d.v.s. den nivå som oftast avbildas i NVDB. Generaliseringsreglerna skall vara styrande vid arbetet med att skapa NVDB:s vägnät. Grundregel för avbildning av vägnät: Referenslinjen skall avbilda körbanans mittlinje. Vanligen är det detsamma som vägbanans mittlinje. Se exempel på referenslinjens placering på motorväg i Figur 79 Avvikelser från grundregeln kan förekomma enligt exemplen nedan. Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar i form av t.ex. parkeringsplatser, busshållplatser och stigningsfält. Även för 2+1 vägar skall variation i sidled undvikas enligt figuren nedan. Figur 6 Referenslinjen följer det yttre körfältet på mötesseparerad väg.

18 HANDLEDNING 18 (246) Ingen hänsyn tas till den tillfälliga breddökningen i sidled som t.ex. hållplatsen ger upphov till. Referenslinjen skall avbilda körbanemitt. Figur 7 Referenslinjen placeras i körbanemitt vid hållplats. För s.k. 2+1 vägar gäller yttre körfältsmitt för den sida som har två körfält och körfältsmitt för den med ett körfält. Se Figur 77 Placering av referenslinjer på en vägsträcka som för hela sin sträckning har konstant två körfält i den ena riktningen och omväxlande ett och två körfält i den andra riktningen. Alltså en kombination av 2+2 och 2+1 väg. För att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den placeras enligt figuren nedan. Figur 8 Specialfall för referenslinjens placering på 2+2 och 2+1 väg

19 HANDLEDNING 19 (246) Placering av referenslinjer på en vägsträcka där en påfart blir ett andra körfält i den ena riktningen och har ett körfält i den andra riktningen. Alltså en 1+1 övergår tillfälligt till 2+1. För att undvika att referenslinjen pendlar ut och in ska den placeras enligt figuren nedan. Figur 9 Specialfall för referenslinjens placering då påfart fortsätter som ett nytt körfält. För på- och avfartsramper skall vägbanemitt avbildas. Där två referenslinjer skall gå ihop i en nod t.ex. vid på- och avfarter eller där två körbanor övergår i en körbana, skall generaliseringsregler styra placering av noden. Dessa regler gäller före grundregeln. I komplicerade korsningar måste ibland kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika från den tänka körbana som den skall avbilda. Cirkulationsplatser avbildas med en cirkel. Noderna placeras där anslutande vägars referenslinjer skär cirkulationsplatsens referenslinje. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som är helt överkörningsbara bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. Vägar som har målade spärrlinjer och målade refuger får inte leda till uppdelning i flera referenslänkar. Öppna ytor där det finns givna leder avgränsade med frekvent förekommande fasta hinder som t.ex. fordon på en parkeringsplats på anvisade platser, är det tillåtet att referenslänkar läggs in på den öppna ytan. Se Figur 10.

20 HANDLEDNING 20 (246) Figur 10 Exempel på bilnät på parkering runt köpcentra. Brun färg. 7.2 Grundregler för nodernas placering 1. Noder skall endast placeras på följande ställen i vägnätet: a. Där vägar korsar varandra i plan. Noden placeras i referenslinjernas skärningspunkt. I avsnitt 7.4 till 7.12 visas schematiskt hur nodernas läge bestäms för olika grundtyper av korsningar mm. b. Vid vägars ändpunkt. Se avsnitt 7.12 c. Där en ny väg ansluter till en befintlig vägs ändpunkt. Nodens giltighet upphör då normalt men inte nödvändigtvis. d. Där en väg i bilnätet ansluter till gång- eller cykelnätet 2. Noderna placeras så att längden (länklängd i xy-planet) mellan två noder inte understiger 5 m. Detta kan leda till att länkarna ibland dras ihop till en enda nod. Se Figur 11. Undantag för gångoch cykelnät där avstånd ned till 2 m kan accepteras. Det är dock inte tillåtet att placera noderna tätare än 2 meter. De betraktas då som dubbletter. > 5 m Figur 11 Noders placering vid korta länkar. < 5 m De korta länkar som uppkommer vid konstruktion av nodlägen, skall överstiga 5 meter för att generera flera noder. Annars konstrueras en korsning med en nod. Samma situation kan uppkomma i korsningar där inkommande vägar är förskjutna gentemot varandra (se även Figur 26 till Figur 28).

21 HANDLEDNING 21 (246) 7.3 Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. För komplexa trafikplatser, korsningar eller cirkulationsplatser skall grundregeln enligt avsnitt 7.2 punkt 1.a vara vägledande. Dock krävs bedömningar i varje enskilt fall för att bestämma hur noderna skall placeras. Generaliseringsreglerna beskrivna i de följande avsnitten täcker endast de grundläggande situationerna entydigt. Uppstår tveksamheter gäller följande prioriteringsordning: 1. I första hand skall de förbindelsemöjligheter som finns avbildas. 2. I andra hand skall angivna mått följas (för länklängd, cirkulationsplatser, m.m.). När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man avgör var noderna skall placeras. 7.4 Trevägskorsning Vinkelrät trevägskorsning utan refuger eller liknande Noden i en vinkelrät trevägskorsning placeras i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 12 Vinkelrät trevägskorsning

22 HANDLEDNING 22 (246) Vinkelrät trevägskorsning med refuger eller liknande Refuger och andra kanaliseringsanordningar ska inte påverka placeringen (om de inte är tillräckligt stora för att ge upphov till flera noder, se avsnitt 7.8). I exemplet i figuren placeras noden i skärningspunkten mellan förlängningen av den genomgående vägens referenslinjer och anslutande vägs referenslinje. Figur 13 Trevägskorsning med refuger Vinkelrät trevägskorsning med skilda körbanor Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 14 Alla vägar har skilda körbanor. Om en inkommande väg har skilda körbanor ger grundregeln en nod. Om två inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln två noder. Figur 15 En väg med skilda körbanor och två utan. Figur 16 Två vägar med skilda körbanor och en utan.

23 HANDLEDNING 23 (246) Exempel: Figur 17 Trevägskorsning med två inkommande dubbla körbanor Trevägskorsning i samband med ögla I det fall en referenslinje utgör en ögla, d.v.s. startar och slutar i samma nod skall detta alltid generaliseras med två olika referenslinjer. En referenslinje som avbildar öglan och en som avbildar den till öglan anslutande vägen. Figur 18 Trevägskorsning i samband med ögla Sned trevägskorsning utan refuger eller liknande Grundregeln gäller även i sneda trevägskorsningar, d.v.s. noderna placeras i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 19 Sned trevägskorsning

24 HANDLEDNING 24 (246) 7.5 Fyrvägskorsning Vinkelrät fyrvägskorsning I en vinkelrät fyrvägskorsning placeras noden enligt grundregeln i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 20 Vinkelrät fyrvägskorsning Om samtliga inkommande vägar har skilda körbanor ger grundregeln fyra noder förutsatt att länklängden inte understiger 5 meter. Figur 21 Alla inkommande vägar har skilda körbanor

25 HANDLEDNING 25 (246) Figur 22 Tre vägar med skilda körbanor och en utan. Se även Figur 29 och Figur 30 Figur 23 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Figur 24 Två vägar med skilda körbanor och två utan. Sned fyrvägskorsning I sneda fyrvägskorsningar placeras noden i referenslinjernas skärningspunkt. Figur 25 Sned fyrvägskorsning

26 HANDLEDNING 26 (246) Förskjuten fyrvägskorsning En förskjuten fyrvägskorsning får en nod om avståndet mellan noderna vid skärningspunkten för referenslinjerna understiger 5 meter. > 5 meter Figur 26 Förskjuten fyrvägskorsning, två noder < 5 meter Figur 27 Förskjuten fyrvägskorsning, en nod > 5 meter Figur 28 Förskjuten fyrvägskorsning två noder

27 HANDLEDNING 27 (246) Nybyggd väg ansluten till befintlig fyrvägskorsning När en ny väg tillkommer i en korsning måste hela korsningen åter betraktas som en helhet innan man avgör var noderna skall placeras. I fallet nedan har en ny väg anslutits till en befintlig korsning (i noden A). I den Figur 29 har man felaktigt inte tagit hänsyn till hela korsningens generalisering utan bara anslutit den nya vägen. Istället skall man göra som i Figur 30. A Fel Rätt A Figur 29 Felaktigt generalisering Figur 30 Korrekt generalisering Figur 30 är även ett exempel på Avbildning av komplexa trafikplatser, korsningar m.m. Se 7.3

28 HANDLEDNING 28 (246) 7.6 Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser redovisas enligt figuren. Noderna placeras där anslutande vägars referenslinjer skär cirkulationsplatsens referenslinje. Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. diameter Om det förekommer kanaliseringar vid en cirkulationsplats hanteras de enligt avsnitt7.8. Försök att om möjligt generalisera cirkulationen med en cirkel. Vid små cirkulationer måste länkarna vara minst 5 meter mellan noderna. Figur 31 Cirkulationsplats Figur 32 Cirkulationsplats med refuger I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med olika storlek. En refugs kortsida skall vara mer än 10 meter och en långsida mer än 25 meter för att separata referenslinjer skall redovisas när refugen skiljer trafik i olika körriktningar.

29 HANDLEDNING 29 (246) Figur 33 Små cirkulationsplatser utan kanalisationer och som kan köras över helt och hållet bör alltid generaliseras till enbart en enda nod. 7.7 På- och avfarter Grundregeln för på- och avfarter är att noden redovisas där referenslinjerna för den genomgående vägen och rampen eller av- eller påfart skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 300 m från punkt A ska noden placeras 300 m från punkt A på den genomgående vägens referenslinje. Se Figur 35 < 300 m A Avfart Figur 34 Avfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje mindre än 300 meter från punkt A och noden placeras därför I skärningspunkten för referenslinjerna.

30 HANDLEDNING 30 (246) > 300 m 300 m A Påfart Figur 35 Påfartens referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje längre bort än 300 meter från punkt A. Noden placeras därför vid läget 300 meter. Det kan finnas situationer där det ändå är befogat att placera noden längre bort än 300 meter. Om en spärrlinje eller heldragen linje skiljer på-/avfarten ifrån den genomgående vägen på en sträcka som är längre än 300 meter skall man placera noden där spärrlinjen upphör. Se Figur 39 Vanlig avfart Noden placeras där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m. 74 m Figur 36 Noden redovisas där referenslinjen för den genomgående vägen skär referenslinjen för avfarten. Avståndet från refugspets till nod får vara högst 300 m.

31 HANDLEDNING 31 (246) Två avfarter nära varandra - Vägnätets förbindelsemöjlighet ska kunna återges korrekt. På vägsträckan i figuren nedan finns två avfarter nära varandra. Noden för den första avfarten (A) måste ligga väl skild ifrån noden för den andra avfarten (B) så att vägnätets förbindelsemöjligheter (topologin) beskrivs korrekt. A B Figur 37 Kort avstånd mellan avfarter. Påfart och avfart nära varandra - Enkelhet i topologin ska eftersträvas. På vägsträckan i figuren nedan finns en påfart och en avfart nära varandra. Understiger avståndet mellan rampnos för påfart och rampnos för avfart 150 m, rekommenderas att bara använda en nod för anslutning av på- och avfart. Motivet för det är att sträva efter enkelhet. I bilden överstiger avståndet mellan rampnoserna 150 meter och två noder har använts. Figur 38 Kort avstånd mellan påfart och avfart.

32 HANDLEDNING 32 (246) Av- och påfarter med spärrlinje Om en påfart (eller avfart) har en spärrlinje som är längre än 300 meter kan man välja att placera noden längre bort än 300 meter från rampnos. Figur 39 En spärrlinje sträcker sig så långt att avståndet från rampnos till dess slut är 305 meter. Avståndet mellan rampnos och nod blir därför längre än 300 m.

33 HANDLEDNING 33 (246) 7.8 Kanaliseringar i korsning Vid bestämning av nodens läge skall hänsyn enbart tas till permanenta fysiska hinder och barriärer och inte till enbart målade spärrområden. Hänsyn kan dock i enstaka fall tas till målade spärrområden om det är nödvändigt för att beskriva vägnätets funktionalitet. Vid kanaliseringar i korsningar skall hänsyn inte tas till enbart målade spärrområden. Dock skall kanalisationer med målade spärrområden som även märkts ut med permanenta fysiska hinder avbildas. Figur 41 Denna typ av utmärkning räknas som permanent fysiskt hinder. Figur 40 Fyrvägskorsning med målade spärrområden samt permanenta fysiska hinder

34 HANDLEDNING 34 (246) Cirkulationsplats med målade spärrområden I cirkulationsplatsen nedan finns ett antal målade spärrområden. Ingen hänsyn skall tas till dessa eftersom det inte krävs för att beskriva vägnätets förbindelsemöjligheter. Inga länkar skapas för de körfält som leder inkommande trafik i högersväng förbi cirkulationsplatsen. Den förbindelsemöjligheten beskrivs ändå av befintliga noder och länkar. A B B Figur 42 Detalj ur figuren ovan Observera att man i figuren ovan felaktigt tagit hänsyn till det målade spärrområdet när man skapat referenslinjen för den vänstra länken i cirkulationsplatsen. Linjen A-B borde ha varit förskjuten någon meter åt vänster.

35 HANDLEDNING 35 (246) Figur 43 Cirkulationsplats med körfält som leder trafiken förbi cirkulationen I denna cirkulationsplats finns ett antal refuger med syfte att separera körfält som leder trafiken förbi själva cirkulationen. Dessa körfält avbildas. Regel: Ett av följande två kriterier ska gälla för att en kanalisering ska redovisas som mer än en nod: eller en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och kortaste sidan minst 10 m lång en sida på kanaliseringen är minst 25 m lång och skiljer körfält med samma körriktning. Då inget av dessa två kriterier uppfyllt skall noden redovisas där den anslutande vägens förlängda referenslinje skär den genomgående vägens referenslinje.

36 HANDLEDNING 36 (246) Refug som skiljer trafik med motsatt körriktning > 10 m < 10 m > 25 m > 25 m Figur 44 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mer än 10 meter. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning Figur 45 Ena sidan av refugen är mer än 25 m, kortaste sidan är mindre än 10 m. Refugen skiljer trafik med motsatt körriktning Refug som skiljer trafik med samma körriktning > 25 m < 25 m Figur 46 Ena sidan av refugen är mer än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning Figur 47 Ena sidan av refugen är mindre än 25 m. Refugen skiljer trafik med samma körriktning

37 HANDLEDNING 37 (246) Två körbanor som skiljs åt av en refug övergår i en körbana Avståndet mellan noden och refugspetsen skall inte överstiga längden för refugens längsta sida. Avståndet bör inte heller vara större än 50 m. z bör vara < 50 m z Figur 48 Noden har placerats på ett avstånd från refugspetsen som är mindre än längden på refugens längsta sida (z) och mindre än 50 m. 7.9 Skilda körbanor Följande fall skall alltid redovisas med separata referenslinjer: 1. varje körbana på motorväg och motortrafikled med skilda körbanor 2. fysiskt skilda körbanor mellan två korsningar i bilnätet 3. körbanor som är fysiskt skilda i mer än 200

38 HANDLEDNING 38 (246) 7.10 Kontinuitetsregeln Kontinuitetsregeln för bilnät innebär att bilnätet inte ska växla fram och tillbaka mellan en och två referenslinjer p.g.a. att det är korta avbrott i mitträcket eller i vägkorsningar. Detta beskrivs i avsnitt Figur 51. Vid avbildning av en vägsträcka med skilda körbanor skall man undvika upprepade växlingar mellan två separata referenslinjer och en enskild referenslinje där länklängderna understiger 200 m. Detta kallas kontinuitetsregeln. Kontinuitetsregeln gäller dock inte för broar. De ska avbildas så likt verkligheten som möjligt. Vid fastställande av längden för den fysiska separationen (t.ex. refug eller räcke) skall hänsyn tas till eventuella avbrott i form av anslutande vägar. Kontinuitetsregeln innebär att avsaknad av fysiska separationer för en sträcka som understiger 200 m inte leder till att körbanan där avbildas med en enkel referenslinje. Se figurer nedan. A > 200 B C < 200 D Figur 49 Om någon av sträckorna A till B respektive C till D, är större än 200 meter skapas två separata referenslinjer för hela sträckan A till D. A B > 5 meter > 200 < 200 > 200 Figur 50 För hela sträckan mellan noderna A och B skapas två separata referenslinjer eftersom avbrottet i den fysiska separationen understiger 200 meter.

39 HANDLEDNING 39 (246) Observera att det finns undantag från kontinuitetsregeln på broar: För broar gäller inte begränsningen till 200 meter enligt reglerna ovan. En bro skall alltid avbildas såsom den ser ut oavsett längd. D.v.s. om det är skilda körbanor på bron, med fysiskt hinder mellan, skall den avbildas med två referenslänkar men är det bara en körbana avbildas den med en referenslänk. Se figuren nedan. Dispenstransporter vill ha en referenslinje över bro om det inte finns fysisk mittbarriär oavsett längd. Då vet de att det är möjligt att köra mitt på bron. < 200 m < 200 m Figur 51 En bro avbildas alltid så som den ser ut oavsett längd. För broar gäller inte kontinuitetsregeln Exempel på Kontinuitetsregeln För en vägsträcka med fysiskt skilda körbanor skall kortare vägsträckor utan fysisk separation inte avbildas med en enkel referenslänk. I bilden nedan ses en konstruktion där körbanorna är fysiskt skilda åt med refuger från cirkulationsplatsen till trevägskorsningen i bildens högra del. Till höger om trevägskorsningen finns trafikdelare. Figur 52 Exempel på kontinuitetsregeln För att behålla kontinuiteten skall referenslänkarna dras ihop till en nod först efter refugen vid trafikdelarna vid övergångsstället längst till höger (se förstoringen nedan).

40 HANDLEDNING 40 (246) Figur 53 Detalj ur Figur 52 visande den högra delen Kontinuitetsregeln skall gälla fram till en cirkulationsplats men inte förbi. Därför redovisas bara en referenslänk från cirkulationsplatsen vänsterut, trots att det även där finns en liten refug. (se figur nedan) Figur 54 Detalj ur Figur 52 visande den vänstra delen Figur 52

41 HANDLEDNING 41 (246) 7.11 Övergång från två körbanor till en körbana Där två körbanor, som redovisas med två separata referenslinjer, övergår till en körbana är grundregeln att noden redovisas där referenslinjerna skär varandra. Om linjerna inte skurit varandra 100 m från punkt P ska noden placeras så att den hamnar inom detta maxavstånd från punkten P. Punkt P är den punkt där asfalten möter gräskanten eller där eventuellt räcke i mitten av vägen slutar. P max 100 m Figur 55 Noden placeras där referenslinjerna skär varandra dock som längst 100 m från punkten P Övergång från två körbanor till en körbana vid en droppe Vid s.k. droppar skall noden placeras på ett avstånd från droppens spets som är lika långt som droppens längd men aldrig mer än 100 meter. Droppens längd men max 100 m Droppens längd Figur 56 Noden i figurens vänstra del placeras på samma avstånd från droppens spets som droppens längd.

42 HANDLEDNING 42 (246) Figur 57 En droppe påminner i funktion om en cirkulationsplats. Vägnätet avbildas enligt figuren

43 Statlig väg HANDLEDNING 43 (246) 7.13 Start och slut på vägar En nod skall placeras där en väg börjar eller slutar. Det kan se mycket olika ut, men nedanstående exempel kan vara till en ledning. Vägslut i korsning En väg som startar eller slutar i en korsning får sin start eller slutnod enligt reglerna för korsningar. Enskild väg Enskild väg Figur 58 Början/slut av väg i korsning Vägslut i vändplan Där en väg slutar i en vändplan eller annan större öppen yta, placeras noden i skärningspunkten mellan referenslinjen och den bortre kanten av den trafikerbara ytan. Figur 59 Vändplan Vägslut i vändslinga Där en väg slutar i en vändslinga med ett fysiskt hinder i slingans centrum skall referenslinjen avbilda vändslingans verkliga läge. Figur 60 Vändslinga

44 HANDLEDNING 44 (246) 7.14 Färjeled Färjeleder redovisas enligt 6.3 och i de fall de går mot Sveriges territorialgräns redovisas de med en nod på öppet vatten. Noden placeras intill territorialgränsen. Figur 62 För färjeleder som går mot Sveriges territorialgräns placeras noden i territorialgränsen Figur 61 Färjeledens geometri redovisas som en sträcka mellan landfästena

45 HANDLEDNING 45 (246) 7.15 Exempel på generalisering i komplicerade korsningar Avbildningen skall alltid göras av körbanans mittlinje, inte körfältens mittlinje (undantag är cykelfält). I komplicerade korsningar samt vid på- och avfarter kan skillnaden mellan körfältsnivå och körbanenivå vara svår att urskilja. Vidare är det för vägar med flera körfält i samma riktning tillåtet att istället för körbanans mittlinje, avbilda ett av körfältens mittlinje Topologi går före geometri En enkel och topologiskt korrekt avbildning skall prioriteras före en geometriskt korrekt avbildning. Detta tar sig särskilt uttryck i korsningar där vägsträckor med skilda körbanor möts. För att göra en enkel och korrekt avbildning av topologin, utan onödigt många noder och länkar, frångår man där i själva korsningsytan ofta kraven på geometrins form och ibland även kraven på lägesnoggrannhet. Det finns annars en risk för oacceptabla variationer i avbildningen av vägnätet beroende på vem som skapar vägnätet, om den geometriska avbildningen prioriteras. Se t.ex. Figur 17, Figur 63 och Figur 64 nedan. I komplicerade korsningar kan det vara många referenslänkar som möts. Det är då viktigt att i första hand se till så att alla topologiska samband avbildas korrekt. D.v.s. alla förbindelsemöjligheter måste återges. En lämplig arbetsgång kan vara följande: 1. Identifiera alla refuger etc. som kommer ge upphov till separerade länkar. 2. Skapa de referenslinjer som utgående ifrån separationerna skall finnas. Dra fram dom till korsningsytan. 3. Bind ihop referenslinjerna i korsningsytan så att topologin stämmer. Gör detta med så få noder som möjligt. B A Figur 63 Exempel på en komplicerad korsning C

46 HANDLEDNING 46 (246) Prioriteringen av den topologiska generaliseringen får konsekvenser för den geometriska avbildningen. Till exempel kan avbildningen av förbindelsen A-B-C i korsningsytan vid noden B uppfattas som ej kartografiskt tillfredsställande. Om man skulle korrigera geometrin för att få en kartografiskt tillfredsställande avbildning ökar den topologiska komplexiteten med fler noder och länkar. Istället för körbanenivå blir det körfältsnivån som avbildas tvärtemot vad man skall sträva efter. Figur 64 Ytterligare exempel på en komplicerad korsning

47 HANDLEDNING 47 (246) 8 Gång- och cykelnätet 8.1 Vägnätsgeneralisering för gång- och cykelnät Tillsammans med reglerna beskrivna i avsitt 6.3 och tillämpliga delar i avsnitt 7 utgör detta avsnitt generaliseringsregler som gäller för för både gång- och cykelnät. Generaliseringsreglerna skall vara styrande vid arbetet med att skapa NVDB:s gång- och cykelnät. Grundregeln är att referenslinjen skall avbilda körbanans, cykelbanans och gångbanans mittlinje eller cykelfältets mittlinje. Referenslinjens variation i sidled skall minimeras. Hänsyn ska därför inte tas till tillfälliga breddningar av gång- och cykelbana eller cykelfält. I komplicerade korsningar måste i vissa fall kravet på lägesnoggrannhet och form sättas i andra hand efter kravet på topologisk enkelhet. D.v.s. för att få så få noder som möjligt i korsningen kan referenslinjen i korsningsytan komma att avvika från den tänka körbanan eller cykelfältet som den skall avbilda. Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör i en korsning ändå skall avbildas kontinuerligt genom korsningen, förbi en busshållplats eller över en utfart. Övergångställe och cykelpassage som går intill varandra ska ha en gemensam referenslinje. Figur 65 Exempel: gemensam referenslinje Ett cykelfält eller en trottoar har en geometrilinje för bilnät jämsides och som ligger nära cykelnätets respektive gångnätets. Geometrilinjerna för trottoar, cykelfält och cykelbana ska inte korsa bilvägnätet fram och tillbaka p.g.a. att den ena av linjerna har en sämre noggrannhet vid digitaliseringen än den andra. Man ska även vara observant på att gång- och cykelnätet hamnar på rätt sida om bilnätets linje. Avståndet mellan näten, då de går parallellt med varandra, bör ha en rimlig relation till vägbredden för respektive geometrilinje. Gång- och cykelvägar på öppna ytor - t.ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar förbindelsemöjligheterna över ytan.

48 HANDLEDNING 48 (246) Förbindelsepunkter mellan gång-, cykel- och bilnät skall markeras med nod. Det skall vara en nod på varje ställe där referenslinjer korsar varandra i plan. Påbjuden gångbana och cykelbana Skylten talar om att det är en uppdelad gång- och cykelbana. Gångbanan och cykelbanan skiljs åt med en spärrlinje. Normalt visar skylten vilken bana som är gångbana och vilken som är cykelbana. Oftast målas det på asfalten också. I dessa fall registreras endast en referenslinje. Då gång- och cykelnät går på samma yta men det är påtaglig skillnad i konstruktion, färg och/eller material för de båda trafikslagen skall de representeras med var sin referenslinje. Kanalisation: Gångnät och cykelnät är avskilt från varandra och/eller från bilnätet av en separation. Separationen kan t.ex. vara ett räcke, kantsten eller en skiljeremsa. Då separation förekommer resulterar det i att de olika nättyperna representeras med egna referenslinjer. Refuger i gång- eller cykelnätet utgör ett undantag. Noggrannhet i plan och höjd för referenslinjen ska vara sådan att minst 95% av den digitaliserade linjen har ett mindre avstånd än 4 meter till den konventionellt sanna referenslinjen. Minsta avstånd mellan noder då gång- och cykelnäten ansluter till varandra eller till bilnätet är 2 meter (5 meter i bilnätet). Då avstådet är kortare leder det till att länkarna dras ihop till en enda nod. Geometrin för den vertikala sträcka som en hiss representerar kan inte hanteras i NVDB. Man måste därför ge avkall på korrekt geometrisk återgivning och låta sträckan luta så att plankoordinaterna vid hissens nedre och övre läge ligger ca. en meter från varandra. Vägar som har målade spärrlinjer och målade refuger får inte leda till uppdelning i flera referenslänkar. Däremot leder en vägmarkering för cykelfält eller cykelbana målat på t ex en gata till att cykelfältet respektive cykelbanan blir egen referenslänk med egen referenslinje. 8.2 Gång- och cykelnät kopplat mot bilnät I exemplen nedan illustreras grundreglerna för generalisering av gång- och cykelnäten. anslutningsvinkel > 45

49 HANDLEDNING 49 (246) Figur 66 Figuren illustrerar hur en gång- eller cykelbana avbildas med egen referenslänk. Vinkeln vid anslutningen till bilnätet mot bilnätets referenslänk bör inte understiga 45 grader. Cykelbana Cykelfält Figur 67: Illustrerar hur cykelbana och cykelfält avbildas samt hur cykelfältet kopplas till bilnätet med en vinkelrät anslutning då det upphör. Figur 68 Figuren visar hur en cykelbana ansluts till en vändplan. I exemplet har cykelbanan anslutits till ett redan befintligt bilvägnät.

50 HANDLEDNING 50 (246) Figur 69 Figuren visar en vändplan där bilnät och gångnät sitter ej ihop Gång- och cykelnät skall alltid kopplas ihop med bilnät vid vändplaner. Om länken blir kortare än 2 meter skall näten dras ihop till samma nod. Detta kan ske på tre sätt: 1. GC-nätet kopplas till befintlig nod i slutet av bilnätet. 2 Bilnätet rättas så att det går fram till GC-nätet. 3 Bilnätet rättas så att noden ligger mitt emellan vändplanens slut och GC-nätets mittlinje.

51 HANDLEDNING 51 (246) Figur 70 Figuren visar hur näten ansluts till varandra om avståndet från den vinkelräta anslutningen är längre än 2 meter från närmsta nod. 1. Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den vinkelräta anslutningen är större än 2 meter till närmaste nod i bilnätet. Om anslutningen av ett gång- eller cykelnät inträffar mindre än 2 meter från en gällande nod i ett befintligt nät sker anslutningen istället till den befintliga noden. 2. Bilden visar även hur ett övergångsställe med intilliggande cykelpassage ansluts mot trottoarer och bilnätet med noder. 3. Skärningspunkter i plan mellan gångnät, cykelnät och bilnät skall markeras med nod. Bilden visar hur trottoarer ansluts med noder till cykel- och bilnät.

52 HANDLEDNING 52 (246) 8.3 Tillämpning av kontinuitetsregeln För att förhindra att näten delas upp i korta sträckor införs en kontinuitetsregel som tillämpas i korsningar samt då gång- eller cykelbanan tillfälligt upphör på grund av t.ex. busshållplats eller cykelbox. Figur 71 Figuren visar Kontinuitetsregeln samt hur en cykelbana ansluts mot bilnätet om avståndet från den vinkelräta anslutningen är kortare än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. 1. Bilden visar hur en cykelbana ansluts mot bilnätet då avståndet från den vinkelräta anslutningen är mindre än 2 meter från närmsta nod på bilnätet. 2. Nere till höger visas hur linjen för trottoaren som kommer nerifrån vinklas in till en gemensam nod med övergångställets nod då de ansluts till trottoaren som löper från vänster till höger då det är mindre än 2 meter. 3. Kontinuitet eftersträvas för referenslinjen. Det innebär t.ex. att ett cykelfält eller en trottoar som tillfälligt upphör ändå skall avbildas kontinuerligt. Bilden illustrerar hur ett cykelfält fortsätter över korsningen och övergångstället trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. 4. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över korsningen trots att övergångställe saknas.

53 HANDLEDNING 53 (246) Figur 72 Enligt kontinuitetsregeln fortsätter cykelfältet över utfarten trots att vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Motsvarande gäller för trottoaren där gångnätet fortsätter över utfarten trots att trottoar saknas. 8.4 Torg, Gångfartsområde och parkeringsyta Gång- och cykelnät på öppna ytor såsom gångfartsområde, parkeringsplatser och torg avbildas som egna referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Om näten korsar varandra skall de konnekteras med nod Figur 73 Gång- och cykelnät på öppna ytor

54 HANDLEDNING 54 (246) 8.5 Adresspunkters anslutning till vägnätet Figur 74 Varje adresspunkt ska kunna projiceras ortogonalt och med fri passage på någon del av vägnätet med ett avstånd av max 5 meter. Adresspunkterna 1, 3, 5 och 7 ska ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att avståndet ut till gångbanan är större än 5 meter. Adresspunkterna 2, 4 och 8 ska inte ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att avståndet ut till gångbanan är mindre än 5 meter. Adresspunkten 6 ska ha en referenslinje från den genomgående gångbanan och fram till dörren (adresspunkten) därför att ett staket hindrar den fria passagen rakt ut till gångbanan och det blir en omväg längre än 5 meter.

55 HANDLEDNING 55 (246) 8.6 Topologi för gång- och cykelvägnätet Se utbildningsmaterial Block4 Utbildning om gång-, cykel- och mopedvägnät på avsnittet om Hur ska gång-, cykel- och bilnät samexistera? följt av ett avsnitt om Exempel på generalisering. Där finns en serie bilder om topologi och exempel på hur man ska koppla samman bilnät med gång- och cykelnät. Om inte bilnät, gångnät och cykelnät är konnekterat kan ruttplanering bli mycket konstig för cyklister och fotgängare som då kan luras till flera kilometers omväg för att komma till andra sidan av gatan. För att möjliggöra ruttplanering för cyklister och fotgängare måste man alltså vara noga med att knyta samman bilnät med gång- och cykelnät där så är lämpligt. Det ska alltid finnas en nod då referenslinjer för gång-, cykel- och bilnät korsar varandra i plan så att cyklister och fotgängare har en förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av ett eller flera fordonsslag eller trafikanter får lämpligt valda företeelser hindra färden. Det är viktigt att koppla gång- och cykelnätet till bilnätet i de punkter där man kan välja att fortsätta färden på bilnätet trots att GCM-vägen egentligen inte ansluter till bilnätet utan fortsätter parallellt. Ruttning för cyklister och fotgängare blir annars orimlig. Tänk på att cykelnätet ska vara navigerbart i kombination med bilnätet. Ja, kan sluta i ändnod men bör anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätt mot NV Inga noder vid vägkant men nod där bilnät och cykelnät skär varandra så att cyklisten kan fortsätta färden på gatan Här ska cykelnätet anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätta på gatan Här ska cykelnätet anslutas till bilnätet så att cykelfärden kan fortsätta på gatan mot SV eller SO Figur 75 Exempel på hur cykelnätet ska kopplas till bilnätet Vid digitaliseringen av gång- och cykelnätet tvingas man ibland ta med vissa bilvägar som annars inte är tvingande för bilnätet men blir det för att få ett navigerbart gång- respektive cykelvägnät. Det är i de flesta fall små enskilda vägar och parkeringar. T.ex. kan en bilparkering som ännu inte registrerats i bilnätet bli nödvändig för att man ska kunna ta sig från den anslutande GCM-vägen och ut till gatan. En navigator kan

56 HANDLEDNING 56 (246) bara följa vägar som har referenslinjer registrerade samt göra vägval i noder men ser inte förbindelser som finns i verkligheten och där den digitala motsvarigheten saknas i databasen. Gångalternativt cykelbana Befintligt bilnät Bilnät som binder samman Vägar inne på parkeringar ingår i bilnätet och måste finnas för att gångoch cykelnätet ska hänga ihop med övrigt nät. Figur 76 Exempel på hur gångnät, cykelnät och bilnät ska kopplas ihop via parkeringsytor 8.7 Kvalitetskrav för gång- och cykelnät Cykelnät är numera ett obligatoriskt nät på samma sätt som bilnätet. Det är tills vidare frivilligt för t.ex. en kommun att registrera gångnätet men om man levererar gångnät gäller de i dataproduktspecifikationen för vägnät angivna kvalitetskraven inom leveransområdet. Vid leverans av gångnät ska i första hand fullständighet för det friliggande gångnätet eftersträvas så att det för fotgängare resulterar i ett användbart nät vid navigering och ruttplanering. Målet är att även gångnätet blir obligatoriskt i framtiden. Leverans av själva gångnätet (referenslänkar och noder) skall ske på XML-format från tekniskt system. Nätet ska vara komplett så att det går att lägga in i NVDB utan ytterligare bearbetning. Anpassning av befintliga nät kan bli nödvändigt i och med att näten är tätare och har kortare länkar än bilnätet. Detta kan kräva att man först justerar befintligt bil- och cykelnät så att linjer inte korsar varandra oavsiktligt eller att noder kommer för nära varandra då näten ansluter till varandra. Den relativa noggrannheten mellan de olika näten måste alltså kontrolleras. Även företeelser ska helst levereras på XML-format men kan levereras som underlag men då helst i form av shapefiler. Uppgifter som gäller för hela leveransen kan noteras i en följesedel, t.ex. väghållaruppgifter.

57 HANDLEDNING 57 (246) Det är frivilligt för en kommun att avtala att leverera gångnätet till NVDB. Cykelnät skall levereras till NVDB. Noggrannheten för geometrilinjen måste vara så hög att inte de olika nätens geometrilinjer som löper utmed t.ex. en gata vinglar fram och tillbaka över varandra. De olika nätens geometrilinjer ska ligga på rätt sida i förhållande till varandra. Rimlig proportion för avståndet mellan bilnät, cykelfält och trottoar relaterat till vägbredd. Minsta avstånd mellan noder är 2 meter, i undantagsfall kan avstånd ner till 1.5 meter accepteras. Kontinuitetsregeln: Gång-och cykelnät som tillfälligt gör uppehåll i en korsning eller förbi t.ex. en busshållplats eller utfart ska ändå ha en referenslinje som är kontinuerlig genom korsningen eller förbi hållplatsen/utfarten. Företeelser på gång och cykelnät följer de krav som anges i dataproduktspecifikationerna för Q- klass Bymiljöväg En variant av vägtyp som kallas bymiljöväg har börjat förekomma. Se exempel: Tills vidare ska vi inte registrera någon form av GC-väg där det är bymiljöväg. Eftersom man får köra bil på sidorna av vägen är det inte en GC-väg, cykelbana eller cykelfält enligt den definition som vi använt hittills. Att komplettera med ett nytt värde i cykelvägtyp får vänta tills vi ser hur frekvent det blir med bymiljöväg. Med andra ord betraktar vi bymiljöväg som vanlig bilväg.

58 HANDLEDNING 58 (246) 9 Redigera vägnät Referenslänkar skall ha en riktning men det finns inget krav att referenslänkar ska registreras i någon viss riktning. Det underlättar dock för oss människor då vi registrerar företeelser om följden av referenslänkar inte har riktningar som en går åt ena hållet och nästa åt andra. Det är också praktiskt om referenslänkar läggs i vägnumrets resp. gatunamnets riktning om sådant finns. Förändra ett vägnät Exempel Se utbildningsmaterial Block 2 Utbildning om vägnät som finns på avsnittet om Rätta. Där finns en serie bilder om rätta/förändra samt hur man gör om en 4-vägskorsning till cirkulationsplats. 9.1 Samråd mellan väghållare vid förändringar där näten möts Samråd mellan väghållare skall alltid ske då en väghållares förändring av vägnätet påverkar en annan väghållares vägnät, t.ex. att noden i anslutningen mellan näten påverkas eller att en företeelses utbredning går över en kommungräns. Samrådet ska i dessa fall styrkas i leveranssedel vid leverans av data till NVDB. 9.2 Hantering av historik för vägnät Historiken gör det möjligt att betrakta vägnätet vid valfri tidpunkt och vilka företeelser som gällde vid den tidpunkten. Historiken används bl.a. till att studera: trender för trafikutveckling, olycksfrekvens före och efter en förändring av vägnät, trafikregler eller förändring över tiden inom ett område, mängden (förekomst) av vägnät och företeelser vid olika tidpunkter. Historik i NVDB skapas genom att alla data i NVDB har sin egen tidsdimension. Från-datum är det datum från vilket den vägsträcka som referenslänkdelen representerar, öppnas för trafik. Med från-datum avses från-och-med-datum. För referenslänkdelar som tas ur trafik anges ett till-datum. Detta benämns att referenslänkdelen avslutas. När alla referenslänkdelar på referenslänken är avslutade anses referenslänken som avslutad. För alla referenslänksdelar som registreras anges ett från-datum och ett till-datum. Mellan dessa datum är referenslänkdelen giltig, med andra ord - öppen för trafik. Historiskt data finns i databasen och har gällt tidigare men gäller inte längre. I databasen ligger uppgifterna kvar men har fått ett avslutsdatum som passerats men visas om man byter till ett tidigare betraktelsedatum. Vägnätsdelarnas olika giltighetstider medför att datauttag visar hur vägnätet såg ut vid valfritt betraktelsedatum. Samma mekanism används då man vill lägga in uppgifter om vägnät eller företeelser som ännu inte öppnats för trafik, d.v.s. startdatum har ännu inte nåtts. Företeelsers giltighet i tiden förklaras i kapitel Från-datum då datumet inte är känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari eller 1 juli för det halvår som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari eller 1 juli för ett lämpligt halvår inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens från-datum får dock aldrig vara äldre än från-datum för det vägnät den tillhör. Hur skapas historik för vägnät? Tips för uppdatering efter en ombyggnad Då en ombyggnad av vägnätet skett:

59 HANDLEDNING 59 (246) Skapa och anslut nya referenslänkar som motsvarar nytt vägnät och som skapades i och med ombyggnaden. Avsluta befintligt vägnät som inte längre skall gälla. Använd det datum då ombyggnaden skedde som från- resp. tilldatum och inte det datum då registreringen sker. Tänk på att det inte bara är geometri utan även topologi som ska hänga ihop. Då kan man se hur det såg ut före och efter förändring. Undvik att dra i befintliga referenslänkar och noder för att få ihop det. Risken är stor att historiken blir förstörd om man gör det. Ha koll på historiken! Den som uppdaterar vägnät bör börja med att kontrollera vägnätet både bakåt och framåt i tiden på den plats man avser att göra rättningar, förändringar eller tillägg av nya objekt. (Förhoppningsvis finns det stöd i det verktyg man använder att Visa historiskt vägnät. På så vis får man en helhetsbild av vad som skett i tiden, och kan lättare inse felaktigheter som annars lätt skulle kunna uppstå.) Det är viktigt att alla företeelsetyper finns tillgängliga vid vägnätsförändringar. Anledningen är att oftast ska företeelser kompletteras som en följd av förändringar i vägnätet. 9.3 Kvalitet för vägnät Följande kvalitetsparametrar förekommer: Aktualitet Det får inte ta för lång tid från att en väg eller egenskap på vägen föds tills den finns i NVDB. För mer information om Aktualitet se respektive DPS och inom Trafikverket TDOK 2015:0067 Förvaltningsdata_väg_järnväg_Leveranstidskrav Logisk konsistens för topologin Anger hur väl den lagrade topologin överensstämmer med databasens specifikation. Tematisk noggrannhet Anger graden av felaktiga värden i databasen i förhållande till verkligheten. Lägesnoggrannhet Anger referenslinjens läge enligt databasen i förhållande till verkligheten. Fullständighet Anger graden av brist eller övertalighet av vägar, företeelser eller attribut i databasen i förhållande till verkligheten. (Ska inte förväxlas med heltäckande.) Logisk konsistens domän Anger om det finns otillåtna värden. Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav Olika delar av vägnätet har olika stor betydelse i samhällets vägnät. Därför är det rimligt att ha olika höga kvalitetskrav på olika delar av vägnätet. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet har detta delats in i fyra kvalitetskravklasser (Q- klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass som i sin tur bygger på vägens funktionella vägklass. Gång- och cykelnätet har dock inga funktionella vägklasser att referera till. Allt gång- och cykelnät tillhör kvalitetskravklass 3.

60 HANDLEDNING 60 (246) 10 Kompetenskrav för inmätning Statliga leverantörer av vägdata skall ha en namngiven ansvarig mätningsingenjör som uppfyller något av följande grundkrav: Av Trafikverket utfärdat intyg för att utföra Mätningstekniska arbeten i Trafikverket med lägst Behörighetstyp II. Av Vägverket utfärdat BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Vägverkets tillsynsområde med lägst Behörighetsklass B Av Banverket utfärdat BEHÖRIGHETSINTYG för Mätning och kartläggning inom Banverkets tillsynsområde med lägst Behörighetsklass B. För övriga leverantörer av vägdata gäller kompetenskrav motsvarande de som Lantmäteriet utfärdat. Länkar till Lantmäteriet gällande Grundläggande mätningsteknisk färdighet : Länk till Trafikverkets information gällande Behörighet för mätningstekniska arbeten i Trafikverket : Inmätning av vägnät Detta kapitel vänder sig till leverantörer av väggeometrier och innehåller råd i form av exempel på geometrilinjens placering för olika typer av vägar. Syftet är att det ska vara ett stöd vid inmätning av väggeometrier. Väggeometrierna utgör sedan grunden för det generaliserade referensvägnätet som lagras i NVDB. Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för generaliseringsarbetet. Övriga krav på inmätning beskrivs i DPS Vägnät och krav på leverans i kapitel 21 Leveranskrav Krav på noggrannhet för referenslinjer i dataleveranser Grundkrav Grundkravet för referenslinjer i leveranser till NVDB är att konfidensintervall ± 4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt. (Detta innebär att för 68 % av värdena är lägesnoggrannheten bättre än ± 2 m.) Gäller högre krav än grundkrav skall dessa specificeras på motsvarande sätt. Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät: Fältdatafångst Vid fältdatafångst av väggeometri för statligt vägnät gäller att konfidensintervall ± 2 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt. Projekteringsdata För dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling för investeringsobjekt gäller att konfidensintervall ± 0,4 m för noggrannhet i plan och höjd vid 95 % risknivå (2-nivå) skall vara uppfyllt.

61 HANDLEDNING 61 (246) Kraven på lägesnoggrannhet för referenslinjer medger att parallella referenslinjer kan komma att ligga mycket nära varandra och i vissa lägen även överlappa eller korsa varandra. För att förhindra detta finns en regel att parallella referenslinjer som avbildar bilvägnät aldrig får ligga närmare varandra än 3 meter. Kravet gäller inte sträckor där referenslinjerna är på väg att mötas i en nod eller planskild korsning. Då bilnät går parallellt med cykel- och gångnät kan avstånden vara mindre än mellan två parallella referenslinjer i bilnätet. Där cykelfält förekommer samsas bilnät och cykelnät på samma körbana. Linjerna kan där komma mycket nära varandra och det är då väsentligt att de inte korsar varandra och att de ligger på rätt sida i förhållande till varandra. Detsamma gäller då skilda gång-och cykelbanor löper utmed varandra. Om de olika näten korsar varandra p.g.a. dålig geometri skapas automatiskt noder därför att de betraktas som plankorsningar. Referenslinjens form Samtliga levererade referenslinjer skall uppfylla krav på referenslinjens form enligt kapitlet om Referenslinjens form i gällande version av dokumentet DPS Vägnät. Dokumentet finns tillgängligt via Dataproduktspecifikationer i Geometrilinjens placering med exempel Typ av väg Referenslinjens placering Vanlig väg och gata Körbanemitt Mötesfri flerfältsväg av typen 1+2 Yttre körfältets mittlinje. En linje per riktning. Se Figur 77 Mötesfri flerfältsväg av typen 2+2 Flerfältsväg, t ex 4-fältsväg Motorväg, motortrafikled Körbanemitt, en linje per riktning. Körbanemitt. Om mötesfri väg en linje för varje riktning Körbanemitt i varje riktning. Se Figur 79. Linjen sammanfaller inte alltid med målad körfältslinje. Av- och påfarter till motorväg Ramperna redovisas med vägbanemitt. Se Figur 80 Den parallella delen av påfarten redovisas med körfältsmitt. Se Figur 81. I varje ände binds av- och påfarten ihop med primär- och sekundärvägens linjer. Se Figur 82. Cirkulationsplats Körbanemitt för varje ben och för cirkulationen. Se Figur 83. Kanalisationer Samtliga körbanor som omgärdar refugen skall redovisas som separata mätlinjer. Se Figur 83. Cykelbana Cykelbanans mittlinje. Se Figur 84 Cykelfält Körfältets (cykelfältets) mittlinje. Se Figur 84 Färjeled (bilfärjor resp. färjor som tar med cyklar eller endast fotgängare) Linje som färjan huvudsakligen följer. Om internationell färja ska linjen sluta vid territorialgränsen.

62 HANDLEDNING 62 (246) Figur 77: Referenslinjen placeras i de yttre körfälten på 2+1-väg Figur 78: Trafikplats på motorväg, med hänvisning till detaljer enligt figurer nedan

63 HANDLEDNING 63 (246) Geometrilinjens placering Geometrilinjens placering Figur 79: Exempel 2. Geometrilinjens placering på Motorväg. Figur 80: Exempel 3. Av- och påfartens ramp. (2b=vägbanans bredd) Figur 81: Exempel 4. Parallell del av på- och avfart. (2c=på- eller avfartens körfältsbredd)

64 HANDLEDNING 64 (246) Figur 82: Exempel 5. Anslutning mellan av- och påfart samt motorväg. Figur 83: Cirkulationsplats med refuger där tre av refugerna är minst 10m i basen och minst 25 m långa men en refug är kortare än 25 m.

65 HANDLEDNING 65 (246) Cykelbana Cykelfält Figur 84: Geometrilinjens placering på cykelbana och cykelfält. 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet Detta kapitel vänder sig till de som mäter in läget för företeelser som ska levereras till NVDB. De uppgifter som ska bifogas till företeelsens läge framgår av respektive företeelses dataproduktspecifikation och av de insamlingsregler som finns i följande kapitel i detta dokument Krav för fastställande av lägen (koordinater) Generella regler för fastställande av lägen (koordinater). Fastställande av läge/start/slut För att fastställa start/slut/läge (koordinater) kan två principer tillämpas - en av dessa måste väljas. Inmätning av företeelsers absolutlägen Läge absolutläge företeelsens läge fastställs som absolutläge. Absolutläget skall alltid utgöra företeelsens verkliga läge.

66 HANDLEDNING 66 (246) Inmätningspunkt (ex. GNSS- Antenn) Mätriktnin Punktföreteelse Figur 85: Inmätning absolutläge för punktföreteelse 1 1 Inmätning av absolutläget är i Figur 85 exemplifierat med användande av GNSS-teknik givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas.

67 HANDLEDNING 67 (246) Sträckföreteelse slut Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) g in tn ä trik M Mätriktnin Sträckföreteelse start Figur 86: Inmätning absolut start- och slutläge för sträckföreteelse 2 Inmätning av företeelsers läge som fotpunkter Läge fotpunkt företeelsens läge fastställs som en fotpunkt på den tänkta ortogonala projektionslinjen mellan företeelsen och referenslänkens referenslinje. Ett syfte med möjligheten att ange en företeelses läge som fotpunkt är att effektivisera datainsamling med enklare (ex. GNSS-antenn monterad på fordonet) fordonsburna system. 2 Inmätning av absolutläget för start och slut av sträckföreteelser i Figur 86 exemplifierat med användande av GNSS-teknik givetvis kan andra metoder såsom totalstation, laserskanning mm också användas. OBSERVERA för att möjliggöra vägnätsanknytning av en sträckföreteelse behöver ej företeelsens geometriska form mätas in. Finns krav på att en företeelses geometriska form skall mätas in så skall detta specificeras för den aktuella företeelsetypen.

68 HANDLEDNING 68 (246) Inmätningspunkt (ex. GNSS-Antenn) Mätriktnin Punktföreteelse Figur 87: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med personburet GNSS-system Inmätningspunkt (ex. GNSS -antenn) Mätriktnin Punktföreteelse Figur 88: Inmätning fotpunkt för punktföreteelse med fordonsburet GNSS-system

69 HANDLEDNING 69 (246) Sträckföreteelse - slut Inmätningspunkt (ex. GNSS-antenn) Mätriktnin Sträckföreteelse - start Figur 89: Inmätning fotpunkter för start- och slutläge för sträckföreteelse med fordonsburet GNSSsystem

70 HANDLEDNING 70 (246) Krav för lägesnoggrannhet för företeelser Nedan beskrivna krav för lägesnoggrannhet gäller generellt. I de fall det finns specifika krav på lägesnoggrannhet för en företeelsetyp är det specificerat för respektive företeelsetyp i kapitel 20. Grund krav för noggrannheten för företeelser Alla krav för noggrannhet är angivna vid 95 % risknivå (konfidensnivå) dvs. 2-nivå. Medelfel i mätningstekniska sammanhang anges oftast vid 1-nivå (dvs. 68 % risknivå). Detta innebär att alla noggrannhetskrav angivna i NVDB måste halveras vid användning av begreppet medelfel. Detta betyder att för varje enskilt lägesmätetal skall med 95 % sannolikhet det konventionellt sanna mätetalet finnas inom konfidensintervallet. Nivån på kvalitetskraven i varje kvalitetskravklass återfinns i dess dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp. Exempel på högre kravspecificering för statligt vägnät: Projekteringsdata Dataleveranser i samband med leverans av underlag från bygghandling. Alla angivna lägen i dataleveransen skall ges som absolutläge. Noggrannhetskrav absolutläge Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 0.4 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Fältdatafångst Vid fältdatafångst kan val göras om angivna lägen ges som absolutläge eller fotpunkt. Den valda lösningen förutsätts gälla för hela leveransen. Noggrannhetskrav absolutläge Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 2 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Noggrannhetskrav fotpunkt Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 4 m vid 95 % risknivå (2-nivå). Skrivbordsinventering Med Skrivbordsinventering avses Datafångst ur analoga register eller lokala databaser med ej vägnätsanknutet data. Noggrannhetskrav fotpunkt Konfidensintervall för noggrannhet i plan och höjd skall vara bättre än 20 m vid 95 % risknivå (2-nivå).

71 HANDLEDNING 71 (246) 13 Regler för utbredningar 13.1 Olika typer av utbredningar En företeelses läge anges genom dess utbredning. Några attribut definierar hur förekomster av en viss företeelsetyp skall vägnätsanknytas. I NVDB finns olika typer av utbredningar vilka beskrivs nedan. För varje företeelsetyp är det bestämt vilken eller vilka typer av utbredningar som den kan ha. De flesta företeelsetyperna har utbredningar av typen sträckutbredning. För en mer tekniskt detaljerad beskrivning av de olika utbredningstyperna hänvisas till dokumentet NVDB översiktlig informationsmodell Typ av utbredning Sträckutbredning Nodutbredning Punktutbredning Svängutbredning Vägutbredning med värd Förklaring Utbredningen är knuten till en eller flera sträckor på en eller flera referenslänkar, se exempel i Figur 90 Utbredningen är knuten till en eller flera noder (används t.ex. för företeelsetyperna Vändmöjlighet, Farthinder och GCM-passage) se exempel i Figur 91 Utbredningen är knuten till en eller flera punkter på en eller flera referenslänkar. (används t.ex. för företeelsetyperna; Höjdhinder upp till 4,5 meter, Väghinder, Farthinder, GCM-passage och Vändmöjlighet) se exempel i Figur 92 Utbredningen är knuten till en nod och beskriver en möjlig sväng från en länk till en annan länk via en nod. (Används enbart för företeelsetyperna Förbjuden sväng och Svängmöjlighet) se exempel i Figur 93 Detta är en variant av sträckutbredning där länkroll och värdväg/gästväg kan anges. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer

72 HANDLEDNING 72 (246) Sträckutbredning Nod A Företeelse: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attr.värde: Belagd Nod B Figur 90 Sträckutbredning För att beskriva att vägen mellan nod A och nod B är belagd, används företeelsetypen Slitlager. För företeelsetypens attribut Slitlagertyp anges attributvärdet belagd. Företeelsens läge anges med en sträckutbredning som är knuten till sträckan från nod A till nod B. Nodutbredning Företeelse: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass = 2 Attribut: Typ av vändmöjlighet = vändplan Nod A Nod B Figur 91 Nodutbredning För att visa att det finns en vändplan i slutet av vägen samt beskriva vändplanen, används företeelsetypen Vändmöjlighet. Företeelsens utbredning knyts till noden i vägens slut (nod B). Företeelsen beskrivs med sina attribut: Vändmöjlighetsklass är 2 (lastbilar med förkortat släp eller kortare fordon kan vända). Typ av vändmöjlighet är vändplan. Punktutbredning Företeelse: Väghinder Punkt 10 meter från nod A mot nod B Nod A Nod B Figur 92 Punktutbredning För att visa att det finns en vägbom på länken mellan nod A och nod B, används företeelsetypen Väghinder. Företeelsens läge anges med en punktutbredning som anger avståndet till vägbommen från nod A mot nod B. Alternativt hade läget kunnat anges med koordinater.

73 HANDLEDNING 73 (246) Svängutbredning Företeelse: Svängmöjlighet Attribut: Svängmöjlighetsklass = 1 Utbredning: Från länk 1 till länk 2 via nod A Nod A Länk 1 Länk 2 Figur 93 Svängutbredning För att beskriva vilken typ av fordon som kan svänga från länk 1 till länk 2, används företeelsetypen Svängmöjlighet. För företeelsens attribut Svängmöjlighetsklass anges attributvärdet 1 (lastbil med släp och kortare fordon kan svänga). Företeelsens läge anges med en svängutbredning som pekar ut från-länk och till-länk samt noden där dessa länkar möts. Vägutbredning med värd Vägutbredning med värd är en speciell typ av sträckutbredning där det finns ett antal attribut kopplade till själva utbredningen. Förutom riktning ska man även ange ordningsnummer för respektive sträcka inom företeelsen, länkroll som anger länkens roll på vägen eller gatan samt värdväg/gästväg som pekar ut en av företeelserna som överordnad de andra då det finns flera samtidigt på samma sträcka. Utbredningstypen används för företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer Länkroll I samband med att företeelsetypen Vägnummer och Gatunamn registreras skall länkroll anges. Länkroll beskriver ett vägavsnitts roll som del av en vägutbredning. En väg med ett visst vägnummer kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor på esplanader och motorvägar eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Anledningen är bl.a. att det skall vara möjligt att beräkna längden på en väg med skilda körbanor utan att dubbelräkna de s.k. syskonlänkarna och möjlighet att exkludera grenarna (ramperna). Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Vidare måste varje utbredning täcka en hel länk och de skall ha en viss ordningsföljd. gren normal vägens startpunkt syskon bak syskon fram vägens bakriktning vägens framriktning normal gren vägens slutpunkt Figur 94 Exempel på användning av länkroll.

74 HANDLEDNING 74 (246) Syskonlänk fram, syskonlänk bak Syskonlänkar används när en väg har skilda körbanor vilka representeras av två skilda referenslinjer. Detta gäller t.ex. för motorvägar och vissa gator i tätorter. Körbanorna separeras genom att länkens länkroll anges. En serie länkar som utgör skilda körbanor på samma väg blir syskonlänkar till varandra. För varje länk som blir syskonlänk fram finns det en eller flera länkar som är syskonlänk bak. A B Väg 70 Figur 95 Syskonlänkar På de båda vägarna mellan A och B finns två utbredningar av Vägnummer 70. För dessa utbredningar finns angivet att de är syskonlänkar till varandra. Genom att länkroll anges blir det möjligt att räkna ut längden på en väg med ett visst Vägnummer eller Gatunamn utan att behöva dubbelräkna de sträckor där vägen har skilda körbanor. Körbanan i sig kan ha dubbelriktad trafik Gren Förbindelsevägar har samma Vägnummer och ibland samma Gatunamn som en av de vägar som de är knutna till. Om detta är fallet och förbindelsevägen inte ingår i den genomgående vägens länkföljd, kallas den för gren. Väg 66 Gren Genomgående väg Väg 55 Väg 55 Väg 66 Figur 96 Grenar i trafikplats Alla vägar i trafikplatsen vars syfte är att leda trafik mellan genomgående vägar är av typen gren. Enligt Trafikverkets regelverk för vägnumrering kommer alla grenar att få vägnummer 55. En gren som löper mellan två huvudvägar erhåller alltid samma vägnummer som den av huvudvägarna som har det lägsta vägnumret.

75 HANDLEDNING 75 (246) Ordningsnummer Länkföljden inom en företeelse med vägutbredning skall ha en viss ordningsföljd och utbredning för varje ordningsnummer måste täcka en hel länk. Figur 97 Exemplet visar länkroll och siffrorna visar utbredningsordning Värdväg/Gästväg I samband med att företeelsetyperna Gatunamn och Vägnummer registreras skall även värdväg och eventuell gästväg registreras. För Vägnummer gäller följande: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka eftersom ett vägnummers utbredning inte får vara bruten. Vissa vägsträckor kopplas därför till flera vägnummer, och vägarna sägs då ha en gemensam sträckning. En av vägarna, vanligen den med det lägsta vägnumret, kallas för värdväg och det finns alltid en vägsträcka som kopplats till värdvägsnumret. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Samma princip gäller för Gatunamn. Det finns dock ingen regel som anger vilket namn som skall vara värdväg respektive gästväg. Exempel: Rv55 Rv75 A Rv55 Rv55 Rv75 B Rv75 Figur 98 Värdväg/gästväg På sträckan A till B är riksväg 55 värdväg till riksväg 75. Likaså är riksväg 75 gästväg till riksväg 55 på samma sträcka.

76 HANDLEDNING 76 (246) Exempel som visar utbredningar av typen Vägutbredning med värd 1. Korsande huvudvägar i trafikplats Figur 99 Exempel på Vägutbredning med värd i trafikplats 55 Enköping L D E20 Örebro E G A B E20 55 C H I F K E20 Stockholm (55) Norrköping J Figuren visar trafikplatsen S:t Eskils Källa i Strängnäs där Riksväg 55 möter Europaväg 20. De ingående länkarnas länkroller är följande: Länkarna F och C är syskonlänkar i framriktningen B, K och J är syskonlänkar i bakriktningen för Rv. 55 Länkarna G, I och J är syskonlänkar i framriktningen och F, E och D är syskonlänkar i bakriktningen för E 20 Länkarna A och H är grenar. De har vägnummer 20 men ingår inte i den genomgående vägens länkföljd Länken L är normal länk då den har trafik i båda färdriktningarna på samma vägbana och inte är en gren 2. Gren i trevägskorsning C B E F A Figur 100 Exempel på gren i trevägskorsning Länken AB är att betrakta som en gren till länken AC eftersom AC har dubbelriktad trafik. Länken DF är däremot ingen gren eftersom DE har enkelriktad trafik D

77 RV normal GV gren RV syskon bak RV normal HANDLEDNING 77 (246) 3. Gren vid rastplats S T C B D A R U Figur 101 Exempel på gren vid rastplats Figuren visar ett avsnitt av en motorväg med rastplatser. Alla vägsträckor i figuren utgör delar av en väg med samma vägnummer. Länkarna A B och C D som utgör rastplatser är grenar. Sträckan R S är syskonlänk bak och sträckan T U är syskonlänk fram. 4. Länkroller för Gatunamn RV = Röda vägen GV = Gröna vägen GV Syskon Fram GV Syskon Fram GV gren RV syskon fram GV Syskon bak GV Syskon bak Figur 102 Exempel för Länkroll i cirkulationsplats Figuren visar länkroller för företeelserna Röda vägen och Gröna vägen där dessa korsar varandra i en cirkulationsplats.

78 HANDLEDNING 78 (246) 13.2 Riktning för utbredningen Riktning anges då man vill ange att företeelsen ska uttrycka i vilken riktning i förhållande till referenslänkens rikting som föremål rör sig eller riktar sig. Riktning för sträck- och vägutbredningar En företeelse kan vara giltig för trafik i enbart en viss färdriktning. Detta gäller t.ex. företeelsetypen Förbjuden färdriktning. Den förbjudna färdriktningen anges genom att företeelsens utbredning får en riktning - den riktning för vilken företeelsen är giltig, alltså i detta fall den förbjudna färdriktningen. En företeelse kan också ha olika attributvärden beroende på trafikens riktning. Detta gäller t.ex. hastighetsrestriktioner. När hastighetsbegränsningen växlas ner från 90 till 70 och sen till 50 sker detta inte på exakt samma vägavsnitt som motsvarande uppväxling görs i den andra färdriktningen. Utbredningarna för företeelsetypen Hastighetsgräns måste därför ha en given riktning. Riktning för utbredningar lagras i databasen alltid i förhållande till länkens riktning (med, mot eller med och mot ). 70 km/tim 50 km/tim 90 km/tim 90 km/tim 50 km/tim Riktning: med och mot 70 km/tim Rikting mot 90 km/tim Riktning med 90 km/tim Riktning: med och mot Referenslänkens riktning Figur 103 På vägavsnittet finns olika hastigheter beroende på körriktning. För de företeelser som registrerats anges för utbredningen om den har riktning med, mot eller med och mot. Riktningen anges i förhållande till referenslänkens riktning. Riktning för svängutbredningar Svängutbredningar kan vara riktningsuppdelade. I korsningen i Figur 93 kan en utbredning gälla för svängen länk1-noda-länk2 och en annan utbredning för svängen länk2-noda-länk Sidoläge för utbredning Utbredningar kan vara sidouppdelade. D.v.s. företeelsen kan t.ex. ha sitt läge eller giltighet bara på ena sidan om vägen. De värden på sidoläge som kan anges är Höger, Vänster, Höger och vänster, Mitt samt Korsande. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Normalt används värdena Höger, Vänster och Mitt. Sidoläge anges för föremål som finns på en viss plats i förhållande till referenslänkens riktning. Företeelsetyperna Gågata och Gångfartsområde har utbredningar med sidoläge eftersom dessa föreskrifter kan gälla viss sida av en vägsträcka Samtidiga utbredningar för företeelser av samma typ Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp som t.ex. Övrigt vägnamn faktiskt kan förekomma flera gånger på samma vägavsnitt samtidigt. En väg kan ha flera namn och en cirkulationsplats kan ha flera gatunamn. Då samtidighet inte är tillåten får inte företeelser av samma typ överlappa varandra och vara samtidigt gällande.

79 HANDLEDNING 79 (246) Om utbredningen för en företeelsetyp är riktningsuppdelad och/eller sidouppdelad gäller samtidigheten per riktning och sida. För nod- och punktutbredning avser samtidighet att två utbredningar för företeelser av samma typ har identiska lägen Enbart en utbredningstyp per företeelse Vissa företeelsetyper kan ha antingen en punktutbredning eller en nodutbredning. T.ex. Vändmöjlighet kan förekomma i en punkt längs vägen eller i en nod vid vägens slut eller i korsning med annan väg. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod Utbredning för Färjeled Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS(dataproduktspecifikation för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färjeled, se även sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken: Generalisering Eftersom vägnätet i NVDB är generaliserat (d.v.s. det verkliga vägnätet är inte alltid fullständigt avbildat) finns det fall där företeelser inte kan registreras. Det kan t.ex. gälla lokala trafikföreskrifter för en korsning där verkliga förbindelser generaliserats bort i NVDB.

80 HANDLEDNING 80 (246) 14 Krav på vägnät och företeelser då nya vägavsnitt levereras Några hörnstenar för att bibehålla ett stabilt vägnät: Var uppmärksam på att skilja på Ta bort och Avsluta! Förändra bara när förändringar skett i verkligheten! Håll nätet konnekterat Skapa inga glapp! Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns! Parallella referenslinjer Då det finns parallella referenslinjer som går mycket nära varandra måste man noggrant se till så att inte linjerna korsar varandra. Parallella linjer är vanligt då trottoarer, cykelbanor och cykelfält går längs bilvägen. Inte heller vägbredden på respektive länk får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en cykelbana löper parallellt med en bilväg. Cykelfält ligger däremot inom bilnätets vägbredd men avgränsad med vägmarkering och en cykelbana kan ligga på en trottoar men är då markerad med avvikande färg eller beläggning. Krav på datum När ett objekt med ÖFT t ex , skall kopplas till ett redan inlagt (framtida?) vägnät med ÖFT t.ex Skall det förstnämnda få ÖFT D.v.s. dagen efter det framtida vägnätet. Detta p.g.a. begränsningar i tekniken. T.ex. en lokal trafikföreskrift (LTF) har ett datum då trafikregeln börjar gälla. Det är då av yttersta vikt att vägnätet är registrerat i NVDB och att leverantören av det nya vägnätet också levererat ÖFT-datum så att vägnätet är gällande när trafikregeln kopplas till vägen. Risken är annars stor att den nya företeelsen kopplas till ett vägnät som strax därefter avslutas och ersätts av ett nytt som då kommer att sakna den nya företeelsen. Då ÖFT-datum saknas för vägnät ska man om möjligt fråga leverantören men får man inget besked sätt alt för innevarande år. När ska höjdkoordinater finnas? Vid registrering av nytt vägnät bör både plan- och höjdkoordinater finnas. På statligt vägnät skall alltid höjd finnas med i leveransen. Brister i geometrin på icke statligt vägnät ska dock inte föranleda en fördröjning av registrering av en ny vägsträcka i NVDB. Förbindelsen, topologin, är viktigare än geometrin! Om något dataslag saknas i leveransen och det beror på att det inte ingår i dataleveransavtalet samtidigt som det enligt Dataproduktspecifikationen ska finnas på vägnätet blir det Trafikverkets uppgift att komplettera med de saknade uppgifterna. Grundkravet för höjd i kvalitetskravklass 1-3 är +-4 meter för 98% av referenslinjen, kraven är större vid fältdatafångst, relations- och bygghandlingsdata. Ibland finns höjd på det omgivande vägnätet och kanske även på den gamla korsningen som ska avslutas. Att interpolera värden från det omgivande vägnätet utan specifik metodik får anses som olämpligt. Det finns inte heller någon lämplig metod att välja vid registrering av referenslinjetillkomst Grundregler för att hålla ett vägnät med stabila referenser Skälen för att hålla ett stabilt vägnät: omgivande system och databaser är beroende av stabila referenser, om glapp uppstår i vägnätet medför det stora problem för navigeringssystem, om glapp och brister uppstår i företeelserna medför det problem och felaktigheter vid användning.

81 HANDLEDNING 81 (246) Nya objekt När nya objekt skapas i NVDB beror det i grunden på att verkligheten har förändrats: Ett nytt objekt har tillkommit och måste registreras även i NVDB. Ett nytt objekt kan vara en ny referenslänk, ny nod eller ny företeelse. När får man skapa en ny referenslänk? Ny referenslänk får endast skapas: när man upptäcker att en gammal väg saknas i NVDB. Observera: Även objekt som har funnits under lång tid, men som ej varit registrerade i NVDB (glömts bort), hanteras som nya objekt, när en ny vägsträcka har byggts, vid ombyggnad t.ex.: o Ny korsning o Ny cirkulationsplats o Enkel körbana byggs om till dubbla körbanor o Mittvajerräcke införs och resultatet blir 2+1-väg (Förstör inte historiken), vid korrigering av felaktig generalisering där de saknade delarna måste läggas in, i de båda fallen ovan där enkel körbana byggs om till två eller ett mitträcke sätts upp, kan det finnas fall där mittlinjen för den ena körbanan inte flyttas p.g.a. ombyggnaden. Då behöver inte ny referenslänk skapas men kom ihåg att det ska vara möjligt att välja betraktelsedatum både före och efter förändringen och kunna se hur det såg ut vid resp. tillfälle. Skall nya referenslinjer skapas kan man underlätta arbetet genom att koopiera och parallellförflytta mittlinjer från befintlig linje. Rättning När ett objekt i NVDB rättas görs det på grund av någon av följande orsaker: Det finns fel på objektet. Exempel: En företeelse har ett eller flera felaktiga attributvärden. Objektets värden ska förbättras. Exempel: Referenslinjens geometri kan förbättras. Typiskt för rättning är att det inte finns något före-och-efter: En rättning ger inte en bild av objektet före ett visst datum och en annan efter, d.v.s. det blir ingen historik av en rättningsoperation. Exempel: Om man rättar attributet bredd från 7 meter till 8 meter så kommer 7-metersvärdet att försvinna och endast det nya 8-metersvärdet gäller både framåt och bakåt i tiden. Man kan inte ens se spåren av det ursprungliga värdet efter en rättningsoperation. En rättningsoperation är på så sätt definitiv och kan inte återställas efter det att den genomförts (men det går naturligtvis att rätta ännu en gång). Rätta geometrin En referenslänk har en topologi, som innebär att det finns uppgifter om vilka noder den hänger samman med. Referenslänken har också en geometri som beskriver dess form. Varje referenslänk har en geometri som också bestämmer längden på referenslänken. Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras. Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken. För geometrin finns ingen historik! Om man rättar en referenslänk så kommer man inte att kunna se hur det såg ut innan rättningen.

82 HANDLEDNING 82 (246) Figur 104 Referenslinjen hade ursprungligen den streckade linjen. Efter rättningen kan man bara se den blå heldragna linjen. Befintliga företeelsers utbredning påverkas av geometriändringar och en rättning av geometrin måste därför ske med gott omdöme. Man måste vara medveten om att det kan finnas företeelser i andra databaser som påverkas då geometrin rättas. En vägnätsuppdatering ska alltid fullföljas med att företeelserna enligt avsnitt Övrig leveransinformation sida 201 nedan läggs in på de nya vägavsnitten. Förändring När verkligheten förändras ska också motsvarande objekt i NVDB förändras. Till skillnad från rättning så sparas vid en förändring bilden som den såg ut innan förändringen. En förändring skapar historik. Exempel på vägnätsförändring: en fyrvägskorsning byggs om till en cirkulationsplats, enkel körbana byggs om till dubbla körbanor, en ny väg byggs och ansluts till en befintlig. Exempel på förändring av en företeelse: först var vägen 7 meter bred, men efter breddökning vid en viss tidpunkt blev den 10 meter bred, Villavägen (gatunamn) utökades med en nybyggd del efter visst datum. I alla ovanstående exempel kan man se hur det var innan förändringen och hur det blev efter förändringen, genom att använda olika betraktelsedatum. Avslutning När objekt upphör att finnas eller gälla i verkligheten kan de avslutas även i NVDB. Åtgärden är i grunden en förändring och genomförs genom att sätta ett tilldatum på objektet. Genom att använda ett betraktelsedatum innan avslutningen kan man se objektet som det såg ut då. Vid ett betraktelsedatum efter avslutsdatum kan man inte se objektet. Avslutning skapar alltså historik. De objekt som kan avslutas i NVDB är: en del av en referenslänk, eller hela referenslänken, en företeelse, hela eller en del av dess utbredning. Egentligen är det referenslänksdelar som avslutas. När referenslänkens alla referenslänksdelar är avslutade avslutas referenslänken indirekt. När en ny företeelse av samma slag som en befintlig läggs in på samma sträcka ska den befintliga avslutas vid samma tidpunkt (detta görs automatiskt i Trafikverkets registreringsverktyg; beträffande externa verktyg måste operatören informera sig om hur det förhåller sig). Undantag: Beträffande samtidiga företeelser så ska inte den befintliga företeelsen avslutas automatiskt när man lägger in en ny på samma sträcka.

83 HANDLEDNING 83 (246) När man avslutar ett vägnät som har vägnummer måste även företeelsen Vägnummer avslutas. OBS att vägnummer är en sammanhängande företeelse. Observera att man vid geometrirättningar inte ska avsluta den gamla sträckningen och lägga en ny, mer korrekt, parallellt med den gamla. Detta är ett vanligt fel som till varje pris måste förhindras. Tänk så här: När man betraktar den korrigerade vägen vill man inte se den gamla, felaktiga, geometrin före ett visst datum! Genom operationen rättning istället för avslut kommer det att bli korrekt. Borttag Innebär att ett objekt inte längre kommer att finnas i NVDB. Det går inte ens att se objektet historiskt. Borttag måste därför tillämpas med yttersta restriktion. Vägnätsdelar får i princip inte tas bort, annat än mycket uppenbara felaktigheter, t.ex. om det är en järnväg och inte en väg. NVDB-expertis måste alltid konsulteras. I regel bör man istället avsluta vägnätsdelar. För företeelser gäller att de hellre bör avslutas än tas bort. Endast när det är helt uppenbart att företeelsen aldrig har funnits kan den tas bort. Borttag är i grunden en rättning och lämnar som sådan ingen historik efter sig. En referenslänk får alltså endast tas bort om det är uppenbart att den aldrig, under något skede, borde ha funnits. Exempel på sådan situation är ett vägavsnitt som av misstag finns i databasen men som aldrig existerat i verkligheten. De objekt som tekniskt sett kan tas bort i NVDB är: referenslänkar (endast hela), noder som inte har någon koppling till referenslänkar, företeelser Hur hanteras förbättringsprojekt? Vid förbättringsprojekt där vägens geometri ändras måttligt ska man inte bilda nya referenslänkar utan bara justera geometrin. Var går då gränsen för när vägens referenslinje har ändrats mer än måttligt? Några exempel när förbättringsprojektet har karaktären av ombyggnad och att man därför väljer att lägga ut nya referenslänkar: Ny väg är det när man tagit bort den befintliga byggda vägen. När en ny vägkropp har byggts. Ibland har vägen ändrats så mycket att man kan se lämningarna av den gamla vägen vid kurvrätningar. I dessa fall läggs hela nya sträckningen ut som nya referenslänkar. När vägförbättringen har en påtagligt trafiksäkerhetshöjande effekt (då det kan vara befogat att ha kvar den gamla referenslinjen historiskt) läggs nya sträckningen ut som nya referenslänkar. När förbättringen pendlar i korta intervall mellan kraftig förändring av vägsträckningen och måttlig förändring då väljer man att lägga ut hela nya sträckningen som nya referenslänkar. Om man på den förbättrade vägsträckan har en korsning som kraftigt byggts om så kan man avsluta den befintliga referenslänken i korsningen och lägga in de nya referenslänkar som behövs just där. Men på den övriga sträckningen kan man nöja sig med att rätta geometrin. Tänk på att det är ett nät i flera tidsversioner som hanteras Vid förändringar och rättningar av vägnätet uppstår ofta en situation där de gamla anslutningarna hänger lösa, d.v.s. saknar konnektering till den förändrade vägen. Detta måste då åtgärdas! Kontrollera därför noga att alla anslutningsvägar är med. Och omvänt: De vägar som inte längre är anslutna måste avslutas på en viss sträcka. Att korrigera en felaktig generalisering Undvik om möjligt att göra om generaliseringar om det inte är absolut nödvändigt, såvida de inte är följden av en ombyggnad. Många problem uppstår till följd av sådana operationer, problem som bl.a. har att göra med företeelsers kopplingar till vägen. Om man ändå måste korrigera ska man i första hand göra

84 HANDLEDNING 84 (246) det genom rättning. I de fall rättning medför väldigt stora problem kan man i stället välja förändring (skapa nytt och avsluta). Men man måste komma ihåg att komplettera med företeelser på de delar där man lägger in nya referenslänkar! 14.3 Grundläggande regler för företeelser Grundreglerna har tillkommit för att tillämpas vid vägnätsuppdatering. Reglerna ovan för Nya objekt Rättning Förändring Avslut Borttag... gäller även för företeelser. Vid förändring bildas historik (man kan se hur det såg ut före och efter förändringen) men vid rättning bildas inget före-och-efter. Det är inte lika känsligt att ta bort en företeelse som en referenslänkdel eftersom det inte finns andra objekt som hänger på en företeelse. Å andra sidan kan verkan av att ta bort bli stor av andra orsaker när man tar bort en företeelse. Om man t.ex. tar bort ett Vägnummer (inklusive alla dess tidsversioner) så försvinner ju en väsentlig information som är näst intill omöjlig att återskapa i sin historiska gestalt. Avsluta istället om det är det minsta osäkert vad som kan komma att ske. 15 Vägdatas struktur Utöver vägnätet består vägdata av ett antal företeelser. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp. En Företeelsetyp är en beskrivningsmall för en grupp företeelser med likartade egenskaper. En företeelse är en enskild förekomst av ett visst föremål eller händelse med en bestämd uppsättning egenskaper, så kallade attribut, som kan knytas till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k. företeelsetyp. Generisk är ett begrepp som används för att beskriva en allmän företeelse (en mall), d.v.s. ett gemensamt sätt att beskriva olika egenskaper. Attributtyper beskriver företeelsetypens egenskaper. Attributen är av viss attributtyp och de har värden som är av viss datatyp. Ett antal attribut definierar hur förekomster skall vägnätsanknytas. Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen som har attributet Bredd med värdet 9,3 som är av datatypen decimaltal med en decimal och har enheten meter.

85 HANDLEDNING 85 (246) 16 Regler för attribut 16.1 Obligatoriska Attribut För de flesta företeelsetyper finns ett s.k. obligatoriskt attribut. Det innebär att det är obligatoriskt att ange ett värde för attributet. Obligatoriska attribut finns för att det inte skall vara möjligt att registrera en företeelse med enbart dess utbredning. Även en beskrivning av företeelsen måste registreras. Det skulle t.ex. inte vara av intresse att registrera en utbredning av företeelsetypen Gatunamn utan att ange själva namnet. Därför är attributet Namn obligatoriskt för företeelsetypen Gatunamn. Alla attribut är dock inte obligatoriska. För t.ex. företeelsetypen Väghållare kan det vara av intresse att känna till väghållartypen även om inget värde registrerats för de övriga attributen: Väghållarnamn, Organisationsnummer och Förvaltningsform. Därför är de senare attributen inte obligatoriska. För vissa företeelsetyper kan det t.o.m. vara av intresse att känna till enbart utbredningen. För företeelsetypen Vändmöjlighet kan det t.ex. vara av intresse att känna till enbart utbredningen även om denna inte är beskriven med attributen Vändmöjlighetsklass eller Typ av vändmöjlighet För företeelsetyper vars data härleds är inga attribut obligatoriska eftersom data aldrig kommer att registreras manuellt Olika sorters attribut Grundformen för ett attribut är att det har en värdemängd och ur denna skall ett enda värde väljas vid registrering av en företeelse. Det finns dock även andra sorters attribut: Sammansatt attribut Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapa ett sammansatt attribut. Ett exempel är attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc. Samtidigt attribut Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. D.v.s. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Ett exempel på ett samtidigt attribut är Gäller fordon i företeelsetypen Förbud mot trafik som samtidigt gäller för värdemängden: lastbil, buss, traktor. Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt Värdet okänt, ej klassificerat och uppgift saknas För vissa attribut kan det vara viktigt att kunna ange värdet okänt. Anledningen är att det är skillnad på att registrera värdet okänt eller att låta bli att registrera något alls. I de fall okänt är registrerat vet användaren av data att någon har tagit ställning till värdet för attributet. Detta till skillnad mot om inget värde alls är registrerat. Då vet användaren inte om någon har tagit ställning eller inte. Värde "Okänt" får endast användas i de fall andra värden i värdeförrådet inte går att ta ställning till. Gäller såväl obligatoriska som icke-obligatoriska attribut. Ovanstående gäller också för värdena ej klassificerat och uppgift saknas Företeelsens giltighet i tiden För alla företeelsetyper anges från- och till-datum (utom Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst). Dessa två datum beskriver den enskilda företeelsens giltighetsperiod. D.v.s. när företeelsen börjar gälla respektive slutar gälla. Eller om man så vill när den föds och dör. En företeelse kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och utbredningar som är giltiga under tidsperioden! När en företeelse nyregistreras gäller den oftast tills vidare. D.v.s. det finns inget bestämt datum då den upphör att gälla. Till-datum är i dessa fall alltid , ett datum som alltså skall betraktas som tills vidare.

86 HANDLEDNING 86 (246) 16.5 Från-datum Med från-datum avses från-och-med-datum. Vilket datum som skall anges som Från-datum är beroende av företeelsetyp samt huruvida datumet är känt eller ej. I det följande redogörs för reglerna omkring detta. Datumet är känt och är inte äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör. I normalfallet skall Från-datum för företeelsen alltid vara det datum då den börjar gälla. Detta datum definieras för respektive företeelsetyp. Datumet är känt men det är äldre än Från-datum för det vägnät som den registrerade företeelsen tillhör Från-datum för företeelser får inte vara äldre än födelsedatum på det vägnät som företeelsen tillhör. Det skulle i så fall innebära att för datum före vägnätets födsel skulle det finnas företeelser som inte är knutna till något vägnät. För att undvika detta har alla företeelser i uppbyggnadsskedet fått eller ett senare datum som födelsedatum. Detta gäller dock inte vissa företeelser på det statliga vägnätet som hämtas från f.d. Vägverkets vägdatabank (VDB). Företeelser från och med finns för detta vägnät. Datumet är inte känt Om ett exakt datum inte är känt kan man ange datumet 1 januari eller 1 juli för det halvår som registreringen gjordes. Känner man till ett tidsintervall som företeelsens från-datum borde ligga inom, kan istället datumet 1 januari eller 1 juli för ett lämpligt halvår inom detta tidsintervall anges. Ett datum måste alltid anges. Företeelsens Från-datum får dock aldrig vara äldre än Från-datum för det vägnät den tillhör. Framtida datum Då vägnät och företeelser registreras innan de öppnas för trafik med ett Från-datum som ligger i framtiden, skapas ett framtida vägnät som är av stort värde för planeringsarbetet i många verksamheter Till-datum Det datum som anges skall vara den första dag då företeelsen inte längre är giltig. De företeelsetyper som ingår i NVDB är alla sådana att de bör upphöra att gälla när den väg de är knutna till tas ur trafik. Av den anledningen är det tillåtet att företeelser är giltiga även om det vägnät de är knutna till har upphört att gälla (har avslutats). Avsluta en viss utbredning för en företeelse som har flera utbredningar. Då en företeelse ska avslutas måste man vara medveten om att företeelsen kan ha utbredning på flera ställen och det är då inte säkert att den ska avslutas på alla dessa ställen. Utbredningar kan finnas utanför det utcheckade området! 16.7 Historik för vägdata I NVDB sparas historik för vägdata. Alla länkar, noder och företeelser med attribut och utbredningar sparas alltså även om de har tagits bort, ersatts av nya eller på annat sätt slutat att gälla. Därför måste man registrera när ett objekt slutat att gälla. I och med att historik skapas är det möjligt att välja ett valfritt betraktelsedatum för vägnät och företeelser. Genom att registrera företeelser och vägnät innan de tagits i bruk eller öppnats för trafik så skapas ett framtida vägnät med företeelser.

87 HANDLEDNING 87 (246) 17 Uppgifter om vägnätets och företeelsers tillkomst För alla företeelser skall tillkomsthistorik registreras, d.v.s. hur företeelsens data har fångats, samt ev. preparerats m.m. Detta görs genom att alla företeelser kopplas till en tillkomstföreteelse. En och samma tillkomstföreteelse kan vara kopplad till flera olika företeelser. D.v.s. flera företeelser kan ha samma tillkomsthistorik. Tillkomsthistorik beskrivs dels för företeelsens attribut, dels för dess utbredning. Se vidare i dataproduktspecifikation Företeelsetillkomst och avsnitt Företeelsetillkomst nedan Tillkomstföreteelsetyper Tillkomst av företeelsedata och geometridata beskrivs med företeelsetyper. I detta avsnitt redogörs för dessa. Se även dokumentet Översikt vägdata där hela kvalitetsmodellen för NVDB presenteras. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man vid avvikelsehantering skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. För företeelsetyperna Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst beskrivs tillkomsten med ett eller flera processteg (se vidare under respektive företeelsetyp). De processteg som bör anges är de som är mest kvalitetskritiska. Alltså då man utfört något moment som är av avgörande betydelse för kvalitén på data. Generellt kan processen för att skapa vägdata beskrivas enligt figuren nedan. Processteget 1 Fånga data är det mest kvalitetskritiska och skall alltid beskrivas. Även processtegen 3 och 4 kan vara kvalitetskritiska och kan därför behöva beskrivas. Beslut om datafångst 1 Fånga data 2 Lagra data 3 Preparera data 4 Överföra till NVDB-format Data till NVDB Figur 105 Generell processbeskrivning för datafångst till NVDB. Processen börjar alltid med att fånga data (1). Mellanlagring (2) och preparering av data (3) sker ofta men inte alltid. Data kan ibland prepareras och mellanlagras i flera steg. I den avslutande aktiviteten (4) överförs data till NVDB-format, dvs. vägnäts-/företeelsedata modellerat enligt NVDB:s informationsmodell. Resultat av processen är alltid data som skall lagras i NVDB-databasen. Tabell 1 Olika typer av metoder för respektive aktivitet i processen för att skapa data till NVDB. Aktivitet Exempel på metoder Fånga data Datafångst i fält (okulärt eller inmätning) Fotogrammetriskt Genom lokal kännedom Från dokument Från databas Lagra data Lagra i databas Lagra i dokument (t.ex. beslut, relationshandling, karta) Preparera Transformering av geometriska data data Korrigering av data (t.ex. efterbehandling av GPS data) Automatisk översättning av attributdata Manuell översättning av attributdata Överföra till NVDBformat Skapa automatiskt i NVDB-system (Slussen/Diket) utgående ifrån t.ex. shapefil eller xml-fil Skapa manuellt i NVDB-system (Slussen/Diket) Skapa i annat system (t.ex. system för hantering av lokala trafikföreskrifter)

88 HANDLEDNING 88 (246) 18 Generella anvisningar 18.1 Språkliga regler för versaler och gemener i namn Namn förekommer i många företeelsetyper. Det kan ibland uppstå tveksamheter när det ska vara stor resp. liten inledande bokstav på ingående ord i namnet. För namn på gator, vägar och torg som är beslutade i kommunens namnsättande organ är det de som gäller oavsett vad som är rätt eller fel enligt svenska språket. För övriga namn kan följande vara ett stöd för stavningen. Bortse från att exemplen avser gatunamn utan se det som exempel på regler. Huvudregeln är att det ska vara stor bokstav i första ordet i flerordiga geografiska namn, som namn på gator: Renstiernas gata, Storgatan. Men om namnet inleds med Gamla, Nya, Stora, Lilla, Norra, Södra osv. får även andra ordet stor bokstav, om det i sig är ett självständigt namn: Stora Nygatan, Västra Bangatan (men Stora torget, för torget är inget namn). Regeln och exemplen är hämtade ur Myndigheternas skrivregler, och se Då von eller af ingår i namnet inleds dessa ord med gemener. Exempel: Carl von Linnés väg, von Boijs väg. Se även i ovan nämnda dokument beträffande von och af. 19 Fallbeskrivningar Här följer ett antal vanligt förekommande och viktiga fall för uppdatering av vägnätet Bättre geometri på vägens referenslinje Förutsättningar: Referenslinjens geometri ska förbättras. Krav: Arbetet måste genomföras som en rättningsoperation. Lösning: En rättning görs av den befintliga referenslänkens geometri. Det innebär något av följande arbetssätt: Den befintliga geometrin dras i xy-led till korrekt läge. Den befintliga geometrin byts ut mot en ny geometri från en geometrifil. Observera att befintliga företeelser förblir opåverkade av denna operation och att företeelsernas utbredning endast påverkas marginellt förutsatt att korrigeringen inte är stor. Regler: Den befintliga referenslänken ska inte avslutas utan användas vidare, men med ny geometri. Observera att mindre fel på någon enstaka meter inte till varje pris behöver korrigeras. Observera att rättning av geometri kan göras på en del av eller på hela referenslänken.

89 HANDLEDNING 89 (246) 19.2 Förskjuten fyrvägskorsning Förutsättningar: Båda dessa fall omfattas av kraven och lösningen nedan: En fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en förskjuten fyrvägskorsning En förskjuten fyrvägskorsning som ska uppdateras till att bli en fyrvägskorsning Krav: Börja med att undersöka om uppdateringen ska genomföras som en rättning eller som en förändring, se texten nedan. E F1 F2 F1 F2 B C Länk A B C D Före Efter Figur 106 Från vanlig till förskjuten korsning Före Efter Figur 107 Från förskjuten till vanlig korsning I ovanstående skiss ska uppdateringen i NVDB göras som en rättning eller som en förändring beroende på flera faktorer: Förändring: Om korsningen har byggts om och den numera är förändrad jämfört med avbildningen i NVDB så ska den befintliga avbildningen finnas kvar som historik. Den befintliga referenslänkdelen avslutas alltså på de delar som berörs och nya referenslänkar läggs in på de nu aktuella sträckningarna. Rättning: Om man upptäcker att korsningen är fel avbildad i NVDB, och att korsningen aldrig skulle ha avbildats på det sättet så ska den korrigeras genom rättning. En rättning på ovanstående sätt förutsätter att den referenslinje som ska ombildas utgörs av två referenslänkar som möts i korsningen. Om det är en enda referenslänk som löper över korsningen, kan man inte genomföra operationen som en rättning utan måste avsluta de befintliga delarna och lägga in nytt vägnät. Operationen görs då alltså som en förändring. Genomförande av en rättning: En rättning görs av den befintliga korsande referenslinjens geometri, den norr-södergående i bilden. Det innebär något av följande arbetssätt: Från vanlig till förskjuten korsning: Den befintliga noden flyttas till ett av de nya lägena Välj vilket läge av de två som den befintliga noden ska flyttas till det kan ha betydelse om det finns nodföreteelser eller svängföreteelseer i den befintliga noden Lägg in en ny nod i den andra planerade anslutningspunkten Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkterna från båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden) Eventuella företeelser med korta utbredningar i anslutning till korsningen måste troligen justeras. Likaså företeelser som börjar eller slutar vid den nod som flyttas. Från förskjuten till vanlig korsning:

90 HANDLEDNING 90 (246) Den ena av de två noderna flyttas till det nya läget Välj vilken nod av de två som ska flyttas det kan ha betydelse om det finns nodföreteelser eller svängföreteelseer i den befintliga noden Referenslinjens brytpunkter rättas på en tillräckligt lång sträcka fram till korsningspunkten från båda hållen (både norrifrån och söderifrån i bilden) 19.3 Förändring av ett vägavsnitt Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning, införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla körbanor med mera. Krav: Historiken i NVDB måste bibehållas, d.v.s. det ska gå att se hur vägnätet och dess företeelser såg ut både före och efter förändringen. Exempel: Vägen har byggts om, en kurva har rätats ut. Bilden till vänster visar hur vägen såg ut innan ombyggnaden och till höger visas hur det blev efter ombyggnaden. Vid en sådan här förändring av ett vägavsnitt sparas både situationen före och efter ombyggnaden i NVDB:s databas. Figur 108 Ursprunglig vägsträckning Figur 109 Ny vägsträckning Vid förändringen avslutas den på lämpligt avsnitt (den streckade delen i Figur 110) och en ny referenslänk läggs in på motsvarande avsnitt. OBS bara på den kraftigt markerade delen i bilden, inte ovanpå de orörda delarna. A B C D Figur 110 Kurvrätning ny referenslänk ersätter del av befintlig. A B är en del av ursprunglig referenslänk B C (streckad) är den avslutade delen av den ursprungliga referenslänken C D är en del av ursprunglig referenslänk B C (kraftigt markerad) är den nya referenslänken OBSERVERA: Den nya referenslänken får INTE börja i A och sträcka sig ända fram till D! På sträckorna A B och C D måste den ursprungliga referenslänken ligga kvar och verka som förut. Speciellt krav för företeelser: Vid leveransen får vissa företeelser (se avsnitt Övrig leveransinformation sida 201) inte saknas på de nyinlagda referenslänkarna! Den som lägger in nytt vägnät måste även se till att

91 HANDLEDNING 91 (246) dessa företeelser läggs in på de nya sträckorna. Alternativt signalera att dessa företeelser saknas så att leveransen kan kompletteras på ett acceptabelt sätt med de saknade företeelserna. Man bör dessutom om möjligt komplettera med övriga företeelser där dessa är kända (t.ex. gatunamn, vägbredd...) på de nya sträckorna. I dataleverantörens organisation kan det vara flera personer som behöver bli inblandade för att genomföra en komplett leverans. Det kan t.ex. finnas en person som svarar för vägnätsuppdateringar, en annan för uppgifter om väghållare m.m. och en tredje person för slitlager. Lösningar: Generellt för samtliga förändringsfall Kom ihåg att ta med alla företeelsetyper vid utcheckningen som kan komma att påverkas under bearbetningen (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se avsnitt Övrig leveransinformation sida 201 ). I annat fall kan man inte lägga på dessa vid leveransen. OBS: Detta gäller bara de leverantörer som har system som använder sig av manuellt val av företeelser vid utcheckning. Kontrollera vad som gäller just ditt system. NVDB:s webbtillämpning tar automatiskt med alla företeelser inom utcheckat område vid beställning för bearbetning av vägnät. Ombyggnad av vägens sträckning Se Figur 110 avseende kurvrätningsfallet ovan. Lägg in den nya vägsträckans referenslänkar. Konnektera den nya vägsträckningen i dess ändpunkter mot den befintliga NVDB-vägen. Avsluta den tidigare vägen på den sträcka som inte längre är i trafik (den streckade linjen). Införande av cirkulationsplatser Figur 111 Fyrvägskorsning byggs om till cirkulationsplats Lägg in cirkulationsplatsens referenslänkar (cirkeln i bilden ovan). Konnektera den mot den befintliga (tidigare) NVDB-vägen. Avsluta den tidigare vägen på de sträckor som inte längre är i trafik, t.ex. de delar som gick genom den nu byggda cirkulationsplatsen (de streckade delarna i bilden ovan). Trafikomläggning till mittvajerräcke

92 HANDLEDNING 92 (246) OBS!!! Kraftigt förstorad skala i vägens sidled för att både helhet och detalj ska framgå Ombyggnad till dubbla körbanor Om den befintliga körbanan behålls på samma ställe som förut behålls befintliga referenslänkar längs den körbanan och nya referenslänkar läggs in för den nya körbanan. Oftast måste referenslinjen flyttas och då måste nya referenslänkar läggas in i båda riktningarna annars blir historiken missvisade. Vid omfattande ombyggnad, där det är frågan om två helt nya körbanor, avslutas den gamla referenslänken och nya referenslänkar läggs in för båda körbanorna. För samtliga förändringsfall Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se avsnitt Övrig leveransinformation sida 201) på de nyinförda sträckorna. Vissa av dessa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt. Leverans måste ske för alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för. Regler: Åtgärden genomförs som en förändring. Befintliga NVDB-referenslänkar får inte rättas utan ska ligga kvar i sitt läge. I stället avslutas dessa på berörda delar. Om man bryter mot föregående regler kommer historiken att förstöras! Bef. referenslänk som avslutas Ny referenslänk Figur 112 Inför mitträcke. Två nya referenslänkar läggs in och den befintliga avslutas.

93 HANDLEDNING 93 (246) 19.4 Konnektering av befintliga anslutningsvägar Förutsättningar: En förändring av ett vägavsnitt har skett, t.ex. ombyggnad av vägens sträckning, införande av trafikplatser och cirkulationsplatser, ombyggnad till mittvajerräcke, ombyggnad till dubbla körbanor med mera. Efter förändringen i ett NVDB-anpassat system hänger flera av de befintliga anslutningsvägarna lösa, d.v.s. de är inte konnekterade. Krav: En konnektering av de befintliga anslutningsvägarna måste ske! (Annars blir det t.ex. inte möjligt att ruttplanera vägnätet). Lösning: Skaffa de underlag som behövs för att göra eventuella förändringar även på anslutningsvägarna. Grundregeln är att den intressent som genomfört ombyggnaden (i regel Trafikverket eller en kommun) och som har tillgång till projekteringshandlingar, även ska genomföra förändringen i NVDB. Genomför förändringar av anslutningsvägarna. Se till att anslutningsvägarna blir konnekterade! Lägg på de företeelser som måste registreras samtidigt med vägnätet (sådana företeelser som inte får saknas på ett vägavsnitt, se avsnitt Övrig leveransinformation sida 201) på de nyinförda sträckorna. Vissa av dessa kanske kan hämtas från den gamla vägsträckningen, men många måste samlas in på nytt. Leveransen måste innehålla alla de företeelser som man som leverantör ansvarar för. I bilden bredvid kan man se hur det såg ut innan ombyggnaden: En kurva och mitt på kurvan en anslutande väg norrifrån. Efter ombyggnaden: Kurvan har rätats, en ny referenslänk har lagts in (den kraftigt markerade) och kurvdelen har avslutats. Men den gamla anslutningsvägen hänger i luften, d.v.s. den har inte konnekterats. Konnektering! Här har en ny referenslänk skapats i glappet för anslutningsvägen och konnektering av den lilla stumpen har skett i båda ändar. Obs: Dra inte ned (rätta inte) gamla anslutnings-vägen till nya vägen! Då förstörs historiken! Figur 113 Konnektering av anslutande väg vid omombyggnad Regler: Anslutningsvägen måste behandlas genom en förändring, om det är ombyggnaden som är orsaken (avsluta eventuellt delar av anslutningsvägen om även den är ombyggd och lägg dit nya referenslänkar om det behövs för att konnektera). Gör alltså inte en rättning det kommer att förstöra historiken. Kontrollera med hjälp av de funktioner som måste finnas i redigeringsverktyget att anslutningsvägarna verkligen har blivit konnekterade.

94 HANDLEDNING 94 (246) Undantag: Om det gäller en förskjutning av vägen mindre än 2,5 meter kan detta genomföras som en rättning, och anslutningsvägen följer då med Korsning mellan statlig väg med dubbla körbanor och kommunal väg med enkel körbana Statlig Kommunal Planskilt Kommunväg över Planskilt Kommunväg under Figur 114 Exempel på korsningar mellan statlig och kommunal väg som visar väghållare i korsningen. Om den korta länken (den som är röd-streckad i Figur 115) helt saknas i NVDB och inte läggs in av kommunen ska Trafikverket lägga in länken.

95 HANDLEDNING 95 (246) Statlig väg Kommunal väg Figur 115 Förbindelsen mellan körbanor Företeelser på den korta länken mellan körbanorna Frågan om vem som ska leverera företeelser till NVDB på den lilla korta länken mellan körbanorna beskrivs av följande regler. Väghållare Normalt sett är Trafikverket väghållare för den statliga vägen (kommunen kan dock vara väghållare för den på delar inom tätort). Väghållare syftar på ytor snarare än sträckor generaliserade till endimensionella länkar. I exemplet ovan så är det normala att väghållaren för de båda körbanorna även är väghållare för den skuggade ytan i Figur 116. Statlig väg Statlig väg Kommunal väg Figur 116 Gemensam yta mellan två gator i korsning Om Trafikverket är väghållare för den större vägen, den med dubbla körbanor, då är det rimligt att den lilla mellanliggande länken ska märkas av Trafikverket i NVDB som Väghållare=Statlig, även om länken symboliserar en del av den anslutande kommunala vägen. Huvudskälet till det är att om lilla länken är kort så är ytan där den ligger sannolikt en del av den större vägen, den med dubbla körbanor. Vägnummer

96 HANDLEDNING 96 (246) Den korta mellanliggande länken ska ha Väghållare=Statlig och då ska den också ha vägnummer (samma som den statliga vägen). Detta genomförs så att länkens roll blir gren. Gatunamn och Övrigt vägnamn Om den kommunala vägen har ett gatunamn, så är det upp till kommunen att bestämma om den lilla mellanliggande länken ingår i gatunamnet eller gatunamnet börjar först i nästa länk. Fortsätter den kommunala vägen på andra sidan ska gatunamnet vara kontinuerligt genom korsningen. Samma regler gäller för Övrigt vägnamn. Slitlager och Vägbredd Levereras av den som är väghållare på den korta mellanliggande länken. Länken, eller snarare vägen som motsvarar länken, är ju i viss mening fiktiv om den är mycket kort. Om bredden är okänd kan man sätta samma bredd som på den anslutande vägen. Funktionell vägklass Levereras av den som är väghållare på korta länken. Normalt sätts funktionell vägklass till samma klass som den anslutande kommunala vägen men om det är en gren på en statlig väg kan man välja att sätta en klass lägre än den statliga huvudvägen. Trafikregler Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av vem som är väghållare. Om trafikregler saknas för den korta länken ska avvikelserapport skickas till Transportstyrelsen Cirkulationsplats mellan statlig och kommunal väg Även i en cirkulationsplats som är en korsning mellan en statlig och kommunal väg uppstår vissa gränsdragningsproblem. Vägnätsleveranser Om kommunen har ett bra underlag över platsen får kommunen leverera båda vägarnas geometri, inklusive cirkulationsplatsen. Dock måste alltid samråd mellan kommunen och Trafikverket i vanlig ordning ske! Om det finns projekteringshandlingar levereras geometrin av den som har dessa. Leveranser av företeelser För företeelser kan det vara svårare att avgöra vem som ska leverera. Bestäm först vem som är väghållare. Ledtråd: Trafikverket eller kommunen är oftast väghållare för cirkulationsplatsen. Väghållare Bestäms enligt ovan. Den som är väghållare levererar företeelsen Väghållare. Vägnummer Levereras alltid av Trafikverket. Observera att vissa av länkarna i cirkulationsplatsen ingår i vägnumrets utbredning. Funktionell vägklass Levereras av den som är väghållare för cirkulationsplatsen. Gatunamn och Övrigt vägnamn Gatunamn levereras av kommunen. Om den kommunala vägen börjar eller slutar i cirkulationsplatsen avgör kommunen om länkarna i cirkulationsplatsen ingår i gatunamnet. Samma regler gäller för Övrigt vägnamn. Slitlager och Vägbredd Levereras av den som är väghållare. Trafikregler

97 HANDLEDNING 97 (246) Levereras av beslutsmyndigheten via Transportstyrelsen. Dessa företeelser är således helt oberoende av vem som är väghållare Förskjuten fyrvägskorsning och liknande Om man konstruerar om, eller gör om generaliseringen av en fyrvägskorsning, från eller till en förskjuten fyrvägskorsning, måste följande åtgärder vidtas. (OBS: Vi talar här om små förskjutningar om ca 10 meter.) Alla företeelser som finns eller borde finnas på den korta mellanlänken uppdateras så att utbredningarna blir korrekta. Det gäller företeelser som kan ändras p.g.a. korsningens utformning, (typ vägnummer, gatunamn, vägbredd m.m.) se tabellen nedan. Problemet kan dyka upp även i andra sammanhang av vägnätsredigering. Om det inte på ett enkelt sätt går att få reda på det verkliga förhållandet görs uppdateringen schablonmässigt på följande sätt. Förskjuten fyrvägskorsning till vanlig fyrvägskorsning Se över de företeelser som finns på Länk A i Figur 117 enligt följande: Företeelse Väghållare Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara hanteras av Trafikverket). Detta gäller både den orörda och den tidigare förskjutna vägen. Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln nedan. Rekommenderad väg för farligt gods Funktionell vägklass Gatunamn och Övrigt vägnamn Behandlingsregel Företeelsen F1 läggs även in på sträckan B. Företeelsen F2 läggs även in på sträckan C. F1 F2 Länk A B C Före Efter Figur 117 Förskjuten fyrvägskorsning blir vanlig fyrvägskorsning.

98 HANDLEDNING 98 (246) Vanlig fyrvägskorsning till förskjuten fyrvägskorsning Se över de företeelser som ska ligga på B och C i Figur 118 enligt följande: Företeelserna i tabellen ska behandlas enligt regeln i tabellen. Företeelse Väghållare Vägnummer Funktionell vägklass Gatunamn och Övrigt vägnamn Behandlingsregel Om F1 och F2 är lika läggs samma företeelse på sträckorna B och C. Annars anpassas väghållaren för F1 resp F2 till att gälla från 4- vägskorsningen. Vägnummer måste repareras! (OBS: Vägnummer får bara hanteras av Trafikverket.) Detta gäller både den orörda och den väg som nu är förskjuten. Kolla alla ingående sträckor i korsningen vilken funktionell vägklass som dessa har. Om B och C förbinder de två vägarna som har högst vägklass läggs samma vägklass på B och C. Om B och C ligger utanför sträckningen med de högsta klasserna väljs den högsta av de lägsta klasserna. I de fall det inte ger sig naturligt får man vända sig till väghållaren för besked. E F1 F2 B C D Före Efter Figur 118 Vanlig fyrvägskorsning blir förskjuten fyrvägskorsning.

99 HANDLEDNING 99 (246) 20 Företeelsetyper En företeelsetyp är mall för en viss typ av fysiskt objekt, egenskap eller händelse som vi vill beskriva på vägnätet. En företeelse är en specifik förekomst av ett fysiskt objekt, egenskap eller händelse som tillhör en viss företeelsetyp Bilnätets företeelsetyper kan även finnas på gång- och cykelnätet Vissa företeelsetyper som är beskrivna för bilnätet i avsnitt 20.5 ska även registreras på gång- och cykelnätet och behandlas som om de tillhör Kvalitetskravklass 3. Vilka dessa är framgår av sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som ligger på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata, följ länken: Speciella företeelsetyper på gångnät och cykelvägnät Nedan listas de samband som finns mellan några företeelsetyper som registreras på gångnätet och cykelvägnätet

100 HANDLEDNING 100 (246) Figur 119 Samband mellan några företeelsetyper på gång- och cykelnätet. Exempel: Om företeelsetypen Vägtrafiknät har värdet cykelnät kan C-Cykelled, GCM-Belyst och GCM- Vägtyp förekomma. GCM-Vägtyp kan ha olika värden. Om värdet är Övergångsställe kan GCM-passage och Farthinder förekomma men om värdet är Cykelbana kan endast GCM-Separation förekomma.

101 HANDLEDNING 101 (246) 20.3 Trafikregelföreteelsetyper Till grund för trafikregler finns det oftast ett beslut. Beslutet är oftast en lokal trafikföreskrift (LTF) eller på statlig väg en trafikföreskrift (TRVTFS). Dessa trafikregelföreteelser hämtas maskinellt från Transportstyrelsen och förs samman med övriga företeelser som levereras från NVDB. På enskilda vägar är det väghållaren som bestämmer trafikregler för fordonens längd, bredd och vikt samt vilka fordon som får färdas på vägen genom att sätta upp en skylt. Dessa trafikregler är då inte rapporterade till Transportstyrelsens RDT-databas utan måste registreras i NVDB. För definition av olika fordon och vikter se Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler. Trafikregler som gäller kortare tid än 6 månader behöver inte registreras Läsanvisning för beskrivning av företeelsetyper Beskrivningen för samtliga företeelsetyper följer en uppställning enligt nedan: Namn på företeelsetypen Samband med andra företeelsetyper Attribut som är obligatoriska och som alltid måste finnas. Här står text som förklarar företeelsen. Råd och anvisningar för företeelsen och dess attribut. Insamlingsregler, tips, tolkningar etc.

102 HANDLEDNING 102 (246) 20.5 Regler för företeelsetyper Beroende finns till Vägbredd, Körfältsantal måste anges. Antal körfält Vägtyp, Motorväg, Motortrafikled, Cirkulationsplats och Länkroll Antal körfält anger hur många körfält som en given sträcka är indelad i. Ska finnas på alla statliga vägar samt alla kommunala och enskilda vägar med funktionell vägklass 0 till 4. Syftet med produkten är att ge kunderna information om antal körfält per körbana. Produktens syfte är dock inte att ge en detaljerad beskrivning av antal körfält i olika typer av korsningar och kanaliseringar. Därför registreras aldrig s.k. svängfält. D.v.s. körfält i korsningar vars syfte är att tillhandahålla ett särskilt fält för fordon som skall svänga åt höger eller vänster i korsning. På 2+1-vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har nått sin halva bredd. Buss- eller kollektivfält särbehandlas inte. D.v.s. sådana körfält hanteras som alla andra körfält. Ändras funktionell vägklass på kommunala eller enskilda vägar så kan antal körfält påverkas. Tumreglerna för att bedöma antal körfält ska bara användas då man inte har bättre underlag. Utgå alltid från verkligheten och använd tabellen om underlag/ortofoto är oklart. Tumregler för att bedöma antal körfält då inte bättre underlag finns att tillgå: 1. Vanlig väg med bredd <= 4 m har 1 körfält 2. Vanlig väg med bredd > 4 m har minst 2 körfält 3. Fyrfältsvägar har minst 2 körfält i vardera riktningen 4. Motorväg har minst 2 körfält i vardera riktningen 5. Motortrafikled mötesfri och Vanlig väg mötesfri utan körfältsbeskrivning med bredd <= 5,5 m har 1 körfält i vardera riktningen 6. Gren har oftast 1 körfält 7. Cirkulationsplats med bredd > 5,5 m har 2 körfält 8. Då Vägtyp har körfältsbeskrivning 2+1 och bredd är <= 5,5 m är det 1 körfält Användning av Antal körfält: Antal körfält ger viktig information till bl.a. följande verksamheter: Drift och underhåll av vägar för bl.a. beräkning av ersättning för beläggningsarbeten Trafikledning Åtgärdsanalys och planering som indata för beräkning av prognoser för trafik, miljö och buller Ansvar: Enheten Vägdata på Trafikverket ansvarar för ajourhållning av Antal körfält. Förändringar på statligt bilvägnät fångas antingen via signalering från Underhåll eller Investering vid nybyggnation eller vid ombyggnad från normal väg till 2+1 väg. Förändringar kan även fångas via avvikelsehantering. För övrigt bilnät fångas förändringar vid nybyggnation via kommunala leveranser till NVDB. I övrigt fångas förändringar via avvikelsehantering. Antal körfält kan även påverkas vid förändring av Funktionell vägklass då en väg klassas upp till klass 0-4 ska företeelsen läggas till.

103 HANDLEDNING 103 (246) Exempel: Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt fram och skall därför räknas. Figur 120 Separat svängfält påverkar inte antal körfält. Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen skall ha samma antal körfält som den länk vilken den förlänger. Figur 121 Länkar i cirkulationsplats som har en bredd > 5,5 meter anses ha två körfält

104 HANDLEDNING 104 (246) Körfältets start och slut När ett körfält tillkommer på en vägsträcka mellan två korsningar anses dess startpunkt vara den punkten där det tillkommande körfältet nått halva sin bredd. Detta ger en möjlighet att utifrån antal körfält kunna skatta vägbanans yta. På motsvarande sätt anses slutpunkten för ett körfält vara den punkt där körfältet minskat till halva sin bredd. Figur 122 På vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller tillkommer har sin halva bredd. Figur 123 Högra körfältet har vägmarkering för högersväng och är alltså ett svängfält och ska därför inte räknas

105 HANDLEDNING 105 (246) Figur 124 Två svängfält på gren. Grenen leder fram till en T-korsning. Nedanför pilen är det 2 körfält därför att båda är svängfält och inga vanliga körfält finns. Ovanför pilen är det 1 körfält. Vägbredden är olika, 7 m på norra delen och 9,2 m på den södra.

106 HANDLEDNING 106 (246) Figur 125 Svängfält upphör Cirkulationen har 2 körfält därför att vägbredden är >5,5 m. Svängfält (röd pil) som tar slut registreras som 2 så långt som breddminskningen av svängfältet skett till halva sin bredd. Körfält ska inte heller registreras för de utökade antal filer som finns på vägar som leder fram till en bilfärja. Figur 126 På bilden ovan visas vägen fram till en bilfärja. Det är ett ganska stort antal filer men de är främst till för att köa i. De ska hanteras som svängfält d v s de ska inte registreras.

107 HANDLEDNING 107 (246) Företeelsen ATK-kameraskåp ATK-Sträck-ID måste anges. ATK-kamerasträcka ska finnas på ATKkamerasträckan som punkterna för kameraskåpen placeras. Det måste finnas Hastighetsgräns på sträckan. Avser sträckor som har automatisk trafikövervakning med hastighetskameror. Sträckan börjar vid första skylt och slutar där första skylt finns i motsatt riktning. Underlag för ajourhållningen av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Bländskydd Avser att avskärma ljuset från mötande fordons strålkastare. Sidouppdelad sträckföreteelse. Ägare och Skötselansvarig måste anges. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Om nod saknas där väglinjer Konstruktion måste anges. Bro och tunnel skär varandra så ska det finnas en underfart och en överfart (om inte tunnel). Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar, gångvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord. Tunnel En tunnel är en för trafik anordnad passage som vanligtvis omges av berg, jord eller vatten och som mynnar i dagen. Objekten kan vara antingen en enkel tunnel eller ett system av sammanhängande tunnlar. Varje enskild tunnel registreras som en företeelse med en eller flera utbredningar. OBS! I dagligt tal säger man ofta gångtunnel eller cykeltunnel men det rör sig i de allra flesta fall om en vanlig underfart.

108 HANDLEDNING 108 (246) Överfart En överfart beskriver en passage för trafik via en konstruktion av typen bro. Underfart Underfarter registreras vid planskilda korsningar eller vägportar. En underfart beskriver passagen under en konstruktion som oftast är en bro. Om underfarten går under flera broar skall det vara mindre än 10 meter mellan dem för att underfarten skall registreras med en enskild utbredning. I annat fall blir det två eller flera utbredningar. Överfart och underfart I ett fåtal trafikplatser kan samma vägsträcka vara både en överfart och en underfart. Utbredningens längd är i dessa undantagsfall troligen olika för överfarten resp underfarten på den väg som ligger i det mellersta planet. Välj den utbredning som är längst. OBS Då det inne i en tunnel finns en överfart (sådana finns!) så går överfarten tyvärr inte att registrera. Identitet På det statliga vägnätet och på vägar med statligt driftbidrag används konstruktionsnumret från Trafikverkets brodatabas, BaTMan, som identifikationsbegrepp. Brodatabasen BaTMan Vill man se var broarna ligger, se konstruktionsdata, se foton på broarna etc.? Då kan ni som arbetar på Trafikverket gå in i BaTMan med denna länk: Om du har en bro-identitet och vill se hur den ser ut eller var den ligger - gå in via övre menyns val Objektdata/Konstruktion. Skriv bro-id.nr t.ex i sökfältet uppe till vänster. Sedan kan du klicka på bilderna eller välja att visa på kartan eller Sök på kartan eller något annat. Du har inte behörighet till allt men tillräckligt mycket för att du ibland kan ha nytta av tillämpningen. Vill du se en karta över kommunerna som är med i BaTMan finns en grafisk presentation i BaTManportalen. Du hittar den via övre menyns val Information/BaTMan/Kontaktpersoner. Vid felaktigheter i BaTMan, kontakta: batman@trafikverket.se. Länken finns även på deras startsida. Längd Konstruktionslängden för objekt av typen överfart eller tunnel mätt i meter med en decimal. Konstruktioner av typen vägtrumma registreras ej. Som vägtrumma räknas konstruktion med teoretisk spännvidd mindre än eller lika med 2,0 m i största spannet. Det är bara för konstruktioner av typen överfart, tunnel samt överfart och underfart som längden anges. För typen överfart och underfart är det överfartens konstruktionslängd som anges. Konstruktionens längd mäts vanligen i väglinjen. Beroende på konstruktionstyp mäts längden olika, se nedan.

109 HANDLEDNING 109 (246) Bro Kör/brobaneplattans längd mäts i väglinjen inklusive tjockleken av frontmuren, ändskärmen eller liknande. Om längden varierar över bredden anges konstruktionens medellängd parallellt med väglinjen. Konstruktionslängden för en rörbro är lika med fri spännvidd i väglinjen. Om bron består av två rörbroar bredvid varandra räknas mellanstödet med i konstruktionslängden, jämför stenvalvbro nedan. Vanligen registreras en dubbel rörbro som en konstruktion om rören ligger upp till 10 meter ifrån varandra. Om avståndet överstiger 10 meter registreras de som två separata konstruktioner. Konstruktionslängden för en stenvalvbro är lika med den/de fria öppningarna inklusive eventuella mellanstöd + 2 * 0,5 meter, se figuren till höger. Figur 127 Konstruktionslängd för broar

110 HANDLEDNING 110 (246) Namn Ansvarig leverantör får ange Bro-, alt Tunnel-namn, om ett sådant finns. Namn kan vara beslutat, skyltat eller känt i folkmun. Då detta attribut inte är obligatoriskt ställs inget krav för fullständighet. Det är rekommenderat att namnet är ett, alternativt två ord, och inte beskrivande text var bro ligger. Ex. Jordbro, Glas bro, A6-bro. Utbredningens läge för underfart, tunnel och överfart skall vara enligt figurerna nedan: Underfarter < 10 meter Tunnel Överfart (se även figuren ovan där utbredningen skall motsvara konstruktionens längd) Överfart och underfart Figur 128 Utbredningars läge för Bro och tunnel företeelser.

111 HANDLEDNING 111 (246) Brunn - Slamsugning Avser förekomst av Trafikverkets slamsugningsbrunnar inom vägområdet Inga attribut Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grund-Paket Drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Punktutbredning Brunn placerad mellan vägbanor ska kopplas till den referenslänk som ligger närmast. Står det inte uttryckt i en leverans att det är slamsugningsbrunnar som levererats, få det bekräftat av leverantören. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket, Drift- och Underhåll. Bullerskydd - väg Alla attribut måste finnas. Med bullerskydd avses anordning längs vägen, uppförd för att dämpa buller från trafiken. Företeelsetypen innehåller uppgifter om bullerskyddens lokalisering samt egenskaper för respektive bullerskydd. Företeelsetypen innehåller inte sådana bullerdämpande objekt som finns naturligt eller som uppförts för andra syften än bullerdämpning, inte heller omgivningsdata som t.ex. fönsteråtgärder, vilka lagras i den nationella bullerdatabasen. Syftet med företeelsetypen är främst att kunna lokalisera bullerskydd för underhållsåtgärder. Företeelsetypen finns på Sveriges bilnät och är representerad på vägar med statlig, kommunal eller enskild väghållning. En huvudprincip är att de bullerskydd som ska registreras är de som Trafikverket i något skede är eller har varit ansvarigt för och att de i första hand ska knytas till närmaste statlig väg Ett bullerskydd beskrivs sidouppdelat med sträckutbredning. Giltiga sidolägen är Höger eller Vänster. För stöd vid vägnätanknytning av speciella typfall se bilaga 4. Den genomsnittliga höjden ska utgöras av den höjd som normalt ska underhållas. För bullerskydd med materialtyp trä, sten/tegel, plast, glas/plexiglas, metall, betong eller Gabion anges hela höjden från underkant till överkant. För bullerskydd med materialtyp jordvall och jordvall + trä används vägbeläggningens kant som referenspunkt för underkant. Om höjden varierar mycket delas bullerskyddet upp i flera objekt med olika höjd. Värde 0 (noll) anger okänt eller saknas. Med attributet På bro avses att bullerskyddet finns på bro, inklusive rörbroar över två meter. Objekt som sträcker sig över både bro och mark delas upp i två eller fler företeelser. Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverket, Vägdata, enligt uppgjorda avtal och processer. Dataleverantörer Statligt vägnät Projektledare för investeringsprojekt inom Trafikverket vid nybyggnation av bullerskydd längs det statliga vägnätet. Datakälla är bygghandlingar för investeringsprojekt. Statligt vägnät Projektledare för drift- och underhållsarbete inom Trafikverket vid åtgärder på bullerskydd längs det statliga vägnätet. Datakälla är återrapport från entreprenör.

112 HANDLEDNING 112 (246) C-Cykelled Sammanhängande stråk av vägar avsedda eller lämpliga för cykeltrafik. Företeelsen kan registreras på både Bilnät och Cykelnät. Namn och primär användning måste anges. Hela cykelledens utbredning bör levereras (sammanhängande inom kommunen) vid samma tillfälle. Om en del av cykelleden går på väg som normalt inte ska registreras i NVDB, t.ex. en traktorväg eller trapp, ska referenslinje för den sträckan registreras i NVDB och företeelsetypen GCM-Vägtyp ska tilldelas värdet Annan cykelbar förbindelse eller Annan ej cykelbar förbindelse i attributet GCM-typ. C-Rekommenderad bilväg för cykeltrafik Bilvägar som är rekommenderade för cykeltrafik. Företeelsen kan enbart registreras på bilnätet. Vägtrafiknät är angiven som Bilnät Rekommenderad bilväg för cykeltrafik pekar ut lämpliga vägar i bilnätet i syfte att skapa kontinuitet i cykelnätet. Syftet är då också att leda cykeltrafiken till de gator som är mest lämpade för cykeltrafik ur trafiksäkerhetssynpunkt eller av annat skäl. Skälet till att rekommendera vissa bilvägar som lämpliga för cykeltrafik är att de anses ha en högre trafiksäkerhet för cyklister än andra bilvägar och/eller knyter samman cykelnätet då det annars uppstår glapp. Exempel på trafiksäkerhetshöjande åtgärder är Sänkt hastighet Vägens bredd minskas genom exempelvis midjor. (Om bred och rak kör bilarna fort) Siktröjning, skymd sikt p.g.a. träd och buskar bör ej förekomma Anlägga cykelöverfarter/cykelpassager och övergångsställen, gärna upphöjda och med mittrefug och förskjutna en bit från korsningen Staket och räcken byggs där så krävs för att höja säkerheten Förstärkt belysning Stopplikt på anslutande vägar Bra vinterväghållning Driftområde Då ett driftområde avslutas på en väg utan att byta till annat driftområde så avslutas även Vinter2003. Namn och Entreprenör måste anges. Avser ett geografiskt område som används i samband med upphandling av drift- och underhållstjänster. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet Driftområde ska registreras på bil-, cykel- och gångnät. Förändringen kommer att finnas införd i dataproduktspecifikationen senast

113 HANDLEDNING 113 (246) Har oftast Förbud mot trafik Förvarning måste finnas. Driftvändplats gäller ej Avser en plats, anlagd vid behov för att väghållnings- och utryckningsfordon ska kunna vända utan att behöva åka till nästa trafikplats. Beroende på mittremsans bredd kan driftvändplatsen vara utformad på tre olika sätt: Vändslinga utanför höger vägbanekant i körriktningen. Vändslinga utanför motriktad vägbanas ytterkant. Vändning kan ske utan vändslinga. Syfte/nytta: Avsedda att i första hand användas vid snöröjning och halkbekämpning och placerade så att de minskar driftfordonens körsträcka. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Beroende på vägens mittremsebredd kan följande typfall vara aktuella: Driftvändplats vid mindre än 7 meter bred mittremsa Typfall 1.1: Driftvändplats vid mindre än 5,5 meter bred mittremsa. Figur 129 Driftvändplats mindre än 5,5 meter bred mittremsa.

114 HANDLEDNING 114 (246) Typfall 1.2: Driftvändplats vid 5,5-7 meter bred mittremsa. Figur 130 Driftvändplats mindre än 5,5-7 meter bred mittremsa. Driftvändplats vid 7 8 meter bred mittremsa Figur 131 Driftvändplats vid 7-8 meter bred mittremsa.

115 HANDLEDNING 115 (246) Driftvändplats vid 8 12 meter bred mittremsa Figur 132 Driftvändplats vid 8-12 meter bred mittremsa. Figur 133 Driftvändplats vid mer än 12 meter bred mittremsa.

116 HANDLEDNING 116 (246) Kan sammanfalla med Typ och Läge måste anges Farthinder registrering av GCM-Vägtyp och GCM-passage. Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval i punkt eller på sträcka. Punkt- eller nod-utbredning. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. Farthinder kan vara samtidig, dvs. det kan finnas flera samtidigt gällande farthinder med samma utbredning. Figur 134 Samtidigt farthinder. Avsmalning och gupp på samma ställe. Läget anges antingen genom att företeelsens utbredning knyts till noden där bilnätet korsar gång- eller cykelnät i plan eller då gång- eller cykelnät inte är registrerat så anges läget med en punktutbredning på bilnätet. Exempel på Typ finns i Dataproduktspecifikation Farthinder. Enbart permanenta farthinder registreras Enbart permanenta farthinder skall registreras. Farthinder som t.ex. enbart ställs ut under snöfri tid på året skall inte registreras. Samma farthinder på väg med skilda körbanor Om ett farthinder sträcker sig över två eller flera skilda körbanor genom t.ex. en mittremsa, registreras dessa som en företeelse med två eller flera utbredningar. Figur 135 En företeelse med två utbredningar registreras när farthindret sträcker sig över två skilda körbanor.

117 HANDLEDNING 117 (246) Långsträckt farthinder Ett långsträckt farthinder registreras med en enda utbredning. Figur 136 Ett långsträckt farthinder registreras med en utbredning i mitten. Flera farthinder på en sträcka Om flera farthinder förekommer på en sträcka (t.ex. en miljöprioriterad genomfart) registreras vart och ett av farthindren som egna företeelser. Figur 137 Varje farthinder registreras som en egen företeelse med en utbredning. Farthinder i samband med korsning och GCM-passage Farthinder i vissa typer av korsningar (t.ex. en förhöjd korsning) kan komma att registreras parallellt med registrering av en företeelse av typen Korsning. Detsamma kan gälla om ett farthinder förekommer i samband med en GCM-passage.

118 HANDLEDNING 118 (246) Exempel på Farthinder typ: 2. Gupp: Cirkulärt gupp kan se ut som en liten cirkulationsplats men är inte skyltad som en sådan. Kallas även väglins. 5. Väghåla: Fördjupning som antingen endast kan gränslas av buss (placeras på bussgata) eller väghåla som alla fordon måste köra ned i (omvänt gupp). 6. Vägkudde: En upphöjning i mittersta delen av körfältet. Den tar inte hela körbredden i anspråk. 7. Förhöjd GCM-passage, se Figur Förhöjd korsning, se Figur 139 Figur 138 Förhöjd GCM-passage Figur 139 Förhöjd korsning Avsmalning till ett körfält Figur 140 Enkelsidig Figur 141 Enkelsidig Figur 142 Dubbelsidig

119 HANDLEDNING 119 (246) Figur 144 Dubbelsidig, skilda körbanor Figur 143 Dubbelsidig, skilda körbanor Sidoförskjutning avsmalning Figur 145 Enkelsidig Figur 146 Enkelsidig Figur 147 Dubbelsidig Figur 148 En dubbelsidig avsmalning till ett körfält där de mest utskjutande delarna inte ligger mitt emot varandra men de samverkar för att bilda ett farthinder och ska därför betraktas som ett och inte två farthinder. Sidoförskjutning - refug Figur 149 Enkelsidig Figur 150 Dubbelsidig

120 HANDLEDNING 120 (246) FPV dagliga personresor Inga attribut. Företeelsetypen beskriver vägar som är viktiga för dagliga personresor med bil inom det funktionellt prioriterade vägnätet. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt vägnät. Registreras i vägens fram- och bakriktning. Registreras ej på grenar. Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regionalt ansvariga inom verksamhetsområde Planering. Regionalt ansvarig uppdaterar företeelserna via verktyget NVDB på webb i första hand. I andra hand levereras ajourhållningsunderlag till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Transportsystem och utredningar inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, trafikledning, drift och underhåll samt myndighetsutövning. FPV godstransporter Inga attribut. Företeelsetypen beskriver vägar som är viktiga för godstransporter inom det funktionellt prioriterade vägnätet. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt vägnät. Registreras i vägens fram- och bakriktning. Registreras ej på grenar. Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regionalt ansvariga inom verksamhetsområde Planering. Regionalt ansvarig uppdaterar företeelserna via verktyget NVDB på webb i första hand. I andra hand levereras ajourhållningsunderlag till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Transportsystem och utredningar inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, trafikledning, drift och underhåll samt myndighetsutövning.

121 HANDLEDNING 121 (246) FPV kollektivtrafik Inga attribut Företeelsetypen beskriver vägar som är viktiga för kollektivtrafik inom det funktionellt prioriterade vägnätet. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt vägnät. Registreras i vägens fram- och bakriktning. Registreras ej på grenar. Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regionalt ansvariga inom verksamhetsområde Planering. Regionalt ansvarig uppdaterar företeelserna via verktyget NVDB på webb i första hand. I andra hand levereras ajourhållningsunderlag till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Transportsystem och utredningar inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, trafikledning, drift och underhåll samt myndighetsutövning. FPV långväga personresor Inga attribut Företeelsetypen beskriver vägar som är viktiga för långväga personresor inom det funktionellt prioriterade vägnätet. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt vägnät. Registreras i vägens fram- och bakriktning. Registreras ej på grenar. Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regionalt ansvariga inom verksamhetsområde Planering. Regionalt ansvarig uppdaterar företeelserna via verktyget NVDB på webb i första hand. I andra hand levereras ajourhållningsunderlag till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Transportsystem och utredningar inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, trafikledning, drift och underhåll samt myndighetsutövning.

122 HANDLEDNING 122 (246) Framkomlighet för vissa fordons-kombinationer Skoglig företeelse. Ska finnas på vägar med statligt Driftbidrag dock ej Färjeled. Oftast finns även Tillgänglighet. Ska dock inte finnas på sträcka som har Höjdhinder upp till 4,5 meter. Vägens linjeföring klassad enligt system utarbetat av skogsnäringen i Sverige. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Alla attribut måste anges. Beskrivning av hur vägen kan vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet Krav på Skogsbilvägar och den hittar du här: I dokumentet står under rubriken Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att "grenar och dylikt får inte inkräkta på utrymmet upp till 4,5 meter över vägbanan". Det betyder att på vägar med statligt driftbidrag ska företeelsen inte registreras på sträckor mellan noder eller vändplatser där höjdhinder förekommer. Kan vägnätet bortom höjdhindret inte nås från annat håll ska framkomlighet inte registreras bortom hindret. Övriga skogliga företeelser kan dock registreras men är t ex höjdhindret 2,5 m så är det meningslöst. Minsta klassningsenhet Minsta klassningsenhet skall alltid vara en sträcka mellan två vändmöjligheter. Anledningen till detta är att ett virkestransportfordon måste köra hela sträckan mellan vändmöjligheterna oavsett var virket skall hämtas. En vändmöjlighet kan utgöras av dels en korsning, dels en anlagd vändmöjlighet (vändficka, vändplan etc.). När driftbidraget avslutas skall företeelsen Framkomlighet ligga kvar oavsett vem som varit indataleverantör. Trafikverket registrerar de skogliga företeelserna på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse.

123 HANDLEDNING 123 (246) Funktionellt prioriterat vägnät (FPV) FPV-klass måste anges. Företeelsetypen beskriver vägar som är utpekade utifrån nationell och regional tillgänglighet. Klassningen görs i tre klasser. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt vägnät. Registreras i vägens fram- och bakriktning. Registreras ej på grenar. Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regionalt ansvariga inom verksamhetsområde Planering. Regionalt ansvarig uppdaterar företeelserna via verktyget NVDB på webb i första hand. I andra hand levereras ajourhållningsunderlag till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Transportsystem och utredningar inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, trafikledning, drift och underhåll samt myndighetsutövning. Ska bara finnas då Alla attribut måste anges. Funktionell vägklass Vägtrafiknät har Nättyp = Bilnät och där heltäckande. Beroende till Vägnummer, Hastighetsgräns, Väghållare, Driftbidrag En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar för trafikstyrning, baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Klassningen syftar till att leda trafiken från ett sämre till ett bättre vägnät. Den görs utifrån vägarnas funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. I system för vägvalsberäkningar gäller det att hitta ut till en väg med så bra funktionell vägklass som möjligt så snabbt som möjligt. Bra i detta sammanhang innebär så låg klass som möjligt på skalan 0-9 där 0 är bäst. Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikanter bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till enbart tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon och än mindre till investerings- eller underhållsplanering. Man måste förstå att många av de övriga företeelsetyperna kompletterar funktionell vägklass vid vägval för specifika fordon och transporter. En vägbom eller en bro med nedsatt bruttovikt ska inte påverka valet av funktionell vägklass. Med andra ord är funktionell vägklass inte ett självständigt begrepp för vägvalsberäkning.

124 HANDLEDNING 124 (246) Samverkan Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, d.v.s. hur dess anslutande vägar är klassade. För att få en konsekvent klassning är det mycket viktigt att klassningen sker i samverkan med övriga berörda (Trafikverksregion, kommun, länsstyrelse, skogsintressent m.fl.). Det viktiga att tänka på när man registrerar funktionell vägklass är att relationerna mellan klassade vägar blir korrekt. Ett typexempel är följande: Från punkt A till B finns två möjliga vägval som är lika långa. Klassningen skall leda trafiken på den väg som den frekvente trafikanten eller en trafikplanerare skulle valt. D.v.s. uppsamlingsgata istället för lokalgata, genomfartsled istället för huvudgata, primär länsväg istället för sekundär länsväg etc. Trafikverket har tolkningsföreträde av regelverket vid tvister i egenskap av huvudman för NVDB och ansvar för kvaliteten hos vägdata vid leverans till NVDB:s kunder. Logisk konsistens Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9) I det vägnät som utgörs av klasserna 0-3 bör antalet återvändsvägar minimeras. Till återvändsvägar räknas dock ej vägar som ansluter till vägar i annan nation direkt eller via färjeled. Öar av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. Undantag från regeln kan förekomma. Exempel på undantag är en huvudförbindelse mellan två större tätorter eller huvudvägen på en ö som saknar bro eller färjeförbindelse med fastlandet. Med överordnad klass menas en klass med lägre numeriskt värde (ex. klass 7 är överordnad klass 9). Det ska finnas kontinuitet i klassningen så att inte korta sträckor med lägre klass är insprängda längs ett naturligt stråk. Det ska t ex inte vara så att en större väg som går genom en tätort har en lägre klass genom tätorten än vad den har före och efter såvida det inte finns en förbifart som har samma klass eller högre klass. Fullständig täckning En länk skall vara fullständigt täckt med utbredningar av funktionell vägklass. Det får inte finnas några glapp. Funktionell vägklass skall ha fullständig täckning på hela bilnätet (inkluderar färjeleder). Länk med två olika klasser En och samma länk bör normalt inte ha två olika klasser. Undantagsvis kan dock finnas fall där det på länken finns beläget en större trafikalstrande verksamhet (sportarena, industri, affärscentrum m.m.) och där man av den orsaken vill styra trafiken i en viss riktning till och från verksamheten. I sådana fall är det befogat med två olika klasser på samma länk. På så vis minskar risken att trafiken flyter ut på vägar där man inte vill ha den. Färjeleder En färjeled som förbinder två länkar som har lika klass skall också ha den klassen. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägre klassen av de båda anslutande klasserna. Internationell färjeled ska ha samma klass som den väg som ansluter till färjan på den svenska sidan. Grenar, korsningar och trafikplatser Ramper och grenar klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg. Då de förbinder två vägar med samma klass får de samma klass som de sammanbundna vägarna. (Obs! driftvändplatser och rastplatser är oftast grenar.) Väg som korsar esplanad eller annan väg med syskonlänkar ska behålla sin funktionella vägklass genom korsningen. Se även kap. 19.5

125 HANDLEDNING 125 (246) Kvalitetskravklass skapas från Funktionell vägklass Observera att kvalitetskravklass skapas från funktionell vägklass och att funktionell vägklass i o m det indirekt är en förutsättning för att kvalitetskraven på vägnät och alla företeelsetyper bestäms av funktionell vägklass. Det är alltså av stor vikt att funktionell vägklass har fullständig täckning. OBS! Då statligt driftbidrag avslutas på en vägsträcka kan det medföra att den funktionella vägklassen ska sänkas. Semantisk beskrivning av klasserna Syftet med Funktionell vägklass är som tidigare sagts att skapa en hierarkisk klassificering av vägnätet för trafikstyrning. För att underlätta klassningen listas i tabellen nedan ett antal punkter att hålla sig till. Tabellen skall inte ses som ett absolut facit. Trafikstyrningsönskemålen är alltid överordnade. Om exempelvis en väg med lågt vägnummer förbättrats och anpassats för ett högre trafikflöde är det motiverat att sätta en bättre funktionell vägklass än den som anges i tabellen. Väg med Vägnummer Där vägnummer anges i tabellen avses enbart vägens huvudnummer inte väg med undernummer (t.ex. E4.01) eller annat vägnummer. Väg med undernummer klassas i en underordnad nivå till sin huvudväg under förutsättning att de korsande huvudvägarna inte har samma klass (ex. en väg med vägnummer 4.01 får klassen 1 eftersom E4 har 0). Se grenen mellan körbanorna i Figur 115 i kap 19.5

126 HANDLEDNING 126 (246) Klas s Statligt vägnät 0 Klassen bygger i sig upp ett sammanhängande nätverk på nationell nivå med de viktigaste vägarna. Alla europavägar och alla motorvägar som utgör eller ansluter till en europaväg ingår i denna klass. 1 Klassen utgörs av de näst viktigaste vägarna på nationell nivå. Dessa vägar förbinder nästan uteslutande vägar i klass 0 med varandra. Tillsammans med vägar i klass 0 utgör de ett sammanhängande nätverk på nationell nivå Vägar med vägnummer 15, 25, 26, 31, 40, 47, 50, 53, 55, 56, 64 och 70 ingår oavsett väghållare. 2 Vägar i denna klass förtätar vägnätet på nationell nivå ytterligare. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Vägar med vägnummer < 100 som inte tillhör klass 0 eller klass 1 ingår oftast i denna klass oavsett väghållare. 3 Vägar i denna klass förtätar vägnätet på regional nivå. De förbinder oftast vägar i överliggande klasser med varandra. Primära länsvägar (vägnummer ) ingår oftast i denna klass. Kommunalt vägnät samt enskilda vägar inom tättbebyggt område där kommunalt alternativ saknas Länk i huvudnätet med betydande genomfarts/infartstrafik som har nationella eller regionala start- och målpunkter. I denna klass ingår funktionella förbindelser för arbetspendling och långväga person- och godstransporter Övriga enskilda vägar Öresundsbron

127 HANDLEDNING 127 (246) 4 Sekundära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt hög standard ofta med hastighetsgränser på 90 km/tim. 5 Sekundära och tertiära länsvägar ingår i denna klass. De har en relativt låg standard ofta med hastighetsgränser på 70 km/tim. 6 Vägar i denna klass utgörs av de statliga vägarna som har lägst standard. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3. Dessutom får inget av följande villkor vara uppfyllt: Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan Länken är en del av ett gångfartsområde. Länk i huvudnätet för biltrafik som inte tillhör klass 3 eller 4. Dessutom måste åtminstone ett av följande villkor vara uppfyllt: Länken är en del av stomnätet för kollektivtrafik Länken är en del av huvudnätet för cykel med cykeltrafik på körbanan Länk i lokalnätet för biltrafik som ansluter till huvudnätet och som är en uppsamlande gata med stor andel extern trafik. Dessutom kan följande villkor vara uppfyllda: Länken förmedlar trafik till/från stadens centrala/kommersiella delar Länken förmedlar trafik till/från viktiga handels-/industriområden Länken är en del av kollektivtrafikens linjenät Länken är en uppsamlande gata till/från bostadsområden

128 HANDLEDNING 128 (246) 7 Länk i lokalnätet för biltrafik som förmedlar trafik inom ett bostadsområde och som har intilliggande fastigheter som start- och målpunkt. Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har betydande roll i vägnätet och som ej tillhör klass 6 eller bättre. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga huvudvägarna denna klass. Dessa vägar har en avsevärd betydelse för skogsbrukets samlade vidaretransporter. Huvudvägarna kan också ses som ett komplement till det statliga vägnätet. En väg kan anses som huvudväg om den avsevärt underlättar transporterna i förhållande till det statliga vägnätet (genvägar) eller utgör stammen i ett större vägsystem av skogsbilvägar. En huvudväg underhålls årligen 8 Länk i lokalnätet med gågator. Vägar med statligt och/eller kommunalt driftsbidrag som har en begränsad betydelse för vägnätet. Oftast betjänar de endast ett mindre antal hushåll. I skogsbilvägnätet tillhör de skogliga normal vägarna denna klass. Merparten av skogsbilvägarna hamnar i klassen. Dessa vägar har i allmänhet flera s.k. nollvägar anslutna. Normalvägarna har vanligen löpande underhåll. 9 Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov. Dessa vägar är placerade i de yttre förgreningarna av ett vägsystem eller som isolerade korta länkar i anslutning till övriga vägar. Dessa vägar har vanligen inget löpande underhåll. Inom skogsnäringen kallas de nollvägar. Här ingår även vägar inom t.ex. parkytor, inhägnade industriområden och vägar inom bostads- och industriområden där biltrafik normalt inte förekommer men där det är fullt möjligt att köra för speciella behov.

129 HANDLEDNING 129 (246) Konsekvens för funktionell vägklass då andra företeelser ändras. Då vägnummer ändras påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg eller upphör att vara europaväg påverkas den funktionella vägklassen. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir motorväg och den ansluter till en europaväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Då en väg blir europaväg och det finns en anslutande motorväg ska den funktionella vägklassen sättas till 0. Den gamla klassen ska avslutas och en ny registreras. Ändring av hastighetsgräns på statlig väg kan påverka den funktionella vägklassen. Exempel: I figuren har grenarna en funktionell vägklass som är ett lägre än de korsande europavägarna. I det här speciella fallet då två europavägar möts är det fel att sänka ett steg på de grenar som förbinder europavägarna. På grenarna som förbinder E4 västerut med E6 söderut (mörkblå markering) ska funktionell vägklass vara 0 (noll) d.v.s. lika som huvudvägarna. Funktionell vägklass på nya vägar Figur 151 Exempel på felaktig funktionell vägklassning Om man inte säkert vet vilken funktionell vägklass som ska tillämpas på nya vägar som har skapat ett glapp i företeelsen kan följande regel tillämpas. Regel: Funktionell vägklass ska bedömas utifrån hur trafiken ska ledas i förhållande till omgivande vägar. Om omgivande vägar har lika vägklass sätts även glappet till samma vägklass. Om omgivande vägar har olika vägklass sätts vägklassen i glappet till den sämre klassen av de två. Nya vägar som inte är förbindelser i det befintliga vägnätet utan sticker ut som en stump från en befintlig referenslänk ska klassas på följande sätt: Innanför tättbebyggt område ska stumpen sättas till som bäst klass 7. Utanför tättbebyggt område ska stumpen sättas till som bäst klass 8.

130 HANDLEDNING 130 (246) Färjeled Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färjeleder. Vilka dessa är framgår av sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som finns på samma ställe som Översikt vägdata, följ länken: ktspecifikationer-vag/ Färjeledsnamn ska alltid finnas. Vägförbindelse över vattendrag med fartyg lämplig för transport av motorfordon och/eller cyklar. Då färjan endast tar gångtrafikanter ingår den i gångnätet. Kan vara allmän (avgiftsfri) eller enskild. Färjeleden redovisas med en egen länk som börjar och slutar vid landfästena för bryggan eller rampen. Ska inte ha högre funktionell vägklass än anslutande vägar. Kommunala vägar som är kopplade till internationella färjeleder ska inte klassas lägre än vad färjeleden ska ha enligt regler för klassning utifrån vägnummer. Företeelsens utbredning skall täcka hela den sträcka som utgör färjeleden. Färjeled är ingen fysisk väg. Det är en förbindelse mellan två vägar där själva färjan utgör förbindelsen i vägnätet. Enbart ett fåtal företeelsetyper registreras för färja. I DPS för respektive företeelsetyp framgår om den är möjlig att registrera på färja. Färjeledsnamn För färjeleder trafikerade av Trafikverkets färjerederi skall namnet vara detsamma som färjeledens namn t.ex. Hönöleden, Ivöleden, Vaxholmsleden. För övriga färjeleder bör namnet så långt som möjligt spegla ledens förbindelsepunkter (start och slut) T.ex. Stockholm-Helsingfors, Varberg-Grenå, Kärringön-Hällevikstrands brygga, Stockholm-Vaxholm Flera linjer som trafikerar samma led Om flera linjer trafikerar samma färjeled registreras ändå bara en företeelse med ett namn. T.ex. Stockholm/Helsingfors Linje som upphör Om en färjelinje upphör att trafikera en viss led och ingen annan färja trafikerar samma led avslutas den leden (Referenslänken avslutas)

131 HANDLEDNING 131 (246) Företeelsetillkomst Ska finnas för alla företeelser utom Vägnummer, Referenslinjetillkomst, och ATK- Kamerasträcka. Alla attribut måste anges förutom Kommentar processteg som inte är obligatorisk. En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats. Syftet med att beskriva tillkomsthistorik är främst att göra data spårbara. D.v.s. att märka dem så att man skall kunna identifiera källan. Utöver spårbarhet ger tillkomsthistoriken även en kortfattad beskrivning av den process i vilken data skapats. Företeelsetillkomst är en företeelsetyp som inte har några utbredningar. Istället kopplas den alltid till en eller flera företeelser av andra typer. T.ex. kan flera företeelser av typen Slitlager ha en företeelse av typen Företeelsetillkomst kopplad till sig. Denna företeelse beskriver då hur data om slitlagret tillkommit. Man kan se det som att företeelsetillkomsten är som ett sammansatt attribut som ingår i alla företeelser men som av olika skäl har implementerats som en egen företeelsetyp. Företeelsetillkomst och Referenslinjetillkomst har inte någon företeelsetillkomst. Inte heller vägnummer, SE-TERN vägnät och ATK-Kamerasträcka. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till företeelsen. Processteg utbredning och Processteg attribut För varje förekomst av företeelsetypen Företeelsetillkomst kan ett eller flera Processteg attribut respektive Processteg utbredning registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. För attributen Processteg utbredning och Processteg attribut kan flera upprepade registreringar göras. Efter flera sådana upprepade registreringar erhålls en kronologiskt sorterad lista (m.h.a. attributet slutdatum) som beskriver den process i vilken företeelsens attribut- respektive utbredningsdata har skapats och hanterats. Normalt anges bara ett enda processteg. I enstaka fall kan det vara relevant att även beskriva ytterligare processteg Om olika metoder använts för att samla in attributvärden för företeelsetyper med flera attribut kan flera registreringar av processteget göras som beskriver metoden för respektive attribut. Under attributet Kommentar processteg anges för vilket av företeelsens attribut som metoden gäller. Slutdatum Attributet Slutdatum avser när arbetet med processteget avslutades. I tabellen nedan beskrivs slutdatum för olika typer av datafångst. Metod Databas Fångat i fält Dokument Lokal kännedom Exempel på Slutdatum När man hämtade över uppgifterna från databasen. När fältinventeringen av uppgifterna för företeelserna var klar. När man hämtade över uppgifterna från dokumenten. När uppgifterna tecknades ned eller registrerades. Observera att Slutdatum inte har något att göra med från- eller tilldatum för själva företeelsen.

132 HANDLEDNING 132 (246) Namn på gatan ska Gatunamn alltid finnas i attributet Namn. Värd/gäst måste anges. En är värd och ev övriga är gäster. Länkroll och Riktning Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Namnet har satts genom kommunalt beslut av den funktion inom en kommun som hanterar namnsättning av gator och vägar (t.ex. namnberedningen). Namnet är normalt skyltat. Gatunamn levereras till NVDB av Lantmäteriet och/eller från kommunen enligt avtal. Vid leverans från Lantmäteriet är det inte alltid som hela utbredningen erhålls p.g.a. att en del av gatan saknar adresspunkter. Att företeelser för Gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse då LTF ska skapas och kopplas mot vägnätet. Riktningen anges lämpligen i gatans adressriktning. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till referenslänkens riktning, med eller mot (för gatunamn är inte riktning = med och mot tillämplig). Värd/Gäst: Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna. Värdväg/Gästväg används vid registrering av Gatunamn som ett attribut till företeelsers utbredningar. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen blir den som kommer först i alfabetisk ordning värd men man kan även låta den större gatan vara värd. De övriga kallas för gästvägar. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Länkroll: Länkroll skall registreras i samband med registrering av företeelsetypen Gatunamn som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren (används inte av Trafikverket vid registrering, normal länk används istället). Syskonlänkar förekommer ofta på esplanader, cykelfält, trottoarer och i kanalisationer med refuger. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Utbredning: Gatunamn har utbredningstypen Vägutbredning med värd och kan förekomma på både bilnät, cykelnät och gångnät. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i Översikt vägdata. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse per nättyp (se Vägtrafiknät) med en eller flera utbredningar.

133 Lillgatan HANDLEDNING 133 (246) Korsningar med fler länkar än två Utbredning i korsning mellan gator där den ena eller bägge gatorna representeras med två länkar är det valfritt hur man vill registrera namnet på de korta mellanliggande länkarna. Man kan välja att registrera enbart det ena namnet eller att registrera bägge namnen. En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Utbredningens start och slut I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Det är inte lämpligt att låta gatunamnet starta i vägkanten där den ena gatan ansluter till den andra. Detta betraktelsesätt finns ibland inom tätorter där man inte vill ha två namn på den yta som utgör själv vägkorsningen. Se figuren nedan. A B Storgatan Figur 152 Utbredningens start och slut Utbredning för Lillgatan bör starta i noden (vid punkten A) och inte vid punkten B även om man i vissa sammanhang skulle kunna betrakta punkten B som startpunkt för Lillgatan. Gator utan namn Det är inte alla gator som har ett namn. Om inget gatunamn är känt registreras ingen företeelse. Gatunamn är inte unikt Företeelsetypen Gatunamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det finns flera gator i NVDB med namnet Storgatan. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov.

134 HANDLEDNING 134 (246) Exempel på länkroll och riktning: I exemplet nedan är frågan om utsticksvägarna ska klassas som grenar eller normala länkar? Vilken riktning skall de ha? Om det ska vara gren eller normal är inte tydligt definierat i dataproduktspecifikationen. Ett viktigt syfte med länkroll är att man, tillsammans med värd/gäst, ska kunna selektera vid beräkning av väg- och gatulängd. Oftast vill man då inte ta med syskon bak och ibland inte heller gren. Stickvägarna bör ha länkroll normal i de fall som syns på kartan men undantag kan säkert förekomma. Riktningen sätts mot adresspunkten, d.v.s. i adressriktningen. I exemplet kan man fundera på om gatunamnet ska sluta vid den sista adresspunkten eller om namnet ska fortsätta till vägens slut eller till en vägkorsning. För återvändsvägarna bör namnet fortsätta till slutet på vägen. Figur 153 Exempel på länkroll och riktning för gatunamn

135 HANDLEDNING 135 (246) Gaturum I dokumentet Vägars och gators utformning, VGU, _vag_och_gatuutformning/vagar_och_gators_utformning/sektion_tatortgaturum/01_sektion_tatort_gaturum_arbetsmetodik.pdf Kapitel 1.2 står följande: Upplevelsen av en gata eller väg är starkt kopplad till den närmaste omgivningen, d.v.s. bebyggelse, topografi och vegetation. I VGU talas därför om Gaturum respektive Vägrum. I Arkus-rapporten Ord på vägen definieras begreppen gaturum och vägrum enligt följande: Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana. Vägrum: Rum bildat och tillhörande grönområden med diverse utrustning och vegetation, samt i viss mån spridd bebyggelse. Vägen avgränsas inte av kantstöd eller liknande. Avgörande för vägrummets karaktär är förutom själva vägkroppen och dess inredning, främst angränsande topografi och vegetation. Då cykel- eller gångnätet lämnar gaturummet ska den alltså inte längre bära gatans namn. Om cykel- eller gångnätet tillfälligt lämnar gaturummet, för att t ex runda ett hinder, bör dock kontinuitet i gatunamnet eftersträvas. Alla länkar i gaturummet ska ha gatunamn. I gaturummet kan flera referenslänkar gå jämsides eller tvärs varandra, d.v.s. bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter, cykelpassager samt gångnät med trottoarer, övergångställen etc. alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha samma gatunamn. Nyttan finns bl a i navigeringstillämpningar. Då en cykelbana lämnar gaturummet ska gatunamnet inte längre ha utbredning på cykelbanan. Motsvarande gäller för gångnätet. Figur 154 Gatunamnets utbredning på bil- och cykelnät

136 HANDLEDNING 136 (246) Vägtrafiknät är angiven GCM-belyst som cykelnät eller gångnät Anger att gångnätet respektive cykelnätet är belyst. Attribut saknas Bilnätets belysning täcker oftast in trottoarer och cykelfält och ska då registreras på gång- resp. cykelnätet. Företeelsetypen registreras på referenslänkar vars vägtrafiknät är angivet som gångnät eller cykelnät. GCM-passage Kan sammanfalla med registrering av Farthinder och GCM-Vägtyp. Ska registreras på bilnätet Passagetyp och Trafikanttyp samt Refugpassage måste anges. GCM-passage är en för fotgängare, cyklister och mopeder arrangerad övergång för passage över en bilväg. En planskild GCM-passage anger att över eller under bilvägen finns en särskild konstruktion avsedd för fotgängare, cyklister och/eller mopedister att färdas på då de ska passera bilvägen. Annan ordnad passage i plan anger att passagen saknar linjemarkering och övergångsställeskylt men där väghållaren ändå gjort någon eller några typer av åtgärder för att underlätta passage för fotgängare och/eller cyklister. Punkt- eller nod-utbredning. Då gång- eller cykelnätet som bilnätet korsar finns registrerat i NVDB ska en nodutbredning registreras om det är en plankorsning. Saknas nod eller korsningen är planskild ska en punktutbredning registreras på bilnätet. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. Registrering av utbredningar Nedan exemplifieras hur GCM-passage registreras i några olika fall. Figur 155 Inget gång- eller cykelnät är registrerat. Företeelsens utbredning registreras med en punkt (punktutbredning) i mitten av GCM-passagen. Figur 156 Bil- och gångnät registrerat. Företeelsens utbredning registreras i noden (nodutbredning) som ligger i skärningen mellan bilnät och gångnät.

137 HANDLEDNING 137 (246) Figur 157 Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punktutbredningar där referenslinjerna korsar övergångstället. Figur 158 Vid mittremsa eller refug i vägmitt och även gångnätet är registrerat skall företeelsens utbredning registreras med två nodutbredningar där referenslinjerna korsar GCM-passagen. Figur 159 Företeelsens utbredning registreras med en punktutbredning i mitten av GCM-passagen. I detta fall är inte något gång- eller cykelnät registrerat men det finns en GCM-passage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpasage. GCM-passage i samband med gång- eller cykelnät Figur 160 Företeelsens utbredning registreras med en nodutbredning för GCM-passagen där bilnät och GCMvägen korsar varandra. I detta fall är det en GCMpassage som inte är markerad som övergångställe och/eller cykelöverfart/cykelpassage. GCM-passage registreras i noden där bilnätet och gång- eller cykelnätet korsar varandra i plan. Då korsningen mellan bilnät och gång-/cykelnät är planskild registreras en punkttutbredning på bilnätet. Passagen ska även beskrivas genom att på gång- eller cykelnätet registrera en företeelse av typen GCM-vägtyp där värdet för GCM-typ är cykelöverfart/cykelpassage i plan eller övergångsställe. Viktigt att tänka på När punktutbredning används ska den alltså placeras på bilvägnätet inte på det korsande cykelvägnätet! Håll ihop företeelsen När en GCM-passage passerar över flera referenslinjer på bilvägnätet (d.v.s. det blir mer än en punkt- eller nodutbredning) så ska det registreras som en företeelse. Det blir alltså inte en företeelse för varje punkt- eller nodutbredning! Se exempel i bilaga 5 GCM-passage i samband med Farthinder En GCM-passage kan komma att registreras i samma punkt som företeelsen Farthinder. Detta gäller i de fall farthindret är en del av, eller ligger i omedelbar anslutning till, GCM-passagen.

138 HANDLEDNING 138 (246) Exempel: Man ska registrera 3 företeelser på samma ställe om man har en förhöjd cykelpassage i plan som har trafikljus. Om vi antar att det i den röda punkten i figuren nedan är ett övergångsställe som ingår i cykelnätet och att det är trafikljus vid övergångsstället. Figur 161 GCM-passage i samband med farthinder Då ska på cykelnätet registreras GCM-vägtyp där värdet för GCM-typ är Övergångsställe. Farthinder ska registreras med Typ = 4 - sidoförskjutning refug och Läge = 2 dubbelsidig och slutligen GCM-passage med Passagetyp = 4 - signalreglerat övergångsställe och/eller signalreglerad cykelpassage/cykelöverfart i plan. Ska finnas heltäckande på GCM-typ måste anges GCM-vägtyp gång- och cykelnätet. Förbjuden färdriktning på cykelfält, i rulltrappor och på rullande trottoarer. Vägtrafiknät är angiven som Gångnät eller Cykelnät Beskrivning av gång- och cykelnätets funktion. Typ av funktion anges för gång- och cykelnätet med företeelsetypen GCM-vägtyp där varje delsträcka får ett värde beroende på vilken typ av funktion GCMvägen har. OBS: Cykelfält (se definition nedan) har en vägmarkering på en bilväg men ska registreras med en egen referenslinje och företeelsetyperna Vägtrafiknät ska ha Nättyp = Cykelnät och GCM-separation ska ha Separation=Vägmarkering. Beskrivning av värden som förekommer i GCM-typ: Värde Förekommer på nät Beskrivning Cykelbana: Cykelnät En väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped klass II. Kan även användas av fotgängare om inget särskilt förbud mot gångtrafik finns. Cykelfält: Cykelnät Ett särskilt körfält på väg som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. Cykelfält är i regel att betrakta som syskonlänkar och ska p.g.a. vägens utformning vara enkelriktade.

139 HANDLEDNING 139 (246) Cykelöverfart i plan/ cykelpassage: Cykelnät Övergångsställe: Cykel- och gångnät Cykelpassage: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana, en järnväg eller en cykelbana och som anges med vägmarkering. En cykelpassage är bevakad om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakad. Tillägg har gjorts i NVDB för definitionen av cykelpassage till att även omfatta cykelpassage i korsning med järnväg eller spårvagnsspår trots att vägmarkering saknas. Cykelöverfart: En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering och vägmärke. Vid en cykelöverfart ska trafikmiljön vara utformad så att det säkras att fordon inte förs med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. En del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana eller en cykelbana och som anges med vägmarkering eller vägmärke. Ett övergångsställe är bevakat om trafiken regleras med trafiksignaler eller av en polisman och i annat fall obevakat. Cykelpassage och övergångställe Cykelnät Ett övergångsställe och en cykelpassage ligger intill varandra och kopplas till samma referenslinje. Annan cykelbar förbindelse: Annan ej cykelbar förbindelse: Gatupassage utan utmärkning: Cykelnät Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät För en cykelreseplanerare är det viktigt att det finns förbindelser mellan cykelbanor som ligger "nära" varandra. I praktiken förekommer genvägar i cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar inte är till något förtret kan cykelnätet utökas så att det är tillåtet att ta med sådana förbindelselänkar i NVDB trots att de egentligen inte är konstruerade för att cykla på. Exempel är kortare stigar genom skog/grönyta. I praktiken förekommer genvägar i gång- och cykelnätet för att undvika långa omvägar. Om dessa genvägar är frekvent använda och inte är till något förtret läggs de in i cykelnätet då de används av både cyklister och fotgängare men endast i gångnätet om det bara är fotgängare som använder förbindelsen med värdet annan ej cykelbar förbindelse. Om det är en trapp ska värdet vara Trappa i stället för Annan ej cykelbar förbindelse. En del av en väg som är avsedd att användas av cyklande eller förare av moped klass II för att korsa en körbana eller en cykelbana men som inte anges med vägmarkering. Gångbana: Gångnät Gångbanan ska vara för gående avsedd led som i konstruktionshänseende avskilts från körbana för motorfordon eller cykelbana.

140 HANDLEDNING 140 (246) Trottoar: Gångnät En trottoar är en gångbana vid en gata. Passage genom byggnad: Gångnät En gata har oftast en eller två trottoarer på sidorna längs med gatan. De är ej upplåtna för fordon utan är normalt enbart avsedda för fotgängare. Trottoaren är oftast något upphöjd i förhållande till gatan. På extra breda trottoarer brukar det ibland vara tillåtet att cykla. Om så är fallet är cykelbanan utmärkt med skylt för antingen cykelbana eller kombinerad gång- och cykelbana. En passage är oftast någon särskilt anordnad gång genom någon form av hinder. Ett exempel kan vara en gång genom ett hus i form av någon form av korridor. Vanligast menar man då i detta fall någon form av förbindelsegång genom byggnad. Ibland kan det också vara en förbindelsegång som förbinder två hus. Ramp: Gångnät Ramp är en kort sluttning - ett sluttande plan konstruerad för att exempelvis rullstolsbundna ska kunna passera ett höjdhinder. Perrong: Gångnät Perrong är den upphöjda yta som passagerare väntar på eller stiger på/av ett spårfordon. Benämns även plattform och refug vid spårväg. Här är perrong endast i betydelsen del i gångnätet fram till spårfordonet. Trappa: Cykel- och gångnät En trappa är en konstruktion ämnad att underlätta passagen mellan två skilda nivåer. Då trappen är utformad så att den är lämplig för att leda en cykel mellan två cykelbanor ingår den i cykelnätet. Rulltrappa: Gångnät En rulltrappa är en anordning för att transportera människor och består av en trappa vars trappsteg förflyttas uppåt eller nedåt. Rullande trottoar: Gångnät Rulltrappor är oftast enkelriktade, d.v.s. förses med förbjuden färdriktning. Ett rullband (även rullramp, transportband, rullande trottoar m.m.) är ett transportmedel för personer. De liknar rulltrappor men är svagt lutande (rullramp) eller helt horisontella (rullande trottoar). Rullande trottoarer är oftast enkelriktade, d.v.s. förses med företeelser av typen Förbjuden färdriktning. Hiss: Gångnät Hissar som ingår i gångnätet är sådana som är avsedda att transportera personer vertikalt mellan gångbanor som ligger på olika höjdplan. Förekommer ofta som ett alternativ till trapp eller rulltrapp att användas av personer med rörelsehinder eller barnvagnar. En hiss följer i praktiken en vertikal referenslinje. De verktyg som används för registrering och visning av nätet och dess företeelser har en tvådimensionell projektion som gör det omöjligt att se vertikala företeelser. Därför tvingas man till att göra våld på verkligheten och luta referenslinjen där hissen har sin utbredning. Avståndet i plan (x,y) mellan de våningsplan som hissen stannar på bör vara ca 1 meter. Snedbanehiss: Gångnät Nästan alla hissar är helt vertikala men det finns undantag, t.ex. Stockholms tunnelbana där några hissar går parallellt med rulltrapporna och därför går på snedden (ett mellanting mellan hiss och bergbana), denna hissmodell kallas för snedbanehissar. Exempel är Hammarkullens spårvagnsstation i Göteborg och citytunnelstationen Triangeln i Malmö. Linbana: Gångnät Linbana är en transportanläggning i vilken folk eller gods transporteras i exempelvis gondoler eller öppna stolar. I NVDB:s gångnät ska endast linbanor avsedda för persontransporter ingå. Dock inte skidliftar.

141 HANDLEDNING 141 (246) Bergbana: Gångnät Bergbana är en typ av spårtrafik med större stigningsvinkel än vad som är normalt för järnväg och spårväg. Torg: Kaj: Öppen yta: Färja: Koppling till annat nät: Fortsättning i nätet: Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät Cykel- och gångnät Utbredningens längd I Sverige finns flera bergbanor, t.ex. Skansens bergbana och Skärholmens bergbana i Stockholm samt Nacka strands bergbana i Nacka Ett torg är en planerad öppen plats i en tätort, som är en del av det offentliga rummet. På ytor där markeringar för hur cyklister och fotgängare ska färdas finns det oftast naturliga stråk som de följer. Det är dessa stråk som man bör återge med referenslinjer. (gäller även Kaj och Öppen yta nedan). En kaj är en anlagd yta på en strand med en byggd mur mot vattnet, där fartyg kan lägga till. En kaj kan vara sammanbyggd med en pir eller brygga, och är även en del av en hamn. Gaturum för samspel är en trafikerad yta där oskyddade trafikanter och motorfordon ska kunna trafikera på lika villkor, t.ex. gångfartsområde. En färja är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg över en å, en flod, en sjö eller ett hav. Huvuduppgiften är att transportera personer eller fordon till andra sidan. Färja anges som konstruktionstyp då färden i gång- och cykelnätet sker med båt/färja. I dessa fall ska även företeelsetypen Färjeled registreras. T.ex. Waxholmsbåtarna Teknisk konstruktion som binder samman vägnät då gång- eller cykelnät upphör och färden ska fortsätta på annan nättyp. Konsekvens av kontinuitetsregeln. Syftet är att säkerställa att nätet inte delas upp utan fortsätter förbi busshållplatser, industriutfarter etc. trots att cykelfält eller trottoarer tillfälligt saknas. Under förutsättning att företeelsens utbredning för cykelöverfart/cykelpassage och övergångsställe inte ska ha en noggrannhet som är sådan att den kan nyttjas för synskadade så kan följande tumregler för utbredningens längd användas: Företeelsen för övergångstället resp. överfartstället avspeglar en funktion snarare än en fysisk egenskap. Därför har utbredningens längd inget krav på hög noggrannhet. Symetriskt runt bilväg/järnväg/spårväg. Hela tvärlänken men om det inte är tvärlänk sträcker det sig mellan väg-/gatukanterna. Om ingen naturlig avgränsning finns ska sträckan vara minst 6 meter. Heltäckande: GCM-vägtyp ska vara heltäckande på allt gång- och cykelnät som är registrerat i NVDB. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser för GCM-vägtyp alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till.

142 HANDLEDNING 142 (246) När får man cykla på bilväg? Trots att det finns cykelbana på båda sidor om en väg är det under vissa omständigheter tillåtet att cykla på bilvägen. I Trafikförordningen står följande: Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II skall vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns. Om särskild försiktighet iakttas får dock cyklande och förare av tvåhjuliga mopeder klass II använda körbanan även om det finns en cykelbana när det är lämpligare med hänsyn till färdmålets läge. Det leder till att det alltid ska finnas en nod då referenslinjer för cykelnät och bilnät korsar varandra eller där cyklisten ska kunna korsa vägen eller fortsätta färden på bilvägen, d.v.s. så att cyklisten har en förbindelse till bilnätet. Om förbindelsen av någon anledning inte får nyttjas av fotgängare eller ett eller flera fordonsslag får företeelser för andra företeelsetyper hindra färden. När får man gå på bilväg? Det finns oftast ingenting som hindrar att fotgängare att vika av från en gångväg och fortsätta promenaden på den cykelväg eller bilväg som korsar eller ansluter till gångvägen om det inte finns en trafikregel som förbjuder det. Många gånger är det olämpligt att promenera på bilväg men inte förbjudet om man följer de regler som gäller för fotgängare på bil- och cykelvägar. Många gånger har fotgängaren inget alternativ utan är tvungen att väja annan nättyp än gångnät för att nå målet. Det leder till att det alltid ska finnas en nod då referenslinjer för gångnät korsar ett annat nät i samma plan. Exempel Cykelbana Figur 162 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till Cykelbana

143 HANDLEDNING 143 (246) Cykelbana som övergår i cykelfält Cykelbana Cykelfält Figur 163 Värdet för attributet cykelvägtyp sätts till Cykelbana för delen till vänster och Cykelfält för delen till höger Gatupassage utan utmärkning Figur 164 I vissa områden är det vanligt att cykelbanan gör ett avbrott vid en korsande bilväg utan att det finns ett övergångsställe eller cykelpassage. I exemplet i figuren sätts attributvärdet till gatupassage utan utmärkning Gatupassage med övergångsställe och/eller cykelpassage

144 HANDLEDNING 144 (246) Figur 165 Exempel på övergångsställe och cykelpassage Fortsättning i nätet Referenslinjen för gång- resp. cykelnät fortsätter förbi utfarten eller busshållplatsen men cykelbanan eller trottoaren gör ofta ett uppehåll där.

145 HANDLEDNING 145 (246) Figur 166 Bilden illustrerar hur en trottoar samt ett cykelfält fortsätter över utfarten trots att trottoaren respektive vägmarkeringen för cykelfältet tillfälligt upphör. Öppen yta, t.ex. gångfartsområde eller parkeringsyta GCM-vägar på öppna ytor - t.ex. torg, parkering, gångfartsområden - avbildas med en eller flera referenslänkar som redovisar de huvudsakliga stråk som trafikanter färdas över ytan. Där näten korsar varandra skall de konnekteras med en nod. Figur 167 Gång- och cykelnät på öppen yta.

146 HANDLEDNING 146 (246) Förekommer endast på Separation måste anges. GCM-Separation Cykelbana, Cykelfält, Gångbana och Trottoar Vägtrafiknät är angiven som Cykelnät Anger att det finns en separation mellan gång-/cykelnät och bilnät samt vilken typ av separation det är. Företeelsen förekommer endast på Gångbana, Trottoar, Cykelbana eller Cykelfält. Företeelsetypen registreras bara på referenslänkar där värdet för nättyp i vägtrafiknät är Cykelnät eller Gångnät. Exempel på separation som kan förekomma är Kantsten (kantstöd, GCM-stöd) Skiljeremsa Räcke Vägmarkering (förekommer endast för cykelfält, streckad linje, och cykelbana, heldragen linje) Okänt Skiljeremsa registreras i företeelsetypen GCM-Separation då kantsten, räcke eller vägmarkering saknas och avståndet mellan bilnätets vägbana och cykelnätets vägbana är smalare än ca 5 meter. Kontinuitet ska eftersträvas vilket leder till att kortare breddökningar( > 5 m) inte ska beaktas. Cykelfält har separation = Vägmarkering. Om ingen GCM-Separation registrerats antas separationen vara friliggande. Då flera separationer förekommer samtidigt på samma ställe ska endast ett av dem registreras. Följande prioritetsordning gäller: Räcke Kantsten Skiljeremsa Vägmarkering Okänt Om ett räcke står på en mittremsa är det alltså bara räcket som ska registreras. Sidouppdelningen skall anges i förhållande till referenslänkens riktning.

147 HANDLEDNING 147 (246) Exempel för separation med skiljeremsa 5 m Figur 168 Separation Skiljeremsa. Företeelsens utbredning markerad med röd färg. I exemplet ovan är cykelvägtypen Cykelbana registrerad. Där separationen är en skiljeremsa skapas en företeelse av typen GCM-Separation. Värdet för attributet Separation sätts till Skiljeremsa. Det anges också på vilken sida separationen ligger. Hållplats Samtliga attribut måste finnas. Avser vägnätsanknuten virtuell hållplats för persontrafik. Hållplatsen är gemensam för alla hållplatslägen inom aktuell hållplats. Kan förekomma på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Hållplatsen har en punktutbredning vars position ska motsvara en ungefärlig tyngdpunkt på bilnätet för alla ingående hållplatslägen. Syfte/nytta: Att hålla gemensam data för alla ingående hållplatslägen på respektive hållplats. Används i verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt tydliggör vilka hållplatser/hållplatslägen som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Företeelsetypen ska kunna underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatser/hållplatslägen vid resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. En hållplats är gemensam för alla ingående hållplatslägen. Relationen mellan en hållplats och dess hållplatslägen sker genom att de har samma värde i attributet Hållplats-ID.

148 HANDLEDNING 148 (246) Figur 169 Översikt för Hållplats och dess Hållplatslägen. Hållplats-ID och Hållplatsnamn följer Samtrafikens unika nationella identiteter och namn. Koordinatattributen X-koordinat och Y-koordinat motsvarar hållplatsens ursprungliga position före vägnätsanknytning (anges i Sweref 99 TM). Underlag hämtas hos dataleverantören och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata enligt uppgjorda avtal och processer. Dataleverantör Samtrafikens hållplatsregister utgör underlag för samtliga hållplatser. Hör till en Hållplats med Alla attribut utom Alternativ Hållplatsläge samma ID. beteckning måste finnas. Hållplatsläge beskriver en markerad identifierad plats längs bilnätet som är skapad för på- och avstigande resenärer till och från bussar. Syftet med Hållplatsläge är att stödja verksamheter som bl.a. planering, drift- och underhåll samt tydliggöra vilka hållplatser/hållplatslägen som är anpassade för personer med olika funktionsnedsättningar. Företeelsetypen ska underlätta informationsförsörjning av anpassade hållplatslägen vid resor i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. Används för planering och uppföljning av anpassning av hållplatslägen, för upphandling och uppföljning av underhållsaktiviteter för hållplatslägen samt för informationstjänster om resemöjligheter. Företeelsetypen innehåller attribut som beskriver den fysiska utformningen av ett hållplatsläge och kan användas i kombination med företeelsetypen Hållplats, vilken utgör den gemensamma identiteten för alla hållplatslägen på en och samma hållplats. Om minst ett hållplatsläge ligger på statlig väg ska samtliga hållplatslägen inom samma hållplats registreras. Hållplats-ID: Om detta attribut saknar värde ska Trafikverket, Vägdata, hämta värdet från den hållplats som hållplatsläget hör till. I de fall en korresponderande hållplats ännu inte finns ska värdet (vilket betyder okänt) anges.

149 HANDLEDNING 149 (246) Ett hållplatsläge beskrivs med sidouppdelad punkt- eller nodutbredning. Giltiga sidolägen är Höger respektive Vänster. Sidoläget är alltid relativt referenslänkens riktning. Underlag för ajourhållning fångas hos dataleverantörerna och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata enligt uppgjorda avtal och processer. Dataleverantörer Statligt vägnät Projektledare för investeringsprojekt inom Trafikverket vid nybyggnation av hållplatser längs det statliga vägnätet. Datakälla är bygghandlingar för investeringsprojekt. Statligt vägnät Projektledare för drift- och underhållsarbete inom Trafikverket vid åtgärder på hållplatser längs det statliga vägnätet. Datakälla är återrapport från entreprenör efter anpassningsåtgärder på hållplats. Höjdhinder upp till 4,5 meter Om hindret är i korsning med biloch/eller gång- och cykelväg ska det finnas Bro och tunnel med värdet Underfart. En väg som har höjdhinder ska inte ha företeelsen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer (se nedan under den företeelsen) Höjdhindertyp måste anges. Fri höjd måste registreras. Fri höjd ska avse den fria höjden under hindret på körbanan, d.v.s. inte ovan ev. vägrenar. För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning vid änden av tunneln. På statligt vägnät är utbredningens läge i den punkt där vägporten börjar (kanten) i vägens riktning. Fri höjd måste registreras På gång- och cykelnätet är det frivilligt att registrera höjdhinder mellan 2,6 och 4,5 meter men upp till 2,6 måste man registrera alla höjdhinder. Skilda körbanor men bara en länk Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Fri höjd skall vara det lägsta av de två värdena för respektive körbana. Höjdhinderidentitet För höjdhinder på det statliga vägnätet används konstbyggnadsnumret från Trafikverkets brodatabas, BaTMan, som identifikationsbegrepp. Exempel En järnvägsbro löper över vägbanan med en fri höjd på 4,2 meter. Bron registreras som ett hinder med en punktutbredning. Följande värden anges för attributen: Attribut Värde Höjdhindertyp Vägport Fri höjd 4,2 Höjdhinderidentitet Läget för utbredningen skall vara enligt figurerna nedan:

150 HANDLEDNING 150 (246) Vägport eller annat hinder. Utbredningen knyts till den undre länken Tunnel med enkel körbana och dubbelriktad trafik Körriktning Tunnel med enkel körbana och enkelriktad trafik Tunnel med dubbla körbanor och enkelriktad trafik Figur 170 Punktutbredningens placering för Höjdhinder För vägport eller annat hinder registreras utbredningens läge mitt under höjdhindret. För tunnlar registreras en utbredning i änden av tunneln enligt figuren. (På statligt vägnät är utbredningens läge vid vägportar i den punkt där vägporten börjar (kanten) i vägens riktning) Järnvägskorsning Alla attribut är obligatoriska. Avser järnvägskorsning i plan (spår för reguljärtrafik där staten är spårägare) mellan det statliga spårnätet och vägnätet i NVDB. Finns på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Utbredningen (punkten) skall anges i skärningspunkten mellan spår och vägmitt. Vid korsning med bangård, som har ett flertal spår anges centrum för spårområdet. Ajourhålls med förändringstransaktioner hämtade från Trafikverkets BIS-system. Inga andra järnvägskorsningar ska registreras. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild.

151 HANDLEDNING 151 (246) Kalibreringssträcka Alla attribut måste finnas. Avser en markerad, uppmätt och garanterad kontrollsträcka för kalibrering av mätinstrument. Avsedd för längdmätning. En strävan är att samtliga kalibreringssträckor är 1000 m. Kortare sträckor kan godkännas om det är stort behov av en kalibreringssträcka i ett geografiskt område och det inte finns andra sträckor att tillgå. Den får då vara 900 eller 800 m lång. Sträckan ska vara rak och plan och beläggningen ska vara jämn utan potthål. En kalibreringssträcka får inte användas längre när vägens sträckning på något sätt förändrats i längd eller linjeföring på så sätt att den inte längre uppfyller grundkraven. All märkning i fält ska då tas bort. Registrerade uppgifter i NVDB/GVT ska avslutas. Sträckutbredning, sidouppdelad Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Kantstolpe Avser förekomst av kantstolpar inom vägområdet. Saknar attribut. Avståndet mellan kantstolparna skall vara ca 50 m på raksträckor, i kurvor m, beroende på bl. a radie samt på motorväg ca 100 m. Syfte/nytta: För att stödja upphandling av GPD (Grundpaket drift). Underlättar beräkning av mängder vid arbetet med GPD-upphandlingar. Sträckutbredning, sidouppdelad. Sträckutbredningen anges utan uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Mittremsa med eller utan Alla attribut är obligatoriska. Katastroföverfart Vägräcke finns där denna företeelse förekommer. Avser öppning i mittremsa, minst 7 m lång, som separerar trafikens körriktningar, avsett för utryckningsfordon. Katastroföverfarter kan också användas vid överledning och dubbelriktning av motorvägs- och motortrafikledshalva. Den kan också utformas i kombination med en driftvändplats vänd åt ena eller båda körriktningarna. Syfte/nytta: Möjliggöra vändning för väghållnings- och utryckningsfordon på väg med skilda körbanor. I första hand används befintliga tpl och driftvändplatser. Max 3 km mellan vändmöjligheter. Punktutbredning Underlag för ajourhållning av företeelsen levereras av Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet I typfallen Figur 171 och Figur 172 där den totala vägbanebredden är för liten för en U-sväng, mindre än ca 20 m, kan katastroföverfarten utföras som driftvändplats enligt Figur 129 med enkel slinga. Katastroföverfart registreras även om det finns en tvärlänk Punkterna registreras alltid parallellt på de skilda körbanorna oberoende av mittremsans bredd.

152 HANDLEDNING 152 (246) Figur 171 Katastroföverfart vid smal mittremsa med mitträcke. Öppningen i räcket ska vara minst 8 meter lång. Överfartsytan utförs belagd. Figur 172 Katastroföverfart vid mittremsa mindre än 7 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. Figur 173 Katastroföverfart vid mittremsa 7-12 meter bred med mitträcke längs vägbanekanterna.

153 HANDLEDNING 153 (246) Figur 174 Katastroföverfart vid mittremsa mer än 12 meter bred, normalt utan räcke. Alternativt kan överfarten utformas som driftvändplats enligt Figur 132 vänd åt ena eller båda körriktningarna eller i kombination med en driftvändplats enligt figur nedan. Figur 175 Katastroföverfart i kombination med driftvändplats. Observera att på den nedre körbanan i figuren ovan är det inte en katastroföverfart utan en driftvändplats.

154 HANDLEDNING 154 (246) Korsning Korsning ska registreras beroende av om statliga och/eller kommunala vägar ansluter i korsningen och beroende av vilka funktionella vägklasser de anslutande vägarna har. Generaliseringstyp och Signalreglering måste anges. Avser en plats där två eller fler vägar ansluter till varandra eller där statlig väg startar eller slutar i en nod. Vägarna skall vara statliga eller kommunala. Registrering av företeelsens utbredningar En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållareansvar på anslutande vägar. Om ändring sker att en eller flera noder tillkommer eller utgår bildas en ny tidsversion av företeelsen som visar korsningen. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. En korsning definieras med samtliga noder som kan hänföras till att reglera trafiken i korsningen enligt den typ av generalisering som anges enligt det obligatoriska attributet generaliseringstyp. Registrering av Korsning kan bli konsekvensen då anslutande vägar i korsningen byter väghållartyp och/eller funktionell vägklass. Exempel på utbredningar visas nedan. 1. Korsningen mellan vägar som generaliserats till en nod Figur 176 Nodutbredningens placering i vanlig fyrvägskorsning En företeelse med en utbredning registreras i noden. Detta gäller generaliseringstyperna 1 och 6.

155 HANDLEDNING 155 (246) 2. Korsningen är av typen Cirkulationsplats generaliserad till flera noder Figur 177 Företeelsen Korsning i enkel cirkulationsplats En företeelse registreras med utbredningar på alla noder som utgör själva cirkulationsplatsen oavsett väghållare på anslutande väg. Figur 178 Företeelsen Korsning i cirkulationsplats med refuger Utbredningar registreras även på noder som hör till eventuella grenar vid omgivande refuger om avståndet mellan den nod som inleder kanaliseringen och den nod som avbildar cirkulationen understiger 50 m

156 HANDLEDNING 156 (246) Figur 179 Korsning med Övergångsnod Om längden överstiger 50 m skall den nod som inleder kanaliseringen bilda en egen företeelse enligt registreringsregel 1 ovan. Generaliseringstyp för denna företeelse är 6 - övergångsnod. Den noden tillhör inte cirkulationen. 3. Korsningen av typen Trafikplats Figur 180 Företeelsen Korsning i trafikplats Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen tas med. Noder där statliga vägar startar eller slutar För alla noder där en statlig väg startar eller slutar skall det registreras en företeelse av typen korsning.

157 HANDLEDNING 157 (246) Generaliseringstyp är en beskrivning av hur korsningen är generaliserad enl. gällande generaliseringsregler (Se Dataproduktspecifikation vägnät). Enkel korsning (en nod) Trafikplats (flera noder) Cirkulationsplats (en eller flera noder) Kanaliserad korsning (flera noder) Övergångsnod (en nod) kallas den noden där en körbana övergår till två körbanor eller vice versa (se specialfall för cirkulationsplats i Figur 179). Generalisering: Det är viktigt att de noder i korsningen som har samma generaliseringstyp hålls ihop och avbildas i en företeelse med utbredning av typen nod. Alla noder i korsningen tas med oavsett väghållartyp. Signalreglering Anger om det finns signalreglering för biltrafik i korsningen. Värdet 3- okänt skall enbart användas i undantagsfall. Vid leverans skall Signalreglering ha värdet ja eller nej, undantaget okänt skall alltid föranleda en avvikelse som skall behandlas därefter. Namn avser namnet för trafikplatsen, cirkulationsplatsen eller korsningen. För trafikplats skall namnet alltid föregås av förkortningen Tpl och för cirkulationsplats av förkortningen Cpl. Detta gäller även om cirkulationen är en del av en trafikplats, namnet på denna Cpl skall inte innehålla ett ev. trafikplatsnummer. I den mån namnet innehåller Norr, Väst, Syd eller Öst skall dessa förkortas N, V, S eller Ö. T.ex. Tpl Kalmar N, Cpl Eskilstuna S. Det är tillåtet att registrera korsningsnamn även på andra korsningar såsom t.ex. korsningar som leder till rastplatser. För korsningar som leder till en rastplats skrivs prefixet Rastplats och ej någon förkortning. För driftvändplatser och kontrollplatser registreras inga korsningsnamn. Namn på Korsning där kommunen är väghållare och ansvarig leverantör får registreras om ett sådant finns. Namn kan vara beslutat, skyltat eller känt i folkmun. Då detta attribut inte är obligatorisk ställs inget krav för fullständighet. Om inget namn har levererats av Ansvarig leverantör lämnas attributet tomt vid registrering. Ange mittpunkt för korsningen Mittpunkten sätts alltid med attributen xkoordinat och ykoordinat. För trafikplats sätts alltid punkten där de två vägarna korsar varandra planskilt (mitt på konstbyggnaden). För cirkulationsplats som generaliserats med flera noder sätts punkten i mitten av cirkulationen. x-koordinat och y-koordinat bildar tillsammans absolutläge i x-led och y-led och generaliserar en korsning till en mittpunkt för korsningen. Kan användas för generalisering av vägnätet till vägnivå. Skall bara sättas på korsningar som generaliseras med flera noder d.v.s. Trafikplats (2), Cirkulationsplats med flera noder (3) och Kanaliserad korsning (5) och är då den teoretiska korsningspunkten mellan de anslutande vägarna. För korsningar enligt Figur 177 till Figur 180 ovan skall x och y-koordinat alltså anges. Trafikplatsnummer avser trafikplatsnumrering enl. VVFS 2008:178 Trafikverkets föreskrifter, med förteckning på trafikplatsnummer. Se Ansvar för insamling av data: För korsningar där en statlig väg ingår är det Trafikverket som har informationsansvaret. För övriga korsningar är det kommunen som har informationsansvaret

158 HANDLEDNING 158 (246) Registrering av data på statligt vägnät och på Öresundskonsortiets vägnät För statlig väg gäller att korsning skall registreras i alla cirkulationsplatser och trafikplatser liksom i korsningar där minst tre ben är statliga. För övriga plankorsningar med statlig väg gäller att dessa skall registreras där minst ett av de icke-statliga benen är kommunalt med funktionell vägklass 0-5. Övriga korsningar med statliga och/eller kommunala vägar får registreras. Öresundskonsortiets vägnät följer samma regler som det statliga vägnätet. Registrering av data på kommunalt vägnät Data om korsningar mellan kommunala vägar samt mellan kommunala och statliga vägar registreras endast då minst ett ben har klass 0-5 och därutöver minst två ben har klass 0-6. Övriga korsningar med statliga och/eller kommunala vägar får registreras.

159 HANDLEDNING 159 (246) Beslutsdiagram för registrering För att avgöra om korsning skall registreras kan följande beslutsdiagram användas: Figur 181 Beslutsdiagram för registrering av korsning

160 HANDLEDNING 160 (246) Några exempel med Korsning på kommunalt vägnät Alla ingående vägar i korsningarna har kommunal väghållare. Grön linje = funktionell vägklass 5 Blå linje = funktionell vägklass 7 Figur 182 Kommunal korsning som ska registreras enligt regel Figur 183 Registrering av korsning som övergångsnod

161 HANDLEDNING 161 (246) Figur 184 Registrering av korsning som övergångsnod på kommunalt vägnät

162 HANDLEDNING 162 (246) Korsningen av typen Trafikplats Företeelsen registreras på alla noder som utgör trafikplatsen (oavsett väghållare på anslutande väg). Här registreras alla noder som skapar förbindelse för de ingående/utgående vägarna i trafikplatsen. Här visas exempel på en trafikplats där Trafikplatsens noder är markerade (mörkröda). För korsningar med flera noder visas absolutläget för koordinatparet xy med ett blått kors. En korsning med generaliseringstyp Cirkulationsplats ligger intill och väster om den en korsning med generalisteringstyp övergångssnod (> 50 m från cirkulationen) men som har samma namn som cirkulationen. I företeelsetypen Korsning ska alla cirkulationer registreras med generaliseringstyp Cirkulationsplats trots att de är en del i en större trafikplats. Figur 185 Företeelsen Korsning i trafikplats Skapas automatiskt Kvalitetskravklass från Funktionell vägklass. Finns bara då Vägtrafiknät har Nättyp = Bilnät Anger vilka kvalitetskrav som olika delar av vägnätet ska ha på levererade data för vägnät och företeelser. Indelning av vägnätet för att möjliggöra differentierade kvalitetskrav sker tills vidare med hjälp av Funktionell vägklass och någon separat registrering behöver därför inte ske. Gång- och cykelnätet saknar Funktionell vägklass och därmed även Kvalitetskravklass. De företeelser som enligt dataproduktspecifikationerna får förekomma på gång- och cykelnät ska uppfylla de krav som är angivna för Q-klass 3.

163 HANDLEDNING 163 (246) Om Mittremsa finns ska Mittremsa Vägnummer ha Syskonlänkar Motorväg ska ha Mittremsa Avser markering som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik. Bredd måste anges. Bredd på mittremsa som åtskiljer vägbanor med motriktad trafik anges i kodade intervall. Breddmåttet anges en noggrannhet av + 0,5 m till varje klass. Vid övergång från en bredd på mittremsa till en annan, skall den bredare sektionen gälla under utspetsningen (övergången). När mittremsa har varierande bredd anges medelbredden. Mittremsa ska registreras med en företeelse i vardera riktningen. Minimilängd för registrering av mittremsa är 200 m. Mittremsan får vara bruten av övergångsställen och dylikt. OBS: En mittremsa skall vara ett byggt område mellan körriktningarna. En markering med målning är inte en mittremsa. För målade områden med teknisk anordningar t.ex. mitträcke som hindrar mötande trafik att komma över till mötande körfält anges i företeelsetypen Vägräcke. Refuger i kanaliseringar är inte att betrakta som mittremsa. Vid övergång från väg med en körbana till väg med dubbla körbanor kan i vissa fall en kortare mittremsa finnas före den egentliga början. Är denna 200 m och mindre, betraktas den som kanaliseringsanordning, vilket innebär att mittremsans början förläggs efter genombrottet. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Stamvägnät i NRLnät är Kriterium måste anges. NRLnät troligen samma som den nya företeelsen Stamvägnät. Måste ändras då Vägnummer ändras. Ingår i Leveranskvalitet DoU Avser det vägnät där områden med riksintresse för kommunikationer kan uppstå vid ny- och ombyggnad av väg. Företeelsetypen är inte heltäckande, tills vidare görs bara glapphantering. Vid nybyggnad av t ex. rast - och driftvändplatser skall NRLnät inte läggas på, då dessa inte är av riksintresse för NäRingsLivets kommunikationer. Utfartsväg är vägar från mindre sågverk, grustag eller dylikt. Vid nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket.

164 HANDLEDNING 164 (246) Omlednings-id, Omledningsväg Omledningsnamn och Permanent skyltning måste anges. Avser vägar som är avsedda för att tillfälligt leda om trafik. Dessa vägar kan gå på statligt, kommunalt och enskilt vägnät. Omlednings-id Identitet för en omledningsväg. Består av ett GUID.(Bestående av 32 tecken: 0-9 samt A-F) Omledningsnamn Avser namnet för en omledningsväg. Består av länsbokstav + ett löpnr. Permanent skyltning Anger om omledningsvägen är permanent skyltad eller ej. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsen levereras från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. De som har tillgång till Trafikverkets intranät kan läsa om klassning här: %20av%20omledningsväg%20inkl%20omledn%20i%20storstad.docx Ingår i Leveranskvalitet Inga attribut Pendlings- och serviceväg DoU Ett utpekat vägnät för arbetspendling, servicetransporter och kollektivtrafik kring större tätorter. Viktiga nationella och regionala stråk som är utpekade på basis av trafikvolym, arbetspendlingsmönster och kollektivtrafikresande, i syfte att säkerställa tillförlitliga transporter kring större tätorter. Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på vägnätet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.

165 HANDLEDNING 165 (246) Rastficka Rastficka är ett utrymme utanför vägbanan, oftast i form av en längsgående utvidgning, men också som avskild gren avsedd för tillfällig parkering. För att alla typer av fordon skall kunna använda rastfickan bör den rymma en stor lastbil med släp (25 m), vilket alternativt ger fyra personbilsplatser. I anslutning till parkeringsutrymmet bör finnas utrymme för vila och rekreation. Rastficka kan utföras utefter alla typer av vägar utom motorväg och motortrafikled. Rastficka har punktutbredning som kan vara sidouppdelad. Kontakt: Rastplatssamordnare per region. Det som kallas avkörningsfält ingår inte som rastficka. Inmätning av punktens läge görs mitt på den sträcka där rastfickan har sin fulla bredd. Utspetsningen räknas ej. Figur 186 Vägnätsanknytning av Rastfikans punktutbredning. Då rastfickan har egen geometri placeras punkten på rastfickans referenslinje. Syftet är bl.a. att tjäna som planeringsunderlag för Planering ex i planering av 2+1 vägar eller i diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken och se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka smååtgärder. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Rastplats Alla attribut måste anges förutom Säkerhetsskydd, Rastplatsadress, Övrig utrustning och koordinaterna för avkörningspunkt och alternativ avkörningspunkt Med rastplats avses sidoanläggning för trafikanters behov av vila, toalettbesök, rekreation eller dylikt. Trafikverkets rastplatser ska hålla en minimistandard för omfattning av utrustning på anläggningen i enlighet med krav och råd i VGU. Ovanstående utgör grundutrustningen för en rastplats och ingår därför implicit i dess definition. De rastplatser som ska ingå här ska vara utmärkta med skylt H13, se figur här intill. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal.

166 HANDLEDNING 166 (246) Punktutbredningens placering Positionen för punktutbredningen sätts på vägnätet utifrån mitten på rastplatsen. Då det finns rastplatser på ömse sidor om vägen anges två rastplatsföreteelser. En rastplats utförs normalt som skiljd från huvudvägen på egen parallell vägslinga. Lägesangivelsen görs då mitt på den parallella vägslingan. Statliga vägsträckor inom rastplatser ska ha vägnummer och länkrollen "Gren". Figur 187 Lägesangivelse för rastplats på vägslinga. Nyttig info i underlag för registrering är då t ex: Via slinga höger om vägen i riktning från Falun till Borlänge. I de fall en rastanläggning nås från huvudvägen via en avledande vägslinga görs lägesangivelsen på den position där slingan anses nå rastanläggningen. Figur 188 Lägesangivelse för rastplats på avledande vägslinga.

167 HANDLEDNING 167 (246) Underlag för ajourhållning fångas vid verksamheten för underhåll av statliga rastplatser, vid investeringsverksamheten för nya statliga rastplatser eller av verksamheten för regional samordning av statliga rastplatser och levereras till Trafikverkets verksamhet för vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Dataleverantörer Statligt vägnät Verksamheten för underhåll av statliga rastplatser Statligt vägnät Investeringsverksamheten för nya statliga rastplatser Statligt vägnät Verksamheten för regional rastplatssamordning (uppdatering via NVDB på webb) Referenslinjetillkomst Ska alltid finnas för alla referenslinjer. Ansvarig organisation referenslinje, Metod referenslinje, Dimension Slutdatum måste anges En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen. Ansvarig organisation är den organisation som är ansvarig för det levererade underlaget till referenslinjen. Processteg referenslinje För varje förekomst av företeelsetypen Referenslinjetillkomst kan ett eller flera Processteg referenslinje registreras. Detta möjliggör en beskrivning av den process i vilken data har skapats och hanterats. Processteg Referenslinje är ett sammansatt attribut som beskriver ett separat steg i processen för insamling och behandling av referenslinjens geometridata. Referenslinjetillkomst har naturligtvis ingen företeelsetillkomst. Attributet flyghöjd Värden för attributet Flyghöjd registreras endast då Metod Referenslinje är fotogrammetri, analog fotogrammetri, analytiskt Attributet skalfaktor Värden för attributet Skalfaktor registreras endast då Metod Referenslinje är ett av följande: digitaliserad, skärm, vektor digitaliserad, skärm, digital bild digitaliserad, skärm, fotogrammetri digitaliserad, skärm, geodesi digitaliserad, analogt, fotogrammetri digitaliserad, analogt, geodesi

168 HANDLEDNING 168 (246) Utgör nationellt Inga attribut Regionalt rastplatsvägnät rastplatsvägnät tillsammans med Stamvägnätet Avser ett vägnät som består av regionalt utpekade viktiga stråk, vilka tillsammans med det nationella stamvägnätet utgör ett nationellt rastplatsvägnät. Rastplatsvägnätet ska tjäna som underlag för planering på kort och längre sikt med inriktningen att rastficka ska finnas var 40:e till 80:e minut samt att rastmöjlighet för yrkestrafik ska finnas var 15:e minut. Syfte/nytta: Syftet är bl a att tjäna som planeringsunderlag för Planering ex i planering av 2+1 vägar eller i diskussion kring borttagande/nyanläggande av fickor då det kan finnas ett behov av att lyfta blicken och se på en längre sträcka/ett större område för att se konsekvensen av flera enstaka små åtgärder. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal eller enskild. Ajourhållningsansvar har Trafikverkets rastplatssamordnare som finns per region. Rekommenderad väg för farligt gods Ska inte finnas samtidigt som Inskränkning för transport av farligt gods Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods. Väginformationskartan kan användas som stöd för kontroll av uppgifterna. Alla attribut måste anges. Om Rekommenderad väg för farligt gods finns på samma länkar som Inskränkning för transport av farligt gods, är de den sistnämnda som gäller eftersom den är en lokal trafikföreskrift. Rekommenderad väg för farligt gods ska vara ett sammanhängande vägnät utan glapp och öar. Företeelsen skall m.a.o. läggas på grenar och tvärlänkar endast om det är olika vägar som företeelsen skall sammanbinda. Då ny väg byggs kan konsekvensen bli att Rekommenderad väg för farligt gods ska flyttas till den nya vägen. Länsstyrelsen fattar beslut om rekommenderad väg för farligt gods och publicerar detta i Väginformationskartan och vissa länsstyrelser publicerar besluten även i Sammanställning över vägar.

169 HANDLEDNING 169 (246) Följande attribut måste anges: Räffla 1. Räffeltyp 2. Öppningsår räffla 3. Räffelbredd Företeelsetypen beskriver räfflade sträckor längs det statliga vägnätet. Räfflorna är nedfrästa i beläggningen i form av mittlinje- och vägrensfräsning samt fräsning utmed mittremsor. Sträckutbredning på bilnät. Förekommer på statligt vägnät. Underlag för ajourhållning fångas av verksamhetsområde Investering, via den befintliga rutinen/mallen för leveransplan som varje investeringsprojekt skall följa och rapportera in alla företeelser som rutinen/mallen beskriver. Ajourhållningsunderlag fångas även inom drift och underhåll. Leverans sker till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Verksamhetsstyrning Väg inom verksamhetsområde Underhåll. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, investering, drift och underhåll samt myndighetsutövning. SE-TERN vägnät Alla attribut måste anges. Utpekat vägnät och identifierade länkar för TERN-verksamheten inom EU. TERN Transeuropeiska vägnätet. Kan förekomma på statligt och kommunalt vägnät. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Utgående från TERN-vägnätet i Sverige så sker registrering enligt följande: Varje TERN-Länk blir en TERN-Företeelse. Om det är en lång sträcka kan det av praktiska skäl vara lämpligt att dela upp TERN-Länken i flera TERN-företeelser. TERN-Länken startar och slutar i en NVDB-Nod. Det är bra om det kan vara en gemensam nod där två TERN-vägar korsar varandra men det behöver inte vara det. Använd Vägnumrets framåt- och bakåtriktning för att få fram TERN-företeelsernas utbredningar. (Inga grenar med alltså.) Det kan bli glapp i Tern-företeelsens ena riktning, t.ex. på länk över bro där vajerräcke saknas.

170 HANDLEDNING 170 (246) Skyddsklassade vägar Beslutsdatum måste anges. Avser skyddsklassade vägar med avseende på vägarbete. Används vid upprättande av TA-planer. Skyddsklassade vägar är vägar som oftast har ÅDT > 2000 samt hastigheten är 60 km/h eller högre Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Planeringsverksamhet. Slitlager Vägens slitlager På statlig väg ska företeelsen vara överensstämmande med VVslitlager. Slitlager ska inte registreras på Färjeled. Slitlagertyp måste anges. Som Belagd räknas beläggningar av typen asfalt (bitumeniös), betong, gatsten, oljegrus eller Y1G Som Grus räknas slitlager av grus och förseglat grus men även grusvägar utan slitlager. Har ett beroende till Inga attribut Stamvägnät NRLnät Måste ändras då Vägnummer ändras. Ingår i Leveranskvalitet DoU Statliga vägar som av regeringen tillsammans med Trafikverket klassificerats som Stamväg och utgör ett sammanhängande nationellt stamvägnät/huvudvägnät. Syfte: Statliga vägar av särskilt stor betydelse för landets välfärdsutveckling och ska ha en hög och jämn standard. Staten har också ansvaret för stamvägnätets investerings -planering. Den största trafikmängden ska styras till stamvägnätet Företeelser av denna typ används i planeringsarbete inför investeringar i vägnätet. Åtgärdsplanering. Uppföljning av leveranskvalitet mm inom drift- och underhåll. Information om transportsystemet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig enhet för uppdateringen företeelsetypen.

171 HANDLEDNING 171 (246) Att det är stigningsfält bör Inga attribut Stigningsfält även återspeglas i att det är en större vägbredd. Anges trafikriktningsuppdelat. Stigningsfältet ska gå i riktning mot högre höjd dvs. större z-koordinater. Avser vägsträckor i större lutningar som har större vägbredd för att underlätta framkomligheten. Stigningsfält är i vissa fall skyltade, samt markerade med målning på körbanan. En ökad vägbredd är dock avgörande om stigningsfält är registrerad. Inga attribut finns. Utbredningen börjar vid utspetsning till ökad vägbredd och slutar vid återgång till "normal" vägbredd. Utbredningen skall anges i den trafikriktning som stigningsfältet gäller för. Utbredningen skall trafikriktningsuppdelas. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Ingår i Leveranskvalitet Inga attribut Storstadsväg DoU Ett begränsat vägnät med utpekade vägar i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö med stor trafikvolym. Vägnätet har gemensamma egenskaper när det gäller särskilda behov av drift och underhåll främst kopplat mot framkomlighet. Företeelser av denna typ används som underlag för planering och uppföljning av drift och underhåll på vägnätet. Företeelsen följer alltid ett vägnummer utsträckning och vägnumrets framriktning, bakriktning samt grenar skall ha företeelsen. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Företeelsetypen uppdateras årsvis. För nya sträckor på vägnummer där företeelsen finns skall företeelsen registreras på de nya sträckorna med samma datum. Dvs. inga hål tillåts i det utpekade nätet. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Trafikverket, Långsiktig planering, är ansvarig för uppdateringen företeelsetypen.

172 HANDLEDNING 172 (246) Strategiskt vägnät för tyngre transporter Vägnät för tyngre transporter måste anges. Företeelsetypen beskriver var de tyngre transporterna går och förväntas gå i framtiden på det statliga vägnätet. Klassificeringen av denna företeelsetyp görs i fyra klasser. Sträckutbredning på bilnät. Förekommer på statligt vägnät. Registreras på alla länkroller (Normal, Syskon Fram, Syskon Bak, Gren). Inga glapp ska finnas. Underlag för ajourhållning fångas av regional planerare tillsammans med Trafikverkets experter på bro och bärighet samt representanter för näringslivet. Ansvarig chef för Nationell planering tar beslut om förändringar. Därefter registreras förändringar av berörda företeelser av vägnätsansvarig på nationell planering via ett GIS-verktyg. Informationsförvaltare av informationsobjekten är enheten för Strategisk Planering på avdelning Nationell planering inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets drift och underhåll, investeringsplanering, trafiksäkerhet, myndighetsutövning, trafikledning, kartanvändning. Svängmöjlighet Skoglig företeelse. Alla attribut måste anges. De möjligheter olika typer av fordonskombinationer har att svänga i en korsning till följd av dess utformning. Insamling av företeelser till denna företeelsetyp är komplicerad. Behov och krav för insamling bör därför granskas innan arbetet påbörjas. Svängmöjlighetsklass Beskrivning av hur svängen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet Krav på Skogsbilvägar och den hittar du här:

173 HANDLEDNING 173 (246) Skillnad mellan sväng in och ut på en väg Det är inte givet att en sväng som är möjlig att genomföra från ett håll i en korsning även är möjlig att genomföra från andra hållet. Detta kan bero på breddökningar, lutningar etc. Där det finns en sådan skillnad anges det värde som motsvarar den längsta fordonskombination som klarar svängen åt båda hållen. B A Figur 189 En sväng från A till B som går att genomföra med viss fordonskombination går inte nödvändigtvis att genomföra med samma fordonskombination från B till A beroende på t.ex. vägbredd. Samtidiga utbredningar En länk eller nod kan ingå i flera olika relationer för att beskriva olika svängmöjligheter. En utbredning på samma länk-nod-länk kombination kan dock inte finnas samtidigt. Färd rakt fram i fyrvägskorsning Svängmöjlighet registreras inte för färd rakt fram i en korsning. Om det inte är möjligt för en viss typ av fordonskombination att färdas rakt fram används istället företeelsetypen Framkomlighet för vissa fordonskombinationer att beskriva att den väg som går rakt fram inte är farbar med aktuell fordonskombination. Tillgänglighet Skoglig företeelse. Ska finnas på vägar med statligt Driftbidrag dock ej Färjeled. Förekommer oftast samtidigt som Framkomlighet för vissa fordonskombinationer Vägens tillgänglighet för olika typer av fordon under olika tider på året. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Klassningsenhet Alla attribut måste anges. Vid bedömning av tillgänglighet för NVDB klassas olika delar av vägen var för sig. Praxis är annars enligt Skogsstyrelsens vägklassningssystem (som företeelsetypen baseras på) att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti. Praxis är att en väg mellan två vändmöjligheter klassas efter dess sämsta parti. Tillgänglighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet Krav på Skogsbilvägar och den hittar du här:

174 HANDLEDNING 174 (246) Trafikverket registrerar de skogliga företeelserna på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse. När driftbidraget avslutas skall företeelsen Tillgänglighet ligga kvar oavsett vem som varit indataleverantör Trafiksäkerhetsklass GC Ska inte glapphanteras TS-klass-GC och TS-GC-Miljö måste anges. Företeelsetypen beskriver trafiksäkerhetsklassning m.a.p. ett antal GC-parametrar på bilvägnätet. Klassningen görs i fyra klasser. Dessutom bestäms vilken specifik miljö den klassade sträckan tillhör: Landsbygd eller Tätort. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt och kommunalt vägnät. Registreras endast i vägens framriktning. Registreras ej på grenar. Underlag för ajourhållning fångas av ansvariga på regionerna inom verksamhetsområde Planering och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten Trafiksäkerhet inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet och trafiksäkerhetsverksamhet. Trafiksäkerhetsklass Korsning Ska inte glapphanteras TS-klass-Korsning måste anges. Företeelsetypen beskriver trafiksäkerhetsklassning m.a.p. ett antal parametrar i korsningar på bilvägnätet. Klassningen görs i fyra klasser. Nodutbredning. Kan förekomma i noder där minst en statlig väg ansluter. Dock inte noder i vägens början eller slut. Det ska vara endast en (1) utbredning/företeelse. Vid större TPL/CPL kan grenanslutningskorsningar finnas med. Underlag för ajourhållning fångas av ansvariga på regionerna inom verksamhetsområde Planering och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten Trafiksäkerhet inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet och trafiksäkerhetsverksamhet.

175 HANDLEDNING 175 (246) Trafiksäkerhetsklass Sträcka Ska inte glapphanteras TS-klass-Sträcka och TS- Sträcka-Miljö måste anges. Företeelsetypen beskriver trafiksäkerhetsklassning på bilvägnätet. Klassningen görs i fyra klasser. Dessutom bestäms vilken specifik miljö den klassade sträckan tillhör: Landsbygd eller Tätort. Sträckutbredning på bilnät. Kan förekomma på statligt och kommunalt vägnät. Registreras endast i vägens framriktning. Registreras ej på grenar. Underlag för ajourhållning fångas av ansvariga på regionerna inom verksamhetsområde Planering och levereras till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten Trafiksäkerhet inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet och trafiksäkerhetsverksamhet. Ingen glapphantering Vattenskyddskategori, Vattenskydd Objektnamn vattenskydd, Skyddstyp, Skyddstyp 2 och Skyddstyp 3 måste anges. Skydd längs vägnätet avseende ytvatten eller grundvatten. Skyddet kan antingen vara av förebyggande art eller av avhjälpande art. Företeelserna anges som sträckutbredningar med sidouppdelning. Samlas i huvudsak in på statligt bilnät, men kan i vissa undantagsfall förekomma även på kommunalt bilnät. Vid klassning av ingående skyddstyper i företeelserna så fyller man på attributen i ordning: Skyddstyp, Skyddstyp 2 och Skyddstyp 3. I de fall det finns uppgifter om mindre än tre skyddstyper så fyller man i värdet Okänt där värden saknas. Viltpassage anläggningsår Viltpassage i plan måste anges. Avser en utvald eller iordninggjord plats för medelstora och större däggdjur att passera tvärs vägen i plan. Kan i vissa fall utgöras av korsande väg. Punktutredning på sträcka eller i nod. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållningen av företeelserna kommer från Trafikverkets Investering- och Drift- och Underhållsverksamhet.

176 HANDLEDNING 176 (246) Viltstängselstyp, Stolptyp och Viltstängsel Uppsättningsår måste anges. Avser högt nätstängsel, som Trafikverket äger eller förvaltar och som försvårar för medelstora och större däggdjur att komma ut på vägen. Sträckutbredningen anges endast där viltstängslet förekommer. D.v.s. med uppehåll för öppning, grind, anslutande väg eller anslutande gren. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållningen av företeelserna kommer från Trafikverkets Investering- och Drift- och Underhållsverksamhet. Viltuthopp anläggningsår måste Viltuthopp anges. Avser en konstruktion som underlättar för medelstora och större däggdjur att hoppa ut från vägområdet. Punktutredning på sträcka. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållningen av företeelserna kommer från Trafikverkets Investering- och Drift- och Underhållsverksamhet. Heltäckande på statligt Driftklass måste anges. Vinter2003 vägnät exkl färjeled. Används för indelningen av vinterväghållningsstandard i driftsupphandling från år 2003 och framåt enligt regelverk VINTER Följande publikationer är styrande: VINTER 2003 VV Publ. 2002:147, styr valet av vinterväghållningsstandard. ATB VINTER 2003 VV Publ. 2002:148. Är allmän teknisk beskrivning som innehåller Trafikverkets krav vid utförande av vinterväghållning. Metodbeskrivning 110:2000, VV Publ. 2002:149, är ett komplement till den allmänna beskrivningen. Kan förekomma trots att väghållaren är kommunal. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.

177 HANDLEDNING 177 (246) VVIS Typ måste anges. Avser VVIS-stolparna som står utmed vägen och som tillhör VägVäderInformationsSystemet. Typ anger om ordinarie VVIS-utrustning eller om enbart Kamera-utrustning finns. Som identifikation av VVISstolpe används attributet Nummer (anges med länsnr + ett löpande nummer. (ex. 2001, 2032)) och för kamerastolpe används attributet Kameranr. (Anges med länsnr + K och en siffra från 1 och uppåt. (ex. 20K1,20K2,osv.).) Kameraantal anger hur många kameror som finns på VVIS-stolpen. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall avslutas när företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet. Heltäckande på statligt VV-Slitlager vägnät exkl. färjeled. Ska inte vara motstridigt till företeelsen Slitlager Avser vilket slitlager (ytbeläggning) som körbanan har. Typ måste anges. Minimilängden för en utbredning (dock ej grus) är 100 m. Kortare utbredningar, exempelvis i anslutning till vägkorsningar, broar och järnvägskorsningar behöver inte registreras. Varje utbredning för VV-slitlager anges i meter och ansluter till omgivande slitlagers utbredningar. I de fall utbredningsgränsen är otydlig avrundas värdet till närmaste 10-tals meter. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Underlag för ajourhållning av företeelsen kommer från Trafikverkets Drift- och underhållsverksamhet. VV-slitlager ska enbart registreras på bilnät. Vägbredd ska inte finnas på Bredd måste anges. Vägbredd Färjeled Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För övrig väg avses bärig bredd, d.v.s. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. Medelvärde Bredden skall avspegla vägbreddens medelvärde för den angivna sträckan. Där det är möjligt bör breddvärdet hämtas från vägens typsektion. Bredden avser vägbanans medelbredd för den vägbana som referenslinjen avbildar. Medelbredden ska gälla för en sträcka som inte har varaktiga breddvariationer större än 0,5 meter på en sträcka som överstiger 200 meter. Skilda körbanor men bara en länk. Om företeelsens utbredning är knuten till en länk som i själva verket representerar två skilda körbanor för motsatt trafik gäller att värdet för attributet Bredd skall vara det totala värdet för de bägge körbanorna. Denna situation kan uppstå i korsningar där det finns refuger.

178 HANDLEDNING 178 (246) Typfall I de fall en mer detaljerad inmätning är önskvärd gäller följande rekommendationer: Vägbredden är den belagda bredden inklusive vägrenar. Om kantstöd finns sträcker sig vägbredden fram till dessa S.k. ränndalar räknas inte med i vägbredden om dessa normalt inte används för trafik (som ränndalar räknas motlut, måsvingar etc.) P-fickor och bussfickor som är kantsatta räknas normalt inte med i vägbredden. Målade p-fickor räknas dock in i vägbredden i vissa fall, se Figur 190. För 2+1 väg avses bredden från asfaltkanten till mitträckets kant. Vid övergång mellan 2 och 1 körfält sker skiftning av vägbredden när avsmalning/utökning skett till hälften. Bredden ger den fria bredden och underlag för beräkning av beläggningens yta (med visst schablontillägg). Exempel vägbredd då det finns P-fickor A B Figur 190 I fallet A ingår P-fickorna inte i vägbredden, I fallet B ingår de i vägbredden. Underlag för bredden För Vägbredd skall man eftersträva att nå fullständighet och god tematisk noggrannhet om underlag kan inhämtas utan dröjsmål. Att samla in vägbredd (där data saknas) inom primärkarteområden, som också i stort sett är lika med tättbebyggt område, är möjligt utan att hänsyn tas till vilken kvalitetskravklass den tillhör. Primärkartorna utgör ett tillräckligt bra underlag att mäta vägbredden på. Utanför primärkartan i kvalitetskravklass 3 och 4 kan man tänka sig någon form av schablon då kraven på tematisk noggrannhet är + - 1m. I kvalitetskravklass 1 och 2 är kraven högre. Tänk på att vägbredden på respektive länk inte får överlappa intilliggande länk vilket kan bli fallet när en cykelbana eller trottoar löper parallellt med en bilväg. Cykelfältets bredd är däremot en del av bilvägens vägbana. Idag finns inga krav på fullständighet i kvalitetskravklass 3 och 4 vilket i princip innebär att fångst av vägbredd har låg prioritet för dessa vägar. Finns det källdokument som är lämpliga underlag för registrering av vägbredd, exempelvis bygghandling eller liknande, så ska den naturligtvis levereras till NVDB. Områden inom primärkartan kan man alltså fånga vägbredd direkt utan att behöva klara ut vilken kvalitetskravklass den tillhör. För områden utanför primärkartan är kvalitetskravklass däremot viktig.

179 HANDLEDNING 179 (246) Ska inte finnas på sträcka som har Hindertyp måste anges. Väghinder statligt Driftbidrag. Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage. Vägbom ska inte finnas på vägar som får statligt driftbidrag. Då bidraget slutar vid en vägbom måste man därför vara noga med att placera punkten för Väghinder efter utbredningen för driftbidrag. Går driftbidraget ända fram till en vägkorsning får man låta driftbidraget sluta ett par meter före korsningen och placera väghindret där. Detta förutsätter givetvis att tillfarten till driftbidragsvägen är i andra änden av bidragets utbredning. Exempel på Hindertyp: Låst grind eller bom är vanligast på skogsbilvägar Pollare: Lägre stolpe av olika utseende, funktion och material. Cykelfålla Figur 191 Cykelfålla Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp. Väghållartyp måste Väghållare Ingår i Leveranskvalitet DoU anges Begreppet väghållare har i detta sammanhang inte samma innebörd som i exempelvis väglagen. Väghållare i detta sammanhang är den som skall hålla vägen och svara för väghållningen vilket inte behöver vara densamma som den som praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en väg. Väghållare är alltså den som är ansvarig för väghållningen. D.v.s. den organisation som juridiskt är ansvarig (ägare) för vägen men då ägarskapet är oklart avses den som av hävd är ansvarig för väghållningen. Staten och i vissa fall kommun är väghållare för allmän väg. En kommun dock endast inom visst område och efter särskilt beslut av regeringen. Kommunen är också väghållare för gator med kommunalt huvudmannaskap inom detaljplanelagt område. Övriga vägar är enskilda vägar där enskild person, ett företag, en förening, en samfällighet eller liknande kan vara väghållare.

180 HANDLEDNING 180 (246) Då kommunen sköter vägen av hävd, trots att man vet att den är enskild och det kanske t o m finns ett driftbidrag som betalas ut av Trafikverket för drift av den enskilda vägen, ligger ansvaret för väghållningen hos den enskilde väghållaren men denne har överlämnat ansvaret för driften till kommunen. Att staten eller kommunen praktiskt utför byggande, drift och underhåll av en enskild väg innebär inte att staten eller kommunen blir väghållare för vägen. För enskilda vägnätet kan Väghållare likställas med vägägare vilken är den som byggt och bekostat vägen. Vägägaren kan via servitut eller nyttjanderätt ge möjlighet till andra att nyttja vägen. Observera att den som på det sättet erhållit rätt att nyttja vägen inte är likställd med vägägaren och således heller inte skall betraktas som väghållare. Indragning av väg från allmänt underhåll, d.v.s. väghållaren övergår från statlig till annan väghållare, sker då parterna är överens och annan ägare tar vid. Det ska finnas beslut på övertagandet och först då kan man byta väghållare. Trafikverket är väghållare tills ett överlämnande skett. Det kan vara så att Trafikverket måste åtgärda vägen för att den nya väghållaren ska godkänna övertagandet. När vi inte lyckats fastställa väghållare enl. ovan eller med de källor vi har, läggs väghållaren som enskild och i Väghållarnamn skriv texten: Väghållare osäker. Enligt (tolkning av) Väglagen (1971:978) gäller följande: Allmän väg är väg som anläggs enligt Väglagen, väg som enligt lagen förändras till allmän, för allmän samfärdsel upplåten väg som av ålder ansetts som allmän eller vägen enligt äldre bestämmelser anlagts som eller förändrats till allmän och som vid denna lags ikraftträdande hålls av staten eller en kommun. Allmän väg upphör att vara allmän när vägen dras in, kommunen är väghållare och den enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata, kommunen övertar väghållningen av en gata som staten varit väghållare för. Väghållning omfattar byggande av väg och drift av väg. Staten är väghållare för allmänna vägar om inte annat föreskrivits. Om det främjar en god och rationell väghållning får regeringen besluta att en kommun skall vara väghållare inom kommunen. Beslutet kan begränsas till att avse vissa vägar eller vissa områden inom kommunen. Trafikverket handhar väghållningen för statens räkning och har tillsyn över kommunernas väghållning. Väghållningsmyndighet för statliga vägar är Trafikverkets regioner och då en kommun är väghållare, den kommunala nämnd som kommunfullmäktige utser därtill. Gata är väg som enligt plan- och bygglagen upplåts eller skall vara upplåten till allmänt begagnande som gata.

181 HANDLEDNING 181 (246) Enligt (tolkning av) Plan- och bygglagen (1987:10) gäller följande: Regleringen av markens användning och av bebyggelsen inom kommunen sker genom detaljplaner. I detaljplanen skall redovisas och till gränserna anges allmänna platser såsom gator, vägar, torg och parker, Detaljplanen består av en plankarta och en särskild handling med bestämmelser. Av en plankarta skall framgå hur planområdet delas upp på mark för skilda ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden. Om kommunen i egenskap av huvudman skall anlägga eller förbättra en gata, får kommunen besluta att kostnaden för detta skall betalas av ägarna till de fastigheter som är belägna vid gatan. Skillnaden mellan gator och vägar är att gator regleras av plan- och bygglagen medan vägar regleras av väglagen.

182 HANDLEDNING 182 (246) Kommunal väg kommunal väghållning, vad menar man? Det finns flera varianter av kommunalt ansvar för gator och vägar. Här är en sammanställning av olika situationer där man kanske säger att det är en kommunal väg. Men vad menar man och vad gäller egentligen formellt? Frågor: Svar: 1. Allmän väg inom kommunalt väghållningsområde (fastställt genom beslut av regeringen och Trafikverket). D.v.s. utom plan eller inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän plats (även äldre byggnadsplan). 2. Allmän väg med statligt väghållningsansvar där kommunen t ex genom avtal tagit på sig drift och underhåll (skötseln) av vägen. 3. Inom detaljplan där kommunen är huvudman för allmän plats (även äldre stadsplan). Detta är kommunal gata. 4. Inom detaljplan där kommunen inte är huvudman för allmän plats (även äldre byggnadsplan) men har tagit på sig ett ansvar för vägarnas skötsel. Vägarna borde utgöra en gemensamhetsanläggning och förvaltas av en samfällighetsförening. (Tidigare område med vägförening.) 5. Utanför detaljplan där kommunen tagit på sig ett ansvar för vägens skötsel. Väg som borde vara gemensamhetsanläggning med samfällighet. 6. Väg på kommunens mark (kommunal fastighet). Beskrivning Marken disponeras med stöd av Formellt ansvarig för väghållningen Väghållar e (Statlig, kommuna l, enskild) Anm 1. Kommunal allmän Vägrätt Kommunen Kommunal väg 2. Statlig allmän väg Vägrätt Trafikverket Statlig Kommunen sköter vägen genom driftavtal /entreprenadavtal 8. Gata inom detaljplan Kommunen är huvudman för allmän plats 8. Väg inom detaljplan Kommunen är inte huvudman för allmän plats 5. Utanför detaljplan där kommunen tagit på sig ett ansvar för vägens skötsel 6. Väg på kommunens mark Detaljplan (även äldre stadsplan) Detaljplan (även äldre byggnadsplan)? Borde enl. lagstiftning vara gemensamhetsanl äggning Markägandet Kommunen? Borde enligt lagstiftningen vara samfällighetsförenin g? Borde enligt lagstiftningen vara samfällighetsförenin g Kommunen som markägare Kommunal Enskild Enskild Enskild Kommunen sköter vägen genom kommunalt beslut eller ev. avtal Kommunen sköter vägen genom kommunalt beslut eller ev. avtal

183 HANDLEDNING 183 (246) Ändring av Väghållartyp I de fall man initialt satt felaktig väghållartyp (om FDI står i företeelsetillkomstens kommentarfält) får denna rättas utan kontakt med annan väghållare. Om annan väghållartyp är manuellt registrerad på kommunal väg måste en utredning och överenskommelse ske för att få klarhet i väghållarskapet. Överenskommelsen om byte av väghållartyp ska bifogas i leveransen till NVDB för att kunna checkas in i NVDB utan extra utredning och fördröjning. Påverkan på andra företeelser då väghållartyp byter värde. Påverkar: NVDB-företeelser Gällande väghållartyp Ny väghållartyp Väghållare Bärighet Drift-bidrag kommunalt Vägnummer Korsning Funktionell vägklass Övriga NVDBföreteelser statlig kommunal avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd eventuellt avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd statlig enskild avsluta+ skapa ny avsluta avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd kommunal statlig avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd skapa ny eventuellt skapa ny ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd kommunal enskild avsluta+ skapa ny avsluta eventuellt avsluta ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd enskild statlig avsluta+ skapa ny skapa ny Om den finns, troligen avsluta skapa ny eventuellt skapa ny ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd enskild kommunal avsluta+ skapa ny skapa ny Om den finns, troligen avsluta eventuellt skapa ny ev avsluta+ skapa ny Ingen åtgärd

184 HANDLEDNING 184 (246) Gällande Ny väghållartyp väghållartyp statlig statlig kommunal kommunal enskild enskild kommunal enskild statlig enskild statlig kommunal Påverkar: STVDB-företeelser Omledningsväg 2003 Vinter Driftomr Vinterbärighet Y-,Z-,AC-,BD-län Ingen åtgärd Ska ev vara kvar Ska ev vara kvar Ingen åtgärd Ingen åtgärd avsluta avsluta skapa ny om saknas skapa ny om saknas Ingen åtgärd Ingen åtgärd avsluta avsluta Ingen åtgärd Ingen åtgärd skapa ny Ingen åtgärd eventuel lt skapa ny eventuel lt skapa ny Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Körriktning Järnvägskorsning Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Lednings passage Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Lednings sträcka Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Rastplats Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Ingen åtgärd Övriga STVDBföreteels er avsluta avsluta skapa ny skapa ny Registrera väghållare på icke avtalat vägnät Då en vägnätsuppdatering berör flera väghållare är det lämpligt att de olika väghållarna kommer överens om vem av dem som ska leverera uppdateringar till NVDB. Överenskommelsen skall bifogas i leveransen så att den som checkar in förändringarna i NVDB vet att den som levererar materialet gör det på uppdrag av alla de berörda väghållarna. Trafikverkets personal hittar kommunens organisationsnummer i Excelbladet..\..\..\01 Fånga\Kommunlista\Kommuners organisationsnummer.xls. Väghållarens namn För attributet Väghållarnamn är det värde som skall anges dels beroende av Väghållartyp och dels av Förvaltningsform. I följande tabell framgår vilket namn som skall anges i olika fall: Om Väghållartyp är Och Förvaltningsform är Anges följande namn som Väghållarnamn Statlig - Trafikverket Kommunal - Namn på den kommun som är väghållare Enskild Föreningsförvaltning Namn på den vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening som är väghållare Enskild Delägarförvaltning Inget namn anges Enskild Överenskommelseväg Inget namn anges Enskild Enskilt ägande Namn på juridisk person som är väghållare (Inga namn på fysiska personer anges) Enskild Okänt Inget namn anges

185 HANDLEDNING 185 (246) Förvaltningsform För attributet Förvaltningsform anges värde endast om väghållaren är enskild. Nedan ges ytterligare förtydligande av värdemängden: Föreningsförvaltning: Omfattar vägar vilka varit föremål för vägförrättning enligt den äldre enskilda väglagen eller den från 1998 gällande lagen om förvaltning av samfälligheter och anläggningslagen och som i dag förvaltas av en vägförening, vägsamfällighet eller samfällighetsförening. Till detta attributvärde förs även sådana vägar vars föreningar för närvarande är sovande och ej aktiva, men där föreningen fortfarande är formellt ansvarig för väghållningen. Delägarförvaltning: Omfattar vägar som varit föremål för vägförrättning enligt enskilda väglagen eller anläggningslagen och som inte har föreningsförvaltning. Överenskommelseväg: Omfattar vägar tillkomna genom känd frivillig överenskommelse. Överenskommelsen kan vara framtagen under medverkan av skogsvårdsstyrelsen men även andra överenskommelser, där flera fastighetsägare är inblandade, godtas. Vägar i den här gruppen kännetecknas av att det är flera fastighetsägare som tillsammans äger vägen. Enbart det faktum att en fastighetsägare får servitutsrätt att nyttja en väg innebär inte att vägen skall klassas som överenskommelseväg. Enskilt ägande: Omfattar vägar med i första hand en ägare. Kan vara väg över den egna fastigheten eller väg byggd över den egna och angränsande fastigheter. Till gruppen enskilt ägda vägar förs även vägar där andra fastigheter kan ha servitutsrätt utan att vara vägens ägare och väghållare. Även vägar med fler än en ägare kan föras till denna grupp när överenskommelse saknas mellan delägarna. Okänt: Förvaltningsformen är okänd. Bör användas restriktivt. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Väghållare på nya kommunala och enskilda vägar Väghållare ska finnas på allt vägnät men om brister finns kan följande regel användas. Regel: Om det uppstår brist i företeelsen Väghållare och det inte går att få ett snabbt besked från källan om vem som är väghållare ska företeelsen läggas in enligt följande (rättelse kan ske senare): 1) Väghållartyp sätts till enskild a) om omgivande vägar är enskilda b) om det är blandat kommunal/enskild typ utom tättbebyggt område 2) Väghållartyp sätts till kommunal a) om omgivande vägar är kommunala b) likaså vid blandat kommunal/enskild typ inom tättbebyggt område. Väghållare på Trafikverkets servicevägar På servicevägar ska väghållare sättas till enskild och väghållarnamn=serviceväg Trafikverket anges. I övrigt ska vägen hanteras som en enskild väg. Exempel på sådan väg är servicvägar till tunnlar.

186 HANDLEDNING 186 (246) Heltäckande på statligt Kategori måste anges. Vägkategori vägnät (inkl färjeled). Vägkategori hänger samman med Europaväg och vissa serier av Vägnummer Vägkategori avser vägens status och indelas i Europa- och riksvägar samt primära, sekundära och tertiära länsvägar. Då definition av kategorierna 4-6 saknas, görs i 1:a hand glapphantering och i 2:a hand registreras sekundär länsväg. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Vägnummer finns alltid om Väghållartyp = Vägnummer statlig och Vägtrafiknät är Bilnät men kan även finnas för andra värden på väghållartyp. Om vägnummer <100 och har Europaväg=Ja ska Vägkategori vara 1 annars 2. Om vägnummer ska Vägkategori vara 3. Om Mittremsa och/eller Vägräcke med Gemensamt mitträcke ska syskonlänkar finnas. Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks- och länsvägnätet. Alla attribut är obligatoriska inklusive Värd/gäst, Länkroll och Riktning som måste anges Vägnummer ajourhålls av Trafikverket. Observera att en väg/gata med vägnummer kan till hela sin längd vara kommunal. I dessa fall är det speciellt svårt att veta när ombyggnader skett som leder till ajourhållning av vägnummer. Vägnummer är numrerade i tre nummerserier: Vägnummer 1-99 (europavägar och riksvägar). Vägnummer (primära länsvägar). Vägnummer (sekundära och tertiära länsvägar). En europaväg/riksväg eller primär länsväg har samma vägnummer oavsett hur många län den berör. För övriga länsvägar ( ) har varje län en egen nummerserie och därför finns ofta samma vägnummer i flera län. Enskilda vägar som har vägnummer bör utredas om de har rätt väghållare (Öresundsbron är ett undantag och även internationella färjelinjer som är enskilda kan ha vägnummer). Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till.

187 HANDLEDNING 187 (246) Värd/Gäst: Värdväg/Gästväg används vid registrering av företeelsetypen Vägnummer som ett attribut till sådana företeelsers utbredningar. Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen den med det lägsta vägnumret. De övriga kallas för gästvägar. Om någon av vägarna med samma sträckning är europaväg men har ett högre nummer så är det ändå den som ska vara värd. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Regeln för att skapa riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till länkens riktning, med eller mot (för vägnummer är inte riktning = med och mot tillämplig). Syskonlänkar och grenar registreras företrädesvis i tillåten färdriktning. Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka som ett attribut till företeelsens utbredning. Varje länk har en av fyra länkroller. Det kan vara: normal länk syskonlänk i vägens framriktning syskonlänk i vägens bakriktning gren. Läs mer om utbredningstypen Vägutbredning med värd och dess attribut i dokumentet Översikt vägdata.

188 HANDLEDNING 188 (246) Vägnummer på gren Grenar förekommer i trafikplatser, cirkulationsplatser och i vissa andra komplicerade vägkorsningar. De är på- och avfarter som förbinder olika vägar med varandra s.k. förbindelsevägar, men ingår inte i någon vägs länkföljd. De skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. I korsningar och trafikplatser där flera vägnummer förekommer är en regel att först lägga ut länkroll för värdvägens rutt genom korsningen och därefter lägga ut gästvägens rutt genom korsningen. Om det därefter finns länkar i korsningen som inte fått länkroll kan man först se om syskonlänkarna ska förlängas annars blir det grenar till värdvägen. Figur 192 Vägnummer med gren I figuren är syskonlänkarna för väg 664 förlängda in i cirkulationen. Väg 664 är markerad. Här ovan är en länk i cirkulationen gren (ljusblå) till väg 50 därför att den inte naturligt tillhör väg 70 eller 71. Väg 50 är markerad. Sammanhängande utbredning för varje vägnummer inom ett län Företeelsen Vägnummer beskrivs med en företeelse per vägnummer och län och som en ordnad lista med utbredningar på referenslänkar från vägens början i länet till vägens slut i länet. Det får inte finnas glapp i utbredningsföljden utan vägnumret skall endera vara värd eller gäst så att vägnumret kan följas som en kontinuerlig företeelse i hela länet. Det får endast finnas en giltig företeelse per vägnummer och län. I de fall där vägnumret i ett län går över till ett annat län och återkommer igen till första länet skall företeelsen för det första länet ändå ha en obruten utbredningsföljd genom att detta vägnummer sätts som gäst på de utbredningar som går igenom det andra länet. Därmed blir det en företeelse med en obruten utbredningsföljd för vägnummer och län trots att det är ett avbrott genom länsbytet. Vägar som ingår i rastplatser Vägar som ingår i rastplatser med Väghållartyp = Statlig ska ha ett vägnummer och Länkrollen ska sättas till Gren OBS. Vägnummer måste avslutas nära vägnätet avslutas

189 HANDLEDNING 189 (246) Vägnybyggnad_2009 Heltäckande på statligt vägnät exkl färjeled. Nybyggnadsår, Dimensionerande år, Nybyggnad-objektid och Förstärkning-objektid måste anges. Beskriver dels det årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka, dels det årtal som ett förstärkningsarbete utförts på en vägsträcka. Möjlighet finns att ange hänvisning till nybyggnadsobjektets och förstärkningsobjektets id-nummer. Nybyggnadsår är det faktiska årtal som en nybyggnad/ombyggnad utförts på en vägsträcka. Om nybyggnad är gjord före 1950 eller om året är okänt (obyggd väg) anges årtal Dimensionerande år är det faktiska årtal då vägsträckan byggdes eller när senaste förstärkning gjordes. Om nybyggnad/förstärkning är gjord före 1950 anges årtal Objektid för nybyggnad resp förstärkning måste anges. Om objektid inte är känt skrivs text Okänt. Förändring sker genom att förändra befintlig företeelse till ny tidsversion. Skall inte avslutas trots att företeelsen tas bort i verkligheten. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Väglagen skiljer på ombyggnad och förbättringsåtgärder. Därtill kommer också underhållsåtgärder. Ombyggnad= ny vägkropp (även nybyggnad av flera körfält. T.ex. till mötesfri väg). Förbättringsåtgärder = inom befintlig vägkropp. Konsekvenser: Ombyggnad innebär att det blir en ny vägsträcka och att en eller flera nya Vägnybyggnadsföreteelser registreras med sitt Nybyggnadsår och med Dimensionerande år = Nybyggnadsår Förbättringsåtgärd i form av Förstärkning (se nedan) innebär att man registrerar en ny Vägnybyggnads-företeelse (eller flera) som överlagrar en befintlig företeelse. För den nya företeelsen sätts: Nybyggnadsår utifrån den överlagrade företeelsen. Nytt Dimensionerande år, utifrån förbättringsåtgärden. Underhållsåtgärder påverkar inte Vägnybyggnads-företeelserna. Med Förstärkning avses åtgärd då vägens bärighet höjs eller annan åtgärd, t.ex.: Påbyggnad med bundna lager 70 mm (egen subjektiv åsikt) Påbyggnad med obundna lager och något eller några bundna lager. Infräsning (ev. + obundet bärlager) och nya bundna lager. Vid tjälproblem förstärkningslager + bär & slitlager men ibland sträckvisa urgrävningar. Förbättring av avvattningssystemet, ev. i kombination med ovanstående. Man bör ha utfört en dimensioneringsberäkning med PMS/Objekt eller motsvarande. Befintlig vägkropp användning ändras till s.k. mötesfri väg (2+1 och liknande).

190 HANDLEDNING 190 (246) För leverans av förstärkningsobjekt från Trafikverkets Driftorganisation gäller följande: Förstärkning sker enbart av befintlig väg inom vägområdet. Man kan dika ut, byta trumma, lägga på nytt slitlager för att höja bärigheten etc. Detta leder dock inte till Vägnybyggnad_2009 uppdateras av Driften. För leverans av förstärkningsobjekt som hanteras av Trafikverket, Investring gäller följande: Förstärkning av väg som leder till att man tar mer mark i anspråk och eventuellt måste utöka vägområdet, för att t ex räta kurvor, bredda väg etc måste objektet levereras med nya väglinjer, enligt Publikation 2011:091 (publikationen gäller för alla investeringsobjekt). Förstärkningsobjektet ska hanteras som ny väg. Företeelsetypen Vägnybyggnad_2009 ska uppdateras med Nybyggnadsår, Dimensionerande år, Nybyggnad-objektid och Förstärkning-objektid. Skall registreras på alla förstärkningsobjekt som Investering levererar. Alltså även då väghållaren är kommunal eller enskild. Förstärkning av broar skall inte registreras. Alla attribut utom Teknisk Vägräcke beskrivning måste anges Avser permanent monterat vägräcke med syfte att mildra skadeföljden för avkörande fordon samt dess förare och passagerare. Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på räcken samt sammanställningar och rapporter avseende räckesinnehav tillsammans med annat vägdata. Figur 193 Sidoräcke och mitträcke Utbredningen inkluderar inte vägräckesavslut. Räcken som delas av två körbanor (gemensamt mitträcke) ska registreras på bägge körbanorna. Om mitträcke saknas vid ÖFT men med säkerhet skall monteras senare, skall man leverera vägnätet i båda körriktningarna. En kommentar om detta skall medfölja leveranssedeln till Vägdata och ett nytt ärende läggs upp i Indataloggen för bevakning. På bro ska Broräcke anges som värde i attributet Vägräckstyp. Uppehåll i mitträcke skall göras där det finns tvärlänkar och för katastroföverfarter. Vissa sträckor kan ha både mittremsa och mitträcke.

191 HANDLEDNING 191 (246) Utvinklat avslut Räckesfunktionen i dikesslänten är osäker p g a lutningen, vinkeln och det avvikande underlaget. Inventering förenklas om ände till ände mäts. Vägräcke med energiupptagande räckesände Räckesändarna varier i längd mellan ca 8 m till 12 m beroende på fabrikat och hastighetsklass. Inventeringen förenklas genom att alltid sätta gränsen 10 m från nosplattan istället. Stållineräcke Varje räckeslängd mellan två förankringar ska inventeras var för sig även om de bildar en sammanhängande barriär. Ett ellips -räcke är ett balkräcke. Nytt attribut vägräckesreflex, Attributet slänträcke tas bort En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB finns i Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Investerings och Drift- och Underhållsverksamhet och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Vägdata. Vägräckesavslutning Avser hur vägräcket utefter vägen börjar respektive avslutas. Alla attribut utom Teknisk beskrivning och Skötselbeskrivning måste anges Syfte/nytta: Underlag vid upphandling av GPD (Grundpaket drift). Möjliggör analyser med avseende på räckesavlutningar samt sammanställningar och rapporter avseende innehav tillsammans med annat vägdata. Vägräckesavslutning har en sidouppdelad punktutbredning placerad där avslutningen ansluter till räcket. En handledning som ger god hjälp vid klassificering av vägräckesavslutning för införande i NVDB finns i Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Investerings och Drift- och Underhållsverksamhet och ajourhållningsunderlag levereras till enheten för Vägdata. Vägtrafiknät Ska alltid finnas Beskriver huvudsakligt användningssätt som nätkomponent är ämnad för. Alla attribut måste anges. Företeelsetypen registreras på alla referenslänkar. Detta är en av de viktigaste företeelsetyperna eftersom den används för att separera olika nättyper. För gator där det finns en trafikregel om gågata skall Nättyp ha värdet bilnät. Detta gäller t.ex. Drottninggatan i Stockholm Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och ska därför vara heltäckande och ha hög kvalitet. Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor. En vägsträcka kan antingen vara bilnät, cykelnät eller gångnät. Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar klassas som cykelnät.tar de inga fordon utan endast passagerare är det gångnät.

192 HANDLEDNING 192 (246) Vägtrumma Alla attribut måste anges. Dataprodukten består av företeelser av typen Vägtrumma som tillhör produktgruppen STVDB samt produktundergruppen Trafikutrustningsföreteelsetyper i STVDB. Dataprodukten beskriver Vägtrummor längs vägnätet samt alla dess egenskaper. Produkten finns på Sveriges bil-, cykel- och gångnät och är representerad på vägar med statlig väghållning som en sträckutbredning. Då en systematisk inventering i fält, med syfte att inventera samtliga vägtrummor på en viss sträcka, har genomförts skall denna sträcka inlevereras i form av företeelsen Vägtrumma Inventerad sträcka vilken är en sträckföreteelse. Se Vägtrumma Inventerad sträcka. Vid dataleverans får ej mellanslag eller å,ä,ö förekomma i fil- eller katalognamn. Detta på grund av problem som uppstår i våra tekniska miljöer i sökvägar med mera, vid förekomst av dessa tecken. Underlag för ajourhållning fångas av verksamhetsområde Investering, via den befintliga rutinen/mallen för leveransplan som varje investeringsprojekt följer och rapporterar in alla företeelser som rutinen/mallen beskriver. Ajourhållningsunderlag fångas även inom drift och underhåll. Leverans sker till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Följande tillståndsattribut skall ej levereras för nylagd trumma: -Funktionsstatus -Materialstatus -Funktionsproblem igenslamning -Funktionsproblem sättning -Funktionsproblem hinder inlopp -Funktionsproblem hinder utlopp -Funktionsproblem erosion inlopp -Funktionsproblem erosion utlopp -Materialproblem korrosion -Materialproblem deformationer -Materialproblem isärdragna skarvar -Materialproblem tjälskador Följande inventeringsspecifika uppgifter skall ej levereras för nylagd trumma: -Inventeringsdatum Informationsansvarig är enheten för Tillstånd väg inom verksamhetsområde Underhåll. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, investering, drift och underhåll samt myndighetsutövning. Vägtrumma inventerad sträcka Alla attribut måste anges. Dataprodukten består av företeelser av typen Inventerad sträcka som tillhör produktgruppen STVDB samt produktundergruppen Administrativa företeelsetyper i STVDB. Inventerad sträcka är en sträckföreteelse som representerar de vägsträckor längs med vägnätet som har inventerats med avseende på Vägtrummor. Förekommer på statligt vägnät.

193 HANDLEDNING 193 (246) Företeelsen Inventerad sträcka vägtrumma får endast, och ska alltid, användas då en systematisk inventering (med syfte att inventera samtliga befintliga vägtrummor) har gjorts. Inventerad sträcka vägtrumma är tätt sammankopplad med företeelsen Vägtrumma då den med sin sträckutbredning representerar den inventerade sträckan med Vägtrummor med punktutbredningar. Se Vägtrumma. Leverans sker till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Tillstånd väg inom verksamhetsområde Underhåll. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, investering, drift och underhåll samt myndighetsutövning. Vägtyp Heltäckande på statligt vägnät exkl. färjeled. Om typ är Motorväg, Motortrafikled eller Motortrafikled mötesfri ska även motsvarande företeelsetyper finnas. Om körfältsbeskrivningen är >1 ska det finnas parallella geometrilinjer och vägnummer ska ha länkroll som anger syskonlänkar. Om typ är 4-fältsväg ska även företeelsetypen Mittremsa finnas och ev Vägräcke med Gemensamt mitträcke samt Syskonlänkar ska finnas. Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller Vanlig väg mötesfri ska företeelsetyperna Vägräcke med Gemensamt mitträcke och/eller Mittremsa finnas. Typ och Körfältsbeskrivning måste anges. Om typ är Motorväg, Motortrafikled mötesfri eller Landsväg mötesfri ska länkroll ej vara Normal. Om typ är Motortrafikled eller Landsväg normal ska länkroll ej vara Syskon. Avser vägens typning enl. GD:s beslut Dnr ang. gällande vägtyper i Trafikverket med viss anpassning till Trafikverkets verksamhetsbehov. Typ av väg är någon av följande 1 Motorväg 2 Motortrafikled 3 Motortrafikled mötesfri 4 4-fältsväg 5 Vanlig väg 6 Vanlig väg mötesfri Motorväg, Motortrafikled och Motortrafikled mötesfri skall ha gällande trafikföreskrift om motorväg eller motortrafikled. (Efterhand skall alla motortrafikleder bli mötesfria, därefter försvinner uppdelningen på två typer.)

194 HANDLEDNING 194 (246) 4-fältsväg är väg med två eller fler körfält i varje riktning för fri omkörning, separerade med mittremsa med eller utan räcke, som inte är Motorväg eller Motortrafikled. Motortrafikled mötesfri och Vanlig väg mötesfri är väg som har omväxlande ett respektive två körfält i vardera riktningen i ett intervall på ca 1 till 2,5 km. Körriktningarna är separerade med mitträcke. Det kan även förekomma 1+1 eller 2+2-delsträckor. Vilken uppdelning som gäller för vägsträckan skall anges i attributet Körfältsbeskrivning. Vanlig väg är övriga vägar. Körfältsbeskrivning anger körfältskombinationer, främst för att utskilja vilka vägar som har s.k. 2+1 eller annan kombination (1+1, 2+2) av körfältsindelning. Övriga som ej önskas körfältsuppdelas skall <1= Ingen uppdelning> anges. Utbredningens början respektive slut för: typerna Motorväg, Motortrafikled mötesfri och Motortrafikled är enligt gällande lokal trafikföreskrift. typerna 4-fältsväg och Vanlig väg mötesfri är vid syskonlänkens början och slut Förändring sker genom att ny företeelse skapas. Skall inte avslutas när företeelsen upphör att gälla. Företeelsen levereras och ajourhålls av Trafikverket. Vägvisning Ort måste anges. Dataprodukten består av företeelser av typen Vägvisning som tillhör produktgruppen STVDB samt produktundergruppen Administrativa företeelsetyper i STVDB. Beskriver vägvisning för vägar med vägnummer högre än 500. För riksvägar och länsvägar med nummer upp till 499 finns en vägvisningsplan hos Transportstyrelsen i form av en föreskrift där fjärrort, närort och eventuella knutpunkter räknas upp för varje väg. Denna typ av vägvisningsplan passar inte för det mindre vägnätet där vägvisningen kan passera flera vägar. Beskrivs som en eller flera sträckutbredningar på bilnät med samtidighet. Förekommer på statligt vägnät. Underlag för ajourhållning fångas av verksamhetsområde Investering, via den befintliga rutinen/mallen fö leveransplan som varje investeringsprojekt följer och rapporterar in alla företeelser som rutinen/mallen beskriver. Ajourhållningsunderlag fångas även inom drift och underhåll. Leverans sker till Trafikverkets enhet för Vägdata för registrering enligt uppgjorda avtal och processer. Informationsansvarig är enheten för Trafikmiljö och transportdispenser (PLttm) inom verksamhetsområde Planering. Används inom Trafikverkets planeringsverksamhet, investering, drift och underhåll samt myndighetsutövning.

195 HANDLEDNING 195 (246) Vändmöjlighet Skoglig företeelse. Förekomst av slinga, yta eller vändficka som möjliggör vändning av fordon. Företeelser av denna typ får förekomma på bilnätet oavsett väghållartyp. Vändmöjlighetsklass Beskrivning av hur vägen skall vara utformad för att kunna nyttjas av de olika fordonskombinationerna återfinns i dokumentet Krav på Skogsbilvägar och den hittar du här: Regler för utbredning Företeelsetypen Vändmöjlighet registreras med en punktutbredning. Om vändmöjligheten finns i slutet av en länk registreras den med en nodutbredning. Vändmöjlighet registreras inte i vägkorsningar. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller så har den en eller flera utbredningar av typen nod. OBS! Då en vändmöjlighet är registrerad i vägens ändnod (nod-utbredning) och vägen förlängs måste vändmöjlighetens utbredningstyp ändras till punktutbredning annars syns den inte längre i Trafikverkets kartprodukter. Trafikverket registrerar de skogliga företeelserna på vägar som har statligt driftbidrag, skogsnäringen registrerar dessa företeelser på övriga vägar som de anser är av skogligt intresse. Mittremsa med eller utan Hinder måste finnas. Överledningsplats Vägräcke finns där denna företeelse förekommer. Avser en plats som anordnas på vägar med mittremsa, för att trafik ska kunna föras från den ena vägbanan till den andra, när en vägbana tillfälligt stängs. Överledningsytan kan variera mellan ca 4-60 m, beroende på vilken bredd och utformning vägen och vägens mittremsa har. Normalt hålls öppningen stängd med ett demonterbart räcke. Även mindre utryckningsfordon kan nyttja överledningsplatser som vändmöjlighet. Punktutbredning Punkterna registreras alltid parallellt på de skilda körbanorna oberoende av mittremsans bredd. Underlag för ajourhållning av företeelserna kommer från Trafikverkets Drift- och Underhållsverksamhet.

196 HANDLEDNING 196 (246) Figur 194 Överledningsplats vid mittremsa mindre än 4 meter bred med räcke i mitten. Räcket bör göras öppningsbart på en längd av 45 m för ett körfält, 50 m för två körfält och 60 m för tre körfält i en riktning. Figur 195 Överledningsplats vid mittremsa 2 12 meter bred med räcke längs vägbanekanterna. Räckena görs öppningsbara på en längd av 30 m för ett körfält, 35 m för två körfält och 45 m för tre körfält. Figur 196 Överledningsplats vid mittremsa mer än 12 meter bred utan räcke. Överledningsytan utförs 4, 7 eller 10 m bred för ett, två, respektive tre körfät.

197 HANDLEDNING 197 (246) Övrigt vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen Namn och Namnsättande organisation och alla andra attribut måste finnas Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka och därför är samtidiga företeelser tillåtna. Gatunamn och Övrigt vägnamn kan finnas på samma länkar oberoende av varandra. Typ av värden för attributet namn Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. statlig - Namn på led, rutt, stråk, länk eller längre vägsträckning som definierats av Trafikverket. Exempelvis Inlandsvägen eller södra länken. Namnet är ofta satt utifrån ett turistiskt syfte. kommunal - Namn satt av kommun som är känt bland allmänheten eller inom något speciellt sammanhang, men inte är officiellt beslutat adressbildande namn. skoglig - Namn på skogsbilvägar satta av skogliga aktörer. enskild - Namn på enskilda vägar, som inte är skogsbilvägar, satta av enskilda markägare, väghållare, etc. övrig - Namn på vägar satta av övriga organisationer. Det finns bland vissa leverantörer till NVDB behov av att sätta ett ID-nummer på en väg snarare än ett textuellt namn. Man har kanske inget namn men väl en sifferkombination. Det är tillåtet att göra så. Observera dock att samtliga bil-, gång- och cykelnät i gaturummet ska ha gatans namn. Se Gatunamn ovan. Attributet Namn kan anta värden som är en valfri kombination av alfanumerisk beteckning. Det kan alltså antingen vara ett textuellt värde eller t.ex. en sifferkombination. I Köping finns t.ex. ett övrigt vägnamn som ser ut så här GC-54 KÖ. Riktning Riktning anges inte för Övrigt vägnamn.

198 HANDLEDNING 198 (246) Vägar med flera namn Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka därför är samtidiga företeelser tillåtna. Vägar utan namn Många vägar har inget namn. Om inget vägnamn är känt registreras ingen företeelse. Ange namn på alla delar En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Utbredningens start och slut I de fall ett vägnamn startar eller slutar i en korsning bör företeelsens utbredning starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Se Figur 152. Vi nyregistrering av vägnät skall företeelser av den här typen alltid gälla från samma datum som gäller för referenslänkdelen som de knyts till. Övrigt Företeelsetypen Övrigt vägnamn medger ingen unik beteckning på en viss väg. Det kan finnas flera vägar i NVDB med samma namn. I och med att alla företeelser har sin utbredning på en länk vars läge är känt, kan man alltid beräkna i vilken tätort, kommun, län etc. som en gata är belägen. Uppgifter om belägenhet kan alltså genereras, presenteras och levereras vid behov de bör därför inte lagras i NVDB. OBS! Företeelsen får inte användas för registrering av namn för ex. Cirkulationsplatser, Bro och Tunnel, då dessa namn skall registreras under sina respektive företeelsetyper. (Se kapitel Korsning, Bro och tunnel förklaring till attribut Namn)

199 HANDLEDNING 199 (246) 21 Leveranskrav 21.1 Referenssystem vid datautbyte med NVDB Vid leverans av nya geometrier och vid ajourhållning av befintliga skall information om använda referenssystem, i plan och höjd, finnas med i leveransen. Koordinatsystem i plan: Koordinatsystemet i plan skall vara SWEREF 99, RT 90 eller annat system som har kända samband till SWEREF 99 eller RT 90. Systemet skall vara beskrivet med benämning, medelmeridian och origotillägg, vilket för SWEREF 99 görs enligt Lantmäteriets beslut A 838 Införande av nytt referenssystem mm och för RT 90 enligt HMK- Ge:S.B.4. Om ej annat angivits vid beställning gäller att koordinater skall levereras till Trafikverket i den nationella projektionen SWEREF 99 TM. Höjdsystem: System i höjd skall vara rikets höjdsystem 2000 RH 2000, rikets höjdsystem 1970 RH 70 eller annat system med kända samband till RH 2000 eller RH 70. Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH 2000 skall geoidmodellen SWEN08_RH2000 användas. Vid höjdomvandling mellan höjder över ellipsoiden i SWEREF 99 och höjder i RH 70 skall geoidmodellen SWEN08_RH70 användas. Om ej annat angivits vid beställning gäller att höjder (Z-koordinat) skall levereras till Trafikverket i rikets höjdsystem 2000 RH Transformationer: Transformationer mellan regionala/kommunala/lokala system och SWEREF 99 skall, så långt som möjligt, utföras med transformationssamband fastställda av Lantmäteriet. Exempel på programvaror för transformation GTrans, FME (med GTrans transformationsmotor) 21.2 Geometri som stöd för generaliseringsarbetet Refuger (kantstöd/kantsten/målad) i form av linjer skall, vid förekomst, levereras som stöd för generaliseringsarbetet. Leverans av linjer skall vara kodade enligt beskrivning i kapitlet Kodning av linjer nedan, alternativt levererade i form av separata filer.

200 HANDLEDNING 200 (246) 21.3 Leveranser Leveransformat Leverans ska ske i de leveransformat som finns i beställningen eller enligt annan överenskommelse. Leverans av gångnät skall dock alltid ske på XML-format från tekniskt system. Möjliga leveransformat för bil- och cykelnät är Shape, XML och DXF(DWG) men andra format kan accepteras efter att en överenskommelse skett. Formatspecifikationer finns att hämta på Leveransens innehåll för vägnät Inmätning av vägnät beskrivs i kapitel 11 Inmätning av vägnät. Bilnät och cykelnät skall vara fullständigt i NVDB, dvs obligatoriskt att leverera till NVDB. Gångnätet blir frivilligt att leverera men minimikravet är att man levererar friliggande gångvägar. Målet är att gångnätet blir obligatoriskt i framtiden. Leverans på XML-format skall vara komplett så att det går att lägga in i NVDB utan ytterligare bearbetning vilket i sin tur kräver att dataleverantören har ett av Trafikverket godkänt leveranssystem. För leverans på Shape eller DXF(DWG) gäller följande: Leveransen skall innehålla linjer (referenslinjer) som skall utgöra tillräckligt underlag för att möjliggöra uppbyggnad av referenslänkar i ett generaliserat vägnät (se nedan). Linjer för bilnät resp. cykelnät skall levereras i olika filer. Vägnät som avslutas skall levereras i en separat fil. OBSERVERA leveransen av bil- och cykelnät på shape skall ej utgöras av ett färdiggeneraliserat vägnät, dvs. ingen generalisering skall utföras av leverantören! Arbetet med att skapa ett generaliserat vägnät utförs av särskilda specialister hos beställaren. Leveransen skall bestå av: Koordinatfiler för referenslinjer (bilnät, cykelnät och avslutat vägnät) Koordinatfiler för geometrier som skall utgöra stöd för generaliseringsarbetet Filförteckning Översiktskarta med grov beskrivning av objektet Beskrivning av produktionsprocessen för geometri fram till leverans. (Se DPS Referenslinjetillkomst via Dataproduktspecifikationer). o o Redovisning o o o Metod referenslinje (ex. från relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, ) Produktionsprocessens á priori medelfel. Använda referenssystem i leveransen, Genomförda transformationer, Använda programvaror. Företeelsers utbredning på vägnätet Inmätning av företeelser beskrivs i kapitel 12 Inmätning av företeelser som ska knytas till vägnätet. Punktföreteelser: Punktföreteelser skall levereras som punktobjekt.

201 HANDLEDNING 201 (246) Då sidoläge är angivet för företeelsetypen i dataproduktspecifikationen kan sidoläget anges antingen som ett absolutläge eller i förhållande till referenslänkens riktning. Undantagsvis kan annan positionsangivelse accepteras efter överenskommelse. Sträckföreteelser: Sträckföreteelser skall levereras som linjeobjekt och minimikravet för att kunna vägnätsanknyta en sträckföreteelse är att start- och slutläge fastställs enligt beskrivningen ovan. För att underlätta arbetet med vägnätsanknytning av sträckföreteelser med långa utsträckningar är det dock lämpligt att även leverera mellanliggande brytpunkter. Då sidoläge är angivet för företeelsetypen i dataproduktspecifikationen kan sidoläget anges antingen som ett absolutläge eller i förhållande till shapens riktning. Leveransens innehåll för företeelser Även företeelser ska helst levereras på XML-format men kan levereras som underlag men då helst i form av shapefiler. Uppgifter som gäller för hela leveransen kan noteras i en följesedel, t.ex. väghållaruppgifter. Leverans i shape-format skall bestå av: Företeelser för de olika företeelsetyperna skall levereras med en fil för varje företeelsetyp. Värdemängden för respektive attribut anges i klartext. Av respektive dataproduktspecifikation framgår vilka attribut som är obligatoriska att leverera. o Förtydligande: o Undantag: Filförteckning Koordinatpunkter för sträckföreteelser skall entydigt kunna kopplas till respektive företeelse. Företeelser på de olika nättyperna ska inte blandas i samma fil utan företeelsetypen delas upp i två separata filer. Det är inte alltid relevant att leverera alla data i shapeformat, framför allt inte i mindre projekt. Överenskommelse kan då i vissa fall träffas att informationen får lämnas på annat sätt. Översiktskarta med grov beskrivning av objektet Metodbeskrivning (en beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats) o Datafångstmetod för attributvärden samt företeelsens utbredning (ex. från relationsdata, projekteringsdata, fotogrammetri, GNSS, Se DPS Företeelsetillkomst via länken: Dataproduktspecifikationer) o Beräkning Använda referenssystem i leveransen Redovisning av genomförda transformationer Använda programvaror Övrig leveransinformation För leverans från Trafikverket eller av Trafikverket upphandlad entreprenör gäller leveranskrav enligt TDOK 2015:0067 Förvaltningsdata_väg_järnväg_Leveranstidskrav

202 HANDLEDNING 202 (246) För övriga leverantörer gäller leveranskrav enligt dataproduktspecifikation Vägnät samt respektive företeelsetyps dataproduktspecifikation. Minst följande företeelser ska levereras tillsammans med vägnätet då leverans sker av nytt vägnät. Företeelse Referenslinjetillkomst Företeelsetillkomst Vägtrafiknät Väghållare (åtminstone Väghållartyp) Bro och tunnel Täckning Heltäckande Ska finnas på alla företeelser. Utom Referenslinjetillkomst Heltäckande Heltäckande Leveranser skickas till Underfart, överfart och tunnel För övriga företeelser se kvalitetskrav i specifik DPS(dataproduktspecifikation) på se även sammanställningen Vägdatas företeelsetyper som finns på samma ställe som dokumentet Översikt vägdata. Kodning av linjer Aktuella koder vid kodning av linjer 3. Kod Fältnr Benämning Förklaring VAGVKA 4000 Vägkant asfalt Linje utefter vägkant asfalt VAGVKB 4010 Vägkant betong Linje utefter vägkant betong VAGVKG 4020 Vägkant grus Linje utefter vägkant grus VAGVM Vägmitt Linje i vägmitt (vägbanemitt 4 ) VAGVRE 4090 Vägräcke Linje utefter vägräcke VAGKGO 4100 Kantstöd granit, ök Linje utefter överkant på kantstöd granit VAGKBO 4110 Kantstöd betong, ök VAGKSP 4130 Kantstöd ök plattrad Linje utefter överkant på kantstöd betong Linje utefter kantstöd ök plattrad VAGVST 4170 Viltstängsel Linje utefter viltstängsel VAGVBO 4240 Vägbom Linje utefter vägbom VAGKST 4270 Kantstolpe Punkt vid kantstolpe/reflexstolpe VAGHPL 4290 Hållplatsskylt Punkt vid busshallplatsskylt VAGGCM 4350 GCM-bana, allmän Linje utefter GCM-bana, allmän VAGVAJ 4370 Vajerräcke Linje utefter vajerräcke VAGMVE 4540 Refuglinje Linje utefter målad refuglinje 3 Urval av koder ur - BYGGHANDLINGAR 90, Byggsektorns rekommendationer för redovisning av byggprojekt. Del 7 Redovisning av Anläggning, Utgåva 2, bilaga D Kodning - med tillägg. 4 Se kapitel Vägbanemitt

203 HANDLEDNING 203 (246) VAGMVG 4560 Vägmitt Linje utefter målad vägmitt (vägbanemitt) VAGMVH 4570 Övergångställe Linje utefter målat övergångställe VAGMVJ 4590 GCM-bana Linje utefter målad GCM-bana VAGGLM 4700 Körbanemitt Generaliserad linje i vägmitt (körbanemitt 5 ) VAGGKA 4710 Körfältsmitt ett körfält VAGGKB 4720 Körfältsmitt höger körfält VAGGKC 4750 Körfältsmitt cykelfält VAGGCO 4760 Körfältsmitt cykelöverfart Generaliserad linje i körfältmitt vid mötesfri flerfältsväg där det endast förekommer ett körfält i betraktad riktning. Generaliserad linje i körfältmitt för körfält längst till höger vid mötesfri flerfältsväg där det förekommer flera körfält i betraktad riktning. Generaliserad linje i körfältmitt för cykelfält (utmärkt med vägmarkering) Generaliserad linje i körfältmitt för cykelöverfart (utmärkt med vägmarkering) 5 Se kapitel Körbanemitt

204 HANDLEDNING 204 (246) Ändringslogg Fastställd Ändring Dokument- version datum Detta dokument ersätter följande dokument: Handledning för fångst av vägdata, version 2.8 men insamlingsregler för trafikregler som har sitt ursprung i trafikföreskrifter har tagits bort. Exempelsamling för NVDB Generaliseringsregler, version 1.1 Regelverk för stabilt och kompletterat vägnät, version 2.5 Insamlingsregler i NVDB Specifikation av innehåll Vägnät, version 5.7 Cykelnät, version 5.7 Företeelsetyper, version 5.7 Företeelsetyper på cykelvägnätet, version 5.7 Insamlingsregler i Specifikation av innehåll företeelser för statligt vägdata, version 2.70 Detta dokument har kompletterats med text från följande dokument som därmed utgår: Krav för leverans av väggeometri till Trafikverket för NVDB, TDOK 2013:0208. Generella insamlingsregler och krav för vägdata som ska levereras till Trafikverkets NVDB/GVT-miljö, TDOK 2013: Generalisering av små cirkulationer. 13.1, 13.2 och 18.2 Geometrirätta är att föredra i stället för avsluta plus ny Gatunamn registreras som en enda företeelse per nättyp. Namn Yngwe Elfwing Britt-Louise Erbs Färist avslutad. Bullerskydd införd Redaktionella ändringar Def av cykelbana och cykelfält ändrad. Antal körfält ska även registreras på rastplatser. Mått för driftvändplats ändrade. Farthinder beror inte längre av FVK och blir samtidig företeelse. GCM-passage beror inte längre av FVK. Kompletterande text till figurer om Katastroföverfart. Korsning kan registreras trots lågt värde på FVK. Nytt beslutsdiagram för registrering av korsning. För Slitlager har texten anpassats till de kvalitetskrav som gäller enligt DPS. 3 nya företeelsetyper för trafiksäkerhetsklass. Vägräcke: Uppehåll ska göras i vissa fall och Broräcke är nytt värde på Vägräckstyp Acceptans av avvikande leveransformat efter överenskommelse. Spec av Sidoläge för punkt- och sträckföreteelser i leveranser. Förtydliganden och redaktionella ändringar Yngwe Elfwing Gångnät infört se kap 2, 5, 8, 20.2 Yngwe Elfwing

205 HANDLEDNING 205 (246) Kap 3 Termer och begrepp hänvisning till separat dokument. Kap 9.1 infört om Samråd. Kap 20: Företeelsetyperna Allé, C-Belysning, C- Cykel_vägtyp, C-Reglering, C-Separation, C- Trafiksäkerhetshöjande åtgärder, Faunapassage, Snömarkering och Vägnätsanknutet kulturminne utgår. Brunn byter namn till Brunn Slamsugning och får en ny innebörd. Bullerskydd byter namn till Bullerskydd väg och får en ny innebörd. Hållplats och Hållplatsläge har fått ny innebörd. Viltstängsel har fått ny innebörd. Nya företeelsetyper: Viltpassage i plan, Viltuthopp, GCM- Belyst, GCM-Vägtyp, GCM-Separation där även en rangordning mellan separationerna införts. Värdeförrådet för primär användning i Cykelled utökat. Inget beroende till FVK för Driftbidrag kommunalt. Farthinder används i st f C-Trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Färjeled kan ingå i gångnätet. Gatunamn kan finnas på gångnät. GCM-Passage används i st f C-Reglering.Kvalitetskravklass 3 på gångnät. Nättyp i Vägtrafiknät kompletterat med värdet Gångnät. Leveransformat för gångnät och cykelnätet obligatoriskt men gångnät frivilligt. Leveransformat för företeelser på gångnät. Redaktionella ändringar där bl.a. ommöblering av textavsnitt skett mellan kapitlen Uppdaterat leverantidskrav ny TDOK 2015:0067 Lagt till hänvisningar till Översikt vägdata Kap 8.2 generalisering bil/gångnät vid vändplan GCM-vägtyp: Nytt värde 8 koppling till annat nät, ändrat värde: 3 cykelöverfart i plan/cykelpassage GCM-passage: värde 3 och 4 förändrat Kap 8.7 Justerat minsta avstånd mellan noder Bullerskydd väg, Justerat text samt lagt till exempelsamling(bilaga 4) C-cykelled, uppdaterat obligatoriskt attribut Ändrat hänvisning till dokumentet Vägdatas företeelsetyper Ändrad länk till DPS:er Kap 13.1 Tagit bort utbredningtyper som inte används, Manöver och Vägutbredning. Kap Rättat figur 97 Driftområde: Lagt till att företeelser ska läggas på allt nät Trafiksäkerhetsklass GC, Korsning och sträcka: Lagt till att företeelserna inte ska glapphanteras VV_Slitlager: Lagt till att företeelser bara ska finnas på bilnät Tillståndsgiven ledningspassage/sträcka och TRV Ledningspassage/sträcka: Lagt till att företeelser ska registreras på alla nät samt hur prioritering ska ske. Väghållare: Lagt till hur servicevägar ska hanteras Lars Pettersson Lars Pettersson

206 HANDLEDNING 206 (246) Tagit bort ATK-kameraskåp Lagt till de nya företeelsetyperna: Räffla, Vattenskydd, FPV dagliga personresor, FPV godstransporter, FPV kollektivtrafik, FPV långväga personresor och Funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Kap 8.1 Ändrat då Övergångställe och cykelpassage går intill varandra, de ska ha en gemensam referenslinje i stället för två.kap 8.2 bytt fig 69. Kap 20.2 bytt figur. Driftområde: justerat attribut som måste anges. Farthinder: kompletterat med fig för dubbelsidig avsmalning. Förtydligat punktläget för Katastroföverfart och Överledningsplats. Förtydligat i vägräcke vad elipsräcke är för typ. GCM-passage: Gjort allmän beskrivning tydligare samt vid planskildhet. GCM-vägtyp: Lagt till ett nytt värde, cykelpassage och övergångställe Bytt fig 164. Höjdhinder upp till 4,5m:lagt tll ang. gång- och cykelnätet. Rastplats justerat beskrivning. Lagt till bilaga 5: Exempelsamling för GCM-passage. Redaktionella mindre justeringar som felstavning mm Tagit bort företeelsetyperna: Körriktning, Huvudväg för godstransporter, Prioriterad väg för kollektivtrafik, Kulturväg, TRV-lednings passage, TRV-Ledningssträcka, Tillståndsgiven ledningspassage, Tillståndsgiven lednings-passage, Vägräckesreflex, Förbud mot trafik - enskild väg, Högsta axel-boggitryck - enskild väg, Högsta bruttovikt - enskild väg, Högsta fordonsbredd - enskild väg, Högsta fordonslängd - enskild väg och Driftbidrag kommunalt. Lagt till de nya företeelsetyperna: Vägvisning, Vägtrumma och Vägtrumma Inventerad sträcka Attributjustering på Vägräcke: Nytt attribut: vägräckesreflex, samt borttag av attributet slänträcke Nytt värde i attributet Vägräckesavslutningstyp för företeelsetypen Vägräckesavslutning: Insvängt på ej statlig väg. Tagit bort text som beskriver att SE-TERN vägnät och ATKkamerasträcka lagras i RFT-databasen Värde okänt: justerat text så att värde okänt får användas på ett obligatoriskt attribut. 9.2 och 16.5 Lagt till ett nytt fråndatum då datum inte är känt Tagit bort text som gäller företeelser på enskilt vägnät. Bilaga 2 Tagit bort exempel gällande slänträcke. Korrigerat vissa länkar till andra dokument/webplatser så att de fungerar. Redaktionella mindre justeringar som felstavning mm Värde okänt: justering så att texten även gäller ej klassificerat och uppgift saknas. Lars Pettersson Lars Pettersson Lars Pettersson

207 HANDLEDNING 207 (246) 20.5 Regler för företeelsetyper: Generellt: Rättat upp sökvägar. Lagt till företeelsetypen: Strategiskt nät för tyngre transporter. Bro och tunnel: förtydligande gällande namn. FPV-företeelsetyper: Lagt till att utbredning också ska finnas i bakriktning. Bländskydd: Lagt till attribut som måste anges. GCM-passage: Nytt attribut som måste anges Refugpassage. Vägtrumma: Lagt till regler för namnsättning av fil eller katalog. Korsning: förtydligande gällande namn. Övrigt vägnamn: förtydligande gällande namn. Hållplatsläge: Justerat attribut som måste anges. Tagit bort företeelsetypen Leveranskvalitet Dou. Redaktionella ändringar som felstavning mm.

208 HANDLEDNING 208 (246) Bilaga 1: Förklaring av begrepp som förekommer i trafikregler Översikt för indelning av fordon Till hjälp vid tolkning av Lokala trafikföreskrifter kan följande förhållande mellan olika fordon vara användbart. Enligt lagen om vägtrafikdefinitioner (2001:559) finns följande indelning av fordon.

209 HANDLEDNING 209 (246) Fordon Motordrivet fordon Motorfordon Traktorer (<40 km/h) Motorredskap Terrängmotorfordon Bil Motorcykel (2 eller 3 hjul och > 45km/h, >50 cc eller 4 hjul och massa <400 kg eller 550 kg om inrättat för godsbefordran och <15kW) Moped (<45km/h, 2 eller 3 hjul och <50cc eller <4kW, om 4 hjul dessutom vikt max 350 kg utan last) Traktor klass I (trafiktraktor) Traktor klass II jordbrukstrak tor) Motorredska p klass I (>30km/h) Motorredska p klass II (<30km/h) Terrängskoter (<400kg) Terrängvagn (>400kg) Personbil (8 platser + förare) Buss (>9 sittpl) Lastbil (godsbefordran, ingen annan typ av bil) Lätt motorcykel (<125cc, < 11 kw) Tung Moped klass motorcykel I (>125 cc eller >11 kw) Moped klass II (<25km/h, <1kW) Snöskoter Terränghjuling Lätt terrängvagn (<2 ton) Tung terrängvagn (>2 ton) Personbil klass I (Personbefor dran) Personbil klass II ( Husbil ) Lätt buss (<3,5 ton) Tung buss (>3,5 ton) Lätt lastbil (<3,5 ton) Tung lastbil (>3,5 ton) EGmobilkran (kranbil som lyfter > 400 knm)

210 HANDLEDNING 210 (246) Släpvagn (hjul eller band, dras av motorfordon, traktor el motorredskap) Släpkärra (oledad dragstång, <1 ton) Dolly Påhängsvagn (är styraxel för (med tapp påhängsvagn) eller vändskiva som vilar direkt på dragfordon) Släpfordon Släpsläde Terrängsläp (dras av terrängmotorfo rdon) Lätt släpfordon (<750 kg eller >750 kg men <dragfordone ts tjänstevikt och summa <3,5 ton) Fordon forts Tungt släpfordon (ej lätt släpfordon) Efterfordon (ej släpfordon, dras av bil, traktor, motorredskap eller terrängmotorfor don) Sidvagn (sitter på sidan av MC eller cykel, anses inte som särskilt fordon) Cykel (Cykel med trampor eller vev, Cykel med eldrift (max 20km/h), Cykel med trampor + eldrift <250W) Hästfordon (förspänt med dragare) Lekfordon (leksak enl 1992:1327) Övriga fordon Cykelkärra Fordonståg (Ett motordrivet fordon med ett eller flera tillkopplade fordon.) Traktortåg (En traktor med ett eller flera tillkopplade släpfordon.)

211 HANDLEDNING 211 (246) TDOK 2013: Definition av fordonsvikter Enligt lag 2001:559 om vägtrafikdefinitioner gäller följande för vikt på fordon: Bruttovikt på fordon: Den sammanlagda statiska vikt som samtliga hjul, band eller medar för över till vägbanan. D.v.s. den för tillfället aktuella vikten på fordonet inkl last. Förväxla inte detta med totalvikt, se nedan. Tjänstevikt för en bil, traktor eller ett motorredskap. (Bil inkluderar lastbil) Den sammanlagda vikten av fordonet i normalt, fullt driftfärdigt skick med div. utrusning, bränsle och förare. Totalvikt för en bil, traktor eller ett motorredskap. Summan av fordonets tjänstevikt och den beräknade vikten av det största antal personer utom föraren och den största mängd gods som fordonet är inrättat för. D.v.s. totalvikten är den teoretiskt högsta tillåtna vikten för fordonet och inte den aktuella vikten. Begränsad totalvikt anges ofta med Förbud mot trafik gäller tung lastbil och då avses fordon med en totalvikt över 3,5 ton eller Förbud mot trafik gäller lastbil med totalvikt över 24 ton. Axeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen på en hjulaxel för över till vägbanan. Boggitryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en boggi för över till vägbanan. (Boggi är två hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd som är mindre än 2 meter.) Trippelaxeltryck Den sammanlagda statiska vikt som hjulen i en trippelaxel för över till vägbanan. (Trippelaxel är tre hjulaxlar på ett fordon med ett inbördes avstånd mellan den första och den tredje axeln som är mindre än 5 meter.) Bärighetsklass Indelning av vägar efter tillåtet axel-, boggi- och trippelaxeltryck samt tillåten bruttovikt. Bärighetsklasserna är bärighetsklass 1 (BK1), bärighetsklass 2 (BK2) och bärighetsklass 3 (BK3). Maximilast för ett motorfordon, en traktor, ett motorredskap, ett terrängmotorfordon, ett släpfordon eller en sidvagn är skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt. Släpvagnsvikt Den sammanlagda vikten av en släpvagns egenvikt och last. Se vidare i

212 HANDLEDNING 212 (246) TDOK 2013: Bilaga 2: Exempelsamling för Vägräcke Hjälp vid klassificering av vägräcken för införande i NVDB. Allmänt Nedan följer några definitioner av punkter för vägräckets start och slut vid inventering. Nedvinklat avslut/ räckesförankring Vägräcket börjar och slutar vid vinkeln som inleder förankringen Gäller även skiljeräcken med eller utan energiupptagande avslut. Utvinklat avslut

213 HANDLEDNING 213 (246) TDOK 2013: Vägräcket slutar/börjar där änden går ner i mark. Vägräcke med energiupptagande räckesände 10 m från nosplatta 10 m från nosplatta Vägräcket anses allmänt börja 10 meter från nosplattan. Vägräcke övergång - broräcke övergång vägräcke Broräcke inkl övergångar övergång övergång Vägräcket anses börja/sluta vid toppföljarens infästning i navföljare och stolpe.

214 HANDLEDNING 214 (246) TDOK 2013: Vägräcke med tvärt avslut, typ fiskstjärt mm Vägräcket börjar vid avslutets ände men säkerhetsstandard, se avsnitt E, klassas som 2. Uppfyller ej SS-EN A. Vägräckestyp Avser vilken typ av vägräcke som är monterat 1. Balkräcke Balkräcken kännetecknas av att de har en stålprofil som navföljare. Har räcket flera navföljare (ej 2 st rörprofiler) är de vanligen av högkapacitetstyp, se avsnitt D nedan. De vanligast förekommande balkräckena är: W-profil (typbeteckning, finns olika fabrikat), nedan olika utföranden: Navföljare Enkelsidigt utförande

215 HANDLEDNING 215 (246) TDOK 2013: Enkelsidigt med tvärbalk Dubbelsidigt med tvärbalk, vanligt mellan körbanorna, blir då klassat som gemensamt mitträcke enligt avsnitt B. Kohlswa Kohlswa-profilen är snarlik W-profil men inte lika hög och har tjockare plåt, se exempel nedan: Övergång från W-profil till Kohlswa

216 HANDLEDNING 216 (246) TDOK 2013: Vägräcke Kohlswaprofil Skiljeräcken Skiljeräcken har en enkel stålprofil monterad ovanpå ståndarna. Räckestypen är ofta monterad mellan körbanorna och blir då även klassat som gemensamt mitträcke enligt avsnitt B. OBS! Skiljeräckena kan även vara monterade som sidoräcke mot t ex en GC-bana

217 HANDLEDNING 217 (246) TDOK 2013: Exempel på skiljeräcke monterat som sidoräcke mot GC-bana. 2. Stållineräcke Stållineräcke, eller vajerräcke som det också kallas, har 3 eller 4 vajrar som löper mellan stolparna.

218 HANDLEDNING 218 (246) TDOK 2013: Vajerräcket anses börja/sluta vid vajrarnas infästning i markförankringen. Räckeslängderna inventeras var för sig mellan förankringarna, de ska ej räknas som ett sammanhängande räcke. 3. Rörräcke Rörräcken består vanligen av 2 st rörformade stålprofiler. Högkapacitetsräcken, se avsnitt D, av rörprofil har vanligen 3 profiler och är högre. Ett ellips -räcke är ett balkräcke.

219 HANDLEDNING 219 (246) TDOK 2013: Betongräcke Endast betongräcke som är permanent installerat skall tas med. Exempel på betongräcken, även avslut skall ingå i räckeslängden. 5. Träräcke

220 HANDLEDNING 220 (246) TDOK 2013: Träräcken har en stålkärna både i ståndare och navföljare, saknas denna ska de klassas med Säkerhetsstandard Uppfyller ej SS-EN 1317 enligt avsnitt E. De finns i flera utföranden (inget känt som håller högkapacitetsklass). 9. Ej klassificerat Räcken som ej tillhör någon av grupperingarna ovan.. B. Gemensamt mitträcke Avser om räcket delas av två körbanor. 1. Ja 2. Nej

221 HANDLEDNING 221 (246) TDOK 2013: Räcken monterade rygg mot rygg fristående från varandra räknas inte som gemensamt mitträcke = NEJ Dubbelsidiga sammanhängande konstruktioner räknas som gemensamt = JA 1.

222 HANDLEDNING 222 (246) TDOK 2013: C. Högkapacitetsräcke Avser om räcket är ett högkapacitetsräcke. Hit räknas alla räcken som har en kapacitetsklass högre än N2, d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b. Dessa räcken har vanligen en allmänt kraftigare konstruktion, 3 navföljare av olika utföranden och/eller bredare 3-vågiga W-profiler, se exempel nedan: Kapacitetsklass H2, 3-vågig profil här med tvärbalk och toppföljare Kapacitetsklass H4, se även rörräcken med 3 navföljarprofiler ovan. 1. Ja om räcket är högkapacitet d v s H1, H2, H3 eller H4a resp H4b 2. Nej annars D. Säkerhetsstandard Avser om räcket uppfyller gällande säkerhetsstandard. Ett CE-märke innebär att räcket uppfyller SS-EN Ett icke CE-märkt räcke antas kunna uppfylla grundläggande säkerhet enligt SS-EN 1317 UTOM i följande fall: a. Monterat på betongstolpe

223 HANDLEDNING 223 (246) TDOK 2013: b. Förankring saknas, t ex vid tvärt avslut, se ovan under allmänt. c. Räcke, typ stockholmsräcket, se exempel nedan d. Räcke typ KN-räcket, se exempel nedan

224 HANDLEDNING 224 (246) TDOK 2013: Både Stockholmsräcket och KN-räcket är vanliga på broar men kan även förekomma på väg, speciellt Stockholmsräcket och omfattas då av inventeringen. e. Slutligen, om räcket är uppenbart felmonterat, t ex överlappsskarv mot trafikriktningen. OBS! Bristande underhåll som att det sitter för lågt och/eller lutar, är deformerat, rostigt och liknande avvikelser ska inte påverka bedömningen vid inventering då detta är bristande underhåll på ett räcke som i grunden bör uppfylla säkerhetsstandard enligt SS-EN Uppfyller SS-EN Uppfyller ej SS-EN Ej klassificerat E. CE-märkning Avser om det monterade vägräcket är CE-märk, vilket det kan vara även om fysiskt märke saknas. Då får annan dokumentation användas för att styrka detta. Vid osäkerhet gäller ej klassificerat. Ett exempel på CE märke kan se ut som nedan:

225 HANDLEDNING 225 (246) TDOK 2013: Notera att placeringen av själva märket på räcket kan variera kraftigt då standard för detta saknats. (amn. Räcken monterade under åren 2011/-12 kan vara fysiskt märkta och under 2013 ska de vara CE-märkta.) 1. Ja om CE-märke finns 2. Nej annars 9. Ej klassificerat

226 HANDLEDNING 226 (246) TDOK 2013: Bilaga 3: Exempelsamling för Vägräckesavslutning Gruppering räckesavslut NVDB 1. Långt avslut mer än 10m (balk o rör) 2. Kort avslut, kortare än 10 m 3. Vägräckesände energiupptagande 4. Krockdämpare CE-märkt 5. Krockdämpare, ej CE-märkt 6. Utvinklat avslut 7. Linräcke betongförankring 8. Linräcke jordankare stål 9. Tvärt avslut Exempel 1. Långt avslut mer än 10m (balk o rör) Avslutningen är nedvinklad mot marken där sista delen oftast ligger under markytan. Lutningen är som mest 1:15. Här finns varianter med spikad, propellervriden avslutning Vanligt långt avslut

227 HANDLEDNING 227 (246) TDOK 2013: Propellervridet avslut, nedan Ändspik saknas på bilden. Lång förankring rörräcke

228 HANDLEDNING 228 (246) TDOK 2013: Långt avslut betongräcke, endast intressant vid permanent uppställning, ej arbetsplats, omledning eller likn. 2. Kort avslut, kortare än 10 m Dessa kan vara både 6 m och 4,6 m för äldre standardräcken (W-profil och Kohlswa), änden är dock lltid nedvinklad mot marken som på bilderna nedan. På senare tid har betongplinten ofta ersatts av stålbalk nedslagen i backen som navföljaren skruvas fast i. Nedan kort avslut mitträcke av stålbalk s k skiljeräcke.

229 HANDLEDNING 229 (246) TDOK 2013: Kort avslut på träklätt stålräcke 3. Vägräckesände energiupptagande Änden på vägräcket är tvärt avslutad med en platt del. Vid påkörning tryck räcket ihop eller deformeras på annat sätt så att kollisionsenergin tas upp.

230 HANDLEDNING 230 (246) TDOK 2013: Äldre varianter kan ha stolpar av trä. Variant på energiupptagande räckesände för mitträcke av stålbalk (skiljeräcke).

231 HANDLEDNING 231 (246) TDOK 2013: Krockdämpare CE-märkt Krockdämpare finns i olika geometriska utföranden men gemensamt för denna grupp är att de är försedda med ett CE-märke. Märket är vanligen placerat på bakstammen. Se exempel på CE-märket nedan: Typisk uppbyggnad av en krockdämpare.

232 HANDLEDNING 232 (246) TDOK 2013: Bakstam Finns i parallellt utförande Nosände eller koniskt Vy ovanifrån

233 HANDLEDNING 233 (246) TDOK 2013: Krockdämpare, ej CE-märkt Krockdämpare som i grupp 4 men saknar CE-märke. 6. Utvinklat avslut Räcket dras ut från vägen och avslutas oftast med en förankring i bakslänt, kan även avslutas tidigare vid långa flacka slänter.

234 HANDLEDNING 234 (246) TDOK 2013: Linräcke betongförankring Linräckets vajrar avslutas med att placeras i ett fäste av stål som sitter ingjutet i en betongklump. 8. Linräcke jordankare stål Linräckets vajrar sitter fästa i ett ankare helt av stål nedslaget i marken.

235 HANDLEDNING 235 (246) TDOK 2013: Tvärt avslut Avslutet på räcket har ingen sluttande del, antingen avslut i form av fiskstjärt, ändböj....eller vertikalt nedbockat.

236 HANDLEDNING 236 (246) TDOK 2013: I denna grupp hamnar också andra varianter som inte passar i någon av grupperna 1 t o m 8 ovan, som t ex Avslut gömt i grushög

237 HANDLEDNING 237 (246) TDOK 2013: Bilaga 4: Exempelsamling för Bullerskydd väg Typfall Bullerskydd Typfall 1. Streckad linje: bullerskyddets utbredning i plan. Heldragen linje: geometri efter vägnätsanknytning. Bullerskydd knyts till statlig väg.

238 HANDLEDNING 238 (246) TDOK 2013: Typfall 2. Samma bullerskydd som i typfall 1, men längre fram. Bullerskyddet knyts till avfarten (eftersom den är statlig). Typfall 3. Väg och järnväg har gemensamt bullerskydd. Bullerskyddet knyts till det trafiknät som ligger närmast.

239 HANDLEDNING 239 (246) TDOK 2013: Typfall 4. Bullerskydd och parallella vägar. Om endast den närmaste vägen är statlig eller om båda vägarna är statliga: Bullerskyddet knyts till den närmaste vägen. Om den närmaste vägen är kommunal: Bullerskyddet är troligen inte Trafikverkets och ska således inte registreras i STVDB. Typfall 5. Regel för maximalt avstånd till väg. Det går tyvärr inte att ange längsta tillåtna avstånd från vägen, då det beror på flera faktorer, bland annat vägens storskalighet på den platsen. Men principen ska följas Trafikverkets bullerskydd ska registreras i dataprodukten. Om Trafikverket har byggt bullerskyddet ska det registreras oavsett avstånd.

240 HANDLEDNING 240 (246) TDOK 2013: Typfall 6. Bullerskydd fortsätter in på annan väg i rondell, respektive Bullerskydd svänger av på avfart för att sedan fortsätta in på kommunal väg. Om vägen är statlig ska bullerskyddet registreras. Om bullerskyddet svänger med in på en kommunal väg ska bullerskyddet bara registreras fram till gräns för väghållare. Bild 6.1 Bild 6.2

241 HANDLEDNING 241 (246) TDOK 2013: Bilaga 5: Exempelsamling för GCM-passage Exempel på planskilda GCM-passager Exempel på att planskild passage överfart ska registreras på den väg som går under cykelbanan Exempel på att planskild passage underfart ska registreras på den väg som går över cykelbanan

242 HANDLEDNING 242 (246) TDOK 2013: GCM-passagen med fyra punktutbredningar är registrerade på den övre bilvägen eftersom det är ett cykelstråk som passerar längs bilvägen som går under E18. GCM-Passage = 1 Planskild passage överfart En cykelväg går under en bilväg och har GCM-passage med värdet Planskild passage underfart. Två punktutbredningar hör till denna passage.

243 HANDLEDNING 243 (246) TDOK 2013: Nedan är ytterligare ett exempel. Vid pilspetsen ska en GCM-passage registreras på bilvägnätet (den smalare vägbanan). Observera att det här är fråga om en planskild passage överfart (se ortofotot på nästa bild). Tittar man på samma ställe men med ett ortofoto som bakgrund ser man att de två berörda vägarna går i skilda plan:

244 HANDLEDNING 244 (246) TDOK 2013: Ännu ett exempel: Nedan går en cykelväg utmed en järnväg som går över Nynäsvägen väster om Skogskyrkogården. Där är GCM-passage med värdet Planskild passage överfart registrerad. Sex punktutbredningar hör till denna GCM-passage. Exempel på GCM-passager med Annan ordnad passage i plan Typ av åtgärd som resulterar i att det är annan ordnad passage i Annan ordnad passage i plan anger att passagen saknar linjemarkering och övergångsställeskylt men där väghållaren ändå gjort någon eller några typer av åtgärder för att underlätta passage för fotgängare och/eller cyklister. Att passagen är ordnad kan då t.ex. vara en refug i mitten av vägen och/eller nedfasad kantsten. Det finns många andra varianter på den här typen av passager. Det är då annan ordnad passage i plan.

245 HANDLEDNING 245 (246) TDOK 2013: Exempel på annan ordnad passage i plan finns nedan. Blå ringar är GCM-passager.

246 HANDLEDNING 246 (246) TDOK 2013: Exempel på Farthinder av typen 7 förhöjd genomgående GCM-passage i kombination med GCM- Passage av typen 5 annan ordnad passage i plan. Röda prickar är farthinder och blå ringar är GCM-passager.