Bostadsmarknadsanalys 2019 Länsstyrelsen i Kronobergs län Sida 2 av 67

Transkript

1

2 Sida 2 av 67

3 FÖRORD I Länsstyrelsens uppgifter ingår att bidra till arbetet med att uppnå regeringens mål för bostadspolitiken. För detta ändamål samlas uppgifter in om det befintliga bostadsbeståndet, det vill säga antalet påbörjade, färdigställda och lediga lägenheter i länets kommuner, i syfte att få kunskap om länets bostadsmarknad. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) regleras regeringens krav på kommunerna att planera sin bostadsförsörjning. Detta för att skapa förutsättningar för alla boende i kommunen att leva i bra boendemiljöer samt främja en ändamålsenlig bostadsförsörjning. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod och Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Länsstyrelsen årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen ska i rapporten redovisa hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen (SFS 2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas regionalt. Denna rapport är en redovisning av situationen på bostadsmarknaden i Kronobergs län och baseras till stor del på statistik från Statistiska Centralbyrån samt kommunernas svar i Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME). Länsstyrelsen har valt att fokusera på bostadsmarknad, befolkningsutveckling och marknadsförutsättningar för att redovisa läget på bostadsmarknaden i länet. Rapporten är framtagen av samhällsplanerare Marina Martinsson och Marie Ståhle. En arbetsgrupp med länsarkitekt Gunnel Henriksson, integrationsdirektör Gisela Andersson, jämställdhetsdirektör Karin Hopstadius, Agnes Ysander, samordnare brottsförebyggande arbete och Susanne Frank, samordnare social hållbarhet har deltagit i processen. Ingrid Burman Landshövding Gunnel Henriksson Länsarkitekt Sida 3 av 67

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 3 Innehållsförteckning... 4 Sammanfattning... 6 Strategisk Boendeplanering... 7 Regeringen... 7 Boverket... 7 Länsstyrelsens roll... 8 Kommunernas roll Läget i länet Bostadsmarknad Bostadsbeståndet Prisläget i länets bostadsbestånd Bostadsbyggande Påbörjat byggande Färdigställda bostäder Förväntat byggande Bygglov Allmännyttan Befolkning Födelseöverskott och flyttnetto Åldersstruktur Befolkningstäthet Marknadsförutsättningar Inkomst Arbetsmarknad Pendling Utbildning Bostäder för alla? Bostadsbehovet för särskilda grupper Bostäder för nyanlända Sida 4 av 67

5 Ungdomsbostäder Studentbostäder Bostäder för äldre Bostäder för personer med funktionsnedsättning Hemlöshet Bostadsbrist och segregation Möta framtiden Hur mycket behöver byggas? Kommunernas verktyg Samverkan kring planering för bostadsförsörjning Kommunal bostadsförmedling Förturssystem för bostad Kommunala hyresgarantier Riktlinjer för bostadsförsörjning Källförteckning Sida 5 av 67

6 SAMMANFATTNING I takt med att befolkningen ökar, ökar också behovet av nya bostäder. Boverket uppskattar att behovet är nya bostäder årligen fram till år 2025, för att möta befolkningsökningen. Antalet färdigställda bostäder beräknas till cirka bostäder per år under 2018 till 2019, vilket är markant lägre än vad som behövs. Tre av fyra bostäder bedöms behöva byggas i storsdagsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, men behov av fler bostäder finns i stort sett i hela landet. År 2016 och 2017 påbörjades det i Kronobergs län, i en jämförelse med de senaste tio åren, ett rekordhögt antal nya bostäder. Dock halverades antalet påbörjade bostäder till 751 bostäder år Antalet färdigställda bostäder ökade med 902 bostäder 2018, i jämförelse med År 2018 ökade också befolkningen i Kronoberg med 2367 personer. Den positiva befolkningsutvecklingen beror främst på ett positivt flyttnetto med tyngdpunkt på inflyttade från utlandet. I årets bostadsmarknadsenkät uppger sju av länets åtta kommuner att de har ett underskott av bostäder. I Markaryds kommun är det balans i kommunen som helhet och på centralorten. Det är ett underskott i övriga centralorter och det är även ett underskott utanför centralorten i fem av kommunerna. I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år. Uppvidinge, Tingsryds och Markaryds kommuner anger att det kommer vara balans i kommunen som helhet och Tingsryd och Markaryds kommun anger att det kommer vara balans i kommunens centralort om tre år. Lessebo och Alvesta ser däremot ett fortsatt underskott på bostadsmarknaden i kommunens övriga delar. Samtliga kommuner ser ett behov av fler hyresrätter och då främst ettor, tvåor och treor. Enligt lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen med syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Aktuella riktlinjer för bostadsförsörjningen är ett viktigt verktyg i kommunernas arbete med bostadsförsörjningen. Alla kommunerna i Kronobergs län hade antagna riktlinjer för bostadsförsörjningen Sida 6 av 67

7 STRATEGISK BOENDEPLANERING REGERINGEN I regeringsförklaringen sa statsminister Stefan Löfven om bostäder: Sällan känner man sig så fri som när man sätter nyckeln i dörren till sin första lägenhet. Bostadsbyggandet ska göras snabbare, billigare och mer hållbart. Rörligheten på bostadsmarknaden ska öka. Hyresmodellen reformeras med bland annat fri hyressättning vid nybyggnation. Lägenheternas kvalitet och läge får ett större genomslag i hyressättningen. Investeringsstöden för byggandet av hyresrätter koncentreras, effektiviseras och riktas mot hyresrätter i hela landet. Räntan på uppskovsbeloppet vid flytt avskaffas. Straffen för försäljning av svartkontrakt skärps och köpen kriminaliseras. Reform för reform ska bostadsbristen bort. Foto: Marina Martinsson BOVERKET I Boverkets prognos för bostadsbyggandet 2019 framkommer att det fortfarande är ett osäkert läge på bostadsmarknaden. Mängden bostadsrätter som påbörjades från 2017 till början av 2019 halveras. I de kommuner som har byggt mycket hyresrätter kommer även påbörjandet av nya hyresrätter att minska. Även antalet småhus minskar med ca 20 % Däremot ser Boverket att bostadsbyggandet kommer att stabiliseras längre fram. Byggloven har minskat betydligt för flerbostadshus under 2018 jämfört med 2016 och början av Boverket sänker därför sin prognos till påbörjade bostäder. Det är en minskning med 20 % 2018 och ytterligare 6 % Det är ganska stora skillnader i landet. På flera håll förväntas bostadsbyggandet öka, däribland i Storgöteborg och oförändrat i Stormalmö. Bostadsbyggandet väntas däremot minska med uppemot 35 procent i Storstockholm. (Boverket, 2018a). Sida 7 av 67

8 Boverket bedömer att det behöver färdigställas bostäder varje år mellan för att svara mot befolkningsökningen och för att det har byggts för lite på vissa platser under de senaste åren. Detta framgår i Boverkets rapport Behov av nya bostäder Trots detta Foto: Catti Sammelin Verk: Cecilia Forss färdigställdes bara cirka bostäder 2017 och under 2018 till 2019 förväntas cirka bostäder färdigställas per år vilket är markant lägre än vad som behövs. Det är av stor vikt i bostadsförsörjningen att ta hänsyn till regionala och lokala behov, då en tom bostad på en plats inte uppväger behovet av bostad på en annan. LÄNSSTYRELSENS ROLL Länsstyrelsen har i uppdrag att integrera de mänskliga rättigheterna och jämställdhetsperspektivet i den egna verksamheten, samt att stödja kommunerna i arbetet med dessa frågor. Samhällsplaneringen, inklusive bostadsförsörjningen, berör ytterst invånarnas rätt till en skälig levnadsstandard. En fungerande bostadsförsörjning villkorar även individens rätt till privatliv, till utbildning, hälsa och kultur med mera. Det framgår av regeringens regleringsbrev till länsstyrelserna för år 2019 att verksamheten ska bidra till att uppnå målen om hållbar utveckling i Agenda Agenda 2030 ska integreras i verksamheten på samma sätt som de andra sektorsövergripande perspektiven. Flera av de 17 målen i Agenda 2030 har bäring på sociala och ekonomiska aspekter. Målen om jämställdhet, minskad ojämlikhet och hållbara städer har särskild betydelse för bostadsfrågan. Det är en mänsklig rättighet att ha tillgång till en bostad. Den 1 januari 2014 trädde en revidering av lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) i kraft och samtidigt infördes bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet som ett nytt allmänt intresse enligt 2 kap planoch bygglagen (SFS 2010:900). Länsstyrelsen ska enligt 3 BFL arbeta genom att tillhandahålla råd, information och underlag till kommunerna i deras arbete med planeringen av bostadsförsörjningen. Den 1 maj 2017 infördes även ett tillägg till Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 5 punkt 9: Länsstyrelsen ska i sin verksamhet verka för att behovet av bostäder tillgodoses. Det innebär att bostadsfrågan tydliggörs bland övriga tvärsektoriella uppdrag i Länsstyrelsens verksamhet. Sida 8 av 67

9 En av de tre övergripande prioriteringarna i Länsstyrelsen i Kronobergs läns verksamhetsplan 2019 är Hållbart boende för alla. Länsstyrelsen hanterar många olika sakområden och Länsstyrelsens främsta bidrag till bostadsbyggandet är att se till att det blir hållbart. Länsstyrelsen i Kronobergs län hanterar bostadsfrågorna dels genom den regionala administrationen av statliga bostadsstöd och dels genom strategiska frågor med bostadsförsörjning och arbetet med bostadsmarknadsanalysen. Länsstyrelsen verkar också för att en god bebyggd miljö ska uppnås genom rådgivning, framtagande av planeringsunderlag samt samråd och granskning i arbetet med kommunernas detalj- och översiktsplaner. Frågorna hanteras av funktionen för hållbar samhällsplanering inom Länsstyrelsens Samhällsutvecklingsenhet. Länsstyrelsen i Kronobergs län anordnade Plan- och bostadsdagarna den maj 2018, för de som arbetar med plan- och bostadsfrågor på landets alla länsstyrelser. Alf Karlsson, statssekreterare hos dåvarande bostads- och digitaliseringsminsister Peter Eriksson, berättade om regeringens bygg- och bostadspolitik och Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket, redogjorde kring bostadsfrågorna från Boverket. Dagarna innehöll två seminarier om bostadsfrågor; ett om bostadssociala utmaningar och möjligheter samt ett om bostadsförsörjning i mindre kommuner. Årshjulet på nästa sida beskriver alla landets länsstyrelsers gemensamma arbete med bostadsförsörjning. Årligen samlar länsstyrelserna in Bostadsmarknadsenkäten och sammanställer denna rapport Bostadsmarkandsanalysen om bostadsmarknaden i länet påbörjade Länsstyrelsen i Kronoberg ett kvalitetssäkringsarbete av bostadsmarknadsenkätens svar, vilket innebar att fyra kommuner (Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd och Växjö) besöktes för samtal. I år besöktes tre kommuner (Ljungby, Alvesta och Markaryd). Kvalitetssäkringen innebär att Länsstyrelsen besöker kommunen för ett samtal om svaren i bostadsmarknadsenkäten. Sida 9 av 67

10 Länsstyrelserna samlar också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår och bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i allbolagen (lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag, 2010:879). Figur 1. Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. Källa: Länsstyrelserna 2018 Sida 10 av 67

11 KOMMUNERNAS ROLL Enligt 1 BFL (Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 2000:1383) ska varje kommun planera för bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Lagen säger också att kommunen vid behov ska samråda med andra kommuner som berörs av planeringen, och att kommunen varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Kommunerna svarar varje år på Boverkets Bostadsmarknadsenkät (BME) som bland annat tar upp frågor om hur de planerar för bostadsförsörjningen. Foto: Peter Gerdehag Sida 11 av 67

12 LÄGET I LÄNET Den byggbehovsprognos som togs fram av Boverket 2015 utgår från det kvantitativa behovet av bostäder i Sverige. För att kunna leva upp till det nationella målet för bostadspolitiken om långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven, så måste även bostädernas kvalitativa aspekter sammanfalla med konsumenternas efterfrågan. Det kräver kunskap om den nuvarande situationen samt den utveckling som har skett över tid av både bostadsmarknaden och dess konsumenter. I följande kapitel kommer därför läget i länet utifrån aspekterna bostadsmarknad, bostadsbyggande, befolkning samt marknadsförutsättningar att redovisas. BOSTADSMARKNAD Vad som är att betrakta som en bostadsmarknad i balans respektive obalans är upp till kommunerna att bedöma. I målet om en välfungerande bostadsmarknad anges dock att det innebär att konsumenternas efterfrågan ska kunna mötas på bostadsmarknaden. Det är dessutom rimligt att anta att det behövs en viss andel lediga lägenheter för att marknaden ska fungera på ett tillfredsställande sätt, då det annars är svårt att kunna byta till en lämplig bostad när behoven förändras i ett hushåll (Boverket, 2015). I den årliga bostadsmarknadsenkäten (BME) får kommunerna möjlighet att bedöma läget på bostadsmarknaden. I årets enkät uppger sju av länets åtta kommuner att de har ett underskott av bostäder. I tabellerna på nästa sida (tabell 1) framgår att läget i kommunerna har förvärrats under de senaste åren, men i jämförelse med år 2017 har läget förbättrats i Markaryds kommun. Det är dock underskott i alla länets centralorter förutom i Markaryd. I drygt hälften av kommunerna råder det brist även utanför centralorten. I bostadsmarknadsenkäten bedömer kommunerna även hur bostadsmarknadsläget kommer att se ut om tre år (tabell 2). Där anger tre kommuner, Tingsryd, Markaryd och Uppvidinge, att de kommer ha balans i kommunen som helhet år Tingsryd och Markaryd är de två enda kommunerna som också bedömer att det kommer vara balans på centralorten, medan Uppvidinge i det fallet, liksom övriga kommuner i länet, väntar sig ett underskott. Nästan alla kommuner anger att kommunen om tre år kommer att ha balans på bostadsmarknaden utanför centralorten, förutom Alvesta och Lessebo, som tror på ett underskott. Övergripande i länet är det en positivare bedömning mot 2018 års enkät, då fem kommuner förutspådde underskott utanför centralorten, på tre års sikt. Sida 12 av 67

13 Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden Totalt Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Centralort Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Övriga kommundelar Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Balans Underskott Överskott Ej svarat Tabell 1. Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden totalt i kommunen, i centralort samt i övriga kommundelar. Källa: BME 2019 Sida 13 av 67

14 Bostadsmarknadsläget år 2022 Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalt Centralorten Övriga kommundelar Balans Underskott Överskott Ej svarat Tabell 2. Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden om tre år. Källa: BME 2019 BOSTADSBESTÅNDET Det totala kalkylerade bostadsbeståndet 1 i Kronobergs län uppgick 31 december 2017 till drygt bostäder. Småhus 2 utgjorde 57 % av bostäderna, vilket är en hög andel i förhållande till riket (43 %). Endast fyra län har högre andel småhus; Gotlands, Hallands, Dalarna och Kalmar län. En trend under de senaste tio åren är trots det en minskad andel småhus, från 60 % år Samtliga kommuner har minskat sin andel småhus mellan (tabell 3). Av länets kommuner har Tingsryd, Lessebo, Uppvidinge och Alvesta över 70 % småhus medan Växjö utmärker sig med en låg andel, 44 % småhus. Andel småhus i det totala bostadsbeståndet Uppvidinge 73,8% 72,8% Lessebo 73,4% 72,0% Tingsryd 77,0% 72,7% Alvesta 70,9% 70,2% Älmhult 69,4% 67,4% Markaryd 70,6% 68,1% Växjö 46,7% 44,3% Ljungby 64,2% 61,3% Länet 60,0% 56,9% Tabell 3. Andel småhus i det totala bostadsbeståndet år 2007 och 2017 i Kronoberg läns kommuner samt i länet som helhet. Källa: SCB 1 Bostadsbeståndet är beräknat på flerbostadshus, småhus och specialbostäder. Variabeln Övriga hus är utesluten, då det avser byggnader som inte är avsedda för bostadsändamål, t.ex. byggnader avsedda för verksamhet eller samhällsfunktion. Variabeln Övriga hus uppgick till lägenheter år 2017 i länet. 2 Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Fr.o.m används det årliga fastighetstaxeringsregistret som bas för beräkningarna av bostadsbeståndet. I tidigare beräkningar ( ) användes Folk- och bostadsräkningen 1990 som bas. Källa: SCB Sida 14 av 67

15 Fördelningen av upplåtelseformer i länet Fördelningen av upplåtelseformer i riket 39,8% 9,7% 50,5% 23,2% 37,2% 39,6% Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Figur 2. Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet i länet respektive i riket år Källa: SCB Den höga andelen småhus avspeglar sig i länets fördelning av upplåtelseformer (figur 2), där äganderätterna år 2017 uppgick till 50,5 % i jämförelse med 39,6 % i riket som helhet. Andelen bostadsrätter i länet var istället betydligt lägre än i riket. Som framgår i diagrammet nedan (figur 3) har fem av länets åtta kommuner över 60 % äganderätter i sitt bostadsbestånd (år 2018), och sju av åtta kommuner har lite drygt 30 % hyresrätter. I en jämförelse mellan kommunerna är Växjö den kommun som utmärker sig mest med en betydligt lägre andel äganderätter och högre andel hyresrätter. Växjö är även den enda kommunen som har mer än 10 % bostadsrätter. Älmhult och Ljungby är de enda kommunerna utöver Växjö som har mindre än 60 % äganderätter. De har även högre andel bostadsrätter än övriga kommuner. 100% 80% 60% 40% 20% Fördelningen av upplåtelseformer i det totala bostadsbeståndet 0% Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Äganderätt Hyresrätt Bostadsrätt Figur 3. Fördelningen av upplåtelseformer i kommunernas totala bostadsbestånd år Källa: SCB Sida 15 av 67

16 100% 80% 60% 40% 20% 0% Fördelningen av upplåtelseformer i flerbostadshus Hyresrätt Bostadsrätt Figur 4. Fördelningen av upplåtelseformer i kommunernas flerbostadsbestånd år Källa: SCB Som framgår i diagrammet ovan (figur 4) är andelen hyresrätter i flerbostadshusbeståndet hög i länets alla kommuner i jämförelse med rikets 59 %. Växjö är den kommun som har lägst andel hyresrätter med 73 %, medan både Uppvidinge och Tingsryd har 96 % hyresrätter i flerbostadsbeståndet (år 2018). Hyresrätter Bostadsrätter 1 rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk eller större Figur 5. Kommunernas bedömda behov av storlek på hyresrätter för nya lägenheter de kommande tre åren. Källa: BME rk 2 rk 3 rk 4 rk 5 rk eller större Figur 6. Kommunernas bedömda behov av storlek på bostadsrätter för nya lägenheter de kommande tre åren. Källa: BME 2018 Trots att hyresbeståndet är högt i länet så har samtliga kommuner angett i bostadsmarknadsenkäten att de ser ett behov av att fler hyresrätter byggs de närmaste tre åren. Alla kommuner förutom Tingsryd ser ett behov av tillskott på ettor, alla ser ett behov av tvåor och treor. Ett fåtal kommuner ser även ett behov av större hyreslägenheter. Sex av åtta kommuner, undantaget Uppvidinge och Markaryd, anger att de ser ett behov av fler bostadsrätter i kommunen. De flesta kommunerna ser ett behov av fler tvåor och treor, medan övriga storlekar behövs i färre kommuner. Sida 16 av 67

17 PRISLÄGET I LÄNETS BOSTADSBESTÅND Småhus Antalet sålda permanentbostäder (småhus) har sedan toppnoteringar i mitten av 2000-talet haft en negativ trend i länets alla kommuner för att under 2014 vända uppåt igen med en försäljning av 1139 småhus, till skillnad mot föregående år då 969 småhus såldes. Ökningen fortsatte därefter och år 2015 var försäljningen av småhus 1154, för att sjunka till 1120 stycken år År 2017 såldes 1214 permanenta småhus, vilket är det högsta antalet sedan År 2018 sjönk antalet försäljningar igen, till Antal försålda permanentbostäder i Kronobergs län Figur 7. Antal försålda permanentbostäder i småhus Kronobergs län år Källa: SCB Antal försålda permanentbostäder i småhus Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Tabell 4. Antal försålda permanentbostäder i småhus i Kronobergs läns kommuner år Källa: SCB Sida 17 av 67

18 Köpeskilling för permanenta småhus Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Blekinge län Figur 8. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på länsnivå, år Källa: SCB Prisutvecklingen för permanenta småhus har varit stadig under 2000-talet, med en kraftigare utveckling under vissa år. År 2018 steg medelvärdet i Kronobergs län med jämfört med föregående år och medelvärdet var då kronor. Sedan år 2014 har medelvärdet för köpeskillingen för permanenta småhus i länet ökat med knappt kr och ökningen har alltså varit kraftig. I jämförelse med omgivande län, har prisutvecklingen under senare år varit hög i samtliga län, men skillnaderna mellan länen är betydligt större nu än vad den var i början av 2000-talet (figur 8). Sida 18 av 67

19 Köpeskilling för permanenta småhus (Kronobergs län) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Figur 9. Köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor på kommunnivå år Källa: SCB I en jämförelse av köpeskillingen mellan kommunerna kan det konstateras att skillnaderna har ökat under 2000-talet (figur 9). Prisutvecklingen har varit som starkast i Växjö och Älmhults kommuner sedan år 2000 (figur 10). Växjö har ett fortsatt högt medelpris i förhållande till övriga kommuner i länet. Ökning av genomsnittlig köpeskilling Figur 10. Ökning i köpeskilling för permanenta småhus, medelvärde i tusentals kronor, under åren Källa: SCB Sida 19 av 67

20 25000 Pris per kvadratmeter bostadsyta (småhus) Figur 11. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för småhus i maj 2019, baserat på försäljningsstatistik de senaste 12 månaderna. Källa: Svensk mäklarstatistik Det genomsnittliga kvadratmeterpriset för sålda småhus i Kronobergs län (maj 2019) är kronor, vilket är lägre än rikets genomsnittliga pris på kr/m². Skillnaderna är stora mellan länets kommuner. Växjö och Älmhults kommuner har ett kvadratmeterpris över kronor och enbart Växjö har ett kvadratmeterpris över kronor. Fyra av länets kommuner har ett kvadratmeterpris under kronor. Det genomsnittliga kvadratmeterpriset har dock ökat i alla kommuner, förutom Markaryd och Uppvidinge, sedan I de närliggande länen är det genomsnittliga kvadratmeterpriset för småhus relativt likvärdigt i Kalmar ( kr/m²), medan det är något högre i Blekinge ( kr/m²) och i Jönköpings län ( kr/m²). Bostadsrätter Prisutvecklingen för bostadsrätter i Kronobergs län var stigande under , för att i maj 2019 vara i genomsnitt kr/m² för sålda lägenheter, vilket är något lägre än För riket var siffran kr/m². Länet hade en stark prisutveckling under tiden februari 2016 februari 2017, men vid perioden mars 2017 mars 2018 mattades prisökningen av och fortsatte så under Kvadratmeterpriset för sålda lägenheter var relativt likvärdigt med Jönköpings län ( kr/m²) medan det i Kalmar län ( kr/m²) och Blekinge län ( kr/m²) var betydligt lägre. Sida 20 av 67

21 Pris per kvadratmeter bostadsyta (bostadsrätter) Figur 12. Genomsnittlig köpesumma i kronor per kvadratmeter bostadsyta för bostadsrätter under perioden maj 2018 maj Källa: Svensk mäklarstatistik Medelpriset för Växjö kommun ligger cirka 13 % över länets snittpris med sina kr/m². Älmhult har ett medelpris på kr/m², Alvesta på kr/m², Ljungby på kr/m². Resterande kommuner har mindre än kr/m² som genomsnittlig köpesumma. Uppvidinge, Tingsryd, Alvesta, Älmhult och Markaryds kommun har haft en högre genomsnittlig köpesumma mellan maj 2018 och maj 2019, jämfört med perioden mars 2017 mars Växjö, Lessebo och Ljungby kommun har haft en lägre genomsnittlig köpesumma. Uppvidinge, Lessebo och Markaryds kommuner har 0-4 lägenheter sålda under tolvmånadersperioden maj 2018 maj 2019, vilket kan påverka utfallet av medelpriset så att det inte är representativt (Svensk mäklarstatistik). Hyresrätter Hyresförhandlingarna i kommunernas allmännyttiga bostadsbolag för år 2019 resulterade i att Uppvidingehus har den högsta hyreshöjningen med 6,0 %. Den lägsta hyreshöjningen har Lessebohus med 1,3 %. Detta kan jämföras med den högsta hyreshöjningen totalt i landet (allmännyttiga och privata hyresvärdar) som är 3,0 % och de lägsta som ligger mellan 0,0 % och 0,5 %. (Hyresgästföreningen, 2019) Värt att poängtera; en jämförelse över tid av den genomsnittliga hyran speglar inte nödvändigtvis de årliga hyresförhandlingarna mellan bostadsbolagen och Hyresgästföreningen. Anledningen är att den genomsnittliga hyran beräknas utifrån det totala bostadsbeståndet, inklusive årets ny- och ombyggnation samt försäljning av fastigheter, medan hyresförhandlingarna enbart görs för det befintliga beståndet. Det innebär att den genomsnittliga hyran i en kommun som redan har ett stort bostadsbestånd inte påverkas i lika hög grad av de höga hyror Sida 21 av 67

22 som nybyggnation generellt medför, som i en kommun där det befintliga bostadsbeståndet är litet. Länets högsta genomsnittliga hyra år 2018 (figur 13) hade Växjös allmännyttiga bostadsbolag Växjö bostäder med 1058,84 kr/m². Den lägsta genomsnittliga hyran per kvadratmeter hade Uppvidingehus med 915 kr/m². (Hyresgästföreningen 2018) Genomsnittlig hyra Figur 13. Genomsnittlig hyra i kronor per kvadratmeter år i de allmännyttiga bostadsbolagen. OBS! Ingen information tillgänglig för Älmhult år 2017 och Lessebo Källa: Hyresgästföreningen Sida 22 av 67

23 BOSTADSBYGGANDE PÅBÖRJAT BYGGANDE Siffror från SCB visar att det år 2018 påbörjades 751 bostäder i länet. Det är en halvering jämfört med år 2017 då det påbörjades 1500 bostäder. I en jämförelse med de senaste tio åren så är det påbörjade bostadsbyggandet år 2018 nere på nästan samma nivå som år Antal påbörjade bostäder i Kronobergs län Figur 14. Antalet påbörjade bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län år Källa: SCB I Boverkets indikatorer från december 2018 anges att antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus mer än fördubblats under åren i alla kommungrupper. Därefter skedde en minskning, vilket i Kronobergs län innebar en halvering av påbörjade bostäder mellan år 2017 och Majoriteten av de påbörjade bostäderna från och med år 2016 till och med 2018 är i flerbostadshus. Småhusbyggandet har minskat markant år 2018 jämfört med Andelen småhus är ca 32 % av antalet påbörjade bostäder Påbörjade bostäder Flerbostadshus Småhus Figur 15. Antalet påbörjade bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län uppdelat på hustyp år Källa: SCB Sida 23 av 67

24 FÄRDIGSTÄLLDA BOSTÄDER Antalet färdigställda bostäder har ökat med 902 bostäder år 2018 i jämförelse med år Någon likvärdig ökning har inte skett de senaste 10 åren. Det färdigställda byggandet var mycket lågt under år 2011 och Då det tidigare har varit en eftersläpning i jämförelsen mellan antalet påbörjade och färdigställda bostäder (jämför med figur 14) Foto: Marie Ståhle kan det antas att den kraftiga ökningen av färdigställda bostäder i år beror på de senaste årens ökade påbörjade antal bostäder. Antalet färdigställda bostäder borde dock minska de närmaste åren eftersom antalet påbörjande 2018 var en halvering från 2017, men det kommer troligtvis inte synas förrän år 2019 eller Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län Figur 16. Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Kronobergs län år Källa: SCB Andelen nybyggda bostäder i flerbostadshus har sedan år 2013 legat på drygt 60 % men 2018 ökade andelen till 79%. Tidigare har det varit stor variation från år till år och år 2012 var det så låg andel som 19 %. Sida 24 av 67

25 Andel flerbostads- och småhus av färdigställda bostäder i nybyggda hus i Kronobergs län 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flerbostadshus Småhus Figur 17. Andel flerbostadshus och småhus för färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Kronobergs län år Källa: SCB Färdigställda bostäder i nybyggda hus Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Totalt Tabell 5. Antal färdigställda bostäder i nybyggda hus år i Kronoberg läns kommuner. Röd färg indikerar minskat antal färdigställa bostäder från föregående år, grön färg indikerar ökat antal. Källa: SCB Det är stor variation i antalet färdigställda bostäder i länets kommuner från år till år (tabell 5). Sex av åtta kommuner har haft en ökning av antalet färdigställda bostäder jämfört med Sida 25 av 67

26 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel flerbostadshus och småhus Flerbostadshus Småhus Figur 18. Andel flerbostadshus och småhus för färdigställda lägenheter i nybyggda hus i Kronobergs läns kommuner år Källa: SCB FÖRVÄNTAT BYGGANDE I bostadsmarknadsenkäten uppskattar kommunerna det förväntade byggandet under innevarande och nästkommande år. I årets enkät uppskattar kommunerna det totala antalet bostäder som kommer påbörjas under 2019 till drygt 1597 bostäder i länet. Jämfört med den bedömning som gjordes i förra årets enkät (2018) har antalet minskat med 603 bostäder. Den kraftiga ökningen år 2017 indikerade även att förväntningarna på bostadsbyggandet då var mycket höga, men det påbörjade byggandet visade sig sedan vara betydligt lägre än det förväntade. Av det förväntade påbörjade byggandet i länet 2019 är bedömningen att ca 75 % kommer påbörjas i flerbostadshus, främst som bostadsrätter i flerbostadshus (53%) samt i hyresrätter i allmännyttan (30%) Under året förväntas även 10 % av bostäderna som påbörjas vara till för specifika grupper, främst för äldre. Det förväntade påbörjandet av småhus i länet 2020 är lägre jämfört med bedömningen som gjordes Antalet hyresrätter i flerbostadshus förväntas dock bli högre 2020, medan bostadsrätter förväntas minska. Sida 26 av 67

27 Jämförelse mellan förväntat och påbörjat byggande Förväntat påbörjat byggande (framskrivning 1 år) Förväntat påbörjat byggande (innevarande år) Påbörjat byggande Figur 19. Jämförelse mellan påbörjat byggande och det förväntade byggande som kommunerna anger i bostadsmarknadsenkäten för innevarande år respektive nästkommande år i antal bostäder. Källa: SCB samt BME BYGGLOV Antalet bygglov var fler 2018 jämfört med 2017 och det gäller samtliga hustyper (figur 20 och figur 21). Det ska dock poängteras att eftersläpning i rapporteringen gör att 2018 års siffror är underskattade. 120 Antal bygglov för nybyggnad Figur 20. Antal bygglov för nybyggnad i Kronobergs län per kvartal, åren Eftersläpning i rapporteringen gör att 2018 års siffror är underskattade. Källa: SCB Sida 27 av 67

28 Bygglov för antal lägenheter Småhus Flerbostadshus exkl. specialbostäder Specialbostäder Figur 21. Bygglov för antal lägenheter uppdelat på hustyp i Kronobergs län år Eftersläpning i rapporteringen gör att 2018 års siffror är underskattade. Källa: SCB ALLMÄNNYTTAN De kommunala allmännyttiga bostadsföretagen har länge varit en viktig aktör på bostadsmarknaden och de tar ofta ett stort bostadssocialt ansvar i kommunen. Kommunen kan genom ägardirektiv styra hur de allmännyttiga bostadsbolagen ska bedriva sin verksamhet (Länsstyrelserna, 2016). I Kronoberg finns åtta allmännyttiga bostadsaktiebolag och en stiftelse, uppdelade på sju kommuner. Växjö har två allmännyttiga bostadsbolag, Markaryd har inget och resterande kommuner har ett allmännyttigt företag per kommun. Tingsryd har dessutom en stiftelse. Av det totala bostadsbeståndet i länet (den 31 december 2018) på bostäder innehar de allmännyttiga bostadsbolagen drygt 19 %, vilket motsvarar lägenheter. Däremot uppgår allmännyttans andel av länets hyresbestånd till 48 % och sett till allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet är siffran 36 %. Sida 28 av 67

29 Enligt bostadsmarknadsenkäten tillkom totalt 324 lägenheter i det allmännyttiga beståndet i länet under lägenheter nyproducerades, 17 lägenheter köptes in och en bostad tillkom genom ändring av byggnad. Det såldes 282 och revs 41 bostäder vilket ger ett totalt tillskott på endast en bostad i allmännyttan i länet. Det ger dock ett totalt tillskott på 200 bostäder de senaste två åren. 100% 80% 60% 40% 20% 0% Allmännyttands andel i flerbostadshusbeståndet Allmännytta Privat Figur 22. Allmännyttans andel i flerbostadshusbeståndet år 2018 i Kronobergs läns kommuner. Källa: SCB 100% 80% 60% 40% 20% 0% Allmännyttans andel av hyresbeståndet Allmännytta Privat Figur 23. Allmännyttans andel i hyresbeståndet år 2018 i Kronobergs läns kommuner. Källa: SCB Under 2017 såldes 52 lägenheter i det allmännyttiga bostadsbeståndet, varav alla var i Växjö. Åtta stycken såldes till en privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning och resterande såldes för ombildning till bostadsrätter. År 2016 såldes 1995 stycken lägenheter i Växjö i det allmännyttiga bostadsbeståndet. 98 % av lägenheterna såldes till privat fastighetsägare för fortsatt uthyrning och resterande för ombildning till bostadsrätt. Sida 29 av 67

30 Enligt bostadsmarknadsenkäten har inga kommuner angett att det är aktuellt att sälja bostäder ur det allmännyttiga beståndet under BEFOLKNING Under år 2018 ökade befolkningen med 2367 personer i Kronobergs län och uppgick den 31 december till personer. Antal personer Folkmängd i Kronobergs län Figur 24. Folkmängd i Kronobergs län år I grafen har femårsintervaller markerats för att tydliggöra folkmängden. Källa: SCB Som framgår i diagrammet ovan (figur 24) har befolkningsutvecklingen inte varit konstant de senaste 30 åren. Från mitten av 1990-talet började befolkningen i länet att minska, för att sedan börja öka igen i början av 2000-talet. De senaste fem åren har det varit en kraftig ökning med nya invånare, jämfört med drygt totalt de senaste trettio åren Sida 30 av 67

31 Folkmängd i Kronobergs län Män Kvinnor Figur 25. Kronobergs folkmängd uppdelat på män och kvinnor, åren Källa: SCB Av det totala antalet invånare är antalet män större i Kronoberg än antalet kvinnor (figur 25). Skillnaden har funnits under lång tid, men har ökat under de senaste åren. År 2017 var 50,8 % av befolkningen män och 49,2 % kvinnor. År 2018 ökade skillnaden ytterligare och var då 50,9% män respektive 49,1 % kvinnor. Den procentuella skillnaden är liten och kan verka försumbar, men i jämförelse så har endast Blekinge och Norrbottens län en större andel män och en mindre andel kvinnor än Kronobergs län Folkökning i Kronobergs län Män Kvinnor Totalt Figur 26. Folkökning i Kronobergs län år , uppdelat på män, kvinnor och den totala befolkningsökningen. Källa: SCB Sida 31 av 67

32 Befolkningsutvecklingen har varit positiv varje år under det senaste decenniet, men var som lägst år 2011 med 714 nya invånare (figur 26). Sedan dess har det varje år varit en stadig ökning med en topp år 2016, då befolkningen ökade med 3259 personer. År 2017 och 2018 ökade befolkningen i länet med 2891 respektive 2367 personer vilket, trots att det för länet innebär en stor befolkningstillväxt, inte når upp till 2016 års siffra. Ökningen av manliga invånare är större än för kvinnliga; under de senaste tio åren är undantaget endast år 2012, då var ökningen av kvinnor högre. Liksom 2017 har Älmhults kommun också 2018 haft den högsta befolkningsökningen i länet var ökningen i kommunen 3,2 % och Figur 27. Procentuell befolkningsförändring i Kronobergs läns kommuner år Källa: SCB. Kartmaterial: Lantmäteriet 2018 var den 2,4 %. Näst högsta procentuella ökning hade Växjö kommun som 2018 hade en befolkningsökning med 1,7%. Markaryd och Ljungby växte med knappt 1 %, medan resterande kommuner hade en lägre tillväxt än 1 % eller till och med en minskning. Två kommunen, Lessebo och Tingsryd, hade en liten befolkningsminskning, -0,3% respektive -0,4%. Sida 32 av 67

33 Tabell 6. Befolkningsökning i Kronoberg läns kommuner, uppdelat på män och kvinnor år Grön färg indikerar ökning jämfört med föregående år och röd färg indikerar en minskning från föregående år. Källa: SCB I länet som helhet har det skett en befolkningsökning sedan början av 2000-talet, men utvecklingen har sett olika ut för kommunerna. I tabell 6 redovisas kommunernas utveckling de senaste fem åren. I början av perioden hade exempelvis Uppvidinge kommun en negativ befolkningsutveckling, medan samtliga kommuner hade en positiv folkökning de tre nästkommande åren. I tabellen kan även utläsas att den positiva trenden har vänt något, då Lessebo kommun och Tingsryds kommun hade en negativ befolkningsutveckling år Sida 33 av 67

34 Tabell 7. Befolkningsutveckling i olika åldrar (uppdelade på 10-årsklasser) för länets kommuner år Källa: SCB I likhet med 2017 ökade åldersgruppen år mest i länet år 2018 och denna åldersgrupp hade en positiv utveckling i samtliga kommuner utom Lessebo kommun, som hade en liten minskning. De två andra åldersgrupper som ökade kraftigt var 5-14 år samt år. Dessa två grupper hade en positiv utveckling i samtliga av länets kommuner. Störst minskning kan ses i åldersgruppen år. En liten negativ utveckling fanns också i grupperna år, år och 95+. Foto: Zanna Nyman Sida 34 av 67

35 FÖDELSEÖVERSKOTT OCH FLYTTNETTO I en tillbakablick över de senaste tio åren (figur 28) beror den positiva befolkningsutvecklingen till största delen på ett positivt flyttnetto, främst av inflyttade från utlandet. Det har även varit ett positivt födelseöverskott i länet. Däremot har det inrikes flyttnettot varit negativt, även om antalet som flyttar från Kronoberg stadigt har minskat sedan år År 2013 var det inrikes flyttnettot personer och år 2018 var det -153 personer, den lägsta siffran under de senaste tio åren Fördelning av befolkningsförändring i länet Födelseöverskott män Inrikes flyttöverskott män Utrikes flyttöverskott män Födelseöverskott kvinnor Inrikes flyttöverskottt kvinnor Utrikes flyttöverskott kvinnor Figur 28. Fördelning av befolkningsförändring i länet år Källa: SCB Även år 2018 beror befolkningsökningen främst på ett positivt flyttnetto från utlandet, med 2177 personer. Det är en minskning med 902 personer jämfört med året innan. Samtliga kommuner i Foto: Camilla Zilo länet hade en positiv inflyttning från utlandet år 2018 (tabell 8). Det totala antalet var störst i Växjö med 915 personer. Procentuellt var nettoinvandringen dock högst i Älmhult som hade en ökning med 2,34 % jämfört med Växjö som hade en ökning med 1 %. Sida 35 av 67

36 Befolkningsförändring Folkmängd år 2018 Förändring från år 2017 Födda Döda Födelseöverskott Flyttnetto Totalt Inrikes Utrikes Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Länet Tabell 8. Befolkningsförändring i Kronobergs läns kommuner år Grön färg indikerar ökning jämfört med föregående år, röd färg indikerar minskning jämfört med föregående år. Källa: SCB Födelseöverskottet var positivt i länet som helhet med 328 personer år Det var en liten nedgång jämfört med året innan då födelseöverskottet var 336 personer. Uppvidinge, Lessebo, Tingsryds och Markaryds kommuner hade dock ett negativt födelseöverskott (tabell 8). När det gäller invånare som flyttat till och från Kronobergs län inrikes, blev flyttnettot år 2018 negativt. Totalt flyttade 6344 personer till länet och 6497 personer flyttade från länet. Tre av kommunerna ett positivt inrikes flyttnetto; Markaryd, Växjö och Ljungby (tabell 8). Flest antal av de som flyttade från länet flyttade till Skåne, men många flyttade också till storstadslänen samt till de närliggande länen (tabell 9). Även när det gäller inflyttade skedde det största utbytet med Skåne, därefter med närliggande län samt storstadslänen (tabell 10). Utflyttning Kronobergs län Inflyttning Kronobergs län Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Skåne län Skåne län Västra Götalands län Jönköpings län Stockholms län Västra Götalands län Jönköpings län Kalmar län Kalmar län Stockholms län Blekinge län Blekinge län Hallands län Hallands län Övriga Sverige Övriga Sverige Total utflyttning Total inflyttning Tabell 9. Inrikes utflyttning från Kronobergs län år Källa: SCB Tabell 10. Inrikes inflyttning till Kronobergs län år Källa: SCB Sida 36 av 67

37 Flyttnetto för män och kvinnor efter 10-årsklasser i länet år 5-14 år år år år år år år år år 95 + Män Kvinnor Figur 29. Flyttnetto för män och kvinnor efter ålder i länet år Visar både inrikes och utrikes flyttningar till och från länet. Källa: SCB När flyttnettot fördelas på ålder och kön syns det att män i högre utsträckning har ett positivt flyttnetto (figur 29). Skillnaden mellan män och kvinnors flyttnetto minskade 2017 jämfört med 2016, från 307 till 150 personer, men ökade åter år 2018 till 174 personer. Män i åldern år flyttar i hög grad till länet. Bland kvinnor flyttar många i åldern till länet. ÅLDERSSTRUKTUR Länets befolkningsstruktur 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år Rikets befolkningsstruktur 100+ år 90 år 80 år 70 år 60 år 50 år 40 år 30 år 20 år 10 år 0 år Kvinnor Män Kvinnor Män Figur 30. Kronoberg läns respektive rikets åldersstruktur 31 december Källa: SCB Sida 37 av 67

38 Kronobergs läns åldersstruktur är relativt likartad rikets (figur 30). Andelen barn och unga (0-19 år) är 23,9 % i länet och 23,3 % i riket, andelen unga vuxna (20-34 år) är 19,4 % i länet och 19,8 % i riket och andelen äldre (65+ år) är 21,1 % i länet och 19,9 % i riket. Det finns dock skillnader mellan länets kommuner (figur 31). Lessebo är den kommun med högst andel barn och unga, ca 26,8 %. Andelen unga vuxna är störst i Växjö kommun med ca 22,7 %. Tingsryd är den kommun som har lägst andel barn och unga samt unga vuxna med ca 21,2 % respektive ca 14,5 %. Tingsryd har i stället högst andel äldre med ca 27,9 % medan Växjö kommun har lägst andel äldre med ca 18,6 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Befolkningsfördelning i olika åldrar 0-19 år år år 65 + år Figur 31. Befolkningsfördelning för Kronobergs län, Kronobergs kommuner samt för riket år Källa: SCB BEFOLKNINGSTÄTHET Befolkningstätheten i riket ligger på 25,1 invånare per km². Skillnaderna i Sverige är dock stora, med Stockholm som landets mest tätbefolkade län med 359,9 invånare per km² medan Jämtland och Norrbotten är de län som har glesast befolkning med 2,7 respektive 2,6 invånare per km². Kronoberg ligger strax under riksgenomsnittet, då länet på tio år har ökat från 21,3 invånare till 23,7 invånare per km². Befolkningstäthet Män Kvinnor Totalt Uppvidinge 4,3 3,9 8,2 Lessebo 10,9 10,4 21,3 Tingsryd 6,1 5,8 11,9 Alvesta 10,6 10,1 20,7 Älmhult 10 9,7 19,7 Markaryd 10,2 9,7 19,9 Växjö 28,1 27,5 55,6 Ljungby 8,3 8 16,3 Länet 12,1 11,6 23,7 Tabell 11. Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer) i Kronobergs läns kommuner år Källa: SCB Sida 38 av 67

39 Länets mest tätbefolkade kommun är Växjö med 55,6 invånare per km² och länets mest glesbefolkade kommun är Uppvidinge med 8,2 invånare per km² (tabell 11). En stor andel av länets invånare, 79 %, bor i tätorter medan 21 % bor utanför tätorter, det vill säga på landsbygden eller i småorter. Andelen befolkning boende i tätorterna i Kronobergs län skiljer sig inte så mycket jämfört med de kringliggande länen förutom, Skåne län som ligger på 90%. Andel boende i eller utanför tätort Län Tätort Utanför tätort Kronoberg 79% 21% Kalmar 79% 21% Blekinge 83% 17% Halland 84% 17% Jönköping 84% 17% Skåne 90% 10% Riket 87% 13% Tabell 12. Andel av befolkningen boende i eller utanför tätorter i Kronobergs län samt närliggande län och riket år Källa: SCB Foto: Susanne Hallström Sida 39 av 67

40 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR INKOMST Den genomsnittliga årsinkomsten i Kronobergs län var kr år 2017, vilket låg lägre än rikets genomsnittliga inkomst på kr. Skillnaderna mellan män och kvinnor var markanta, med en genomsnittlig årsinkomst på kr för män och kr för kvinnor i Kronoberg. Det innebär att en kvinnas medelinkomst var ca 76 % av en mans. Detta mönster återfinns i alla länets kommuner, såväl som i riket Inkomst år 2017 Kvinnor Män Totalt Figur 32. Genomsnittlig årsinkomst i tusentals kronor per invånare bland de som är 20 år och äldre från exempelvis arbete och pension år Källa: SCB Det var stora variationer mellan länets kommuner beträffande den genomsnittliga årsinkomsten 2016 (figur 32). Älmhults kommun hade högst medelinkomst med kr år Länets lägsta medelinkomst hade Lessebo med kr. Kronobergs län har under lång tid haft en lägre genomsnittlig årsinkomst än riket, men de senaste åren har skillnaden blivit större. År 2017 var skillnaden drygt kr, medan det år 2012 var en skillnad på kr jämfört med riket (tabell 13). Genomsnittlig årsinkomst år Riket 270,2 276,7 282,9 289, ,7 Länet 253,5 258,4 264,2 269,9 279,7 288,1 Differens 16,7 18,3 18, ,3 20,6 Tabell 13. Genomsnittlig årsinkomst i tusentals kronor per invånare bland de som är 20 år eller äldre från exempelvis arbete och pension år i Kronobergs län och riket. Källa: SCB Sida 40 av 67

41 Disponibel inkomst är summan av hushållens olika inkomster, inklusive kapitalvinst/-förlust minus skatt och avgifter. Det är alltså den summa som hushållen kan använda till konsumtion eller sparande. Älmhult och Växjö var de kommuner där hushållen hade högst disponibel inkomst år 2017, båda med drygt kr disponibel inkomst per kommun. Ingen av länets kommuner låg högre än riksgenomsnittet. Disponibel inkomst för hushåll år 2017 Riket Länet Ljungby Växjö Markaryd Älmhult Alvesta Tingsryd Lessebo Uppvidinge Figur 33. Disponibel inkomst för hushåll år Medelvärde i tusentals kronor för personer över 18 år. Källa: SCB Skillnaden är dock ännu större när olika kön och boendekonstellationer tas upp i statistiken (tabell 14). När invånarna delas upp i män och kvinnor, sammanboende och ensamstående, samt med barn och utan barn (under 20 år) ses tydliga skillnader. Lägst disponibel inkomst har ensamstående kvinnor utan barn. Disponibel inkomst för hushåll 18 + år 2017 Gifta/sambo Ensamstående kvinnor Ensamstående män utan barn med barn utan barn med barn utan barn med barn Uppvidinge 484, ,2 278,4 237,2 323,8 Lessebo 444,9 573,4 185,2 274,3 233,8 327,7 Tingsryd 447,5 582,8 187,3 294,0 240,2 337,6 Alvesta 484,1 604,4 193,2 284,1 239,6 365,2 Älmhult 524,0 671,7 211,1 351,8 242,8 383,9 Markaryd 499,5 574,7 183,7 281,6 216,7 340,3 Växjö 556,1 681,6 211,5 312,5 238,9 386,7 Ljungby 495,2 620,6 192,4 299,9 246,0 320,0 Länet 516,7 644,7 202,1 305,0 238,9 362,7 Riket 559,8 713,9 229,2 338,2 265,5 444,8 Tabell 14. Disponibel inkomst för hushåll 2017 uppdelat efter kön och boendekonstellation. Medelvärde i tusentals kronor för personer över 18 år. Källa: SCB Sida 41 av 67

42 ARBETSMARKNAD Enligt Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Kronobergs län, från hösten 2018, kommer sysselsättningen att öka i Kronobergs län under 2019 med 800 personer. Den starka konjunkturen bäddar för nya arbetstillfällen inom samtliga sektorer. Samtidigt tilltar bristen på efterfrågad kompetens i länet vilket bromsade sysselsättningsökningen under 2018 jämfört med Trots den goda konjunkturen och det starka läget på arbetsmarknaden kommer arbetslösheten att vara fortsatt relativt hög under Arbetslösheten för ungdomar har dock minskat de senaste fem åren i Kronobergs län, men det skiljer dock mellan kommunerna. Ljungby kommun har länets lägsta arbetslöshetsnivå på 6,2 % för ungdomar och medan Lessebo ligger på 20,7 %. Markaryds kommun är den kommunen där arbetslösheten minskar mest. År 2018 var arbetslösheten totalt 5,7 % i länet (räknat på arbetskraften år) jämfört med rikets arbetslöshet på 4,6 %. Arbetslösheten var lägre för kvinnor än för män i riket, men inte i länet (tabell 15). Andelen sysselsatta män i riket var 70,7 % och kvinnor 66,3 %. Andelen sysselsatta var lägre i Kronobergs län än i riket som helhet år En större andel män än kvinnor var sysselsatta både i länet och i riket (tabell 16), men denna skillnad har minskat sedan förra året. Sysselsättning Antalet sysselsatta i länet har ökat under de senaste åren, med ett kort trendbrott under år 2013 (figur 34). Det totala antalet sysselsatta i Kronobergs län år 2018 var personer, vilket är en ökning med 1200 personer från föregående år. Arbetslöshet Riket Län Totalt 4,6% 5,7% Kvinnor 4,4% 5,7% Män 4,8% 5,6% Tabell 15. Hur många procent av arbetskraften år som var arbetslösa år Källa: SCB Riket Län Totalt 68,5% 66,5% Kvinnor 66,3% 64,9% Män 70,7% 68,0% Tabell 16. Hur många procent av arbetskraften år som var sysselsatta år Källa: SCB Sida 42 av 67

43 Antal förvärvsarbetande i Kronobergs län (dagbefolkning) år kvinnor män Totalt (sekundär axel) Figur 34. Antalet förvärvsarbetande i åldern år med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) i Kronobergs län år Observera sekundär axel för det totala antalet förvärvsarbetande. Källa: SCB Tillverkning och utvinning var den bransch som sysselsatte flest personer i Kronobergs län år 2017, med 18,3 % av den förvärvsarbetande dagbefolkningen. Vård och omsorg/sociala tjänster var den näst största branschen med 17,2 % och på tredje plats finner vi handel med 12,3 %. Dessa tre branscher stod för knappt hälften av alla arbetstillfällen i länet. Skillnaderna mellan könen är dock stor (figur 35). 27,4 % av männen jobbar inom tillverkning och utvinning, 12,6 % inom handel och 10,5 % inom byggverksamhet, vilket innebär att ungefär hälften av männen i Kronobergs län är sysselsatta inom dessa tre sektorer. 29,8 % av kvinnorna arbetar inom vård och omsorg, 17,3 % inom utbildning och 11,7 % inom handel, vilket gör att knappt 60 % av kvinnorna i länet arbetar inom dessa tre branscher. År 2017 var tillverkning och utvinning den största branschen i sex av länets kommuner och vård och omsorg var den näst största branschen. Undantagen var Växjö och Älmhults kommuner. I Växjö var vård och omsorg den största branschen, följt av handel. Den bransch som sysselsatte flest i Älmhult var företagstjänster och därefter handel. Sida 43 av 67

44 Antal förvärvsarbetande efter näringsgren i Kronobergs län (dagbefolkning) år 2016 Okänd verksamhet Kulturella och personliga tjänster m.m. Vård och omsorg; sociala tjänster Utbildning Offentlig förvaltning och försvar Företagstjänster Fastighetsverksamhet Finans- och försäkringsverksamhet Information och kommunikation Hotell- och restaurangverksamhet Transport och magasinering Handel Byggverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Tillverkning och utvinning Jordbruk, skogsbruk och fiske Kvinnor Män Figur 35. Antalet förvärvsarbetande i åldern 16+ med arbetsplats i regionen (dagbefolkning) efter näringsgren (SNI 2007) i Kronobergs län år Källa: SCB Foto: Camilla Zilo Sida 44 av 67

45 PENDLING Drygt personer både bodde och arbetade i Kronobergs län under år 2017 och dessutom pendlade personer in i länet. Samtidigt pendlade personer ut ur länet. Antalet män som pendlade till och från länet är större än antalet kvinnor. Skåne var det län som Kronoberg hade mest omfattande pendlingsrelation med, visar sifforna från 2017 (tabell 17 och 18). Utpendling Kronobergs län 2017 Män Kvinnor Totalt Skåne län Jönköpings län Stockholms län Kalmar län Västra Götalands län Blekinge län Hallands län Övriga län Total utpendling Tabell 17. Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns (utpendling) ålder 16+, år Källa: SCB Inpendling Kronobergs län 2017 Män Kvinnor Totalt Skåne län Kalmar län Jönköpings län Blekinge län Hallands län Stockholms län Västra Götalands län Övriga län Total inpendling Tabell 18. Förvärvsarbetande pendlare över länsgräns (inpendling) ålder 16+, år Källa: SCB Sida 45 av 67

46 Växjö hade den största pendlingen, vilket enkelt förklaras med att det är länets största ort och regioncentra. Hit pendlade större delen av de övriga kommunernas pendlare. Samtidigt hade Växjö kommun också länets högsta utpendling sett till det totala antalet pendlare. Älmhult hade hög inpendling i jämförelse med utpendling, vilket till stor del beror på att IKEA är en stor och attraktiv arbetsgivare. Även Uppvidinge och Markaryds kommuner har ett större antal inpendlare än utpendlare. (figur 36) In- och utpendling i Kronobergs kommuner år 2017 Inpendlare över kommungräns kvinnor Utpendlare över kommungräns kvinnor Inpendlare över kommungräns män Utpendlare över kommungräns män Figur 36. In- och utpendling i Kronobergs kommuner Källa: SCB Foto: Ninni Gustavsson Sida 46 av 67

47 UTBILDNING Växjö kommun, som administrativt centrum och universitetsstad, är den kommun med högst andel invånare i åldern som har minst tre års eftergymnasial utbildning på 34 %. Det är högre än genomsnittet i riket som är ca 30 %. Markaryd har lägst andel invånare i åldern år med eftergymnasial utbildning på 14 %. Andelen med minst tre års eftergymnasial utbildning i länet som helhet är knappt 23 %. I samtliga kommuner är andelen kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än andelen män. Skillnaden är högst i Ljungby och lägst i Lessebo (figur 37). 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% Andel invånare med högre utbildning Kvinnor Män Totalt Figur 37. Andel personer med minst tre års eftergymnasial utbildning i åldern år, Källa: SCB Sida 47 av 67

48 BOSTÄDER FÖR ALLA? Det nationella målet för funktionshinderpolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och att barnrättsperspektivet uppmärksammas (Myndigheten för delaktighet, 2019). Det är en mänsklig rättighet att ha en bostad och alla grupper i samhället ska tas i beaktande. Tillgång till en bostad är en grundförutsättning för en god livsmiljö och ett bra liv för den enskilde, vilket är en självklar del av ett samhälles ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhet. Olika förutsättningar och olika behov innebär ökade krav på bostäder för alla. Foto: Camilla Zilo De kommande avsnitten kommer fokusera på de grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden. I skenet av den bostadsbrist som landet befinner sig i, och som länets kommuner även vittnar om i sina svar i bostadsmarknadsenkäten, är det dessutom ännu viktigare att belysa dessa grupper då de drabbas hårdast av bostadsbristen. På samma gång kommer en stor del av den förväntade hushållstillväxten under de närmaste åren att ske i grupper med begränsade ekonomiska förutsättningar (Boverket, 2016). I en situation med tilltagande bostadsbrist beror svårigheter med att få en bostad främst på strukturella orsaker snarare än individuella. Sida 48 av 67

49 BOSTADSBEHOVET FÖR SÄRSKILDA GRUPPER Utbudet av bostäder för särskilda grupper Nyanlända Ungdomar Studenter Äldre (särskilt boende) Personer med funktionsnedsättning (gruppbostad) Personer med funktionsnedsättning (servicebostad) Personer med funktionsnedsättning (annan särskilt anpassad bostad) Uppvidinge Lessebo Tingsryd Alvesta Älmhult Markaryd Växjö Ljungby Balans Underskott Överskott Boendeform saknas Tabell 19. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för särskilda grupper år Källa: BME Länets kommuner fick i bostadsmarknadsenkäten också svara på hur de bedömer att utbudet vad gäller bostäder för särskilda grupper kommer vara under Nästan samtliga kommuner svarade att de bedömer att de kommer ha brist på bostäder för nyanlända. Personer med funktionsnedsättning (som söker boende i gruppbostad) och ungdomar, var två andra grupper som kommunerna i hög utsträckning trodde att det kommer vara brist på bostäder för. Mest variation i bedömningarna gällde bostäder för äldre som behöver särskilt boende. Beträffande den gruppen svarade två kommuner att de bedömer att det kommer vara brist, tre kommuner förmodar att det kommer bli balans, medan tre kommuner bedömer att de kommer ha ett överskott (tabell 19). Sida 49 av 67

50 BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA Kronobergs län har under lång tid haft ett per capita högt mottagande av nyanlända, jämfört med flertalet övriga län i landet. För Kronobergs län uppgick mottagandet i fjol till personer (tabell 20), vilket i förhållande till länets andel av befolkningen motsvarade landets högsta mottagande, av samtliga 21 län. De kommuner i länet som har tagit emot flest nyanlända i förhållande till sin folkmängd är Lessebo, Markaryd och Uppvidinge. Kommunernas mottagande Kvinnor Män Totalt Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Växjö Älmhult Totalt Tabell 20. En sammanställning av kommunernas mottagande av nyanlända år 2018, inklusive anvisade. Källa: Migrationsverket, 2019a En mindre del av länets inflyttning av nyanlända är personer som anvisas sitt boende här. Regeringen beslutar i enlighet med Bosättningslagen om antalet anvisade nyanlända per län, länstalet, efter beräkning och förslag från Migrationsverket. Beräkningen utgår från kommunens storlek, arbetsmarknadsläge, det sammantagna mottagandet av nyanlända personer och ensamkommande barn, samt hur många asylsökande personer som redan vistas i kommunen. Efter regeringens beslut om länstal beslutar länsstyrelsen om antalet anvisade nyanlända per kommun, s.k. kommuntal, vilket i Kronoberg alltid sker i dialog med länets samtliga kommuner. Under år 2019 ska totalt 59 nyanlända anvisas boende till Kronobergs län, vilket kan jämföras med att 153 nyanlända kvinnor, män, flickor och pojkar anvisades i fjol. Det totala mottagandet av nyanlända är samtidigt betydligt högre i länet på grund av självbosättningen. En självbosatt nyanländ har antingen ordnat sig en egen bostad eller bor inneboende hos en annan person, en person som ofta själv är i, eller har avslutat, etableringen. En klar majoritet av alla Sida 50 av 67

51 mottagna nyanlända i länet 86 procent ordnade i fjol på egen hand sitt boende. Andelen självbosatta i länet är bland de högsta i landet (Migrationsverket, 2019b). Utbudet av bostäder för nyanlända Balans Underskott Överskott Ej svarat Figur 38. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för nyanlända i länets kommuner år 2018 och Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet I såväl 2018 som 2019 års bostadsmarknadsenkät anger sex av åtta kommuner att de har brist på bostäder för nyanlända (figur 38). Kommuner med brist på bostäder till nyanlända anger att underskottet beror på ett generellt underskott på hyreslägenheter. Andra svar rör underskott på både små och stora lägenheter samt underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå. Markaryds kommun och Uppvidinge kommun anger att de har balans, där Uppvidinge kommenterar att balansen gäller anvisade. För självbosatta nyanlända råder däremot ett underskott. I rapporteringen betonas från samtliga kommuner det höga mottagandet via självbosättning ett mottagande som i sig understryker behovet av riktlinjer för kommunernas arbete med bostadsförsörjning där alla invånare inkluderas, bland dem självbosatta nyanlända. Svaren speglar samtidigt tydligt effekter på en redan ansträngd bostadsmarknad och en, i flertalet av länets kommuner, akut brist på bostäder till självbosatta nyanlända. Kommunernas bedömning av bostadssituationen för nyanlända, samt deras arbete med bostadsförsörjning, lyftes även i den lägesbild om kommunernas beredskap och mottagningskapacitet som länsstyrelserna lämnade till regeringen i oktober I rapporteringen för Kronobergs län betonar kommunerna det höga mottagandet via självbosättning, samtidigt som få kommuner arbetar för ett långsiktigt hållbart boende för dessa självbosatta. Kommunerna noterar att bostadssituationen generellt är besvärlig för nyanlända, eftersom det finns för få hyreslägenheter tillgängliga, såväl i centralorterna som i de mindre orterna i länet. Sida 51 av 67

52 Tre av länets kommuner som tar emot anvisade lyfter i såväl nämnda lägesbild som i bostadsmarknadsenkäten att de arbetar för ett långsiktigt hållbart boende för anvisade nyanlända, där en initialt temporär boendelösning ersätts av ett permanent boende efter två år, när etableringsperioden är avslutad. I övriga anvisningskommuner är den nyanlände efter etableringen hänvisad till den ordinarie bostadsmarknaden (Länsstyrelserna, 2018b). Samtidigt är det endast en kommun i länet, Älmhults kommun, som i hög grad instämmer i att deras arbete med bosättning av nyanlända även innefattar majoriteten av de nyinvandrade, nämligen de självbosatta. Det innebär att få bostadsrelaterade insatser generellt gjorts och görs för nyanlända som på egen hand bosatt sig i länets kommuner. Instämmer i hög grad Instämmer inte alls Instämmer delvis Figur 39. Kommunernas svar på frågan om deras arbete med bosättning av nyanlända även innefattar självbosatta nyanlända. Källa: Länsstyrelserna, 2018b. Kartmaterial: Lantmäteriet Inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag om stärkt beredskap och mottagningskapacitet, har regeringen under de senaste åren poängterat behov av att med stöd av 37-medel stärka och stötta bostadsförsörjningen i kommunerna samt insatser som underlättar uthyrning av privatpersoners bostäder. Länsstyrelsen har under åren valt att prioritera de ansökningar som rör nyanländas boende, för att såväl underlätta mottagandet av anvisade som självbosatta. Under 2018 pågick därför flera större insatser i länet, i fyra av länets kommuner med anvisade nyanlända och hög andel självbosatta, insatser som sammantaget har bidragit till att boende kunnat ordnas till berörda. Insatserna har därmed varit lärorika och visat på följande: I Ljungby kommun avslutades sommaren 2018 den fleråriga 37-insatsen Fler Kan Mer, med ambitionen att uppnå strukturförändringar i arbetet med samordning, samverkansformer och nya boendelösningar. Genom insatsen kartlades kollektivtrafiken. Boenden på landsbygden och privatpersoners bostäder användes vid bosättning av nyanlända, i nära samarbete med föreningslivet. Dessutom utrustades två genomgångslägenheter för ett snabbt mottagande av kvotflyktingar med flera akuta ärenden. Insatserna har efter avslutning integrerats i kommunens ordinarie verksamhet. Sida 52 av 67

53 I 37-insatsen Bo bra! I Tingsryds kommun har berörda förvaltningar och bolag inom Tingsryds kommun planerat och förberett för ökad inflyttning, och på så sätt underlättat mottagningsprocessen. Kommunen har arbetat för att öka möjligheterna för nyanlända med anknytningar att bo kvar, och utöka möjligheter och viljan generellt bland nyanlända att bosätta sig utanför tätorten. Information och utbildning för hyresvärdar och hyresgäster har varit en viktig del av insatsens utvecklingsarbete, tillsammans med främjande av uthyrning av privatpersoners bostäder. Delar av insatsen har efter avslutning integrerats i kommunens ordinarie verksamhet. Genom 37-insatsen Värd(e) för alla har olika boendeaktiviteter riktade till nyanlända genomförts i Uppvidinge kommun, bland annat med stöd av två bovärdar. Insatsen fokuserade på att öka tillgängligheten till boende för nyanlända, öka trivseln men framför allt korta ledtiden från besked i asylärendet till bostad, etableringsplan och egen försörjning. Delar av insatsen har efter avslutning integrerats i kommunens ordinarie verksamhet. I Växjö kommun genomfördes 37-insatsen VäxjöBo bostadsförsörjning för nyanlända. Växjö kommun hade under åren stora utmaningar i mottagandet av nyanlända, framför allt dem som anvisats boende enligt Bosättningslagen. Genom insatsen har det kommunala bostadsbolaget fått ansvar för boende till de nyanlända som anvisas enligt kommuntal. Parallellt har privatuthyrning för att öka tillgången till bostäder för nyanlända underlättats, där bl.a. samarbete skett med föreningslivet. Insatsen har efter avslutning integrerats i kommunens ordinarie verksamhet. I såväl denna Bostadsmarknadsanalys (2019) som i de bägge lägesbilderna för år 2018 framgår tydligt utmaningarna för både de nyanlända och för kommunerna när det gäller boende till målgruppen. Effekter på en redan ansträngd bostadsmarknad och den akuta bostadsbristen i länets kommuner påverkar mottagandet av nyanlända. Bostadsbristen leder i sin tur till hemlöshet, trångboddhet, barn som inte får studiero, oklara boendeförhållanden samt att hjälpbehovet hos de självbosatta är stort (Länsstyrelserna m.fl., 2019). När nyanlända på egen hand ordnar boendet sker detta ibland till en egen bostad, men oftare inneboende hos personer som själva är relativt nyanlända. Självbosättningen kan därmed bidra till ökad segregation i olika stadsdelar och i länets kommuner. Insatser motsvarande dessa fyra satsningar, implementerade till ordinarie verksamhet, är därför av extra stor vikt i ett län som Kronoberg, med högt mottagande av nyanlända. Sida 53 av 67

54 UNGDOMSBOSTÄDER Ungdomar och unga vuxna är nya på bostadsmarknaden, vilket gör det till en av de grupper som har svårast att få tillgång till en bostad. Det kan bero på att de saknar kötid, kontakter eller tidigare bostad med bytesvärde, och i många fall har unga också en begränsad betalningsförmåga. Möjligheten för unga att etablera sig på bostadsmarknaden i en kommun beror också på utbudet av bostadstyper samt storlek och pris på bostäderna (Boverket, 2016). Utbudet av bostäder för unga Balans Underskott Överskott Ej svarat Figur 40. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för unga i länets kommuner år 2018 och Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet Samtliga kommuner angav för år 2018 att de hade underskott i utbudet av bostäder för ungdomar år (figur 40). I årets enkät har fem kommuner svarat att det är underskott, resten balans. Bland orsakerna till bristen anger kommunerna att det beror på att det generellt finns för få lediga bostäder i kommunen och även att det finns för få små lediga bostäder. Flera kommuner anger att lediga små bostäder är för dyra för ungdomar, men även att lediga bostäder ligger i områden som inte är attraktiva för unga. Utbudet av bostäder för unga har inte förändrats sedan förra året. Ingen av länets kommuner har särskilda ungdomsbostäder. Fem av kommunerna anger att den satsning som görs för unga i kommunen är en generell satsning på bostadsbyggande som även gynnar ungdomar. I Uppvidinge och Älmhult sker nyproduktion av små bostäder med överkomliga hyror. I Markaryd finns en pågående diskussion med hyresvärdar om nybyggnation. Sida 54 av 67

55 STUDENTBOSTÄDER I dagsläget bor ca 25 % av landets studenter i särskilda studentbostäder, vilket innebär att resterande får konkurrera om lägenheterna i det vanliga bostadsbeståndet. Studenter har ofta en låg betalningsförmåga som grupp och är kanske nya på bostadsmarknaden i kommunen, då de flyttar till studieorten i samband med studiestart. Studenter efterfrågar främst hyresrätter samt bostäder i kollektivtrafiknära lägen (Boverket, 2016). Linnéuniversitetet hade 2018 drygt helårsstudenter i Växjö och Kalmar. Antalet studentbostäder i Växjö är stort, bostäder, en ökning med 300 lägenheter jämfört med år Växjö kommun har i enkäten kommenterat att de nu ser en förändring i behovet av studentbostäder, från brist till ett balansläge. De planerar analysera behovet närmare för att få en tydligare bild av läget. Utbudet av bostäder för studenter Balans Underskott Överskott Ej svarat Figur 41. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av bostäder för studenter i länets kommuner år 2018 och Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet Jämfört med förra årets bostadsmarknadsenkät, då sju kommuner angav ett underskott på bostäder för studenter, har läget i länet förbättrats. Tre kommuner har i år svarat att de har ett underskott; Lessebo, Tingsryd och Alvesta. Balans råder i Uppvidinge, Älmhult, Markaryd och Växjö, medan Ljungby kommun har svarat att de har gått från underskott till att nu ha ett överskott (figur 41). I Ljungby kommun fanns tidigare utbildningar som var kopplade till Linnéuniversitet, men nu har antalet utbildningar minskat, vilket har lett till att antalet studenter och behovet av studentlägenheter också har minskat. Anledningen till underskottet i de kommuner som berörs är främst att det generellt finns för få lediga bostäder, samt att lediga små bostäder är för dyra för studenter. Sida 55 av 67

56 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE Andelen äldre ökar i Sverige, men det saknas bostäder som är anpassade till den äldre människans behov. Det rör sig både om tillgänglighetsbrister inom det ordinarie bostadsbeståndet och i vissa kommuner saknas tillräckligt med platser i särskilt boende. Ytterligare en aspekt att ta i beaktande är att en äldre befolkning innebär fler ensamhushåll (Boverket, 2016). Tre av kommunerna Markaryd, Uppvidinge och Tingsryd har enligt bostadsmarknadsenkäten balans beträffande särskilt boende för äldre. Ljungby och Älmhults kommun har angett att det finns ett underskott på särskilt boende för äldre medan tre av kommunerna Lessebo, Alvesta och Växjö anger att det finns ett överskott. Älmhult har gått från balans till underskott (figur 43), i övrigt har det inte skett några större förändringar i kommunerna. I en tidigare dialog med Växjö har framkommit att orsaken till överskottet beror på allt fler privata alternativ i kommunen, vilket i sin tur leder till överskott i det kommunala utbudet. I förra årets enkätsvar framgick det att behovet av särskilda boendeformer för äldre inte bedömdes vara täckt om 5 år i sju av åtta kommuner. I årets svar har siffran sjunkit till fem av åtta kommuner. Utbudet av bostäder för äldre Balans Underskott Överskott Ej svarat Figur 42. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av särskilt boende för äldre i länets kommuner år 2018 och Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet Seniorbostäder 3 finns i Uppvidinge, Alvesta (80 st), Markaryd (20 st) och i Växjö (250 st). Ingen kommun har dock lediga seniorbostäder. Trygghetsbostäder 4 finns 3 Seniorbostäder är vanliga bostäder som är avsedda för personer över en viss ålder, vanligen 55 år och äldre. Tanken är att bostäderna ska vara utformade efter äldres behov av tillgänglighet och trygghet. De förutsätter inte ett biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen (2001:453). Källa: BME 4 Trygghetsbostäder är en boendeform som har tillkommit för att ge äldre tillgång till större gemenskap och trygghet. Det behövs inget beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453). Det finns en stor variation av trygghetsbostäder men trygghet, tillgänglighet, gemensamma utrymmen och särskild personal är gemensamma nämnare för många. Källa: BME Sida 56 av 67

57 bara i Ljungby (40 st). Enligt enkäten fanns det inga outhyrda trygghetsbostäder den 1 januari Under 2019 förväntas det inte påbörjas några nya särskilda bostäder för äldre i länet. I Växjö planeras det däremot för 54 nya seniorbostäder i bostadsrätt. Ljungby har också angett det förväntas påbörjas 60 stycken särskilda bostäder för äldre i Ljungby kommun under år Trygghetsbostäder står för den stora ökningen av bostäder för olika grupper. I Alvesta förväntas det påbörja 10 st. i allmännyttan 2019, 14 st. i allmännyttan 2020 och 31 st. genom ändring I Älmhult planeras det för 20 st. i bostadsrätt 2019 och 20 st. i bostadsrätt 2020 och i Markaryd 7 st. genom ändring I Växjö planeras det för 80 st. hyresrätter med privata hyresvärdar 2020 och 40 st. i bostadsrätt I Ljungby planeras 54 st. trygghetsbostäder i allmännyttan, 40 st. hyresrätter med privata hyresvärdar och 20 st. i allmännyttan BOSTÄDER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Personer med funktionsnedsättning behöver ofta särskilt anpassade bostäder med god tillgänglighet. De kan också behöva en organiserad boendeform, till exempel i form av en gruppbostad. Utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning Balans Underskott Överskott Ej svarat Figur 43. En sammanställning av kommunernas bedömning av utbudet av särskilt boende (samtliga typer av särskilt boende) för personer med funktionsnedsättning i länets kommuner år 2018 och Källa: BME. Kartmaterial: Lantmäteriet I förra årets bostadsmarknadsenkät angav fyra av länets kommuner att det var underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning som är i behov av särskilt boende (figur 43) och den andra hälften angav att det var balans. I år anger samtliga kommuner utom Tingsryd att de har underskott. När det gäller behovet Sida 57 av 67

58 av gruppbostäder 5 anger fem kommuner att de har underskott. Två kommuner, Lessebo och Tingsryd, anger att det är balans och en kommun, Uppvidinge, har svarat att de har ett överskott. Sex kommuner har servicebostäder 6 och av dem råder det balans i två och underskott i fyra. Tre av kommunerna har även boendeformen annan särskilt anpassad bostad 7 och i samtliga av de kommunerna råder balans. Foto: Camilla Zilo Fyra kommuner, Uppvidinge, Lessebo, Älmhult och Ljungby anger att de inte kommer ha ett täckt behov av särskilda boendeformer för personer med funktionsnedsättning om 2 år och i Ljungby kommer det inte heller att stabiliseras inom 5 år. De anger att det pågår projekt för att få fram fler bostäder, men att det inte kommer täcka det förväntade behovet. Uppvidinge, Lessebo och Älmhult bedömer att de kommer att uppnå balans inom 5 år. I Älmhults kommun planeras det för nya boenden. Under 2019 beräknas dock enbart 22 nya bostäder för personer med funktionsnedsättning att tillkomma i hela länet. I Alvesta kommer 10 st. tillkomma genom ändring och i Lessebo 6 st. privata hyresrätter och i Markaryd 6 st. kommunala bostäder. År 2020 planeras det för 24 st. privata hyresrätter i Växjö och 10 st. kommunala i Ljungby. Fyra av sju kommuner med allmännyttigt bostadsbolag har tillgänglighetsinventerat sitt bestånd i flerbostadshus men bara delvis, medan det privata flerbostadshusbeståndet bara delvis har inventerats i en kommun och det är i Tingsryd. Inventeringarna är gjorda mellan Bara Växjö kommun har en plan på att genomföra en tillgänglighetsinventering under året och denna gång för hela det kommunala beståndet. Tillgänglighetsinventeringarna används vid förmedling av tillgängliga bostäder i tre kommuner och för att skapa ett åtgärdsprogram i två kommuner. 5 Gruppbostaden består av ett mindre antal lägenheter som är samlade kring gemensamma utrymmen. En fast personalgrupp ska täcka de boendes hela stödbehov inklusive fritids- och kulturella intressen. 6 Servicebostäder består av ett antal lägenheter som har tillgång till gemensam service och en fast personalgrupp. Lägenheterna är i regel anpassade efter den enskildes behov och ligger oftast i samma eller kringliggande hus. 7 En egen bostad som den bostadssökande beviljas och som är anpassad till dennes behov. Ingen fast personalgrupp ingår. Sida 58 av 67

59 HEMLÖSHET Bristen på bostäder i allmänhet och hyreslägenheter i synnerhet bidrar till att allt fler ställs utanför bostadsmarknaden. Problem med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett mångfasetterat problem som har både strukturella och individuella orsaker. Socialstyrelsen genomförde 2017 en nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning. Kartläggningen genomfördes under en vecka. Detta innebär att det är en ögonblicksbild och inte heltäckande för hur många hemlösa personer som finns i landet. Problem som tidigare ofta har förknippats med hemlöshet, som psykisk ohälsa och missbruk, var det fortsatt färre personer som hade i kartläggningen. Det är främst männen som fortfarande har behov av och får stöd och behandling för missbruk och beroende. Missbruk anges också ofta vara en faktor som bidragit till deras hemlöshetssituation. I rapporten definieras hemlöshet i 4 olika situationer: Situation 1: Akut hemlöshet Personen är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddade boenden eller motsvarande. Här ingår också personer som sover i offentliga lokaler, utomhus eller i trappuppgångar, tält, bilar eller liknande. Situation 2: Institutionsvistelse och stödboende Personen är antingen intagen eller inskriven på en kriminalvårdsanstalt, ett hem för vård och boende (HVB), ett familjehem eller en SiS-institution1, eller bor på ett stödboende som drivs av socialtjänst/hälso- och sjukvård. Personen ska flytta därifrån inom tre månader efter mätveckan, men har inte någon egen bostad ordnad inför flytten eller utskrivningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Situation 3: Långsiktiga boendelösningar Personen bor i en av kommunen (socialtjänsten) ordnad boendelösning såsom försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt, kommunalt kontrakt eller motsvarande på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal (eller kontrakt) där boendet är förenat med tillsyn, särskilda villkor eller regler. Situation 4: Eget ordnat kortsiktigt boende Personen bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (max tre månader efter mätveckan) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. Den uppgiftslämnande verksamheten Sida 59 av 67

60 har haft kontakt med personen av detta skäl och kände till att denna hemlöshetssituation gällde under den aktuella mätveckan. I Socialstyrelsens kartläggning kan utläsas att Kronobergs län hade totalt 458 hemlösa personer vid kartläggningen år Orsaken till att ett hushåll inte kan få ett förstahandskontrakt på en bostad kan vara låga inkomster, brist på referenser, avsaknad av tillsvidareanställning, betalningsanmärkningar, hyresskulder, missbruksproblem eller tidigare störningar. Många hyresvärdar godkänner inte heller försörjningsstöd som inkomst (Länsstyrelserna, 2016). Kommunerna redovisar i bostadsmarknadsenkäten ett antal olika insatser som genomförts för att motverka eller avhjälpa hemlöshet. Uppvidinge, Alvesta, Älmhult, Markaryd och Växjö uppger att de arbetar med uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar, t.ex. med rådgivning eller särskilda insatser. I Alvesta och Växjö används hyresgarantier. I Uppvidinge, Lessebo, Alvesta och Ljungby finns en överenskommelse med allmännyttan för att sänka kraven på de bostadssökande, t.ex. genom att godkänna försörjningsstöd som inkomst och i Markaryd finns en liknande överenskommelse med privata fastighetsägare. BOSTADSBRIST OCH SEGREGATION Bostadsmarknaden på en ort har inte bara en direkt påverkan på den enskildes möjlighet att få tillgång till en bostad, det finns också andra negativa följder när det råder en hårt pressad bostadsmarknad. Brist på bostäder, skev fördelning av bostäder och segregering leder till följder som drabbar både enskilda och samhället som kollektiv. Bostadsbrist kan också förstärka segregationen i samhället, vilket påverkar bostadsområdens utvecklingsmöjligheter. Detta beror på att människor i socioekonomiskt svaga områden ofta har sämre förutsättningar att få sina rättigheter och behov tillgodosedda, än boende i socioekonomiskt starka områden (Delmos, 2018). Kommunernas svar i bostadsmarknadsenkäten visar att det i flera kommuner i länet finns generell bostadsbrist eller brist på tillräckligt stora bostäder. På nationell nivå visar enkäten också att ett växande problem är att det trots att det byggs mycket i landet, saknas bostäder som prismässigt motsvarar de bostadsbehövandes ekonomi. Det kan göra att familjer eller andra konstellationer av sammanboende lever i trångboddhet. Trångboddheten leder till många konsekvenser för enskilda, bland annat kan det leda till att äldre barn och ungdomar inte vill eller har möjlighet att tillbringa tid hemma (Boverket, 2008). Istället spenderas tid utomhus eller i offentliga inomhusmiljöer där det saknas vuxennärvaro. Något som ofta beskrivs som otrygghetsskapande är ungdomsgäng som hänger. Detta kan bli ett inslag i Sida 60 av 67

61 bostadsområden med stor trångboddhet och kan skapa otrygghet. I viss mån kan det även finnas brottslighet kopplat till dessa ungdomsgängs aktiviteter. Bostadsbrist leder till att grupper som redan har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden får det ännu svårare, bland annat på grund av diskriminering och låg ekonomisk förmåga. Polisen har identifierat flera så kallade särskilt utsatta områden som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status, där kriminella har en inverkan på lokalsamhället och där det existerar parallella samhällsstrukturer (Polismyndigheten, 2016). I dessa områden finns en mängd riskfaktorer som kan leda till en bristande framtidstro såsom arbetslöshet, ohälsa och misslyckad skolgång. Riskfaktorerna kan även bestå i strukturella faktorer som bostadsområdets fysiska miljö och en upplevd oro bland etniska grupper då historiska och globalt aktuella konflikter ger lokalt avtryck. Därtill finns en stor riskgrupp med unga personer som lätt påverkas av normbrytande beteenden, ett stort antal kriminella aktörer och en genomsnittlig lägre kollektiv förmåga. Tillsammans resulterar detta i en kriminaliserande process som med tiden får så stort genomslag att ett helt bostadsområde påverkas och en alternativ social ordning skapas. Även tillgång till bostad kan då styras genom sådana parallella system. Foto: Camilla Zilo Människor riskerar att utnyttjas eller luras när behovet av bostad tvingar dem att ta större risker. Exempelvis kan människor luras att betala förskottshyra för bostäder som inte ens existerar. Det finns också en marknad med försäljning av förstahandskontrakt. Personer som annars inte kan få tillgång till en sådan bostad som de vill ha, kan lockas att köpa ett förstahandskontrakt och därmed bidra till orättvis bostadsmarknad. I bostadsområden som är väldigt attraktiva kan priserna för förstahandskontrakt vara mycket höga och de som har råd att betala kan då visserligen få förstahandskontrakt på en attraktiv adress, men den typen av handlande bidrar samtidigt till ytterligare segregation, orättvisa och kriminalitet. Det ska också tilläggas att det antas bo många fler i vissa lägenheter än det antalet personer som är skrivna där. Även denna problematik uppfattas vara mer utbredd i särskilt utsatta områden. En väl fungerande bostadsmarknaden är en viktig del i ett socialt hållbart samhälle och det är viktigt att myndigheter och andra aktörer i samhället arbetar tillsammans. Sida 61 av 67

62 MÖTA FRAMTIDEN HUR MYCKET BEHÖVER BYGGAS? Trots att det har byggts mycket bostäder i länet under åren så uppger de flesta av länets kommuner att de har underskott på bostäder, och enbart tre kommuner tror att de kommer uppnå balans om tre år. Enligt kommunernas bedömning i bostadsmarknadsenkäten är det största hindret för bostadsbyggande just nu precis som i förra årets enkät höga produktionskostnader. I de mindre kommunerna finns det också problem för privatpersoner att få lån. Nybyggnation kostar lika mycket i dessa kommuner, samtidigt som marknadsvärdet på fastigheten blir lägre och därav finns det problem med att få lån. Det kan även vara orsaken till byggherrars brist på intresse att bygga eller svårigheter för byggherrar att få lån. Fyra kommuner, Älmhult, Uppvidinge, Tingsryd och Markaryd, anger att de har brist på detaljplan på attraktiv mark. Även konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL anges vara en av de faktorer som begränsar bostadsbyggandet i två kommuner i länet. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet Höga produktionskostnader Svårigeter för privatpersoner att få lån/hårda Brist på detaljplan på attraktiv mark Konflikter med andra allmänna intressen enligt Byggherrars brist på intresse att bygga Annat Svag andrahandsmarknad för bostäder Svårigheter för byggherrar att få Brist på byggarbetskraft Överklaganden av detaljplaner Figur 44. En sammanställning av kommunernas svar på vilka de tre främsta orsakerna är som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Källa: BME 2018 Sida 62 av 67

63 KOMMUNERNAS VERKTYG De huvudsakliga verktyg som kommunen kan använda i arbetet med bostadsförsörjning är riktlinjer för bostadsförsörjningen, direktiv till de allmännyttiga bostadsbolagen, kommunala hyresgarantier, kommunala bostadsförmedlingar, kommunal översikts- och detaljplanering, kommunalt markinnehav i kombination med en aktiv markpolitik. SAMVERKAN KRING PLANERING FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING De flesta av länets kommuner har enligt bostadsmarknadsenkäten någon form av samverkan mellan olika förvaltningar i arbetet med planering för bostadsförsörjning. Hur samverkan ser ut skiljer sig dock i kommunerna. Lessebo, Tingsryd och Alvesta har svarat att arbetet utförs en grupp handläggare, medan arbetet i Älmhult och Markaryd utförs av en grupp förvaltningschefer och i vissa fall handläggare. Växjö och Ljungby har uppgett i sina svar att båda sätten används i kommunerna, alltså att det finns arbetsgrupper med handläggare men också med förvaltningschefer och även bolagschefer kan deltaga. Uppvidinge kommun uppger att Foto: Camilla Zilo samverkan sker i en grupp bestående av politiker och tjänstemän. I nästan alla länets kommuner, förutom i Markaryd, sker samverkan mellan förvaltningar för att särskilt underlätta för grupper som har låga inkomster eller som på annat sätt har en svag ställning på bostadsmarknaden. I fem av kommunerna deltar det allmännyttiga bostadsbolaget i denna samverkan. I några kommuner är det främst allmännyttan och socialförvaltningen som ansvaret ligger på. Fyra av åtta kommuner i Kronobergs län har angett i årets bostadsmarknadsenkät att de samverkar med andra kommuner kring planeringen för bostadsförsörjning jämfört med tre kommuner förra året. Både Älmhult och Växjö har angett att de samverkar med kommuner inom region Kronoberg och Älmhult samverkar även med kommuner inom region Skåne. KOMMUNAL BOSTADSFÖRMEDLING Kommunerna ska anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. I Växjö finns en kommunal förmedling av bostäder och de har även en bostadsportal på kommunens webbplats. Sida 63 av 67